Entreprenörskap och småföretagande i Sverige - Esbri

Entreprenörskap ochsmåföretagande i SverigeNUTEKs uppsatstävling läsåret 2001/2002Sammanfattning av de vinnande bidragen

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGFörord ………………………………………………………….……3Juryns beslut ……………………………………………………….4Juryns motivering …………………………………………………5Kvinnors företagande i Gnosjö…..………………………………6Författare: Ylva Saarinen, Uppsala universitetThe Internationalisation of Swedish…………………………...15Telecommunications Companies- a Case study on ChinaFörfattare: Nedim Efendic, Martin Norén och Karl Pettersson, Handelshögskolan iStockholm2

FÖRORDUppsatstävlingen ”Entreprenörskap och småföretagande i Sverige” för läsåret2001/2002 är avgjord. Tävlingen har arrangerats av Verket för näringslivsutveckling(NUTEK) i samarbete med ESBRI, Företagarnas Riksorganisation och Ernst & Young.Syftet med tävlingen är att stimulera studenter som skriver uppsats vid landetshögskolor och universitet att närmare studera frågor som rör entreprenörskap ochsmåföretagande.I denna skrift presenteras de vinnande bidragen i sammanfattning. Respektiveuppsatsförfattare svarar själva för sin sammanfattning.Juryn har bestått av följande personer:- Magnus Aronsson, ESBRI- Håkan Boter, Handelshögskolan vid Umeå universitet- Lena Heldén Filipsson, Företagarnas Riksorganisation- Thomas Henningson, ALMI Företagspartner Örebro AB- Carin Holmquist, Handelshögskolan i Stockholm- Sven-Erik Johansson, Ernst & Young AB- Magnus Klofsten, Linköpings universitet.- Henrik Levin, Verket för näringslivsutveckling, NUTEK- Torbjörn Nilsson, Luleå tekniska universitet- Lars Nyberg, Verket för näringslivsutveckling, NUTEK- Annika Rickne, Chalmers Tekniska Högskola- Johan Wiklund, Handelshögskolan i StockholmJuryn har vid sin bedömning utgått från följande kriterier:• problematisering – formulering av problemet och dess relevans• metod – förhållandet problem-teori-empiri-analys• analysförmåga – struktur och koppling mellan data/resultat/förslag• språkbruk och analysförmåga i övrigt• originalitet och nytänkandeI tävlingen har 42 uppsatser deltagit. Huvuddelen av landets universitet och högskolorhar haft studenter som deltagit med sina uppsatser.Stockholm i december 2002Henrik LevinProjektansvarig3

JURYNS BESLUTUppsatstävlingen ”Entreprenörskap och småföretagande i Sverige” är nu avgjord. Jurynhar i år låtit de två nedanstående uppsatserna dela på förstapriset:Delat 1:a prisKvinnors företagande i GnosjöFörfattare: Ylva SaarinenHandledare: Katarina PetterssonUniversitet/högskola: Uppsala UniversitetDelat 1:a prisThe Internationalisation of Swedish Telecommunications Companies- a Case Study on ChinaFörfattare: Nedim Efendic, Martin Norén och Karl PetterssonHandledare: Frédéric DelmarUniversitet/högskola: Handelshögskolan i StockholmDessutom har nedanstående uppsats av juryn erhållit hedersomnämnande:Från forskare till företagare– kommersialisering av forskning vid Linköpings universitetFörfattare: Patrik Svensson och Fredrik WestinHandledare: Pontus BraunerhjelmUniversitet/högskola: Linköpings universitet4

JURYNS MOTIVERINGJuryn har motiverat sitt val av de två vinnande uppsatserna enligt följande:”Kvinnors företagande i Gnosjö” av Ylva Saarinen, Uppsala universitet.Förutom att uppsatsen håller god klass är ämnesvalet intressant och relevant. Gnosjö ären av Sveriges mest studerade regioner vad det gäller entreprenörskap. Småföretagandetär utbrett och en mycket viktig del av samhällsstrukturen. Samtidigt är regionen kändför att ha en traditionell samhällsstruktur och traditionella könskontrakt. Mot dennabakgrund är kopplingen till kvinnors företagande särskilt intressant i detta sammanhang.Uppsatsen är en självständig genomgång av teoretiska ansatser inom fältet, där dessarelateras till en dualistisk forskningstradition där manligt och kvinnligt ställs motvarandra. Författaren använder sin syntes av det teoretiska fältet till att analysera etturval av personer från näringslivet i Gnosjö. Den väl genomförda empiriska studienbelyser kvinnors företagande som det mångfacetterade fenomen det är, och visar därförpå bristerna med schablonisering.”The Internationalisation of Swedish Telecommunications Companies – a CaseStudy on China” av Nedim Efendic, Martin Norén och Karl Pettersson,Handelshögskolan i Stockholm.Det område som uppsatsen behandlar är högaktuellt genom kopplingen mellan svenskstrategisk viktig kompetens inom telekommunikation med de extremt viktigaframtidsmarknaderna i Kina.Ett väsentligt inslag är ansatsen att introducera entreprenörer i modeller avinternationella småföretagssatsningar. I det perspektivet öppnas nya förutsättningar föratt ytterligare fördjupa befintliga affärsrelationer samtidigt som möjligheterna att finnanya sådana kan uppstå på ett för entreprenören och småföretaget avgörande sätt.Uppsatsen är välskriven och innehåller en god genomgång av teori och utveckling av enegen modell för att förstå internationaliseringsprocessen. Vidare innehåller uppsatsen ettväl genomfört empiriskt arbete och analys.5

