valar-i-klassrummet-nr2

emaron

valar-i-klassrummet-nr2

Hur tycker du att mansom lärare kan användariktiga händelseri undervisningen?‒ Omvärldskunskap är en viktigdel av undervisningen, idag harvi till exempel diskuterat protestersom uppstått när politiker kommittill Uppsala. Vi har diskuterathur man protesterar och omdet är demokratiskt att protesteramot en vald politiker.I geografi n i årskurs 9 hareleverna fått i uppdrag attpåverka något politiskt inomhållbar utveckling. En grupphar en sida på Facebookför att få fl er att åka tåg ellercykla och några elever har gjortYoutubefi lmer om vad man kanförändra i sin vardag för att vi skafå ett mer hållbart samhälle,‒ Många är djupt oroade överplaneten. Om man slår på tevenså ser man att FN:s klimatpanelsäger att det är mer eller mindrekört om vi inte ändrar vår livsstil.” Många är djupt oroade överplaneten. Om man slår på tevenså ser man att FN:s klimatpanelsäger att det är mer ellermindre kört om vi inte ändrarvår livsstil. ”Global uppvärmning och hur viska ha en hållbar utveckling oroardem, inte hur stort skattetrycketska vara. Jag tror att mångagånger gör arbetssätten att det blirroligare. Att bara läsa om det blirganska torrt. Det är det absolutmest självgående arbetsområdejag haft, de jobbar med dethemma och på kvällarna, berättarHenrik.Inför valen brukar niorna besökapartiernas valstugor. Elevernafår förbereda tre frågor om någotde är intresserade av och sedanfråga politikerna vad de har föråsikter.foto: Colourbox.comBlir de förvånade överhur politikerna är ellerfår de sina fördomarbekräftade?‒ Jag tror att vi vuxna har betydligtmer fördomar om politiker än vadungdomar har, de har inte blivitlika luttrade. De kan säga ”jaha,men de lyssnade på vad visa och jag fi ck svar på minafrågor”. Eleverna brukarvara ganska nöjda.Henrik har följande tips tilllärare som ska jobba medelever under valrörelsen.‒ Det är bra att ha handfastasaker att arbetamed som att arbeta mednågot konkret som påverkardem. Politiska beslut är inte såheta alla gånger men om du tillexempel talar om att barn- ochutbildningsnämnden diskuterar enskolnedläggning, då blir det merintressant.NR 2 l AUGUSTI 2014 7


Skolval engagerarhela skolan införriksdagsvaletI höst kan skolor runt om i landet kostnadsfritt arrangera skolval införriksdagsvalet. Skolval är ett sätt för skolan att arbeta med sitt demokratiuppdragatt ge eleverna möjlighet att lära sig om den demokratiskaprocessen och samtidigt bilda sin egen politiska uppfattning.För en skola är det här ett bra tillfälleatt ta vara på den nyfi kenhetoch det intresse som en valrörelseväcker.Att arrangera skolval är ettutmärkt sätt att skapa intresse ochsätta igång politiska diskussioneri elevernas värld. Genom att elevernafår ta ställning och praktisktfår prova hur det går till att röstaså lär de sig hur demokratin ochpolitiken fungerar i Sverige. Undervåren arrangerades för förstagången skolval inför Europaparlamentsvalet,vilket satte fokuspå frågor som diskuteras och beslutasinom EU och hur det påverkaross i Sverige. Det var 270 skolorsom deltog och cirka 120 000 eleverhade möjlighet att delta i skolvalet.Resultat från skolval inför Europaparlamentsvalet• Av 270 deltagande skolor har 234 skolor rapporterat inresultat.• Antal röstande elever: 44 780.• Valdeltagande: 45,8 procent.• Resultat för enskilda skolor, kommuner eller län hittar dupå webbplatsen: www.skolval2014.seM – Moderaterna, C – Centerpartiet, FP – Folkpartiet liberalerna, KD – Kristdemokraterna, S – Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, V – Vänsterpartiet,MP – Miljöpartiet de gröna, SD – Sverigedemokraterna, PP – Piratpartiet, JL – Junilistan, FI – Feministiskt initiativ.8 NR 2 l AUGUSTI 2014


