FÖRORD - Uppvidinge kommun

FÖRORD1

KAP 1. VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN?Varje kommun ska enligt Plan- ochbygglagen (PBL) ha en aktuell översiktsplan(ÖP) som omfattar hela kommunen.Fördjupningar av översiktsplanenkan göras för delområden, t extätorter liksom för speciella sakfrågor,t.ex. tematiska tillägg för vindkraft.Inom de ramar som anges i PBL formarvarje kommun sin egen översiktsplanutifrån sina förutsättningar.Ett viktigt visions-, strategi och måldokumentÖversiktsplanen, som är ett politisktdokument, bör ange visionen för kommunensframtida utveckling och destrategier som valts för att uppnå defastlagda målen.Ett långsiktigt tidsperspektivKommunen bör ange vilket tidsperspektivsom planen ska ha, vilket kanvara en utveckling i ett kort och ettlångt perspektiv, t ex 10 och 20 år.Ska redovisa grunddragen av markochvattenanvändningenPlanen ska gälla under ganska långtid och bör därför inte vara för detaljerad.Planen ska ge en bra överblick avplanerade förändringar, ge vägledningför beslut om mark- och vattenanvändningensamt hur den byggda miljön skautvecklas och bevaras. Mer detaljeradeförändringar, t ex för tätorternas planeringkan tas upp i senare fördjupningar.Ett samlat beslutsunderlagÖversiktsplanen ska fungera som ettsamlat beslutsunderlag som belyserallmänna intressen och kommunensmiljösituation samt hur kommunen serpå användningen av mark och vattenområden.Den ska vara vägledande förefterföljande beslut inte endast inomkommunen utan även för andra myndigheter.Planen kan därigenom ocksåfungera som information till kommunensinvånare och företagare omvilka ramar och villkor som gäller förkommunens fysiska utveckling. Översiktsplanenska redovisa allmännaintressen enligt Miljöbalken (MB) ochPBL och dessa ska vägas mot varandraoch om de står i konflikt med varandraska planen ange vilket intresse som skages företräde eller prioriteras. Däremotbehandlar inte översiktsplanen avvägningenmellan enskilda och allmännaintressen.5

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRUPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRUppvidinge betyder ”Den övre skogsbygden”och kommer från veden, sombetyder skog, uppvidingar är alltså ”desom bodde/bor i skogen”.Uppvidinge i regionenVästraGötalandHallandslänRegionSkåneKronobergslänJönköpingslänBlekingelänKalmarlänUppvidinge kommun bildades 1971genom sammanslagning av kommunernaÅseda, Nottebäck, Lenhovda ochÄlghult. Kommunen ligger i nordöstraKronobergs län och gränsar till Växjö,Vetlanda, Högsby, Nybro och Lessebokommuner.Genom kommunen går riksvägarna31, 23,/37 samt riksväg 28 som berörs isydöst.Kommunen ligger på den i länetnordöstra delen av sydsvenska höglandetoch samtidigt den sydligasteutlöparen av detta med nivåer upp till300 meter över havet. Nästan hela kommunenligger högre än 200 meter överhavet. För regionen karaktäristiska dragframträder i Alsteråns och Mörrumsånsdjupa dalgångar. De uppvisar ettoregelbundet mönster av platåer, dalar,höjdryggar och kullar som tydligastframträder i anslutning till de mångasjöarna, vilka är djupa i förhållande tillKronobergs län i övrigt. Dominerandebergarter är graniter, hälleflintor ochporfyrer. Isälvsmaterial uppträder iform av åsar och andra bildningar särskilti Alsteråns dalgång. I den sydöstradelen, mot Växjö och Lessebo kommuner,täcker torven 10-25% av landarealen.LINDSHAMMARÅSEDAFig 12.1. t.v: Karta översödra Sverige.Källa: Wikimedia CommonsKLAVRESTRÖMNORRHULTVetlandaHultsfredLENHOVDAÄLGHULTSÄVSJÖSTRÖMVäxjöEmmabodaUppvidingeLesseboHögsbyNybroALSTERMOKommunens största orter är Åsedamed ca 2400 invånare, Lenhovda ca1900 och Norrhult/Klavreström medca 1300 invånare. Alstermo och Älg-FRÖSEKEFig 12.2, längst t.v: Kartaöver Uppvidinge kommunoch dess närmaste grannar.Källa: Wikimedia CommonsFig 12.3, t.v: Karta överUppvidinge kommun medtätorterna markerade medcirklar vars area är proportionelltill deras folkmängd.8

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRhult i kommunens sydöstra del har enbefolkning påca 800 respektive ca 500vardera.Enligt flera analysinstitut ligger Uppvidingekommun i framkant när detgäller vilka kommuner som är framtidensvinnare och kommunen räknades2008 bland de 10 kommuner sombenämndes ”raketer”. Bedömningarnahar gjorts utifrån ett trettiotal faktorersåsom förmåga att få företag att växaoch utvecklas, attrahera människor,lokal och regional arbetsmarknad samtarbetslivets sammansättning.De kommunägda bolagens ekonomiär stabil, så ock kommunens.Att befolkningen minskar- särskiltberoende på negativt födelsetal- ärdock ett bekymmer. Befolkningsminskningenföljer det traditionella mönstreti att det är landsbygden som minskarmest.I de följande avsnitten beskrivs kortfattatkommunens struktur vad avserbefolkning, näringsliv samt historiaoch landskap.BefolkningenUppvidinge kommun, kortfattad statistik:Tätort 1990 1995 2000 2005Alstermo 1043 964 848 859Fröseke 276 231 208 179Norrhult-Klavreström 1355 1328 1278 1269Lenhovda 1834 1833 1741 1714Åseda 2512 2626 2503 2430Älghult 593 556 514 481Lindshammar - 90 69 70Sävsjöström - 138 146 139Tabell 12.1. Befolkningsstatistikförtätorterna i Uppvidingekommun.Källa: SCBTotal landareal: 118 400 ha,varav 105 000 ha skogInvånare 2009-11-01 9 321Befolkningstäthet: 8 inv/km 2Födelsenetto -57Flyttningsöverskott:Män -57Kvinnor -80Arbetspendling:Inpendling 1512, varav 523kvinnorUtpendling 918, varav 373kvinnorNetto in: 594Tabell 12:2, längst t.v.Befolkningsförändringarunder senare år.Källa: SCBFig 12.4 t.v. Representativbefolkningspyramid för Uppvidingekommun.Källa: SCB1980 1990 2000 2002Födda 88 129 77 91Döda 154 187 133 163Födelseöverskott -66 -58 -56 -72Inflyttade 386 492 382 351Utflyttade 426 373 431 385Flyttningsnetto -40 119 -49 -34Förändring -106 61 -105 -1069

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRNäringslivetKommunens näringsliv präglas av högföretagartäthet. Var 8:e invånare är egenföretagare. Positivt är också att detfinns en bra mix av olika branscher. Detfinns 1300 registrerade företag varav ca800 inom jord och skog. Antalet aktiebolagär ca 250 stycken. Nämnas kanatt i den lilla orten Herråkra med 117invånare finns 40 företag. Branschersom hittills varit dragare i näringslivsutvecklingenär trä och stål ochövrig tillverkningsindustri vilka hadeen hög specialisering och snabb tillväxtunder 1990-talet fram till 2007. Det finnspotential för en långsiktigt hållbar tillväxt,t ex i näringslivsgruppen i Åsedaoch planglasfabrikanterna Gefab ochElitfönster i Lenhovda. (Källa SideumInnovation AB).Förutsättningar för att utvecklabesöksnäringen har en stor potential ikommunen, se vidare kapitel 4.3 Besöksnäringen.Det är anmärkningsvärt att, trotsen minskande befolkning med ca 100personer per år de senaste åren, så hardäremot antalet arbetstillfällen i kommunenstigit kraftigt under sammaperiod. Inpendlingen i kommunen ärstor, ca 1500 personer. Se vidare kap6.3 Kommunikationer och avsnitt omarbetspendling.Bilden representerar allaföretag som är verksammainom kommunen.Foto: Hans BomanUppvidinges historiaFörhistorisk tid - vikingatidenDet landskap vi ser idag i Uppvidingeär det landskap som kom i dagen för ca12000 år sedan när senaste inlandsisensakta drog sig tillbaka. Det omformadesoch eroderades av kvardröjande isoch smältvatten i isälvar. Sakta börjadeörter, gräs och buskar kolonisera markerna,så småningom även högre växtlighetsåsom björk och tall. När isendrog sig tillbaks följde olika djur och10

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRFornlämningar i LenhovdaFoto: Smålands Museumsarkivefter dem de jagande människorna. Närklimatet långsamt blev varmare följdesamlare, fiskare och jägare som levdepå vad man kunde hitta i naturen.Inte så många fynd i våra trakterskvallrar om dessa första människor,endast några enstaka yxor från den s.k.jägarstenåldern, ca 7000 år f.Kr.När folk blev mera bofasta, underbondestenåldern ca 4000 år f.Kr. skaffademan sig enstaka tamdjur såsom gris,får och get. Från denna tid finns fyndbl.a. från Stadmåla vid Änghultasjön iform av tunnbladiga yxor. På sammaplats har man även hittat fynd frånhällkisteperioden dvs. ca 2000 år f.Kr.Gravar i form av stenkistor från dennaperiod har man påträffat i Lenhovdasocken.Under bronsåldern, 1800-500 f.Kr,hade jordbrukets roll som försörjningskällaförstärkts. Metallen som gettnamn åt tidsepoken finns nästan intealls bland fynden i Uppvidinge. Det äri stället de stora rösegravarna som visaratt folk bott i trakten vid denna tid. IUppvidinge finns närmare 30 varav20 i Lenhovda socken, bl.a. söder omSävsjöström.Om trakterna var befolkade underjärnåldern vet vi inte, för det saknasnästan helt fynd från 500 f.Kr. – 1050e.Kr. Från slutet av denna period,dvs vikingatiden, finns de så typiskagravfälten i Nottebäcks och Lenhovdassocknar. Från vikingatiden hittar vilämningar från åkerbkuket, s.k. fossilåkermark. Man brukade marken i smalaterrassformade strängar. På Sävsjösäteris marker finner man ett av Sverigesstörsta områden av fossil åkermarkfrån vikingatiden. Sådana lämningarfinns även vid Granhults kyrka..Att det bott folk här under järnåldernpekar en del av våra ortsnamn, t.ex.Boestad, Vraneke och Fröseke. Dessanamn anses stamma från järnåldern.Medeltiden –industrialismens födelseFrån medeltiden, år 1050 – 1520, finnsett fynd som överglänser alla, nämligenden s.k. badebodaskatten. Fyndetsom idag kan beskådas på HistoriskaMuseet i Stockholm bestod av ett 20-talföremål, bl.a. en krona, en fingerring11

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅR1800-talet, framför allt finns i områdetosedvanligt många ekonomibyggnaderkvar, t.ex. loftbodar.och spännen av delvis förgyllt silver.Det rika fyndet kan tyda på att nuvarandeUppvidinge med tiden uppnåttett visst välstånd. Under perioden odladesnya områden upp och befolkningoch bebyggelse ökade. Under slutet av1400-talet dyker området upp i skrifterna,bl.a. Arvid Trolles jordebok. Manövergår allmänt till den kristna läranoch man organiserar sig i socknar ochbygger kyrkor i Granhult, Lenhovda,Nottebäck, Åseda och Älghult. I skrifternafinner man nämnt drygt hundraenheter (byar och gårdar). Troligenfanns det fler för i Gustav Vasas jordebokfrån 1540 nämns 210 enheter. Nubörjar adelns inflytande över områdetbli påtagligt, år 1545 finns 340 inomområdet och av dessa ägs 120 av adligafamiljer och 40 av kyrkan.I jämförelse med andra delar av Sverigevar inte jordbruken så bärkraftigaoch man kan undra vad det var somfick adeln så intresserad av trakten.Troligen var det annat som lockade,timmer och ved, järn samt kraften mankunde utvinna ur vattendragen.Under 1600-talet och framöver sker,trots flera bakslag i form av missväxt,farsoter och utskrivning till krigstjänst,en gradvis ökning av befolkningenden uppodlade arealen. Under 1860-taletdrabbades Småland av nöd ochmissväxt. En stor del av befolkningenemigrerade eller flyttade till städerna.Följden blev att stora arealer lades ödeoch skogen återerövrade mark. Debyar vi kan se idag är i sina äldre delaren bebyggelse som uppstod underIndustrialismens intågoch ”glasrikets vagga”Under andra halvan av 1800-talet växerindustrialismen fram, man börjarutnyttja områdets råvaruresurser påeffektivare sätt. Redan i början av1700-talet utnyttjades vattendragen förkvarn- och sågdrift. T.ex startade Sävsjöströmspappersbruk och järnbruksamt Klavreströms järnbruk redanunder 1700-talets första hälft. Under tidigt1800-tal tillkom Rydefors bruk ochSödra Rås pappersbruk. De tidigasteindustrierna var beroende av tillgångpå vattenkraft. När sedan ångmaskinerbörjade användas var det tillgången påbra kommunikationer och närheten tillråvaror som styrde lokaliseringen. Motslutet av 1800-talet får järnet – sjömalmen– allt mindre betydelse. En nyindustrigren är i stället glasbruk. Underandra halvan av 1800-talet startas 15bruk, varav Johanstorp I är det första,år 1858. I själva verket ligger ”glasriketsvagga” i Uppvidinge kommun. Inomkommunen kom att uppföras inte mindreän 26 glasbruk och inom Älghultssocken, som var den mest glasbrukstätasocknen, fanns 14 glasbruk under olikaLängst t.v:Ålderdomlig åkermark vidSävsjö Säteri.Foto: Jörgen Ludvigsson,Smålands MuseumNedan:Loftbod i Furusjömåla,Åseda sockenFoto: Ur Smålands Museumsarkiv12

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅROvan: Exteriör från dagensRosdala.Foto: Hans BomanOvan t.h: Interiör frånRosdala glasbruk, 1948.Foto: Jan Erik Anderbjörk.Ur Smålands Museumsarkiv.T.h: karta över Kronobergslän med alla glasbrukinritade.Källa: Länsstyrelsensskrift ”Glasbrukensbyggnadskultur.epoker.Järnvägarna byggdes utDet var den snabbt utbyggda järnvägensom gjorde att industrin fick ett uppsving.Tack vare att det nu blev relativtenkelt att frakta olika typer av råvaroroch färdigt gods kunde nya industrierutvecklas – mekaniska verkstäder,gjuterier, sågverk, snickerifabriker etc.Gemensamt för många av dessa var attde var beroende av skogen som råvaraeller som bränsle. Den första järnvägenbyggdes mellan Nybro-Orrefors-Sävsjöström och invigdes 1876. Denförlängdes till Åseda-Össjöbol-Nässjö1914. En linje mellan Växjö och Klavreströmöppnades 1895, med fortsättningtill Åseda 1902 och till Hultanäs-Virserum1911. År 1922-23 byggdes linjenKråkvinkel-Älghult-Fröseke-Ruda.Utbyggnaden av järnvägen med-13

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRförde att många av stationssamhällenaväxte under början av 1900-talet. Detär i princip de lite större orterna inomdagens Uppvidinge, Fröseke Alstermo,Älghult, Lenhuvda och Norrhult samtÅseda.Järnvägen har under 1900-talet fåttallt mindre betydelse som transportmedel.Samtliga linjer har idag tagitsur bruk och det är bara spåren mellanÅseda och Vetlanda samt smalspåretmot Hultanäs där rälsen ligger kvar. Påden senare bedrivs en sommartid enbegränsad turisttrafik. Om man studerarkartan och landskapet i fält är detinte svårt att finna lämningar av dessajärnvägar. De gamla banvallarna är endel av vår historia bär vittnesbörd omindustrialismens framväxt. Järnvägenhade stor betydelse för denna vår bygdoch dess rester visar att satsningar påinfrastruktur kan ha stor betydelse fören trakts välstånd.Här och var i skogen kanman när man minst anardet stöta på en gammalbanvall som minner omjärnvägens storhetstid.Här mellan Sävsjöströmoch LenhovdaFoto: Hans BomanKommunens ställningstagande:Uppvidinge kommun anser att de landskapselement som de nedlagda järnvägarnasbanvallar utgör är viktiga för att förstå kommunens historia. Det ärviktigt att dessa banvallar inte försvinner. Kommunen ska på sikt söka nyaanvändningsområden för dem, t.ex. genom att göra dem till cykel- eller vandringslederoch vara attraktiva inslag inom besöksnäringen.Kommunens ställningstagande:Kommunen anser att den historiska kunskapen om järnbrukens och glasbrukensframväxt, uppbyggnad och blomstringstid i vår kommun måste hållaslevande och förmedlas till kommande generationer och besökare. Den är bådeavgörande och betydelsefull för att förstå hur dagens industrier och samhällenformats och varför Uppvidinge idag är en utpräglad företagarkommun med enindustriprofil som har sin grund i arbetskraftens kunskaper om hanteringenav järn, trä och glas. Kommunen ska därför stötta arbetet med att hålla dessaindustriminnen levande såväl i ord, text och bild som i de kvarvarande byggnaderna,anläggningarna och miljöerna.Uppvidinges landskapKommunens area är drygt 118 000 ha,varav 100 000 ha produktiv skog, 5000ha inägomark och 13 000 ha övrigmark. 83-84% av kommunens ytabestår således av skog. (Siffrorna måstekollas)14Berggrund och jordarterBerggrunden består av sura bergartersom gnejs, granit och hälleflinta, i östradelen finns fläckar av grönsten. Moränär den dominerande jordarten, oftagrovt grusig. Sedimentära jordarter

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRLibbhults ängar.Foto: Eva Elfgren, LänsstyrelsenVitthults urskogFoto: Hans Bomanfinns bara på två ställen i Badebodaånsdalgång. Norra delen av kommunengränsar till den så kallade Skäftesfallsplatånsom ligger främst i Jönköpingslän.BiologiKommunen präglas helt av sydligt borealabarrskogar men det finns rikt medgamla odlingslandskap, lämningar avs.k. fossila åkrar, rester av igenväxandeängs- och hagmarker, talrikt med grovalövträd. Djur- och växtarter (nyckelarter)som har eller hade stor betydelseför landskapet är: bäver (saknas f.n. ikommunen), granbarkborre, blåbär ochljung, sälg. Viktigt för djur och växteroch den biologiska mångfalden ärriktigt gamla träd och gamla hamladeträd. De senare var ett viktigt inslag iforna tiders jordbruk där de användessom foderkälla och för virke vid staketochhägnadstillverkning samt korgar.Numera har de stor betydelse somvärdar för många djur- och växtarter.Sådana träd finns rikligt i kommunen.En stor del av kommunen fungerarsom vattendelare och Emån, Alsterån-Badebodaån, Mörrumsån, Ronnebyånoch Lyckebyån har sina källsjöar inomkommunen.LandskapstyperUppvidinges landskap präglas och dominerasav skogen. Vid närmare studierkan man dela in landskpet i fyra olikalandskapstyper, vilka räknat från västertill öster är följande: 1. Mörrumsånsdalgång, 2. Vattendelaren eller talldomineradehöglandsdelen, 3. Barrblandskogsområdet,4. Östra barrblandskogsområdet.Nedan följer kort beskrivningav dessa områden.1. Mörrumsåns dalgång.Sjörikt och kuperat landskap. Dominerasi Uppvidinge av högt belägna sjöar(drygt 200 m.ö.h.). Gott om fornlämningari form av odlingsrösen tyder påatt området varit bebott tidigt. Områdetdomineras av gran med mindre tallochlövskogsinslag. Äldre kartor angeratt här funnits ekskogar. ReservatenLibbhults ängar och Änghults björkhagefinns inom området.2. Vattendelaren eller talldominerade höglandsdelen.Höglandsmarker med sämre bonitet,nästan hela området är beläget över230 m.ö.h. Här finns källsjöar till fleravattendrag. Inom området finns ettflertal större mossar och omfattande15

KAP 2. UPPVIDINGE KOMMUN - IDAG OCH IGÅRskogs- och myrmosaiker. En ökandeklövviltstam har medfört att andelenblåbär och ljung har minskat, vilket ärnegativt för nästan allt skogslevande,vilt, fågel och insekter. Ädellövskogfinns endast intill byarna. Inom områdetfinns idag sex reservat: Storasjöområdet,Kärngöl, Tångasjön och Vitthultsurskog samt Våraskruv och Skäraskog.Alsterån med biflöden har en öringstamsom är ett viktigt inslag i besöksnäringen.3. Barrblandskogsområdet.Området sluttar svagt österut (ca230-150 m.ö.h.). Vanligaste trädslag ärgran och tall i blandning med inslagav björk. En ökande klövviltstam harmedfört att andelen blåbär och ljunghar minskat, vilket är negativt förnästan allt skogslevande, vilt, fågel ochinsekter. Ett av kommunens viktigastebestånd av ek finns inom området(Älghult). I närheten av byarna finnsmånga rester av tidigare trädbärandeängsbruk. Inga reservat finns inom området.Värdefullt våtmarksområde vidVarsjön och värdefull lövskog utmedBadebodaån.4. Östra barrblandskogsområdet.Det är ett smalt område längs kommunensöstra gräns mot Kalmar län.Området är kommunens bördigasteområde med blandskog av gran ochlöv. Området har en mycket rik flora.I historisk tid har här varit ett omfattandeskogsbete och ängsbruk. Demånga gamla hamlade träden minnerom detta, ca 600 st. Flora och fauna harmer gemensamt med de östra delarnaav Småland, framför allt när det gällerinsekter och kärlväxter. Andelen gran1.2.3.4.ökar på grund av att de betade ängarnatas ur bruk. Botillaboområdet är avriksintresse, med ett rikt varierat äldreodlingslandskap med många hamladeaskar och lövskog och rik flora. Det ärgenom sin mångformighet, sin kontinuitet,sin ostörda hydrologi och sinstorlek utan motsvarighet i länet, medstora landskapsmässiga, biologiskaoch kulturhistoriska värden. I områdetfinns två naturvårdsområden, Botillaboområdetoch Ideboås. Utmed Badebodaånoch Alsterån finns fortfarandeöppna mader som förr brukades sommadslåtter.För hela arealen i Uppvidinge kommungäller att det finns viktiga inslagsom har betydelse för den biologiskamångfalden, t.ex. gammal skog, åldrigaträd, löv- och blandskogsbestånd, myraroch vattendrag samt randzoner vidvatten. De är allmänt sett på många hållhotade av olika faktorer, t.ex. ändradebrukningsmetoder i jord- och skogsbruk,ändrade klimat- och miljöfaktorersamt ändrade levnadssätt och villkorför kommunens invånare.Fig 12.5:Karta över de fyralandskapstypernainom UppvidingekommunKommunens ställningstagande:Kommunen ska ägna stor uppmärksamhet åt de faktorer som påverkar denbiologiska mångfalden negativt och sträva efter att denna ska öka i stället förminska vid all form av exploatering eller ingrepp i landskapet.Mål för detta finns i kommunens rapport ”Miljömål i Uppvidinge kommun”antagna av kommunfullmäktige den 16 maj 2006.16

KAP 3. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIERVISIONER, MÅL OCH STRATEGIERVisioner för Uppvidinge 2020Karta t.h:Uppvidinge i Sverige, iEuropa, i världen!Källa: Wikimedia CommonsVisionen är en framtidsbild av en önskadutveckling.Målen är mer konkreta och kan angesför flera sektorer för att uppfylla visionen.Strategierna kan vara flera och är riktlinjereller olika vägar att gå för att klaramålen och till sist visionen.Kommunens vision har tagit utgångspunkti en nulägesbeskrivningsom beskriver styrkor (S, strengths) ochsvagheter(W, weaknesses) samt i en framtidvilka möjligheter (O, opportunities)och hot (T, threats) som finns. Denna s.k. SWOT-analys kan sammanfattas iföljande:• Styrkor: Många arbetsplatser och storsmåföretagsverksamhet, A-regionen,pendling Växjö och Vetlanda m.fl.orter, låg arbetslöshet, strandnäraboende, natur- och kulturmiljöer,”gott om plats”, vildmark för besöksnäringen.• Svagheter: Service, intern pendling,utbildning (välutbildade kvinnor meninga jobb!), saknad av kluster, jordbruk/industri/näringsliv,attraktionskraftoch identitet svagt utvecklat.• Möjligheter: koncept boende, klusterkring vindbruk, förnyelsebar energi,seniorboende 55+, ”Vilda Uppvidinge”,marknadsföra naturnäraboende med grön energi, boendestrandnära landsbygdsutveckling.• Hot: Åldersstrukturen, inpendlingen,18-25 åringar brist, befolkningsminskningen.Kommunens beroende av faktorer iomvärlden, t.ex:• Infrastrukturen• Ökat befolkningstryck i närligganderegioner• Utbildningssituationen i regionen(Nytt Linnéuniversitet)• Kostnader för bilpendling i avsaknadav järnväg• Trenden för unga människors boende,storstad kontra landet, många vill bovid vatten…• En minskad tjänstesektor och mereget företagande• Ekonomisk utveckling och tillväxt,lågkonjunkturens vändning• Glasrikets och sydostregionens utvecklinginom turismenSverigeUppvidingeKommunens beroende av interna faktorer,t.ex:• En åldrande befolkning och servicenpå landsbygden• ordbruket och skogsbrukets omställningmot större enheter men livsmedelsföretagenblir mindre• Småskalighet kontra storföretagandeinom energin, dvs vattenkraft respektivevindkraft• Besöksnäringens utveckling ochmarknadsföring• Kommunens stöd och mottagande förnäringslivets utveckling och profilering.17

KAP 3. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIERSammanfattningsvis är kommunensledstjärnor att naturresurserna i formav mark, vatten och vind ska kunnanyttjas på ett mer effektivt och hållbartsätt.Våra fokusområden är därför att satsapå energifrågorna och besöksnäringensamtidigt som möjligheterna för boendei kommunen måste öka.VISIONEn möjlig framtid - så här kan det se ut i Uppvidinge 2020År 2020 har kommunen fått nya invånare och uppgår till ca 10 000, inpendlingenhar halverats och många har funnit en plats att både arbeta och bo i kommunen,många nya bostäder har byggts som alla försörjs med förnybar el från biobränslen,vind-, sol- eller vattenkraft. Det lokala näringslivet växer i omfattning ochär oberoende av importerad energi. Utbildningsnivån har stigit och i kommunenfinns nu flera yrkesutbildningar på högskolenivå. Besöksnäringen har merän fördubblats tack vare nya besöksmål och ökat utbud av upplevelsebaseradeattraktioner, såväl i glasrikets vagga och miljöer kring industrihistorien som pålandsbygden och i skogen.Mål och strategierI kommunen pågår ett mål- och visionsarbetevilket innebär att ett nyttmåldokument kommer att antas under2010 och därmed att nedanståendesenare kommer att revideras i sambandmed aktualitetsförklaring av översiktsplanen.Följande mål tas nu som utgångspunktför den översiktliga fysiskaplaneringen.förändring av åldersfördelningen krävsutveckling av boendemiljöer, kompetensutveckling,nya företag och förnyelseinom befintliga företag, utvecklingav infrastrukturer samt en utveckladprofilering, marknadsföring och kommunikation.Positivt för en ökad befolkningstillväxtär att det finns envarierad arbetsmarknad och ett utbudav små och stora företag.Mål 1Befolkningen år 2020 uppgår till ca10 000 personer.För att målsättningen om ett befolkningstalår 2020 på ca 10 000 invånareska uppnås måste befolkningen ökamed 50-70 personer per år. Framför alltmåste en ökning ske inom åldersgrupperna0-18 år och 30-45 år. Inflyttningenmåste bli större än utflyttningen .För att uppnå ett trendbrott i dentotala befolkningsutvecklingen och enMål 2Minst en tredjedel av inpendlarna(idag ca 1500 personer) ska bosättasig inom kommunens gränser.I ett hållbart samhälle måste viminska förbrukningen av energi såvälför transporter som i annan konsumtion.Motivet för att sätta siffran så högtsom en tredjedel, vilket teoretiskt kaninnebära att nästan hela befolkningsökningentill 2020 kan nås, är främst18

KAP 3. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIERFoto: Diana Ortscheid.Ur kommunens bildarkivatt minska påfrestningarna på miljönoch klimatet. Sannolikheten är stor förökande bränslepriser i framtiden ochvi kan lokalt inte påverka på annat sättän att möjliggöra för ett boende sominnebär mindre dagligt resande tillarbetsplatserna.Strategierna för ökad befolkning ochinflyttning är därför att planera för ocherbjuda ett attraktivt och varierat utbudav boendemiljöer för såväl äldre somyngre samt barnfamiljer, dels i tätortermed god service, dels som attraktivtsjönära eller naturnära boende pålandsbygden.Kommunen måste öka sin markreservgenom att villatomter klara för byggandefinns i kommunens största tätorter.Strategin är också att kunna erbjudabekväma telekommunikationer i alltboende, såväl i tätorter som på landsbygdenoch att bostäderna ska marknadsförassom energisnåla av lokaltproducerad förnybar energi.Mål 3En fortsatt levande landsbygdmed öppna odlingsmarker så attden biologiska mångfalden inteminskar.I kommunen finns naturtyper somskapats av den äldre tidens jordbrukoch boskapsskötsel, ängsbruk, lieslåtter,hamling av träd, naturgödsling mm.Dessa ängar och betesmarker hyser oftaåldriga träd, ibland större dungar avlöv- och blandskogsbestånd, alla meden flora och fauna som är mycket viktigaför den biologiska mångfalden.Den viktigaste förutsättningen för enlevande landsbygd är att det finns människorsom vill bo nära naturen och påett eller annat sätt bidra till att huseninte står öde, åkrarna växer igen elleratt postbilen inte längre kommer.Det finns en stor potential i ett boendepå landsbygden och nya verksamheterutanför det traditionella jord- ochskogsbruket kan mycket väl etablera sigpå landsbygden, i synnerhet om boendethar tillgång till moderna kommunikatiosmedel.Strategin är att utveckla förutsättningarnaför boende på landsbygden medmöjlighet för eget företagande inom tex jordbruk, skogsbruk, livsmedelsproduktion,småskalig energiproduktionsamt service och boende för besöksnäringen.Även företagande inom turism,konst,, design och hantverk har förutsättningaratt utvecklas i ett landsbygdsboende.Mål 4Besöksnäringen i kommunen skaminst fördubblas både i besökssiffroroch i företagandet.Besöksnäringen har stor potential ikommunen men det förutsätter såvälnya besöksmål och fler anläggningarför övernattning/boende som marknadsföringoch profilering.Kommunens natur- och kulturvärdenär också en resurs som bör marknadsföraseller synliggöras bättre, t ex kommunenshistoria i form av järnbrukenoch glasbruken – ”Glasrikets vagga”,19

KAP 3. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIERsamt utvecklingen och utbyggnaden avalla järnvägarna.Fisketurismen kan utvecklas meroch särskilt kring Alsteråns strömfiskemen även på andra platser. De storaskogarna kan utvecklas för jaktturismdär så är möjligt. Kommunens gård iHöneström är en pärla mitt i skogen,här går vandringslederna förbi, näratill ravinen Ulvaklöva mm. Denna platskan bli utgångspunkt inte enbart förfisketurism utan också för en ny vildmarksturismmed boende i ekostugor,eller varför inte ett vildmarkshotell!Jaktturismen kan också utvecklas.Strategin är att stimulera till att detskapas nya besöksmål, särskilt upplevelsebaseradesådana inom fiske ,jakt,vildmark, natur och design.Strategin är också att uppmuntraoch stödja ideella och privata insatserför vandrings-, cykel- och ridleder,t ex Vildmarksleden, Framtidsleden,Pilgrimsleden (Åseda- Granhult – Dädesjö)KOMPLETTERAS med text från Kickioch pågående strategiarbete för turismen.i Sverige som hade störst andel miljöcertifieradeföretag.Det borde inte vara omöjligt att år2015 mer än hälften av alla företag ikommunen använder s k ”grön el” Detbör också finnas någon eller några anläggningarför biogas till fordon.Strategin är att ha en god planberedskapför verksamhetsområden för såvälindustri, kontor och handel. Bättremarknadsföra ledig industrimark iattraktiva skyltlägen utmed de störreriksvägarna i kommunen. Stimulera,uppmuntra och stödja profilering,marknadsföring, kommunikation (nätverk)och kompetensutveckling inomsåväl befintliga som i nya företag.Mål 5Ett positivt näringslivsklimat medmiljöcertifierade företag som använderförnybar, grön energi/el..Vindkraftverk i VrånghultFoto: Hans BomanÅr 2005 var Uppvidinge årets företagarkommun.!Kommunen ska erbjuda ett företagsvänligtklimat med hög beredskap vadgäller mark och lokaler samt en kommunalförvaltning med god serviceoch kvalitet. Kommunen kan bli bästi Småland med ett rikt och varieratnäringsliv som är miljöprofilerat ochföregångare inom energisektorn. Vidgenomförda undersökningar för någraår sedan var Uppvidinge den kommun20

KAP 3. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIERMål 6Kommunen ska bli navet i Smålandsvindkraftsproduktion; produceramest vindkraftsbaserad energii regionen samt ha kvalificeradeanläggningar för service och utbildninginom vindkraftstekniken.Intresset för vindkraftsutbyggnadi kommunen torde vara det störstai Småland. Mellan 500 och 800 MWinstallerad effekt har funnits med iolika skeden av tidiga förfrågningar,anmälan och samråds- och tillståndsärenden.Bakgrunden är naturligtvis attvindtillgångarna, det blåser bra i dehöglänta delarna i särskilt västra delenav kommunen, och att kommunen ärglest befolkad. Dessa båda faktorerger stort utslag när man utreder förutsättningarnaför att etablera vindkraft.Samtidigt finns det också andra motståendeintressen både beträffande naturoch miljö som boende. Detta gör attvindkraften måste planeras så att vi fården på rätt plats. Även om alla förfrågningar,ärenden sannolikt inte kommeratt genomföras finns det ändå storaförutsättningar för en måttlig utbyggnadsom innebär att kommunen kan blinettoexportör av vindkraftsel.En ny högskoleutbildning för vindkraftsteknikerär på gång som kan fåsitt säte vid Åsedas gymnasieskola.Strategin är att genom den särskildavindkraftsplanen visa på områden somär möjliga för vindkraftproduktion ochatt i denna prioritera så att vissa områdenså långt möjligt kan undantas frånstora( mer än 10-15 verk) anläggningarav vindkraft. Vi ska ha vindkraft iUppvidinge men inte ”var som helstoch inte hur som helst”.Strategin är också att noggrant prövavarje tillståndsärende med avseendepå dess konsekvenser för såväl boendesom natur och miljö samt ur hushållningsaspektenatt nyttja vinden optimaltdär de motstående intressena ärminst.I varje tillståndsärende ska nyttanavseende konkurrens med attraktivtboende och marknadsföring av besöksnäringenvägas in.Mål 7Infrastrukturen ska fortsattförbättras med tillgång till ettkraftfullt utbyggt bredband i helakommunen.En förutsättning för bl a levandelandsbygd, ökad turism, boende ochföretagsvänligt klimat är att kommunikationernafortlöpande förbättras. Enutbyggnad av vindkraften kräver ettvägnät anpassat för tunga transportersamt ett bredband med fiberoptik somkan anslutas till verken..Genom att kommunen är en utprägladglesbygdskommun som i de flestasammanhang kräver bil måste regionenoch kommunen verka för att Uppvidingefår en större del av de nationellaoch regionala medlen för infrastruktursatsningari form av väg och järnvägsinvesteringar.Strategin är att i alla sammanhangoch vid kontakter med regionen och decentrala verken för infrastruktur påtalavikten av större satsningar på trafikförbättringaroch åtgärder för ökad trafiksäkerheti synnerhet utmed riksvägarnai kommunen. En viktig strategi är ocksåatt arbeta för att godstrafik och så småningomäven persontrafik kan återupptaspå järnvägen Åseda – Vetlanda ochvidare mot Nässjö.21