i en hierarkisk relation till varandra, där de ord som kopplas till det kvinnliga har en mindrestatusladdad klang än de som kopplas till det manliga. 7 Litteraturvetaren Nina Björk påvisarnågra av de egenskaper, som i det samtida västerländska samhället förknippas med respektivekön. För tydlighets skull kan de spaltas upp så här: 8En man är:AktivEnergiskSjälvständigRationellLogiskAggressivStarkBrutalAnalytiskDominantUnikTävlingsinriktadEn kvinna är:PassivTrögOsjälvständigIrrationellEmotionellKommunikativSvagVårdandeIntuitivTjänstvilligSjälvutplånandeAltruistiskBjörk konkretiserar också hur dualismens hierarkisering och ömsesidighet fungerar samt hurdess båda ingående begrepp vilar på en gemensam grund av separation och dominans.”Dessutom är det omöjligt att samtidigt behålla det vi kallar ’kvinnlighet’ och ge det likvärdigstatus med det vi kallar ’manlighet’ - ty kvinnlighet får endast sin mening i förhållande tillmanlighet och båda dessa begrepp får i sin tur mening genom att utgöra en hierarkisk ordning,där det manliga är överordnat det kvinnliga. Om ’kvinnlighet’ skulle få likvärdig status med’manlighet’ skulle den inte längre vara ’kvinnlig’.” 9• GENUSSYSTEMETHirdman visar i sin genussystemteori hur det ojämlika förhållandet mellan könen upprätthållsvia två mekanismer, könens isärhållande och den manliga normens primat, det vill säga attmannen är norm. Isärhållandet kommer exempelvis till uttryck i arbetsdelningen genom att mänoch kvinnor arbetar med skilda saker och den manliga normens primat leder till att kvinnornasarbete värderas lägre än männens. Isärhållandet får till följd att könens olika arbetsområdensällan jämförs med varandra. På så vis hålls den manliga normen relativt osynlig, vilket i sig göratt den kan fortleva utan att ifrågasättas i någon större utsträckning. Den manliga normensprimat utesluter inte att kvinnor kan ha makt eller få uppskattning, men den kräver att de hållersig till spelreglerna för vilket beteende som är socialt accepterat för en kvinna. Kvinnor somkommer in i mansdominerade sammanhang blir ett problem och en kärna till konflikt. För attplatsa måste de förändra sig, de måste lära sig att ta för sig (som män), att ta plats (som män)och att bestämma (som män). Männen har däremot ingen skyldighet att ändra sig, på grund avden manliga normens primat är samhället redan uppbyggt på deras premisser. Förhållandetmellan könen regleras i så kallade genuskontrakt, vilka givetvis aldrig formaliseras, men likvälutgör grunden för mäns och kvinnors roller i samhället. I takt med att dessa roller förändras,förändras även genuskontraktet. Trots att genussystemet aldrig kan vara helt ”rent” frånundantag eller avvikelser har det en betydelsefull plats i vår sociala verklighet. 107Åquist, Ann-Cathrine (1995), Kön, praktik och kunskapsproduktion, i: NordiskSamhällsgeografisk Tidskrift nr 21. Roskilde: Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift, s. 42.8 Björk, Nina (1996), Under det rosa täcket – Om kvinnlighetens vara och feministiskastrategier. Stockholm: Wahlström och Widstrand, s. 45-48, 65 och 76-77.9 Ibid, s. 43.10 Hirdman, Yvonne (1990), Genussystemet, i: Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:44.Göteborg: Graphic Systems AB, s. 75-84.8

• FÖRETAGANDE OCH MANLIGHETKvinnor har drivit företag i stor omfattning under hela 1900-talet. 11 Numera finns det, exklusivejordbrukarna, ungefär 100 000 företagande kvinnor i Sverige och deras företag utgör enfjärdedel av det totala antalet företag i riket. 12 Företagsekonomen Eva Javefors Grauerskonstaterar att entreprenörs- och företagarforskningen vanligtvis har negligerat såväl kvinnorsom är aktiva i familjeföretag, som företagande inom traditionellt kvinnliga branscher. 13 Attkvinnorna, trots deras relativt stora antal, har fått så liten uppmärksamhet av forskningen, ijämförelse med företagande män, kan dock förklaras av att företagande som företeelse ärmanligt könat. Normen för företagare är en man och begrepp som kvinnors företagande ochkvinnliga företagare implicerar att dessa skiljer sig från normen. De är inte företagare, utankvinnliga företagare. 14 Pettersson konstaterar att män av denna anledning inte kallas manligaföretagare, utan rätt och slätt företagare. 15”Det manliga i begreppet företagare är osynliggjort och företagare framstår på ytan som enförment könsneutral kategori. Uttrycket manliga företagare blir därmed en tautologi, eftersomföretagare enligt den gängse uppfattningen betyder just manlig företagare.” 16• METODDet empiriska materialet utgörs av telefonintervjuer med personer från olika delar avnäringslivet i Gnosjö kommun. Genom intervjuer med 16 företagande kvinnor försöker jagfånga hur företagande kvinnor i Gnosjö upplever sin situation. För att undersöka vilkaföreställningar om kvinnliga företagare som dominerar bland företagsfrämjare i kommunen,intervjuas fem näringslivsföreträdare med god inblick i och sinsemellan olika perspektiv påföretagande i Gnosjö. Samtliga informanter är bosatta och verkar i Gnosjö kommun.I Sundin och Holmquists studie framkom att det finns en stor mångfald i kvinnorsföretagande. De finns i alla åldrar, i nästan alla branscher över hela landet och de arbetar alltfrån några timmar i företaget till nästan jämt. 17 Därför ansåg jag det vara viktigt att få meddenna mångfald även bland mina informanter. För att möjliggöra det använde jag mig av vadsociologen Hanne Haavind kallar ett strategiskt urval. Det syftar till att säkerställa en variationav såväl personer som fenomen i undersökningen. 18 Sociologen Steinar Kvale poängterar viktenav att informanternas privatliv skyddas. 19 Efter övervägande valde jag att, med informanternastillstånd, citera dem med namn och befattning. För att citaten ska fylla sin funktion krävs det attläsaren även kan få reda på andra bakgrundsfakta, exempelvis ungefärligt antal anställda ochbransch. Men eftersom Gnosjö är ett litet samhälle där alla känner alla, är det med dessa faktarelativt enkelt att ta reda på vilket företag och vilken person det gäller. För att tillfredsställa deetiska kraven fick informanterna således möjlighet att ta del av och vid behov förändra de citatsom ingår i uppsatsen.11Sundin, Elisabeth (1988), Osynliggörandet av kvinnor – exemplet företagare, i:Kvinnovetenskaplig Tidskrift, nr 1. Stockholm: Kvinnovetenskaplig Tidskrift, s. 3-4.12 Forum för småföretagsforskning(a), på: www.fsf.se/fem/faq_middle.html, 011217, samtForum för småföre-tagsforskning(b), a.a., 011217.13 Javefors Grauers, Eva (2000), Familjeföretagandet ur ett genusperspektiv – exemplet ICA, i:Gandemo, Bertil (red), Familjeföretag och familjeföretagande, FSF 2000:6. Örebro: Forum försmåföretagsforskning, s. 81.14 Danilda, Inger (2001), Finns det ett speciellt företagsklimat för kvinnor som driver företag? i:Ekstedt, Eskil (red), Kunskap och handling för företagande och regional utveckling. Arbetsliv iomvandling, 2001:4. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, s. 82.15 Pettersson, Katarina (2001), a.a., s. 6.16 Ibid, s. 6.17 Sundin, Elisabeth & Holmquist, Carin (1989), Kvinnor som företagare, osynlighet mångfaldanpassning – en studie. Malmö: Liber, s. 45 och 48.18 Haavind, Hanne (1982), Hvilke krav vil vi stille til metoder for at de skal være egnet til åstudere kvinners livssituasjon? i: Broman, Ulla (red), Metoder och problem i kvinnoforskningen,Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning i Göteborg, rapport 1982:1. Göteborg:Göteborgs universitet, s. 73-74.19 Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur, s. 109.9

