Bilaga 2 - Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete

vattenmyndigheterna.se

Bilaga 2 - Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete

Bilaga 2 Version 2012-02-09

Bilaga 2

Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete


Bilaga 2 Version 2012-02-09

Förutsättningar och hinder för ett bra samverkansarbete

För att arbetet med samverkan ska fungera på ett optimalt och kreativt sätt krävs vissa

förutsättningar. Om dessa förutsättningar inte ges kommer de istället att utgöra hinder i

samverkansarbetet och därmed i genomförandet av ramdirektivet för vatten.

Vattenrådet är det forum där berörda intressenter och myndigheter kan

mötas på ”neutral mark” för att delge varandra kunskap och erfarenhet.

Tydliga roller, ansvar och ramar

I samverkansarbetet är det viktigt att relatera till mer grundläggande hypoteser för

meningsfull dialog. Dessa grundläggande förutsättningar beskrivs bland annat av Ph. D. Egon

Noe 1 . Helt enkelt kan man säga att för en meningsfull dialog måste det finnas

något att prata om. Något konkret, så som yt-, kust- eller grundvatten.

något att samtala för. Lösningar som inte redan är givna.

någon att samtala med. Personer som är har mandat för och är villiga att delta i en

dialog och som inte söker skydd i fasta roller och positioner.

en organisation och en ram inom vilken samtalet kan äga rum. Mötas på neutral

mark där mål, roller och ansvar är tydliggjorda.

Viktigt för en god dialog är dessutom viljan för reflektion och humor. Humor består just i att

kunna rotera saker och se dem från nya, oväntade vinklar, vilket är kärnan i en god dialog.

Det är kontaktpersonens uppgift att vid ett tidigt skede tydliggöra dessa förutsättningar samt

respektive aktörs juridiska ansvar och roller. Men det är alla medlemmars ansvar att arbeta för

att förutsättningarna för en god dialog och samverkan finns i vattenråden.

Tid

Det tar tid.

Det tar tid för vattenråden att medvetet börja arbeta med lokal samverkan. De flesta vattenråd

har lagt tid på att organisera sig i de styrelser och nätverk som de är. Många har behövt sätta

sig in i vad vattenförvaltningsarbetet innebär och att lära känna sitt vatten.

Tillit

Ibland uppstår det meningsskiljaktigheter och konflikter. Dels kring hur man ska arbeta men

också hur styrelser ska vara sammansatta, rösträtt, medlemsavgifter med mera. I vissa fall står

den gamla organisationen i vägen för ett nytt sätt att arbeta. Det tar tid att bygga upp ett

fungerande arbetssätt och fungerande roller. Genom att acceptera och respektera

meningsskiljaktigheter och olika behov ges en möjlighet att utveckla en samsyn kring viktiga

frågor. Medlemmarna i vattenrådet har ett gemensamt ansvar att hantera

meningsskiljaktigheter och olika behov på ett konstruktivt sätt.

Vattenrådens engagemang ger vattenmiljöarbetet ett lyft

I vattenråden deltar också organisationsföreträdare, politiker och beslutsfattare som alla lyfter

vattenfrågorna till en högre nivå inom den egna kommunen eller organisationen. Utöver

arbetstid för den egna delegaten i vattenråden bidrar dessutom ett flertal kommuner (även

1 Sidorna 456-457 i Sammendrag af indlæg fra Plantekongres 2012.

http://www.landbrugsinfo.dk/planteavl/plantekongres/sider/startside.aspx


Bilaga 2 Version 2012-02-09

vissa organisationer) till lönemedel för en sammankallande eller samordnare. Inte bara

policyvärdet för detta engagemang för vattenmiljöfrågorna är viktigt och omfattande på ett

högre plan i samhället, det totala ekonomiska värdet av vattenrådens insats är ur detta

perspektiv också avsevärd. Enbar styrelsemöten med i snitt tre 4-timmars möten under året,

beräknat på en teoretisk timkostnad på 400 kr, torde utgöra ett värde för vattenförvaltningens

genomförande på mellan 1,5 till 2,2 milj. Därtill kommer alla övriga möten med allmänhet

och aktiviteter samt de summor som kommunerna bidrar med till samordnarfunktioner.

Finansiering

En del av medlemmarna i vattenrådens styrelser eller arbetsgrupper är anställda i den

organisation eller det företag de representerar. Det innebär i regel att de kan tillgodogöra sig

sin insats i vattenråden som arbetstid. Detta gäller dock inte de som är representanter för

ideella organisationer. Det är också vanligt att vattenråd i mindre geografisk skala drivs av

medlemmar som arbetar ideellt, oavsett vilken organisation de representerar. Dessa

medlemmar sitter ofta i styrelsen på sin fritid.

De årliga bidragen som betalas ut av vattenmyndigheten är viktiga för att hjälpa vattenråden

att ersätta de medlemmar som arbetar ideellt och för andra möteskostnader. Dessa bidrag är

därmed viktiga för att möjliggöra en bredd i vattenråden. Under 2011 har Vattenmyndigheten

fördelat knappt fyra miljoner kronor till samverkansbidrag och projektbidrag till vattenråden.

Hur finansieringen ser ut framöver är beroende av vattenmyndigheternas budget.

Möjligheter att söka andra bidrag

Det finns möjlighet att söka andra bidrag. Teckningsgrad och vem som kan söka varierar

mellan de olika bidragen. Nedan finns ett antal olika bidrag listade. Kontakta

Vattenmyndigheten för mer information.

LOVA – Lokala vattenvårdsprojekt (en del av havsmiljöanslaget)

Havsmiljöanslaget

LONA – Lokala naturvårdsprojekt

Landsbygdsprogrammet (LBU)

LEADER (en del av landsbygdsprogrammet)

Miljömålsprojekt

Fiskevårdsmedel

Biologisk återställning efter kalkning

Fiskeavgiftsmedel

Bygdeavgiftsmedel

NOKÅS – Natur och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (kantzoner)

Skogens mångfald

Länsstyrelsernas arbete med biologisk mångfald, anslaget 1:3, anslagspost 2

Europeiska Fiskerifonden

Västra Götalandsregionen

EU:s Miljöprogram LIFE+

Interreg (EU projekt som innefattar samverkan över nationsgränsen samt är av viss

strategiskkaraktär och ger mervärde för andra aktörer än de som ingår i projektet)


Bilaga 2 Version 2012-02-09

More magazines by this user
Similar magazines