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENFOKUSOMRÅDE BOENDE OCH BOENDEKVALITETLINDSHAMMARKLAVRESTRÖMNORRHULTÅSEDALENHOVDASÄVSJÖSTRÖMÄLGHULTALSTERMOFRÖSEKEUppvidinge kommun har en starkambition att erbjuda kommuninvånareoch presumtiva inflyttare ett attraktivtboende. Vi vill särskilt skapa förutsättningarför en ökad inflyttning genomatt många av de som arbetspendlar tillUppvidinge ska bosätta sig här.Kommunens övergripande strategi fördetta är att:• dels erbjuda ett varierat och attraktivtutbud av boende i kommunens samhällen/tätorter• dels peka ut några platser i sjönäralägen (jfr avsnitt om strandskydd ochlandsbygdsutveckling) för permanent-eller fritidsboende.• boende på övriga landsbygden prövasi varje särskilt fall i bygglovärendenaVad är attraktivt boende i Uppvidinge?Våra främsta argument är:• Naturnära boende. Här kan man levanära naturen och ha skog och ängarinpå knutarna. Landskapet är skogrikt,samtidigt storslaget och delvisvildmarksartat. Här och var finnerman småskalig odlingsbygd medtillgång till vatten genom bl a kommunens231 sjöar större än 1 hektar.• Gott om plats! Bra förutsättningar att”bre ut sig”. För de som uppskattarlugnet, ostördheten, ren luft och rentvatten och vill hämta såväl andligsom smaklig spis från naturens skafferiär kommunen ett paradis.• I flera tätorter finns stora lucktomter igröna och lummiga omgivningar somkan bebyggas med valfrihet i utformningoch arkitektur. Bygg ditt drömhus!Kommunen har tre husfirmor!• Glest men nära! Mellan granar borgrannar som trivs!• Miljövänligt energisnålt boende! Möjligheterför ett miljövänligt boende,energisnålt, kanske med egenproduceradgrön energi för uppvärmningoch elkonsumtion.• Bredband överallt! Möjligheter för ettboende med god tillgång till telekommunikationeroch bredband. ”Där detär långt mellan husen är det nära mellanmänniskorna.”• Aktiv fritid! Möjligheter för bra skolor,bra barnomsorg, god service ochaktiv fritid är också viktiga boendekvalitetersom efterfrågas.• Arbete finns! Uppvidinge som basoch världen som arbetsplats! Kommunensmånga arbetstillfällen tror vibidrar till attraktiviteten. En förutsättningför att unga produktiva människorska flytta till kommunen är bådejobb och bostad!• Välskött ekonomi. Kommunen har enbalanserad och god ekonomi, vilketborgar förFig 4.1 t.v: Karta som visarde områden där kommunenprioriterar ny byggnation.Se även kap 10 och 12.Bild t.v:Kexagatan i Åseda.Foto: Diana Ortscheid, urkommunens bildarkiv.22

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENNäringslivets strukturAntal12000100008000600040002000-2000Figur som visar förändringari kommunensbefolkning, antaletarbetsplatser samt antaletpendlareBefolkning, näringslivsutveckling och arbetspendling01990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007ÅrBefolkningBefolkning 16 - 65 årArbetstillfällen (dagbefolkning)InpendlingUtpendlingPendlingsnettoNäringslivets struktur påverkar generelltefterfrågan på boende så tillvidaatt efterfrågan på bostäder borde varastörst där arbetstillfällena är störst..Denna princip är inte fullt ut tillämpligi kommunen eftersom bostäder somerbjuds i mindre samhällen också är ettsätt att upprätthålla befintlig service ochutveckla dessa.I kommunen finns ca 1300 små ochmedelstora företag men också någraförhållandevis stora företag som t exProfilgruppen och Elitfönster medvardera ca 300 -500 anställda. Andrarelativt stora företag är Spaljisten,Alstermo kabel, m fl. Kommunensarbetsgivare erbjuder tillsammans ca800 arbetstillfällen. Den största delenav företagen har 0-5 anställda Antaletföretag i kommunen är så stort att var8.e invånare är egenföretagare.Det är värt att notera att under desenaste åren med ständig befolkningsminskninghar antalet arbetstillfällenstigit dramatiskt med 20 %.Planerad bostadsutbyggnadVår vision är att kunna erbjuda olikaslags bost äder och upplåtelseformerför olika grupper av människor; ungdomar,äldreboende och seniorboendesom vill ha nära till service, barnfamiljeroch andra som bill bo nära naturen,i skogen eller invid sjön, kunna vandralängs ån eller på mossen, bedriva fiske,kunna ha häst och rida nära sitt boende,kunna utveckla sitt företagandeinom turism, design, kultur, ekologiskodling, jord-skogsbruk och fiske.För att svara upp mot kommandeönskemål ska det finnas en beredskapvad gäller planlagd mark för den somvill bosätta sig i samhällena och dessaska också ha god kollektivtrafik ochgrundläggande service. Inte minst förungdomar är det viktigt med bra bussförbindelsertill Växjö, som är närmasteregioncentra.Strategi för att nå målen om enbefolkning på 10 000 invånare år 2020samt att en tredjedel av inpendlarnaska bosätta sig i kommunen:• att tillhandahålla tomter i kommunenstätorter, genom god planberedskap,som tillgodoser efterfråganbåde vad det gäller boende i småhusoch flerfamiljshus, samt varierandeupplåtelseformer såsom hyresrätt,bostadsrätt eller eget ägande.• att planera för och tillhandahållanaturtomter i anslutning till någrasjöar, med tillgång till god infrastrukturoch på rimligt avstånd tilltätort i kommunen. Vi är beredda atti samverkan med privata fastighetsägareoch intressenter exploatera ochmarknadsföra dessa områden.23

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDEN• att i anslutning till några befintligabyar skapa möjligheter för sådantboende som kräver stora tomter för tex hästhållning, odling el dyl ( t exSingelstorp, Bostorp, Yggesryd, Göljehult,Skruv).• att initiera byggnation av så kallatseniorboende i några av våra tätorter.Detta gör vi genom att planläggaattraktiva områden för ändamåletmed närhet till olika former av samhällsservice.Planläggningen ska skei samverkan med det kommunägdabostadsföretaget och/eller med privataaktörer.• Att förenkla tillståndsgivningen vidom-, till- och nybyggnation av bostädergenom bl a en välutvecklad ochförutseende detaljplanering.I kapitlet om Strandskydd och landsbygdsutvecklingfinns beskrivet meri detalj på vilka platser ett strandnäraboende kan utvecklas.I kapitlet om Förändrad markanvändningvisas utvecklingsförslag med textoch kartor för kommunens tätorter ochdär visas platser för kommande ellerframtida bebyggelse.Riktlinjer för byggandeOmråden med detaljplaner,se kapitel 5, Fysiska planerSamlad bebyggelseUtanför detaljplan och ”samlad bebyggelse”får man utan bygglov göramindre tillbyggnader av bostadshusoch komplementbyggnader. Man fårockså uppföra helt fristående komplementbyggnaderi omedelbar närhet avbostadshuset. Det tillförda får dock intedominera över det ursprungliga huset.Murar och plank i medelbar närhet avbostadshuset kräver inte heller lov.Undantag från dessa regler gäller omkommunen har beslutat att vissa områdenska klassas som ”samlad bebyggelse”enligt Plan- och bygglagen (PBL). Idessa fall gäller bygglovplikt som inomdetaljplan.”Samlad bebyggelse är 10-20 bostadshus,butiker, industribyggnader etc påtomter som gränsar till varandra elleråtskiljs endast av väg, parkmark ochdylikt.” Efter inventering har kommunenbeslutat att detta gäller (Källa:underlagsmaterial till ÖP 2006)Samlad bebyggelse i Uppvidinge:(Utpekade av byggnadsnämnden i beslut)Holmahult i HerråkraHerråkraJohanstorpNöbbele i lenhovdaSingelstorpSävsjöströmHohults by i AlstermoFröseke kapellMarhultNottebäck vid kyrkanNorrhult ByvägenNöbbeleMadkrokenÄlghults kyrkaKylleBjörkåkraNordstjärnanGarpatorpKexholmGöljehultSjömillanSäljenLindshammar24

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENRiktlinjer för bygglovDetaljerade riktlinjer i syfte att förenklabygglovhanteringen, förkorta handläggningstidernaoch som hjälp tillhandläggare att ta delegationsbeslutupprättas av miljö-och byggförvaltningen.Följande övergripande riktlinjergäller för bygglovshanteringen:Övergripande riktlinjer för bygglov:• Bebyggelseutvecklingen i tätorternaska ske efter gällande detaljplaner ellerdär sådan saknas först efter planläggning.• Byggnadsnämnden har fastställtvilka områden som skall betraktas soms k ”samlad bebyggelse” enligt PBL (seovan) vid utomplansbebyggelse ochrandbebyggelse.• Vid all bygglovprövning ska beaktasrisken för översvämning och grundläggningske så att byggnadens färdigagolv ligger minst 2,5 m över sjöns ellervattendragets medelvattennivå.• Vid all bygglovprövning ska avstämningske mot den kommunalakulturmiljöplanen (se kapitel 6:1 ochhänvisning där) och i förekommandefall beaktas ställningstagande angåendevarsamhet, hänsyn till landskapsbildoch miljö samt lokal byggnadstradition.FOKUSOMRÅDE ENERGI OCH KLIMATFRÅGORNationella klimatmålSveriges åtagande när det gäller klimatoch energimålen anges i regeringensbudgetproposition 2008/09:1. Där sägs• att 2020 ska andelen förnybar energivara minst 50% av den totala energianvändningenoch andelen förnybarenergi i transportsektorn vara minst10%.• Att vi därtill skall ha 20% effektivareenergianvändning år 2020.• Att målen inom vindkraften skallvara 30 TWh vindkraft år 2020 varav20 TWh på land.Beträffande klimatmålen sägs följande:MJU28 1) :Riksdagen beslutade om mål för densvenska klimat -politiken till 2020.Målet är att Sveriges utsläpp 2020 skavara 40 % lägre än utsläppen 1990. Detinnebär att utsläppen av växthusgaser2020 ska vara cirka 20 miljoner tonkoldioxid -ekvivalenter lägre jämförtmed 1990 års nivå. Målet gäller för deverksamheter som inte omfattas av systemetmed handel med utsläppsrätter,dvs transporter, bostäder avfallsanläggningar,jord- och skogsbruk och vattenbruksamt delar av industri m.m.”Den pågående klimatförändringenorsakas till stora delar av koldioxidutsläppfrån energianvändningen i samhället ochindustrin. För miljöns skull har vi allaskyldighetatt minska energiförbrukningen och bidratill ett hållbart samhälle. Företagen vinnerockså ekonomiskt på att mindre energianvänds samtidigt som klimatet gör storavinster både på kort och på lång sikt. Ävenutan investeringar kan företag i industrisektornofta spara cirka 20 % av sin energikostnad.”Vårt klimat förändras av växthusgaser.Temperaturen på jordytan höjs. Vifår extremt väder med långvariga regnsom ger översvämningar och andradelar får långvarig torka. Resultatet avdetta blir minskade skördar samt att1.) Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2008/09:MJU28. Riktlinjer för klimatpolitiken25

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENden biologiska mångfalden förändras.Under många år har en ökad medvetenhetvad gäller vår påverkan på miljönoch jorden lett till en djupare samt merallomfattande miljödebatt.. Rio konferensenoch det efterföljande Agenda 21arbetet, klimatkonventionen, är baranågra av de stora internationella förordningarsom lyft miljö och energifrågornatill ett mer allmänpolitiskt plan.Den viktigaste gasen är koldioxid.Utsläppen av koldioxid kommer frånanvändning av olja, kol och naturgas isamband med uppvärmning, som fordonsbränsleoch industriprocesser.Vi måste alla på olika sätt minskautsläppen så att de når en så låg nivåatt de inte påverkar klimatet. Detta ärockså det nationella miljökvalitetsmåletom Begränsad klimatpåverkan. Desvenska utsläppen av växthusgaser ska,som ett medelvärde för perioden 2008-2012, vara minst 4% lägre än utsläppen1990. Som jämförelse: en villa somförbrukar 20 000 kWh i uppvärmningmed fossila bränslen minskar utsläppenav koldioxid med 15-20 ton årligenom man övergår till bioenergi.På länsnivå finns ett mål om att dendirekta användningen av fossila bränslenska ha upphört till år 2050 i Kronobergslän. Användningen av fossilenergi för uppvärmning av lokaler, dvsolja, ska ha upphört betydligt tidigare.Begränsad klimatpåverkan - Miljömål i Uppvidinge i kommun(antagna av kommunfullmäktige den 16 maj 2006)De lokala energifrågorna kan inteenbart bli en fråga om tekniska ellerekonomiska lösningar, det krävs ettstörre perspektiv för att inte eftersättaandra värden.I kommunen förbrukas årligen 0,16TWh elenergi. Per capita räknat kandetta bedömas högt, vilket dock berorpå kommunens struktur och relativaglesbygd.Utsläppen av koldioxid till följd avförbränning av fossila bränslen var 2005ca 5 ton per invånare och år. Dennasiffra förefaller hög men kan bero på attdet finns ett stort oljebolag i kommunensom inköper olja och dessa mängderdå räknas med i statistiken. Den störstadelen av utsläppen genereras av transportsektorn.Detta beror till stor del påatt användningen av alternativa drivmedelär minimal.Övergripande mål:Uppvidinge kommun har den övergripande målsättningen att skapa ett långsiktigtoch hållbart energisystem – hushållning med de resurser som finnssamt prioritering av energi från förnyelsebara källor. Energiförsörjningen skavara säker, ekonomisk samt ekologiskt hållbar.I de av kommunen antagna miljömålen– enligt rubricerad skrift - finnsfortfarande vissa mål som inte är uppfyllda.Dessa är:• Utsläppet av koldioxid från direktanvändningav fossila bränslen percapita ska till år 2010 ha minskat till3,5 ton per år och kommuninv. (Utsläppenår 2005 var 5 ton/år och inv)• hälften av den totala energianvändningen(fossila bränslen, transportermm) ska i kommunen komma frånförnyelsebara källor år 2010.• Alternativa förnyelsebara bränslenutgör minst 5% av energitillförseln tilltransporter år 2010.26

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENFjärrvärmeFoto t.h:Fjärrvärmeverket iLenhovdaFoto: Hans BomanUppvidinge har under flera år medvetetarbetat med inriktning mot ökadanvändning av förnyelsebara energikällorför uppvärmning. 2006 kom 90 %av energin i kommunägda bostäder ochlokaler från förnyelsebara källor. Inomdet kommunala bostadsbeståndet användes60 m³ olja under 2007. Idag, 2009har det kommunala bostadsbolagetUppvidinge hus AB städat bort oljan iegna fastigheter. Allt är fjärrvärme ochkommunen kommer fortsatt att verkaför att industrin också kommer attutöka användningen av fjärrvärme.Värmeverk finns idag i Åseda ochLenhovda som eldas med regionaltproducerat biobränsle såsom briketter,spån och restprodukter från sågverken.Mer småskaliga närvärmeverk finns iÄlghult, Norrhult och Alstermo, vilkaockså eldas med restprodukter från träindustrin.Asakan från dessa återförstill skogsmarken. Många fastigheter harutrustats med ett vattenburet värmesystemsom via värmepump minskatenergiförbrukningen. Det lokala miljömåletär redan uppfyllt.Kommunens ställningstagande:Samtliga kommunens egna fastigheter samt kommunala bostadsbolagets fastigheterskall år 2010 vara anslutna till fjärrvärmenäten i Åseda och Lenhovda.Vattenkraftverk i Fröseke.Foto: Diana Ortscheid. UrKommunens bildarkiv.Elenergi, småskalig vattenkraftDet finns 33 minikraftverk i kommunensvattendrag som används förelkraftproduktion, bostadsuppvärmning,direktdrift av såg mm. En del avproduktionen sänds även ut på nätet.I den särskilda vattenplanen (Översiktsplan- Vatten, Tekniska kontoretmaj 1998) finns förtecknat dessa 33regleringsdammar samt dess ägare.Kommunen själv äger bl a fallen iHovgårdssjön, Älgasjön, Söderfors,Änghultasjön, Klavreström samt Sjöparksdammen.I flera av de regleradevattendragen utnyttjas inte kraften.Genom att inventera dessa outnyttjade,redan reglerade vattendrag kan möjlighetertill småskalig elproduktionidentifieras. Även en översyn av debefintliga verken bör göras för att effektiviseraproduktionen. I Klavreström ärfallrätten för närvarande upplåten förfiskodling.Den teoretiska potentialen för elproduktionfrån vattenkraft är stor iAlsterån och i viss mån Mörrumsån.27

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENKommunens ställningstagande, småskalig vattenkraft:Att ställa sig positiv till alla initiativ för att starta upp mindre vattenkraftverkvid befintliga regleringsdammar. Minst ett av kommunens egna fallrättigheterska byggas ut till 2015.Elenergi solTillvaratagandet av solenergin är nästintill försumbart i kommunen men haren stor potential som kan utvecklas.Elenergi , vindkraftI kommunen finns för närvarande trevindkraftverk, ett i Hageskruv med eneffekt på 800 kW och två i Vrånghultäven dessa på ca 800 kW vardera.Antalet förfrågningar och ärendenhos kommunen och länsstyrelsen harsedan 2006 totalt omfattat ca 400 verk.Flera större exploatörer finns blanddessa, som tex Vattenfall, Vindkompaniet.WPD, Stena, Södra, Kraftö vind,kVäktaren Vind m fl. De fyra förstnämndastår för ca 250 av dessa verk.Hur stor del eller vilka av alla ansökningaroch förfrågningar som kommeratt genomföras går för närvarande inteatt avgöra.Läget hösten 2009 framgår av kartan.Kommunen har avtal med WPD attuppföra 10 verk på kommunägda markenvid Hovgård. Ett av verken i Stenasprojekt har placerats på kommunensmark vid Linnebergadeponin.Kommunen har ambitioner att ägaett verk som kan försörja en stor del avkommunens elbehov. Elförbrukningeni hela vår kommun kan producerasfrån ca 25 st verk om 3 MW installeradeffekt.Foto t.v:Vindkraftverk i Vrånghult.Foto: Hans BomanFig 4.3, ovan:Schematisk redovisningöver vindkraftsetableringår 2009, där gult markerarplanerade områden förvindkraft.28

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENKommunens ställningstagande för sol, vind och vattenkraft:Målet är att sol -, vind- och vattenkraften ska byggas ut till år 2015 så att viinom Uppvidinge kommun producerar mer elenergi än vad som förbrukas,dvs mer än 0,16 TWh.Konsekvenserna för landskapet av enutbyggnad av de förnybara energikällornasol, vind och vatten tillfaller i deallra flesta fall vindkraften om dennatill exempel byggs ut med upp emot200 verk. Konsekvenserna kan sammanfattasi följande:• Visuella och upplevelsemässiga, dvsvar syns vindkraften mest?• Störningar av ljud och skuggor förboende• Stort behov av transportvägar medhög bärighet innebär förutom självamarkingreppet även behov av materialoch kanske en ny bergtäkt• Nya kraftledningar eller högre spänningpå befintliga ledningarKonsekvenser av utbyggd vattenkraftblir i sämsta fall att vandringen föröring i vattendrag kan hindras, vilketdock kan åtgärdas med att bygga särskildavandringsvägar.VindkraftsplanEn vindkraftsplan som är ett tematiskttillägg till översiktsplanen har utarbetatsunder 2008-09, varit utställd ochhar antagits av fullmäktige i december2009.När den nya översiktsplanen tas framär det rimligt att det sk tematiska tilläggettas med och inarbetas så att man fåren helhetsbild över kommunens markoch vattenanvändning och kan göra ensamlad avvägning. När man har enaktuell vindkraftsplan och en gammal,visserligen gällande, översiktsplan förhela kommunen så är båda dessa vägledandeför prövning av ärenden ochgäller alltså parallellt.Detta gäller alltså fram till dess attdenna nya översiktsplan har antagits.Nedan sammanfattas viktiga ställningstagandeni vindkraftsplanen ochvad dessa innebär.Riksintresse för vindbruk:”Då riksintresset för vindbruk sträckersig över ett så stort område prioriterarkommunen övriga konkurrerandeintressen och möjlighet till lokal utvecklingpå bekostnad av vindbruket.Riksintresset för vindbruk innebär enbegränsning för etablering av mer omfattandebostadsbebyggelse i området.”Undantagna områden:Dessa förtecknas i planen och utgör förutomrespektavstånd på 1000 m kringtätorter, och områden för samhällsutvecklingeller landsbygdsutvecklingäven ”Kosta skjutfält, 50 m från störrekraftledningar och riksvägar, 200 mfrån master, kulturmiljöprogrammetsområden, riksintressen naturvård,riksintressen kulturmiljö, natura 2000områden, Naturreservat och planeradesådana, Naturvård, Kulturmiljöer enligtUppvidinge kommuns kulturmiljöplan,Alsteråns dalgång från Skahus tilllänsgränsen, fornlämningar.”ÖP:s tolkning: Observera att dessaundantagna områden inte har avgränsatsmed några skydds- eller respektavståndomkring sig. När de bådaområdestyperna ovan läses tillsammansinnebär det att kvarvarande ytorinom riksintresset blir betydligt mindre.Länsstyrelsen gör här den slutligaavvägningen mellan konkurrerandeintressen vid prövning i varje ärende.Områden prioriterade för vindkraft:Områdena skall ha årsmedelvind omminst 7 m/sek, vilket innebär områdenmed lila färg på kartan.29