• KVINNOFÖRETAGARNAS UPPLEVELSERI analysen av intervjuerna med de företagande kvinnorna blev flera teman tydliga. Till att börjamed är deras osynlighet ett genomgående drag. Bara en av kvinnorna identifierar sig självmantsom företagare. På en direkt fråga anger fler att de ser sig själva som företagare, men långt ifrånalla. Som svar på frågan Ser du dig själv som företagare? svarar de exempelvis:”Nej, jag tänker inte så. Jag har inte funderat på det. Jag känner mig som en som jobbar påReklambiten. Men jag är ju väldigt medveten om att det är jag som äger det och har ansvaretoch så.” 20Det är värt att notera att det är betydligt vanligare att kvinnor som är verksamma i företag medtraditionellt manlig verksamhet ser sig som företagare. I dessa företag kan kvinnan vara en avflera kompanjoner och fortfarande känna sig som företagare. Men i företag med traditionelltkvinnlig verksamhet måste hon styra verksamheten själv, eller tillsammans med andra kvinnor,utan större inblandning från någon man för att känna sig som företagare.Ett annat exempel på kvinnors osynlighet som företagare blir tydligt när informanternaombeds att beskriva en bra företagare. Flera skildrar denna som en man och några redogör förföretagaren i könsneutrala termer, men ingen av dem framställer denna person som en kvinna.Jag ser detta som en förklarande faktor till varför många kvinnor upplever sig ha svårt attkomma fram. En av de egenskaper som en bra företagare ska besitta är nämligen att vara ”man”.Detta har påvisats i studier av chefer och chefskap och egenskapen att vara av manligt kön utgörsjälva kärnan i det fenomen som brukar benämnas glastaket. 21 Dessa studier är kanske intedirekt överförbara på småföretagandets villkor, men de visar ändå hur kön och förmodadkompetens kan vara intimt sammanlänkade.I gemen har de företagande kvinnorna gott om kontakter och ett rikt nätverk som derasföretag kan dra nytta av. De verkar vara positiva kvinnor, med stark självkänsla, framåtanda ochen bra relation till sina anställda. Emellertid upplever flera att de saknar ett nätverk förkvinnoföretagare där de kan ventilera sina upplevelser av att bli särbehandlade och av att interiktigt passa in i företagarmallen. Flera kvinnor är dock negativt inställda till ett nätverkförbehållet kvinnoföretagare. Genom nätverkande önskar de i första hand öka sin kompetens tillnytta för företaget och därför är även de manliga kollegornas kunskap betydelsefull.Många informanter ger uttryck för att det inte är lätt att vara företagare och kvinna i allalägen. Det krävs lite mer och samtidigt anses de klara av lite mindre. Kvinnorna får känna att deavviker från normen, att de är lite speciella. Frustrationen detta skapar är tydlig i deras utsagor.”Det är lite mer misstroende mot kvinnor, att vi inte skulle klara av det eller att vi inte vet vadvi pratar om. De undrar kanske ’Vem hjälper dig med det då?’ Som att vi måste ha en manbakom ryggen som hjälper oss med företagandet.” 22Att kvinnorna inte anses lika kunniga blir tydligt i deras utsagor om sina affärskontakter. Fleraberättar om hur dessa erbjuder dem sämre villkor än sina manliga kollegor. Det händer också attaffärskontakterna frågar efter honom, chefen, fast företagets VD är en kvinna och står mittframför dem.Anpassning i olika former är en central beståndsdel i en analys av kvinnors företagande. 23För mina informanter handlar anpassningen om de restriktioner som ansvaret för hem och familjställer på kvinnornas företagande. Männen har mer tid att träffas, göra saker ihop och på ettnaturligt sätt knyta kontakter till nytta för företaget. Kvinnorna har ofta inte möjlighet att följamed på samma sätt, eftersom det faller på deras lott att ta hand om barnen och se till att dedagliga sysslorna blir gjorda.Anpassningen handlar emellertid också om hur kvinnoföretagare lär sig att hantera att blisärbehandlade eller förbisedda samt hur de förändrar sitt beteende för att övervinna motståndet20 Månika Petersson, 53 år, VD och ensam ägare till Reklambiten i Gnosjö AB, 020422.21 Wahl, Anna (1994), refererad i: Javefors Grauers, Eva (2000), a.a., s. 94.22 Agneta Ottosson, 46 år, styrelseledamot och snart ensam ägare till AB Sol och Hår i Gnosjö,020423.23 Sundin, Elisabeth & Holmquist, Carin (1989), a.a., s. 140-147.10