Engagemangstips från elever och lärare:Många av skolorna som arrangerarskolval arrangerar också kringaktivitetersom ska hjälpa eleverna attta ställning. Det kan vara debatter,temadagar, bokbord och andraaktiviteter både i och utanför klassrummet.I april i år genomfördes eninformationsturné om Skolval 2014där skolor runt om i landet som ärintresserade av att arrangera skolvalfi ck möjlighet att veta mer ochställa frågor. Ett uppskattat inslagunder träffarna var när elever ochlärare som deltog fi ck fundera kringhur de kan skapa engagemang justpå sin skola.Speakers cornerHela processen startar med enenkät ll eleverna med frågorsom handlar om EU. Under treveckors d bombarderas skolanvarje vecka av en konkret frågasom diskuteras ufrån den enkätsom eleverna besvarat. Dealeder i sin tur ll minidebaer iklassrummen, speakers corner påfredagarna, chans a uryckasin åsikt, debaera och så vidare.Genom dea ökar möjligheternaför eleverna a hia e parsom står för samma åsikter somde själva.Tillgänglig deba – alla ska förståDe som debaerar ska snacka påe sä som alla kan förstå. Drömmenär a polikerna kommermed i debaen. Även eleverna skafå debaera mot varandra. Utgåfrån vad eleverna tycker är vikgtoch a de får konkreta svar kringsina frågor. Samla frågorna på enanslagstavla eller i någon form avlåda. Låt frågorna vara anonyma.Fyra hörns frågegrej med polikerKonkreta frågor som eleverna llsammansmed poliska ungdomsförbundfår ta ställning ll och individuelltfår varje elev ställa sig i det hörnsom symboliserar det svar på frågansom man sympaserar med.Inför höstens skolval 2014• Alla skolor med elever iårskurs 7‒9 och gymnasiet kanenkelt och kostnadsfri arrangeraskolval.• Under perioden 1‒12 septemberkan skolorna arrangeraskolval inför riksdagsvalet.• Inför skolvalet skickas epaket med valsedlar, valkuvertoch tydliga instrukoner förvalets genomförande ut llden ansvariga arrangören påskolan.• När skolvalet är genomförträknar skolorna ihop sina rösteroch rapporterar in resultatet påwww.skolval2014.se• Alla inrapporterade resultatsammanställs naonellt. Detpreliminära skolvalsresultatetpresenteras i samband med avallokalerna stänger den14 september.Anmäl din skola på webbplatsenwww.skolval2014.seHeldag om val (klassvis)Dagen kan innehålla: konkret valinformaongenom en föreläsningav en person som är neutral inomallmän informaon, workshopparsom ger eleverna möjlighet a lärasig mer om olika parer samt rollspeli form av deba – eleverna blirlldelade de olika parerna genomloning och sedan sker en debamed de poliska ungdomsförbunden.Under dagen ska skolan fyllas avfärgglada affischer och denna heldagsker kombinerat med skolämnena.Dagen därpå genomförs skolvalet.”Mentometer” används för a kunnapublicera stask under dagen.Sedan en live-valvaka. Dagarna fyllsäven med fika och godis!NR 2 l AUGUSTI 2014 9


text: Emma Starkolika partierna tycker och vad somstämmer bäst med ens egen åsikt.Erik Blom, högstadieelevpå Sofia skola i StockholmUnder vårterminen, då Erik gick i årskurs 8, varhan med och arrangerade skolval inför Europaparlamentsvaletpå skolan.Hur var det att rösta i skolvalet?– Jag tyckte det var bra eftersomdet liknar det riktiga valet. Det ärbra att lära sig hur det fungerarnär man röstar, det är en brademokratiskola.Vilken betydelse tror duatt skolvalet kan ha?– Det är bra att visa vad ungatycker och det är kul att ta politiskställning och fundera på hurman själv ställer sig till de olikafrågorna. Även om det inte harnågon egentlig påverkan så ärdet ett verktyg för att lära sig hurdet funkar att rösta, kolla vad deVad tycker du att skolorna skatänka på för att engagera elevernai skolvalet?– Jag tycker det är viktigt attman konkretiserar de frågor sompartierna driver så att man förståratt politik inte är långt borta utannära och att det påverkar en i allrahögsta grad. Och det är viktigt attman bjuder in partierna till skolanså att alla får chansen att höra vadde tycker. Det är också viktigt atteleverna är med och arrangerarskolvalet och att det är ett samarbetemellan eleverna och lärarna.Hur kan man somelev förbereda sig föratt rösta i skolvalet?– Man kan följa med i samhällsdebatten,läsa tidningar, lyssna påradio och prata med de politiskapartierna.Tror du att skolvaletkan göra eleverna merintresserade av politik?– Ja, det är det jag tror, för närman får möjligheten att rösta såtror jag det fi nns en större benägenhetatt bli intresserad avpolitik.10 NR 2 l AUGUSTI 2014