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDEN30Områden möjliga för vindkraft:Övriga områden som ej uttryckligen ärundantagna för vindkraft utgör möjligaplatser för vindkraft. Inom dessa skalldock iakttas ett avstånd på 2 km mellanparker. Vidare skall det vara ett respektavståndtill fastighetsgräns om 250m såvida inte annat överenskommitsmed ägaren. Detta innebär i principområden med årsmedelvindar lägre än6,9 m/sek.ÖP:s tolkning: Alla områden som harnågon färg på vindkraftsplanens kartaöver ”Prioriterade och möjliga områden”har således bedömts möjliga. Deutgör vid en grov uppskattning 2/3 avkommunens yta. I praktiken begränsasdock arealerna eftersom även riktlinjernai vindkraftsplanen måste läsastillsammans.Riktlinjer för lokalisering av vindkraft iUppvidinge:I planen finns upptaget i 17 olika punktersom skall vara riktlinjer vid besluti ärenden. Flera av dessa handlar omtekniska frågor, säkerhetsavstånd,skuggor, ljud, reflexer mm varav fleraär lagstadgade och utan tolkningsmöjlighet.Flera av riktlinjerna tar upp respektavstånd,varav följande kan särskiltnämnas:Till områden med detaljplan, områdesbestämmelsereller samlad bebyggelsesamt kyrkor ska ett lämpligtrespektavstånd iakttas, dock intemindre än 750 meter och prövas frånfall till fall för att inte hindra framtidasamhällsutveckling.ÖP:s tolkning: Vid en prövning kandet bli mer och betydligt mer än 750meter.• Ett respektavstånd till enskilda bostadshusom 500 meter ska iakttas. 500m ska ses som det minsta avståndet tillbostadshus även för mindre verk.ÖP:s tolkning: mindre verk bör definieras.Är det s k gårdsverk max 25meter höga? Vid prövning kan det blrmer än 500 meter, men frågan är omdetta avser ett verk, dvs det som liggernärmast huset, i en större park med tex 20-30 verk?• Avstånd mellan vindkraftverk och ettriksintresseområde av bevarandekaraktärmåste ställas i relation till påverkanoch värdena i det enskilda riksintresseområdet.Det gör att avgränsningeninte är absolut utan en avvägningmåste göras i samband med en exploateringsansökan.ÖP:s tolkning: här kan det bli mindreoch större, t o m riktigt stora avståndmellan vindkraften och bevarandeområdetberoende på hur starka bevarandevärdenabedöms vara.(40,100)(100)SsSSServ(37)(37)(374)(374)(107)(107)SSJÖSÅS FGLENHOVDA FG1:31VERKSTADENINDUSTRIENNYTORPET1:345:55:3 2 2:2115:4 2 1:291(s:2 s:3)1:2912:211s3:3 12:191:314:151:61:2 41:10 4:171:202:232:22s2:5 2S 2:242:102:5 1 4:2912:25 4:251:2 9 1:210 S:31:292S:31:2971:2 12:132:113:24:2941:2984:2953:3 6 1:2 8 3:34 112:1s2:122:213SS:31:145:14:81:151:2 5 1:122:16S:34:3 11:2 62:17 2:14 4:3 21:184:301:334:5 11:211:2931:284:29249:12S:21 6:10377:449:1355:1112:149:150:33:51:472:1212:7 4 2:232:112:4 42:2 12:92:1311:41:2 11:62:4 3 1:2 3 1:3 22:4 42:2 5 1:1234:54:516:1118:1 14:11:1015:415:21:121 1:51:41:81:71:91:151:421:411:61:131:291:271:171:281:231:402:81:11:21:3 1 S:11:121:11:11:3 1 1:1645:49:112:132:1s13:13S12:431:21:116:11:29912:5112:411:2 111:194:2934:121:2 2 1:2 2 4:164:191:114:131:341:161:91:84:104:3 3 4:3 3 2:44:2 21:7 34:2014:3 4S:221:7 4 4:202s112:1S1:110:149:22:2 51:11:2 32:2 5 1:3 11:9 1 1:41:71:9 21:2 1 1:191:181:9 3 1:6 1:15 1:211:101:3 1 1:127:1 2 2:152:5 17:1 31:81:1 1 1:4s1:221:141:271:5 1 3:21:421:3611:21:201:131:5 21:3621:74:212:5 4 1:112:6 21:162:81:21:46:1051:7 2 1:7 11:51:6 4:3 32:142:5 32:122:73:1 11:3 2 1:2 2 S:14:2 11:3 1 2:22:135:113:91:3 31:71:101:81:3 41:3 2 1:91:1131:71:1125:124:5 29:45:109:37:2 55:5 48:17:2 45:54 2:63 4:6 2 3:93:91:44:73:5 2 7:263:52 7:134:115:85:77:1 1 7:84:4 24:41 4:67:9 2 7:915:94:55:137:6 67:6 2 7:6 7S:17:1 5 7:147:1 6 5:27:45 7:63 7:6 4 7:4 34:7 7:6 57:4 4 3:27:37:37:4 1 7:77:107:117:4 2 7:127:1 17:1 5 8:1 22:1 1 1:2 2 S:11 3:112:33 2:2 2:41:32:3 12:22:51:2 11:1112:42:41:12:71:42:82:62:122:2S:112:112:102:3 2 S:12 2:9 1:1 3:21:13 1:76:1 1 1:93:63:1 11:126:166:66:156:146:36:176:22:82:3 1 2:2 12:3 12:54:16:41:22:6 1:1 11:32:2 11:1 1 2:3 21:3621:5 23:1 22:76:101:1 26:96:56:127:27:1 1 8:1 19:18:1 3 2:137:158:3 3 9:47:167:1411:12:1 2 7:119:38:3 2 8:3 1 2:2 5:25:1 4 5:12 5:107:97:137:2 15:85:217:2 1 5:175:1 3 5:14 6:136:116:1 2 6:76:186:185:1 32:1 1 2:1 12:43:55:1 3 1:101:72:23:2 12:1 1 2:35:1 5 5:1 5 5:1 67:23:2 27:21:91:6 1 1:8 1S1:4 1 1:5 1S1:92:32:61:71:10S1:6 22:2 1 1:7S2:4 23:3 1 3:4 2 3:13 3:173:61:23:123:153:163:4 1 1:41:3 24:7 1:15 8:148:128:89:58:109:68:138:118:98:58:198:178:167:179:78:188:218:20s9:28:228:48:68:7 18:157:2 25:21:64:2 7:1 14:61:2 1 7:1 2 1:61:31:11:21:52:1825:15:435:663:3323:2313:571:1814:13:1 1 3:1 3 1:93:1 4 1:1823:1 2 1:101:173:383:403:373:8 2 3:3023:5154:22:4 1 1:1052:281:141:152:4 41:1241:4915:55:2 3 1:36S:22:262:151:1212:1412:273:651 3:1238:1S19:11:451s2:4 23:1225:2 2 2:1813:8 3 3:8 3 75:18:23:8 18:13:8 1 58:1 77:171:1011:2914:1113:216:113:11:4521:511:1041:492 2:353:30121:11:1231:4014:111:1711:1031:161:81:4 1 1:3 3:3011:5 1:4 23:111:143:141:51:8 23:323:1 1 3:8 1 23:138:13:553:8 141:13:283:8 13:5845:1645:950:2 50:112:1 16:2 4:51:1723:3017:27:13:353:3013:15 3:66:153:333:11:171:181:194:1 2 3:1 1 1:5 1 5:205:710:115:510:125:45:35:65:115:93:2 35:135:152:4 15:225:185:195:565:167:12S:13 5:355:495:465:2 3 5:2 65:285:3 13:11914:125:275:255:295:595:365:735:225:135:14S:1214:12 5:675:2 5 5:155:203:3 15:58S:11 2:52:73:71:43:5 3:2 13:3 23:3 15:3 2 5:2 1 1:34:15:4 15:24 1:11:4 1:31:6 23:62:83:3 3 1:142:4 23:2 2 2:61:31:21:3 2 1:1171:1181:3 1 1:111 1:91:131:121:101:11320:155:1 20:5 60:360:160:23:914:1210:214:24:5 23:973:10710:534:12:833:253:33118:13:333s3:232S32:27:114:111:3 1 2:43 3:103:1313:53:2 2 3:3 3 3:2 1 5:343:75:175:163:3 43:351 3:6 3:613:2 33:43:135:2 11:1031:1221:3 2 5:21 2:1833:612:1832:4 3 3:2333:573:11:73:241:213:311:483:102:191:3 31:225:181:6 1 1:4133:45:4 2 1:2111:205:3 3 1:3 2 1:4123:245:2 42:2 23:7 1:22 2:53:95:322:2 1s1:222:2 11:4 2 1:4 3 1:31:81:121:401:351:111:331:381:91:321:4 11:431:361:291:231:301:391:311:251:191:171:1813:21:271:132:71:161:1821:421:71:2121:41:341:101:4141:32:141:371:4114:11:2 31:41:2 1 1:2 13:33:33:41:1413:43:81:171:1521:201:221:231:42:3 4 1:2732:41:201:191:2 1 1:81:51:61:1531:81:21:13:82:1013:11:183:1033:1041:1623:93:9 32:32:5 1 2:92:122:112:6 3 1:12:6 1 3:5 13:822:3 1 3:1223:41 1:21:31:13:61:21:141:4 11:15 1:411:411:91:4 23:1 2 1:33:13:6 A13:1213:2 23:8 3 3:73:9 23:523:113:7 23:1023:4 2 1:51:71:12:9 2 1:9 3 1:9 3 1:51:4 2:3 2 3:4 1 1:41:921:31:41:121:123:82:52:82:72:61:16 2:2 11:173:2113:113:1423:243:233:7 1 3:193:133:1411:34:1 1 3:573 1:1021:123:1343:111:63:121:1111:1123:11:51:61:41:71:22:9 2 1:13:4 2S:12:9 1 1:23:71:22:3 1 3:53:4 3 1:81:211:181:123:131:1511:1421:131:153:51:171:101:191:221:71:21:161:121:141:142:2 2 2:3 1 2:3 12:3 32:41:142:2 1 2:2 1 3:2 1 3:43:31:2 11:2 3 9:1 52:4 41:62:3 2 3:31:133:173:223:103:131:83:181:4 23:81:53:61:6 11:4 1 3:143:2113:93:203:2123:122:4 3 7:13:2133:52:4 21:111:9 23:191:141:151:103:2111:1211:71:16 1:111:172 1:8 2 1:33:1811:1743:7 33:1823:8 11:113:201:1743:221:111:191:151:141:192:8 22:282:9 11:13 1:1711:181:121:142:242:161:42:5 1 2:262:13 2:232:252:202:221:82:191:1712:9 1 1:131:2 11:31:12:272:172:171:313:12:291:101:111:422:122:182:211:41:841:39 1:191:401:801:11:151:31:21:81:21:71:51:41:21:61:831:831:71:51:61:81 1:781:81:291:281:30 1:111:821:81:131:211:121:791:201:21:1341:61:51:11:3 2 1:3 21:73:7 2 3:2122:41:4 23:32:2 21:2 2 4:13:8 21:41:113:103:11:51:9 2 3:2 1 1:11:61:4 1 1:6 2 1:81:63:2 11:1023:8 21:5 1 1:1221:171:9 1 1:1332:33:8 2 1:103:2 3 1:1033:8 3 3:2 4 1:133:2 23:151:121:41:151:1311:111:2S:11:4 2 1:1011:4 1 1:51:8 11:1021:1323:2 2 1:9 2 1:1021:1 11:5 2 1:8 22:11:2 1 1:9 2 1:1731:161:5 2 1:1721:101:2 21:11:11:6 31:2 1 1:621:6 11:2 1 1:6 4 47:64:2 3 4:3 5 1:774:454:16:54:2 1 4:31s4:3 5 4:2 1 4:3 1 6:76:82:7 36:66:1012:62:2 2 2:101:72:226:4S:22:182:202:1612:1622:152:2 72:77 2:242:212:7 61:41:22:52:7 11:61:51:31:3 32:2 3 1:3 12:172:4 42:191:52:4 12:1322:2 6 2:4 1 2:1222:2 4 2:1346:1014:3 4 1:7s1:12:7 23:391:12:4 2 3:1123:393:1111:352:4 5 1:1232:13318:11:61:1221:3 1 1:3 21:393:353:281:43:271:51:13:264:154:4 2 7:12 5:73:25 5:113:85:611:16:271:12216:26:166:16:296:11:181:1411:1415:3 15:3 1 1:1245:85:2 1 16:121:1211:195:91:2 4 1:3 4 19:1 1:211:1 2 1:3 33:1 22:2 21:13:1 31:1 3 1:32:6 32:5 2 1:21:31:31:26:11:1423:5721:1213:5721:1312:1 2 1:131:123:5762:1 2 1:101:4 32:1 11:141:4 11:31:4 3 1:62:1 11:91:92:3 11:32:72:3 1 1:82:2 1 2:2 1 3:413:2013:293:22 3:363:24 3:63:303:183:174:63:333:2033:313:403:314:93:74:5 33:373:324:103:233:384:133:14:4 4 4:14 4:12 2:92:6 1 2:81:1121:83:2021:91:4 S:14:5 14:5 17:1 1 4:411:104:4 1 5:52:4 1 2:4 14:4 32:6 1 2:57:1 31:12:6 12:52:51:15:2 1 5:3 25:2 25:101:9 22:4 1 1:831:9 31:4 1:32:6 4 1:9 1s2:6 3 1:8 12:62 1: 12:8 21:7 3 3:13 1: 12:5 31:6 21:6 11:1117:1 11:1131:2 11:111:105:1 81:42:3 5 1:75:1 101:231:21:21:5 11:5 12:2 2 2:3 21:41:2 14:5 1 s5:1 9 2:3 32:72:4 2 2:62:3 2 2:3 12:82:52:4 11:105:1 9 3:1 21:2 11:51:2 1 1:5S:81:4 3 1:61:41:51:7 3:2 2:9 1:3 22:2 41:91:83:1 1 1:4 13:31:4 21:7 s3:1 1 1:6 1 s 1:2 11:41:81:71:161:11104:23:41:91:1221:3 1 1:131:4 1 1:7 11:1142:82:61:7 3 1:1151:1191:11115:1 7 1:61:94:91:3 1 5:1 7 1:111:151:2723:3S:61:41:1411:121 S:51:1421:3 21:91:2741:3 1 1:231:251:2711:151:181:311:231:241:221:81:7 2 1:7 1 1:91:261:2111:61:191:251:111:1721:2121:101:3 3 1:281:1021:51:31:41:71:261:2 21:211:1711:271:231:1711:301:311:311:71:1011:142:21:2 3 2:11:2 11:84:92:32:41:2 1 1:291:91:2011:2021:8611:2321:2063:51:1 2 1:1581:91:19414:2214:2314:2514:261:10614:2414:28S:514:2714:2914:184S:614:30114:3022:2 4 1:91:5 4 1:2 21:22:3 31:83:53:41:3 2 1:4 23:574 1:7 2 1:1121:6 21:7 2 S:6S:72:5 2 1:2 31:2 3 1:211:41 S:42:81:101:8 1 1:131:7 21:91:111:141:121:3 21:2 2 1:2 11:4 2 1:7 11:8 2 1:61:2 2 S:51:2 2 1:111S:31:41:41:131:111:71:61:121:102 1:5 25:121:112:2 24:83:34:61:1616:1142:8 1 3:2 14:32:2 2 4:125:11:31:51:196:1143:31:105:12:8 2 4:32:7 12:46:4 4S:86:3 3 6:416:32S:76:11 6:22:412:112:7 2 6:3 16:12S:6 S:32:12:5 6:4 3 3:81:133:2 2 1:91 1:77:11:81:67:37:27:41:26:9 3 6:22S:5 6:216:1316:186:196:16 6:206:176:1336:1321:9 26:156:86:246:9 16:4 2 3:223:46:11 6:146:9 26:106:12S:23:53:76:63:66:5S:46:73:11S:23:33:103:93:123:1 1 6:2321:26:2311:131:123:1 2 1:6 21:633:2 1 1:32:3 12:91:3 1 2:4S:102:72:3 12:5 12:512:52:2 1 1:5 1 1:1121:2 11:2 1 1:3 1 FAGRASKRUV1:1011:9 11:5 21:41:5 1 2:1 1 1:151:141:31:61:1641:132:1 5S:21 2:32:22:5 s 1:1031:21:91:14 1:121:8 1:7 1:111:1011:51:1 11:152:41:41:1 2 2:1 22:6 5:1 12:2 2 7:1 32:2 11:7 11:31:22:1 4 1:6 1 1:81:1631:171:5 2 1:141:161:96:111:151:7 31:211:6 31:3 21:4 1:5 1 1:181:4 21:3 1 1:209:1 31:411:101:116:1151:4 41:9S:2S:11 6:116 8:2 1 1:71:4 16:141:121:132:31:88:2 42:1 3 1:1629:1 11:436:67:1 28:31:91:157:1 12:52:62:41:14s2:21:21:89:1 14:171:2 2 4:1125:43:1431:214:17214:2114:16S:914:2011:2114:18214:10214:1914:171S:714:18114:1214:1514:8114:1112:15 14:14 14:13S:83:1435:114:1115:1018:14:8 24:8 35:102 1:1 1 13:5312:1113:3314:8245614:24:134:144:1023:61:1 34:101 5:133:103:153:1445:93:1113:5413:32S:33:14212:1111:1113:96:113:89:1 42:13:8 1 2:4 12:3 13:162:23:8 1 3:2 5 1:3 2 3:42:62:52:3 13:7 2:23:61:32:43:24:154:52:73:1411:94:31:104:121:85:12S:15:6 14:74:165:62 5:7 3:145 3:13 3:91:3S:12:2 4 2:2 2 2:2 3 2:2 52:52:6 13:3713:713:5213:4213:2S:1S:22:2 1 1:1 B51:1 B141:21:1 A101:1 A151:1 B121:1 A21:1 B71:1 A41:1 A13 S:413:613:4113:511:1 A11:2 11:42:41:3 11:2 2 2:71:1 A3s1:1 A202:2 12:3 2 1:1 A181:3 1 1:1 B211:1 B19312:1112:212:1113:3311252414:1132112:1112:1114:11714:115112:1114:1191236:1211:2212:1113:10113:1213:1021:1413:11:165:46:1111:71:251:302:471:8621:292:831:61:152:461:76:41:5 16:1111:31:91:4 22:9S:121:182:22:16:1171:6 1 6:186:196:176:26:2010:16:101:56:1121:15:216:1131:41:4 21:75:61:181:31:81:271:41:261:21:251:241:191:201:231:212:11:221:111:91:161:121:171:4 1 1:51:62:22:11:71:131:141:63:86:133:23:5 26:1126:1121:2 3 1:23:7 2:3 4 1:2 21:64:51:41:3 2 s4:21:61:51:5 24:21:2 1 1:22 2:32:1 11:7s1:3 1s1:81:7s2:3 3 2:2 32:2 22:3 1:21:3 11:3 2 5:32:71:15:22:34:81:62:3 54:4 2 3:3 21:7 2 5:11:21:3 14:143:5 14:332:41:9 1 3:61:61:73:31:41:21:5 1 1:261:31:1011:42:82:6 2 1:32:6 12:51:8 s2:6 11:3S1:4 21:191:201:221:211:181:151:161:171:101:141:281:121:111:131:231:271:11:53:4 41:61:1 2 1:91:251:301:241:81:73:103:101:291:3 31:101s(374)1:2 33:4 53:4 6 1:3 1 1:31:2 2 1:141:151:71:4 1 1:11:171:5Ss1:73:4 21:6 3:4 21:4 21:63:4 2 1:1721:161:121:131:2 11:93:4 3 1:111:101:81:1723:4 3 3:8 1:153:51:183:93:31:5 2 3:13:32:11:6 11:4 11:7 21:82:2S1:6sS3:4 23:21:4 1:3s3:4 12:41:21:11:3 21:61:111:7 11:4 3 7:11:107:21:125:11:3s1:19:1 11:6 2 2:22:12:31:44:21:81:71:68:13:42:14:2 14:2 1 9:129:39:23:53:21:5 13:21:21:6s1:5 2 2:1 3 1:221:12 1:8 2:83:3 1 1:81:7 1 2:11:91:5 2:51:1 1 2:81:2 B81:42:31:22:1 11:31:11:4 1 2:12 2:1 41:52:2 2 2:41:4 2 2:172:193:22:182:23 2:162:241:31:2 1 1:2 23:31:153:21:183:1 2 1:72:202:82:2 11:81:16 1:172:4031:101:62:6S:12 2:112:51:62:272:71:201:81:192:102:92:62:352:212:72:332:372:262:3922:342:151:111:51:221:121:2 41:141:211:132:282:302:3912:312:3812:36 2:42:3831:3 3 S:11 1:2 11:21:1711:41:31:61:2 23:111:1713:4 11:23:61:21:3 21:22:31:93:4 1 2:12:11:6 1 1:6 2 1:51:3 1 1:41:3 3 1:6 31:3 4 1:21:3 1 S1:2 A61:2 A11:2 A52:1 1 3:15:1S:2S:22:111:2S:1S:2S:9S:12:1LENHOVDA SNNÖBBELELENHOVDA-LENHOVDA-NÖBBELEÅMATORPSINGELSTORPSINGELSTORPSÄVSJÖSANDREDADÄDESJÖMOFLYGERÅSSLÄNAFLYGERÅSLYRETORPÅSHULTNÖBBELELENHOVDA-LENHOVDA-NÖBBELEHASSLAASBYHÄGGHULTHÄGGHULTSLÄTTEBOLMARHULTLENHOVDAHASSLAMARHULTMÄSTREDAÄLMESHULTÄLMESHULTMOMÄSTREDAMOMÄSTREDAGALTABÄCKGALTABÄCKGLOSÄNGGRANHULTÄLMESHULTGLOSÄNGÄLMESHULTÄNGANÄSGRANHULTSKYRKAGLOSÄNGGRANHULTGRANHULTGRANHULTGRANHULTGALTABÄCKNOTTEBÄCKVITHULTVITHULTNOTTEBÄCKNOTTEBÄCKS-HULTBRORSMÅLANOTTEBÄCKKARRYDLIBBHULTÖSTENHAGASANDREDANOTTEBÄCKNORRHULTNOTTEBÄCKS-ÅKVARNNOTTEBÄCKS-ÅKVARNHEDAHEDAKLAVREDAKLAVREDANORRHULTNOTTEBÄCKS-ÄNGHULTNOTTEBÄCKS-SKEDASKEDAHOLMHULTÅKRA-SKEDANOTTEBÄCKSNOTTEBÄCKS-SKEDAHULTÅKRANOTTEBÄCKS-HULTNOTTEBÄCKLILLÅKERSJÖATORPLILLÅKERSJÖATORPNORRHULTNOTTEBÄCKS-NÖBBELENOTTEBÄCKS-SKRUVNORRHULTNYGÅRDNOTTEBÄCKS-NÖBBELEROSENHOLMNYGÅRDBROHOLMROSENHOLMROSENHOLMROSENHOLMHORSHAGAROSENHOLMGRANHULTLINNEBERGHORSHAGAHJÄLMHORVAS-ÄSKÅSKÅLSHULTKALSHEDAKÄLLESKRUVSKRUVGÅRDENSKRUVGÅRDENNOTTEBÄCKS-SKRUVKÅLSHULTSOLBERGA-KULLABOESTADSOLBERGA-KULLAKULLASOLBERGA-NOTTEBÄCKS-SKRUVGÅRDENSKRUVGÅRDENKLAVREDASKRUV-SKRUVNOTTEBÄCKSLINDÅSSKRUVGÅRDENBOESTADLINDÅSÄLMEDALÖSJÖBOLÖSJÖBOLÖSJÖBOLHACKHYLTEMÖRTELEKÖSJÖBOLHORVHULTGÖLJHULTGÖLJHULTHORVHULTKU LABJÖRNHULTBJÖRNHULTKULLASOLBERGA-LÖJEBÄCKNOTTEBÄCKS-VRÅNGHULTBJÖRNHULTNO TEBÄCKS-VRÅNGHULTSOLBERGA-VIKSOLBERGA-VIKGI SLABOSKVARNBOSKVARNKORSBERGA-BERGBOSKVARNBOSKVARNSJÖANÄSSJÖANÄSBROARYDBERGNO TEBÄCKS-HEDASVALPÖNYELUNDPETERSBORGMI LETORPHE RSTENSTORPSVALPÖLUNDÅSHORVHULTÖSJÖBOLGASSGÖLJHULTGASSGÖLJHULTTÅNGABA GATORPKU LAMULATORPÖSJÖBOLGASSGÖLJHULTBAGGATORPTÅNGAÖSJÖBOLKU LAMULATORPBOBOSTENSTORPSJÖLUNDBOSTENSTORPHE RSTENSTORPHE RSTENSTORPÄLGASKRUVÄLGASKRUVBOASKÖGLESINGELSTORPSINGELSTORPVRETVRETHÖKHULTSÄVSJÖHÖGANÄSSÄVSJÖSÄVSJÖHALLSÄVSJÖHALLSÄVSJÖSINGELSTORPLYRETORPEKERYDGRANHULTHJÄRTASKOGHJÄRTASKOGHJÄRTASKOGHJÄRTASKOGKLAVREDASÄVSJÖKLAVREDAKARSKRUVKARSKRUVKLAVREDATVINNESHEDAHÖKHULTKARLSLUNDSKÄRASKOGHÖKHULTHÖKHULTVARSRYDHÖKHULTVARSRYDHÖKHULTBREDHÄLLAHÖKHULTMARSHUMARSHULTSKÄRASKOGNOTTEBÄCKBREDHÄLLA NOTTEBÄCKTVINNESHEDABREDHÄLLABREDHÄLLAHÖKHULTBREDHÄLLANOTTEBÄCKNOTTEBÄCKFAGRASKRUVFAGRASKRUVBRINKELIDVARSHULTBLÖTSKOGVARSHULTSTOCKHURISMÅKARSKRUVLILLÅKERLILLÅKERLILLÅKERNOTTEBÄCKÅkerKarskruvNOTTEBÄCKLILLÅKERÅKERKarskruvLINNEBERGÅKERLINNEBERGTÄLLERYDBADEBODABADEBODABADEBODAGARPATORPPERSMÅLABREDHÄLLABREDHÄLLALILLÅKERKLAVREDALILLÅKERSLÅTTRAKLAVREDABRINKELIDHULUBERGSHULTHULUBERGSHULTBRINKELIDFAGRASKRUVFAGRASKRUVÅSEDASANDSJÖRYDÅSEDA-FRÖSEKELILLAHULTÅSEDAÅSEDA-FRÖSEKELILLAHULTLILLAHULTÅSEDA-SKEDAKÅLLEHYLTEKÅLLEHYLTEBRINKELIDÅSEDA-FRÖSEKEEKHORVASVENSTORPSLÅTTRASANDSJÖRYDSLÅTTRAÅSEDAKÅLLEHYLTEÅSEDAMÖRTELEKSANDSJÖRYDSANDSJÖRYDMÖRTELEKMÖRTELEKGÖLJHULTGÖLJHULTSTRÖMSGÄRDESTRÖMSGÄRDEGÖLJHULTGÖLJHULTHACKHYLTEGASSGÖLJHULTGA SGÖLJHULTMÖRTELEKHACKHYLTETORPBJÖRKÅKRAGÖLJHULTGA SGÖLJHULTGÖLJHULTÅSEDAÅSEDAÅSEDABJÖRKÅKRAÅSEDAÅSEDASJÖMILLANHYLTEKVARNÅSEDASJÖUDDENÅSEDAKÄLLEFLAGASTORAHOLMSI SEHULTLILLAHOLMÅSEDA-SKRUVLINDÅKRAKÄLLEFLAGALINDÅKRAKÄLLEFLAGAÖSJÖBOLTÅNGAKULLATÅNGABOTÅNGAMÅLATÅNGAMÅLABOTÅNGAY GERSRYDSAXHULTKULLEBONÄSHULTS-KULLEBONÄSHULTS-SÖDRA EKAGÅRDKULLEBONÄSHULTS-GATELUNDSKÖGLETORATORPSTOCKAREMÅLABÅLEBROHÄSTHAGASI SEHULTSI SEHULTROSENDAL-HULTSISSEHULTÅSEDASTIMMETORPÅSEDA-HULTNORRATORPÖVRATORPKÄLLEBÄCKKLÅNGARYDSTUBBETORPTOKATORPRÖSJÖHOLMSVARTAHORSERYDNÄSHULTS-KULLEBOHORSERYDHORSERYDMO SENHORSERYDÅSEDA-HULTNÄSHULTS-KULLABOSMEDSTORPNÄSHULTS-RÅSANÄSHULTS-RÅSANÄSHULTS-NÄSHULTS-RÅSARÅSARÖSJÖHOLMKEJSAREKULLA(206)HJORTENKAVAJENTORNET SÖMMERSKANMORELLENBYXANFLORAFÖNSTRETVIOLENLILJANPRÄSTKRAGENÅLENABBORRENBRAXENKRÄFTAN MÖRTENLAKENIDENSUTARENGÖSENTEGENGÄRDETSTENMURENÅDRETFLORAGARPENVILLORNANORDENSÖDERNLINNÉEKBACKENFURANHÄGGENEKENBRUDBERGETVÄRENDASPENRÖNNENVÄDURENMINERVAKEXHOLMVERKSTADENKEXHOLMNORDENKRONAN BLÄNDA VASA HÄLSANEKÄNGENUDDENBJÖRNENÖSTANÅSUNNANÅLÄRKANÄRLANLÄRKANDRAKENJUNGFRUNDÄLDENRIDDARENPRÄSTÄNGENDÄLDENSOLBACKENPRÄSTÄNGENHASSELNGÄDDANLUNDENÄNGENSANKT SIGFRID SIGFRIDSANKTSANKT GÖRANGULLVIVANSANKT OLOFROSENKOMMERSENÅDALENRÅDHUSETTRASTENSPARVENEJDERNHÖJDEN DALENALMENBJÖRKENLÖNNENPILENFÄRGARENHÖRNETBRÖMSEBORGTÄRNANBÄCKENALENHAGENSÄLGEN TRANANENEN TRANANENENGRANENBERGETLINDENRÖRMOKARENGJUTARENHAMMARENGARVARENIDROTTENJÄGARENHANDELSKOMPANIETFALKENGLASBLÅSARENUGGLANINDUSTRIENRIDDERSBERGSVALANMEJERISTENHÄGERNKORPENTALLENSKOGENBACKENBAGGENKORPEN ÅSENLJUNGANBARKENSLÄGGANFILENFILENVERKETÅKERNNORDSTJÄRNAN1:2962:2162:2151:2954:2961:26 1:27 1:32113:18113:19113:21113:22 113:16113:20113:9113:231:23113:8114:101:2941:30113:6114:9114:8114:7114:5114:61:2 7 4:244:6 4:234:224:27113:25113:2114:3113:1 113:4111:6111:4114:11111:14:74:9111:2111:3 4:5 230:430:631:630:543:248:1042:143:140:348:941:442:240:440:139:136:836:239:237:137:236:536:136:636:936:440:241:2 48:341:338:1041:138:1138:1238:937:348:148:25:67101:35:13101:25:692:791:75 1891:892:1116:11:7891:6100:7100:3100:2100:5100:4100:6101:195:8100:195:599:599:4 96:1398:798:598:699:799:8 5:2696:796:1197:697:597:796:896:296:996:103:35:125:11 94:193:7 93:293:393:65:1093:893:1 5:1491:53:1491:494:22:7 117:1 90:1019:191:1091:291:391:988:2695:788:2789:695:6 89:189:5 115:11:1488:2988:2188:255:2788:143:1288:2888:688:527:227:388:188:2488:288:488:375:1387:418:1627:187:727:487:390:1118:1890:718:585:490:890:290:91:1018:2185:318:490:32:32:490:185:185:286:485:1318:1186:386:286:176:976:1976:2176:876:1876:2075:975:1075:2575:2475:1475:575:2175:23 75:2276:13 76:1576:14 79:279:32:678:4s76:777:676:1678:1112:176:580:776:618:1978:278:398:85:6697:4 96:197:397:198:3 3:1597:298:4 68:698:2 97:8 5:7068:53:856:13:1356:2156:223:75:443:1167:148:748:648:448:85:3548:550:266:451:1051:251:35:3450:151:113:1929:168:272:173:673:273:474:173:373:568:43:9112:171:475:2675:1875:475:3075:2875:174:275:2769:1 70:13:10 71:167:269:267:370:265:265:159:265:765:65:6166:259:359:159:465:459:865:566:365:865:353:353:253:159:659:560:360:261:361:1 61:259:759:9 60:459:10 60:559:11 64:364:264:163:163:558:362:162:263:362:363:260:662:463:458:480:680:581:780:381:680:481:581:281:381:418:4081:180:2 80:1 18:41 82:482:383:182:282:183:6 18:4583:818:4483:7 18:4618:3718:3818:47 18:5118:4918:48 18:5618:5518:5418:50 18:4318:39 18:5318:52 4:3615:1215:1015:1115:615:815:715:54:124:204:2315:94:8 1 4:24:74:244:8 26:28 4:22 4:474:184:5 6:25 15:38:14:95:14:484:164:174:154:267:14:254:439:16:66:44:1310:14:106:104:376:116:54:216:730:230:131:530:332:232:335:135:231:331:231:435:3 35:6 38:335:5 36:335:935:1036:738:233:538:435:4 35:735:8 38:138:538:738:638:8 47:146:145:133:633:733:133:233:332:131:1 34:4 44:233:4 44:434:3 45:344:1 44:345:245:434:234:11:561:601:581:511:541:571:551:501:611:531:591:171:621:481:281:301:251:341:491:521:351:371:91:46 1:321:291:337:1 11:411:241:441:451:311:477:2 38:72 8:14 8:3 4 2:702:672:692:732:682:712:722:742:662:653:383:443:453:4313:413:503:43253:33:4753:153:23:6522:4743:12:4644:12:342:332:302:2944:214:112:363:11145:345:23:34348:949:849:72:213:6948:846:546:648:1148:648:748:548:348:103:1212:4442:8 42:742:442:32:492:37 45:141:941:741:63:8741:241:341:441:846:146:346:246:43:2247:947:83:1003:11740:1139:547:514:113:173:9539:63:14142:141:1142:240:141:141:1241:1040:340:240:1040:840:939:33:8540:7 39:440:63:713:1103:1093:6740:4 39:239:140:536:13:623:643:503:813:533:523:273:6365:1765:1665:1555:255:152:1752:1855:555:355:457:157:257:377:1452:1677:1252:1577:452:14 77:852:1156:177:1877:1352:1065:766:166:265:166:3 65:965:1465:1365:564:165:465:865:365:265:1165:1265:1065:665:1965:1863:563:762:762:863:663:857:757:657:857:457:577:1577:1977:6 77:1077:277:1651:577:777:2148:1277:977:2048:1477:562:463:263:361:462:361:563:162:663:462:262:577:23 77:1177:2577:24 3:8 177:2677:22 77:2759:11 61:162:1 61:2 60:3 60:561:3 60:477:2877:2950:4 60:160:2 1:2021:20174:274:11:231:65:71:191:3974:31:3523:523:41:5025:11:471:2825:222:35:1022:124:122:224:225:143:536:42:805:614:1125:11 25:101:81:2725:325:1324:425:424:325:524:51:3824:825:6 25:724:6 25:824:7 2:3126:3 5:9 28:95:8 28:728:628:828:1128:12 28:1028:225:9 28:127:824:9 24:10 28:428:327:5 2:56 2:1228:5 27:327:727:6 14:13 27:2 2:1727:172:673:172:169:569:472:272:372:471:771:671:572:571:969:371:1071:1 70:471:2 70:370:171:471:871:370:269:168:267:268:169:269:667:3 68:367:170:53:632:23:243:20234:63:233:223:53:20134:53:733:123:323:234:310:124:137:96:118:137:815:911:135:235:115:1034:215:836:120:1 21:117:1 40:29:119:176:1 40:125:725:525:425:23:5643:33:5252:146:13:5343:143:230:239:4 39:239:339:1 44:145:643:7 45:1545:1145:742:1142:12 45:1245:1345:526:226:126:33:215:73:415:33:314:115:615:2515:2115:14215:1715:2315:1815:14122:115:515:16 15:2415:415:12 15:15 15:11 13:129:13:2925:3 29:225:63:13 3:183:1215:2 3:1115:20 3:1679:13:1727:131:2 31:13:483:343:4930:13:4652:2 49:249:152:377:352:5 77:152:445:245:1478:145:348:248:347:747:651:151:351:451:249:449:749:949:548:1049:649:347:448:447:548:948:6 48:7 48:848:5 49:1149:1249:1050:349:87:2 25:485:4714:125:455:415:445:535:705:405:695:115:545:2 73:23553:252:1354:154:2 52:12 53:17:55:5052:6 5:3452:352:72:7552:952:1452:552:22:765:425:715:625:555:617:105:605:2 2 S:14 5:385:725:635:3749:62:602:112:392:14249:12:4052:1052:115:125:77:649:351:150:158:15:547:103:1423:15 3:3413:203:3443:283:753:13520:459:156:157:137:1237:43:4037:113:263:1153:133:583:793:8337:317:137:13:1033:8938:11:307:410:43:9610:33:1083:1323:76 3:843:7214:113:11335:13:7833:333:733:633:52:4333:43:1332:1631:831:930:32:7831:1129:3 33:131:731:1033:23:3423:35232:131:330:131:431:630:231:531:131:21:721:701:731:691:741:711:171:761:531:771:751:471:671:551:491:511:441:651:641:631:431:541:271:481:661:681:411:501:521:381:571:591:581:621:561:611:601:251:261:321:331:341:361:351:371:221:231:2446:447:247:447:347:551:651:952:152:352:246:244:546:351:151:557:657:557:157:357:258:257:458:14:296:206:216:246:174:274:314:326:234:196:226:94:394:344:356:86:154:496:304:444:406:144:146:186:196:314:454:334:424:384:284:414:611:14:464:306:136:36:126:2 1 6:261:1431:1 32:32:21743456S:1056212127614:311432331:1021:9 2 1:52S:2214:18314:10114:93214:114:7414:414:5314:614:395781216101113 2212431615243515 2423221134112324321341128710121236111:1 A161:1 B17114:5714:5814:5914:53214:60 14:6214:6314:5614:69414:6814:61412614:6414:663216524112131031494117134024268213210125119459765814:1113 712133 1114910325311286944131173210168346612:115471312515676143125246445568897714 1516128 131110 7 11 321715186 1614 416 15175 391314:531814814:5514:5412:1114:653112751614:5114:5214:493214:4514:44214:5014:42214:4714:4314:4114:3314:3211110 14:4614:4014:3714:3514:3412:1114:363839372314:7014:4816341533522 14:99172012:13301814:8414:9514:8314:8514:10014:9421614:71514:7314:7214:743314:78214:7714:7914:8114:8014:7613:3114:3913:307114:3811:11214:7514:11014:109 114:10714:10114:9214:93 14:10214:9114:9014:10414:10614:1051214:10814:103 10 9 1110 132118912 18131314918219 1176123204412:4114:87114:86314:88114:8212:314:89314:8822514:97 14:98314:966710138511141112867745396101113228182267232552461819176843572131615101411 58 724913214 223141610151992 203112101111312 38913:2313:2413554281376413:276355465347826 5112 7 119 108 21489631145712 118245631756913:29713:28657231312113313:32811812914192111010113:2513:26611101913:227149151314171917215132162051211418376162221231 4310 49512813524123113:2113:20 5487132 612:11121613258114143101112915517242312241631036517 613718261113:182113:19897810691091112112135341085891131722149 156271742 211652122010 981487137218351242351117981014:11264363654 5918 2181 1012:11162211:2291311139416227532847110 53712659384421148515 16 209191813:386417317161151214 132 610 87 95114421123332276123432522331419174121 1 14:1152432613:17 13:3625104 113:1313:15 13:1113:1613:142:382LENHOVDA-NÖBBELELENHOVDALENHOVDALENHOVDA-JÄRNVÄGÖSTRA VÄRENDSLENHOVDAÖSTRA VÄRENDS JÄRNVÄGSÄVSJÖSÄVSJÖSÄVSJÖSÄVSJÖKLAVREDANORRHULTNORRHULTKLAVREDAKLAVREDAKLAVREDANOTTEBÄCKS-NÖBBELENORRHULTNOTTEBÄCKS-NÖBBELENOTTEBÄCKS-NÖBBELENOTTEBÄCKS-NÖBBELENORRHULTBOSKVARNLENHOVDAEKHORVAÅSEDAÅSEDAÅSEDAÅSEDAÅSEDASkogslundGustavsbergHöganäsSandskogBjörkelundNöbbeleLundaVästragårdenGärdesstuganBjörkaSävsjöströmLustigkullaLabbetTullgarnBäckalundBäckaskogKarlsborgOskarshallLugnetLilla PrinsnäsSolhemPrinsnäsNorrelundPrinsborgSolkullenSkogslyckanTallåsSödratorpLyretorpKullenBjörkelundGraneborgByggetVänhemHasslaMarhultRosendalMoLyckebyGaltabäckSmedgårdenFösingsgårdenKättlagårdenNorragårdenBjörkhagaKarlslundLyreholmÄlmeshultÄnganäsGlosängGustavsbergKyrketorpHagaholmFritslundÖstra HultVästerlundSkogsrydÖstrahultGranhultDalsborgFlyrååsSjöholmenVithultLindesborgLindesberghyddanSol-SofiedalgårdenÖstragårdenÖde-NottebäckFällanJohannesdalNyängNyholmenTidängVästregårdenHultängLilla HultMellangårdenHultNyhultNorrahultHulterstadAlsborgLibbhultKlippanFagerhultKarlsboHjälmhorvaSandvikÅkvarnKlavreströmKlockaregårdenÖdegårdenLönegårdenLunnagårdenErikslundHammarsnäsSpeltorpetBäckenHerrgårdenKlavreströmNorramålaÄngamålaVikenSvensholmÄngelholmGrönelundSödragårdenNorragårdenSkruvBackenPrästgårdenVästragårdenBackegårdenSkogshyddanFridhemRaftalidLugnetFiskaretorpetNöbbeleSkogslundRydsholmBergdalaSödragårdenSolängSkedaNorragårdenSkedaholmHolmatorpHultåkraStjärneborgFagraholmSjöatorpLillaholmFredshällLillåkerKvarnadalKarlsborgLunnadalLyckanshöjdVästragårdenNymålaJonemålaSödraskogNydalaModalaÖstragårdenRosenholmNyholmenNygårdSjöaborgFlyboMellangårdenVästtorpHorshagaHolmBroholmKråketorpKålshultKålsbodaKälleskruvJohanstorpKålsmålaKällehultStadmålaNerbynHedaMösjödalNorratorpNyatorpLindåsMellangårdenOppebynBoestadÄngagärdetNybodaÖstanåHagalundÄlmedalSödraskogSödragårdenÖsjöbolAspelundBerghällaSkogslundSandskogKarlsborgBaggatorpVärnhemSjöhagenStora BorgenLilla BorgenSissebäckSkogshyddanBoskvarnLindshammarBjörkenäsKällhagaVrånghultGrönskogKullaGranelundMulatorpLönebergSjölundGripagårdenBjörkhamraTomteboTomteboGranehillSingelstorpVästragårdenGranholmenGulleboSingelstorpTallhagenFuruboLinneborgborgKarls-GripslundVretFredriksborgAlsterGöljamålaHökhultSjönäsSödragårdenSörboHultängSandsborgKronogårdenFällanRostockSävsjöNyatorpHerrafällanVForsaSjöholmHjärtaskogKarskruvKronogårdenMellangårdenVästregårdenNorragårdenFridhemKarlslundFlyabergKlintenSkäraskogSåglyckanKällebergVarsrydBredhällaSmedtorpetSkogshyddanBlommagårdenVarshultSödragårdenHagalundLabbemålaRismåLöneÅkerströmKronofurTvinneshedaFrälsegårdenÅkerskvarnÅkerLinnebergLinnebergFridsbergHögaholmTällerydBadebodaKarlsborgGrönadalLyckanshöjdAlbinsrohultHulubergs-HulubergshultFagraskruvFagraholmNoGustavsbergNyköpingPalmelundGarpatorpBjörkelundHagaAplaholmLillahultÄnderydFrösekeSkedaTallåsenSkattegårdenBrinkelidRyttaregårdenBrinkelidRyttaregårdenSvenstorpStenstorpKlöverforsSandsjörydStrömsholmEkeforsEkhorvaNyelundAspelundSlåttraAspelundMörtelekÅkeslundFridshemKäSandeboPetersborgStrömsrumÖstanåSKexholmSödragärdeStrömsgärdeEkhemHorvhultLyckebyHackhylteGassgöljhultLillagårdenGöljhultHögalundBörjesgårdenLönnebergTorpNyatorpBjörkelundNyholmBjörkåkraGrönaholmBjörkelundNytorpBrinkenGrindstuganDalhemUlriksdalSkogslyckanÅsenSjölundSjöborgenKållehylteBjörkelundEkenäsEkelundNäsetPinnemålaHyltekvarnSolhemSjöSjömillanSjöborgenStenkullenSjöuddenStridslundRåsenStenbrohultKalmarHagalundSkruvGrindskulleNybyggetOxhagenRosenholmAplalundKällmanstorpLångarydBoTångaboTångabo kvarnFridhemGranelundTångamålaNybodaTångaVästragårdenÅkeröYggersrydSjörydNyelundGatelundÖstragårdenMellangårdenToratorpSalemBålebroStockaremålaSkögleHultBondenäsSkattegårdenSissehultNykullaNyelundRosendalSäterietNorratorpKarlslundStimmetorpÖvratorpÖvranäsKällebäcTokatorpNorregårdenSödregårdenRåsagårdeStubbetorpHästhagaEkerydLenhovdaNorrhultKlavreströmNorrhult-KlavreströmÅsedaHattahallpundingenSmör-Libbhults ängarFornåkrarRangla kulleSlottetTingskällanGuldåkersröretGarparörLenhovdakyrkaGranhults kyrkanaturreservatSingeltorps flySingeltorps fly naturreservatSoldatmossensnaturreservatnaturreservatSoldatmossensnaturreservatVitthults urskogsnaturreservatTängsjö flyLibbhults ängarnaturreservatnaturreservatbjörkhageÄnghultsFagraholms fly naturreservatnaturreservatRavinensVKristina Nilsson-tallenKungsekenRåbockenSjöparkenTannöBobböSkogatorpGjutsandsuddenNäsuddenNäsetFramnäsSlagguddenGustavsbergSigridslundÖsterslättTrollamoarBoGröndalGrönlundOdlingsmossenÄlmeåsHögabergSvalehallarHjältingsöEkesnabbHallatorpHytteboNorrboÖgårdsmyrenByggetBredemadSkepperåsTranörBäckabroNabbenLunnaholmNäsetSvensholmenBjörkholmenPrästaskrovetSignalsHögakullaTassafloenDalaronStora BrorsmålaDavramonDyenLilla BrorsmålaLommarydStorängenLillängenNyelundNorrhulta öHästhagenSjöhagenhulta öGrönekulleNorr-EkestädRäfsöTallöFeröSankuddenNorrhulta öÖastenenJonaskärrBladamilsmossenOxhagenMölleruddenGrottöIsabellaönKälleskruvsöarnaBergöTranhultabergetBäckfällanSkruvabergSlantaskärvNöbbeleholmStigabackarnaGripenbergSkjuterängarSlåttarafällanSkyttelängenKärrStoröBocköTärnöGrytöHästhagsmossenSällelidSandenNyabergLoabergKällehultOxbergetGölagubbenVickebergNorraskogKrokenHultabergKallemosseLundåsGrisabråtenKnektalyckanBoHolmadalNästabäckskärretIntagetKråkemadHerrafällekärretKnutstorpSpinktorpGetaryggarnaNorragärdeLillhagenKlintamossenHacketDammenLustigkulleSkruvasandKalvöSankefälleSkruvsmålaGetaryggarnaUvabergetBrännebackarnaFällekärretHuggelsvarKabbakärretPalmsundVillöSjödalaSkräddarekärretNyelundHögelundPlanamossenSkogenNymossenPeterstorpÄngaholmBoatorpNymossenSkogönBurlagga torpRamlakärretVargavrånNissatorpetMarkamonKållekärrFälletorpetHagenLinnedalsmossenLinnedalLillönStorönHyttenVielundKlintatorpHägnadsgärdeHägnadshultHägnadsrydBäckaskogGetöHyvlafalletHagalundVästra markVargfällanPredikstolenNorratorpVargåsenNykärretDalenRåsenFivedalStora BrännanBoaråsAndungaburenLångnäs uddeBrännlandetHelvetes trapporPinuddenSjöabrouddenådsHennesTokenTranörenÄngamoVillmansrydSnickaretorpetAndershultLefällanNyatorpLjungsjötorpLidenRockerydNybyggetStålåsLindebergRavinenMalmbäcksönVästeråsGriftaplanHjärtsjölundSjökulleuddenNyholmenKvarnabergStoremarkBlåbergLilla NyholmenTängnaholmSkäraskogLidholmenKvarnabråtenRockebokärrLindellatorpetFlymålaEkemålenJohanstorpÖstrabolHuabergBockabergHagenNybyggetRävamonvikenKlintön Klinta-AspelundTorvhemNäsuddenBjörkuddenKläppebergNabbenNabbenBråtenNybrostockManskärrsmonOxhagenVarsjömossenOxhagenLövönDjupvasönLydiatorpetKasktorpethöjdtorpetDaniel-Lyckans-VillatorpÄspelundKvillemadÄspemonLedbäckskärrRosenbäckJohannesbergNorra MarkEkebergGotlandBrännönYxehallSjöfällanSjöholmenÖlandKenabbenTärnöVadaställetBjöEveshägnanSjöamarkenSödraskogKrösnabackenMålamossenKärretIsakahLånglyckanLillgärdetDanielakärretBrittabroLövåsTingsstenenNykärretSmedbyÅkerslundBjörkelundLimhamnHältekärrGubbakärrSällemadLinnehultTvåremossenRödhällaKarlsdalKamraDuvelundMålenNyholmenSpångtorpetSpånguddenDammkärretFredrikshägnenPlumsahålkärretNygårdNybyggetSjöholmenYttermossenGranängsmossenHemmamossenRibbanKärrsdalHemmamossenKärretSandsjönFåglamosseGranebergSusakvarnGatevadHackhylte hålaStackarydFlymossenNäsarörGranelundBjörkelundSjökullenNäsetSnokuddenOrmöTärnöFFåruddenNymålaUddakärretBjörkelundJonashägnenPlanenNymålaSjövikGetönUvakullVarvsuddenYggersrydsönGetönNydalaKråknabbenStockaremåla öHästhaga öBålebro öPukaskärvNyboSnippenFällanLånghalsenHästhaga kvarnKällmansvikenvikenRågfälle- vikenHästhags- Kärringviken AlstervikHållevikGaltabäcksvikenAlevikenAnglevikSmalasundRyssvik RyssvikSandvikSkummevikPalmlunds vikRammenGädde-Breda sundmadSadlavikenSågvikenGäddevikenKattmadenStubbavikenLänsmansvikenÄngelholmsvikenGungevikNöbbelevikenHästhagavikenHultåkravikenSjöfällavikenBjörnabäcksvikenTraskavikenTjärdalsvikenIsakavikenvikenLångavikenDammarnaBråvikenOsetKällevikenSjönäsvikenVillmansrydskärrSkyttagärdsvikenBoaråsavikenSågvikenvikenvikenMarshultvikenningenPrinsa-Friberga-KittevikSmal-Eva-LenavikenvikenKärr-LortvikensundetOxhags-StjärnvikOxhagssundetSjövikenLindbergsbäckenSvartkärrsbäckenAlsterånLindbergsbäckenLindbergsbäckenGarvarebäckenGarvarebäckenDammånKarrydbäckenSpeltorpab.DanielbäckenMysingabäckenNästabäckenRaftabäckenBykebäckenBjörnabäckenÄlingabäckenTäpperyds bäckStadmålabäckenSkvalebäckenÄrlingabäckenGrannkonebäckGrannkonebäckSmebäckenDammånDammånHökabäckenSjunkekärrsbäckenMalmbäckenMalmbäckenSkärvfällebäckenGranabäckVarsjökanalenForsaånForsaånKvilleånHemsjökanalenBadebodaånBadebodaånPukabäckHultsjöbäckenBadebodaånBadebodaånBadebodaånPlanabäckenBadebodaånStjälebäckenBoabäckenLenhovdasjönAlsternAlsternKvarndammenMarhulta gölHjärtsjönHjärtsjönBolsgölenEvegölVitegölLommarydsjönLilla VårgölMadkrokenNorrsjönKälleskruvs gölÄnghultasjönÄnghultasjönÄnghultasjönStora VårgölSjöatorpasjönBottenlösanBarnagölHjälmegölSkälle gölMogölLillaTogölenBroholmagölenHagegölenLångegölStockegölKarlsgölRudgölKiddegölHägnagölenTorregölKolvesjöVärgölHagegölBurlagga gölStoraMogölMösjönBoestadsgölenTorngölenTrehörnagölStora SkärgölSvartegölHorshagasjönTällagölNorrsjönLilla SkärgölÖsjönMörtegölNorrsjönLammagölÖsjönSkärgölenBaggatorpagölBoskvarnasjönBoskvarnasjönsjönBoskvarna-HögemogölTällagölenSvalpösjönMadsjögölenÄlgaskruvsjönGölenKnipegölAlsternSjöasjöGöljemålagölSvensgölenFällegölSävsjönForsasjönHjärtsjönHjärtsjönKronofurgölenKronofurgölenHjärtsjönSkärsjönMyrsjönKroksjönLinkeVarsjönIglagölLindalagölenSävegölTornbaggagölKnallagölenHolmagölHolmasjönHolmasjönKrokgölTrägölKamragölengölenTornbagge-HultbrenTvillinggölTvillinggölSkärgölSkärgölKroksjönMögölgölFagraholms-HultsjönEkhorva gölSandebogölenÅkragölSvartegölHackhylte dammGategölenTorpagölRöa gölGassjönSäckagölBrinkagölenPåsagölÄmtenLavregölHunnegölKållenKållenFiskegölÄlgsjönÄlsegölJuvenSköldsgölSvartegölLångegölMadsjöLångegölSäljenSäljenSköglegölSegenFällegölenStimmetorpagölenRiksintresse Vindkraft enl. beslut Energimyndigheten 08-05-19Kart-mät-& Gisenheten/ Roger WilsbornUppvidinge KommunKarta 4.4: De delar avkommunen som berörs avriksintresse för vindkraft ärmarkerade med gul färg.