de möter i sitt företagande. En majoritet av informanterna hävdar att kvinnor måste kämpa merän män för att bli respekterade som företagare. I omgivningens ögon faller det sig inte naturligtför en kvinna att vara företagare och det kan göra arbetsklimatet tuffare för kvinnor som väljeren sådan sysselsättning. Genom sitt företagande bryter de mot genussystemet. Vissa stöter påmotstånd, andra gör det inte. Men erfarenheten av att själv ha blivit, eller känna någon som harblivit förbisedd eller särbehandlad på grund av kön, finns bland de flesta informanterna. Om devill synas och ta plats måste de kämpa. Anpassningen ligger i själva kampen, i tvånget att ta ihårdare, prestera bättre och vägra ge sig. Den ligger i nödvändigheten att stålsätta sig införomgivningens tysta och kanske omedvetna motstånd.Frågan Tror du att det är någon skillnad på hur det är för kvinnor och män att vara företagare?illustrerar detta:”Jag tror det är tuffare om man är kvinna. Vi måste kämpa mer för att komma upp. Även iGnosjö är de flesta företagarna män. Som kvinna får man lov att vara tuffare, tuff, men ändårak. Vill man en sak får man kämpa, så är det.” 24• FÖRETAGSFRÄMJARNAS SYN PÅ KVINNLIGA FÖRETAGAREÄven bland företagsfrämjarna är kvinnors företagande relativt osynligt. Det märks inte enbart påatt det generellt råder en stor okunskap om kvinnors företagande, utan också på att de serkvinnor i familjeföretag som medhjälpare snarare än kompanjoner. Kvinnor räknas inte somföretagare, utan hamnar ”på undantag” som delägare. Att delägarskapet inte har samma statuskommer fram tydligt i följande citat:”Företagare för mig är om du äger hela eller delar av det och är aktiv i det, att äga, leda ochdriva. […] Det är inte så många kvinnor i familjeföretagen som är med i ledningen. Mannen harledarskapet och kvinnan en administrativ roll. Men många beslut fattas ju runt köksbordet. Skaman köpa något jättestort så påverkar det ju familjen också. Då blir det kanske inte någonsemester det året och då har ju kvinnan också något att tycka till om.” 25De intervjuade företagsfrämjarna menar att det finns flera skillnader i hur män och kvinnordriver företag. De förmedlar en bild av företagande kvinnor som flexiblare, mjukare,försiktigare och mer sociala än sina manliga kollegor. Kvinnorna anses också vara bättre på attlyssna och prata om känslor. Kvinnornas förmåga att prata anses dock inte enbart positiv, denkan även beskrivas i termer av att de ”tjafsar” för mycket. Företagsfrämjarna förmedlaremellertid inte en entydig bild, hos en av dem finns det istället ett uppenbart likhetsperspektiv.Även hon påtalar att det finns skillnader mellan könen, men hon fokuserar på likheterna mellandem och de generella krav som företagande ställer på individen, oavsett kön.Överlag är företagsfrämjarna positivt inställda till kontakter mellan företagare. Kontakterspecifikt mellan företagande kvinnor uppfattar de däremot som tveksamt eller negativt. Denpositiva aspekten av kvinnokontakter anses vara att de företagande kvinnorna har någon attprata med. I övrigt menar företagsfrämjarna att det är bransch och inte kön som ska varastyrande för både kontakter och nätverk.Företagsfrämjarna har olika uppfattningar om vilket motstånd företagande kvinnor kanmötas av. Vissa redogör i specifika ordalag för hur motståndet yttrar sig och vad de anser att detberor på. Andra hävdar att det inte finns något motstånd över huvud taget. På frågan Tror du attföretagande kvinnor kan känna sig ovälkomna i vissa sammanslutningar av företagare iGnosjö? svarar de bland annat:”Ja, det kan finnas vissa grabbiga miljöer, men i de flesta småföretagarkretsar uppskattar mankvinnorna. Jag har lärt mig att uppskatta dem. Det skulle kunna finnas enskilda företagare sominte gör det, men det är inget jag själv känner till. Det räcker att kvinnorna kommer ut i24 Anna Grahn, 29 år, styrelseledamot och hälftenägare till Anna Grahns Handelsservice AB,020425.25 Ingegerd Gréen, VD för Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen, 020507.11

