GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

More documents

Recommendations

Info

FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH KORRUPTION ARBETSMATERIAL rättsprocesser tycks minska i flera områden. Det förekommer också att medborgare som lämnat uppgifter, eller kan tänka sig att lämna uppgifter till polisen drar sig ur om de inte kan lämna uppgifterna anonymt. Problemet är tydligt gällande grova brott och försvårar polisens möjligheter att utreda exempelvis mord. Självcensur Självcensur är när personer utifrån en oro för otillåten påverkan undviker att exempelvis fatta ett beslut, underlåter att rapportera iakttagelser eller anmäla brott. Självcensur kan bygga på en befogad likväl som en obefogad rädsla för otillåten påverkan. Att andra i ens närhet utsatts för otillåten påverkan kan exempelvis bidra till självcensur. I en intervjustudie som Brå genomförde 2008 med personer från myndigheter och den ideella sektorn bedömde många intervjupersoner att självcensur sannolikt var ett större problem än otillåten påverkan. I studien framkom också en diffus syn på vittnesmål som obehagligt, en oro som ofta baserades på rykten i media än på konkreta hotbilder. I vissa fall kan vetskapen att en individ tillhör ett kriminellt nätverk med ett etablerat varumärke vara tillräckligt för att personer inte ska anmäla brott eller delta i en rättsprocess. 18 Självcensur förekommer även inom brottsbekämpande myndigheter. Anställda kan undvika att rapportera iakttagelser eller undvika att ingripas mot personer med koppling till organiserad brottslighet. Vittnen och målsägande på mindre orter är ofta medvetna om en kriminell persons rykte i större utsträckning än i städer. Det finns också en risk att man upplever större rädsla för att bli igenkänd av gärningspersonen eller stöta på denna igen. Även för myndighetsföreträdare kan problematiken med självcensur bil extra tydlig på mindre orter där risken är större att möta personer de mött i sitt arbete även på fritiden. Detsamma kan gälla stadsdelar eller bostadsområden i städer. I utsatta geografiska områden där lokala kriminella nätverk förekommer bedöms viljan att anmäla brott och medverka i brottsutredningar gentemot aktörer i områdena som låg. Flera fall beskrivs där skjutningar skett på öppen gata med många personer närvarande utan att någon anmält händelsen till polisen. 18 Brottsförebyggande rådet, Otillåten påverkan mot målsägande och vittnen, 2008, s. 54. Rädsla anges som motiv till att vittnen och målsägande inte talar med polisen i de utsatta områdena. Det offentliga våld som de lokala kriminella nätverken många gånger står för i områdena blir för de boende en tydlig påminnelse om vad de kriminella nätverken är kapabla till. Det kan även räcka med ett rykte om en gärningsmans kapacitet för att mana till tystnad. I många utsatta områden upplever poliser att allmänhetens rädsla för repressalier medför att det ordinarie rättssystemet till viss del sätts ur spel. En utveckling med en ökande självcensur i vissa utsatta geografiska områden kan leda till att färre boende talar med polisen. Andra faktorer som lyfts fram bidragande till en utveckling mot att boende inte vill tala med polisen är en brist på tilltro till myndigheter alternativt en uppgivenhet då det upplevs som att polisen inte kan skydda vittnen eller minska brottsligheten. Fall där kriminella dömts till låga straff, exempelvis endast skyddstillsyn, och snabbt åter är i området där vittnen och målsäganden bor spär på en bild av att Polisen inte kan göra något för att bekämpa brottsligheten. I en rapport om kriminella nätverk som har stor påverkan på lokalsamhället konstateras att i de fall allmänheten uppfattat det som att Polisen inte lyckas