Sophie Pousette, Alexander de Sousaoch Towa Karlsson går på Södra Latinsgymnasium i Stockholm. De är alla treengagerade i kulturella utskottet inomskolans elevkår.de inte hade koll på partierna och intevisste hur de skulle rösta.Gymnasieelever påSödra Latin i StockholmI våras var de med och arrangerade skolvaletinför Europaparlamentsvalet och i sambandmed det bland annat en föreläsning meddemokratiministern och en partidebatt.Vad tyckte ni om attrösta i skolvalet?‒ Det var en självklarhet. Det handlarju om demokrati. Även om det här valetinte påverkar på riktigt så visar detändå vad vi tycker och det är intressantatt se. Det är kul om så mångasom möjligt röstar och visar vad detycker. Det är kul om vi har ett högtvaldeltagande när det är så lågt i detriktiga Europaparlamentsvalet, då ärdet bra att visa att vi bryr oss om dethär, säger Towa.‒ Vi var ju allihop röstmottagare,så själva röstandet var kanske intejättespeciellt eller dramatiskt för oss,tillägger Alexander och skrattar.‒ För mig har det alltid känts självklartatt rösta i skolval, inte bara föratt man sänder en signal till de andraeleverna och kommunalpolitikernaom vad vi är intresserade av, menockså för att man övar sig. Mångahar sagt att de inte har någon aningom hur det funkar med valsedlar.Men samtidigt är det paradoxaltatt vår första erfarenhet av demokratioch val är ett val som inte fårnågon verkan, säger Sophie.Men spelar skolvaletnågon roll?‒ Det spelar kanske roll, folk fårupp ögonen för vad vi är intresseradeav, säger Sophie.Är det viktigt att anordna aktiviteteri samband med skolvalet?‒ Det tror jag absolut, sägerSophie. Är man inte så insatt såtror jag att det är väldigt viktigt attfå möjlighet att få den kunskapeni samband med valet. Här får vi jumöjlighet att lyfta de frågor som äraktuella för oss elever.Sophie berättar att debatten deanordnade bland annat handladeom miljö, migration, utrikespolitik,jämställdhet och hbtq-rättigheter.Många elever sa inför skolvalet attVad kan man göra frånskolans sida för att elevernaska känna att de har koll?‒ Kanske ha ännu fler debatter ochstudera partiprogram, säger Alexander.Borde man ta upp mer ompolitik i undervisningen?‒ Oh ja, inte vinklat, men man bordeprata om politik och om hur du somelev ingår i politiken och hur du kanengagera dig. Var ska vi annars fåden informationen? Jag tycker detborde vara självklart med skolbesökoch skoldebatter, helt enkelt mer kontaktmellan unga väljare och politiker,säger Sophie.Vad har ni för tips till dem somska arrangera skolval i höst?‒ Framförhållning. Vi blev tillsattanågra veckor innan det här så vihade ganska kort tid på oss för attfå ut information och få hit politiker,säger Alexander.‒ Att ha en bredd av olika aktiviteterför att fånga upp alla elever. Om detfinns elever som hänger mycket påTwitter, sprid information där till exempel.Och man bör absolut inte schemaläggavalet. Det ska vara frivilligt, menalla ska veta om det, säger Sophie.‒ Man blir inte så peppad att röstai framtiden heller om läraren sägeratt nu går vi och röstar allihop, sägerTowa.NR 2 l AUGUSTI 2014 11


Utmaningaroch möjligheterInför valåret fi ck Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågori uppdrag av regeringen att ta fram ett stödmaterialtill lärare om politisk information och politiska partier i skolan.Uppdraget resulterade i metodmaterialet Prata politik! – ettmetodmaterial om demokratiska samtal i skolan.Syftet med materialet är att göra det enklare förskolorna att arbeta systematiskt och kvalitativt medsamtal om politik i skolan och att ge stöd till lärare påskolor som bjuder in politiska partier.Läs och bläddra i materialet och plocka de bitarsom du tycker att ni på er skola kan ha användningav eller de frågeställningar som ni kan diskuteravidare med eleverna.Prata om politik– en svår balansgång?Politisk information fi nns överallt ‒ även i skolan.Eleverna möter politiska budskap i sin vardag genomnyheter, sociala medier och diskussioner. För partieroch andra föreningar är skolan också en viktig kanalför att nå unga, eventuella nya medlemmar ellerröster, framförallt när det är valår. Förutom att varaen plats där barn och unga tillgodogör sig kunskapså är skolan en mötesplats och den plats där en ungmänniska befi nner sig en stor del av sin tid. Kanskeär det i skolan som en elev för första gången träffaren kommunpolitiker, en annan ung människasom valt att engagera sig politiskt eller lär sig omhur samhället fungerar och vilka rättigheter man harenligt barnkonventionen.En skola som är öppen för omgivningen, och ditpartier och andra organisationer är välkomna föratt möta eleverna, kan vara en plats där nya tankarväcks som eleven på olika sätt förvaltar livet ut. Detär också ett sätt att ta tillvara det engagemang somredan fi nns och utgå från de frågor som är viktiga föreleverna där och då.12 NR 2 l AUGUSTI 2014