produktionen bland männen. Att se bilder på lättklädda kvinnor på deras skåp är ju inte så kul,men att bilderna finns där beror ju på att det inte är några kvinnor där.” 26Trots att flera företagsfrämjare har en relativt tydlig bild av vilket motstånd de anser attföretagande kvinnor kan råka ut för, är det ingen som anser sig ha något ansvar för att förbättrajämställdheten på området. Deras svar skiljer sig åt, men ingen organisation genomför någraaktiva åtgärder mot de former av motstånd som de själva menar att kvinnoföretagare kan råka utför. Utifrån statsvetaren Ingrid Pincus studie om jämställdhetsarbete i kommunerna tolkar jagdetta som ett motstånd ifrån organisationen i sig. 27Industriellt Utvecklingscentrum är de enda som ger intryck av att arbeta aktivt medjämställdhetsfrågor överlag och dess VD Ingegerd Gréen för tydligt fram ett genusperspektivunder hela intervjun. Företaget utvecklar bland annat metoder och system som gör att kvinnor itillverkningsindustrin ska få större möjligheter till kompetensutveckling. Hos henne finner jaginget konkret motstånd, men hon lägger istället ansvaret och skulden för ojämlikheten påkvinnorna själva. På frågan Tror du att kvinnliga företagare kan känna sig ovälkomna i vissasammanslutningar av företagare just för att de är kvinnor? svarar hon:”Ja, men det beror kanske på att man känner sig obekväm när man är udda. […] Oavsett påvilket sätt man bryter av från mängden är det lätt hänt att man känner sig ovälkommen. Dågäller det att ta sig en funderare på VARFÖR man känner sig ovälkommen. Är det för att jag ärkvinna? Är det för att de inte är vana vid att ha kvinnor med och därför inte tänker på att jaghar andra intressen och vanor? Det är klart att det finns mansgrisar också. Det bästa man kangöra som kvinna då är tala om vad man tycker och sedan ge fan i sammanhanget.” 28Implicit i resonemanget ligger att kvinnorna, om de känner sig ovälkomna, måste lära sig attantingen uthärda situationen eller förändra den. Båda alternativen innebär en anpassning frånderas sida. Om den enskilda kvinnan varken står ut eller klarar av att förändra situationen är dethon som inte heller kan stanna kvar. Att lämna organisationen framstår som hennes fria val,fastän det är omgivningens motstånd som indirekt tvingar fram beslutet.• AVSLUTANDE DISKUSSIONAnalysen av intervjuerna indikerar att det finns mycket att göra i Gnosjö när det gällerjämställdhet och företagande. I majoriteten av informanternas utsagor finns uttalanden somtyder på att det finns ett motstånd riktat mot företagande kvinnor. De anses inte vara likakunniga som sina manliga kollegor och vissa känner sig tvungna att gång på gång bevisa att deduger för att bli tagna på allvar.Kvinnors företagande i Gnosjö karaktäriseras av anpassning till familj och till patriarkalamiljöer. Eftersom huvudansvaret för hem och barn ofta faller på deras lott begränsas den tid ochdet engagemang som kvinnorna har möjlighet att satsa i företaget. Dessutom måste de kämpaoch gång på gång bevisa att de är minst lika duktiga som sina manliga kollegor, för att bliinsläppta i de mansdominerade företagarkretsarna.Även osynlighet är ett centralt tema i intervjuerna. Bland de företagande kvinnorna självavisar sig osynligheten främst i att de inte identifierar sig som företagare. Hos företagsfrämjarnakommer den till uttryck genom att kvinnor i familjeföretag vanligen ses som delägare ochmedhjälpare, men inte som kompanjoner.Flertalet informanter utmålar kvinnliga företagare som mjukare, flexiblare och merprestigelösa än manliga företagare. Kvinnorna anses även vara bättre på att lyssna och prata omkänslor. Alla dessa egenskaper är positivt värdeladdade och de är kopplade till dualismens26 Inge Johansson, ordförande för Gnosjö Industriförening, 020423.27 Pincus, Ingrid (1998), Jämställdheten och kommunerna, i: Baude, Annika, et al (red), Genus ipraktiken – på hans eller hennes villkor?. Vällingby: Jämställdhetsarbetares förening (JA), s. 66-70.28 E-post från Ingegerd Gréen, VD för Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen,020503.12

kvinnlighet. Genom ordens positiva värdeladdning betonas den uppburna kvinnligheten ochmoderligheten som blivit särartsfeministernas utopi.Bilden av den goda företagaren, som målades upp ovan, har emellertid även en baksida:den väsensskilda företagaren. Även denna föreställning bygger på dualismen manligt/kvinnligt,men det är de negativt värdeladdade orden som betonas. Denna bild framkommer exempelvisnär kvinnors positivt värdeladdade förmåga att prata om känslor vänds till negativvärdeladdning genom att samspråket beskrivs som ”tjafsande”.Lika lite som Sundin och Holmquist har jag kunnat hitta någon mall för hur företagandekvinnor är och beter sig. Visserligen delar de många erfarenheter, men det finns ännu mer somskiljer dem åt. På många sätt är kvinnoföretagarna säkerligen snarlika företagande män, menderas erfarenheter av att leva och verka som kvinnor i ett manssamhälle kommer aldrig att delasav männen. Kvinnorna är både lika och olika varandra och detsamma gäller troligtvis även derasförhållande till företagande män.13

• LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING• LITTERATURBjörk, Nina (1996), Under det rosa täcket – Om kvinnlighetens vara och feministiska strategier.Stockholm: Wahlström och Widstrand.Danilda, Inger (2001), Finns det ett speciellt företagsklimat för kvinnor som driver företag? i: Ekstedt,Eskil (red), Kunskap och handling för företagande och regional utveckling. Arbetsliv i omvandling,2001:4. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.Haavind, Hanne (1982), Hvilke krav vil vi stille til metoder for at de skal være egnet til å studere kvinnerslivssituasjon? i: Broman, Ulla (red), Metoder och problem i kvinnoforskningen, Forum för kvinnligaforskare och kvinnoforskning i Göteborg, rapport 1982:1. Göteborg: Göteborgs universitet.Hirdman, Yvonne (1990), Genussystemet, i: Demokrati och makt i Sverige, SOU 1990:44. Göteborg:Graphic Systems AB.Javefors Grauers, Eva (2000), Familjeföretagandet ur ett genusperspektiv – exemplet ICA, i: Gandemo,Bertil (red), Familjeföretag och familjeföretagande, FSF 2000:6. Örebro: Forum försmåföretagsforskning.Johansson, Susanne (2000), Genusstrukturer och lokala välfärdsmodeller, fyra kommuner möteromvandlingen av den offentliga sektorn. Uppsala: University Printers.Kvale, Steinar (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.Pettersson, Katarina (2001), Diskursen om Gnosjö ur ett könsperspektiv. Män är företagare ochföretagande är manligt. Uppsats till konferensen ’Samhällets diskurser – Språk- ochsamhällsvetenskapliga perspektiv’, 18-21 oktober 2001.Pincus, Ingrid (1998), Jämställdheten och kommunerna, i: Baude, Annika, et al (red), Genus i praktiken –på hans eller hennes villkor?. Vällingby: Jämställdhetsarbetares förening (JA).Sundin, Elisabeth & Holmquist, Carin (1989), Kvinnor som företagare, osynlighet mångfald anpassning –en studie. Malmö: Liber.Sundin, Elisabeth (1988), Osynliggörandet av kvinnor – exemplet företagare, i: Kvinnoveten-skapligTidskrift, nr 1. Stockholm: Kvinnovetenskaplig Tidskrift.Wendeberg, Birgitta (1982), Gnosjöandan – myt eller verklighet. Värnamo: U B Wendeberg Förlag HB.Åquist, Ann-Cathrine (1995), Kön, praktik och kunskapsproduktion, i: Nordisk Samhällsgeo-grafiskTidskrift nr 21. Roskilde: Nordisk Samhällsgeografisk Tidskrift.• TELEFONINTERVJUERGrahn, Anna, styrelseledamot och hälftenägare till Anna Grahns Handelsservice AB, 020425.Gréen, Ingegerd, VD för Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen, 020507.Johansson, Inge, ordförande i Gnosjö Industriförening, 020423.Ottosson, Agneta, styrelseledamot och snart ensam ägare till AB Sol och Hår i Gnosjö, 020423.Petersson, Månika, VD och ensam ägare till Reklambiten i Gnosjö AB, 020422.Stacke Barkman, Cecilia, styrelseledamot och delägare till AB Stacke Metallarmatur, 020423.• ÖVRIGA KÄLLORForum för småföretagsforskning(a) på: www.fsf.se/fem/faq_middle.html, 011217.Forum för småföretagsforskning(b) på: www.fsf.se/fem/myter_middle.html, 011217.Statistiska Centralbyrån, Gnosjö Kommunfakta 2001, på: www.scb.se, sökord: kommunfakta, 020526.Gréen, Ingegerd, e-post, VD för Industriellt Utvecklingscentrum i Gnosjöregionen, 020503.Pettersson, Katarina, föredrag, Diskursen om Gnosjö i ett feministiskt perspektiv. Uppsala, 020212.14