stävja och utreda dessa brott kan det bidragit till uppfattningen att kriminella ”styr” i området. En sådan uppfattning underminerar polisen som garant för trygghet, och på sikt minskar troligen allmänhetens benägenhet att vända sig till polisen. Det förekommer uppfattningar om att polisen överhuvudtaget inte ska finnas i vissa områden. Utpressning Utpressning är ett sätt för kriminella att skapa och upprätthålla disciplin samt ett sätt att få pengar. De som utsätts för brottsligheten kan vara andra kriminella men även privatpersoner eller personer som driver företag exempelvis butiker eller restauranger. För vissa kriminella är utpressning en verksamhet som ger dem bra inkomster, inkomster som kan användas till konsumtion eller investering i andra brottsupplägg. För en del kriminella är utpressning en grundinkomst. Utpressning är ett brott som det krävs få resurser för att genomföra eller nå framgång inom då den bärande delen i upplägget ofta är ett känt våldskapital. Aktörer som begår utpressning anstränger sig för att hålla sig på gränsen till vad som kan anses vara brottslighet. Det finns exempel på att kriminella studerar polisens förundersökningar från 36 POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015
FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN, UTPRESSNING OCH KORRUPTION ARBETSMATERIAL utpressningsärenden för att försvåra lagföring för utpressning. Mörkertalet för utpressning bedöms som stort. Utpressning förknippas ofta med våld och hot om våld men det finns även andra former av utpressning. Aktörer som begår utpressning Utpressning förekommer inom närmast all organiserad brottslighet i någon omfattning. De självmarkerande kriminella organisationerna HAMC och BMC har utpressning som grund i sin brottsliga verksamhet. I flera områden i Sverige utsätts lokala näringsidkare för påtryckningar och utpressning från lokala kriminella nätverk. Främst handlar det om restauranger, krogar och närlivsbutiker som pressas på pengar, utsätts för så kallad beskyddarverksamhet eller tvingas att sälja illegala varor. Företrädare för krogbranschen drabbas av att kriminella aktörer tvingar till sig gratis inträde, mat och drinkbord. I vissa fall där de kriminella inte beviljats sådana förmåner har det lett till hot och våld. Så kallad bötning är vanligt bland yngre kriminella i lokala kriminella nätverk för att utöva makt. Bötning kan även ske i skolmiljö och drabbar unga utan kopplingar till kriminella och där bedöms mörkertalet vara stort. Utpressning är också en brottslighet där unga kan användas av kriminella nätverk då det inte kräver några specifika förkunskaper. Unga används ofta av kriminella nätverk för att begå brottslighet och utöva våld som de högre upp i nätverket inte själva vill utföra. Korruption Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet korruption men en vanligt förekommande definition som används av Transparency International är: Att utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning. Korruption är ett osynligare påverkningsmedel än våld och hot. Det används ofta av aktörer som är mer avancerade i sin brottslighet och mer måna om att inte synas. Korruptionsproblematiken är vidare än den typiska situationen av givande och tagande av muta. De flesta, mer vedertagna, korruptionsdefinitioner beskriver ett agerande som innefattar ett maktmissbruk för egen eller annans vinning. I denna beskrivning ingår ageranden som närmast brukar hänföras till nepotism, svågerpolitik och vänskapskorruption, vilka sammantaget är olika typer av jäv, dvs. att otillbörlig hänsyn tas vid beslutsfattande. Den form av korruption som främst bedöms förekomma kopplat till organiserad brottslighet är vänskapskorruption. Problematiken beskrivs