Idag vet de flesta att rökning är farligt - Folkhälsoinstitutet

fhi.se

Idag vet de flesta att rökning är farligt - Folkhälsoinstitutet

Idag vet de flesta att rökning är farligt för hälsan.

Antalet rökare har också minskat i Sverige sedan 1980talet.

Men den som inte själv röker kan ändå utsättas

för andras rök. Mer än 500 personer i Sverige beräknas

årligen dö av passiv rökning, och många fler blir sjuka.

Risken att utsättas för andras rök är störst i hemmet

och på arbetsplatsen. För vissa grupper kan besök på

restauranger, diskotek och kaféer innebära ännu större

risker.

Passiv rökning ökar risken för lungcancer och hjärt-

och kärlsjukdomar. Att utsättas för tobaksrök förvärrar

också symtomen för barn och vuxna med känsliga slemhinnor,

som astmatiker, allergiker och överkänsliga.

För att uppmärksamma de stora problem som är förknippade

med passiv rökning anslog regeringen sex

miljoner kronor. Folkhälsoinstitutet fick ansvaret att

under 2001 fördela pengarna till olika projekt inom

frivilligorganisationer, landsting och kommuner.

I denna skrift beskrivs ett antal av de genomförda

projekten. Dessutom sammanfattas den kunskap om

passiv rökning som nu finns.

Statens folkhälsoinstitut

Distributionstjänst

120 88 Stockholm

Fax: 08-449 88 11

E-post: fhi@strd.se

Internet: www.fhi.se


Andras rök

och din hälsa

En tidning om passiv rökning

statens folkhälsoinstitut www.fhi.se


Andras rök

och din hälsa

en tidning om passiv rökning

från statens folkhälsoinstitut

För att uppmärksamma de stora problem

som är förknippade med passiv rökning

anslog regeringen sex miljoner kronor.

Folkhälsoinstitutet fick ansvaret att under

2001 fördela pengarna till olika projekt

inom frivilligorganisationer, landsting och

kommuner.

I denna skrift beskrivs ett antal av de

genomförda projekten. Dessutom sammanfattas

den kunskap om passiv rökning

som nu finns.

Bilder

Omslag: Lotta Ögren/Pressens Bild

Lennart Sjögren (s 3), Georg Kristiansen (s 4

och 21), Rebecca Forsgren Malmström (s 6),

Robert Sandell (s 7), Anders Kallersand (s 8),

Bengt Dahlstedt (s 12), Björn Malmberg/Megapix

(s 16), Mauritius/Megapix (s 20), Henry

Lundholm/Aftonbladet (s 23)

Illustrationer

Ingelöv Åstrand (s 5), Karin Lindström (s 17)

Texter

Journalistgruppen Media 21 där inget annat anges

Layout och produktion

Journalistgruppen Media 21

Repro

Proffsrepro

Tryck

Arkpressen, mars 2002

Statens folkhälsoinstitut 2002:3

Adress: 103 52 Stockholm

Besök: Olof Palmes gata 17

Tel vx: 08-566 135 00, Fax: 08-566 135 05

info@fhi.se

ISBN 91-7257-132-2, ISSN 1104-358X

Innehåll

Miljoner till kampanj

om passiv rökning

Sex miljoner kronor anslog regeringen

under 2001 för att uppmärksamma

de stora problem

som är förknippade med så kallad

passiv rökning. Barn och

restaurangmiljöer uppmärksammades

särskilt.

sid 4-5

13 000 namn för

rökfritt på krogen

På tobaksfria dagen lämnade

Cancerfonden över 13 000

namnunderskrifter, från personer

som vill införa rökförbud på

restauranger, till socialminister

Lars Engqvist.

sid 8-9

Framgång med nya

reklamgrepp

En Rökfri Generation har använt

sig av flera nya grepp i sin

annonskampanj om passiv

rökning. För det blev de bland

annat uppmärksammade i

reklambranschens tidning

Resumé.

sid 10-11

Starkt nätverk

på Gotland

Mona Wahlgren på Gotland

samordnar ett nätverk med ett

90-tal personer som alla arbetar

mot tobak. Bland annat har de

tapetserat en hel vägg i en galleria

med tobaksaffischer.

sid 12-13

Rökfritt på Statt i Vimmerby

En lördag i september 2001 infördes rökförbud på Stadshotellet

i Vimmerby. Krögaren Loella Hermansson väntade

sig ett ramaskri från gästerna. Men bortom svårigheterna

såg hon bättre arbetsmiljö, behaglig luft för

gästerna och kanske rentav en ny målgrupp på krogen.

sid 6-7

Andras rök dödar

Över 50 cancerframkallande ämnen har spårats i tobaksröken.

Andra ämnen är klassade som miljögifter. Tobaksröken

innehåller till och med ämnen som är förbjudna i

arbetslivet.

sid 16-17

Rikskonferens utan långa resor

Läkare mot Tobak prövade ett rationellt grepp för att

ut med information om passiv rökning. En videokonferens

arrangerades med deltagare runtom i landet.

sid 18-19

Rökning och graviditet

Rökfritt på krogen i USA

– Övergången till rökfritt på krogarna gick oväntat smidigt

i Kalifornien, säger professor Stanton Glantz,

tobaksforskare i USA.

sid 22-23

Dags att rensa luften

Ska vi röka nu igen?

Minst 700 miljoner barn i världen är

passiva rökare. Barn är särskilt känsliga

för tobaksrök. Passiv rökning

leder till sjukdomar redan hos småbarn,

men också till skador som gör

sig gällande först när barnen nått

vuxen ålder.

sid 14-15

Sedan tio år tillbaka samarbetar

Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden

och Statens folkhälsoinstitut i ett

gemensamt projekt, Rökfria barn,

som riktar sig till personal inom

mödra- och barnhälsovården.

sid 20-21

Förslaget om rökfria severingslokaler är en viktig symbolfråga,

de för tobaksbranschen och för folkhälsan. Det

skriver överläkare Göran Boëthius i ”Inlägget”.

sid 27


Att kämpa mot tobaksbolagen,

som tjänar stora pengar på andras

olycka, kan ibland liknas vid

Davids kamp mot Goliat.

Det säger Margaretha Haglund,

enhetschef vid Statens folkhälso-

institut. Hon ser samtidigt frågan

om passiv rökning som den vikti-

gaste framtidsfrågan i de kom-

mande årens tobaksarbete.

Gör det omöjliga möjligt

Margaretha Haglund har ett

motto här i livet: ”Du kan

göra mycket mer än du

tror, bara du vågar prova.”

Det stämmer väl in på hur

hon arbetar för att sprida kunskap om tobak.

Att kämpa mot tobaksindustrin och de

starka kommersiella krafter som vill få oss

att köpa tobak är ibland som att göra det

omöjliga möjligt.

Idag är Margaretha Haglund, enhetschef

vid Statens folkhälsoinstitut. Men hon har

arbetat mot tobak i flera decennier.

Folkhälsoinstitutets arbete handlar inte

om att lägga sig i enskilda människors liv utan

att med hjälp av kunskap öka förståelsen av

tobakens hälsovådlighet, säger Margaretha

Haglund. Vi är en motkraft till de kommersiella

krafter, som har stora resurser att föra

ut sitt budskap.

Har rökt själv

Själv rökte Margaretha Haglund fram till

1975. Hon ser det som typiskt för den tiden.

– Då trodde många att kvinnor behövde

röka för att bli jämställda med männen. Jag

hade en bild av att en framgångsrik kvinna

röker. En myt som spreds i tobaksreklamen

just på 60-talet.

– Vi är en viktig motkraft till de kommersiella krafterna, säger Margaretha Haglund,

enhetschef vid Statens folkhälsoinstitut.

Det finns ingenting som är så förödande

för hälsan som att röka, anser hon. Ungefär

8 000 människor dör i förtid varje år. Samtidigt

är prognoserna för återhämtning goda

för dem som slutar röka.

– Tobak är vårt största folkhälsoproblem

men det anses sällan lika dramatiskt som

alkohol och narkotika och har förstås inte lika

stora sociala konsekvenser. När man har blivit

beroende av tobak är det en mycket stark

drog jämförbar med exempelvis heroin. Ändå

är det många som lyckas sluta röka.

Hoppas på rökfria restauranger

Redan under 80-talet började det komma

forskningsresultat som visade hur farligt det

är att utsättas för andras rök.

Alla de sjukdomar som en rökare kan få

kan även drabba passiva rökare. Liksom för

aktiva rökare är hjärt- och kärlsjukdomar ett

stort problem. Varje år dör fler än 500 personer

i Sverige av passiv rökning. Fler dör

faktiskt av rökning på arbetsplatserna än i

arbetsplatsolyckor.

Även om det har hänt mycket under de

senaste åren när det gäller inställningen till

passiv rökning finns mycket kvar att göra,

framhåller Margaretha Haglund.

– Vi kan bara inte acceptera att barn ut-

sätts för passiv rökning eller att restauranganställda

ofrivilligt får i sig rök på jobbet.

Hon hoppas att vi snart ska få rökfria

restauranger i Sverige. Att det finns ett

starkt stöd för detta hos befolkningen visar

flera olika undersökningar.

– De enda som skulle förlora på ett rökförbud

på restauranger är tobaksindustrin,

säger hon. De är rädda att förlora sitt sista

fäste.

– Restaurangägarna kanske till och med

får fler gäster när det blir rökfritt. Det har

visat sig i exempelvis USA. Men det är

ingen lag som fungerar om inte folk förstår

den, därför behövs fortsatt kunskapsspridning.

Föregångare i USA

Margaretha Haglund har besökt USA där

Kalifornien och Massachusetts är föregångare

med rökfria restauranger. De har kunnat

konstatera att det gått relativt smärtfritt

att genomföra rökfritt. När det väl är genomfört

vill ingen ha tillbaka rökningen,

inte ens restaurangägarna.

– Det arbete vi har gjort mot passiv

rökning är bara början. Det krävs mycket

opinionsbildning för att öka förståelsen för

rökfria miljöer.

3


4

– Det är skönt att kunna gå ut och fika utan att utsättas för andras rök, säger Susanne Wärjerstam och

Hanna Persson. Susanne Wärjerstam var projektledare för kampanjen mot passiv rökning, som

Folkhälsoinstitutet genomförde under första halvåret 2001.

Miljoner till kampanj

om passiv rökning

Sex miljoner kronor anslog regeringen under 2001

för att uppmärksamma de stora problem som är

förknippade med så kallad passiv rökning.

Statens folkhälsoinstitut, som fick ansvaret för

att fördela pengarna till olika projekt, uppskattar

att mer än 500 personer i Sverige årligen dör av

röken från andras cigaretter och många fler blir

sjuka.