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDEN• Sjöar samt vattendrag ska undantasfrån etablering. Förutom strandskyddetom 100 m ska ett differentieratrespektavstånd iakttas vad gäller ljudoch skuggbildning för att skydda fisketsamt det aktiva friluftslivet. Vi någrasjöar planeras områden för landsbygdsutveckling.Avståndet mellan dessaområden och planerad vindkraftsetableringskall vara minst 750 m.ÖP:s tolkning: Vid en prövning kandet blir mer och betydligt mer än 750meter.Eftersom vindkraftsplanens ställningstagandeni form av prioriteringaroch riktlinjer för markens användninginte i detta skede har sammanvägtsmed övriga rekommendationer ellerriktlinjer för mark och vattenanvändningeni kommunen, t ex skogsområdenför turism och friluftsliv, återståratt göra ytterligare avvägningar.Sammanfattande strategier för alla energifrågor i kommunen:(Källa: förslag till Klimatstrategi Uppvidinge kommun, 2006)Alternativa bränslen ska öka över hela linjenFör att minska utsläppen från transporter och arbetsfordon ska andelen alternativabränslen öka. Detta ska vi påverka vid upphandling av transporter ochtjänster och också i samband med inköp av fordon och maskiner. Kommunenska använda sig av bilar som drivs med alternativa bränslen och det ska finnasmöjlighet att tanka alternativa bränslen vid de tankställen som finns i kommunen.Utvecklad energirådgivningI kommunen finns två certifierade energirådgivare och ytterligare en tjänst förenergirådgivning. Det är upp till alla invånare att bli än mer miljömedvetnakonsumenter samt hushålla med de resurser vi har för att inte äventyra förutsättningarnaför nästkommande generationer. Energiförbrukningen ska bromsasgenom bättre hushållning och ett aktivt stöd till användandet av förnyelsebarenergi, såväl till enskilda som organisationer, föreningar och företag.Miljöprofilerade industrier ochnäringslivKommunen ska samverka med detlokala näringslivet så att industriernapåverkas att miljöprofilera siggenom bland annat mer användningav förnyelsebara energikällortill el, uppvärmning samt transporter.Kartlägga potentialen för småskaligvattenkraftGenom att inventera outnyttjade,redan reglerade, vattendrag skamöjligheter till småskalig elproduktionidentifieras. En översynav de befintliga verken bör görasför att effektivisera produktionen.31

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENSammanfattande strategier för alla energifrågor i kommunen,forts:Informera och marknadsföra vindkraftens möjligheter i kommunen• Med stöd av såväl översiktsplanen som vindkraftsplanen informera ochmarknadsföra om de möjligheter som finns, såväl småskaligt via s k gårdsverkoch enstaka mellanstora verk, som mera storskaligt via vindkraftsparker,utveckla vindbruket inom kommunen.• Informera om de möjligheter till andelsägda och kollektivt ägda vindkraftverksom finns.• Särskild hänsyn ska tas till lokala och regionala intressen som kan gynnanäringsliv och företagsutveckling i kommunen – även besöksnäringen ochden potential som finnas i orörda och ostörda miljöer.• Stimulera till nätverksbildning för företagare i branschen.• Verka för att utbildning på högskolenivå i Åseda kan ske för vindkraftstekniker.FOKUSOMRÅDE BESÖKSNÄRINGENÖvergripande mål:Besöksnäringen i kommunen ska minst fördubblas både i besökssiffror och iföretagandet.För att öka/förbättra förutsättningarna för turism i en kommun behöver turismens”två ben” stärkas:1. Dels näringslivsaspekten och att på olika sätt stimulera till mer företaginom besöksnäringen, skapa mötesplatser, nätverk och stöd till företagandetgenom olika aktiviteter, t ex utbildning2. Dels grundförutsättningarna för denna näring i form av kommunenslandskap, historia, natur- och kulturmiljöer, besöksmål, boende, evenemangoch liknande, vilket också kan uttryckas med orden: ”bo, äta, göra”.Båda benen måste stärkas för att besöksnäringenska kunna utvecklas ochför att vi ska nå målet om en fördubbladbesöksnäring mätt i antal gästnätteroch antal besökare på olika platser ochmålpunkter.Kommunen har tidigare (2003)formulerat fem övergripande mål förkommunens turismpolitik som på etttydligare sätt utvecklar tankar och strategierför att utveckla besöksnäringen.Dessa är (citat direkt) att:• turismen ses som en näringsgrensom utvecklas och därmed kan bidratill att kommunens näringsliv breddas.Kommunen skall verka samordnandeför förstärkning av samarbetetmellan näringslivet och turistorganisationerna• stimulera företag, organisationer ochenskilda till initiativ som har betydelseför turismen samt att verka fören utveckling av turismen genomatt bl a informera om de initiativ ochstödmöjligheter som finns att tillgåfrån EU och andra aktörer.• i nära samarbete med kommunensinformationsavdelning marknadsförakommunen som ett attraktivtoch tillgängligt turistmål men ävengenom regionalt samarbete med öv-32

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENgenom den ideella föreningen ”VildaUppvidinge”.Kommunens nya hemsida är vidareett utmärkt instrument för att informeraom besöksmål, evenemang, förutsättningarmm i kommunen. En mycketstor andel av alla bokningar och planeradebesök sker genom den informationsom kommunen tillhandahåller där.Från företagshåll har framförts önskemålom en väl fungerade turistbyrå ikommunal regi.Bl a utbildningsfrågorna är en sådanuppgift som bör ligga på den kommunalatjänsten med ansvar för näringslivsfrågor.Utbildning måste omfatta debåda benen ovan.Hela fasaden på Granhultskyrka är klädd medomsorgsfullt sammanfogadespån. Kyrkan byggdes i börjanav 1200-talet, medanfönstren monterades på1700-talet.Foto: Hans Bomanriga intressenterna Glasriket AB ochDestination Småland AB.• tillvarata och integrera kultur- ochnaturvärdena i satsningar inom turismoch att Agenda 21:s intentionerutgör en av grundförutsättningarnaför att skapa en långsiktigt hållbarutveckling. Satsningar inom fiske ochnaturturism genom utnyttjande avallemansrätten ska ske i nära samverkanmed markägare, föreningar ochorganisationer.• genom information och utbildningöka medvetenheten hos kommunensinvånare om turismens betydelse försysselsättning och ekonomi samt genomutbildning förbättra den enskildeindividens möjligheter att ge turistservice.Att känna stolthet över sin bygds historiaoch värden är ett grundläggandeincitament för att en företagssatsninginom turismen ska bli lyckad.Att skapa fler möjligheter för turismboendepå landsbygden kan görasinom det befintliga byggnadsbeståndet,t ex genom att främja ”boende på lantgård”,”bed and breakfast”.Strategier som härutöver berör ”be-Bild t.h: Gammal tallskogvid Hedasjön.Foto: Åsa Rehndell, länsstyrelsenStrategier för att utveckla besöksnäringenMarknadsföring, information, samarbete,kunskap och utbildning är viktigaledord och måste utvecklas i kommunenspågående arbete med näringslivsutvecklingen.Idag sker marknadsföringen delsgenom Glasriket AB, dels genom DestinationSmåland AB samt mer lokalt33

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENHöstsol vid Höneström.Foto: Ingegärd Widerströmnet” med de fysiska förutsättningarnaoch som därmed påverkar ställningstagandeför markanvändningen kan varaföljande:• kommunens allmänna natur-och kulturvärden(många naturreservat ochNatura 2000-områden) ska integrerasoch tydliggöras i varje satsning, t exde stora skogarna, sjöarna, åarna,vildmarken, - ”Europas närmsta vildmark”fisketurism, lantliv, glasbrukensoch järnvägarnas historia mm• förutsättningarna för fiske- och jaktturismska utvecklas och ”paketeras”betydligt mer. Strömfisket i Alsterånmed koppling till Vidingegården ochkommunens anläggning i Höneströmär ett bra exempel där Höneströmhar stor potential att utvecklas tillen unik anläggning av hög klass, sevidare nedan..• de många cykel, vandrings- ochridlederna - Vildmarksleden, Framtidsledenoch Norra Värends Ridled– kan skyltas bättre och göras mertillgängliga.• övernattningskapaciteten måste stärkasoch i översiktsplanen ska reserverasoch utpekas lämpliga platser fördetta behov.• Näringslivets profilering på energifrågoroch kommunen som ett nav iSmålandsvindkraftsproduktion skasynliggöras på lämplig och strategiskplats i kommunen , t ex vid Sjöatorpsrastplats utmed väg 23.34

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENBeskrivning av naturreservatSe kapitel 6.Beskrivning av kulturmiljöer, byggnadsminnenmm.Se kapitel 6Övernattningsmöjligheter för turisterFör närvarande finns det vandrarhemi Åseda Vidingegården, vandrarhem iKlavreström samt hotell Olof i Åseda.I Klavreström finns ett avkommunens vandrarhem.Foto: Diana OrtscheidPotentiella förutsättningar för turismenKarta 4.4 t.h:De sex viktiga områdena förbesöksnäringen.Nedanstående sex områden kan sägasvara strategiska för att utveckla besöksnäringeni kommunen.Inom dessa områden bör ställningstagandegöras beträffande större vindkraftsparkereller andra större landskapspåverkandeanläggningar.Ett frågetecken finns för kommunensnordöstra del dvs, ett område begränsatav en linje mellan Åseda och Sävsjöströmoch österut till länsgränsen.1 Sjöområdet på högplatån i nordväst- Madkroken- Norrsjön-Änghultasjön1.5.2.6.3.4.Här finns samhällena Norrhult ochKlavreström samt Nottebäck och Lindshammar.Vildmarksleden går runtsjöarna och fortsätter österut genomskog och myrar.Ett flertal kulturhistoriska sevärdheterfinns här kopplade till glasbrukenoch järnbruket.En fiskodling finns som driver uppfödingav regnbåge och öring och företaget”Kronobergslax ” är störst i dennatrakt. Möjligheter finns för kräftfiske.Förutsättningar finns att utöka verksamhetengenom att vattnet från Änghultasjönoch Norrsjön har omletts i enny slinga för att skapa fler fiskeplatser.Vid fiske i Klavreströmsdammen kanövernattning ske i vandrarhemmet.Inom området går Vildmarksledenoch passerar bl a Libbhults ängar samtNorra Värends Ridled. Området kansträcka sig västerut in i Växjö kommun.35

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDEN2 Sävsjöström - Lenhovda - GranhultFramför allt de kulturhistoriska förutsättningarnahär borde utvecklas.Järnvägsepoken i Sävsjöström (påbörjatav ideella krafter) , de fossila åkrarnaoch området vid säteriet, Lenhovdamed tingshuset mm och framfört alltGranhults kyrka med omgivningar somredan är ett känt besöksmål. Kommunensbåda enda riksintressen förkulturmiljö – Granhult och Sävsjöström-ligger här.Någon cykel eller vandringsled bordeförbinda målpunkterna. Pilgrimsleden?? Området kan fortsätta västerut tillDädesjö.Vid Marhult ligger några av kommunenshögsta områden med höjderupp till 304 meter. Finns någonstansmöjlighet att bygga ett ca 25- 30 m högtutsiktstorn för att från detta blicka utöver de stora vidderna?3 Alsteråns strömfiske och dalgångmed HöneströmUtmed 13 km av Alsterån finns regionensbästa strömfiske, som delvis ocksåär handikappanpassat och familjevänligt.”Strömfiske Alsterån” är skyltatoch utvecklat med informationsbroschyreroch marknadsföring.Fastigheten Höneström ägs av kommunen.Det var fordom en jaktstuga förprominenta besökare, t ex från utlandet,på glasbruken i Kosta och Orrefors,Målerås m fl Torpet ligger vackert vidsjökanten av ån som där bildar en litensjö.Inne i torpet är det flera namnkunnigapersoner som skrivit sina namnteckningarpå väggarna.Ekonomibyggnader har byggts omför att ta emot stora sällskap. Parkeringsplatsermed flera grillplatser äranlagda och toaletter för besökare. Medutgångspunkt från torpet går vandringsstigarbl a till ravinen Uva Kleva.Platsen har en stor potential ochborde kunna utvecklas med övernattningt ex i små timmerstugor ellervarför inte ett vildmarkshotell i denvästvända skogssluttningen öster omgården!? Höneström kan också vara utgångspunktför kulturhistoriska dagaroch kvällar, till exempel berättarkvällaroch liknande.4 Området runt Alstermooch Fröseke i Alsteråns dalgångAlstermo har blivit känt för sitt handbollslagsom under åtta säsonger på2000-talet spelar i division 1. Kan dettaanvändas i ett vidgat marknadsföringssyfte?Mötesplats Alstermo?Uvasjön vid Fröseke är en mycketvacker sjö men inte så tillgänglig frånallmänna vägen genom samhället.Bättre skyltning bör ske till den vackertbelägna badplatsen. Den gamla banvallennorr om sjön som fortsätter in iHögsby kommun, kan bli en utmärktcykelled.Byarna Lundby- Botillabo- Suletorpsamt Hohult och Bockaskruv, nordostom Alstermo har stora natur- och kulturvärdeni odlingslandskapet och ärav riksintresse för naturvård.Foto t.v: För rullstolsburnafinns anlagda fiskeplatservid Alsterån.Foto: Hans Boman36

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENUtsikt över Uvasjön frånFröseke skola.Foto: Diana Ortscheid, urkommunens bildarkiv.5 Storasjöområdet och vildmarken isydvästStorasjöområdet är beläget på vattendelarenmellan Mörrumsåns ochRonnebyåns vattensystem. I delar avormådet domineras skogen av tall somär upp till 200 år gammal. Det här ärett större, totalt mer än 1000 ha, myr,-skogs- och sjöområde med karaktäristiskvegetation och djurliv i ett orörtoch ostört skick och har få motsvarigheteri södra Sverige. Tillsammans medStocksmyr m fl fly i angränsande delari söder av Lessebo kommun finns enpotential som verkligen kan göra skälför namnet ”Europas närmsta vildmark”.Att utveckla området för vildmarksturismkräver dels informationspaket,dels att vandringsleder, stigar, mindrevägar mm kan kopplas samman i ettledsystem och märkas ut samt anläggast ex vindskydd för övernattning pålämpliga ställen.6 Glasrikets med angränsande kommunerLessebo och NybroGlasrikets vagga låg i Uppvidinge ochÄlghults socken. Inte mindre än 26glasbruk har funnits inom kommunensgränser. Idag finns bara Rosdala kvarsom är mest känt för sin lamptillverkningmen idag också tillverkar storaflaskor för Absolut Vodka för export.Den i privat regi anordnade besöksplatseni Lindshammar som inkörsporttill Glasriket norrifrån kan bli enutmärkt målpunkt för att marknadsförabl a den historiska utvecklingen avglasbruken i kommunen.En lite mera udda verksamhet idaginom glasindustrin finns i Haugesmiljöglas vid den östra gränsen motKalmar län där man återvinner bl aflaskor och tillverkar, glas, karaffer mmav dessa.Marknadsföring av Glasriket sker isamarbete och via turistföreningarnaför Småland Glasriket Ab samt DestinationSmåland AB.37

KAP 4. VÅRA FOKUSOMRÅDENwww.visitse.se är en bokningssitestartad av Glasriket AB. Se även särskildaturistbroschyrer.Glasriket kan sägas omfatta helakommunens yta och här finns mer attutveckla av besöksmål och upplevelsebaseradturism. Utveckling kan ske iLindshammar som porten till Glasriketoch samarbete kan ske med Nybrokommun och närbelägna Målerås somhar ett aktivt glasbruk med olika aktiviteterför besöksnäringen.Kommunens ställningstagande :De ovan beskrivna områdena ska utgöra utgångspunkter för den fortsatta besöksnäringeni kommunen. Områdenas natur- och kulturvärden ska särskiltvärnas och vid markanvändningsförändringar ska företräde ges för sådanasatsningar som gynnar turismen och det rörliga friluftslivet.38

KAP 5. FYSISKA PLANERFYSISKA PLANERMarkanvändningen ska enligt Planochbygglagen (PBL) regleras genomolika planer och bestämmelser. Dettasker främst genom s k Översiktsplaner(se kap 1) samt detaljplaner. Dessabrukar benämnas ”fysiska planer” eftersomdet alltid finns en karta tillsammansmed texten.Gällande översiktsplanerUppvidinges översiktsplan antogs 1991av kommunfullmäktige. Den omfattadehela kommunens yta. Till dennaupprättades s k ”områdesplaner” förde större tätorterna Åseda, Lenhovda,Norrhult/Klavreström, Alstermo,Älghult och Fröseke. För orterna Sävsjöström,Lindshammar och Marhultupprättades s k ”områdeskartor”.Områdesplaner och områdeskartor äringa juridiska begrepp i PBL och därförhar dessa senare namnändrats till ”fördjupningav översiktsplanen”.År 2004 gjordes en komplettering ochöversyn av samtliga fördjupade översiktsplanerför tätorterna. Även kommunenshela mark- och vattenanvändningbehandlades då i översiktsplanensform och process men materialet harinte antagits av fullmäktige och utgördärför inte någon formell aktualitetsförklaringav översiktsplanen. Allt dettamaterial har dock varit ett värdefulltunderlagsmaterial till denna översiktsplan.Denna nya översiktsplan för Uppvidingekommun ersätter till alla delar1991 års plan när antagande har skett avfullmäktige.Det tematiska tillägget till översikts-Karta 5.1:Planlagda områden inomkommunen.Lila färg: Detaljplaner elmotsvarande.Grön färg: Områdesbestämmelser.Orange färg: Samladbebyggelse.39

KAP 5. FYSISKA PLANERplanen (TÖP) för vindkraft, som antogsav fullmäktige i december 2009, gällerparallellt med och tillsammans med1991 års översiktsplan fram till dess attdenna plan antagits.DetaljplanerMarkanvändningen regleras juridisktgenom detaljplaner vars bestämmelserär bindande och får rättsverkantill skillnad från översiktsplanen sombara är vägledande. Kommunenstätortsbebyggelse är till största delendetaljplanelagd. Även för andra typerav områden kan detaljplaner upprättas,t ex finns sådan för golfbanan iKlavreström och för fritidsbebyggelseni Johanstorp. I kommunen pågår ettkontinuerligt arbete med att upprättanya detaljplaner och att ändra och moderniseraäldre detaljplaner.Detaljplaner finns för följande tätorter:• Åseda• Lenhovda• Norrhult/Klavreström• Alstermo• Älghult• Fröseke• Marhult• Lindshammar• Sävsjöström• AlsterforsUtanför tätorterna finns följandedetaljplaner:• Holmahult 4 st varav 2 för fritidsbebyggelse• Johanstorp 1 st för fritidsbebyggelse• Klavreström golfbananEtt s k Planprogram finns upprättatför planerat industriområde med miljöstörandeverksamhet i Åseda söder omriksväg 23.OmrådesbestämmelserUtöver detaljplaner finns det enligt PBLmöjlighet att reglera markanvändningenmed områdesbestämmelser. Detta ärett enklare planinstrument än detaljplanoch vars syfte är att säkerställasyftet med översiktsplanen eller för attsäkerställa riksintressen enligt miljöbalken.Större delen av Klavreströmsamhälle har områdesbestämmelser.Kommunen har för avsikt att successivtersätta dessa med detaljplaner. Sevidare kap 10 om tätorterna.För några av de byar där en utvidgadlandsbygdsbebyggelse föreslås ochkulturvärdena samtidigt måste värnaskan områdesbestämmelser bli aktuella,t ex Singelstorp. (Se även kap 4.1)Flygbild över Åseda, ca 1930.Ur kommunens bildarkiv40

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENFig 6.1 Karta överkulturintressen inomUppvidinge kommunALLMÄNNA INTRESSENKulturmiljövårdLindshammarUPPVIDINGE KOMMUNKulturmiljöÅsedaNorrhult-KlavreströmLenhovdaÄlghultAlstermoFrösekeTeckenförklaring:KommunenskulturmiljöplanByggnadsminnenRiksintressekulturmiljö2009-10-10 / RWKommunens kulturmiljöplanByggnadsminnenRiksintresse KulturRiksintressenInom Uppvidinge kommun finns tvåområden som Riksantikvarieämbetetutpekat som riksintressen för kulturmiljövårdenenligt Miljöbalken 3 kap 6§Granhult K 60:7Sveriges äldsta bevarade träkyrka från1217. klockstapel 1703 , sockencentrum.Den vackra lilla spånklädda kyrkan(byggd ca 1217) ligger i norra delenav byn. Bebyggelsen är utspridd motsydost och ganska ungt datum, utomkaplansgården vid kyrkan som bestårav mangårdsbyggnaden och en överkragadloftbod (Enligt dendrokronologiskundersökning åldersbestämd till1766/1767). Mangårdsbyggnaden är enenkelstuga i två våningar och mycketursprunglig. Den används i dag somhembygdsgård. Inägorna är helt stenröjdaoch har till stor del kvar sin hävd.I dessa finns klart urskiljbart det fossilaodlingslandskapet mellan gårdarna 1:2och 1.3. Till Granhult hör ett vidsträckt41

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENGranhults kyrkafoto: Hans Bomanutägoområde i öster-nordost med Hjärtsjönoch en del mindre sankområden.Söder om Hjärtsjön finns torpet Flyråsännu kvar.Lyretorp har en ganska ordinärbebyggelse med ett litet inägoområderunt om. Byn har ett mycket litet utägoområde,men detta är översållat avodlingsrösen.Granhult och Lyretorp har varitbebodda under lång tid. Två hällkistorfrån yngre stenålder vid Lyretorp ochett par bronsåldersrösen vid Granhulttyder på det.Granhults kulturhistoriska värdekonstitueras av kyrkomiljön med denunika träskyrkan och den ålderdomligakaplansgården samt av det ganskaomfattande området med fossilodlingsmark sydost om kyrkan. Avgränsningenomfattar hela Lyretorpsamt inägomarken i Granhult jämteutmarksområdet i väster. Området nåsfrån väg 31, genomfartsväg genom byn.En äldre väg benämnd Bårbärarvägenförbinder de bägge infartsvägarna ochär tillgänglig för gående.Kommunens ställningstagande Granhult:Avgränsningarna sker i enlighet med karta i kommunens kulturmiljöplan.Upplevelsen av den medeltida kyrkan stärks av den omgivande landsbygdensom präglats av 1700-tals miljön samt att de intrång som jordbruket och dessinvesteringar i byggnader och bostadshus har i stort underordnats kyrkomiljön.Beträffande område för riksintresse se även Sävsjö.Kyrkan är byggnadsminne och den omgivande marken är av nationellt kulturhistorisktintresse.Förslag : Områdesbestämmelser eller kulturreservat kan stärka skyddet avkyrkan och dess omgivning. Upplevelsen av orörd miljö är en del i bevarandetav kyrkan.42

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENSävsjö säteri, odlingslandskap frånjärnåldern, K 60:4Det fossila odlingslandskapet omfattarca 50 ha med terrasseringar, stensträngaroch odlingsrösen, största sammanhängandearealen i västra och norraområdet. I västra området ligger en välbyggdskeppssättning, dvs. en skeppsformadgrav från vikingatiden. Centralti området finns de åkrar som säterietbrukade och som fortfarande brukasinnefattande en mycket framträdandefägata som leder från ekonomibyggnadernatill den fossila åkermarkensedermera betesmarken. I öster finnsett mindre område innefattande någraåkersystem men framför allt den gamlabytomten med spisrösen efter avhystagårdar samt järnåldersgravfältet medett 40-tal synliga gravar.Arkeologiska undersökningar visaratt det finns spår från bondestenåldern,ca 2000 år f kr. i Sävsjö. Nästa bosättningsperiodsker runt år 1000 f.kr,mitten av bronsåldern. En kontinuerligbosättning har funnits sedan tiden förKristi födelse men speciellt intensivtfrån 600-talet till 1200-talet samt under1600-talet. Gravfält från 300-400-talenoch rester av en medeltida by somrevs under 1600-talet. Under slutet av1600-talet och början av 1700-talet anladespappersbruk och järnbruk vid falleni Alsterån, där kvarnen var belägen.En flygel från tidigare herrgård finnskvar i Sävsjöström.Den tidiga säteribildningen ochavhysning av byn förändrade näringsstruktureni området från aktivt jordbruktill omfattande betesdrift. De äldreåkersystemen lades för fäfot och undantogsfrån senare tiders jordbruksrationaliseringarmed stenröjning som följd.Betesdriften har bevarat odlingslandskapetsålderdomliga drag och räddadedet förhistoriska och medeltida kulturlandskapetåt eftervärlden.Bild t.v: Stenmur vid Sävsjö säteri. De ansträngningarsom våra förfäder gjort för att göra marken brukbarär svåra att föreställa sig.Foto: Hans BomanKommunens ställningstagandeSävsjö säteriDet fossila odlingslandskapet norrom Älghultsvägen i Sävsjö är kanskedet mest omfattande i Sverigeoch därför av nationellt intresse.Genom undersökningar i Sävsjöoch Granhult har vi fått en bredkunskap om järnålderns och medeltidensåkerbruk i Sverige. Sävsjöär ett av ca 30 riksintresseområdenför kulturmiljövården som finns iKronobergs län.Avgränsningen följer i stort settdet fossila odlingslandskapet jämtesäteriets närmaste inägor ner tillden gamla vägsträckningen i söder.43

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENRegionala intressenFöljande är hämtat från ”Historia förframtiden - Kulturminnesvårdsprogramför Kronobergs län”,(KMPG)kulturhistoriskt särskilt värdefulla områden.Samtliga nedan finns också medi den kommunala kulturmiljöplanen(KMPU). Nedan följer ett kort sammandragav områdena.Vraneke, Herråkra snSockencentrum, aktiv levande bymed årsringar. Inga industrier harfunnits i äldre tid utom några småsågar. Sedan 1900-talets mitt hartillkommit ett stort sågverk samt torvindustri.Kyrka från 1803, kyrkstallar.Kylleskruv, Lenhovda snVälbevarad ålderdomlig bebyggelse,glasbruksruin. Av namnet att dömahar det funnits en primitiv järnhanteringredan under kolonisationsskedet.Lenhovda, Lenhovda snKyrkligt centrum fr 1200-talet medkyrka, socken-stuga och prästgård.Tingsplats för Uppvidinge härad sedanmedeltiden med tingshus (1777),härads-fängelse och avrättningsplats..Gravfält med 120 gravar från järnåldern.värdefull bebyggelse, sekelskiftesvilla,omgivande äldre kulturlandskap.Rosdala, Nottebäck snGlasbrukssamhälle 1895—. Sedan denregionala planen antogs har Rosdalaglasbruk utnämnts till byggnadsminne.Hohult. Älghult snÅlderdomlig by, anor från 1297.Vägen skiljer mangårdsbyggnadernafrån fäbyggnaderna vilket ger byn enålderdomlig karaktär. Byfägata, ålderdomligtkulturlandskap som även ärav intresse för naturvården.Uranäs, Älghult snÅlderdomliga ekonomibyggnader,linbasta, ängslador, bygata på näsetmellan sjöarna. Rester efter ålderdomligjärnhantering.Älghult, Älghult snSockencentrum med marknadsplats,kyrkan och torget, Verdandiparken.Östraby o Västraby, Lenhovda snIntressant bebyggelsekaraktär, äldrekulturlandskap, glasbruksruin.Hohults by 1976Foto: Karl-Johan Kranz,Smålands MuseumGaltabäck, Nottebäck snStorvulen bebyggelse, parstugor, öppetkulturlandskap med röjningsrösen.Klavreström, Nottebäck snVälbevarade äldre industrimiljömed lång kontinuitet, järnbruk 1736- 1960-talet, bruksherrgård från 1833smedbostäder, gjuterimuseum.Nottebäck, Nottebäck snKyrkby sedan 1200 talet. Östergården44

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENKommunens ställningstagande till kulturmiljövård regionala intressen:För de 11 objekten ovan finns ställningstaganden för vart och ett av dem – se denkommunala kulturmiljöplanen.Sammanfattande ståndpunkter som gäller för alla:Uppförande av nya byggnader bör medges restriktivt. Vid upprättande av detaljplanereller områdesbestämmelser bör hänsyn tas till områdenas kulturmiljövärden.Vid bygglovprövning bör iakttas att förändring av befintlig bebyggelsesker med varsamhet. Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig vad gäller lokalbyggnadstradition, färg, from, material. Omfattande/stora landskapsförändrandeåtgärder bör undvikas. Byggnader för jordbrukets behov ska anpassas tilllandskapsbild och miljö. Äldre gränsmarkeringar och hägnader bör underhållas.De gamla vägsystemen bör bevaras. Alléer bör bibehållas och vårdas.Lokala/kommunla intressenUtöver de ovan angivna områdena ochobjekten finns också andra miljöer avkulturhistoriskt intresse i kommunen.I KMPU- ”Kulturarv att vårda” - (år2000) finns i de fem socknarna upptagetsammanlagt 56 objekt. Alla är avgränsadepå karta och utförligt beskrivnamed värde och avgränsning. En del ärmindre byar eller bebyggelsemiljöermen några är också lite större byar. Förnärmare beskrivning hänvisas alltså tilldenna bok.Nedan har förtecknats vilka av dessaområden/objekt, byar som har en störreareell utbredning, som inte är med pålistorna över riksintressen eller regionalaintressen och därför bör uppmärksammas,kanske av det skälet attmarkanvändningsförändringar är mersannolika.Älghults socken:AlstermoBotillabo m flBockaskruvFlöxhultFrösekeGillbonderydGödeshultIdeboåsLångaskruvMarshultMöckleshultNorramålaPikabolRydeforsHerråkra socken:BihultHultHerråkraLenhovda socken:BostorpHökhultSävsjöströmÅseda socken:BadebodaDanstorpKuttebodaLindåkraMadaMassamålaMötelekSkrivaretorpSvenshultStockhultVarshultÅsedaNottebäcks socken:BoestadBredhällaHedaFlybo/NygårdHorshagaLindshammarNorrhult med RosdalaNottebäckRosenholmVithultKommunens ställningstagande lokala/kommunala intressen:Miljöer och objekt upptagna i kommunens kulturmiljöplan ”Kulturarv att vårda”ska särskilt beaktas och hänsyn tas till dessa vid nya ingrepp i landskapet,ny bebyggelse och andra anläggningar t ex vindkraft och ledningsdragningar.45

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENByggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Tingshuset i LenhovdaFoto: Hans BomanFörutom kommunens kyrkor harföljande byggnader byggnadsminneförklarats:• Tingshuset i Lenhovda• Norrhults Folkets hus och park• Rosdala glasbruk i NorrhultNorrhults folkets parkFoto: Hans BomanÖvriga värdefulla byggnader (Sekulturmiljöplanen för Uppvidingekommun).Värda att särskilt notera är:• Klavreströms bruksherrgård• Loftbodar m.m. Kommunen har enstor skatt av äldre ekonomibyggnaderoch särskilt talrika är de s k loftbodarna,timrade magasinsbyggnader itvå våningar. En särskild utredningoch beskrivning har gjorts av dessa39 loftbodar i rapporten ”Loftbodar iUppvidinge kommun” av Eva Åhmanoch Annika Persson. Rapportenutgiven i Kultur och fritidsnämndensskriftserie nr 4.46

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENFig 6.2Områden med fornlämningarFornminnenLindshammarUPPVIDINGE KOMMUNFornlämningarTeckenförklaringFornminnesområdeÅsedaNorrhult-KlavreströmLenhovdaÄlghultAlstermoFrösekeKulturminneslagenLagen om kulturminnenmminnehåller bl abestämmelserom fornminnen,byggnadsminnenoch kyrkligakulturminnen. Vidplanering, exploateringoch prövningär det viktigtatt i ett tidigt skedeta kontakt medlänsstyrelsen. Omt ex fornlämningarberörs, och dettakan gälla äventillhörande vägaroch ledningsdragningar,måstedetta prövas avlänsstyrelsen ochmeddelas i ett särskiltbeslut enligtkulturminneslagen.Kommunen har rikligt med olika typerav fornlämningar. På kartan synstydligt att dessa är koncentrerade i devästra och höglänta delarna av kommuneni ett stråk mellan Lenhovda ochNorrhult-Klavreström. Översiktsplanendetaljbeskriver inte dessa, utan vihänvisar till RiksantikvarieämbetetsFornlämningar2009-12-16 / RWfornminnesinventering och på ekonomiskakartan.Dock betonas särskilt:• Sävsjö säteri - Odlingslandskap• Lenhovda – Gripagårdsområdet –Kronobergs läns största järnåldersgravfält• Lenhovda – NöbbeleområdetKommunen ställningstagande:Samtliga fornminnen är skyddade enligt lag. Fornminnen bör göras mer kändaför kommuninvånare och besökare.47

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENNaturmiljövårdKommunen saknar för närvarandeen samlad naturvårdsplan. Under2006 har tagits fram ”Förstudie- naturvårdsplanför Uppvidinge kommun”(Rapport 2006-08-22). Syftet meddenna har varit att ta fram metod,organisation och innehåll i kommandenaturvårdsplan och att denna därvidskall utgöra en del av planeringsförutsättningarnaför översiktsplanen samtvara ett arbetsinstrument för berördaförvaltningar. Förutom beskrivningaroch förteckningar över skyddade områdenoch värden kommer denna attbehandla: Sjöar och vattendrag, t ex förfriluftsliv, miljömålen på olika nivåer,inventeringar av arter och biotoper,naturen som resurs för föreningslivoch friskvård, naturen som resurs inäringslivets utveckling, t ex besöksnäringenmm.I avvaktan på denna naturvårdsplan,som självklart kommer att bli ett merutförligt underlag för kommunensbeslut i konkreta ärenden, görs här enredovisning av de viktigaste intressenaoch värdena i kommunen.LindshammarUPPVIDINGE KOMMUNNaturmiljöTeckenförklaringNaturreservatNorrhult-KlavreströmÅsedaNatura 2000RiksintressenaturvårdLenhovdaÄlghultAlstermoFröseke2009-10-10 / RWNatura 2000Riksintresse NaturvårdNaturreservatFig 6.3 Karta överolika naturvårdsintressen iUppvidinge kommun48

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENRiksintressenInom Uppvidinge kommun finns 22områden som Naturvårdsverket pekatut som riksintresse för naturvårdenenligt Miljöbalken 3 kap 6 §. Områdenahar avgränsats av Länsstyrelsen i Kronobergslän. Flera av dessa innehållernaturreservat (redan skyddade enligt 7kap miljöbalken) och är samtidigt utpekadesom Natura 2000 områden.För riksintressen- som skall betraktassom ett slags planeringsriktlinjer - gälleratt kommunen i översiktsplanen skaange hur värdena avses tillgodoses.Detta kan i vissa fall innebära någonform av säkerställande, t ex som naturreservatvilket medför att viss skötseloch vård kan bli aktuell. Ett tillgodoseendeav dessa nationella värden kanockså ske genom tydliga riktlinjer ochrekommendationer för ingrepp ellerandra markanvändningsförändringarsom kan påtagligt skada värdena.Om ett område dessutom är utpekatsom Natura 2000 (se detta avsnitt) finnsanvisningar och riktlinjer för skötseloch vård i en s k bevarandeplan ochdessa finns att söka på Länsstyrelsenshemsida.Fig 6.4:Tabell över riksintressen iUppvidinge kommunNr Riksintresse namn Skydd Även Natura 2000NG26NG27SkäftesfallsplatånSingelstorps flyGripagårdsflyetNaturreservat Natura 2000NG28 Storasjöområdet Naturreservat Natura 2000NG29Alsteråns dalgång frånSkahus t AlsterforsNG30 Lundby-Botillaboomr Natura 2000NG31NG32NG33NG37Stora fly, Stocksmyr,Breda fly, Källekulla madGrötåsenHelvetets trapporLibbhults ängar, Karryd-Lills HedaNatura 2000Naturreservat Natura 2000NG41 Mösjöhult-Måketorp Natura 2000NG42 Skäraskog Naturreservat Natura 2000NG43 Varshult Natura 2000NG44 Våraskruv Naturreservat Natura 2000NG45NG48NG49NG50ÅsedaVrånghultHultåkraPikabölNG51 Rosenholm Natura 2000NG53 Fagraholms fly Naturreservat Natura 2000NG57NG61MerhultskärretStora fly49