Handelshögskolan i StockholmCenter for Entrepreneurship and Business Creation, E-sektionenHandledare: docent Frédéric DelmarThe Internationalisation of SwedishTelecommunications Companies- A Case Study on China -Nedim Efendic Martin Norén Karl PetterssonStjärnvägen 16 B Fornbacken 51 Döbelnsgatan 43 3tr181 34 Lidingö 152 56 Södertälje 113 52 Stockholm08-7672004 08-55012948 08-6731442efendic@telia.com 17958@student.hhs.se 17719@student.hhs.se15

IntroductionThis thesis addresses the process of how Swedish high-tech firms operating within the field oftelecommunications have internationalised into new markets. The ability to take advantage ofbusiness opportunities in new markets is important for a firm’s survival and growth. We focusedon how telecommunications firms founded in Sweden have entered the Chinese market. Swedenis among the world market leaders within the field of telecommunications. The penetration oftelecommunications devices in Sweden is high, but the market is small compared to othercountries. Hence, Swedish firms have a greater need to expand abroad at an early stage if theywish to become world market leaders. In contrast, the Chinese telecommunications market has alower penetration rate but a huge demand potential. Previous research models covering theinternationalisation process of firms focus on a few aspects. We wanted to create a new modelthat handles these and other issues more comprehensively. That model is presented in thefollowing sections.TheoryThe theoretical framework used to explain how the firms in our study have internationalised isbased on a microeconomic perspective. Previous models falling into this category include theUppsala internationalisation model and the born global model, among others. Although beinguseful, these models lack an appropriate explanation of the entrepreneurial factors that drivefirms to discover the business opportunities of new products and markets. Therefore we createdthe 3N Iceberg model, incorporating a selection of previous theories, which is used in the thesisas a framework in explaining how Swedish firms within the field of telecommunications haveestablished a presence in the Chinese market. What is initially observed and most commonlyanalysed by other models is the entry into the new market, but that is only the tip of the iceberg.After identifying companies that have entered the New market we will dig deeper into theiceberg and reveal the entrepreneurial factors under the surface. These entrepreneurial factorsfall either into the category New firm or New product or both. These three Ns lay the foundationfor our 3N Iceberg Model, as depicted in figure 1. We use the propositions below to test themodel’s validity.Proposition 1a (New market): Firms that establish a subsidiary in a new market do this not onlyto increase sales, but both to come closer to the market and to gain knowledge.Proposition 1b (New market): Firms that do not have a physical presence in a market have theprimary goal to increase sales whereas gaining market knowledge is secondary.Proposition 2 (New firm): There is a dynamic cluster in Sweden centred ontelecommunications, which has built up a competitive advantage. The small market in Swedenand the rivalry within this cluster pushes firms to venture abroad to reach a larger market andincrease sales.Proposition 3 (New firm): The internationalisation process of small firms is very dependent onthe international ambitions of an entrepreneur in the firm. Larger multinational companies havemore resources and have a tradition of internationalisation, making them less dependent on asingle individual.Proposition 4 (New product): New products based on new technologies will initially onlyappeal to a small fraction of its potential customer base. Therefore a company with such aproduct will try to reach markets with the biggest needs for such a product.Proposition 5 (New product): The telecommunications industry is a fast moving industry,where time-to-market and first mover advantage is very important. Therefore companies in thisbusiness will have a concentrated new product development structure.In the preliminary 3N Iceberg model, as seen in figure 1 below, the internationalisation processstarts with a new product. The entrepreneur sees the potential of this new product and starts anew firm. Further, the entrepreneur moves with the new product, through the new firm, to thenew market. Often competition and rivalry within the cluster is a driving force behind theexpansion abroad. Within the cluster there exists a concentration of knowledge that is conducivefor R&D and new innovations. Therefore firms often concentrate R&D to the cluster and thuscreate new products there. This provides the firms with competitive advantages compared to16