– Det är alltså ett folkhälsoproblem,säger Susanne

Wärjerstam, Folkhälsoinstitutets projektledare för

kampanjen.

Hon är mycket imponerad av alla de insatser

som frivilligorganisationer och tobaksansvariga

inom landsting och kommuner genomförde

under mycket kort tid. Även i media fick kampanjen

stort genomslag.

– Med engagerade och kunniga människor går

det att nå stora resultat.


”Fantastiskt resultat på kort tid”

När Folkhälsoinstitutet fick regeringens

uppdrag att genomföra en informationskampanj

om passiv rökning bestämdes

ganska snart att två grupper skulle sättas

i fokus: barn och restaurangpersonal.

– Bakom vår inriktning låg att dessa

båda grupper är särskilt utsatta, säger

Susanne Wärjerstam.

Det första Susanne Wärjerstam och hennes kollegor

Folkhälsoinstitutet gjorde var att ordna två konferenser

för frivilligorganisationer och tobaksansvariga

inom landsting och kommuner.

– På konferenserna presenterade vi regeringsuppdraget

och uppmanade deltagarna att komma in med

ansökningar om ekonomiska bidrag till sina projekt.

Den vetenskapliga grunden

Parallellt med att medlemmarna i nätverket skrev på

sina ansökningar tog Folkhälsoinstitutet, med hjälp av

ett par medicinjournalister, fram två faktabroschyrer

om passiv rökning.

Den ena broschyren handlade om hälsokonsekvenser

av passiv rökning och den andra om cigarettrökens

innehåll.

– Det vi gjorde med dessa broschyrer var att föra ut

Ett uppdrag från regeringen

■ ■ ■ Regeringsuppdraget om passiv

rökning gavs till Folkhälsoinstitutet i

december 2000. Uppdraget varade

under tiden januari till juni 2001.

Institutet bestämde att arbetet skulle

bedrivas såväl nationellt som lokalt

och i samråd med Arbetsmiljöverket

och Socialstyrelsen.

För Folkhälsoinstitutet var det angeläget

att bygga sitt budskap på fakta

som står på en vetenskaplig grund. De

två skrifter som gavs ut under våren är

den första samlade vetenskapliga dokumentationen

i ämnet på svenska.

I projektredovisningen till regeringen

konstateras att frågan om passiv rökning

under 2001 fått stort genomslag i

media.

Mest positiva artiklar

I tidningar över hela landet publicerades

artiklar, notiser och debattinlägg

om passiv rökning. 70 procent av innehållet

i pressmaterialet uppskattas vara

positivt till rökfrihet på restauranger,

mindre än 10 procent är negativa och

20 procent neutrala i sin framtoning.

Av de sex miljoner kronor som reger-

den vetenskapliga grunden för kampanjen, säger Susanne

Wärjerstam.

Folkhälsoinstitutet använde också en del av pengarna

till att stötta de cirka 30 regionala konferenser som

landsting och olika organisationer anordnade under våren.

– Huvuddelen av pengarna har vi sen använt till de

projekt som organisationerna själva har velat genomföra,

säger Susanne Wärjerstam.

Nätverket lever vidare

Hon tycker att det är fantastiskt att så många olika aktiviteter

kunde genomföras inom den korta tidsperiod –

ungefär sex månader – som var avsatt till kampanjen.

Det har handlat om allt från radio- och tv-reklam,

affischer och informationsblad till namninsamlingar

och stöd till restaurangägare som velat införa rökförbud

i sina lokaler.

En annan viktig sak var den studieresa som genomfördes

till USA för att samla information om de lagar

om rökförbud på restauranger som med framgång

genomförts där.

Även om kampanjen och de särskilda regeringspengarna

är slut, har inte arbetet mot passiv rökning

upphört, framhåller Susanne Wärjerstam.

– Det nätverk som har byggts upp lever vidare, liksom

den kunskap vi har samlat på oss, säger hon. Men

framför allt är det upp till landsting och kommuner

att ta vid.

ingen anslog gick cirka fyra miljoner

till projekt som samverkande organisationer

genomfört. En miljon har använts

till kunskaps- och informationsmaterial

och nästan lika mycket till

konferenser.

5


Loella Hermansson, krögare på Statt i Vimmerby, (t v) och

hälsoplanerare Inger Sand har samarbetat för att uppnå

en rökfri restaurangmiljö.

”Går det i New York måste

det väl funka i Vimmerby”

■ ■ ■ Vägen till rökfritt på Stadshotellet i Vimmerby började

våren 2001. I mars fick Folkhälsocentrum ekonomiskt

stöd från Folkhälsoinstitutet för att öka kunskapen om hälsoriskerna

med passiv rökning. Målgruppen var ägare och personal

på kaféer, restauranger, nattklubbar och andra näringsställen.

Pengarna användes till en konferens i Västervik och ett

projekt att kartlägga rökfria näringsställen i länet. Arbetsgruppen

enades om att premiera dem som infört rökförbud

och under tiden ringde en av länets krögare och bad om hjälp

att införa rökfri arbetsmiljö för personal och gäster.

Som en kisshörna i en swimmingpool

Det var Loella Hermansson, krögare på Stadshotellet i

Vimmerby, som hörde av sig. Hon tyckte att tiden var mogen

att införa rökförbud. Hon tänkte på personalen, sig själv och

sina gäster. Och att det är enklare att hålla en rak linje.

– Rökrum är som att inrätta en kisshörna i en swimmingpool.

Jag tror det är bättre att vara tydlig och att försöka ha

ett öppet resonemang med gästerna.

Kraven om rökfritt kom ursprungligen från de anställda,

berättar Loella Hermansson.

– Frågan kom upp på ett personalmöte. Det var några som

var tveksamma och sa ”det går aldrig”, men nu är alla med på

det här.

Daniel Lindström började bakom en bardisk som väldigt

ung och jobbar idag som ordningsvakt. Han har dragit i sig

mycket rök, mot sin vilja, genom åren.

– Jag har alltid varit för rökförbud. Ibland mår man väldigt

konstigt när man kommer hem från jobbet.

Loella Hermansson ser inga skäl till att någon ska behöva

vistas i en farlig miljö, oavsett yrke.

– Vill man så går det. Vi brukar säga ”funkar det i New York

och Los Angeles ska det för fasen funka på Vimmerby Statt

också”, säger Loella Hermansson.

Det var våren 2001 som Loella Hermansson,

krögare på Vimmerby Stadshotell, bestämde

sig. Statt skulle bli rökfritt. Hon väntade sig

ett ramaskri. En tuff övergångsfas. Men bort-

om svårigheterna såg hon bättre arbetsmiljö,

behaglig luft för gästerna och kanske rentav

en ny målgrupp på krogen.

Text: Rebecca Forsgren Malmström

Rökfritt

En lördag i september 2001 infördes

totalt rökförbud på Statt i

Vimmerby. Samtidigt gjorde Inger

Sand och Eva Hydén från landstingets

Folkhälsocentrum en

undersökning bland gästerna.

– Resultatet är överraskande

positivt, säger Inger Sand.

Det var fullt på nattklubben på

Vimmerby Stadshotell – 350

personer fick komma in. Köerna

var långa utanför. Upplagt för

bråk. Ovanligt lugnt, trots köerna,

konstaterade närpolischef Per Helgesson.

Också inne på dansgolvet, i baren och i


Huvuddelen av dem som deltog i Folkhälsocentrums undersökning första rökfria kvällen på Statt i Vimmerby var överraskande positiva.

på Statt i Vimmerby

restaurangen var det städat. Vakter och personal

intervjuades efter stängning och var

förvånade över hur smidigt kvällen avlöpt,

enligt Folkhälsocentrums rapport.

Sex personer hade ertappats med cigarett,

men hade fimpat på uppmaning. En del

smygrökning förekom inne på toaletterna.

Annars gick övergången från rökigt till rökfritt

smidigt.

Överraskande positivt

Av de 350 gästerna var det 228 personer

som svarade på Folkhälsocentrums enkät.

– Tillräckligt många för att ge bärighet och

jag måste säga att resultatet är överraskande

positivt, säger folkhälsoplanerare Inger

Sand.

Bland dem som svarade på enkäten fanns

125 män och 103 kvinnor, 24 var dagligrö-

kare, 48 feströkare och 156 ickerökare. Svaren

visar övervägande positiva kommentarer,

också från rökarna.

– Gästerna pekar på både hälsoaspekter

och att de känner sig fräschare i kläder och

hår. Allergiker slipper rinnande ögon och

kliande halsar.

”Man blir röksugen”

Också negativa kommentarer finns, förstås.

– De negativa svaren domineras av att

man blir röksugen, att det är bökigt att gå ut

och att öl och cigaretter hör ihop. Samtidigt

tycker jag att också rökarna är väldigt positiva

och det är tydligt att feströkarna tycker

det är helt okej att ”slippa röka”.

Två nikotintuggummin delades ut under

kvällen till gäster med abstinens.

– Särskilt roligt är det för personalen,

eftersom initiativet kommer därifrån, säger

Inger Sand. Det var väldigt hög stämning

när det stod klart att det gått så bra. Arbetsmiljön

blir ju en helt annan.

Tiden börjar bli mogen

– Vimmerby Statt är den första nattklubben

i länet som har rökförbud på hela anläggningen

och vi från Folkhälsocentrum arbetade

hela första rökfria kvällen för att möta

eventuella frustrationer och göra den här

undersökningen.

Svaren och kommentarerna från de 228

svarande gästerna ska utgöra underlag för

andra krögare som vill gå samma väg.

– Jag tror attdet går inte” blivit en myt.

Tiden börjar bli mogen för rökfritt och det

kommer att bli alltmera vanligt inom en

snar framtid, säger Inger Sand.

7


På tobaksfria dagen i

fjol lämnade Johan af

Donner och Britt-Marie

Lindblad från Cancerfonden

över namnunderskrifter

från personer

som vill införa rökförbud

på restauranger,

till socialminister Lars

Engqvist.

Genom reklam i tv

och samarbete med

en kvällstidning

har Cancerfonden

fört ut kunskapen

om riskerna med

passiv rökning till

allmänheten.

8

13 000 namn för

rökfritt på krogen

Tre av fyra vill ha en lag som förbjuder

rökning på restauranger. Det visar den

omröstning på Aftonbladets webbsida, som

75 000 personer deltog i. Cirka 13 000

personer skrev också på Cancerfondens

namnlistor för rökfritt på krogen.

Namnunderskrifterna överlämnades till socialminister

Lars Engqvist på den internationella tobaksfria

dagen, den 31 maj, i fjol.

– Kontakten med socialministern ledde i slutändan

till den proposition som idag ligger på riksdagens bord,

säger Britt-Marie Lindblad, projektledare på Cancerfonden.

Jag tror att regeringen stärktes i känslan att

tiden är mogen för att införa rökfria restauranger.