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENAv de 22 områdena ovan är detsåledes 10 som inte är säkerställdaantingen som naturreservat eller somNatura 2000. För närmare uppgifter ochbeskrivning av nämnda riksintressenhänvisas till Länsstyrelsens hemsida.För övriga riksintressen ges nedan enkort beskrivning.NG 26 SkäftesfallsplatånGeologiskt intressant område medskurdalar, smältvattenrännor i morän,isälvsstråk och myrar. För att de geologiskavärdena skall bestå måste täktverksamhetoch dikning inte tillåtas.NG 29 Alsteråns dalgång mmFiskevatten med värdefullt öringbestånd,bäckdalar med värdefull flora,mader, ravinen Uvaklöva, rasbranter,kärr med myrlilja (västlig art), slåtterängarvid Hönöström. Som helhet ettgeologiskt, botaniskt och landskapligtvärdefullt område vars värden kanbestå endast med fortsatt hävd, naturvårdshänsyni skogsbruket, värnandeav strandskyddet och allmänt storrestriktivitet mot ingrepp och förändringarsom negativt påverkar landskapsbilden,floran och faunan eller påannat sätt kan påtagligt skada orådetsvärden.NG 32 GrötåsenVäster om sjön Åmen finns en mäktigisälvsavlagring. I norra delen finns ettåsnät som söderut succesivt övergår itvå markerade ryggar. ”Grötfatet” ären markant åsgrop med ett uppskattatdjup av ca 15 meter. Området är ett avde vackraste och mäktigaste åsnäten iregionen. Områdets värden kan skadasav bl a schaktningar och vägdragningareller kraftig markberedning.Vitthults urskogDen unika skogen är mycket gammal och nästan orörd. Många av träden börjadeväxa på 1700-talet och den sista gallringen utfördes 1914. Skogen har varit fredadända sedan 1937 som domänreservat. Att vandra över de mossiga kullarna underlavklädda knotiga träd och kanske stöta upp en tjäder eller höra en spillkråka är enstor upplevelse.Foto: Hans BomanNG 33 Helvetets trapporHelvetets trappor är en serie skvalrännorsom bildats längs med kanten avinlandsisen när denna smälte. Erosionsformerna,som till stor del är nedskurnatill berggrundsytan, är ovanligtvälutbildade och unika för regionen.Sträckvis framträder block- och stenbottnar.Området har stor betydelse förtolkningen av isavsmältningen i regionen.Områdets värden kan skadas av blschaktning och vägdragningar.NG 45 ÅsedaÅsedaområdet består av de fyra byarnaGassgöljhult, Torp, Göljhult och Strömsgärdemed representativa ängs-ochhagmarker för regionen. Ängs- och betesmarksarealenär stor och väl spriddi byarna. Lövtäkt förekommer fortfarande.Ängarna är mycket art- ochindividrika och rödlistade arter finns.Området är förhållandevis stort 295hektar. Områdets värden kan påverkasnegativt av: minskad eller upphördjordbruks/betesdrift, skogsplanteringav jordbruksmark, energiskogsodling,igenväxning, spridning av gifter ellergödselmedel, bebyggelse, nydikning,täkt, luftledningar, vägdragningar.50

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENNG 48 VrånghultÅlderdomligt odlingslandskap medett flertal rösen, terrasserade åkrar,lieslådda gräsmarker med rik flora bla orkideer och naturliga betesmarker.Området är beroende av fortsatt hävdför att dess värden skall bestå.NG 49 HultåkraÅlderdomlig by med mosaik av åkrar,slåtterängar och betesmarker, rik floraoch kärr med myrmilja. Området är beroendeav fortsatt hävd för att dess värdenskall bestå och att kärret ej dikas.NG 50 PikabölÅlderdomligt småskaligt odlingslandskapmed naturbetesmarker och rikflora. Området är beroende av fortsatthävd för att dess värden skall bestå.NG 57 MerhultskärretÖversilat och orört kärrområde medstor rikedom på känsliga och sällsyntaarter. För att värdena ska bestå fårdikning ej ske och konstgödning intebrukas på närbelägna betesmarker.NG 61 Stora flyOmväxlande och orört myrkomplexmed öppna mosseplan, gölar, starrkärroch gungflyn. För att värdena ska beståfår dikning ej ske.NRO08101 Myr väster om Mada (störredelen inom Kalmar län)På gränsen till Kalmar län län ligger ettrepresentativt och opåverkat myrkomplex,vars olika delar är mycket väl utformadeoch helt ostörda. Mossen är tillstörre delen öppen men på vissa partierfinns ett glest trädskikt av tall. Skvattramär vanligt förekommande. För attområdets värden skall bestå bör inte skedränering, vattenreglering, dämning,torvtäkt. Avverkning av sumpskogar påfastmarksholmar och i kantzoner börinte heller utföras.NRO08036 Gråstensmon (större deleninom Kalmar län)Gråstensmon är ett framträdande dödismoränlandskap,mer än 500 hektarstort och ett av de geologiskt mestintressanta områdena i södra Sverige. Idess anslutning inom kommunen finnsett representativt våtmarksområde. Dehöga botaniska och växtgeografiskavärdena indikeras av klockljung, myrliljaoch dvärgbjörk. Myrområdet är istort sett helt orört och tillhör ett av demest skyddsvärda i länet. Viss dikninghar utförts men har bedömts endast haen svag lokal påverkan.Kommunens ställningstagande till riksintressen naturvård:Ett viktigt mål för kommunens naturvårdsarbete och för att bidra till uppfyllandetav bl a miljömålet om biologisk mångfald är att prioritera säkerställandetav de riksintressen som inte redan har ett fullgott skydd. Detta kan skegenom att bilda fler naturreservat.Biotoper som är viktiga för den biologiska mångfalden är ängs- och betesmarker,skogar med lång trädkontinuitet samt orörda kärr och myrkomplex.En fortsatt hävd är ofta nödvändigt för att odlingslandskapens värden skallbestå, samt att dikningar inte sker som kan påverkar kärr och myrars flora ochfauna.Beträffande skogsmarkerna bör kommunen verka för miljöcertifierade skogsbruk,”gröna skogsbruksplaner” och att områden med naturskog fortsatt kanutvecklas fritt.51

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENLibbhults ängar, slåttergillesommaren 2009.För att bevara karaktären avängarna och den rika floranslår man markvegetationenmed lie en gång varje sommar.Foto: Karin Arnell, LänsstyrelsenNatura 2000Skyddsvärda naturmiljöer inom EUhar valts ut till nätverket Natura 2000.Medlemsländerna planerar för hur områdenaska skötas och vårdas. I Sverigegör vi det genom att ta fram bevarandeplaner.Inom kommunen finns det23 Natura 2000-områden varav xx ärutsedda enligt EU:s habitatdierktiv(SCI-områden) och zz enligt fågeldirektivet(SPA-områden).Tillstånd krävs för verksamhetersom på ett betydande sätt kan påverkamiljön i ett Natura 2000-område (7:28a § MB). Tillståndsfrågan prövas avlänsstyrelsen eller i vissa fall miljödomstolen.Om det inte blir någonbetydande påverkan behövs ingettillstånd. Men om ett ingrepp skadarområdets skyddade värden, utpekadeenligt habitat- eller fågeldirektivet kanendast regeringen tillåta att så får ske.Denna öppning är dock bara möjlig omdet saknas alternativ, om det är frågaom tvingande orsaker av väsentligtallmänintresse och det genomförs kompensationsåtgärder.För varje Natura 2000 område finnsen bevarandeplan som närmare beskriverförutsättningarna för området.Planerna hålls tillgängliga på länsstyrelsenshemsida.Naturvårdsverket har beslutat omföljande Natura 2000-områden i Uppvidingekommun:52

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENNatura 2000-områden i Uppvidinge kommun:Libbhults ängarSingelstorps flyRosenholmStorasjöområdetFagraholms flyKärngölsområdetVarshultBockaskruvTångsjö flyHohultSkäraskogBotillaboVitthults urskogRydVåraskruvSuletorpLundbyStocksmyr (mest inomLessebo kommun)IdeboåsUranäsMåketorpMösjöhultStocksmyr och Storasjöområdet är utseddabåde enligt fågeldirektivet (SPA)och habitatdierktivet ( SCI) Övrigaområden ovan är utsedda enligt endasthabitatdirektivet.NaturreservatInom kommunen finns idag 18 Naturreservatbeslutade av länsstyrelsen.Det finns förslag på ytterligare tvåinom kommunen nämligen Tiafly ochHedasjö, vilka i huvudsak är en utvidgningav befintliga eller närbelägnareservat.I länsstyrelsens informationsbroschyr”Guide till 12 av våra finaste Naturreservatfinns upptaget två i Uppvidingekommun som båda är tillgängliga förrullstol och barnvagnar.. Dessa är:VåraskruvBevarat öppet odlingslandskap i anslutningtill Våraskruvssjön med blommandeängar med orkideer och vidkronigagamla ekar.Vitthults urskogDen talldominerade skogen i Vitthult ärgammal och nästan orörd. Rikt fågelliv.Beskrivning av naturreservaten finnspå länsstyrelsens hemsida, sök på Naturreservatoch Uppvidinge kommun.Vy över Singelstorps fly.Foto: Hans BomanNaturreservat inom Uppvidinge kommun:Libbhults ängarÄnghults björkhageFagraholms flyTångsjö flySkäraskogVitthults urskogSoldatmossenRavinenVåraskruvSingelstorps flyKärngölsområdetStorasjöområdetBockaskruvHinkarydIdeboåsÖsjöbolGetaryggarnaBerga fly53

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENRegionala intressenI naturvårdsprogram för Kronobergslän, upprättat 1989, finns upptaget 89områden i Uppvidinge kommun somhar värden ur aspekterna geologi,biologi, landskapsbild eller friluftsliv.Områdena är klassade i en tregradigskala, klass 1- 3, där klass 1 är mestvärdefullt.Dessa områden finns inte i kommunensGIS-baserade kart- underlagsmaterialutan endast i nämnda bok ”Uggleboken”.Nedan förtecknas områden medklass 1, dvs högsta naturvärde, ochklass 2 högt naturvärde: Siffrorna/Numret är det samma som i naturvårdsprogrammet.Observera attförteckningen innehåller enbart de resterandeområden som idag inte är riksintresse,Natura 2000 eller säkerställdai form av naturreservat. och avvikelserkan förekomma..Tallsvärmaren (Sphinxpinastri) är en allmäntförekommande nattfjäril ivåra tallskogar. Denna ärfotograferad vid Hedasjön.Foto: Åsa Rehndell, Länsstyrelsen.Nr 8 Horshagaflyet - biologi, landskap 120 haNr 9 Änghultasjön - biologi, landskap 500 haNr 11 Norrhulta ö i Norrsjön - biologi, 16 haNr 12 Madkroken - landskap, biologi, geologi,1528 ha ( i Uppvidinge ca 270 ha)Nr 15 Tängsjö fly- Tängsjön-Träholmasjön.Hjärtsjön - landskap, biologi, 880 haNr 16 Skärsjön, Skäraskog- Hjärtsjön, Hjärtaskog- biologi, landskap, friluftsliv, 289 haNr 24 Lillasjö och odlingslandskapet runt Lillasjö - biologi, landskap 161 haNr 28 Badebodaån mellan Sandsjöryd ochMada - landskap, biologi, 238 haNr 31 Varsjön-Hemsjön- Holmagöl - biologi,landskap, 166 haNr 32 Stora Björksjön- Stora Björkesjö - biologi,179 haNr 34 Kärrstråk öster Marshultasjön - biologi,30 haNr 36 Myr nordost Rosendal - biologi, landskap,14 haNr 37 Rosendal – Smörtunnemåla - biologi,landskap, 69 haNr 40 Urasjö- och Kiasjöområdet - landskap,biologi, 302 haNr 41 Odlingslandskap och våtmarker öster omÅkvarn. Urasjö - landskap, biologi 181 haNr 48 Billagöl och Råsakärr - landskap, biologi,65 haNr 58 Myren kring Knipegöl - biologi, landskap,24 haNr 59 Alstern – Sjöasjö - Åmen. Västra mark.Östraby - geologi, landskap, biologi,friluftsliv, 1144 haNr 62 Sävsjö - landskap, 158 haNr 63 Hökhult - landskap, biologi, 95 haNr 66 Myr på Gråstensmon, Landskap - geologi,biologi, 64 haNr 67 Alsteråns dalgång mellan Skahus ochAlsterfors, Uvaklöva. Barkahult - geologi,landskap, biologi, friluftsliv, 473 haNr 69 Södresjö-Svarstshult - biologi, landskap,87 haNr 71 Marskog - landskap, biologi, 55 haNr 88 Krokstorp, Gärdesgölen. Kroksjön - biologi,landskap, 84 haNr 89 Hinkaryd- Sjöamåla - biologi, 60 ha54

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENKommunens ställningstagande till regionala intressen naturvård:Alla åtgärder eller ingrepp i områdena som kan medföra att naturvärdenahotas ska så långt möjligt förhindras.Skogsavverkning skall ske med naturvårdshänsyn.Särskild hänsyn skall visas så att den biologiska mångfalden inte minskarutan helst ökar och att biotoper med s k rödlistade och hotade arter inte utarmas.Våtmarkerna får inte minska eftersom de gynnar såväl vattenkvaliteten somden biologiska mångfalden och gynnar även miljömålen om ”Levande sjöaroch vattendrag” samt ”Myllrande våtmarker”.Stora opåverkade områdenBestämmelserna i 3 kap 2§ miljöbalkensyftar till att bevara större sammanhängandelandsbygds- och vattenområdensamt skydda dessa från störrestrukturbildande exploateringsföretag,vilka påtagligt kan påverka områdenaskaraktär.Kommunen har inte ännu gjort någoninventering eller kartlagt några sådanaområden. Bestämmelsen kan dockgenerellt tillämpas vid prövning i varjesärskilt ärende.Inom kommunen finns dock flerastörre sammanhängande områden somär relativt opåverkade av stora exploateringsföretag,bortsett från några störrehögspänningsledningar (400 kV och 130kV). Dessa områden har betydelse förfriluftslivet och besöksnäringen genomatt de ofta är sk ”tysta områden” ochhar rikt fågel- och djurliv. I Uppvidingekommun kan sådana områden marknadsföra”det vilda”.Jämför avsnitt 4.3 Besöksnäringen och”Potentiella områden för turism”.Värdefulla vattenBehandlas under kapitel 11 Vatten ochvattenförvaltning.StrandskyddBehandlas i kapitel 12 Strandskydd ochlandsbygdsutvecklingÖvriga naturresurserJordbruksmark och skogsmarkSkall kompletteras.KommunikationerAllmänt regional påverkanLänstransportplanen och den nationellaplanen anger kommande investeringar itransportinfrastruktur. Nu aktuell plangäller för åren 2010-2021. I denna pekasregionens viktigaste transportstråk ut,tillsammans med prioriterade investeringsåtgärder.Riksvägarna 23 och31 genom kommunen är sådana stråk.Satsningar på angränsande vägarsåsom utbyggnader på riksväg 25 till2+1 väg och riksväg 28 samt järnvägenKust till Kustbanan och Emmaboda-Karlskrona innebär att också Uppvidingekommun får bättre förbindelser55

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENtill Kalmar och Karlskrona. Utökadsatsning på tågtrafiken på södra stambananmed ny bangård i Alvesta ochresecentrum i Växjö påverkar och kanmedföra en ökad tillgänglighet tillstörre regioncentra som Örestadsregionen,Göteborg och Stockholm.De infrastrukturella frågorna har högprioritet i Uppvidinge kommun somhar en struktur med många små tätorterför boende, produktion och service.Ungefär 35 % av kommunens befolkningbor i tätorter som har mindre än200 invånare eller på landsbygden.Nästan 50% av arbetstillfällena finnsinom tillverkningsindustrin och arbetsmarknadenpräglas också av en kraftigarbetskraftspendling.Riksintresse kommunikationerVägarna 23/37, 28 och 31 har av Vägverketutpekats som riksintresse förkommunikationer med stöd av 3 kap8 § miljöbalken med hänvisning till attvägarna är av särskilt stor betydelse förregional och interregional trafik.Dessa vägar är också de ”tunga ”stråken i kommunen och förbinderkommunen med flera större centrasåsom Växjö, Vetlanda, Högsby/Oskarshamnsamt Nybro/Kalmar/Karlskrona.Genom främst dessa vägar skapas deförutsättningar i kommunen som innebäratt pendlingsströmmarna är omfattandeoch många åker till framför alltÅseda för att arbeta.ArbetspendlingPendlingsströmmarna till och frånkommunen är således omfattande.Varje dag arbetspendlar drygt 1500personer till kommunen. Största pendlingensker mellan Växjö och Åsedaoch det är ungefär lika många somFig 6.5: Storleksförhållandetmellan olika tätorter iKronobergs län samt viktigakommunikationsleder.56

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENFig 6.6: Pendlingsmönsterinom Kronobergs län.pendlar in som pendlar ut (ca 545 personer).Inpendlingentäcker nästan 30 %av arbetsmarknadens arbetskraftsbehovi Uppvidinge. Ca 900 uppvidingeborarbetspendlar till andra kommuner.Förhållandet mellan inpendlande mänrespektive kvinnor är i princip sammaför inpendling som utpendling, dvs65-60% män och 40-35% kvinnor. Nästefter Växjö med flest antal inpendlarekommer Vetlanda, 240 och därefterHögsby och Nybro med 156 vardera.Tabell över pendlingen finns i kapitel2.Övriga länsvägar och allmänna vägarArbetspendlingen till och från Uppvidingesker både på riksvägar, länsvägaroch via det finmaskiga vägnätet. Denstora arbetspendlingen i kommunen ärdärför beroende av ett vägnät med godstandard i alla delar. Mot bakgrundhärav har även trafiksäkerhetsfrågornahög prioritet.Eftersom näringslivet domineras avtillverkningsindustrin, som svarar förnästan 50% av arbetstillfällena i Uppvidinge,samt av skogsnäringen ställerutvecklingen och tillväxten i dessa näringsgrenarstora krav på infrastrukturmed god bärighet för tunga transporter.Länsväg 976 Tångamåla – Heda ikommunens norra del som är viktig förbåde arbetspendling och andra transporterär till största delen upprustad.Det är angeläget att resterande sträckabyggs om.Länsväg 964 Åseda – Älghult är enviktig förbindelseled i nord-sydlig riktningi kommunen.Länsväg 975 från Åseda mot Näshultär en viktig led för arbetspendling ochandra transporter mellan Uppvidingekommun och Vetlandaområdet. Standardenpå vägen i Kronobergs län,Åseda – Horsryd, är betydligt sämre änden anslutande vägen i Jönköpings län.57

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENÖvriga länsvägar och allmänna vägarArbetspendlingen till och från Uppvidingesker både på riksvägar, länsvägaroch via det finmaskiga vägnätet. Denstora arbetspendlingen i kommunen ärdärför beroende av ett vägnät med godstandard i alla delar. Mot bakgrundhärav har även trafiksäkerhetsfrågornahög prioritet.Eftersom näringslivet domineras avtillverkningsindustrin, som svarar förnästan 50% av arbetstillfällena i Uppvidinge,samt av skogsnäringen ställerutvecklingen och tillväxten i dessa näringsgrenarstora krav på infrastrukturmed god bärighet för tunga transporter.Länsväg 976 Tångamåla – Heda i kommunensnorra del som är viktigför både arbetspendling och andratransporter är till största delen upprustad.Det är angeläget att resterandesträcka byggs om.Länsväg 964 Åseda – Älghult är enviktig förbindelseled i nord-sydligriktning i kommunen.Länsväg 975 från Åseda mot Näshult ären viktig led för arbetspendling ochandra transporter mellan Uppvidingekommun och Vetlandaområdet. Standardenpå vägen i Kronobergs län,Åseda – Horsryd, är betydligt sämreän den anslutande vägen i Jönköpingslän.JärnvägarTågtrafiken mellan Åseda och Vetlandaär nedlagd sedan halvårsskiftet 2002men banan utgör ändå en intressantmöjlighet till framtida godstransporteroch persontrafik med förbindelse tillNässjö och stambanan. Uppvidingekommun anser det angeläget att bandelenÅseda – Vetlanda bevaras som eninfrastrukturell resurs. Banan genomgicken rejäl upprustning med nyaräls och nya slipers under 1990-talet.Uppvidinge, Vetlanda och Hultsfredskommuner arbetar gemensamt för atttrafik åter ska kunna etableras på banan.Det är angeläget att regionen ochkommunerna samlat verkar för att rälsoch andra anordningar får finnas kvar,dock med minimalt underhåll.Kommunen har tillsammans medBanverket tagit fram en lämplig arbetsplatsi Åseda att användas vid upprustningav bandelen. Vidare är kommunenberedd att medverka i aktivitetshöjandeåtgärder kring järnvägen för att fåigång gods och /eller persontrafik såvälregionalt som interregionalt. En nygodsterminal kan placeras väster omoch utanför tätorten, ev. vid Badeboda,med direkt infart från riksväg 23.Kollektivtrafik, busslinjer, miljöanpassattransportsystemKollektivtrafiken är en nödvändigkomponent för att främja en varieradregional arbets- och bostadsmarknadoch utbildning samt för att vidmakthållaen levande landsbygd. Om kommunendessutom verkar för att minskamiljöpåverkan genom att minskaenergianvändningen i transportsektornså måste åtgärder till för att minskabilanvändningen och då är tåg ochbuss (utöver cykel) nödvändiga. En godkollektivtrafik är dessutom en viktigsatsning för ökad trafiksäkerhet ochFig 6.7: Restid med bilfrån Växjö.58

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENdessutom viktig ur jämställdhetssynpunkt.Reguljära busslinjer till och från kommunenfinns idag på följande sträckor:Linje 139, Alstermo – Målerås – Orrefors- NybroLinje 145, Alstermo – Fröseke - Alsterbro-NybroLinje 310, Växjö- Eke (term) Nottebäck –Flybo - Åseda- OskarshamnLinje 315, Åseda – Älghult- Alstermo –NybroLinje 320, Växjö – Eke(term)- Nottebäck- Flybo - Åseda – VästervikLinje 331, Fröseke – Älghult – Lenhovda- VäxjöLinje 332, Lenhovda – Klavreström –ÅsedaLinje 334, Lenhovda - HerråkraLinje 335, Klavreström – Norrhult –Nottebäck – BraåsLinje 345, Åseda – Nottebäck – Norrhult-VetlandaLinje 354, Åseda - HultanäsFör de kommuninnevånare som ärbosatta långt från någon busslinje finnsmöjlighet till kompletteringstrafik.Denna är efterfrågestyrd och går somregel en vardag/vecka till närmast tätortensligt särskild upprättad turlista.Kommunens prioriteringarVägar, prioriterade insatser.• Riksväg 23, fortsatt körfältssepareringDrättinge - Kuggaboda• Länsväg 941, breddning förbättringFröseke- Stenbrohult• Länsväg 975,ombyggnad förbättringÅseda – Yggersryd• Länsväg 976,ombyggnad av resterandedel, ca 1 km, Tångamåla-Heda vidBoestad.• Riksväg 23, östra industriområdet iÅseda och högersvängningsfältTrafiksäkerhet:• Riksväg 31, förbifart Lenhovda medanslutning till länsväg 930• Riksväg 31, Södra infarten till Lenhovdamed tillhörande skyltning ochindustritillfart.• Riksväg 31,Cirkulationsplats vid huvudinfartentill Lenhovda.• Riksväg 31,Belysning vid avfartsvägen31.01 mot Dädesjö.• Riksväg 31,Norra infarten (Ädelträ)till Norrhult med vänstersvängningsfält.• Viltstängsel utmed riksvägarna 23och 31, i helt utmed riksvägarna23/37 i kommunen samt från Nottebäckskryssettill kommungränsenutmed 31:an.Trafikmiljö• Riktade trafiksäkerhetsåtgärder motoskyddade trafikanter längs de allmännavägarna i kommunens tätorter.Datakommunikation,IT och bredbandKommunfullmäktige antog i januari2002 ett IT-infrastrukturprogram somligger till grund för kommunens bredbandsutbyggnad.Uppvidinge kommun har sedan 2002byggt ut ett nät som möjliggör bredbandsuppkopplingför cirka 95 procentav kommunens invånare. Utbyggnadenhar till stor del medfinansierats avstaten och EU:s strukturfonder. Kommunensambition är att alla hushåll ochföretag i kommunen ska ha möjlighettill en fast bredbandsuppkoppling.Ett fiberbaserat stamnät och ett antaltelestationer försedda med ADSL-teknikförbinder kommunens större orter.I Åseda och Lenhovda finns utbyggdafibernät och kanalisation i sambandmed fjärrvärmeutbyggnad.Fiberförbindelse finns till Wexneti Växjö, Highlandet i Vetlanda samttill TeliaSoneras nät i Kalmar län viaMålerås.Kommunen kan via sitt bolag, Upp-Com AB, erbjuda bredband via ADSLoch fiber.59

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENKommunens ställningstagande, kommunikationer:• Verka för att kommunens prioriteringar ovan avseende vägombyggnader/förbättringar kan genomföras under planperioden.Därutöver följande:• Verka för att tågtrafik återupptas på sträckan Åseda – Nässjö.• Utreda och planera för en ny godsterminal väster om Åseda, med direktanslutning till riksväg 23.• Verka för att busstrafiken på sträckan Åseda- Växjö utökas med fler turerkvällstid.• Verka för att tidtabellerna vid Eketerminalen förbättras med fler byten motVäxjö.• Verka för att de banvallar som kommunen äger framledes kan användas förinfrastrukturella ändamål.• Verka för att alla hushåll och företagare i kommunen fåt tillgång till fastbredbandsuppkoppling.Friluftsliv och rekreation(se även kap 4.3, besöksnäringen)Gott om plats i skog och markKommunen har mycket goda förutsättningaratt använda sina mark- ochvattenresurser för rörligt friluftsliv. Avkommunens yta på 1184 km2 bestårca 80 % av skog och här finns gottom plats att uppleva naturen ostört iform av promenader, vandring ochvildmarksliv, fritidsfiske och kanotingmm. Dessa förutsättningar måste dockvidmakthållas och kan också utvecklas.Såväl fiske som bad gör t ex anspråk påbibehållen eller förbättrad vattenkvaliteti sjöar och vattendrag.Rikt föreningsliv med anläggningarFörutsättningar för mera aktiv fritid påidrottsplatser, i fritidsgårdar, sporthallar,ishallar och andra anläggningarfinns också, t ex Hälsans Hus i Åsedamed inomhusbad. Sporthallen i Alstermohar ett framgångsrikt handbollslag.På kommunens hemsida www.uppvidinge.seunder fliken ”Se och Göra”Vi sätter stort värde påmöjligheten att så fritt fåvistas ute i skog och mark.Foto: Hans Boman60

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENStrömfiske i Alsterån.Foto: Ola Björnström,ur kommunensbildarkiv.finns förteckningar och länkar till deflesta aktiviteter och fritidsanläggningari kommunen.Nedan tas upp de anläggningar somhar anspråk på mark- och vattenresurserna.FriluftsbadInom kommunen finns 7 utomhusbadplatsersom kommunen har verksamhetsansvarför. Dessa är:• Lindshammarsbadet i Boskvarnasjön,• Änghultasjöns badplats i Klavreström• Sandviksbadet, Nottebäck i Madkroken• Björkåkragölens bad och camping iÅkragöl, Åseda• Sjöparkens bad och camping i Lenhovdasjön,Lenhovda• Strandbadets bad och camping i Älgasjön,Älghult• Uvabadet i Fröseke, UvasjönCampingplatserDe finns vid Lenhovdasjön, Älgasjönoch Björkåkragölen i Åseda.VandrarhemFinns i Klavreström (STF) med ca 70bäddar samt pensionat Vidinge Gårdutanför Älghult med ca 40 bäddar.GolfNiohålsbanan öster om Änghultasjön iKlavreström har en fastställd detaljplansom medger utbyggnad till 18 hål. Denär vackert belägen i kulturlandskapet.Se vidare avsnitt om tätorterna ochKlavreström.JaktJaktskyttebanor finns i Älghult, Lenhovdaoch Åseda. Jaktturism bedrivs avnågra klubbar i privat regi.FritidsfiskeI kommunen finns 231 sjöar större än1 hektar. Större delen av sjöarna ochvattendragen i kommunen omfattasav fiskevårdsområden och är därmedtillgängliga för fritidsfiske. Det finnsomkring 25 aktiva fiskevårdsföreningar61

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENi kommunen där man kan köpa fiskekort.De största är Älghults Sportfiskeförening,Alsterns sportfiskeklubb ochAlsterns fiskecenter-strömfiske Alsterånsom bl a arbetar med ädelfiske-turism och där man verkligen kan upplevavildmarkskänsla med öringsfiskei strömmande vatten. I Klavreströmkan man fiska regnbåge och öring i degamla bruksdammarna.Kommunens ställningstagande:För bibehållande av den naturliga faunan och bl a säkerställa möjligheterna förfritidsfisket måste kalkningen fortsätta. Kalkningsplanen fram till år 2003 omfattade66 objekt och kalkningen sker i samråd med länsstyrelsen i Kronobergslän. De ekonomiska ramarna för kalkningen blir avgörande för utvecklingen.HönöströmSärskilt värdefullt i kommunen är strömfisket i Alsterån, en sträcka på 13 km från Skahus (2 km sydost Sävsjöström)vidare till Höneström som är kommunens gård och anläggning. Detta var fordom en jaktstuga förprominenta besökare på glasbruken i Kosta, Orrefors, Målerås m fl. Torpet ligger vackert vid sjökanten av ånsom bildar en lite sjö. Ekonomibyggnaden – Järnladan- har byggts om för att kunna ta emot större sällskapParkeriingsplatser med flera grillplatser är anlagd och toalett för besökare. Vandringsleden ”Framtidsleden”ansluter vid gården. Se vidare i avsnitt 4.3 om Besöksnäringen.Foto: Ingegärd WiderströmVandringsleder mmVildmarksleden , som är 3,5 mil lång,utgår från Vandrarhemmet i Klavreström.Därefter följer man landsvägentill Libbhults ängar för att vika av norrututmed Änghultasjöns västra strand,vidare förbi Getaryggarna (302,4 m )och upp till Lindshammar. Här fortsätterleden på östra sidan av väg 31 ochgår 12-15 km igenom skogar och myrarmed endast ett vindskydd någon kmnorr om Horshagaflyet. Tillbaka vid31:an i Norrhult och åter Klavreström.62

KAP 6. ALLMÄNNA INTRESSENLitenKartbild som visaralla ledernaFramtidsleden är en ny vandringsled-under uppbyggnad - som går viaMålerås i Nybro kommun sedan till Alstermooch bl a vidare till Höneström.Norra Värends ridled följer delvis utefterVildmarksleden, men går ytterligareen bit österut mot Åsedan. Den går frånLilla Heda via Klavreström- Rosenholm– Mulatorp- Boestad och åter LillaHeda. Leden drivs i privat regi.Cykelleden Kronobergstrampen- en cykelledgenom det sydsmåländska kulturlandskapet.En deletapp av denna (från Hovmantorp via Attsjö) kommerin i kommunen vid Herråkra, vidarevia Dädesjö till Braås och norrut påvästra sidan Madkroken till Karryd ochLibbhults ängar, sedan genom Klavre-ström, Norrhult, Notteebäck och återvästerut till Braås.Utöver dessa finns utmärkta tillfällentill vandring och strövande i mångaav kommunens naturreservat av vilkabl a Våraskruv och Vitthults urskog äranpassade för barnvagn och rullstol.Även flera av de nedlagda banvallarnalämpar sig för vandring och cykling.LÄS MER, t ex:Naturreservat och naturmiljöer, avsnittetNaturmiljö 6.2 se sid…..Kulturmiljöer och bebyggelse, avsnittetKulturmiljö 6.1 sid…63

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTORERMILJÖ- OCH RISKFAKTORERFormella kravDe formella kraven på översiktsplanenatt beakta risken för olyckor, översvämningaroch erosion innebär, genomden förändring av lagstiftningen somträdde ikraft 1 januari 2008, att kommunenskall ta hänsyn till de boendes ochövrigas hälsa och säkerhet vid lokaliseringav bebyggelse till viss mark. EnligtPBL 4 kap. 1§ punkt 5 skall risken förolyckor, översvämningar och erosionbeaktas. Av länsstyrelsens granskningsyttrandeöver kommunens förslagtill översiktsplan skall det framgå omen bebyggelse blir olämplig ur dessaaspekter.Det finns ett antal miljö- och riskfaktorersom bör beaktas vid all planeringoch bygglovgivning för bostäder, byggnaderoch anläggningar. Kommunenhar valt att inte redovisa alla dessa iöversiktsplanen men de ska ändå beaktas.Exempel på sådana faktorer kanvara markradon, industriell verksamhet,terminalområden, bensinstationer,spårsystem, trafikolyckor, transporterav farligt gods, luftföroreningar, beredskapoch krig, radio- och telefonsystemm fl.Vägtrafik och bullerVägtrafiken står för den största delen avbullerstörningarna i kommunen. Störretrafikflöden har väg 23/37 Växjö- Åsedaoch vidare mot Oskarshamn. Vid infartentill Åseda mitt emot Älghultsvägenoch på norr sidan ligger en bullermattaorsakad av trafiken på 23:an. Det ärVägverkets ansvar att åtgärda bullerproblemutmed de allmänna vägarna.Vissa problem finns även för bebyggelseni Lindshammar utmed väg 31.Vägarna 23/37 och 31 är vägar klassadeför farligt godstransporter genomkommunen.Kommunens miljömål, antagna 16maj 2006, är att ”antalet människor somutsätts för trafikbuller överstigande deriktvärden som riksdagen ställt sig bakomför buller i bostäder ska ha minskatmed 5% till år 2010 jämfört med 1998.”Kommunen upplever dock inte attbuller är något stort problem i kommunen.Med undantag för ovannämndaplats i Åseda och Lindshammar, därdet sedan 2006 inte hänt något samtidigtsom den tunga trafiken på vägarnaökat, bör därför miljömålet kunnauppfyllas.Miljökvalitetsmålen för luft orsakadeav vägtrafiken kan uppfyllas i kommunen.Vägar behandlas också under avsnittKommunikationer,64

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTORERÖvriga miljöstörande verksamheterIndustrier och deponierInom kommunen finns tre typer av detsom klassas som miljöfarliga verksamheter.A och B anläggningar ärtillståndspliktiga verksamheter därlänsstyrelsen är tillsynsmyndighet.Det finns inga A anläggningar i kommunen.Det finns några B anläggningardär tillstånd söks hos länsstyrelsen ochlänsstyrelsen har tillsynsansvaret nämligenLinnebergadeponien och Flybotorvströmosse utanför Åseda. Det finnsvidare ett flertal C anläggningar somär anmälningspliktiga i kommunen.Dessutom finns U anläggningar somvarken kräver anmälan eller tillstånd.För C och U anläggningar har kommunentillsynsansvar. Exempel på sådanaär mindre industrier och företag såsomjordbruk, handelsträdgårdar, skjutbanor,bilverkstäder, åkerier, mekaniskaverkstäder, måleriverkstäder ochtryckerier där man kan befara mindreutsläpp. Kommunen bedömer att pågåendeindustriverksamhet i kommunenbedrivs enligt gällande tillstånd ochutan några miljörisker.Beträffande Linnebergatippen bedrivsverksamheten dels av bolagetMarksanering Sydost AB, dels av kommunen.Bolaget bedriver behandlingav förorenade jordar på ett arrenderatmarkområde i anslutning till kommunensdeponi. Flybo torvmosse drivs avEconova AB. Samtliga tre företag berörsav Alsteråns vattenråd som samordnarprovtagningarna. Sjön Hultbren ärrecipient.Omgivningarna vid Flybo mosse ärupprinningsområde/källområde till Badebodaånsom utanför kommunen rinnerner i Alsterån. Det är därför mycketangeläget att recipientkontrollen skerkontinuerligt för dessa anläggningarsåväl i anslutning till anläggningarnasom längre nedströms.Kraftledningar för högspänd överföringInom kommunen går en 400 kV ledningtillhörande stamnätet med ägareSvenska Kraftnät. Ledningen korsarväg 31 söder om Lenhovda, passerarstrax norr om Älghult och vidare inordostlig riktning mot Fagerhult ochvidare till kärnkraftverket i Oskarshamn.En 130 kV ledning tillhöranderegionnätet och E.ON går via ställverketi Nybro till transformator-stationeni Sävsjöström och vidare motnordväst upp till Lindshammar.E. ON planerar att bygga en nytransformatorstation nordost omLenhovda. Utredning om lämpligtläge pågår. Hänsyn till utbyggnad avbostäder inom Gripagårdsområdetmåste då tas.Kraftledningar kan vara begränsandeför byggnation. Riktlinjerför avstånd beror dels på risken förnedfallande ledningar och dels på demagnetfält som alstras. Ledningsgatornatar ofta i anspråk skogsmarkoch har därför mer eller mindrepåverkan på skogsbruket.Kraftledningar för högspänning avt ex 10 kV kan läggas i kabel och kommunenanser att detta så långt möjligtskall göras för att minska risken föravbrott och skador på elförsörjningssystemet.Förorenad markArbetet med förorenade områdenomfattar aktiviteter för att identifiera,undersöka, analysera, bedöma ochåtgärda förorenade områden, samtuppföljning av dessa åtgärder. Verksamhetenregleras i miljöbalkens 10kapitel. Där regleras också ansvaretför efterbehandlingen. Huvudregelnär att den som förorenat ett områdeär skyldig att utföra eller betala för65