firms outside the cluster. The firms receive knowledge and revenues from the new market.With a presence in the new market, knowledge about market demands and needs are transferredand can be used in the new product development process. In a new market with few competitorsthis knowledge can be used to market products that are close to critical mass before competitorssee that opportunity.Figure 1: The 3N Iceberg Model.New MarketProduct diffusion and salesEntrepreneur3C – Cluster competitionand co-operationKnowledge and revenuesDemand and needNew FirmEntrepreneur3C – Cluster competitionand co-operationNew ProductConcentrated R&DMethodWe have chosen to combine a qualitative approach in combination with a case study. Takinginto consideration our purpose of obtaining an understanding of a specific process, we havefound it most appropriate to use a research method called abduction. This method combinesinductive and deductive elements. Using the deductive approach, we have analysed previoustheories in the process of identifying a general pattern, which we have then incorporated intoour own model. This is then complemented with an inductive approach, where we studyobserved data, which is then used to draw conclusions about the reality and to further developour own model.The process of writing this thesis can be divided into five stages:1. Primary research. By searching through literature we received backgroundinformation and got a clearer picture of what to do next. We decided to focus on Chinain this study because of personal interest and the expected potential of the Chinesetelecommunications market resulting from the WTO accession.2. 1 st round of interviews. To understand the conditions and opportunities facing firms inChina, we conducted interviews with people with a general understanding of thetelecommunications industry and of China.3. Theory building. With the help of what we had learnt thus far, we built our theoreticalmodel with propositions and commenced our selection of firms to include as cases inour study.4. 2 nd round of interviews. We interviewed representatives from many firms. In the endwe ended up with eight cases for our study.5. Analysis. With the help of our theoretical model we analysed our empirical results andtested our propositions.The Chinese Telecommunications LandscapeDuring the 1990s, China’s telecommunications network grew faster than any other in history.By the end of February 2002 China had 150 million mobile phone users, making it the largestmobile phone market in the world. Today there are two large mobile operators in the country,17

China Mobile and China Unicom. They have more than 95% of the subscribers. All mobileoperators are under control of the Chinese government. It is currently not allowed for foreigncompanies to establish or own a controlling stake in Chinese mobile operators. The governmentsets the prices for the mobile operators in China. This has led to insufficient competitionbetween the mobile operators.The unrivalled driving force behind the expansion of high-tech industries in China is the growthof the Internet and telecommunications sector. China is experiencing a gradual transformationfrom plan economy to the so-called “socialist market economy”. Since the liberalisation andreform drive began, with the open-door policy, China’s IT industry has grown rapidly. After1994 the Chinese government increased its focus on transforming the telecommunicationssector into a market-oriented industry. Fixed-line networks are much more common in thedensely populated urban areas than in the rural areas of China. In the beginning of year 2000,28% of urban residents and 13% of rural residents had access to fixed telephone lines. The firstanalogue mobile network was introduced in 1987 but usage of mobile phones did not increaserapidly until the introduction of GSM networks in 1994. Today the predominant technology isGSM but CDMA is also used in some parts of the country. In 2000, WAP was introduced butsince it is still an expensive service, in combination with a lack of content providers, it has notbeen the instant success the Chinese operators were hoping for. During 2001 GPRS wasintroduced in China. No definitive timeline has been set for the implementation of 3G networks.It is still unclear when the Chinese authority will start granting 3G licenses. The most optimisticscenarios estimate that the implementation of 3G networks could be started in 2003.AnalysisEight firms from our second round of interviews were used as case firms to test our 3N model.Table 1 below describes some basic characteristics of these firms. They are all firms that werefounded in Sweden and operate within the field of telecommunications. Another importantcharacteristic of these firms is that they have established a presence in China, either indirectlythrough partners or directly through an office in China.18

Table 1: Presence in the Chinese market.FirmYear Type of function Employees Chinese office Strategic focusestablishedlocationsAptilo Networks 2001 Sales partner 0 None SalesAxis1995 Sales offices 7-8 Shanghai, Hong SalesCommunicationsKongBlue Factory 2000 Subsidiary 1 Hong Kong Sales, BusinessintelligenceEricsson1892, reestablishedSales, Production, 4500 36 offices in Sales, R&D1985and R&DsubsidiariesChinaPossio 1998 Sales partner 0 None SalesRed Cyber 2001 Sales, Production, 40 Shanghai Sales, R&Dand R & DSubsidiaryTelia International 1999 Sales & Support 10-12 Hong Kong SalesCarriersubsidiaryXYZ 1990s Manufacturing,SalesNDHong Kong,BeijingUsing our 6 propositions to test the applicability of the 3N Iceberg Model, we have come to theconclusion that all of them are verified for the majority of the eight firms we have studied. 2 ofthe 6 propositions were completely verified, while the verification rate for the other 4propositions ranged from 5 out of 8 to 7 out of 8, as seen in table 2 below.Sales,ManufacturingTable 2: Concluding remarks over the propositions.Proposition Verification Rate Falsification Rate Conclusion1a 4 out of 6 firms 2 out of 6 firms Firms that establish a subsidiary in a new market doso most commonly in order to increase sales, but alsoto both come closer to the market and to gainknowledge.1b 2 out of 2 firms - Firms without a physical presence in a country onlyhave the goal of increasing sales whereas gainingmarket knowledge is secondary.2 7 out of 8 firms 1 out of 8 firms Most firms within the Swedish telecommunicationscluster are driven abroad to reach a larger market andincrease sales.3 8 out of 8 firms - Small firms are more dependent than larger firms onthe international ambitions of the entrepreneur wheninternationalising.4 4 out of 6 firms (for 2firms proposition 4 wasnot applicable)2 out of 6 firms New products based on new technologies will initiallyonly appeal to a small fraction of its potentialcustomer base. Therefore a company with such aproduct will in most cases try to reach markets withthe biggest needs for such a product.5 5 out of 8 firms 3 out of 8 firms Most firms within the telecommunications industryprioritise time-to-market and have a concentrated newproduct development structure.From these findings we can conclude that the general applicability of our original 3N Icebergmodel is good for the case firms we studied. However, during our analysis of these case firmsour model has evolved, with respect to both how our model fits the experiences of the cases andhow our model compares to other theories. We have seen that the internationalisation processdoes not necessarily start with the new product. In the case of Red Cyber, the process startedwith the market. The entrepreneurs saw the potential of an establishment in China and theirprevious knowledge of the market was vital both for establishing the company there and for thedevelopment of new products there. In this case, the entrepreneur was even more important thanwe predicted. Therefore, in our modified 3N Iceberg model, we have placed the entrepreneur inthe middle of the iceberg, as the core which distributes knowledge at the early stages of productdevelopment and firm establishment.19