Problemet är bara att den andra sidan är duktiga på

att lobba, fortsätter hon. Tobaksindustrin och delar av

hotell- och restaurangbranschen motarbetar på olika

sätt ett rökförbud på krogen.

– Den proposition som riksdagen ska ta ställning

till i maj 2002 innehåller tyvärr inget lagförslag om

rökförbud på restauranger, utan bara en målsättning

om att det ska vara rökfritt. Och det är en besvikelse.

Cancerfonden producerade även en reklamfilm

som handlade om barn och passiv rökning och som

sändes i TV4 under april 2001.

– Tv-kampanjen var ett sätt att nå många människor

på en gång, att nå ut massivt och brett.

Det var första gången Cancerfonden gjorde tvreklam

om tobak.

– Det är dyrt med tv-reklam, men genom stödet

från Folkhälsoinstitutet kunde vi göra filmen, och den

har fått mycket positiv uppmärksamhet.


Britt-Marie Lindblad, Cancerfonden:

”Vi har goda

relationer

med media”

■ ■ ■ – Vår styrka är de mediala kontakterna,

säger Britt-Marie Lindblad,

projektledare på Cancerfonden.

Cancerfondens kontakter med Aftonbladet

var långt ifrån nya.

– Journalister ringer ofta till oss och

vill ha hjälp med faktaunderlag och kontakter.

Vi försöker alltid ställa upp

snabbt och bistå med det vi kan.

– Vi har också en hög trovärdighet

eftersom vi inte har några ekonomiska

eller andra särintressen.

Aftonbladet publicerade under tre

dagar i april 2001 reportage som handlade

om passiv rökning och förslaget att

införa rökförbud på restauranger. Cancerfonden

hjälpte reportrarna med uppslag

till artiklarna, letade fram patienter

som hade drabbats, läkare som kunde

uttala sig och lämpliga restauranger.

Lyckad satsning på webben

Även om Cancerfonden har lång erfarenhet

av mediakontakter var det första

gången som de organiserade en namninsamling

på webben. Idén kom från den

egna webbyrån.

Bortsett från en del tekniska problem

tycker Britt-Marie Lindblad att webbsatsningen

var lyckad. Att 75 000 perso-

Under tre dagar våren 2001 publicerade Aftonbladet flera stora artiklar om passiv rökning.

ner gick in och röstade under en och

samma dag tycker hon är ett bra resultat.

Särskilt med tanke på att det var lite

svårt att förstå hur man skulle gå tillväga

för att rösta.

– Jag tror att vi hade nått ännu större

framgång, att vi hade lockat fler, om det

hade fungerat lite enklare.

Sammantaget är Britt-Marie Lindblad

nöjd med att Cancerfonden har lyckats

nå många människor med information

om passiv rökning.

Kunskapen om passiv rökning är fortfarande

dålig, trots att den årligen dödar

fler människor än i trafiken.

9


– Vi ville fokusera

på passiv rök på ett

nytt sätt och visa

att ingen mot sin

vilja ska behöva

utsättas för andras

rök, säger Joakim

Magnusson, generalsekreterare

för

En Rökfri Generation.

10

För att bidra till opinionsbildningen när det

gäller passiv rökning som ett hot mot folkhälsan

har En Rökfri Generation genomfört

en rad aktiviteter. Bland annat har en

reklamfilm producerats och visats i flera

tv-kanaler, vykort har delats ut och en debattartikel

har publicerats i en av våra största dagstidningar.

Ett annat syfte med projektet Rök inte på min

kompis har varit att skapa en opinion för att ingen

mot sin vilja ska utsättas för rök i sin omgivning.

– Vi ville fokusera på passiv rök på ett nytt sätt och

visa att den som själv inte röker faktiskt har rätt att

säga nej när folk frågar ”Får jag tända en cigarett?”,

säger Joakim Magnusson, generalsekreterare för En

Rökfri Generation.

Samtidigt ville organisationen uppmärksamma allmänhet

och beslutsfattare på att tobakslagstiftningen

är otillräcklig: minderåriga kan utan problem köpa

cigaretter, reklamförbudet ignoreras av tobaksbolagen

och människor som vistas i krogmiljöer dör på grund

av passiv rök.

Ensam kvar på diskoteket

Reklamfilmen som En Rökfri Generation producerade

utspelar sig på ett diskotek, där det är fullt med folk. På

scenen spelar ett liveband. Plötsligt utbryter panik och

människor flyr från lokalen. Ensam kvar på dansgolvet

står en ung kvinna som precis har tänt en cigarett.

Reklamfilmen sändes i TV4 och ZTV under ett par

dagar i maj och juni i fjol. Den visades även på de

digitala stortavlorna på Arlanda och Arlanda Express

samt på tv-skärmar under Göteborgskalaset.

Framgång

med nya

reklamgrepp

Parallellt med det annonserades i ungdomstidningarna

Solo, Frida och Frida Story samt i Expressen och

Svenska Dagbladet.

De två annonserna har ett liknande tema som

reklamfilmen. Den ena visar en förvånad rökande

kvinna som har lämnats i sticket på ett kafé. Den

andra en lika förvånad rökande man som sitter ensam

kvar med en orörd tårta på ett födelsedagskalas. På

båda bilderna syns att människor har flytt i panik:

stolar ligger omkullvälta, porslin har gått i kras,

väskor och mobiltelefoner är kvarlämnade.

Intill bilderna står det: ”Passiv rök innehåller 4 700

kemiska ämnen varav 50 är direkt cancerframkalllande.

Nära 1 000 av de personer som dör varje år av

rökning röker inte.”

Elever träffade socialministern

Vykort med temat passiv rök delades ut av organisationens

inspiratörer vid deras besök i skolklasser.

Korten fanns även i ställ för gratis vykort på krogar,

restauranger och på landets alla universitet och högskolor.

Radioreklam sändes också i radiokanalen NRJ.

Samtliga aktiviteter pågick under våren och sommaren

2001.

Finalen på projektet vävdes ihop med två av organisationens

andra tobaksprojekt – en skoltävling och

en opinionsbildande vykortsaktion – som har varit

riktade till ungdomar.

– Fyra elever – en från varje finalklass – fick på

Tobaksfria dagen, den 31 maj förra året, träffa socialminister

Lars Engqvist för att lämna över de sista

vykorten i vykortsaktionen. De pratade även med


honom om passiv rökning och vad de tycker om att

det är tillåtet att röka i offentliga lokaler, berättar

Joakim Magnusson.

Uppmaning till beslutsfattare

Som avslutning på projektet skrev Joakim Magnusson

tillsammans med riksdagens andre vice talman, Eva

Zetterberg, en debattartikel som publicerades i

Svenska Dagbladet.

I artikeln tog de upp passiv rökning som en hälsofara

och uppmanade beslutsfattare

att se till att vi får helt rökfria

offentliga miljöer.

Joakim Magnusson tycker att

kampanjen har varit lyckad. Den

har nått ut brett, trots en låg budget,

vilket till stor del har berott på kontakter inom

media och reklambranschen.

– Vi vet att människor har lagt märke till kampanjen.

Riksdagspolitiker har hört av sig till oss och vi har

fått positiv respons från andra organisationer som

I tidningen Resumé nr 24/2001 skrev

Hannes Dükler, redaktör på Nöjesguiden,

om En Rökfri Generations tidningsannonser

på temat passiv rök.

Hannes Dükler tycker att det är bra att

det äntligen har gjorts en antirökkampanj

som handlar om respekt istället för billig

skrämselpropaganda:

”Och den där idioten utan luktsinne i

A Non Smoking Generations annons, han

fattar inte att han är äcklig. Han fattar

inte att han förstör. Han fattar inte att

ingen vill ha kalas, äta prinsesstårta och

öppna paket i en stinkande smog. Trots att

hela lägenheten stinker efter år av rökning

reagerar han bara med ett tafatt ’Vanurå,

är det fiskdamm?’.

Respekt – det tycker jag väger tyngre än

hälsoskäl.

Du röker, alltså är du dum i huvet. Funkar

på mig, trots att jag – som förmodligen

framgår – själv inte röker.

Hot om sjukdom går alltid att slå ifrån

sig. Det händer inte mig, och så vidare.

Och ju värre bilder, desto större avståndstagande.

Identifikationen blir nada.”


Vi vet att människor

har lagt märke till

kampanjen

arbetar med tobak. Aktiviteterna har också uppmärksammats

i media, säger Joakim Magnusson.

Pengarna har gett resultat

En annan nyckel till framgång har varit att aktiviteterna

pågick parallellt och att organisationen använde

sig av många olika informationskanaler för att nå ut

brett.

– På så sätt har vi fått så stor effekt som möjligt.

Många människor reagerar när de först ser tv-reklamen

om passiv rökning och nästa

dag slår upp tidningen och får se en

annons på samma tema, säger Joakim

Magnusson.

Samtidigt säger han att det är

svårt att utvärdera ett projekt som

ska försöka skapa opinion på så kort tid.

– Vi har ännu inte sett den slutgiltiga propositionen

om tobaksfria serveringslokaler. Men jag är helt hundra

att de olika projekt som Folkhälsoinstitutet har

beviljat pengar till har gett resultat.

”Respekt biter bättre än död”

Annonser från En Rökfri Generations kampanj mot passiv rökning.

11


Mona Wahlgren

på Gotland samordnar

ett nätverk

med ett 90-tal personer

som alla

arbetar mot tobak.

Starkt nätverk på Gotland

En aktivitet för att nå ut

med tobaksinformation

har varit att tapetsera

en vägg i Gallerian på

Öster centrum i Visby

med affischer om passiv

rökning.

12

Ifjol var Folkhälsoenheten på Gotland med och

arrangerade en forumkonferens om barn och

tobaksrök. Målgruppen var föräldrar samt de

som i sitt arbete eller genom ideellt engagemang

kommer i kontakt med frågor som rör

barn och passiv rökning.

– Vi ville nå föräldrar och annonserade i media om

en slogantävling med fina priser. Vi fick en viss respons,

men inte så stor som vi hade hoppats, säger

Mona Wahlgren, samordnare för tobaksfrågor inom

Gotlands kommun.

Budskapet nådde ut

Konferensen lockade bara ett fåtal föräldrar. Kanske

berodde det på att den hölls dagtid, kanske på att

Visby lasaretts aula inte är någon naturlig mötesplats

för föräldrar.

Mona Wahlgren är ändå säker på att budskapet

nådde ut till många föräldrar, eftersom broschyrer

och flygblad med information om passiv rökning

lades ut på barnavårds- och mödravårdscentraler.

En av lokaltidningarna skrev också om konferensen

och i lokalradion intervjuades föreläsaren Jan Svedmyr,

barnallergolog från Dalarna, och Bo Klintberg, överläkare

vid barn- och ungdomskliniken i Visby.