JAGATT ÄGARöstaJA!Att diskutera politik i skolanoch att bjuda in de politiskapartierna väcker frågor– Hur kan skolan se till att alla partier är välkomnaunder samma förutsättningar?– Hur kan du som lärare se till att valfrågorna tas upppå ett sakligt och allsidigt sätt?– Vad innebär det att vara en skola där politiskadiskussioner främjas samtidigt som skolan inte ärvärdeneutral?Precis som många andra metoder och resurser så ärmetodmaterialet Prata politik! inget facit för hur ni påbästa sätt kan arbeta med de utmaningar som skolanställs inför under ett valår. Det är ni som arbetarpå skolan, pedagoger och övrig personal, som ärexperter i er egen verksamhet. Det är även ni somtillsammans med eleverna kan svara på de frågorsom väcks. Hur vill vi göra på vår skola?Kanske har ni på er skola arbetat länge med de politiskapartierna men vill få nya idéer eller kanske hardu som samhällskunskapslärare för första gångenfått ansvaret för att planera skolans partidebatt ochletar efter metoder och tips på hur ni kan göra? Förhoppningsviskan metodmaterialet ge stöd och inspirationtill att utveckla arbetet med politisk informationoch partiernas närvaro på skolan. Materialet presenterarolika förhållningssätt och perspektiv samt fl erakonkreta tips och metoder.Det kollegiala lärandeten viktig framgångsfaktorDet kollegiala lärandet innebär att lärare samarbetargenom att systematiskt analysera och utvärderabåde det egna arbetet och varandras arbete för atttillägna sig nya kunskaper. Ta möjligheten som fi nnsatt i lärarkollegiet, och bland övrig personal, skapaen miljö där alla känner sig trygga i att utvärdera ochdiskutera hur ni kan utveckla ert arbete. I metodmaterialetfi nns frågeställningar som ni kan diskuteratillsammans.Prata politik! är tänkt att vara en resurs för allalärare, inte bara samhällslärare, i arbetet med attskapa utrymme för samtal om politik i skolan.Ladda ned Prata politik! på: www.mucf.seNR 2 l AUGUSTI 2014 13


Om, genom och förtext: Hugo Wester– skolans arbete med kunskaper och värdenHugo Wester, SO-lärare, tidigare verksam vid Forum för levande historia, nu expertpå Skolverket i arbetet om värdegrund och mot kränkande behandling.Demokratin mår bäst av att inte tas för given. Detta pekar på ansvaroch behov av aktivitet hos individen. Förmågor som att kunna läsa,räkna, förstå någons åsikt och formulera en egen, att kritiskt kunnagranska information och budskap ‒ alla dessa förmågor främjar möjlighetenför individen att aktivt delta i demokratin.Därför har svensk skola sedaneerkrigsden ha e tydligt demokrauppdrag.E medborgarfostrandeuppdrag där skolan påsamma gång är en såväl förändrandesom bevarande kra föra värna om vår gemensammademokra.Syet med utbildning är a barnoch elever ska utveckla kunskaperoch värden. Det är e uppdrag– inte e kunskapsuppdrag oche värdegrundsuppdrag. Ingenverksam i förskola och skola skullepå allvar säga a man kan jobbamed kunskaper ena dagen ochvärden den andra.Skolans arbete med dessafrågor kan beskrivas med hjälp avperspekven om, genom och för.Barn och elever utvecklar kunskaperom demokra och mänskligarägheter. Dea sker genom ademokraska principer genomsyrararbetet i skolan. Då utvecklarbarn och elever förmågor för aakvt kunna verka i demokran.Skolans värdegrund består av eantal normerande värden: människolivetsokränkbarhet; individensfrihet och integritet; alla människorslika värde; jämställdhet ochsolidaritet mellan människor (skollagen2010:800, 1 kap. § 4).Dessa värden är genom skollagenframtagna på demokraskgrund i riksdagen. Det är storafina ord. Text som måste gesmening och omsäas i en prakkute i skolan. Hela den. Av alla.Personal och elever. Annars kandet lä bli så a man tar dem förgivna. Eller a man tror a manmenar samma saker fast man integör det. Avgörande är också synenpå barn och elever som akvanu och inte a de ska förberedasför a bli akva senare. A görademokra är något annat än agöras demokrask. Demokraskkompetens utvecklas i samspelmellan människor.Under våren har frågan ompoliska parer i skolan varitaktuell. Skolverkets hållning är aförsöka ge skolorna stöd i den räsvåra frågan kring hur regelverketska tolkas. Vi vill a rektorernabeslutar a hålla dörren öppenför e samarbete med poliskaparer i skolan. Dea i linje medskolans uppdrag kring kunskaperoch värden. A ta in verkligheteni skolan och ta skolan ut i verkligheten.Dea ställer högakrav på skolpersonalensegna demokraska kompetens.Därför ger vi utstödmaterial och svararpå frågor. Vi hänvisarockså ll stöd frånandra myndigheter.14 NR 2 l AUGUSTI 2014