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTORERundersökning och efterbehandling omverksamheten pågått efter 1 juli 1969.Länsstyrelsen har enligt en metodutarbetad av naturvårdsverket identifieratett antal branscher/verksamheter(ca 10-15 st, t ex glasbruk, sågverk, verkstadsindustrier,gjuterier m fl) och delvisockså inventerat dessa förorenademarkområden. Allt material finns dels iden s k MIFO-databasen hos länsstyrelsen,dels på karta/GIS-skikt hos kommunensbygg- och miljöförvaltning.Länsstyrelsen har gjort en prioritering,en s k 30-lista, av de förorenadeområden i länet som är mest angelägnaatt efterbehandla och sanera. Blanddessa finns i vår kommun sex objekt:Glasbruken i Lindshammar, Rosdala,Björkå, Älghult och Alsterfors samtmetallytbehandlingen (Rusthanter) iÄlghult. Problemet får bedömas allvarligtdå en hel del åar har sitt källflödeinom kommunen, t ex Mörrumsån,Emån, Alsterån m fl.Det nationella målet för samtligaförorenade områden som utgör akutarisker vid direktexponering, eller hotarbetydelsefulla vattentäkter eller värdefullanaturområden är att de skall varautredda och vid behov åtgärdade vidutgången av år 2010.Vid ny bebyggelse eller då markanvändningenpå annat sätt ska förändrasär det nödvändigt att alltid ta reda påom det finns förorenad mark. Ny lagstiftningträdde i kraft 1 jan 2008 somdock har ökat möjligheterna för planläggningav sådana områden innan deär helt sanerade. När bygglov ges bördock områdena vara sanerade.Kommunen anser att sanering vid deglasbruk där det finns verksamhet skallges högsta prioritet medan de som intevarit i bruk de senaste 10-15 åren börkomma i andra hand.För deponin i Lindshammar harUppvdinge tillsynsansvar även om denligger i Vetlanda kommun.Anvisningar och råd för att hanteraförorenade markområden finns i enrapport 5608- 2006 utgiven som ettsamarbetsprojekt mellan Naturvårdsverketoch Boverket: ” Förorenadeområden och fysisk planering.”Fig 7.1: Misstänkt förorenadmark enligt Länsstyrelsensinventering.Kommunens ställningstagande:• Vid bygglovsansökan eller planläggning ska alltid kontrolleras huruvidaområdet finns i de upptagna listorna över förorenade områden.• Om marken är berörd skall provtagning krävas av exploatören för vidarebeslut om åtgärder.• Kommunens prioritet vad beträffar sanering av glasbruksområdena är iförsta hand Lindshammar, därefter Älghult och Rosdala i Norrhult samtAlsterfors och Björkå.• Kommunen ska verka för att så snart som möjligt få en lösning och saneringav området vid f d Rosthunter i Älghult.66

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTORERGrustäkter/BergtäkterFör Kronobergs län har upprättatsen grushushållningsplan som utgörvägledning för alla tillstånd berörandenya och befintliga grus- eller bergtäkter.Det är länsstyrelsen som meddelartillstånd efter samråd med kommunen.Det finns ett nationellt miljömål attuttaget av den icke förnyelsebara resursennaturgrus måste minska. Därförmeddelas i princip inga nya tillståndför uttag av naturgrus ur grusåsarnautan mesta möjliga material för t exanläggningar och infrastrukturbyggenska bestå av bergkross eller annat krossatmaterial.I kommunen finns två större bergtäkteri drift. Hökhult och Stenbrohult.Översvämmningskänsliga områdenÖversvämningsproblematiken drabbarkommunen främst i form av otillräckligamagasin vid regleringsmagasinen,luckor som ej kan ta emot stora flödentrots att de öppnas fullt ut. År 2004var det en våldsam översvämning avPrästängsområdet i Åseda som ligger ianslutning till Badebodaån. Regleringsdelenska ses över. Även vattenverketi Norrhult var hotat vid denna översvämning.I Klavreström nedom vandrarhemmetfinns risk om luckorna skulle rasavid stora vattenmängder.Det finns därför ett behov av att seöver och inventera viktiga regleringsdammar/magasinsom kan beröra viktigaallmänna intressen t ex där det finnsbostadsområden. Det är av stor vikt attbefintliga luckor kan hålla emot storaflöden och att omvägar kan skapas vidstora flöden. Ansvaret åvilar respektiveägare till fallrättigheterna.För framtida bostadsbyggande somhelhet bör en riktlinje fastställas för lägstagrundläggningsnivå. .Förväntadehögvattenbestånd bör utredas och intebara lägsta grundläggnigsnivå- medviss säkerhetsmarginal – bestämmas.Alternativt kan det behövas åtgärder,exempelvis i form av skyddsvallar.Någon typ av information till berördafastighetsägare bör tas fram, varsfastigheter bedöms vara belägna inomriskområden för framtida översvämningar.Kommunens ställningstagande:• Grundläggning av bostäder i närheten av sjöar och vattendrag eller i övrigtöversvämningskänsliga områden skall ske så att färdigt golv ligger på nivånminst 2,5 m över högsta medelvattennivå.• Kommunen ska årligen se över sina egna regleringsdammar för att förhindraoch förebygga oväntade översvämningar.67

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTORERBeredskap och riskhänsynRäddningstjänsten är gemensam förUppvidinge, Lessebo och Tingsrydskommuner och heter RäddningstjänstenÖstra Kronoberg (RÖK)Kommunens ledningsanalysKommunens ledningsanalys, upprättad2003-05-13 och reviderad 2009-03-02ger grund för verksamheten.Kommunal risk- och sårbarhetsanalysför länet vilken bl. a tar upp kärnkraftsolycka,vilken det är länsstyrelsen somhar huvudansvaret för i hela länet.Kommunens riskhanteringsgrupp harunder de senaste åren träffats sporadisktoch arbetat med andra scenarionmen har inte lämnat någon ny rapport(tidsbrist från alla förvaltningar samtberedskapssamordnaren). Planeringenär att arbetet skall återupptagas i störreomfattning fr o m 2010.Räddningstjänster, (f d brandstationer)finns i Åseda, Lenhovda, Norrhultoch Alstermo.Kommunens riskhanteringsgrupp,som består av deltagare från samtligaförvaltningar och kommunala bolag,presenterade 2005-05-07 ”Redovisning1 av Risk- och sårbarhetsanalys förUppvidinge kommun”.Karta som visar insatstideninom Räddningstjänstensverksamhetsområde.Analysen innehåller nio olika scenarion:1. Bussolycka, ordinarie skolskjutstrafik2. Brand i skola/förskola3. Telefonväxelbortfall4. Salmonellautbrott i storkök på Storgårdeni Älghult5. Hot och våld mot personal och politiker6. Extremt stor personalbrist på äldreboende7. Elavbrott fastigheter8. Brand på Storgården i Älghult9. Brand på Dagcenter i LenhovdaUtöver dessa scenarion arbetarförvaltningarna kontinuerligt med riskochsårbarhetsanalyser av sin verksamhet.Bland annat har ett gediget arbeteutförts när det gäller datasäkerhet(BITS) och pågår fortfarande.En särskild plan för hantering avpandemisituation har också framtagitsvilken ligger till grund för den nuvarandehanteringen av ”svininfluensan”.Kommunen är även delaktig i denregionala Risk- och sårbarhetsanalysen68

KAP 7. MILJÖ- OCH RISKFAKTOREREnligt §2:4 lagen om Skydd motolyckor har vissa företag, där en olyckshändelsekan orsaka allvarliga skadorpå människor och miljö, skyldighet attvidta egna åtgärder för att hindra ellerbegränsa skador.!!Figur 7.3: Karta som visarkommunens bergtäkter(orange triangel), områdenmed särskilda miljörisker(röd triangel), samtdet extra känsliga områdetAlsteråns lopp från Alsterntill Uvasjön (grön färg).69

KAP 8. RIKSINRESSEN ENLIGT MILJÖBALKENRIKSINTRESSEN ENLIGT MILJÖBALKENVi har valt att beskriva riksintressenaunder respektive sakområde i översiktsplanen,dels kap 6 Allmänna intressen,dels kap 4.3 Energi.Riksintressen är intressen och anspråkav nationellt värde och dessa ärangivna i Miljöbalkens (MB) 3 och 4kapitel. Länsstyrelsen har uppdragetatt för statens räkning särskilt bevakaatt dessa tillgodoses. Därför skall dessaintressen och anspråk alltid beskrivasoch behandlas i översiktsplanen.I Uppvidinge kommun finns riksintresseför naturvård, 3kap 6§ MB,för kulturmiljövård, 3 kap 6§ MB, förkommunikationer, 3 kap 8§ MB samtför vindbruk( energiproduktion) , 3 kap8§ MB.Natura 2000-områden är också avriksintresse- nationellt värde- men harlite annan konstruktion lagtekniskt ände ovan beskrivna. Regler om dessafinns såväl i 4 kap som i 7 kap MB.Sammanfattningsvis finns följande:Naturvård: 22 områden i kommunen.Därutöver 22 st Natura 2000-områden .Se text och kartor avsnitt 6.2 sid..Kulturmiljövård: 2 områden i kommunen.Se text och kartor avsnitt 6.1sid…Kommunikationer: Riksvägarna ikommunen. Se avsnitt 6.3 sid….Vindkraft: Ett större område i nordvästraoch västra delen av kommunen.Se avsnitt 4.2 Energi och klimatfrågor,sid……för att fylla en A4 sida kan man här ta innågraNågon eller några foton på ett riksintresseoch ettNatura 2000 område.T exc Helvetets trappor och Uranäs om detfinnsNågra bilder därifrån70

KAP 9. MELLANKOMMUNALA FRÅGORMELLANKOMMUNALA FRÅGORSamarbetsorgan• Regionförbundet södra SmålandRegionförbundet utgör ett samverkansorganmellan landstinget ochkommunerna i Kronobergs län.• Räddningstjänsten Östra Kronoberg(RÖK)Räddningstjänstförbundet omfattarkommunerna Tingsryd, Lessebo ochUppvidinge.• VESUAvfallshanteringen samordnas regionaltav kommunerna Vetlanda, Eksjö,Sävsjö och Uppvidinge.• Alsteråns vattenrådUppvidinge kommun är tillsammansmed kommunerna Högsby, Nybrooch Mönsterås medlemmar i vattenrådet.Den huvudsakliga uppgiftenför rådet är att skapa ett gemensamtprovtagningsprogram för Alsterån.• Mörrumsåns vattenvårdsförbundUppvidinge kommun är tillsammansmed kommunerna Växjö, Alvesta,Tingsryd och Karlshamn medlemmari vattenvårdsförbundet. Den huvudsakligauppgiften för förbundet är attskapa ett gemensamt provtagningsprogramför Mörrumsån.• Länstrafiken KronobergKommunerna i Kronobergs länutvecklar, planerar och samordnarkollektivtrafiken via Länstrafiken.• Leader Småland SydostLeader Småland Sydost omfattar kommunernaUppvidinge, Lessebo, Tingsryd,Nybro, Emmaboda och Torsås.Leader har som huvudsyfte att främjalandsbygdsutvecklingen.Mellankommunala frågorUppvidinge kommun gränsar till Växjöoch Lessebo i Kronobergs län, Nybro,Högsby och Hultsfred i Kalmar länsamt Vetlanda i Jönköpings län. Sefigur/kartbild. Nedan redovisas planeringsfrågorsom på ett eller annat sättbör samordnas med grannkommunerna.Nedan listas de beröringspunktermed grannkommunerna som har anknytningtill den fysiska planeringen.1. VindkraftEtt stort område i kommunens västradel är utpekat som riksintresseför vindkraft. Detta riksintresseområdeberör även Vetlanda och Växjökommuner. Det är därför av vikt attvindkraftsexploatering sker i dialogmed grannkommunerna och att länsstyrelsenhar regional överblick översåväl pågående vindkraftsplaner sompågående projekt..2. Järnvägen Åseda - NässjöSträckan Åseda – Vetlanda trafikerasför närvarande inte. Det är angelägetmed en regional samverkan för attmöjliggöra godstransporter även pådenna del av järnvägen. Se vidareavsnitt 6.3 Järnvägar.3. Riksvägarna 23, 28, 31 och 37Förbättringar av riksvägarna 23, 28, 31och 37 är en angelägen fråga för flerakommuner. Uppvidinge kommun71

KAP 9. MELLANKOMMUNALA FRÅGORverkar för utbyggnad av väg 23 till2+1-väg med tillhörande viltstängsel.4. LandsbygdsutvecklingUppvidinge kommun verkar förlandsbygdsutveckling via boendei anslutning till ett antal sjöar. Vidnågra sjöar är grannkommunernaberörda och en utveckling av boendethär kräver en dialog mellan kommunerna.Växjö kommun är berörd ianslutning till Madkroken och Norrsjönoch Vetlanda kommun är berördi anslutning till Säljen.5. Kosta skjutfältSkjutfältet är beläget i Lessebo kommunmen påverkar även grannkommunernaNybro, Emmaboda ochUppvidinge. Påverkan består blandannat av inskränkningar i markanvändningenför berörda kommuner.6. BesöksnäringGlasriketkommunerna Uppvidinge,Lessebo, Emmaboda och Nybrosamverkar avseende besöksnäringeninom regionen.7. Cykel-, vandrings- och ridlederFlera leder går på kortare sträckorinom angränsande kommuner.Vildmarksleden går norr om Änghultasjönpå en mindre sträcka genomVetlanda kommun, så även NorraVärends ridled. Cykelleden Kronobergstrampenberör även Växjö ochLessebo kommuner. Framtidsleden,som via Målerås kommer in i kommunenplaneras tillsammans medNybro kommun. Skötsel, skyltningoch upprätthållande sker i samverkanmellan kommunerna.8. Stocksmyr mmNatura 2000 området Stocksmyr-Bredafly- Källekulla mad, vilketockså är av riksintresse för naturvårdenligger till största delen inom Lessebokommun, men Källekulla madinom Uppvidinge. Eventuella ingreppi myrområdena kräver samråd mellankommunerna.9. Libbhults ängarLibbhults ängar väster om Klavreströmligger även i Växjö kommun.Det är naturreservat, riksintresse förnaturvård och Natura 2000. Skötseloch aktiviteter sker i samverkan mellankommunerna.10. Områden av värde för naturvårdenDet finns et flertal områden av nationellteller regionalt intresse för naturvården,vilka inte namnges här, mensom ligger i anslutning till eller näragräns mot grannkommun. Generelltbör uppmärksamhet ske från berördakommuner vid markanvändningsfrågori sådana lägen, eftersom t ex enåtgärd i ett Natura 2000 område, somvisserligen ligger utanför gränsen,ändå kan påverka naturområdetsvärden i den andra kommunen.VäxjöVetlandaUppvidingeLesseboEmmabodaHultsfredHögsbyNybroKommunalt samarbetesker inom beröringspunkternamed dessa kommuner:Lessebo: 3, 5, 6, 7, 8, 10.Växjö: 1, 3, 4, 7, 9, 10.Vetlanda: 1, 2, 3, 4, 7, 10.Högsby: 3, 10.Nybro: 3, 5, 6, 7, 10.Hultsfreds: 3, 10.Emmaboda: 6.72

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAUTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAI det följande ges en kort sammanfattningför varje tätort med tyngdpunktpå de nya förslag som ska utredas,utvecklas eller genomföras under planperioden.För utförligare beskrivning av förutsättningaroch förhållanden i respektivetätort hänvisas till underlagsmaterialupprättat 2004-02-19.OBSERVERA att det är endast för orternaÅseda, Lenhovda samt Norrhult/Klavreström som särskilda fördjupningarav översiktsplanen föreslås. Församtliga orter gäller dock utvecklingsförslagennedan som vägledning ochriktlinjer i översiktsplanen. Förslagenmed text i kartornas ” rutor” finnsockså att läsa under respektive rubriknedan.ÅsedaFörutsättningarÅseda samhälle bildades för drygt100 sedan som en järnvägsknutpunktför normalspåret Nässjö-Nybro ochsmalspåret Växjö-Hultsfred-Västervik.Samhället omges idag av barrskog medinslag av lövskog främst vid sjöarna iöster och väster. Centrum ligger lågti förhållande till samhällets södra delmot riksväg 23 där det förekommerpartier med branta sluttningar. Ävenområdena vid Kexholm samt i norr liggerhögre än centrum. Villabebyggelseninom Kexholmsområdet i sydväst äruppförd successivt under 1900-talet ochär kulturhistoriskt och arkitektonisktintressant. Industribebyggelsen i öster,liksom gymnasieskolan, har tillkommitbetydligt senare under 1900-talet menhar likväl arkitektoniska och miljömässigakvaliteter. De största industriernaär Profilgruppen och möbeltillverkarenSpaljisten. Samhället har ca 2400 invånare.BostäderBostadsbebyggelsen kan utvecklas genomförtätning i centrum, t ex inom f djärnvägsområdet, och då för hyresbostäder/bostadsrätteri form av t ex seniorbostäder.Villabebyggelsen vid Kexagatanoch Floragatan kan kompletterasoch avslutas mot ett större grönområdei sydväst. Björkåkraområdet i nordvästär tidigare reserverat för bostäder ochska planläggas för blandad bebyggelse,företrädesvis villor och radhus.Möjligheterna att utvidga bebyggelsenvid campingområdet vid Åkragölenska utredas.En ny barnstuga kan lokaliseras tillKexholms torg.Verksamheter och kommersiellserviceIndustribebyggelsen är lokaliseraddels i ett större område i öster, dels iväster.I planförslaget och kommande fördjupningska ytterligare studerasutvecklingen av de västra områdenakring Kexholm, att lokalisera merverksamheter nära och mer synligafrån väg 23 samt möjligheterna för enförbindelse mellan de östra och västraindustriområdena, se nedan. Även detplanlagda ”Södra industriområdet” invid23:an ska ses över och om bergspartietkan användas, liksom utvidgning åtöster vid Spaljisten.Ett markområde söder riksväg 23,73

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAreserverat för miljökrävande eller miljöstörandeindustri, omfattas av planprogramoch ligger kvar som reserv tillsvidare.Ny godsterminal för järnvägen skautredas med alternativ antingen inomindustriområdena i väster eller längrevästerut t ex vid Badeboda.Markreserver för handel och kontorföreslås förutom i centrum ( f d järnvägsområdet)också vid infarten tillsamhället vid Älghultsvägen. Läget ärattraktivt som skyltläge och kräver omsorgvid byggande och gestaltning.KommunikationerStommen i tätortens vägnät utgörs avde allmänna vägarna 969 och 976.Väg 964 från Älghult ansluter till väg23 vid den större infarten till samhälletoch fortsätter sedan via Järnvägsgatanoch Olofsgatan till Östra vägen. Infartertill samhället från nordväst sker via 976”Ösjöbolavägen” och via Olofsgatan.Ytterligare två infarter till samhälletfinns från väg 23, dels i väster- Kexagatan,dels i öster – Hammarvägen. Dessabåda infarter borde annonseras bättre,t ex vid någon rastplats med informationstavla.En bättre och säkrare förbindelsemellan östra och västra industriområdenagenom samhället är angelägen föratt slippa tung trafik på bostadsgator.Nuvarande viadukt över järnvägen ären flaskhals, att leda trafiken norr omsamhället kräver en ny korsning överjärnvägen, söder om järnvägen utgörbefintlig bebyggelse och nivåförhållandenastora hinder.Separata gång-och cykelbanor föreslåsanläggas i ett första steg utmedJärnvägsgatan och östra Esplanaden.Utredas skall hur befintlig GC väg frånskogskyrkogården kan fortsätta in motcentrum.Vägreservatet mot väg 975 genomBjörkåkraområdet behålles.Fritid och rekreation, besöksnäringEtt centralt grönstråk från gymnasieskolani väster in till centrum utmedjärnvägen och Badebodaån ska utredas,liksom möjligheterna att försköna vattenområdeti centrum vid parken vidkyrkan.Ett större grönstråk i sydväst somskyddsområde mot planerade verksamhetsområdenvid Kexholm ska reserverasi planeringen.Längst t.v: Olofsgatan ivintarskud.T.v: Hälsans hus medkykan i bakgrunden.Foton: Hans BomanKommunens ställningstagande:Särskild fördjupning av översiktsplanen ska göras för Åseda där ovannämndafrågor ska studeras djupare. I avvaktan på denna gäller översiktsplanens Utvecklingsförslagsom riktlinjer och vägledning. Prioritet 1.Vindkraftverk får inte placeras närmare planlagt område än 1000 meter ochavståndet ska prövas från fall till fall med hänsyn till framtida samhällsutveckling.74

servLrKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNASporthallBadebodaånOlofsgårdenBadebodaånGatukökKalmar lantmänGranngårdenRikets salBil & MaskinTrafik ABSydvedAutoverkstadenRäddningstjänstenEderforsBildelsspecialistenGummiverkstadWillysPreemLrÅkeriÅsedaOffsetÅsedaÅsedaBadebodaånBadebodaånBadebodaånBadebodaånBadebodaånÅkragöl& Maskin ABFT Produktion ABEngdahlsMekaniska VerkstadÅseda EltjänstCombi Plåt & Vent ABFFS Mekaniska ABByggnadsfirmaNilsson & sönerÅSEDAKOMMUNÄGD MARK2008-12IshallJärnHydroHydroLrBadebodaånBilprovningenÅseda Grus LagerserviceBadebodaånLBCLrvyBadebodaånUtbyggnadsområdeför bostäderGassjönJärnvägsgatan ochÖstra Esplanadenbyggs om medseparata stråk förgångtrafik och cyklar.MelamLrvyLrLrLrBadebodaånBadebodaån som miljöskapandeinslag i samhället. Utredmöjligheterna till försköning ochstråk för gång- och cykeltrafiklängs ån.Campingensplacering? Ev nyttbostadsområde?Västra industriområdetutreds. Ny infart frånKexagatan.Godsterminal förjärnvägen?Utbyggnadsområdeför industrierNytt område förreserverat för industrierutreds. Möjlighet tilldirekt utfart till väg 23Vägreservatet mot väg 975genom BjörkåkraområdetbehållsUtbyggnadsområde för 3 - 4 bostäderPlanlagt industriområdeför miljöstörandeverksamheter behållesUtred förbindelsen mellan västra och östraindustriområdena. Bättre och säkrareförbindelse önskas.Ev utvidgning av södraindustriområdetInfarterna till ÅsedaUPPHOVSRÄTTKART- MÄT & GIS-ENHETENsamhälle studeras.Bättre annonsering avsamhället. Ev. rastplatsoch informationstavla.BadebodaånNAnvändningen av järnvägsområdetutreds och planläggs -centrumbebyggelse, bostäder,äldreboende?Ev utökning av östraindustriområdetÅseda75

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNALenhovdaFörutsättningarLenhovda samhälle har vuxit uppkring en vägkorsning med kyrka, tingshusoch värdshus och har som kyrkligtcentrum anor från 1200-talet. Det vartingsplats för Uppvidinge härad sedanmedeltiden med välbevarat tingshusuppfört 1777. I öster ligger Lenhovdasjönsom ett tilltalande inslag i miljön.Större delen av den strandnära markenär detaljplanelagd. Norr och väster omsamhället ligger kuperade jordbrukslandskap,särskilt Romarlidsområdetväster riksväg 31. Omgivningarna ärockså relativt rika på fornlämningar,med bl ett större gravfält från järnåldern.Industribebyggelsen har vuxitupp i södra delen med närhet till riksväg31.Strax norr om Lenhovda ligger Granhult,ett av kommunens två riksintressenför kulturmiljö och Sveriges äldstabevarade träkyrka byggd 1217. Samhälletär idag ett utpräglat villasamhällemed större bostäder än genomsnittligt ikommunen, länet och riket. Den störstaindustrin är Elitfönster med ca 500anställda och Lagergrens växthus medSveriges största tulpanodlingar. Samhällethar idag drygt 1700 invånare.BostäderNya bostäder föreslås utvecklas inomGripagårdsområdet i norr och begränsasav en ny sträckning av Älghultsvägen.Bebyggelsen kan eventuelltutvecklas vidare mot öster och Singelstorpvid norra delen av Lenhovdasjön.Eventuell flytt eller omlokalisering avgamla idrottsplatsen och en skjutbanai området behöver då utredas, liksomplacering av en ev. ny transformatorstation.Centrumbebyggelse kan skegenom förtätning. Stor hänsyn ska tasvid alla förändringar till de kulturhistorisktvärdefulla bebyggelsemiljöernavid kyrkan, tingshuset, Galgbacken,samt centralt vid Storgatan och Köpmansgatan.Detaljplanerna vid Lenhovdasjönska ses över för att möjliggöraför ev. nya bostäder i strandnäralägen.Verksamheter och kommersiellserviceTillräckligt med planlagd mark förutveckling av industrin finns inom detsödra industriområdet. Området härligger koncentrerat och väl placeratmed direkt infart från väg 31. Ledigmark vid de båda infarterna till samhälletbör reserveras för ev. handel ellerannan verksamhet som väl förvaltar deattraktiva lägena utmed riksvägen. Detskall undersökas om det behövs mermark för värmeanläggningen och ev.ny pelletsfabrik.KommunikationerDe allmänna vägarna 930, 953, 954 och960 utgör stommen i tätortens vägnät.Ny sträckning av Älghultsvägen (930),som idag går genom centrum, föreslåsgå norr om Gripagårdsområdet ochmed anslutning till 31:an mitt emotDädesjövägen. Kommunen anser attVägverket inom det snaraste måstestarta detaljutredning av sträckningendå bl a påverkan av den tunga trafikenmellan kyrkan och kyrkogården ärmycket besvärande.Från trafiksäkerhetssynpunkt föreslåsen rad åtgärder utmed riksväg 31 såsomcirkulationsplats vid huvudinfartentill samhället, (detta är högsta prioritetdå en del av samhället också liggerväster om 31:an), belysning vid avfartentill Dädesjö samt vänstersvängningsfältvid södra industritillfarten.76

ga:1ga:3ga:3VATTENVERK6RENINGSVERKHEMBYGDSGÅRDSJUKSTUGASKOLAIDROTTSPLATSISHALLSJÖPARKENBORGENLenhovdasjönLenhovdasjönLENHOVDASJÖNVÄGVERKETLenhovdasjönKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNANy sträckning avÄlghultsvägen. Avlastningav Lenhovdas centraladelarGripagårdsområdet. Utredning avutrymmesbehovEv ny strandnärabebyggelseEv. kulturreservat förkulturhistorisktvärdefulla miljöerÅLDERDOMSHEMUndersökamöjligheterna attanlägga gångochcykelstråkrunt sjönEv gång- ochcykelstråk tillSingelstorps flySe över entréerna tillsamhället. Underlätta förtung trafik till södra delen.Mer mark förvärmeverket?Bef. industrimarktillräckligLenhovdaNFritid och rekreation, besöksnäringBefintlig strandpromenad inom tätortsdelenvid Lenhovdasjön föreslåsutvidgas till att gå runt hela sjön. Ettcykelstråk kan utvecklas till närbelägnanaturreservatet Singelstorpa fly.De kulturhistoriska värdena i Lenhovdacentrum ska synliggöras förbesöksnäringen och kan utvecklas isamband med nya detaljplaner genomatt tillskapa mark/allmän plats för besökare.Det bör utredas om något GC stråkkan förbinda de relativt utspriddafritids-, sport och rekreationsanläggningarnai samhället t. ex Sjöparken/Hembygdsparken, idrottsplatsen vidLenhovdasjön, elljusspår, stall och ridskolaväster väg 31.77

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNANorrhult - KlavreströmFörutsättningarDe båda samhällena Norrhult ochKlavreström har sin respektive historia,Norrhult genom glasbruket Rosdalavid Norrsjön och Klavreström genomdet välkända järnbruket med tillhörandebyggnader och miljö som utvecklatsvid vattenförbindelsen mellan Norrsjönoch Änghultasjön. SmalspårsjärnvägenVäxjö-Hultsfred gick genom samhällenanära Norrsjön och banvallen liggerkvar. Idag har samhällena mer ellermindre vuxit ihop och ligger förhållandevishögt på västsluttningen ned motNorrsjön. Antalet invånare ligger på ca1250. De största arbetsplatserna finns ianslutning till Klarviks industriområdei Klavreström, Norrhults stålgjuteri ochKG-list i Norrhult.BostäderBostäder föreslås utmed Byvägen iNorrhult på den västvända sluttningenned mot sjön. Här kan utvecklas ettattraktivt strandnära boende som föreslåsske med hög arkitektonisk kvalitet.Tomter för strandnära byggande föreslåsockså utredas vid Änghultasjönssödra och östra stränder, se vidare kap12 om strandskyddet. Planlagda områdenför bostäder finns nordväst skolan,vid Bruksgatan samt fem tomter i västradelen av Klavreström, vid busshållplatsen.Eftersom större delen avbebyggelsen i Klavreström är regleradmed områdesbestämmelser föreslås atten översyn av dessa sker så att lämpligadelar kan göras om till moderna detaljplaner.Verksamheter och kommersiellserviceunder planperioden. Kommunägdmark finns utmed väg 31 samt för utvecklingav Klarviksområdet.KommunikationerDe allmänna vägarna 913 och 916 utgörstommen i tätorternas vägnät.Vänstersvängningsfält utmed riksväg31 är från trafiksäkerhetssynpunktnödvändigt både vid norra infarten(Ädelträ) samt i söder vid Rosdalaglasbruk.Fritid och rekreation, besöksnäringDen befintliga 9 håls golfbanan iKlavreström är planlagd för 18 hål ochkan därför byggas ut. Banvallen utmedNorrsjön föreslås utvecklas som GCstråk och som en strandpromenadsom förbinder Norrhult och Klavreström.Kulturvärdena i Klavreströms bruksmiljömed bl a Klavreströms bruksherrgård,byggnadsminnet Rosdalaglasbruk, liksom byggnadsminnetNorrhults Folkets hus och park kan ochbehöver synliggöras vid någon särskildturistinformationsplats utmed riksväg31.Vildmarksleden och Höglandsledenska annonseras/skyltas mer vid vandrarhemmeti Klavreström.Det skall utredas om den centraltbelägna udden i Norrsjön skulle kunnaanvändas för någon publik och allmäntillgängligverksamhet, t ex för fritid,rekreation eller turism. Hänsyn måstedå tas till grundläggningsförhållandenaoch vattennivåer med hänsyn tillöversvämningsrisk.Befintlig planlagd mark för verksamheteroch industri bedöms vara tillräcklig78

vyvyvyUpphovsrätt Kart-& GisenhetenvyvyvyNorrsjönvyvyvyvyvyvyvyvyvyvyKVARNENNorrsjönvyvyvyvyvyKLAVREVALLENA-servODENPLANA-servA-servA-servAFFÄRvySOLGÅRDENFOLKETSHUS11vyvyVattenverkKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAGörKlavreströmsindustrimiljö merattraktiv förbesöksnäringenÄnghultasjönUtreda möjligheternaför 6-8 nya tomter förbostäderGolfbananbyggs ut till 18hål?AnnonseraVildmarksledenbättre genomKlavreströmBefintligplanlagd markför industritillräckligAnnonsera infarternafrån väg KLAVRESTRÖM 31 tillsamhällena bättre.Säkrare trafiklösning!Gamla banvallenutvecklas till gång- ochcykelstråkUtreda förutsättningarför attraktivt sjönäraboende vid ByvägenGör Rosdalasglasbruksmiljö merattraktiv förbesöksnäringenNORRHULTUpphovsrätt Uppvidinge KommunKart-& GisenhetenNNorrhult - KlavreströmKommunens ställningstagande:Särskild fördjupning av översiktsplanen ska göras där ovannämnda frågor skastuderas djupare. I avvaktan på denna gäller Översiktsplanens utvecklingsförslagsom riktlinjer och vägledning. Prioritet 2.Vindkraftverk får inte placeras närmare planlagt område än 1000 meter ochavståndet ska prövas från fall till fall med hänsyn till framtida samhällsutveckling.79

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAAlstermoFörutsättningarAlstermo samhälle har vuxit upp söderom Alsterån och utmed vägen mot degamla brukssamhällena Alsterfors ochRydefors. Den strategiska platsen ärdär Växjövägen möter Storgatan meden bro över Alsterån och Bäckparkenmed sin damm. Den gamla banvallenfrån normalspårsjärnvägen Nybro-Nässjö går parallellt med Storgatan iöst-västlig riktning. Mot söder begränsassamhället av delvis branta barrskogssluttningaroch svårexploateradmark. Värdefullt kulturlandskap finnsnorr om Alsterån i byarna Ryd, Botillabooch Bockaskruv av riksintresse förnaturvården. Närbelägna Hohults byhar anor från tidig medeltid och medålderdomlig bebyggelse och fägata bevarad.Alstermo hette förr Hohultsslätt.Samhället har drygt 850 invånareoch de största industrierna är Alstermokabelfabrik (Amokabel) och spegelsliperietG-Fab.Alstermo är idag välbekant för sitthandbollslag som under åtta säsongerav 2000-talet spelat i division 1.BostäderDen planlagda eller reserverade markenför bostäder vid dels Doktorsvägenoch Folkets hus invid Alsterån, delssydöst om Skogsvägen och Rosgatanbedöms vara tillräcklig under planperioden.Utveckling kan också ske genomförtätningar.finns i regel i anslutning till befintligaindustrier, dock har föreslagits ytterligaremark för utvidgning österut vidAlstermo kabelfabrik, samt mellan debåda östligaste verksamhetsområdenasöder om gamla banvallen och väg 946.KommunikationerAllmänna vägen 946 går genom helasamhället i öst-västlig riktning ochutgör stommen i ortens vägnät.Fritid och rekreation, besöksnäringAlsterån har ett vackert slingrande loppgenom samhället. Då Alsterån är kändför sitt fina öringsfiske föreslås att ångörs mer attraktiv för besöksnäringenoch fisket, t ex genom att anläggamindre bryggor för fiske på någralämpliga platser. Även några spängeroch en gångbro till Ängö i ån nedanförf d värdshuset kan förhöja attraktionsvärdet.Det bör utredas om banvallen somcykelväg genom samhället kan skyltasoch synliggöras bättre.För Hohults by, som ligger på bekvämtgångavstånd från centrum, föreslåsatt en bevarandeplan upprättas.Verksamheter och kommersiellserviceIndustrier finns längs Alsterforsvägenmen även i östra delen av samhället,söder och norr om väg 946 mot Fröseke.Reserverad mark för verksamheter80

GRÖNOMRÅDE, PARKINDUSTRICENTRUMBEBYGGELSEKYRKOGÅRDFRITID, REKREATIONKOMMUNAL SERVICE, SKOLA, ETCBOSTÄDERKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAKan Alsteråns lopp göras merattraktivt? T.ex genom attunderlätta att ta sig ned till vattnet.Bryggor för fiske i tätorten?Planlagd ellerreserverad markför bostäder ärtillräckligSe över skyddet - evbevarandeplan - förHohults byUtred behovet av nyindustrimarkBanvallen som gångochcykelstråk tydliggörsPlanlagd ellerreserverad mark förindustri är tillräckligNAlstermo81