Forum med aktiv publik

En forumkonferens bygger på en dialog mellan föreläsare

och publik. En form som Mona Wahlgren tror på.

– Det blir en levande dialog när publiken själva får

delta och komma med förslag, istället för att bara

sitta som passiva åhörare.

I diskussionen framförde flera deltagare bland annat

hur de i sin yrkesroll bäst ska bemöta föräldrar som röker.

Forumkonferensen finansierades med pengar från

Folkhälsoinstitutet.

Sedan 1994 har det funnits ett nätverk mot tobak

på Gotland. Det består av ett 90-tal personer som är


anställda inom kommunen och i privata företag eller

anslutna till organisationer och föreningar. Nätverkets

arbete samordnas av Folkhälsoenheten i Gotlands kommun.

Folkhälsoenheten tillhör ledningskontoret, som

ligger direkt under kommunstyrelsen.

För den årliga Tobaksfria veckan har nätverket mot

tobak bildat en arbetsgrupp (se faktaruta). Det var

arbetsgruppen, i samarbete med mödra- och barnhälsovården

samt Allergikommittén, som arrangerade forumkonferensen.

Debatt på restaurang

Tillsammans med Hotell- och restaurangfacket hölls

också en debattkväll på en restaurang i Visby under

Tobaksfria veckan. Även det med ekonomiskt stöd

från Folkhälsoinstitutet. Till debatten, som handlade

om passiv rökning och arbetsmiljö, kom krogägare,

fackligt aktiva, hotell- och restaurangpersonal, kommunanställda

och representanter för olika frivilligorganisationer.

– Det blev en bra belysning av ämnet, en bra dialog,

säger Mona Wahlgren.

Under debatten passade hon på att berätta att en

av Visbys populära restauranger bestämt sig för att bli

helt rökfri.

– Min tanke var att komma med en braskande

nyhet som lokaltidningen, som var där, kunde skriva

om. Och att nyheten på så sätt skulle spridas, vilket

den också gjorde.

Bra med många som hjälps åt

Mona Wahlgren tycker att det har varit en fördel att

vara så många samarbetspartner när forumkonferensen

och debattkvällen anordnades.

– Det blir en sådan mereffekt av att vara fler – det

är lättare att nå ut samhällsbrett, säger hon.

Det var också bra att dela upp målgrupperna: att

under våren 2001 rikta in sig på föräldrar och under

hösten på restauranganställda. Två grupper som

Mona Wahlgren tycker är viktiga att nå.

– Föräldrar för att det är viktigt att ge dem kunskap

om vilka konsekvenser passiv rökning får för deras

barn. Restauranganställda för att det borde vara självklart

att alla ska må bra på sin arbetsplats och inte

behöva arbeta i en rökig miljö och tvingas andas in

giftiga ämnen.

Nätverk mot tobak

En arbetsgrupp för Tobaksfria veckan har bildats

på Gotland. I arbetsgruppen ingår representanter

från Gotlands kommun (Folkhälsoenheten, Skolhälsovården

och Miljö- och hälsoskyddskontoret)

samt från olika föreningar och organisationer

(Astma-Allergi-föreningen, Korpen-Motionsidrottsförbundet,

Hjärt- och Lungsjukas förening, Hjärt-

Lungfonden och VISIR).

En roll-up (en affisch som står på en fot och kan dras upp som en rullgardin)

om barn och tobaksrök har tagits fram. Den cirkulerar bland annat på

vårdcentraler och på Visby lasarett.

Information om och beställning av roll-upen sker genom Mona Wahlgren,

telefon: 0498-26 90 20 eller e-post: mona.wahlgren@gotland.se

13


14

Ska vi rö

Barn är särskilt känsliga

för tobaksrök. Eftersom

de växer snabbt är vävnaderna

i deras organ

känsligare för yttre störningar

än hos vuxna.

Det leder till sjukdomar

redan hos småbarn, men

också till skador som gör

sig gällande först när barnen

nått vuxen ålder.

Minst 700 miljoner barn i världen

är passiva rökare. Det är i

Passiv rökning är

minst lika skadligt

■ ■ ■ Den som röker en cigarett

andas själv in ungefär en fjärdedel

av röken. Övrig rök, sidoröken,

plus den som rökaren andas ut

igen drabbar alla i omgivningen.

De blir passiva rökare.

Allergiska personer kan få omedelbara

problem av tobaksröken

medan alla som under en längre

tid utsätts för passiv rökning löper

samma slags hälsorisker som rökaren

själv.

Mer än 500 liv

Riskerna är självklart mindre, därför

att sidoröken späds ut och

eftersom man kan undvika rökiga

miljöer. Ändå kräver passiv rökning

varje år mer än 500 liv bara i

Sverige.

hemmen som barnen utsätts för den mesta

tobaksröken. Med en rökande mor ökar

risken för plötslig spädbarnsdöd kraftigt liksom

risken för luftvägsinfektioner och mellanöreinflammation.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen

hos barn. Tobaksrök försvårar den och

kan också orsaka sjukdomen. Sambandet

mellan passiv rökning och barnastma upptäcktes

på 1950-talet.

De flesta andra samband har rapporterats

de senaste 20 åren, till exempel risken för

Risken för lungcancer ökar med

20–30 procent vid långvarig passiv

rökning, medan risken att

drabbas av en hjärt-kärlsjukdom

är stor även efter kortvarigare exponering.

Passiv rökning ökar också

risken att få slaganfall, stroke.

Källa: Informationsblad om passiv

rökning från Folkhälsoinstitutet


ka nu igen?

neurologiska skador som hämmar inlärningsförmågan

och påverkar beteendet.

Alla barn har rätt att åtnjuta högsta möjliga

hälsostandard, enligt FN:s barnkonvention.

Världshälsoorganisationen, WHO, utgår

från barnkonventionen när organisationen

kräver att alla stater vidtar åtgärder för att

skydda barnens hälsa och minska barnadödligheten.

Ett av sätten är att se till att barn och

cigarettrök alltid skiljs åt.

Källor: Informationsblad och affisch om

passiv rökning från Folkhälsoinstitutet

Vad finns det

i cigarettröken?

■ ■ ■ I röken från en brinnande

cigarett finns över 4 000 olika kemiska

ämnen i form av gaser, ånga

och partiklar. Mer än 50 av dessa

kan orsaka cancer eller misstänks

kunna göra det. De finns antingen

naturligt i tobaken eller bildas

under förbränningen.

De cancerframkallande ämnena

är bland annat arsenik, bensen,

benspyren, nitrosaminer, vinylklorid

och det i arbetsmiljöer helt

förbjudna 4-aminodifenyl.

Påverkar fortplantningen

Många ämnen i röken är irriterande

för luftvägarna, för huden

och för ögonen och kan orsaka

allergier. Det finns också ämnen

som kan skada hjärtat och blod-

kärlen. Några substanser inverkar

på fortplantningen. En del ämnen

tas upp i kroppen direkt genom

huden.

Källor: Informationsblad om

Tobaksfria dagen 2001 samt

Andras rök och din hälsa –

Rapport 2001:16 och 2001:17

från Folkhälsoinstitutet

15


Att det skulle gå att få fram en

helt ofarlig cigarett är det

sannolikt ingen som tror idag.

Tobaksbolagen medgav knappast

att det är skadligt att röka,

men började ändå marknadsföra cigaretter

med låg tjärhalt. De cigaretterna fick en

svagare, mer utspädd smak, som inte tilltalade

rökarna. Därför blev tillsatser, bland

annat sådana som påverkar smaken, betydligt

vanligare än tidigare.

Idag vet man om 600 olika ämnen som

används som tillsatser, men bara bolagen själva

vet i detalj vilka ämnen och hur mycket

som ingår i varje cigarettmärke. Det kan

dessutom skifta från land till land även i cigaretter

av samma märke, eftersom reglerna

om tillsatser varierar mellan olika länder.

Listor som har publicerats i den kanadensiska

provinsen British Columbia visar att

det varierar från 6 till 15 tillsatser per märke.

Giftiga och skadliga tillsatser

De flesta tillsatserna finns i låg halt i cigaretterna,

men de kan vid förbränning bilda

nya ämnen som är giftiga och skadliga för

människor.

Tillsatserna är inte bara smakförändrande

utan kan också ha andra uppgifter, som att

bevara tobakens fuktighet eller minska

mängden synlig sidorök. Tillsatser som ska

påverka sidorökens synlighet och lukt började

användas sedan diskussionen om passiv

rökning tagit fart.

En företrädare för ett amerikanskt tobaksbolag

har i domstol vittnat om att 10 procent

av en cigaretts vikt utgörs av tillsatser,

mest socker och kryddor.

Bland övriga tillsatser som används är ammoniumföreningar

särskilt intressanta, eftersom

de kan öka mängden tillgängligt niko-

16

Andras rök dödar

Under 1970-talet ökade antalet tillsatser vid tillverkningen av

cigaretter kraftigt. Bakgrunden var den ökande kunskapen om

att rökning är skadligt för hälsan. Tjäran i tobaksröken framstod

som den stora boven och det fanns förhoppningar om att kunna

tillverka en ”säker” cigarett.

tin – det är nikotinet som skapar beroendet

– i röken. Detta upptäckte forskare vid

tobaksjätten Philip Morris redan på 1960talet

och det anses av flera forskare vara

nyckeln till företagets framgång. Alla tobaksbolag

använder idag ammoniumtillsatser

i sina cigaretter.

Mer än 500 dör av passiv rök

Med passiv rökning menas att en person,

oftast ofrivilligt, utsätts för de luftföroreningar

som bildas i omgivningen när någon

röker. Den vanligaste passive rökaren är en

person som lever tillsammans med en

rökare. Men det finns också yrkesgrupper

som är mer utsatta än andra, till exempel

restaurangpersonal.

I Sverige dör varje år mer än 500 personer

av passiv rökning.

I forskningen brukar röken delas upp i

huvudrök, som rökaren suger i sig, och sidorök,

som cigaretten avger mellan blossen. Den

rök som den passive rökaren andas in kallas

miljötobaksrök och består av både sidoröken

och av den huvudrök som rökaren blåser

ut igen.

4 000 kemiska ämnen i röken

Tobaksröken innehåller mer än 4 000

kemiska ämnen som frisätts som gaser eller

partiklar. Flera av ämnena är giftiga och dessa

finns ofta i större mängd i sidoröken än i

huvudröken, eftersom de inte filtreras genom

cigaretten utan går direkt ut i luften.

En annan anledning är att förbränningen

inte är lika fullständig mellan blossen.