på samma sätt av Säkerhetspolisen. Även enligt en undersökning av korruption inom kommuner och landsting förekommer vänskapskorruption och de kontrollfunktioner som finns har svårt att fånga den typen av gärningar. ”Den form av korruption som främst bedöms förekomma kopplat till organiserad brottslighet är vänskapskorruption.” Riksenheten mot korruption får årligen in ca 100 anmälningar om misstänkta korruptionsbrott. Mörkertalet bedöms dock vara stort och upptäcktsrisken liten, i synnerhet eftersom mutbrottet till sin natur ofta är ett tvåpartsförhållande där båda parter har ett intresse av att hålla transaktionen dold. Det är det inte heller ovanligt att organisationer som upptäcker korruption väljer att hantera ärendet internt, med avsked eller ”frivillig” uppsägning, istället för att göra en brottsanmälan. Korruptionens utbredning Korruption bedöms idag finnas såväl inom svenska myndigheter som inom kommuner men det är oklart hur utbrett det är och vilken samhällspåverkan det har. Brå menar att maktmissbruket är grunden till att korruptionsbrottsligheten anses särskilt allvarlig, då brotten begås av personer som har tilldelats makt i syfte att de ska förvalta den på bästa sätt och att ett skadat förtroende leder till att samhällets legitimitet hotas. Det finns flera konstaterade fall där känslig information från myndigheter hamnat i händerna på grovt kriminella individer. Mutbrott förekommer även inom äldreomsorgen. Genom att få äldre personers förtroende kan kriminella ta över deras konton eller få ärva dem. Korruptionsformen bedöms vara vanlig och kunna öka på grund av bristande kontrollåtgärder. Match-fixing – korruption inom idrottsvärlden Korruption inom idrottsvärlden genom match-fixing är ett känt problem i andra länder i Europa. I Sverige har detta fenomen uppmärksammats de senaste åren. Kopplingar finns mellan match-fixing och organiserad brottslighet. POLISENS RAPPORT OM ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2015 37
Page 1 and 2: Polisens rapport om organiserad bro
Page 3 and 4: Innehåll Sammanfattning ..........
Page 5 and 6: En utblick i omvärlden ...........
Page 7 and 8: SAMMANFATTNING ARBETSMATERIAL Krimi
Page 9 and 10: SAMMANFATTNING ARBETSMATERIAL Penni
Page 11 and 12: SAMMANFATTNING ARBETSMATERIAL avfal
Page 13 and 14: INLEDNING ARBETSMATERIAL Kriminella
Page 15 and 16: INLEDNING ARBETSMATERIAL skapande o
Page 17 and 18: INLEDNING ARBETSMATERIAL Fullvärdi
Page 19 and 20: INLEDNING ARBETSMATERIAL brottsligh
Page 21 and 22: INLEDNING ARBETSMATERIAL former av
Page 23 and 24: INLEDNING ARBETSMATERIAL Avslutande
Page 25 and 26: INLEDNING ARBETSMATERIAL på de fö
Page 27 and 28: INLEDNING ARBETSMATERIAL inte nödv
Page 29 and 30: INLEDNING ARBETSMATERIAL Det egna n
Page 31 and 32: INLEDNING ARBETSMATERIAL beväpning
Page 33 and 34: FOKUSOMRÅDE: MÖJLIGGÖRARE ARBETS
Page 35: FOKUSOMRÅDE: OTILLÅTEN PÅVERKAN,
Page 39 and 40: FOKUSOMRÅDE: FÖRETAG SOM BROTTSVE
Page 41 and 42: FOKUSOMRÅDE: FÖRETAG SOM BROTTSVE
Page 43 and 44: FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT - ETT O
Page 45 and 46: FOKUSOMRÅDE: PENNINGTVÄTT - ETT O
Page 47 and 48: FOKUSOMRÅDE: BEDRÄGERIER ARBETSMA
Page 49 and 50: FOKUSOMRÅDE: UTNYTTJANDE AV VÄLF
Page 51 and 52: FOKUSOMRÅDE: IT-BROTT OCH IT-RELAT
Page 53 and 54: FOKUSOMRÅDE: IT-BROTT OCH IT-RELAT
Page 55 and 56: FOKUSOMRÅDE: NARKOTIKA ARBETSMATER
Page 61 and 62: MÄNNISKOSMUGGLING OCH MÄNNISKOHAN
Page 67 and 68: NYA ELLER NYLIGEN KONSTATERADE PROB
Page 69 and 70: EN UTBLICK I OMVÄRLDEN ARBETSMATER
Page 71 and 72: EN UTBLICK I OMVÄRLDEN ARBETSMATER
Page 73: ARBETSMATERIAL alltmer frekvent. Un

GOB_Polisens rapport om organiserad brottslighet 2015

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?