foto: Colourbox.comLärare och elevertillsammansUnder e valår ges goda möjligheterför lärande om och för demokraoch mänskliga rägheter.A lärare och elever llsammanssäer sig in i regelverket kringpoliska parers närvaro i skolanmöjliggör lärande samtal kringkomplexa delar och spänningar ihur demokran konstrueras ochbärs upp. Ta ll exempel fråganom varför yrandefriheten är sålångt framskriven. Konflikter mellanll exempel rä ll skydd motkränkning och räen ll yrandefrihetprövar demokran lldet yersta. A elever och läraregemensamt ufrån dessa aspekterdiskuterar poliska parersnärvaro i skolan inför e beslutfrån rektorn är a göra demokrallsammans liksom a elever ochlärare planerar och genomförakviteter med poliska pareri skolan. När företrädare för par-erna bjuds in krävs e bra för-,under- och eerarbete kopplat llakviteten.I dea arbete utvecklar elevernainte bara kunskaper om hurdemokra och mänskliga rägheterfungerar ‒ de utvecklarockså förmågor för a akvtkunna verka i demokran. De lärsig a kriskt granska poliskabudskap, a lyssna ll någonsåsikt och formulera en egen.Skolans värdegrundSkolan kan aldrig, liksom detdemokraska samhället, bli värdeneutral.De värden som skolansvärdegrund normerar gäller. Därförmåste allt arbete i skolan skegenom a demokraska principergenomsyrar dess organisering ochgenomförande. Barns och eleversrä a känna delakghet och autöva inflytande kommer in här,liksom a skolan ständigt ochalld måste arbeta för a främjalikabehandling ufrån alla människorslika värde och rägheter.Dea arbete inrymmer också aförebygga a barn och eleverutsäs för kränkande behandling.Om värdegrunden bryts krävsåtgärder. Därför ska budskapoch handlingar som strider motskolans värdegrund aldrig ståoemotsagda. Varken under ebesök av poliska parer eller iannan verksamhet.E starkt värdegrundsarbete iskolan handlar inte bara om rät-gheter och skyldigheter – detfrämjar också barns och eleversmöjligheter a lära och utvecklas.Därför (och på det säet)hänger utbildningens sye kringkunskaper och värden ihop.Läs mer om vilka regler och riktlinjer somgäller för skolor i samband med politiskinformation och politiska partiers närvaroi skolan. Skrifterna finns att beställa ochladda ned på www.skolverket.seSkolverket (2012). Politisk information iskolan. Stödmaterial.Skolverket (2012). Mer om politisk informationi skolan. Juridisk vägledning.NR 2 l AUGUSTI 2014 15