Många av ämnena finns redan i tobaksplantan,

andra tillförs när cigaretterna tillverkas

och åtskilliga bildas när cigaretten

brinner. Över 50 cancerframkallande ämnen

har spårats i tobaksröken, till exempel

benspyren, nitrosaminer, formaldehyd och

4-aminodifenyl. Koncentrationen av flera av

dessa, exempelvis N-nitrosaminer (som tillhör

de mest potenta cancerframkallande

ämnena), är dessutom 50–70 gånger högre i

sidoröken än i den huvudrök som rökaren

inhalerar.

I tobaksröken finns också ämnen som kan

orsaka allergier, som kan skada hjärtat och

blodkärlen eller irritera huden, ögonen och

slemhinnorna i luftvägarna. Andra ämnen är

klassade som miljögifter eller bidrar till försurningen.

Många av ämnena i röken används som

kemikalier inom industrin, men är där omgärdade

av arbetsmiljöregler. Tobaksröken

innehåller till och med ämnen som är förbjudna

i arbetslivet.

Den passive rökaren får i sig dessa skadliga

ämnen i lägre doser än rökaren, eftersom

röken späds ut i rumsluften. Hälsoriskerna

blir ändå allvarliga om exponeringen pågår

länge.

Ökad risk för lungcancer

Mätning av kotinin (ett ämne som bildas i

kroppen vid nedbrytning av nikotin) i urin

hos icke-rökare har visat att ämnen från

tobaksröken tas upp av kroppen vid passiv

rökning.

Att själv inte vara rökare men ha utsatts

för miljötobaksrök från en partner ökar lungcancerrisken

med 20–30 procent. Undersökningar

vid yrkesmedicinska kliniken i

Lund visar att upp till 40 procent av passiva

rökare drabbas av ögonirritation och näsbesvär.

Källa: Andras rök och din hälsa –

Rapport 2001:16 och 2001:17,

från Folkhälsoinstitutet


Ämne

Acetaldehyd Färglös, brännbar vätska med karakteristisk

lukt. Bildas vid nedbrytning av etanol.

Aceton Färglös, flyktig och brännbar vätska,

besläktad med ättikssyra. Lukt som liknar

eter.

Detta innehåller

cigarettröken

Bland annat som mellanprodukt vid framställning

av ättikssyra, ättikssyraanhydrid

och butanol.

Som lösningsmedel i lacker, hartser, plaster

med mera, och som syntesmellanled vid

framställning av andra kemikalier.

4-aminodifenyl Tidigare i gummiindustrin.Totalförbjudet i

arbetslivet sedan 1974.

Ammoniak Vid rumstemperatur en färglös gas med

karakteristisk lukt. Löses lätt i vatten och

kondenseras lätt till en färglös vätska.

Anilin Färglös och giftig vätska som blir brun

om den förvaras i luft. Konsistensen liknar

olja.

Arsenik Grundämne som förekommer i bunden

form i jordskorpan tillsammans med svavel

och vissa metaller. Arsenikföreningar

är i regel smak- och luktlösa.

Bensen Färglös, lättantändlig och starkt ljusbrytande

vätska med karakteristisk lukt.

Kraftig sotutveckling när den brinner.

Beta-naftylamin Vitt kristallint pulver eller röda flagor

med obehaglig lukt.

Bly Tung, mjuk och lätt formbar metall med

ganska låg smältpunkt. Kan lätt gjutas,

smidas och valsas.

Cyanväte Färglös, lättflyktig och extremt giftig vätska

eller gas som doftar bittermandel. Ett

annat namn är blåsyra.

Fenol Starkt frätande och giftigt ämne som bildar

färglösa kristaller som långsamt blir

rödaktiga när de utsätts för ljus och luft.

Kadmium Silvervit, mjuk och smidbar tungmetall.

Förångas vid 765°C till gul giftig gas.

Nikotin Färglös och flyktig olja och en mycket giftig

alkaloid.

Över 50 cancerframkallande ämnen har spårats i tobaksröken. Andra ämnen är

klassade som miljögifter. Tobaksröken innehåller till och med ämnen som är förbjudna

i arbetslivet.

Beskrivning Användning Effekt Mängd

Används främst för att tillverka konstgödning,

men också bland annat i kylanläggningar

och inom pappers-, metall-, gummi-,

läkemedels- och annan kemisk industri.

Används som syntesmellanled vid tillverkning

av antioxidationsmedel, vulkaniseringsmedel,

färgämnen och läkemedel.

Användes förr för insekts- och ogräsbekämpning,

fram till 1951 vid odling av tobak

i USA.

Utvinns kommersiellt ur stenkolstjära, men

framför allt ur råolja och är ett effektivt lösningsmedel

för fett.

Tidigare i gummiindustrin. Numera totalförbjudet

i arbetslivet.

Bly utnyttjas i legeringar med framför allt

antimon och tenn. Används främst i ackumulatorer.

Andra områden är rör och kablar i

kemisk industri, i vapen, ammunition, för

lödning och i vissa färgpigment.

Cyanväte används för att framställa metakrylat,

aminosyror och organiska cyanidföreningar.

Används bland annat till framställning av

färgämnen, sprängämnen, läkemedel, tvättmedel

och plaster.

I Sverige förbjöds kadmium och dess föreningar

år 1982 för användning som stabilisatorer

i plaster, som färgämnen och för

ytbehandling.

Har använts som växtskyddsmedel för att

bekämpa insekter.

Irriterande för hud och slemhinnor.

Har inga kända allvarliga långtidseffekter.

Misstänks vara cancerframkallande.

Vid inandning kan aceton ge huvudvärk,

illamående och i hög halt medvetslöshet.

519-1144 µg/cig.

100-250 µg/cig.,

sidorök 2-5 gånger

mer.

Är klassat som cancerframkallande. 4,6 ng, sidorök

cirka 30 gånger

mer.

Mycket irriterande för slemhinnorna

och farlig i höga halter. Lufthalter på

några procent kan ge kramp i svalget

och i värsta fall orsaka kvävning.

Tränger lätt igenom huden. Klassat

som cancerframkallande.Blockerar

blodets hemoglobin så att det inte

kan avge syre till cellerna och inte

heller transportera bort koldioxid.

Cancerframkallande och det finns

uppgifter som tyder på att denna

effekt förstärks av svaveldixoid.

Bensen är cancerframkallande. Kan

skada benmärgen och orsaka leukemi.

Kronisk giftverkan.

Ämnet är så starkt cancerframkallande

att det förbjöds i arbetslivet

1974.

Hög halt i kroppen, till exempel för

personer som varje dag i sitt arbete

har kontakt med bly, kan orsaka akut

eller kronisk blyförgiftning som i

svåra fall leder till döden.

Påverkar ämnesomsättningen i kroppens

celler genom att blockera deras

förmåga att utnyttja syre. Används

vid avrättningar i gaskammare i USA.

Dödlig dos fenol för människan är 15

gram, men så lite som 1 gram har

orsakat dödsfall.

Klassat som cancerframkallande.

Inandning kan på sikt ge akut lungskada.

Beroendeskapande. Stimulerar centrala

nervsystemet så att hjärtrytmen

ökar och blodtrycket höjs.

50-150 µg, sidorök

40-170 gånger

mer.

360 ng, sidorök 30

gånger mer.

0,012-0,022

µg/cig.

12-48 µg/cig., sidorök

10 gånger mer.

1,7-22 ng/cig.,

sidorök 30 gånger

mer.

0,017-0,98 µg/cig.

400-500 µg/cig.,

sidorök 14-134

mg.

60-140 µg/cig.,

sidorök 1,6-3

gånger mer.

100 ng/cig., sidorök

3,6-7,2 gånger

mer.

1,7-3,3 mg/cig.,

sidorök 1,8-3,3

gånger mer.

17


På 17 platser runtom

i landet kunde människor

delta i en videokonferens

om passiv

rökning, arrangerad av

Läkare mot Tobak.

18

de kunskap och

på konferens utan

Läkare mot Tobak prövade ett rationellt

grepp för att nå ut med information om

passiv rökning. En videokonferens arrangerades

med deltagare från flera orter runtom

i landet.

Syftet med videokonferensen var att redovisa

den kunskap som finns om passiv rökning

och ge en bakgrund till Folkhälsokommitténs

förslag om att göra alla serveringslokaler

rökfria.

– Vi ville också ta tillvara lokala erfarenheter av tillsyn

som en viktig del i ett tobaksförebyggande arbete,

säger Göran Boëthius, ordförande för Läkare mot

Tobak.

Konferensen samlade 140 deltagare – politiker,

tjänstemän, folkhälsoarbetare samt representanter för

patientföreningar, skolan och restaurangbranschen – i

studior på 17 orter i landet. Under en förmiddag i

juni 2001 fick deltagarna lyssna till och diskutera

med en expertpanel som satt i en studio i Örebro.

Inga långa resor

Trots vissa tekniska problem med ljudet blev konferensen

uppskattad.

– Enligt utvärderingen tyckte många att det var ett

bra sätt att få vara med i ett större sammanhang utan

att behöva lägga ner tid och pengar på att resa iväg,

vilket också var vår tanke när vi bestämde oss för en

videokonferens, säger Göran Boëthius.

– Efteråt knöts även nya kontakter lokalt till gagn

för fortsatt tobaksförebyggande arbete.

Antalet studior och deltagare begränsade av naturliga

skäl diskussionen som följde på föredragen.

– När 17 studior är inkopplade blir det den röststarkaste

som vinner. Men så är det även om 140 per-


utbyte

resor

soner skulle ha samlats på ett ställe. Det är alltid

några som ”tar för sig” mer i diskussionen än andra.

Kunskap och påverkan

Organisationen Läkare mot Tobak har två huvudmål.

Det ena är att följa och försöka påverka den tobakspolitiska

utvecklingen. Det andra är att öka medvetenheten

och kunskapen om tobaksfrågor inom den

egna kåren – och inte minst förmågan att kunna ge

rökare och snusare råd och stöd på rätt sätt.

De senaste åren har man inom hälso- och sjukvården

fått upp ögonen för att passiv rökning är en viktig

fråga att jobba med. Och det har varit på tiden,

tycker Göran Boëthius.

– Sjukvården har länge varit för tyst, för otydlig,

trots att man har vetat tillräckligt för att kunna göra

mer.

Under 90-talet har det lagts fram forskningsresultat

som visar att den som utsätts för passiv rökning

får samma skador som den som själv röker.

– Graden av skada beror naturligtvis på längden

och graden av exponering. Ju längre tid man exponeras

för rök, desto större risk för skador. Men liksom

vid aktiv rökning finns det inga ofarliga nivåer, säger

Göran Boëthius.

För den som bor med en rökare ökar risken att

drabbas av lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar

med mellan 20 och 30 procent.

Nollvision

Göran Boëthius tycker att när det gäller passiv rökning

skulle man kunna satsa på en nollvision.

– Ingen ska behöva bli sjuk av någon annans rök.