This is in line with our theoretical discussion. In the beginning we only saw the tip of theiceberg, the operations of the firms in the new market of China. By scrutinising the informationgathered from the case studies we have unveiled the core of the model. We have seen supportfor the Uppsala model in the cases of Axis, Ericsson, Possio and XYZ. They are older than ourother case firms and have moved into China at a later stage of their internationalisation process.With the sales of products to the market, firms gains knowledge and revenues from the market.That can induce investments in the new market in for example manufacturing and R&D. Thiswill bring the firm more knowledge and revenues and might result in more investments. This iswhat the value chain of the Uppsala model predicts. But this is slow a process that does not takethe entrepreneur into account. An entrepreneur might have previous knowledge of the market.That knowledge could be the reason why the entrepreneur chose to market the new product inthe particular market or even why the product was developed in the first place. It could alsodrive the entrepreneur to invest very early in the market, despite the fact that no organisationallearning has taken place. We think our model takes these entrepreneurial aspects better intoaccount than the Uppsala model does.Figure 2: The revised 3N Iceberg model.(Born Globals)E3C – Cluster competitionand co-operationEntrepreneurialinternationalisationFProducts and investmentsNew Firm(Uppsala model)IKnowledgeKnowledge and revenuesNew MarketKnowledgeEntrepreneurBADemand and needKnowledgeDEntrepreneurial start-upG3C – Cluster competitionand co-operationCProduct diffusion and salesJKNew ProductConcentrated R&DHThe revised 3N Iceberg model is shown in figure 2. As proposition 3 suggests, the entrepreneuris very important for a new firm entering a new market, since the entrepreneur bringsknowledge to a firm that often lacks much other resources. The entrepreneur is also veryimportant to see the market opportunities for new products.Both Possio and Aptilo are small companies that have brought innovative products to themarket. Their entrepreneurial spirit compensated for the lack of other resources. Theiremployees saw opportunities in products that had not reached critical mass or rather did notexist at all. Looking along the right side of our 3N Iceberg model, it seems easier for a largeexisting company to introduce new products in new markets. A large firm continuously worksalong the lines of the Uppsala model with the regards to new markets, as depicted on the leftside of the iceberg. When an entrepreneur in the large firm then sees the need, the companycould use its resources to develop a new product and bring it straight to the market along theright side of the iceberg. An entrepreneur outside the company must go the long way under andaround the bottom of the iceberg to the left side of it to the new market. On the way capital mustbe raised and people be employed.Still, entrepreneurs go that way even as we write this. We conclude that the entrepreneur in asmall, new firm has more impact on the actions of the firm than the entrepreneur in a large,20

established firm. Hence the entrepreneur can make the small firm reach the market faster, inspite of the fact that more steps are involved. This is facilitated by the dynamic cluster. In thecluster competent employees can be found. A concentrated R&D structure in the cluster helpsthe new firm to pick up ideas to improve the product or even extend their product line withother new products. Employees might have worked for other firms in the cluster and haveexperience of the market(s) that the new firm plans to enter. This can give the company’sinternationalisation a kick-start, since it shortens the process of gathering market knowledge andexperience. As it grows, if the firm can keep the flexibility and entrepreneurial spirit that helpedestablish it in the new market, they should be able to introduce new products directly to themarket much quicker than the larger and older competitors.The entrepreneur is central for the 3N Iceberg model. The arrows named denoted A to K infigure 2 shows how the 3N model describes the internationalisation process. The entrepreneurpossesses market knowledge of the foreign market (A) and can use that to identify and pursueopportunities for starting a new company (B) or creating a new product (C). In contrast to e.g.the Uppsala model, the 3N Iceberg model allows many different paths of internationalisationand the application of the model can be exemplified by the case of Red Cyber below.Entrepreneurs with knowledge of the Chinese market (A) identified a business opportunity andused that knowledge to create a new firm (B). The experience they have from both the Chinesemarket and the Swedish market tells them that the cluster competition and factor costs arehigher in Sweden than in China. Therefore they immediately begin the process of establishing asubsidiary in Shanghai (F) and simultaneously recruit key personnel from the cluster in Sweden,e.g. project managers for R&D (G). When the process of starting a subsidiary in China iscompleted, they recruit local employees for their R&D concentrated in Shanghai and startdeveloping of new products (H). They initially focused on developing products for the Swedishmarket, but as they accumulated further knowledge and experience of the local market theyrealised that they had underestimated the demand in China (J). Hence they shifted focus todevelop more for the local market (K). The increased knowledge of demand and needs causedthem to start a new division that develops standardised products, in addition to the tailor-madeproducts that still are the core business.ConclusionThe analyses of the different propositions contain several interesting insights concerning theinternationalisation of the firms in our sample. The firms in our case study have expandedabroad to reach a larger market and increase sales. Most of these firms prioritise presenting newproduct prototypes to the market fast, hence the research and development functions withinthese firms are rather concentrated. The firms that have chosen to internationalise into theChinese market have either established a local subsidiary to increase sales and gain knowledgeof the Chinese market or established indirect sales channels with the main aim of increasingsales. The entrepreneur’s role in this internationalisation process has proven to be much moreimportant for smaller firms. Concerning the direction of the internationalisation process, a firmwith many new products will not necessarily choose markets closest to the home market butinstead opt for markets with the biggest potential needs for these products.Based on our study, we conclude that in general terms the 3 Ns, upon which we base our model,and the relations between them, create an understanding of how a (new) firm with a (new)product enter a new market. However, it is important to note that given the differences betweenthese firms, the different Ns tend to be more or less applicable in the various cases.We have also compared the findings concerning the internationalisation of our firms into theChinese market as presented by the 3N Iceberg model with those presented by the Uppsalamodel and the born global model. An important finding is that the main advantages of both theUppsala model and the born global model are inherent in the 3N Iceberg model. These modelsonly tend to consider how a firm chooses to establish a presence into a new market, whereas the3N Iceberg model also deals with aspects such as the firm’s age and the products available21

within the firm. By having mainly an entrepreneurial perspective in our model, we aimed toincrease the understanding of how primarily small but also how larger firms internationalise.The Uppsala model does not explicitly cover the role of the entrepreneur as the 3N Icebergmodel does. We have discovered that the entrepreneur is very important as a channel fordistributing knowledge in the firm and therefore we believe that the 3N Iceberg modelcontributes to the effort of understanding the internationalisation of firms.22