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAÄlghultFörutsättningarSamhället har vuxit upp kring en vägkorsningdär vägarna från Åseda ochMålerås ( vägarna 964 och 945) mötervägarna från Lenhovda och Högsby/Alstermo(väg 930). Detta har bliviten tydlig mötesplats och centrum iÄlghult. Här ligger hembygdsparkensamt torget med sin älgstaty. Samhälletligger på en höjd som sluttar ned motkyrkan och Älgasjön. Nivån här är ca50 m högre än Älgasjön i öster.Samhället har ca 480 invånare ochden största industrin är snickerifabriken.BostäderPlanlagd mark för bostäder finns uteftervägen till Åseda på östra sidan, motAlsterfors östra sidan samt söder omGlasbruksvägen intill Storgården. Eftersomsamhället har brist på bostäder/lägenheter skall undersökas om någotav nämnda områden är lämpligt i dettasyfte.Verksamheter och kommersiellservicePlanlagd mark och grovplanerad sådanför industribyggande finns i västra delenav samhället f d sågverksområdet.Verksamheten vid Älghults glasbrukär numera nedlagd och området skallsaneras. Mark för verksamheter- befintligoch reserverad- finns också i östradelen mot Älgasjön och söder väg 930.Området här är inte planlagt vilketskall ske under planperioden. Omsorgom miljön bör tas, ev skyddsplantering,med tanke på närheten till den miljönvid sjön, badplatsen och campingen.Från vägen från Alstermo har manuppe på backen storslagen utsikt överÄlgasjön vid korsningen med väg 930.Området i sydvästra korsningen här ärlämpligt för någon turistisk verksamhet.Utloppet från Älgasjön är reglerat ochmöjligheterna till småskalig elkraftsproduktionbör utredas.KommunikationerDe allmänna vägarna 930, 964 och 945utgör stommen i samhällets vägnät. (Jfrovan).Vägkorsningen i samhället, somsamtidigt är en central mötesplats, föreslåsutvecklas i ett pilotprojekt i syfteatt skapa en cirkulationsplats som ärmiljöprioriterad ”väg-torg-mötesplats”.En rondell är också angelägen av detskälet att de flesta bostäderna liggersöder om väg 930 och skola, park ochhembygdspark ligger norr därom.Skulpturen ”Älgen” bör då placeras irondellen!Trafiksäkerheten i samhället (myckettung trafik) behöver också höjasgenom bredare trottoarer utmed deallmänna vägarna såväl Högsbyvägensom Åsedavägen.Fritid och rekreation, besöksnäringÖster om samhället vid Älgasjön liggerkommunal badplats och camping.Denna föreslås utvidgas med möjlighetatt bygga stugor i strandnära läge.(Jfr kapitel 12 om strandskydd ochlandsbygdsutveckling.) En trafiksäkergångväg till badplatsen är önskvärd.Från kyrkan går en befintlig grusvägnorr om Högsbyvägen som kan användasoch vid sjön bör alternativa passagemöjligheterundersökas.82

GRÖNOMRÅDE, PARKINDUSTRICENTRUMBEBYGGELSEKYRKOGÅRDFRITID, REKREATIONKOMMUNAL SERVICE, SKOLA, ETCBOSTÄDERÄlgasjönKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNACampingen:Se avsnittet omlandsbygdsutvecklingKorsningen i Älghult ären viktig mötesplats.Kan den göras bättreoch mer trafiksäker?Fler fritidsaktiviteter iÄlghults centrum?Industrimarkklar förbyggnationReserverad ellerplanlagd mark förbostäder ärtillräckligReserverad ellerplanlagd mark förindustrier ärtillräckligNÄlghult83

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAFrösekeFörutsättningarFröseke är beläget vid den vackraUvasjön och Alsterån rinner genomsamhället. Marken sluttar på sina ställenkraftigt mot sjön och ån. Vattenfallengav energi till industrierna ochrunt denna växte samhället upp ochhade sin blomstringstid under 1940-och50-talen.Fröseke har en rik trädgårdshistoria.Här finns Glasblåsarparken, enminigolfbana från 1950-talet, en finträdgårdsanläggning vid privatbostad,och en kärleksö i Alsterån där det funnitsskulpturer. Designfabriken haren påbörjad modern parkanläggning.Kraftstationen invid Nybrovägen, somfortfarande är i bruk, har höga arkitektoniskakvaliteter.Fröseke har ca 300 invånare.BostäderPå båda sidor om Modigs väg i nordöstradelen finns tillräcklig markreservför bostäder.Utmed Uvasjöns norra strand föreslåsbefintliga hus kompletteras med någraytterligare tomter. Se kap. 12 strandskyddoch landsbygdsutveckling.Verksamheter och kommersiellservicePlanlagd mark för verksamheter ochindustri finns vid och omkring Designfabriken.Orten har 8000 kvm i ledigaindustrilokaler som kan nyttjas.De kulturhistoriska värdena i skolanoch Folkets hus, vilka har ett fantastisktläge invid sjön, måste beaktas vid ev.ändrad användning av lokalerna.KommunikationerAllmänna vägen 949 Älghult- Fröseke- Orrefors utgör stommen i samhälletsvägnät. Från denna- ”Nybrovägen”-bör vägen till badplatsen vid Uvasjönskyltas bättre eller få en tydligaretrafikföring.Fritid och rekreation, besöksnäringBadplatsen är vackert belägen vidUvasjöns norra strand. Här föreslåskomplettering ske med småstugor förcampingverksamhet.Strandpromenaden norr om Uvasjönkan förstärkas och förbättras och förutsättningarutredas för en fortsättningav denna runt hela västra viken ned tillFolkets hus.I Frösekes centrum ligger Glasblåsarparkenfrån 1940-talet, ritad av denberömde trädgårds - och landskapsarkitektenSven A. Hermelin. Detta skullekunna bli en besöksattraktion av rangom parken återställas till ursprungligtskick med damm i mitten där statynGlasblåsaren kan spegla sig och. Somett första steg borde en informationstavlasättas upp. Alla de historiskalämningarna från kraftstationernas tidskulle kunna göras mer attraktiva förbesöksnäringen genom att förbindadem i en promenadslinga med informationstavlor.Fröseke kapell är sevärt och liggerhögt beläget några km norr om samhälletinvid allmänna vägen.84

AlsterånAlsterånAlsterånFrösekeUpphovsrättKart-Mät & Gis-enhetenUvasjönUvasjönKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNAPlanlagd mark förindustri ochbostäder bedömsvara tillräckligaMarkreserv förbostäderDekulturhistoriskavärdena hosskola och folketshus betonasGlasblåsarparkenframhålles förbesöksnäringenUtredstrandpromenadUtredförutsättningar förstrandnärabebyggelse avsmåstugorNFröseke85

KAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNALindshammarFörutsättningarLindshammar ligger i den allra nordvästligastespetsen av kommunenprecis vid gränsen till Vetlanda kommun.Orten domineras av glasbruket,vilket torde blivit mest känt för sitt färgstarkabruksglas. Norr om glasbrukethar en småhusbebyggelse vuxit upp påbåda sidor riksväg 31, vilket medför attsamhället blir delat. Väster om väg 31är landskapet öppet och kuperat ochbegränsas av Mörrumsåns källflöde.Öster om väg 31 höjer sig marken branti söder men övergår till ett planareparti i norr i anslutning till Boskvarnasjön.I Lindshammar bor knappt 100 personer.Bostäderanslutning till infarten vid glasbruketfrån 31:an bör utredas. (KOLLAS, finnsdetta redan?)Fritid och rekreation, besöksnäringBadplatsen vid Boskvarnasjön kan utvecklasmer för besöksnäringen t ex genomfortsatt båt- och kanotuthyrning.Båda vandringslederna Höglandsledenoch Vildmarksleden genomkorsarLindshammar. De bör annonseras ochskyltas bättre och informationstavlorsättas upp vid glasbruket.Andra attraktioner, museum ochnyöppnat café, med anknytning tillglasbruket kan skyltas och förskönas.Att marknadsföra Lindshammar som”Porten till Glasriket” (för norrifrånkommande besökare) är en idé som börstöttas kommunalt.I norra delen finns ett reserverat områdeför bostäder söder om Boskvarnasjönsom får vara kvar under planperioden.Verksamheter och kommersiellserviceBefintlig planlagd mark för verksamheterär tillräcklig för planperioden.De förorenade markområdena vidglasbruket skall saneras och statligtstöd ges för undersökning som påbörjasgenom en förstudie första halvåret2010.Reservområde förbostäderPlanlagd mark förbostäder och industriär tillräckligAnnonseraglasbruket och dessattraktionerKommunikationerRiksväg 31 går i nord-sydlig riktningförbi och delvis genom samhället.Övriga vägar är kommunala ellerenskilda.Informationsplats och/eller rastplats iAnnonseraVildmarksledenbättre vid glasbruketLindshammarN86

tat skogtat skogtat skogAlsterntat skogtat skogtät skogtät skogAlsterntat skogAlsterntat skogtat skogtat skogtat skogtat skogtat skogtat skogKAP 10. UTVECKLINGSFÖRSLAG FÖR TÄTORTERNASävsjöströmFörutsättningarSävsjöström har anor från 1700-taletmed pappersbruk och järnbruk. Under1800-talets andra hälft växte detta tillett stationssamhälle där järnvägen frånNybro invigdes 1876 och genom senareutbyggnader delade sig mot Lenhovdaoch Åseda. Samhället ligger vackert vidsjön Alsterns östra och delvis södrastränder. Minnena från järnvägsepokenär fortfarande tydliga bl a i form avstationsbyggnad och omgivande miljö.Samhället ligger relativt plant mensluttar från öster ned mot sjön. Bebyggelsenhar utformats med ett för dessatrakter ovanligt symmetriskt rutnät,likt städernas gamla stadsplaner och ärav kulturhistoriskt intresse.Sävsjö säteri norr om samhället är ettav kommunens två riksintressen förkulturmiljövården.I Sävsjöström bor knappt 150 personer.Största industrin är SävsjöströmsTrä AB.BostäderNärmast Alstern finns ett antal avstyckadevackra tomter som ägs avBanverket. Kommunen ska utreda möjligheternaatt förvärva dessa för marknadsföringoch försäljning i kommunalregi. Förutsättningar för att tillskapaett antal tomter på ”hyllan” sydost omstationshuset ska utredas. Dessa kan fåmycket vacker sjöutsikt över Alstern.anspråk i första taget.KommunikationerFrån den allmänna vägen 930 Lenhovda – Älghult finns tvånedfarter till samhället vars övriga gator ingår i samhälletsdetaljplanelagda mark.Fritid och rekreation, besöksnäringSävsjöström har stora kvaliteter med sitt läge vid Alsternmen framför allt kulturhistoriskt och dessa värden kan utvecklasoch tas tillvara bättre för boende och besöksnäring.Till exempel följande: Badplatsen ligger vackert på en uddei Alstern med grillplats och minnesstenen ”Pilgrimsstenen”?? men behöver toalett, el och belysning. Den strandnäradelen vid Alstern, strax söder om ”rutnätsbebyggelsen”och ned till sjöns sydligaste spets, behöver struktureras ochförskönas samt skyltas bättre, t ex resterna av bruksmiljön.Det påbörjade ideella arbetet med att skylta järnvägsepokenär ett lovvärt initiativ och skall uppmuntras. Strandnäraröjning för att öppna sjöutsikterna behövs kontinuerligt.Strandområdet kan användas för utomhusevenemang somkräver sådana ytor. Vid landsvägsbron ovanför Kvarndammenhar man en hänförande och ”norrländsk” utsikt överAlstern. Resterna av det gamla järnbruket här kan ocksåskyltas bättre.Befintliga områdenför industri ochbostäder bedömsvara tillräckligaSamhällets unikarutnätsplan börmarknadsföras förbesöksnäringen t.ex.genom enanslagstavla!Utred möjlighetentill nya tomter förbostäder med utsiktöver AlsternVerksamheter och kommersiell serviceBefintliga reserverade och planlagdaområden i nordväst intill gamla banvallenför verksamheter och industriär tillräckliga även för ev. utvidgning.Marken närmast sjön ska dock inte tas iUtreda om Banverketsstrandnära tomter kanförvärvas och aktivtmarknadsföras.NUtredamöjligheterna attstrukturera ochförsköna denstrandnära delenvid AlsternSävsjöström87

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGVATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGVattenfrågorna är utförligt behandladei kommunens Översiktsplan- Vatten,tekniska kontoret, maj 1998. Arbete medrevidering av denna pågår. I planeringsunderlagetfrån 2004 till översiktsplanenär också vattenfrågornasärskilt studerade. För mer beskrivningav vattenförekomsterna, ytvatten ochgrundvatten, dess bakgrundsbeskrivningoch prioriterade nyttjande hänvisastill detta.1.4.2.5.3.6.Fig 11.1: Karta med kommunensolika avrinningsområden.Avrinningsområden, vattendirektivet ochmiljökvalitetsnormerKommunen är belägen inom i huvudsakfyra större avrinningsområdennämligen 1. Mörrumsån, 2. Emån, 3.Alsterån, och 4. Ronnebyån. I mindreoch mycket begränsad omfattningberörs även 5. Ljungbyån och 6.Lyckebyån. (Se fig 11.1 ovan.) Samtligatillhör Södra Östersjöns vattendistrikt.Åarna eller biflödena har sina källflödenbelägna inom kommunen, varförvattendragen huvudsakligen transporterariväg vatten som tillförts vianederbörden. I vissa fall tillförs emellertidbegränsade mängder behandlatavloppsvatten. Se vidare avsnitt 11.4Avloppshantering.Vattendragen och deras avrinningsområdensyns på bredvidståendekartskiss.För mer information om det pågåendearbetet med vattendirektivet, förvaltningsplaneroch åtgärdsprogram samtbeslutade miljökvalitetsnormer för vattenhänvisas till Länsstyrelsen och tillVattenmyndigheten för Södra Östersjönsvattendistrikt vid länsstyrelsen iKalmar.Miljökvalitetsnormer för vattenkvalitetbehandlas i Miljöbalkens 5 kap1-3§§. Normen för vatten skall ange”högsta eller lägsta förekomster i yt-ochgrundvatten av organismer som kantjäna till ledning för bedömning avtillståndet i miljön.” Vidare skall myndigheteroch kommuner säkerställa attde miljökvalitetsnormer som meddelatsenligt 1§ uppfylls när de prövar tillåtlighet,tillstånd, godkännande, dispenseroch anmälningsärenden, när deutöver tillsyn samt meddelar föreskrifter.Myndigheterna skall också iakttamiljökvalitetsnormerna vid planeringoch planläggning enligt plan-och bygglagen2 kap 1§.Kommunen kommer att beakta miljökvalitetsnormernaför vatten i sambandmed upprättande av detaljplanersamt i exploateringsprojekt som berörvattenfrågor.88

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGFoto: Diana Ortscheid,ur kommunens bildarkivVattenförsörjningen allmäntVatten är en av våra viktigaste naturresursersom vi har lätt att ta för given,men vi har genom åren fått en ökadförståelse för att denna resurs måstevärnas och vårdas i ett hållbart samhälle.Enligt beräkningar som gjorts avUNICEF förbrukar vi i Sverige ca 310liter vatten per dygn och person, varavca 10 liter nyttjas som dricksvatten.Enligt SCB har hushållens vattenförbrukningsjunkit med ca 10 % underåren 2000-2005. Det kan bero på enökad medvetenhet om vattnet som enändlig resurs och på ökande kostnaderför förbrukningen.Allt använt vatten innehåller olikaföroreningar och måste renas. De följermed vattnet ut i sjöar och hav och försämrarderas kvalitet och därmed vårlivsmiljö.Vårt vatten- och avloppssystem (VA)ska tillhandahålla vatten av god kvalitetoch leda bort avloppsvattnet så attdet inte skadar vår miljö och hälsa. Ca85 % av invånarna i Uppvidinge kommunär idag anslutna till kommunaltvatten och avlopp.För tätorterna i Uppvidinge finnsfastställda verksamhetsområden inomvilka kommunen tillhandahåller dessatjänster. Mindre utvidgningar ellerförtätningar av bebyggelsen klaras idaggenom att man ansluter till befintligtnät.Inom Uppvidinge kommun finns 231sjöar och ett flertal vattendrag. Dessavattendrag har sina källflöden inomkommunen, de större vattendrag somhar sin upprinnelse här är Alsterån,Mörrumsån, Ronnebyån och Emån.Nästan 20 av sjöarna sjöar har en arealom mer än 1 km2 och de är Alstern,Hjärtsjön (Granhult), Hjärtsjön (Hökhult),Hultbren, Hökasjön, Kiasjön(delvis i Högsby k:n), Juven, Möckeln,Möcklasjön, Tämmen (delvis i Nybrooch Högsby k:ner), Urasjön, Uvasjön,Säljen, Sandsjön, Storsjön (delvis. i89

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGFig 11.1: karta som visarsjöarne i UppvidingekommunVetlanda k:n), Änghultasjön (delvis iVetlanda k:n), Norrsjön samt Madkroken(båda delvis i Växjö k:n).Några kommunala ytvattentäkterfinns för närvarande inte inom kommunen.Grundvatten.Tillgången på grundvatten är förutomklimatfaktorerna beroende på geologiskafaktorer såsom markens ochbergets egenskaper. T.ex har grovkornigajordarter och sprickrika bergarterbättre förutsättningar att magasineraoch transportera vatten.Särskilt gynnsamma avlagringar förgrundvattenuttag finns mellan Norrhultoch Nottebäck mellan Flybo och Åseda,samt strax öster om Åseda, dessutomlängs Alsteråns dalgång, Områden medsprickzoner i berggrunden finns kringÄlghult och Alstermo.För att tillgodose kommunens vattenbehovfinns vattentäkter vid följandeorter: Lindshammar, Norrhult-Klavreström,Åseda, Marhult, Lenhovda,Älghult, Alsterfors, Alstermo, Fröseke,Sävsjöström.VattenskyddsområdenFör att säkerställa och skydda tillgångenpå drickvatten krävs enligt EU:svattendirektiv att vattenskyddsområdenupprättas. Sådana områden upprättasmed restriktioner för att skydda grundvattnetfrån yttre påverkan. Skyddetkan upprättas dels för att skydda befintligavattentäkter och för att säkerställa90

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNING1.11.ett ökat behov av vatten vid nya täkter.Arbetet med att upprätta sådana vattenskyddsområdenpågår för närvarandeinom kommunen.7.2.3.8.9.4.10. 5.6.Kommunens ställningstagande:Vattenskyddsområden ska fastsällasför följande grundvattentäkter ochenligt prioritetsordning:Prioritet 1: (de närmaste åren):Lindshammar (1.), Marhult (2.),Lenhovda (3.), Sävsjöström (4.),Alstermo(5.) och Fröseke (6.).Prioritet 2: (på lite längre sikt):Norrhult-Klavreström (7.), Badeboda(8.), Västraby (9.), Höneström(10.), Näset norr Kållen (11.).I avvaktan på att vattenskyddsområdenupprättas gäller riktlinjer sommeddelas av miljö-och byggförvaltningen.Fig 11.3: Karta med planeradevattenskyddsområden.Framtida vattenförsörjningDet är viktigt att vattenresursernainte tas i anspråk för andra ändamåloch att vattenkvaliteten bibehålls påen bra nivå. För att på lång sikt säkerställaframtida vattenförsörjning måstekommunen utnyttja sina täkter på ettlångsiktigt sätt samt även planera förnya täkter.Baserat på tidigare undersökningarkan pekas på följande områden strategiskaför nya täkter: vid Hönöström,(för Alstermo) väster om sjön Åmen,(förLenhovda) mellan Flybo och Åseda,(för Åseda) samt Näset norr om sjönKållen.Vid framtida grundvattenuttag kandet bli aktuellt att infiltrera ytvatten förinte påverka grundvattennivån.AvloppshanteringAvlopp är spillvatten från hushåll ochindustrier samt dagvatten från tak,gator och hårdgjorda ytor, som vialedningar transporteras till kommunensavloppsreningsverk för vidaretransport till recipient (sjöar och hav).Ofta låter man dagvattnet infiltreras påplats för att man t.ex. vill att dagvattnetska höja grundvattennivån. Dagvattenkan vara svårt att hantera via ledningssystemeftersom flödet varierar kraftigtt.ex. på sommaren då torra perioderavlöses av plötsliga skurar.Inom kommunen finns avloppsreningsverkpå följande orter: Lindshammar,Norrhult, Åseda, Marhult, Lenhovda,Sävsjöström, Älghult, Alsterfors,Alstermo och Fröseke. Biologisk-kemiskrening finns vid Norrhult, Åseda,Lenhovda och Alstermo. Övriga harbiodammar eller biologisk rening. ILindshammar finns biodammar ochkemisk rening. Samtliga är dimensioneradeför betydligt fler personekvivalen-91

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGter än vad som idag är anslutna. Minstmarginal har Fröseke som är dimensioneratför 275 personer och har ca 250anslutna.Enligt underlagsmaterialet 2004 tillöversiktsplanen samt Tekniska kontoretsöversiktsplan för vatten, maj1998, finns följande prioriteringar, därutsläpp av mindre avloppsvattenmängdenbedömts nödvändigt även framledeseftersom inga andra lösningar finnsi sikte.• Uvasjön, i Alsteråns vattensystem,Fröseke reningsverk• Ovan Fagraström i Alsterån, Alstermosreningsverk• Alstermo-Alsterfors, Alsterån, Alsterforsreningsverk• Ovan Skahus, sjön Alstern, Sävsjöströmsreningsverk• Grönskåra- Århult, ån? Björkshultsreningsverk i Högsby kommun• Kållen m fl Badebodaån och indirektsjön Kållen, Åseda reningsverk• Norrsjön, Norrhults reningsverk• Ovan Änghultasjön, ån? Lindshammarsreningsverk• ostorpsån, Lenhovda reningsverk• Lindbergsbäcken, Marhults reningsverkKommunens ställningstagande angående avloppsvattnet:För en långsiktigt hushållning med våra vattenresurser och för att uppfyllaEU:s vattendirektiv, säkerställa vatten av god kvalitet och därmed kommandemiljökvalitetsnormer för vatten är det angeläget att vattenförvaltningen ses i ettmellankommunalt och regionalt perspektiv inom avrinningsområdena.Även det lokala nyttjandet – se ovanstående tio recipienter - måste ses i etthelhetsperspektiv så att t ex åar och sjöar som är recipienter inte äventyrarförutsättningarna för fisket och därmed besöksnäringen och att negativ påverkanpå sådana närbelägna, befintliga eller framtida grundvattenuttag inteheller sker.Kommunen har bedömt att recipienterna ovan i huvudsak tar emot mindremängder behandlat avloppsvatten men möjligheterna att successivt öka reningsgradenska undersökas.Enskild vattenförsörjning och avloppDet finns ett antal enskilda avloppsanläggningarpå landsbygden, som mednuvarande krav förvisso inte är godkända.Kommunen har därför som mål attinventera de enskilda avloppen.Ett första steg i detta arbete är att kartläggaen 3 km bred zon utmed de sjustörsta åarna och förekomst av enskildaanläggningar inom denna zon.Torpet Bäckaskog, Lenhovdasn. Ur kommunensbildarkiv.92

KAP 11. VATTEN OCH VATTENFÖRVALTNINGKommunens ställningstagande:Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i glesbygd.Befintlig bebyggelse:• avloppsvatten ska i första hand infiltreras lokalt• om infiltration inte är möjlig ska denna ersättas med markbädd med utlopptill lämplig recipient• uppsamling i sluten tank endast i undantagsfallNy bebyggelse:• avloppsvatten ska i första hand infiltreras lokalt• om infiltration inte är möjlig ska denna ersättas med markbädd med utlopptill lämplig recipientNär avloppsutsläpp i glesbygd kommer i konflikt med vattenförsörjning skallvattenförsörjningsintresset prioriteras. Särskild aktsamhet ska också iakttasenskilda anläggningar i anslutning till eller i närheten av Alsterån.Vattenförsörjning och avlopp för industrinBehovet av vatten- och avloppssystemkan för industrin i de flesta fall lösasgenom anslutning till det kommunalasystemet, men i särskilda fall måste separatasystem installeras. De måste dåstuderas noggrant så att de inte orsakaroacceptabla olägenheter.Lakvatten från avfallsdeponierI Uppvidinge kommun finns någraavfallsdeponier som kan påverka miljöoch hälsa. Lakvattnet från dessa deponierkan innehålla miljögifter. Särskilduppmärksamhet måste ägnas så att lakvattnetinte orsakar skador på grundvattenoch vattendrag och åtgärder kankomma i fråga för att förhindra detta.(jfr kap 7.2 Industrier och deponier.)Vatten som kraftkällaSe i kapitel 4, Energi.93

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGSTRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGStrandparti Madkroken.Foto: Hans BomanTidigare lagstiftningRegler om strandskydd har sin grundi 1940-talet då man gradvis kommit tillinsikt om att tillgängliheten till vårastränder höll på att äventyras på grundav bebyggelse nära vattnet,särskilt inärheten av tätorterna. Redan 1947infördes bestämmelser i byggnadslagensom gav länsstyrelserna möjlighetatt förbjuda bebyggelse inom områdeutanför stads- och byggnadsplan, omområdet behövde skyddas på grundav bl.a. natur-skönhet, växtlighet ellerandra särskilda naturförhållanden.År 1950 tillkom en provisorisk strandlag(1950:639), som följdes av 1952 årsstrandlag (1952:382). Denna ersattes avnaturvårdslagen (1964:822).Strandskyddet skärptes 1975 genomändringar i naturvårdslagen (prop.1974:166). Det infördes ett generelltförbud mot att bebygga stränderna vidbåde kusten och i inlandet, kopplat tillen möjlighet att ansöka om dispens frånförbudet.Genom en ändring i naturvårdslagen1994 utvidgades strandskyddets syftetill att också ge skydd för växt- ochdjurlivet (prop. 1993/94:229).Fram till i våra dagar har det frånolika håll förts fram kritik mot lagarna.Naturvårdsverket fick i uppdrag att göraen utredning. Naturvårdsverkets rapportfrån 2002 (Kartläggning m.m. avstrand-skyddsbestämmelserna, rapport5185) visar att det fanns brister i strandskyddsregleringenoch dess tillämpning.94

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGProblemen kan delas in i tre kategorier:• Brister i tillämpningen vid prövningoch tillsyn.• Generella brister och oklarheter iregelverket som förhindrar eller försvårarenändamålsenlig tillämpning.• Bristande legitimitet för regleringen,bl.a. för att samma regler gäller i helalandet oavsett hur mycket eller lite avde strand-skyddade områdena som ärianspråktagna.Resultatet blev en ny strandskyddslagstiftningsom i huvudsak träddei kraft under sommaren 2009, varsordalydelse framgår av proposition2008/9:119.Landsbygdsutveckling i strandnära lägenEnligt proposition 2008/09:119 avsesmed åtgärder som främjar landsbygdsutveckling” bl a sådana åtgärder somlångsiktigt kan antas ge positiva sysselsättningseffekteroch som kan bidratill att upprätthålla serviceunderlaget ilandsbygder.. Sådana situationer kan bla uppstå i samband med etablering aven turistanläggning för en verksamhetdär tillgång till stränder är en förutsättningeller åtminstone en avsevärdfördel. Det kan även tänkas handla omtillkomst av bostäder för permanentochfritidsboende i syfte att upprätthållaett ekonomiskt och personellt underlagför olika former av kommersielltoch offentlig service”Enligt lagstiftningen som kommeratt gälla från den 1 februari 2010 fårkommunen i översiktsplanen peka utområden för landsbygdsutveckling istrandnära lägen. I dessa områden skadet bli lättare att upphäva eller få dispensfrån strandskyddet för bostäder,verksamheter, anläggningar mm. Syftetmed att redovisa områden för landsbygdsutvecklingi strandnära lägen äratt stimulera den lokala och regionalautvecklingen i områden som har godtillgång till fria strandområden ochdär en viss byggnation kan ske utan attstrandskyddets syften åsidosätts. Hänsyntas då också till bebyggelsetrycketi olika delar av landet. Reglerna gör detockså möjligt för fler människor att fåett strandnära boende utan att natureneller allmänhetens tillgång till stränderoch natur skadas.Kommunens överväganden i översiktsplanenär därför av avgörandebetydelse för möjligheten till nyexploatering.Den nya lagstiftningen förutsätteratt de områden som kan bli aktuellaför upphävande/dispens för att främjalandsbygdsutvecklingen har utretts ochredovisats i en översiktsplan.I Uppvidinge kommun finns vattendragoch 231 sjöar med många milstränder. En mycket begränsad del avdessa är idag ianspråktagna för bostäderoch andra verksamheter.För nybebyggelse är det endast en litendel av dessa stränder som kan varalämpliga ur den aspekten att landsbygdsutvecklingska gynnas. Det kanvara en fördel om delar av området redanhar tagits i anspråk för viss bebyggelse.Man kan då med visst fog hävda,att marken och stränderna närmastdet redan befintliga stugområdet samtde allemansrättsliga förhållandenainte kommer att påverkas direkt ellerindirekt av en ny exploatering. Helt nyaetableringar kan också komma i fråga,men då först efter de utredningar ochundersökningar som behövs.Turismnäringens förutsättningarkan ofta förstärkas av anläggningar inatursköna och strandnära lägen, t excampingplatser, stugbyar, vandringsledermm som blir mer attraktiva mednärhet till vatten. I Uppvidinge kommunsom är en glesbygdskommun ochtill mer än 80% består av skog, är naturochkulturförutsättningarna viktiga förbesöksnäringen.95

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGSärskilda skäl för dispens ellerupphävandeI den hittillsvarande lagstiftningen hardispens eller upphävande grundats pås k särskilda skäl som funnits angivnai Allmänna råd från naturvårdsverket.I den nya lagstiftningen finns numera(alltså gällande från 1 juli 2009) dessadefinierade i lagtexten i 7 kap 18c§miljöbalken (MB) och 7 kap 18d§ MB(landsbygdsutveckling). 18d§ är tilllämpligförst från 1 februari 2010 och dåunder förutsättning att det- som ovanredovisats - finns en översiktsplan somger vägledning för områdena.18§d:”Trots det som sägs i 18c§ gäller bestämmelsernai denna paragraf ocksåvid prövningen av om det finns särskildaskäl för att upphäva eller ge dispensfrån strandskyddet inom ett områdesom1. är lämpligt för utvecklingen avlandsbygden2. är av ett sådant slag och har en såbegränsad omfattning att strandskyddetssyften fortfarande tillgodoseslångsiktigt.”I samma paragraf punkt 4 st2 sägs vidare:”Vid prövningen får man som särskildaskäl beakta om ett strandnära läge fören byggnad, verksamhet, anläggningeller åtgärd bidrar tillutvecklingen avlandsbygden. Om prövningen gäller endispens för att uppföra enstaka en ellertvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnaderoch andra åtgärderfår man i stället beakta om huset ellerhusen avses att uppföras i anslutningtill ett befintligt bostadshus.”De båda citerade lagtexterna ovanär alltså två helt nya omständigheter(utöver de sex särskilda skäl som finnskvar sedan tidigare) som får åberopasoch gäller var för sig. Bestämmelsernaom bostadshus syftar till att motverkaostrukturerad bebyggelseutvecklingoch i stället främja samlad bebyggelsesom ger förutsättningar för samhällsservice,men inte att styra om det blirfritids- eller permanentboende. Orden”i anslutning till” kan i detta fall tolkassom ett par hundra meter i glesa områdenmen vanligtvis betydligt mindre.Områden aktuella för landsbygdsutvecklingi Uppvidinge kommunDefinition av landsbygdVid bedömning av vad som är ”landsbygd”i Uppvidinge kommun kanföljande kriterier användas:1. Invånare per km 2 i kommunen.Med ett befolkningstal på knappt9400 invånare och en yta på 1 180 km 2blir genomsnittet 8 inv/ km 2 , vilket ärlägre än riket som helhet (22 inv/km 2 ).Av invånarna bor ca 80% i tätortermed 200 inv eller mer. Det innebäratt siffran för utanför tätorterna blirännu lägre, 1-2 personer/km 2 .2. EU:s och Glebygdsverkets definitionerTillämpas OECD:s definition pålandsbygd, kommuner med en befolkningstäthetlägre än 150 inv/km 2 ,så utgör hela Uppvidinge kommunlandsbygd. Även enligt Glesbygdsverketsdefinition, som grundar sigpå medborgarnas tillgång till serviceoch tidsavstånd i bilresa från tätort såkommer stora delar av kommunen attutgöra landsbygd.96

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLING3. Närhet till tätorterI förarbetena till den ändrade lagstiftningensägs att i eller i närheten avandra tätorter (ej storstadsregionernaoch länscentra) bör det vara möjligtatt peka ut områden som bidrar tilllandsbygdsutveckling, såtillvida attdetta inte hindrar att strandskyddetssyften långsiktigt fortfarandetillgodoses. De fyra största tätorternai Uppvidinge har en befolkning påmellan ca 1000 och 2500 invånare.Kommunens ställningstagandeMed stöd av definitionerna ovanhar kommunen bedömt att vid urvaletav områden för landsbygdsutvecklingbör inte någon eller någrageografiska delområden undantasutan hela kommunen får i dettasammanhang betraktas som ”landsbygd”.Detta skall utgöra huvudkriterietför urvalet.Specificerade kriterier för urval1. Tillgång till sjöar och stränderKommunen har 231 sjöar större än1 hektar varav det är en begränsaddel som är ianspråktagna. Med tankepå sjörikedomen och tillgången tillstränder för allmänhetens friluftslivbör därför detta kriterium inte begränsaurvalet.2. Områden av riksintresse enligt 3-4 kapMiljöbalkenUrvalet ska i först hand ske inomområden som inte omfattas av riksintressenaför naturvård och kulturmiljövård.3. Områden av stort värde för växt- ochdjurlivetUrvalet ska i första hand ske inomområden som inte omfattas av dokumenteradenaturvärden enligt vadsom sägs i kapitel 6:2.4. Områden av värde för friluftslivetHänsyn skall i förekommande falltas till det faktum om friluftslivetsvärden kan höjas och gynnas av entilltänkt exploatering.5. BebyggelsetryckHänsyn skall tas till om området/platsen redan är exploaterad och hurbebyggelsetrycket kan förväntas öka/minska. I ett långsiktigt perspektivfår inte strandskyddets syften urholkaspå grund av åtgärderna.6. ÖversvämningsriskMark och vattenområden där detföreligger risk för översvämningareller mark med dålig stabilitet skallundvikas.7. I eller i närheten av tätorterSmå tätorter i kommunen bör inte generelltundantas för urvalet av platserför landsbygdsutveckling. Urvalethär får dock bedömas från fall till fallberoende på tätortens karaktär mm8. Kommuninvånarnas syn på tillämpningoch urvalI samband med samråd inför översiktsplanen2004 fördes samtal medkommuninvånarna och många förslagtill bostadsområden eller platserför nybyggnation av bostäder oftanära sjöar diskuterades. Hänsyn skalltas till dessa önskemål vid urvalsprocessen.9. Hänsyn till områden utpekade i vindkraftsplanen(TÖP).Urvalet skall ske så att kollision undviksoch tillräckliga respektavståndhålls till de områden som bedömtslämpliga för prövning av vindkraft ivindkraftsplanen.97

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGGEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 1Föreslagna områdenhttp://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=10000&layers=&groups=35,30,32,34,24&center=14873...GEOSECMA - Geografisk Information RW-62009-11-271. ÄlgasjönBefintlig camping i områdets södradel ligger i ganska öppen terräng medhögvuxna barrträd kring en mindrevik. Norr om campingen är avstyckatsju tomter för bebyggelse, varav tvåbebyggda. Möjlighet kan finnas förytterligare tomter. Dessa är ganska tättbevuxna med höga träd främst barr.Campingen ganska plan, övrig marksluttande mot sydväst, nivåskillnad ca20 meter.Norra delen av campingens fastighet,på norrsidan av viken kan vara lämpligför stugbebyggelse. Övrig mark erbjudermöjlighet till från vägen insynsskyddatboende. De sju tomterna ärganska oländiga närmast vattnet ochinbjuder inte direkt till promenad längsvattnet.Förslag: En zon om 25 m närmastvattnet lämnas fritt från bebyggelse ochrisk för översvämning kommer därförinte att finnas. Lämpligt för både permanent-och fritidsboende.Kriterier 1, 2,3,4,5,6 8 och 9 är uppfyllda.1 av Sida 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=5000&layers=&groups=35,30,32,34,24&center=149985...2. Uvasjön, Fröseke.Angöring till området sker från Frösekelängs en gammal järnvägsbank somlöper längs vattnet. Området är idag bebyggtmed tre sentida fritidshus av högklass. De är högt belägna över vägen/järnvägen, ca 5 meter. Kargt områdemed berg i dagen.Området erbjuder attraktivt boendemed utsikt över Uvasjön mot söder.Ny bebyggelse kan ske längs vägen påsamma avstånd som befintlig, ytterligarebebyggelse på platån bakom. Risk2009-11-27för översvämning kommer därför inteatt finnas.Förslag: Definiera området österut ochnorrut. Strandskyddad zon 50 meter föratt värna vägen. Lämpligt för fritidsboende,max 40 m2.Kriterierna 1,2,3,4,5,6,7, 8 och 9 äruppfyllda.98