Han hoppas och tror att målet att få riksdagen att

fatta ett beslut om skärpt tobakslagstiftning ska ha

uppnåtts våren 2002.

Ett beslut om att göra alla serveringslokaler rökfria

skulle hjälpa restaurangbranschen åt rätt håll. För det

är inte helt lätt för den att ändra inställning, särskilt

inte som restauranganställda, enligt nationella undersökningar,

röker i dubbelt så stor utsträckning som

övriga befolkningen.

– Många har också en rädsla för att förlora kunder,

vilket amerikanska erfarenheter talar emot. Tvärtom

kan restauranger vinna nya gäster genom att kunna

erbjuda dem en bra miljö.

Underlag finns för

lokala konferenser

Utifrån videokonferensen producerades

två videokassetter, som

har spridits till tobakspreventivt

ansvariga på landstingsnivå.

Videokonferensen, som Läkare

mot Tobak anordnade, dokumenterades

på VHS-kassett. Det blev

flera timmars direktsändning med

bitvis dålig teknisk kvalitet. P-O

Forsström från Lärare mot Tobak

fick i uppdrag att göra nya inslag

med det viktigaste från konferensen.

Nyinspelningarna med de

olika experterna redigerades sedan

om till två kassetter, som innehåller

diskussionsunderlag för lokala

konferenser och politikerträffar.

– Vi ville fånga upp det viktigaste

i budskapet och stimulera till lokala

konferenser, säger Jan Larsson,

hälsoplanerare vid Landstinget Västmanland,

ett av de landsting som står

bakom kassetterna.

Tillsammans med videokassetterna

har det därför följt med en

rekommendation att kalla till lokala

konferenser.

– Utifrån faktainnehållet ska man

kunna göra sin egen lokala konferens

med en debattledare som kan

ställa frågor och få igång diskussionen,

säger Jan Larsson.

Han vet ännu inte i vilken utsträckning

utskicket har lett till

några lokala konferenser.

På videoinspelningarna intervjuas:

• Margareta Persson, som varit

ordförande för den nu upplösta

Nationella Folkhälsokommittén.

Hon berättar om bakgrunden till

de förslag som lagts i kommitténs

betänkande.

• Paul Nordgren, avdelningsdirektör

Folkhälsoinstitutet. Han redogör

för den tobakspolitiska utvecklingen

som har lett fram till förslaget

om rökfria serveringslokaler.

Jan Larsson, Landstinget Västmanland,

har varit med om att ta

fram en videokassett från videokonferensen

om passiv rökning.

• Björn Näslund, utredningschef

vid miljöförvaltningen i Göteborg.

Han tar upp erfarenheter från

hur förvaltningen rent praktiskt har

arbetat med restauranger för att

dem fria från tobaksrök.

• Matz Larsson, överläkare på

lungkliniken vid Universitetssjukhuset

i Örebro, ger en medicinsk

bakgrund till varför passiv rökning

är så skadlig.

• Lars O Molin, Svenska Kommunförbundets

3:e vice ordförande,

som redogör för hur viktig

Kommunförbundet anser att frågan

om passiv rökning är.

Videoinspelningarna är ett samarbete

mellan fyra landsting: Västmanland,

Dalarna, Örebro och

Värmland.

Från början var tanken att gemensamt

genomföra en regional

konferens på temat passiv rökning

och bjuda in andra beslutsfattare

på kommunal- och landstingsnivå.

Men för få deltagare anmälde sig

och konferensen ställdes in.

Istället satsade man på att

dem som inte deltagit i videokonferensen

genom utskick av videokassetter

med diskussionsunderlaget.

19


Framgångsrika

Rök

Sedan tio år tillbaka samarbetar

Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden

och Statens folkhälsoinstitut i ett

gemensamt projekt, Rökfria barn,

som riktar sig till personal inom

mödra- och barnhälsovården.

Syftet är att ge personalen kunskap

och sporra dem till att arbeta

för att minska rökningen bland

gravida och småbarnsföräldrar.

Ända sedan starten av projektet

1992 har tyngdpunkten legat

på utbildning i samtalsmetodik.

Från början var samtalsmetodiken

enbart riktad till barnmorskor

vid mödravårdscentraler, MVC. Några

år senare inkluderades även personal vid

barnavårdscentralerna, BVC. Skolsköterskor

är en annan yrkesgrupp som snart kan komma

att omfattas av projektet.

Före projektstarten fick barnmorskor svara

på en enkät med frågor om vad de

önskade sig mer av: kunskap om rökningens

skadeverkningar, informationsmaterial eller

något annat?

– Det var helt uppenbart att de framför

allt ville lära sig hur de ska göra för att ta

upp rökning med gravida kvinnor på ett bra

sätt utan att å ena sidan släta över eller å

andra sidan komma med pekpinnar eller

fördöma, vilket lätt skapar en konflikt.

Barnmorskan träffar den gravida kvinnan

10–11 gånger före förlossningen och då är

det förstås viktigt för båda parter att relationen

blir så bra som möjligt, säger projektledaren

Lisen Sylwan, Cancerfonden.

Handbok och video

Då, 1992, fanns det inget material om hur

man samtalar om rökning med blivande föräldrar.

Första prioritet blev därför att ta fram

en handbok och en videofilm i ämnet.


samtal om

och graviditet

Sedan dess har ytterligare två handledningar

och videofilmer tagits fram, en för

BVC-sjuksköterskor och en ny ”uppgraderad”

för barnmorskor.

Motiverande samtal

I handledningarna beskrivs hur man med

hjälp av motiverande samtal kan påverka

människor att ändra sina rökvanor. I ett

sådant samtal ges patienten stort utrymme

– hon får prata mest och hon får själv

bestämma takten. Genom att ställa öppna

frågor, lyssna och reflektera lotsar barnmorskan

eller BVC-sjuksköterskan patienten

fram till ett eget ställningstagande om

sin rökning.

– Vanligtvis är det barnmorskan som styr

samtalet genom att ge goda råd och informera.

Men när det gäller rökning och andra

livsstilsvanor upplevs det som obehagligt

att bli styrd. Resultatet blir lätt en konfrontation

som inte leder till någon positiv förändring,

säger Lisen Sylwan.

En invändning skulle kunna vara att den

här samtalsmetoden tar lång tid. Men så

behöver det inte vara.

– Den som kan metoden sparar på sikt tid

i arbetet. Det kan räcka med ett par samtal

på 15 minuter för att en person ska känna

sig redo att ändra sitt beteende.

Aha-upplevelse

Sedan 1996 har barnmorskor och BVCsjuksköterskor

från hela landet deltagit i

kurser i samtalsmetodik. Från varje län har

minst en barnmorska och en BVC-sjuksköterska

handplockats och de har i sin tur förmedlat

kunskapen vidare genom att hålla

kurser för sina kollegor.

– De som har gått våra kurser är mycket

nöjda. För många är det en aha-upplevelse

när de förstår principerna och får pröva

metoden i rollspel, säger Lisen Sylwan.

Två ännu inte publicerade studier har till

syfte att ta reda på mer om samtalsmetoden.

Den ena handlar om hur barnmorskorna

uppfattar metoden, om den är en

hjälp i deras arbete. Den andra undersöker

om mammor vars BVC-sjuksköterskor har

utbildats i samtalsmetodik slutar röka i större

utsträckning än mammor som har sköterskor

som inte fått utbildning.

– Ett problem har varit att få fram tillräckligt

antal rökande blivande mammor till

studierna. Under den senaste tioårsperioden

har rökningen halverats bland gravida, säger

Lisen Sylwan.

Föräldrarnas rökvanor registreras

Rökvanestatistik är en annan hjärtefråga för

organisationerna bakom projektet. Statistiken

är oumbärlig för att mödra- och barnhälsovården

ska kunna utvärdera och prioritera

sina insatser.

I MVC-journalen har den blivande mammans

rökvanor registrerats sedan 1983. När

en ny BVC-journal introducerades för ett

par år sedan var det lika viktigt som självklart

att uppgifter om föräldrarnas rökvanor

skulle dokumenteras.

I ett nyhetsbrev, Rökfria Barn, som skickas

ut till MVC- och BVC-personalen fyra gånger

om året, bifogas varje år ett blad med en

sammanställning och kommentarer kring den

senaste statistiken.

Rökningen har minskat kraftigt bland såväl

gravida som småbarnsföräldrar. Men statistiken

visar också på mycket stora regionala

skillnader i landet. I vissa kommuner röker så

många som var fjärde småbarnsförälder och i

andra kommuner knappast någon.

Svårare att bli gravid om man röker

Nyhetsbrevet fyller en viktig funktion att

förmedla information om aktuell forskning

kring rökning och barn och om hur man på

olika håll i landet arbetar tobaksförebyggande.

Broschyrer och annat informationsmaterial

om rökning riktat till föräldrarna

har däremot låg prioritet i satsningen

Rökfria Barn. Men i år gör man ett undantag

och ger ut en ny folder. Den handlar om

rökning och kvinnohälsa och riktar sig till

alla kvinnor som kommer till barnmorske-

– Många folkhälsoprojekt är alldeles för

kortsiktiga, säger Lisen Sylwan vid Cancerfonden.

Livsstilsförändringar måste få ta

tid.

mottagningen, alltså inte bara till dem som

är gravida.

– Att det exempelvis är svårare att bli gravid

och att risken för cellförändringar i livmoderhalsen

ökar om man röker känner

inte alla kvinnor till, säger Lisen Sylwan.

Viktigt med långsiktighet

Barnmorskorna och BVC-sjuksköterskorna

har, enligt Lisen Sylwan, en positiv inställning

till satsningen Rökfria Barn.

– Inte minst på grund av samtalsmetodiken,

som upplevs som ett bra hjälpmedel

inte bara när det gäller rökning utan vid alla

typer av livsstilsförändringar.

– Många folkhälsoprojekt är alldeles för

kortsiktiga. Att väcka intresse för ett nytt

arbetssätt och sedan lära ut det tar väldigt

lång tid. En förutsättning för att nå ut med

samtalsmetoden Rökfria Barn har varit att

vi fått arbeta långsiktigt, säger Lisen Sylwan.

21


Har du tillbringat

en lördagskväll på

en fullsatt jazzklubb

som varit helt rökfri?

I Sverige är det nog

otänkbart, än på

något år. I USA är

det redan verklighet.

Vi var där!

Det skriver Margaretha

Haglund och

Paul Nordgren från

Statens folkhälsoinstitut

i sin rapport

från en studieresa.

22

Stanton Glantz, tobaksforskare i USA

”Bara tobaksbolagen

förlorar på rökfritt”

D

en enda affärsverksamhet

som skadas

av att det

blir rökfritt på restaurangerna

är tobaksindustrin.

Restaurangerna

går lika bra som förut,

eller ännu bättre.