Starka känslor vid politikerbesökEmma Wass, lärare på Agnebergsgymnasiettext: Emma StarkFör att öka elevernas engagemang inför Europaparlamentsvaletanordnade Agnebersgymnasiet, en del avUddevalla gymnasium, en temadag där representanterfrån de politiska ungdomsförbunden bjöds in till skolan.Närvaron av de poliskaparerna på skolan möesav blandade reakoner, vilketledde ll a några av elevernademonstrerade utanför skolområdet.Emma Wass, lärare isamhällskunskap och psykologi,beräar om sina erfarenheterfrån vårens händelser.Skolan bjöd in de parer varsmoderparer finns representeradei riksdagen samt någrall. De sa i var si klassrumoch eleverna kunde sedanvälja vilka parer de villegå ll. Med sig hade defrågor som de förbere.Några elever reageradedock starkt mot e av deinbjudna parerna och det bildadese demonstraonstågutanför skolområdet där ävenutomstående deltog. Lokaldningenvar där och direktrapporterade.Några av dem somdemonstrerade kom från eannat mindre par som intehade bjudits in. De ville ocksåha llgång ll e klassrum,men skolan beslutade ademonstraonståget fick hållasig utanför skolområdet, varifrånde ändå syntes bra frånskolan, beräar Emma.Hur påverkadesdagen?– Det var en väldigt lugn dagsom helhet och det gick enligtplanerna även om det är klarta det blev lite uppståndelse närdet stod e demonstraonstågmed plakat utanför skolan. Detfanns också elever som reageradepå demonstraonståget. Vissaanvände ordet löjligt, a det varlöjligt a störa en sådan här dag.” De satt i var sitt klassrum ocheleverna kunde sedan välja vilkapartier de ville gå till. ”Men då vet jag a både kollegoroch rektorer försvarade deras räa demonstrera, a det också ärdemokra, säger Emma.Hur tänker ni påskolan kring attbjuda in partier?– Vi tänker a det handlar om askolan ska erbjuda en allsidig bildav samhället och a vi har yrandefrihet.Vi har stö oss väldigtmycket på Skolverkets formuleringaroch enligt dem kan maninte stänga ute e par på grund avderas åsikter om de inte uppenbartbryter mot lagen. Men det här ärinte enkelt, vi har diskuterat detmycket. Vi har blivit noggrannaremed a ta ställning för skolans värdegrundoch visa a demokra intehandlar om a alla tycker likadant,utan demokra innebär a folktycker olika men a det är då det ärsom vikgast a demokra finns.Hur har du samtalatom det här medeleverna?– Före temadagen handladedet mycket om varför endel elever var kriska ochhur mina elever såg på det. För dedeltog inte i de grupper som varöppet kriska, men de var frågandeoch lite oroliga. Det blev e samtalom yrandefrihet och om a viförsöker visa en allsidig bild avsamhället.När polisen sedan kom blev deten yerligare diskussion kringvarför de kom och vem det är deskyddar och från vad.– Jag tror de tyckte a det var väldigtintressant och de uryckte ade lärt sig en del av både temadagenoch det som hänt runt den.16 NR 2 l AUGUSTI 2014


Vad har du som lärarelärt dig och vilka erfarenheterhar du fått avhändelsen?– Det har varit jäemycket, mendet som vi pratat om eeråt ochsom vi tyckte a vi gjorde bra vara vi höll fast vid det beslut somvi tagit. För det har visatsig a de flesta av elevernatyckte a det var braa parerna bjöds in ocha dagen blev av.– Men också a vi aldrigvill tvinga på en elev ebudskap. Det var ingensom tvingades gå in llnågot av parerna, detvar vi tydliga med. Mankan aldrig komma undan budskapeteersom det finns i dningaroch på teve, men man ska intebehöva konfronteras med människorsom tycker så om man ärdirekt träffad av deras budskap.Hur tror du att ni hadekunnat förbereda dagenannorlunda?– Jag tror a vi hade kunnat förankraden bäre hos eleverna omvi ha en diskussion digare. Desom var emot var väldigt starktemot och det var en ganska litengrupp som uryckte dea. Då ärdet svårt a bedöma hur mångasom egentligen står bakom. Vihade förmodligen inte ändrat vårtbeslut (a bjuda in det paret),men vi hade kunnat få en bärekänsla. För som det blev nu såblev det en lite infekterad stämningoch en del elever kände sigtrampade på.Emma förklarar a e sä aförankra beslutet hade kunnatvara a diskutera frågan i klassråden,tagit den vidare ll programrådendär elevrepresentanter frånalla klasser träffar två lärare ochen rektor och sedan llbaka llklasserna igen.” –Samtalet är jätteviktigtoch att man försöker att kännaav hur stort motstånd det fi nnsoch vad det är de är rädda föreller kritiska mot. ”Vad kan man göra ikollegiet för att stöttavarandra?– Prata om vad vi står för, vilkenvärdegrund vi har på skolan. Vadkan vi acceptera och vad kan viinte acceptera? Vi blev väldigtnoga med a vara delakga ocha inte bara lämna eleverna asjälva gå runt i salarna. Lärareoch skolhälsopersonal fanns heladen i närheten. Det får intevara så a de lämnas ensammanågonstans, det ska finnas vuxnarunt omkring.Vad skulle du viljaskicka med som tipstill lärare som står infören liknande situationi höst?– A vara beredda på a det härväcker väldigt mycket känslor ocha låta eleverna få urycka democh sina tankar och åsikter, det ärvikgt. Sedan behöver det intebetyda a de får bestämmavilka parer som ska få komma,men a man har e samtaloch a man försöker hia enförståelse för a man kan varaemot något, men a man ändåkan tycka a de har rä akomma hit.– Samtalet är jäevikgtoch a man försöker akänna av hur stort motstånddet finns och vad det är deär rädda för eller kriskamot. Och a förbereda rentkunskapsmässigt så a elevernahar en grund a stå på.Är det viktigt attpartierna får tillträdetill skolan?– Jag skulle tycka a det varväldigt synd om man valde ata bort alla parer på grund ava man vill stänga ute vissa. Vivill ha in lite verklighet också,a de får träffa och prata medmänniskor, inte bara läsa omdem.– Sedan vill jag säga a vihade blivit lite rädda om inteen enda elev hade varit krisk.Vi tyckte fakskt a det var braa de protesterade, a det varväldigt bra a de engageradesig och genomförde det på elugnt sä.NR 2 l AUGUSTI 2014 17