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGGEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=15000&layers=&groups=35,30,32,34,24&center=14763... 2009-11-273. JohanstorpPlanerad fritidsbebyggelse i två ringarbelägen på en höjd sydväst om norradelen av Möckeln, kallad Smalningen.Detaljplanelagt område med ganskasmå byggrätter.Förslag: Området kan på ett enkeltsätt utökas sydostvart med ytterligareringar, marken är här en glest bevuxenbarrskog som i en snar framtid kan avverkas.Ny bebyggelse – landsbygdsutveckling– på motsatta sidan Smalningensydost om Brittedal kan också diskuteras,liksom i anslutning till byarnaoch husen vid de närbelägna sjöarnaLången och Lillasjön, där det sedantidigare etableats fritidsbebyggelse.Förslag: Detaljplanelagt område förfritidshus utökas med två nya ringar,området får gemensam VA. Permanentboendeunderlättas genom utökadebyggrätter. Ca 30 m tillgänglig zonnärmast vattnet.Kriterierna 1,2,3,4,5,6, 8 och 9 är uppfylldaGEOSECMA - Geografisk Information 09-12RWSida 1 av 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=113&map=&s=1&q=1&cap=&sc=10000&layers=&groups=35,30,32,34,24&center=14606... 2010-01-144. Madkroken, NottebäckMarkområdet på Madkrokens norrasida är lågt beläget, ca 2-3 m över vattnet.Området är utpekat som samladbebyggelse av byggnadsnämnden.Bebyggt med ca 20 st fritids- ellerpermanentboende, varav många liggernärmare än 20 m från stranden. Ianspråktagentomtplats går i de flesta fallända ned till vattnet.Området kan utökas nordvästvarteftersom hela strandremsan i principredan är ianspråktagen.. Denna markär bevuxen med ung barrskog. Kanerbjuda minst ett tiotal nya tomter, dvsdet blir ca 30 st totalt. Översvämningsriskenskall beaktas vid placering ochbygglov till ev. nya tomter.Förslag: Ett utökat område nordvästom befintligt redovisas. Strandskyddadzon 20 meter.Kriterierna 1,2,3,5, 8 och 9 är uppfyllda.99

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGGEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=7500... 2009-11-27GEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 15. Klavreström – NorrhultTvå områden mellan samhällena somavdelas på snedden av banvallen tillgamla smalspårsjärnvägen. Både banvallenoch den slingrande Byvägen ärviktiga karaktärsinslag i landskapetsom måste få finnas kvar.a. Norra delen. Åkermark i sluttningmot sydväst. Öppen vy mot Norrsjön,med banvallen och en trädridå mellan.Förslag: Området passar för ny sammanhållenbebyggelse med gemensamgestaltning. Bebyggelsen kan erbjudavacker vy mot Norrsjön och ingen riskför översvämning. Båtplats och mindrebåthus, max 10 m2, kan tillåtas vid vattnet.Strandskyddsgräns: banvallen.b. Södra delen. Befintlig åkermarknedanför Norrhults Folkets park medbegränsad sikt mot Norrsjön. Pastoralprägel med trädridå närmast vattnetoch en större träddunge mot norra delen.Översvämningsrisken beaktas.Förslag: Strandskyddsgräns växtlighetensinnerkant.Förslag: Båda områdena kan varalämpliga för ny bebyggelse med gemensamgestaltning, kanske efter en arkitekttävling.Kriterierna 1,2,3,6,7,8 och 9 är uppfyllda.6. ÄnghultasjönOmrådet sluttar ganska brant ned motsjön. Erbjuder vacker utsikt västerutmot sjön. Området har tidigare varit påtal för exploatering, de föreslagna tomternaär placerade öster om vägen 7-10meter över vattnets nivå. Området ärbevuxet med hög barrskog och delvisblockrik. Skogen skymmer sikten förbebyggelse öster om vägen. Områdetkan erbjuda attraktivt boende med tomtertyp naturtomt och ev. sluttningshusmed tanke på grundläggningsförhållanden.Rörelser till fots längs vattnetär svåra. Alternativt kan vägen flyttaslängre upp på platån för att skapa lätttarebyggbara tomter. VA-utredning hargjorts för området som förutsätter en100http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=1000... 2009-11-27

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGGEOSECMA - Geografisk Information RW-6GEOSECMA - Geografisk Information 09-12RWSida 1 av 1sjöledning tvärs över viken.Förslag: Bebyggelse i första handväster om vägen. Strandskyddsgräns 20meter.Kriterierna 1,2, 3, 4,5,6, 8 och 9 äruppfyllda.7. Säljen, Tångabo – Uvakull,En rad anspråkslösa stugor är utspriddalängs en slingrande väg, de flestaär högt belägna, mer än 5 meters nivåöver vattnet. Ofta berg i dagen. Mångastugor står på ofri grund. Markennärmast vattnet är tvärbrant och flerastugor står på ”ben”. Området är utpekatav byggnadsnämnden som samladbebyggelse. Gemensam vattenanläggning.Området ligger på attraktivtavstånd från Åseda tätort,Området tåler tillskott av nya stugorutan att dess karaktär behöver ändras.Förslag: Strandskyddsgräns 5 meter.Endast mindre stugor bör tillåtas, max40 m2.Kriterierna 1,2,3,5,6 , 8 och 9 är uppfyllda.Sida 1 av 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=7500... 2009-11-27http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=113&map=&s=1&q=1&cap=&sc=10000&layers=&groups=35,30,32,34,24&center=14775... 2010-01-148. Juven, SjömillanGanska tätt bebyggd rad med stugor,varierande i storlek och gestalt. Radenär utan luckor. Marken bevuxen medhöga lövträd och sluttar ned mot sjönoch norr. En del stugor permanentbebodda. Trafikbuller från väg 23 ärmycket påtaglig.En eventuell utvidgning kan ske medny rad söderut, eller en fortsättningvästerut längs vattnet in på Sjömillan1:27.Förslag: Förlängning av området inpå Sjömillan 1:27. Strandskyddsgräns20 meter.Kriterierna 1,2,3,5,6, 7,8 och 9 är uppfyllda.101

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGGEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 19. Säljen, YggersrydOmrådet ligger mitt emot nr 7 Uvakullovan och är beläget mellan landsvägenmot Näshult och sjön Säljen. Det sluttarmot väster ned mot sjön och bestårdels av öppna delvis obrukade ytor,dels av smärre skogspartier med blandskog.Nära vattnet finns sedan tidigareutspridda fritidshus. Huvuddelen avYggersryds gård finns intill landsvägensvästra sida. Sluttningen mot sjönerbjuder flera fina utblickar. Längst isöder finns en attraktiv badvik. Områdetär ett uppskattat utflyktsmål påcykelavstånd från Åseda.Kriterierna 1,2,3,4,6, och 9 är uppfyllda.GEOSECMA - Geografisk Information RW-6Sida 1 av 1http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=7500... 2009-11-2710. Madkroken, GaltabäckEn mindre väg löper parallellt medstrandlinjen ca 20-40 m in. Längs denca 1 km långa vägen finns möjlighet attanlägga strandnära bebyggelse på bådasidor. Här finns ganska gott om utrymme– kanske möjlighet för hästgårdar?Strandskyddsgräns i vägen eller minst25 meter.Kriterierna 1,2,3,4,5, 6 och 9 är uppfyllda.Kommunens ställningstagande:Ovannämnda områden 1-10 har efter utredning och besiktning bedömts uppfyllaflertalet kriterier ovan för tillämpning av lagstiftningen om landsbygdsutvecklingi strandnära lägen.http://geosecma.uppvidinge.se/Print.aspx?m=109&map=&s=1&q=2&cap=&sc=1000... 2009-11-27Byggnation inom samtliga områden eller några av dem bedöms bidra till ettökat serviceunderlag på landsbygden och mer eller mindre bidra till positivasysselsättningseffekter i kommunen genom en ökad bygg- och anläggningsverksamhetför ortens företagare.Strandskyddets syften bedöms inte långsiktigt skadas eftersom tillräcklig frizon närmast stränderna i alla områden ska lämnas orörda och för friluftslivetkan vissa stränder bli mer tillgängliga än de varit hitintills.102

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGÖvriga studerade områden som utgåttSingelstorp. Glest fördelad bebyggelse,de flesta av villakaraktär med ”pastoralt”intryck med luckor emellan. Markernanärmast Lenhovdasjön öppenoch låglänt. Singelstorps by är utpekadav byggnadsnämnden som samladbebyggelse.Ny bebyggelse innanför strandskyddsgränsinte lämpligt på den lågläntamarken. Den kommer att skymmautsikten från byn och påverka detpastorala intrycket negativt. Ny bebyggelselängre från stranden, med lantligprägel, stora tomter, ojämnt fördelade,kan däremot uppmuntras, t ex hästgårdar.För att garantera områdets karaktäroch gestaltning vid nybebyggelsekan områdesbestämmelser övervägas.Jämför kap 4.1 Boende.Alsteråns dalgång mellan Alsterfors ochAlstermo. På nordsidan av Alsterångår en mindre väg från S. Rås ochvästerut. Terrängen är ställvis ganskabrant ned mot ån och kan i vissa lägenvara lämplig för bebyggelse. Områdetbedöms dock prioriteras för friluftslivetoch turismen och även med hänsyn tillvattenkvaliteten bör det utgå.Samtliga områden som beskrivitsovan finns på översiktskartor ochkartor med angivande av platser och,i vissa fall illustrerade tomter. Dessa,mer detaljerade kartor, redovisasinte här i översiktsplanen men finnstillgängliga som underlagsmaterial ikommunen. De har varit nödvändigaunder utredningsarbetet för att bedömarealiserbarhet och praktiskt genomförandeav tänkta projekt.Mellankommunalt samarbete om riktlinjer för dispenser/ upphävandeUppvidinge kommun har tillsammansmed Högsby, Vetlanda och Hultsfredkommun medverkat i ett regionalt ochmellankommunalt samarbete där syftetvarit att ta fram riktlinjer för dispenserfrån strandskyddet.I samarbetet har formulerats en visiondär kommunerna ser en”levande, attraktiv och socialt väl fungerandelandsbygd med ett livskraftigtföretagande inom olika branscher. Vi stödjerprojektidéer som verkar för ett ökat företagande,fler boende i nya eller befintliga hus,hållbara lösningar för kommunikation ochinfrastruktur, ekonomiskt, ekologiskt ochsocialt hållbar utveckling av hela områdetsamt öppenhet för nya idéer och nya formerav samarbeten”.I det mellankommunala samarbetethar vidare sagts att de övergripandekriterierna för etablering av ny strandnärabebyggelse bör vara att områdetskall vara möjligt och lämpligt attexploatera med hänsyn till grundförhållandenoch översvämningsrisker.Platsen bör även uppfylla flera av nedanståendepunkter för att området skallvara intressant att vidareutveckla frånkommunens sida.Gemensamma kriterier för strandnärabebyggelse är att området bör:• i gällande översiktsplan vara utpekatsom lämpligt för bebyggelse• ha goda förhållanden beträffandetillgång till kommunalt vatten ochavlopp. Alternativt skall nya gemensammaVA-anläggningar kunnaanordnas.• utgöra en utvidgning av ett befintligtplanlagt område• utgöra en förtätning av befintlig bebyggelse• ha närhet till lämpliga anslutningsvägaroch ledningsnät• vara lämpligt att exploatera medhänsyn till kommunal service somsophämtning och skolskjuts, samt privataserviceinrättningar och postgångetc.• kunna utgöra ett större underlag förservice av typ lanthandel103

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLINGDet bör alltså noteras att strandskyddetupphävs inte genom att kommunenredovisar områden för landsbygdsutvecklingi översiktsplanen utan fortfarandegäller det grundläggande kravetpå särskilda skäl för att upphäva ellerge dispens. Men det ska bli lättare att fådispens.Kommunens ställningstagande:Ovanstående gemensamt utarbetade kriterier skall utgöra riktlinjer vid prövningav dispenser eller upphävande av strandskyddet i aktuella områden förlandsbygdsutveckling i strandnära lägen.Konsekvenser för strandskyddet i övrigt inom kommunenEnligt lagstiftningens anda och förarbetenska beaktas om konsekvensernaav utpekandet kan få sådana följder förstrandskyddet att det kan bli ett ökatbebyggelsetryck på de utvalda ellerandra sjöområden i kommunen. Dettaskulle då indirekt kunna utgöra en riskför strandskyddets långsiktiga bevarandeoch på övriga återstående sjöar ikommunen.Kommunen har bedömt att risken förstrandskyddets långsiktiga bevarandepå grund av ett ökat bebyggelsetryckär näst intill obefintlig eller mycketliten. Eftersom bebyggelsetillväxtenunder en lång följd av år varit sådan attdet byggts 1-3 hus per år i kommunenbedöms att någon sådan påverkan intekommer att ske. Tillgången till stränderför allmänheten kommer fortfarande attvara mycket stor och betydligt större äni angränsande kommuner.Några av de utpekade tio områdenaligger vid sjöar som även ligger i angränsandekommuner:Växjö kommun: Madkroken, Norrsjön.Vetlanda kommun: SäljenNybro kommun: UvasjönKommunen kommer att ha samrådmed berörda kommuner varvid derassynpunkter kommer att beaktas.Gällande strandskydd utanförlandsbygdsutvecklingsområdenaFör övriga sjöar gäller de ursprungligareglerna om strandskyddet och sk särskilda skäl när ansökningar omuppförande av bostäder eller andraanläggningar ska prövas. Byggnadersom behövs för jord- och skogsbruketssamt yrkesfiskets behov är undantagnafrån strandskyddsreglerna. Till sådanaekonomibyggnader räknas inte byggnadersom t ex fritidsfiskare eller sk ”trottoarbönder”kan ha behov av. (Muntligkälla naturvårdsverket).De särskilda skälen som numera ärinskrivna i lagstiftningen är följande:Om byggnaden eller anläggningenavses placeras• inom område som redan har tagits ianspråk, dvs där det redan finns enhemfridszon kring bostadshuset,• väl avskiljt från strandmiljön, t ex enavskärande väg• vid vatten eftersom den för sin funktionmåste ligga vid vatten, t exbrygga, båthus104

KAP 12. STRANDSKYDD OCH LANDSBYGDSUTVECKLING• så att en pågående verksamhet skallutvidgas och detta inte kan ske utanförstrandskyddat område,• för att tillgodose ett annat angelägetallmänt intresse som inte kan tillgodosespå annan plats, t ex hamn,tätortsutveckling• för att tillgodose ett annat mycketangeläget intresse, t ex kulturhus.Dispens från strandskyddet kanförknippas med villkor t ex tydligtmarkerad tomtgräns, fri passage närmaststranden, i vissa fall ej ha fönster,brygga som får vara högst x m lång, ejskyltar som privatiserar o liknande.I kommunen gäller strandskydd om100 m för samtliga sjöar.Enligt länsstyrelsen gäller strandskyddvid vattendrag för de åar och vattendragsom är markerade med två blåstreck på topografiska, gröna kartan.Från och med den 1 juli 2009 gällernya regler där strandskyddet delegerats(med vissa undantag) till kommunernaoavsett om delegation fanns tidigareeller inte. Naturvårdsverket rekommenderaratt alla kommuner ser över sittstrandskydd och tar ett beslut där varjesjö och vattendrag namnges i beslutetså att det inte råder några tveksamheterom var strandskyddet gäller.Enligt 7 kap 13 § miljöbalken råderstrandskydd ”vid havet och vid insjöaroch vattendrag”.Denna formulering måste tolkas såatt allt som de facto är ”sjö” eller ”vattendrag”har ett generellt strandskyddom 100 m. Grävda diken och dammaromfattas således inte.Kommunens ställningstagande:En översyn av strandskyddets omfattning vid vattendragen i kommunen skagenomföras inom planperioden.105

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGKONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGKonsekvenserEkonomiska konsekvenserKonsekvenser av Uppvidinges förslagtill översiktsplan i ett regionalt och lokaltperspektiv är att den påverkar ochpåverkas av samhällsekonomin. En godsamhällsekonomi är en förutsättningför hållbar utveckling, här finns aspektersom hög sysselsättning, regionalbalans och ekonomisk tillväxt.Kommunen har en god ekonomi idagvilket borgar för god samhällsservicevilket i sin tur skapar ett gott klimat förnäringslivet med företagande och boendei kommunen. För att takten av nyaföretag fortsatt ska öka skapar översiktsplanenutrymme för utvecklingav nya verksamhetsområden främst iÅseda och Lenhovda, men reservmarkfinns också i de andra tätorterna. Förbättradekommunikationer med 2+1 vägÅseda- Växjö, återupptagande av trafikpå järnvägen Åseda- Vetlanda, bibehållandeav och på sikt förbättrade bussförbindelser(särskilt viktigt för kvinnornapå arbetsmarknaden) bidrar till förbättradependlingsmöjligheter till arbetsplatserinom kommunen. Detta kan isin tur innebära att fler av inpendlarnaupptäcker den goda livsmiljön i kommunenoch att det kan vara positiva attha sin bostad inom kommunen. På såsätt kan befolkningen öka, fler boendeinnebär fler skattekronor till den kommunalaekonomin och fortsatt hög samhällsservicekan bibehållas och kanskeutvecklas.Genom att huvudsakligen planera fören bostadsutbyggnad i några av tätorternaoch då i sammanhållna formerkan de kommunalekonomiska kostnadernaför vägar, VA, energi begränsasjämfört med en ostrukturerad ochspridd bebyggelse. Om man enbartbygger ut i Åseda, Lenhovda, Alstermooch Norrhult/Klavreström skulle kostnadernaytterliga kunna minskas, dockpå bekostnad av målen om levandelandsbygd och att erbjuda möjligheterför attraktivt sjönära boende, som kanlocka nya invånare till kommunen.De ekonomiska konsekvenserna av envindkraftutbyggnad som planförslagetmedger är osäkra. Helt klart är dockatt en utbyggnad i större eller mindreomfattning tillfälligt under byggtidenmedför ökad sysselsättning och därmedökat underlag för handel, service,boende och besöksnäring i varieradutsträckning. Om en maximal utbyggnadsker av t ex 200 verk under en 10årsperiod innebär detta i genomsnitt20 verk per år och detta kan motsvaraen sysselsättning av i genomsnitt 10-20årsarbetskrafter (?)KOLLAS. Även enmindre utbyggnad medför ökat antalårsarbetskrafter. För drift och underhållfordras 1-1,5 årsarbetskrafter för ca 5verk(?) KOLLAS.När översiktsplanen skapar förutsättningarför en positiv utveckling avnäringslivet och boendet i kommunenskapas också ett ökat underlag för handeloch service. Ett ökat kundunderlagökar möjligheterna för att livsmedelsbutikeroch andra affärer kan finnas kvar.En ökad befolkning kan innebära attantalet förskolebarn och skolbarn ökarnågot i kommunen- dock inte så attnya skolor planeras med undantag förny barnstuga i Åseda- vilket innebäratt befintliga skolor även i de mindreorterna kan behållas.Besöksnäringen är i huvudsak bilberoendeoch en ökning av såväl dagturismensom flernätters boende medaktiviteter i kommunen kan få storapositiva ekonomiska konsekvenser förhela kommunen. Översiktsplanen lyfterbesöksnäringen ur perspektivet att detfinns en mycket stor outnyttjad ochicke upptäckt potential i kommunen.I detta kapitelbehandlas tänkbarakonsekvenser avöversiktsplanen.Översiktsplanenskall vara tydlig ochinformativ och desskonsekvenser ska kunnautläsas utan svårighet.Syftet med detta är attintressekonflikter skakunna uppmärksammasi tidiga skeden. Översiktsplanenär dock ettstrategiskt instrumentmed en längre tidshorisont,allting går inte attpåverka lokalt och ÖP:nhar därför en rad osäkerhetsmoment.Följdenblir att konsekvensernainte kan bedömas påett heltäckande sättutan måste också varaöversiktliga.Konsekvensernaska avse sociala,ekonomiska ochekologiska(miljömässiga)aspekter.För miljökonsekvensernafinns speciellalagkrav i 6 kap miljöbalkenoch dessa redovisasnedan i avsnitt 13.2miljöbedömning.106

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGÖversiktsplanen visar på de allmännanatur- och kulturförutsättningarna, detunika i kommunen, skogen, vattnet,åarna, vildmarken med sin flora ochfauna, det glesa och tysta samt pekar utnågra strategiska områden där besöknäringensintressen ska prioriterasframför t ex vindkraftsutbyggnad. Pådetta sätt bör översiktsplanen uppmuntratill och samtidigt kommunenstötta initiativ till företagande inomturismen.Förbättrad turistinformation utmedriksvägarna m fl platser till intressantabesöksmål är också indirekt en planeringsfrågaeftersom den kräver plats förparkering, vägavfarter o liknande.Sociala konsekvenserUppvidinge kommun har inte balansidag mellan dag- och nattbefolkningutan kommunen är med sina ca 1500inpendlare en ”arbetsplatskommun”.Kommunens vision är att minst 1/3av dessa ska bosätta sig i kommunen,vilket kräver ökat bostadsbyggande (seovan).Kommunen har en utbildningsnivåsom ligger under genomsnittet för länetoch riket, med några undantag? Högreutbildning väljs på kort restidsavståndtill exempelvis Växjö. Förbättradekommunikationer såväl fysiskt somtelekommunikationsmässigt (fiberoptik)och uppbyggandet av Linnéuniversiteti Kalmar och Växjö kan förbättramöjligheterna till både utbildning förunga som för kompetensförsörjningoch vidareutbildning. Detta leder isin tur till förbättrade möjligheter attutveckla det lokala näringslivet.Trygghet, tillgänglighet och säkerhetsaspekteri boendet berör alla, barn,ungdomar, kvinnor, män, äldre ochfunktionshindrade. Trafiksäkerhetsaspekteri kommunikationerna, belysningi parker, grönområden och gångstråksamt tillgänglighet för alla i offentligamiljöer måste ständigt beaktas. Barnperspektivet,jämställdheten samt konsekvenserav en åldrande befolkningmed ökat behov av äldreomsorg ochtillgänglighetsanpassning av miljöer ärfrågor som måste arbetas vidare med ifördjupningar av översiktsplanen samti alla detaljplaner.Aspekter som handlar om fler arbetstillfällenoch ökad sysselsättningsgradkan få positiva sociala konsekvenseräven för de enskilda invånarna, t exökad trygghet och välstånd.107

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGMiljöbedömningAlternativNollalternativet innebär en framskrivningav nuläget utan att något görs,dvs vad händer om planförslaget integenomförs och planen inte antas. FörUppvidinges del innebär detta attutvecklingen fortgår som hitintillsutan någon vägledning via ÖP:n. Detinnebär också en trolig fortsatt befolkningsminskningmed kanske i snitt50-70 personer per år.Huvudalternativet utgörs av dettaplanförslag och kan sammanfattas ide sju målen, dvs en förväntad positivbefolkningsutveckling, ökad bosättninginom kommunen av inpendlare, levandelandsbygd, fördubblad besöksnäringgenom utveckling och utbyggnad avdess fysiska förutsättningar, positivt näringslivmed fler och miljöcertifieradeföretag, utbyggnad av vindkraften samtförbättrad infrastruktur.Alternativet för Uppvidinges delkan utgöras av ett planförslag som interäknar med lika hög befolkningsökning,dvs 10 000 invånare år 2020 , utani stället att befolkningen ligger kvar påungefär samma nivå som idag, dvs ca9500 jämfört med 9370 idag. Detta kan ioch för sig innebära ett trendbrott sominte är lika negativt som nollalternativet.Avgränsning av MKBSamråd om MKB:n och dess avgränsningska ske med länsstyrelsen.Med utgångspunkt från kommunensfokusområden, boende och boendekvalitet,energifrågorna, besöksnäringenoch dess förslag i översiktsplanen ärkonsekvenserna av följande särskiltviktigt att belysa:• Bostadsbyggande i tätorterna• Landsbygdsutveckling och strandskydd• Utveckling av verksamhetsområden itätorterna• Utbyggnad av storskalig vindkraftoch sträckning av ny kraftledning130kV• Utveckling av småskalig vattenkraftoch andra småskaliga energikällor• Anläggningar för besöksnäringen,fritid och rekreationDe miljömässiga konsekvenserna förföljande intressen och faktorer behöverbedömas:• Hushållning med naturresursernamark, vatten, vind• påverkan på landskapsbild, naturmiljöoch kulturmiljö• påverkan på boendekvaliteter• påverkan på besöksnäringens förutsättningar• påverkan på vattenkvaliteten inomavrinningsområdena• påverkan på luft, klimatBostadsbyggande i tätorterPlanerad bostadsutbyggnad avses i förstahand ske inom redan antagna ochgällande detaljplaner i tätorterna. Trestörre utbyggnadsområden har dockföreslagit och det är Björkåkraområdet iÅseda, Gripagårdsområdet i Lenhovdasamt Byvägen i Norrhult. Inget av dessaberör några natur- och kulturmiljöerav regionalt eller nationellt intresse.Ny bebyggelse i tätorterna bedömsinte få några konsekvenser för vattenförsörjningeneller vattenkvaliteten dåbebyggelsen ansluts till det kommunalanätet och det finns god marginal för attansluta fler i samtliga orter. Bebyggelsenskulle stärka dessa orter med godsamhällsservice, förväntas anslutas tilllokalt fjärrvärmenät med biobränslenoch utbyggnaden bedöms endast gemarginellt ökad biltrafik och därmedpåverkan på luftutsläpp.I detta avsnitt redovisasen bedömningav översiktsplanenspåverkanpå kommunensmark- och vattenområden.Enligtmiljöbalken(MB)anses alla översiktsplanerinnebära s kbetydande miljöpåverkan(därmed inte sagtatt alla förslag harbetydande miljöpåverkanvilket får visas ikommande detaljplanering,projekteringoch genomförande)och därför skall enmiljökonsekvensbeskrivning(MKB)upprättas. Regler omdetta finns i 6 kapMB. Rimliga alternativmed hänsyntill planens syfte ochgeografiska räckviddska också bedömas.Första steget i miljöbedömningenär attavgränsa innehållet iden miljökonsekvensbeskrivningsomska upprättas. Detgäller att fokusera påde faktorer om kanleda till betydandemiljöpåverkan. MKBska redovisa bådepositiv och negativbetydande miljöpåverkan.En MKB skaalltid innehålla ett s knollalternativ, ett huvudalternativ(dettasamrådsförslag) somjämförs mot nollalternativetsamt ett annatrimligt alternativ tillplanförslaget.108

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGFör nämnda tre orter föreslår översiktsplanenatt fördjupningar skallgöras och miljökonsekvenserna av enökad bebyggelse kommer då att studerasmer i detalj.Landsbygdsutveckling ochstrandskyddÖversiktsplanen visar tio platser vidsjöar där det kan bli aktuellt med bebyggelsei strandnära lägen. Syftet meddessa är att kunna erbjuda attraktivalägen för boende och locka även nyainvånare till kommunen.Det blir alltid mer eller mindre konsekvenserför miljön av ny bebyggelse.Urvalet av platser har dock skett såatt riksintressen för natur- och kulturmiljöinte berörs. Strandskyddetssyften bedöms inte långsiktigt skadasoch tillgängligheten för friluftslivet ochförutsättningarna för besöksnäringenkan öka i de områden där anläggningarföreslås för camping och stugor föruthyrning ( Uvasjön och Älgasjön).Vid detaljplaneringen ska beaktasanpassning till landskapsbild ochmiljö, till medelvattenstånd i sjön ochatt all bebyggelse ska ske med godkändaVA-lösningar. I något fall kananslutning ske till kommunalt VA-nät(Norrhult, Fröseke).Eftersom bebyggelsen ligger utanförtätorterna kommer en ökad biltrafik attbli följden och därmed ökade koldioxidutsläpptill luften.I vilken grad och i vilken takt förslagenkommer att realiseras är svårt attförutspå. De upptagna områdena utgörmöjligheter och alternativ som kanerbjudas till exploatör.Verksamhetsområden mm i tätorterI Åseda samhälle föreslås nya verksamhetsområdeni väster vid Kexholm ochi bra skyltlägen intill väg 23. Markenhar inte några vitala intressenför naturellerkulturmiljö och bedöms därförinte ge några negativa effekter för boendemiljön,dock under förutsättningatt en rejäl grönzon lämnas som skyddmot bebyggelsen. Industrier medföri regel mer tung trafik beroende påtillfarter och trafikföring i samhället.De kan också medföra andra miljöstörningar,utsläpp till luft och vatten, bullermm och dessa konsekvenser måstedärför belysas i en fördjupning av ÖP.nför Åseda.Översiktsplanen föreslår ny plats fören godsterminal utanför Åseda omeller när trafiken på järnvägen Åseda-Vetlanda kan återupptas. Eftersomen plats väster om Åseda ligger inomområde av intresse från vattenförsörjningssynpunktmåste denna bli föremålför grundlig lokaliseringsutredningoch i samarbete med Banverket såatt negativ miljöpåverkan inte sker.I de övriga tätorterna finns olikagrader av lediga lokaler för verksamheter,planlagd mark för industrier ochutpekade reservområden som förutsättsanvändas vid behov och i nämndordning. Industriverksamheter åläggsnästan alltid olika grader av miljötillståndvarför miljökonsekvenserna ochförebyggande åtgärder regleras i dessa.Utbyggnad storskalig vindkraftInom kommunen finns i nordvästett större område av riksintresse förvindkraft. Den största delen av de idaginneliggande förfrågningarna och ansökningarnaligger inom detta område.Av översiktsplanen framgår vilkamotstående intressen främst naturvårdsom ligger inom riksintresseområdet.Kommunen anger i den särskilda vindkraftsplanenatt konkurrerande intressenska prioriteras här, vilket innebärstörre eller mindre respektavstånd ochsom kommer att avgöras från fall tillfall av prövningsmyndigheten.Riksintresset för vindbruk innebärjuridiskt sett företräde för denna verk-109

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGsamhet inom det utpekade området,som bedömts ha ”särskilt goda förutsättningar”för vindbruk. Härigenomsker en god hushållning med naturresursenvind jämfört med en utbyggnadi mindre goda vindlägen.En utbyggnad av vindkraften gerupphov till såväl positiv som negativmiljöpåverkan. Positiv därför att fossilbränslenkan ersättas med förnybaroch miljövänlig energi. Därmed bidrarvindkraften till att minska utsläppensom orsakas av energisektorn vilket ledertill minskad klimatpåverkan, renareluft och minskad försurning och övergödning.Positivt är också att kommunenkan bli självförsörjande på förnybargrön el. Påverkan på landskapsbildenär ofta stor men positivt i Uppvidingeär att de flesta verk kommer att byggasi skogsområden, vilket medför begränsadsynlighet på nära håll. Oftast kanman inte se eller uppleva alla verk samtidigt.Endast på fjärravstånd och överöppna fält eller sjöar kommer verken attsynas över trädtopparna.Den negativa påverkan orsakasfrämst av fysiska och upplevelsemässigaeffekter, ljud och skuggor för boende.Påverkan på skogens djurliv kan skemen osäkert i vilken omfattning. Vissmark och då främst skog i kommunentas i anspråk för själva verken och tillfartsvägarna.Vid stor utbyggnad kannya kraftledningar bli aktuella som dåockså tar i anspråk och begränsar brukandetav jord och skog. Detta påverkarmöjligheterna för friluftsliv, rekreationoch eventuellt besöksnäringen. Vägutbyggnaderför vindkraften kan innebäraförstärkning av bärigheten på endel mindre vägar. Detta förutspås dockfå mindre negativa effekter och indirektvara positivt för skogsbruket.Lokalt kan den negativa miljöpåverkanblir mer påtaglig än den positivaeftersom vindkraftens miljövinsterfrämst syns i ett större regionalt ochglobalt sammanhang.Småskalig vatten- och vindkraftEn utbyggnad av den småskaliga vattenkraftenkan påverka fiskens vandringi åarna och därmed indirekt förutsättningarnaför fritidsfiske, som är enviktig del av besöksnäringen i kommunen.De positiva konsekvenserna ärmera miljövänlig energi.En småskalig vindkraftsutbyggnadsom innebär enstaka mindre verk(lägre än 80m totalt ) i anslutning tillbrukningscentrum eller mindre byarbedöms få begränsade negativa miljöeffekteroch i huvudsak positiva frånenergisynpunkt. (Jfr ovan)Anläggningar för besöksnäringenDe större områden och andra anläggningarsom föreslås i planen till gagnför besöksnäringen bedöms i huvudsakinte få några negativa miljökonsekvenser.Syftet är att mer marknadsföra ochvisa på de unika natur-och kulturtillgångarsom finns i kommunen samtförbättra tillgängligheten med få ingreppi naturen. Tvärtom bedöms depositiva effekterna bli stora. En ökadturism innebär visserligen fler besökareoch då oftast bilburna, men i gengäldkan boende, verksamheter och aktiviteterpå landsbygden ge förutsättningaratt hålla landskapet öppet och levande,vilket är positivt bl a för den biologiskamångfalden.110

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGMöjligheter att uppnå miljökvalitetsmålenDe sexton nationella miljökvalitetsmålenär:1. Begränsad klimatpåverkan2. Frisk luft3. Bara naturlig försurning4. Giftfri miljö5. Skyddande ozonskikt6. Säker strålmiljö7. Ingen övergödning8. Levande sjöar och vattendrag9. Grundvatten av god kvalitet10. Hav i balans samt levande kust ochskärgård11. Myllrande våtmarker12. Levande skogar13. Ett rikt odlingslandskap14. Storslagen fjällmiljö15. God bebyggd miljö16. Ett rikt växt och djurlivKommunen har den 16 maj 2006 antagit”MILJÖMÅL i Uppvidinge kommun”.I denna rapport redovisas 12 av de16 målen – relevanta för kommunen– med särskilda mål och förslag tillåtgärder i kommunen. En del av förslagenhar redan genomförts. Med ledningav rapporten och de miljömål somär relevanta för denna översiktsplanbedöms att kommunen i sitt planförslagmer eller mindre bidrar till uppfyllandetav miljömålen• Begränsad klimatpåverkan,• Frisk luft,• Levande sjöar och vattendrag,• Grundvatten av god kvalitet,• Myllrande våtmarker,• Ett rikt odlingslandskap samt• God bebyggd miljö.Det är dock osäkert hur miljömålenGrundvatten av god kvalitet påverkasliksom Myllrande våtmarker ochLevande skogar påverkas av planförslaget.Miljömålen om giftfri miljö kan inteuppfyllas ännu på grund av att detfinns flera förorenade markområdenafrämst vid de gamla glasbruken.Planförslaget bedöms inte medverkatill att någon miljökvalitetsnorm överträds.Sammanfattning av alla konsekvenserHuvudalternativet innebär stora tillmycket stora positiva konsekvenserekonomiskt och socialt jämfört medNollalternativet och Alternativeteftersom de senare innebär visst måttav stagnation eller bibehållen nivå.Huvudalternativet innebär dock flernegativa miljökonsekvenser än de bådaandra beroende på att i stort sett ingamark/vattenområden tas i anspråk förutveckling i dessa. De negativa miljökonsekvensernamåste dock övervägasvid alla exploateringar och förslag gespå skadeförebyggande åtgärder ochkompensation för förlust av värden.Om det inte heller görs någon satsningpå sjönära boende på landsbygden ellerbesöksnäringen i Nollalternativet ochAlternativet kan miljökonsekvensernabli negativa med minskad biologiskmångfald och ett igenväxande landskap,ännu mera skogrikt.Vindkraftsutbyggnaden är en osäkerhetsfaktor.Vid en utbyggnad av 200verk, som är fullt rimlig, blir miljökonsekvensernasjälvfallet större äni alternativ med 50 eller 100 verk. Enutbyggnad i ett nollalternativ, som integer utbyggnaden tillräcklig styrningvia översiktsplanen, kan bli mera negativäven om färre verk byggs och dessalokaliseras utan hänsyn tagen till denatur-, kultur- och rekreationsvärdensom huvudalternativet pekat ut. Med111

KAP 13. KONSEKVENSER OCH MILJÖBEDÖMNINGrätt placering i en kommun, som har debästa vindförutsättningarna i länet, bordede upplevelsemässiga nackdelarnaav en måttligt stor vindkraftsutbyggnaduppvägas av de lokala och nationellamiljövinsterna.UppföljningSpecifika uppföljningsåtgärder kananges först vid konkret detaljplaneringoch genomförande då mer direkta miljökonsekvensertydligare kan bedömasoch relevanta åtgärder för uppföljninganges.För t ex vindkraftutbyggnaden kommerdock kommunen att generellt ställakrav på att kontrollprogram upprättasför respektive etablering.Kommunen kommer också att kontinuerligtfölja upp kontrollprogrammenoch recipientkontrollerna för anläggningarnavid Linneberga och Flyboliksom enskilda VA anläggningar i anslutningtill Alsterån och de som berörMörrumsåns avrinningsområde inomkommunen.112

KAP 14. KÄLLHÄNVISNINGARKÄLLHÄNVISNINGARKommunala dokument och rapporter• Översiktsplan Uppvidinge kommun1991• Uppvidinge kommun, ”Översiktsplan”2004-02-23 (ej antagen)• Miljömål i Uppvidinge kommun,antagna av kommunfullmäktige den16 maj 2004• Översiktsplan- vatten, tekniska kontoretmaj 1998• Kulturarv att vårda- Kulturmiljöprogramför Uppvidinge kommun• Årsredovisning 2008Övriga dokument• Bilder av södra Småland, RegionförbundetSödra Småland 2009• Historia för framtiden, Kulturminnesvårdsprogramför Kronobergs län1981• Kronobergs natur, länsstyreslsen iKronobergs län 1989• Välkommen till naturen i Kronoberg,Guide till 12 av våra finaste naturreservat,Länsstyrelsen i Kronobergslän• En bok om Småland, utgiven av Smålandsgille i Stockholm, 1943Pågående utredningar• Strategi för besöksnäringen• Visionsdokumnet• Vattenplan• Naturvårdsplan Uppvidinge113