Det sa professor Stanton

Glantz, vid Kalifornien-universitetet

i San

Francisco, när vi besökte

honom för att undersöka

erfarenheterna av

rökfria restauranger och

barer inför den fortsatta

behandlingen av förslaget

om rökfritt på svenska

restauranger.

Rökfria restaurangmiljöer

gör det lättare att

sluta röka och hindrar

återfall, hävdar Stanton

Glantz. Det kostar tobaksbolagen

hundratals

miljoner.

– Därför lägger de ner väldiga resurser på att försöka

övertyga politiker och restaurangbranschen om att

det måste vara fritt fram för rökning där folk äter och

dricker. Annars blir restaurangernas ekonomi allvarligt

lidande, påstår de.

Stanton Glantz leder en forskargrupp som genomfört

flera vetenskapliga studier av effekterna av rökfritt.

Fler än 100 restauranger har studerats bland

annat genom att man granskat skattestatistiken.

– Det har visat sig att om rökfriheten över huvud

taget medfört några förändringar för omsättningen så

har de varit positiva.

– Det vanliga mönstret när det någonstans blir aktuellt

med rökfritt på restauranger är att någon branschorganisation

bekymrat pekar på ”studier” som visar att

omsättningen skulle sjunka med 20–40 procent.

– Förr eller senare visar det sig alltid att det är

tobaksindustrin som tillhandahållit skräckuppgifterna.

– Övergången till rökfritt på krogarna gick oväntat smidigt i Kalifornien, säger

professor Stanton Glantz, tobaksforskare i USA.

De rökfria restaurangerna i Kalifornien är resultatet

av en arbetarskyddslag från mitten av 1990–talet

som innebar skydd mot passiv rökning på arbetsplatserna.

Först sedan lagen genomförts insåg man att

den också omfattade restaurangerna och att det

kunde vara ett problem. Men man beslöt att inte göra

undantag för restauranger, endast ge dispens till barer.

– Våra kollegor i den kommunala tillsynsmyndigheten

i San Francisco har vid ett flertal tillfällen, nästan

med förvåning, berättat hur smidigt övergången

till rökfritt gått, säger Stanton Glantz. På kort tid

införde huvuddelen av näringsställena de nya reglerna,

inga överträdelser, klagomål, bråk eller minskad

omsättning rapporterades. Den allmänna opinionen

blev bara mer och mer positiv.

Bob Gordon är arbetsmiljöinspektör och kontrollerar

hur reglerna om tobaksfritt efterlevs på arbetsplatserna,

inklusive restauranger och barer. Vi följde


med Gordon på en inspektionstur till de fullsatta

restaurangerna Zuni Cafe, Fleur de Lys och LuLu.

Inte minsta doft av tobak eller cigarett kunde kännas.

– När folk vant sig vid rökfritt blir det otänkbart att

gå tillbaka till det gamla, sa arbetsmiljöinspektören.


Det måste finnas

någon plats dit rökarna

kan gå för att röka

1998 togs undantaget för barerna bort. Det medförde

inga problem på barer i hotell eller sådana som

låg i anslutning till restauranger. Däremot blev det

besvärligare på en del fristående barer som inte serverar

någon mat utan bara alkohol, så kallade

”stand–alone bars”, där stamkunderna ofta har avancerade

dryckesvanor, är storrökare och lever i ett

kompisskap med barägaren.

Den luttrade Bob Gordon suckade och sa attdet

måste finnas någon plats dit rökarna kan gå för att

röka”.

Vi konstaterade att den svenska lösningen är god.

Folkhälsokommitténs förslag ger ju möjlighet att inrätta

särskilda rökrum i serveringarna.

Bland de svenska argumenten mot rökfritt på krogen

ingår farhågor för oro och bråk när rökare under

vinterkalla nätter tillfälligt lämnar restaurangerna för

att gå ut och röka.

Erfarenheterna från de nordiskt kyliga platserna

Truckee (den tredje kallaste platsen i USA) och

Mammoth Lake i norra Kalifornien visar att kylan

inte orsakat några problem i anslutning till de rökfria

restaurangerna där.

Hos våra kollegor på Kaliforniens hälsodepartement

i Sacramento prövade vi alla de invändningar

mot rökfritt på restauranger som vi ständigt brukar

höra från våra motståndare.

Återigen fick vi samma oföränderligt positiva rapporter

om att allt har gått enormt smidigt, med

undantag just för somliga stand–alone bars.

Den rökfria miljön blir snabbt något självklart –

även de som varit negativa eller skeptiska skulle inte

vilja gå tillbaka till det gamla.

Ingen av tobaksbolagens skräckvisioner har hittills

förverkligats någonstans. Skulle det ske i Sverige vore

det alltså unikt och ett enormt spännande forskningsprojekt

för forskargruppen.

Reserapport:

Margaretha Haglund och Paul Nordgren

– Jag är socialt handikappad idag, säger Mahmud Mirza. Cigarettröken

tvingade honom att sluta inom restaurangbranschen. Idag

jobbar han som bilförsäljare.

Mahmud fick astma

Tvingades sluta

som hovmästare

Mahmud Mirza älskade

sitt jobb som hovmästare.

Men han tvingades bort,

av cigarettröken.

– Jag fick allergi efter

16 år som passiv rökare,

säger han.

Idag kan Mahmud Mirza inte vistas

i rökiga miljöer över huvud taget.

Han började jobba på restaurang

1974. År 1990 fick han sluta.

Inte utbränd, men utrökt.

– De sista åren fick jag allvarliga

problem med andningen. Luftvägarna

täpptes igen och jag blev

stressad och irriterad. Till sist

kunde jag inte gå till jobbet.

Läkarna var eniga

Mahmud Mirza gick till företagsläkaren

som i sin tur remitterade

honom till Huddinge sjukhus. Läkarna

var eniga:

– Du har blivit allergisk mot

cigarettrök.

Mahmud tvingades sluta som

hovmästare och fick sin allergi godkänd

som arbetsskada.

– Jag ville verkligen inte lämna

restaurangbranschen. Men jag var

tvungen att tänka på min hälsa.

Efter några års komvuxstudier,

ströjobb och arbetslöshet började

Mahmud en bilförsäljarutbildning.

Idag jobbar han på en bilfirma

der om Stockholm. På restaurang

kan han bara gå några

gånger om året.

– Det går inte att värdera det

jag har förlorat. Jag är socialt handikappad

idag. Så är det att vara

rökarens offer.

Hälsorisker

Bartendrar och servitriser löper stora

hälsorisker på sin arbetsplats.

De ligger i topp bland de yrkesgrupper

som oftast drabbas av

lungcancer. Ändå säger Hotelloch

restaurangfacket, HRF, nej

till förslaget om särskilda rökrum

på krogen.

– Restauranger ska kunna ta

emot både rökare och icke-rökare,

säger John Herrström, ordförande

för HRF.

Text: Hans Österman

(Artikeln var publicerad i Aftonbladet 17/4-01)


24

Många olika aktiviteter

I enlighet med regeringens uppdrag

angående passiv rökning har

Statens folkhälsoinstitut under

2001 bedrivit såväl egna kunskapsutvecklande

aktiviteter som

samverkan med landsting, kommuner

och frivilligorganisationer.

Av de senare aktiviteterna kan

nämnas forskningsinsatser samt

olika opinionsbildande projekt.

Målgrupper för institutets

arbete har – förutom indirekt

allmänheten – varit

olika yrkesverksamma inom

kommuner och landsting.

Även politiker och beslutsfattare samt aktörer

inom restaurangnäringen har hört till målgruppen.

Insatserna har genomförts genom mobilisering

av frivilligorganisationerna och det

regionala tobaksnätverket inom landsting

och kommuner.

Institutet initierade förutom kunskapssammanställningar

även en omfattande produktion

och spridning av informationsmaterial

i form av affischer, flygblad och overheadbilder

med föreläsarhandledning.

Samarbetet med landsting och kommuner

resulterade i ett trettiotal konferenser,

riktade insatser till arbetsmarknadens organisationer,

en tv-serie samt en mobil utställning

som visar på skadeverkningar hos barn

som utsätts för passiv rökning.

Den vetenskapliga grunden för arbetet har

förstärkts via flera medicinska undersökningar.

Kunskapsspridning

För att nå ut med budskapet om den passiva

rökningens skadeverkningar är det viktigt

att budskapet anpassas till den tänkta målgruppen.

Institutet har därför tagit fram ett

stort antal olika informationsmaterial som

vänder sig till de så kallade vidareförmed-

larna inom landsting och kommuner, politiker

och tjänstemän men även till en intresserad

allmänhet. Några exempel:

• Affisch 1: ”Rökfritt på restauranger och

kaféer, fakta och synpunkter.”

• Affisch 2: ”Barnens liv som passiva rökare,

fakta som bekymrar.”

• Folder: ”Rökfritt på restauranger och

kaféer, fakta och synpunkter.”

• Informationsblad: ”Det här är passiv

rökning.”

• WHO:s affisch och informationsblad:

”Andras rök dödar – rensa luften.”

• Folder: ”Vill du ha fler nöjda gäster?”

• Overhead-bilder om passiv rökning.

(Bilderna finns för nedladdning på Folkhälsoinstitutets

hemsida, www.fhi.se och på

www.tobaksfakta.org)

• Roll up, ”Barn och passiv rökning”.

Genomförda konferenser

Redan i projektets tidiga fas fanns en övertygelse

om att konferenser var ett utmärkt

sätt att förmedla information om den passiva

rökningens skadeeffekter.

Inledningsvis planerades det för åtta regionala

konferenser och idén presenterades på

institutets inledande konferenser för frivilligorganisationerna

och det regionala tobaksnätverket.

Deltagarna ombads att undersöka

vilka möjligheter deras respektive organisation,

landsting och kommun hade att genomföra

dessa möten.

Resultatet blev ett trettiotal regionala konferenser.

Institutets bedömning är att konferenserna

har varit ett utmärkt medel att

bred front nå ut med information om passiv

rökning och nödvändigheten av rökfria miljöer.

Följande organisationer arrangerade

konferenser:

Kalmar läns landsting, Stockholms läns

landsting, Uppsala läns landsting, Värmlands

läns landsting, Västerbottens läns landsting,

Landstinget i Västmanland, Gotlands kommun,

Läkare mot Tobak, Riksförbundet

VISIR.

Övriga aktiviteter i samverkan med

landsting

• Aktivering av arbetsmarknadens organisationer,

Stockholms läns landsting.

• ”Ett rökfritt län”, Östergötlands läns

landsting.

• ”Tobaksfritt landsting” 2000, uppföljning,

Västernorrlands läns landsting.