ROLLSPEL‒ en form av upplevelsebaserat lärandeUpplevelsebaserat lärande är e sammanfaandebegrepp för all typ av pedagogik som skapar lärandesituaonergenom a eleverna deltar i olika akviteter.Rollspel låter eleverna möta verkliga problem i ensimulerad miljö genom a samtala, resonera, förhandlaoch faa beslut. Frågorna har inte givna svaroch genom a gå in i en roll får eleven möjlighet ase frågorna ur e annat perspekv än det egna ochpå så sä få en djupare insikt.Begreppet rollspel är väldigt bre och täcker in alltfrån FN-rollspel i gymnasieskolan ll hobbyrollspeli fantasymiljö. Ufrån en på förhand skapad ramlevandegör deltagarna olika roller i en beräelse. Påså sä upptäcker de e skeende och e upplevelsebaseratlärande kommer ll stånd.Rollspel är en form av upplevelsebaserat lärande,andra är ll exempel simuleringar, storyline ochforumspel.Läs mer om upplevelsebaserat lärande i skrifterna nedan.De finns att ladda ned på www.mucf.seUngdomsstyrelsen (2010). Metodik – om upplevelsebaserat lärande.Ungdomsstyrelsen (2010). Pedagogik – om upplevelsebaseratlärande.18 NR 2 l AUGUSTI 2014


Det nya landetDet nya landet tar upp frågor omdemokra. Rollspelet är en fikvdokusåpa där eleverna spelarolika roller. Varje deltagare llhöre specifikt lag och har e specifiktyrke, vilket påverkar hur deagerar. Handledaren av rollspeletspelar teveproducent. Först skaeleverna bestämma om hur manska faa beslut samt vilka somska ha rä a sia i det nya rådetsom ska bildas. I diskussioneneeråt får eleverna möjlighet asamtala om si agerande och debeslut som de faat. Här görsäven jämförelser mellan Det nyalandet och ”verkligheten”.De övergripande målsäningarnamed rollspelet är a:• ge deltagarna insikter om demokransfördelar och begränsningar.• visa demokrans möjligheter lldelakghet och inflytande.• inspirera deltagarna a fortsäaengagera sig i demokraskafrågor.• smulera och uppmuntra elevernaa rösta i riksdagsvalet.När du får bestämma– ett spel om val till kommunNär du får bestämma är e rollspelom val ll kommunfullmäk-ge. Spelet finns i två versioner.Skillnaden mellan de två versionernaligger i diskussionen eeråtsamt den mängd informaon somrespekve grupp ska ta ställningll i spelet.Spelet är indelat i tre faser:1. Deltagarna delas in i olikapargrupper och får ll uppgi agemensamt skapa poliska förslag.2. Deltagarna agerar röstberät-gade och röstar på något (elleringet) av de förslag som presenterats.3. Deltagarna återgår ll par-gruppen för a försöka bildamajoritet och opposion.Varje fas avslutas med en diskussionufrån de moment somgenomförts under lekonen. Låtgärna deltagarna läsa lite om dagenssvenska parer före rollspelet.Ju mer deltagarna får diskuterapolik och reflektera över vadden har för roll i samhället, destobäre kommer spelupplevelsena vara. Det finns inget krav påa deltagarna ska kunna polikenmen oast ger det en ökad förståelseoch möjlighet ll djupareanalyser eer spelet.Rollspelen kan laddas ned påwww.mucf.seRollspelen Det nya landet och När du fårbestämma – ett val till kommun är baseradepå tidigare material med samma namn somutvecklades på uppdrag av Myndighetenför skolutveckling inför valet 2006. Syftetär att öka elevernas kunskaper om och intresseför hur man som ung kan delta i ochpåverka samhällsutvecklingen. I sambandmed valet 2010 uppdaterades materialet avGR Utbildning ‒ Upplevelsebaserat Lärande(GRUL) på uppdrag av Myndigheten förungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigareUngdomsstyrelsen).NR 2 l AUGUSTI 2014 19