Samverkan med frivilligorganisationer

De organisationer som med stöd av Statens

folkhälsoinstitut genomförde egna projekt

var: Astma- och Allergiförbundet, Cancerfonden,

En Rökfri Generation, Hjärt-Lungfonden

samt Yrkesföreningar mot tobak.

Forskning

• FinEsS-studien, Lungkliniken, Örebro.

Epidemiologiska studier av samband

mellan kroniska luftvägssymtom och passiv

tobaksröksexponering (PTE) bland vuxna

är få och visar delvis motstridiga resultat. I

denna delstudie på estniska data fann man

ett så kallat dosresponssamband mellan

passiv tobaksrökexponering och flertalet

kroniska luftvägssymtom.

Studiens resultat ger bevis för de stora

hälsorisker som finns med passiv rökning

och ger ytterligare stöd för rökförbud på

arbetsplatser och offentliga miljöer såsom till

exempel restaurang- och kafémiljöer.

• Utarbetande av forskningsplan, restaurangpersonal;

Karolinska Institutet.

Studien ”Hälsokonsekvenser av passiv

rökning för personal på restauranger och

barer” föreslår en ”före- och efter”-studie,

det vill säga en undersökning av restaurangpersonalens

hälsa med olika variabler före

och efter rökstopp på serveringar. Det finns

få undersökningar gjorda på denna yrkesgrupp.

• Kotinin-studien; Region Skåne, Lunds universitet.

Elva ungdomar har undersökts på fem

olika ungdomsställen såsom musikkaféer,

nattklubbar, pubar och publiknande restauranger.

Man har mätt nikotinets huvudmetabolit,

kotinin, genom urinprover. Slutsatsen, som

måste tas med stor försiktighet på grund av

deltagare, är att vissa ungdomar fick kraftigt

förhöjda värden av kotinin genom att

vistas i dessa miljöer.


Stort genomslag i media

Frågan om passiv rökning har

under 2001 fått stort genomslag i

media, särskilt under våren och

försommaren. I tidningar över

hela landet publicerades artiklar,

notiser och debattinlägg om passiv

rökning och förslaget om rökförbud

på restauranger.

Närmare 250 artiklar publicerades

under den aktuella perioden

i olika typer av tidningar

och tidskrifter samt på ett antal

hemsidor. Allt från stora

dagstidningar till kvällstidningar, lokaltidningar,

fackförbundspress och traditionella

veckotidningar finns representerade i det

material som här presenteras.

Många klipp under april-juni

I april, maj och juni 2001 är högarna med

tidningsklipp som störst. Det som behandlas

på tidningssidorna är bland annat för

eller mot tobaksförbud på krogen, de politiska

turerna kring riksdagsbeslutet, den

passiva rökningens skadeverkningar och den

tobaksfria dagen.

Mycket material i Aftonbladet

Aftonbladet skriver om passiv rökning vid

ett tiotal tillfällen under 2001. Det är stora

reportage, en del upp till fyra sidor. Även

flera förstasidor. Materialet om passiv rökning

kommer även igen i Aftonbladets och

Expressens internetupplagor.

Aftonbladets läsare uppmanades i mitten

av april att rösta för eller mot rökning

krogen. Sammanlagt 75 000 personer röstade,

och av dessa var 75 procent positiva till

ett rökförbud på krogen.

70 procent positivt

Det är svårt att bedöma exakt var gränsen

går mellan en positiv och en neutral ton i

det publicerade materialet. Några särskilda

kriterier som grund för bedömningen har

inte heller formulerats av

Folkhälsoinstitutet.

Den känsla som möter

läsaren är dock att den

största delen av artiklarna

är positiva till

rökförbud på restauranger

och att det

finns ett intresse av att

sprida kunskap om den

passiva rökningens skadeverkningar.

Enligt vår bedömning

har drygt 70 procent av

de publicerade artiklarna

och notiserna en

positiv syn på rökförbudet.

Mindre än 10

procent är negativa och

cirka 20 procent neutrala i sin

framtoning.

Samma text – olika personer

Värt att uppmärksamma är att

två olika personer publicerar

varsin ”personligt hållen”

krönika med exakt samma

text och rubrik i två olika tidningar.

Det är Barometern som

har en gästtyckare den 19

februari. Samma text finns med i Gotlands

Allehanda dagen därpå med rubriken

”Förbudsivrarna marscherar igen”. Då med

en annan person som undertecknare. Bakom

detta ligger uppenbarligen någon form av

gemensamt planerad kampanj eller lobbyverksamhet.

Mest redaktionella artiklar

Redaktionella artiklar utgör den största

delen av materialet. De flesta artiklarna är

mindre än en sida till omfånget och många

har fotografier och illustrationer.

Utöver de större redaktionella artiklarna

finns också ett stort antal notiser, insändare

och debattinlägg. Några debattinlägg och

insändare kommer igen i flera tidningar.

Mats Huldt och Göran Boëthius är exempel

på personer som flitigt förekommer i

flera artiklar och debattinlägg, men med

skilda ståndpunkter.

Folkhälsoinstitutets broschyrer känns igen

Innehållet i många artiklar känns igen från

de broschyrer om passiv rökning som

Folkhälsoinstitutet gav ut våren 2001. En

del följer upp materialet med intervjuer

med restauranganställda, fackliga representanter

och besökare på restauranger och

kaféer. Några artiklar och reportage handlar

också om hur rökförbud på krogen fungerar

i USA och i Australien.

Andra utgångspunkter för reportage är

konferenser som tar upp passiv rökning

eller WHO:s tobaksfria dag.

Bredd och stort genomslag

Sammanfattningsvis har informationen om

passiv rökning nått ut brett och fått ett stort

genomslag i media.

Sammanställningen av pressklippen är gjord av

Journalistgruppen Media 21

25


26

Andras rök och din hälsa

Forskningsrön om passiv rökning

Andras rök

och din hälsa

F orskningsrön om passiv rökning

FOLKHÄLSOINSTITUTET

”Andras rök och din hälsa – Forskningsrön om

passiv rökning” ger en översikt över kunskapsläget

idag när det gäller miljötobaksrök och hälsa.

Här belyses de allvarliga hälsoriskerna för såväl

vuxna som barn. Aktuella svenska beräkningar visar

att passiv rökning kräver fler dödsoffer än trafiken.

Passiv rökning i arbetsmiljön medför fler dödsfall

än arbetsplatsolyckorna.

Rapport: 2001:16

”Andras rök och din hälsa – Cigarettrökens innehåll”

ger en översiktlig redogörelse för innehållet i

tobaksrök.

Tonvikten ligger vid de kemiska ämnen som i första

hand bidrar till hälsoskadorna av rökning. I många

fall handlar det om ämnen som vi annars undviker

att få i oss eller att sprida i miljön.

Rapport: 2001:17

Andras rök

och din hälsa

Cigarettrökens innehåll

FOLKHÄLSOINSTITUTET

Beställ kostnadsfritt från Statens folkhälsoinstitut

Beställningsadress: Statens folkhälsoinstitut, Distributionstjänst, 120 88 Stockholm • Fax 08-449 88 11

e-post fhi@strd.se • internet www.fhi.se/shop


”Förslaget om rökfria

serveringslokaler

är en viktig symbolfråga,

de för tobaksbranschen

och för

folkhälsan.”

Göran Boëthius

är överläkare vid Tobakspreventiva

enheten, Jämtlands läns landsting

samt ordförande i Läkare mot

Tobak.

(Delar av artikeln har tidigare varit publicerad

i tidningen Apoteket nr 3/01.)

Efter långt om länge har samhället börjat

reagera på den kunskap som växt

fram det senaste decenniet: det självklara

i att den rök, som vi alla delar,

rimligen måste ha samma slags effekter

på oss som på rökaren själv.

Tobaksindustrin har förnekat och förvrängt

denna information samtidigt som

den har investerat stora pengar i ett

samarbete med ventilationsindustrin. Så

det kanske är lite skadligt i alla fall?

Nja, mycket skadligt snarare.

Nationella Folkhälsokommittén har

inte hört till tvivlarna. Dess mest uppmärksammade

förslag – att göra alla serveringslokaler

rökfria bygger till stor del

på dagens orimliga förhållande att denna

personal har ett sämre arbetsmiljöskydd

än andra yrkeskategorier. Det är omodernt.

En majoritet av gästerna vill ha

kvalitet på menyn medan branschens

företrädare, lurade av tobaksindustrin,

tror att de bjuder på kvalitet när smaklökarna

dövas och luktsinnet dämpas

och kläderna luktar pyton.

Mittemellan står personalen, inte sällan

själv rökande. Och framför allt inte

villig att mista jobbet om affärerna går

så mycket sämre som arbetsgivaren

fruktar.

Det anmärkningsvärda är att vår arbetarregering

i en nu aktuell proposition

sviker dessa arbetstagare och tar arbetsgivarnas

parti. Efter att ha radat upp ett

antal anledningar till att tobaksrök är

olämpligt och farligt i arbetsmiljön

nöjer man sig med att endast ange rökfrihet

”som mål” 2004.

Branschföreträdarna inser att man

med ”frivillighet” aldrig når detta mål.

Samma företrädare vet att det inte be-

Inlägget

Dags att

rensa luften

hövs några fler ”utredningar”. Att regeringen

inte nu direkt presenterar en lagstiftning

innebär en försening på ett till

flera år av den självklara rätten till en rökfri

arbetsmiljö.

Det tar tid att förändra en kultur.

Verkställigheten av en lag om rökfrihet

måste ligga ett par år framåt i tiden.

Och tiden dit måste utnyttjas till att

bearbeta de reella problem som förvisso

finns, inte till låtsaslekar.

Ett av problemen är arbetsgivarnas oärliga

desinformation om ”totalt rökförbud”,

okritiskt återgiven av media. Regeringsförslaget

innehåller ju möjlighet för

ägaren att inrätta ett separat rökrum.

Förslaget om rökfria serveringslokaler

är en viktig fråga i en bred, konsekvent

och långsiktig tobakspreventiv strategi.

En symbolfråga både för tobaksbranschen

och för folkhälsan. Branschen ser sin

”sista bastion” hotad, den vet att det

kommer att innebära inte bara minskad

tobaksförsäljning utan något ännu värre:

en förändring av samhällssynen på

tobaksbruket.

Det är därför man kommer att trappa

upp kampen och ta till alla skickliga

knep vi sett tidigare – och några till.

Beslutsfattare på alla nivåer måste bli

medvetna om detta ”scream test” – ju

högre tobaksbranschen skriker, desto

större vet vi att den bedömer skadan

som hotar på grund av det aktuella

åtgärdsförslaget.

Låt oss alla bidra till att ta ett viktigt

steg i den process som om ett antal år

utmynnar i ett småleende: kommer du

ihåg den tiden då man fortfarande rökte

bland alla andra på krogen...

Då kan vi andas ut!