“Att skriva spel som gör det som kan vara svårtatt förstå till något begripligt och roligt är det mestbelönande med att designa pedagogiska spel. Jagsträvar efter att deltagaren ska få en aha-upplevelseoch lust att ta reda på mer fakta om ämnet efteratt ha spelat spelet.”Anna-Karin Linder Krauklis, spelutvecklare på SverokDet levande valettext: Malin ÖstermanProjektet Det levande valet består av två olikarollspel och är e samarbetsprojekt mellan Sverok– Spelhobbyförbundet och Sveriges elevråd – SVEA.Projektet syar ll a öka intresset för demokraoch poliska processer bland högstadie- och gymnasieelever.Det ena rollspelet, Rådet, belyser Europaparlamentsvaletoch det andra rollspelet, RepublikenSkolan, handlar om riksdagsvalet. Rollspelen utspelarsig i fikva miljöer där endast fantasin säergränser. Till varje rollspel finns diskussionsfrågorsom kopplar spelupplevelsen ll respekve val.Rollspel som pedagogisk metod är inte ll för age färdiga svar, utan dess vikgaste sye är a väckatankar om e ämne och få deltagarna a ställa sigfrågor om hur det ser ut i verkligheten. Genom engemensam spelupplevelse kan det som känns abstrakti verkligheten – ll exempel vårt demokraskasystem – konkreseras och vändas och vridas på.Mer information om Det levande valet, bägge rollspelensamt kostnadsfri nedladdning av spelguiden fi nns påprojektets webbplats. Där kan skolor även boka en utbildadspelledare kostnadsfritt. www.detlevandevalet.seNära verklighetenmen ändå fi ktivDär rollspelet Rådet, som handlar om Europaparlamentsvalet,behandlade demokraprocesserpå makronivå, har Republiken Skolan en vinkel påmikronivå.Rådet handlade mycket om de problem somuppstår när få människor ska bestämma över mångamed skiande förutsäningar a ta del av dendemokraska processen.Republiken Skolan tar in den demokraska processeni elevernas vardag. Det blir e ”tänk omscenario”på deras egen skola som gör processenmer greppbar för deltagarna. Vad innebär det afaa beslut, och a tvingas kompromissa med sinaåsikter och värderingar? Vad finns det för parallellerll vår verklighet och vårt eget demokraskasystem? Det är frågor som ställs i Republiken Skolan,men även frågor om makt och ansvar. Vad innebärdet a ha polisk makt och vad har de som har denför ansvar gentemot de som röstar?20 NR 2 l AUGUSTI 2014


text: Cecilia Doyle22 NR 2 l AUGUSTI 2014


NR 2 l AUGUSTI 2014 23


TIPS PÅ MATERIALFler tips på material ...På webbplatsen www.mucf.se/valar-i-klassrummetsamlar vi tips och direktlänkar till det material vipresenterar i magasinet!Här får du tips på material som går att använda i undervisningeninför de allmänna valen och kring demokratifrågor.MATERIAL OMDemokrati och val i SverigeRösta på oss!Riksdagspartiernas valprogrampå lättläst svenskaI Rösta på oss! kan du läsa sju riksdagspartiersvalprogram. De berättar på lättlästsvenska vad de tycker är viktigt och varför detycker att du ska rösta på dem.Läs, ladda ned och beställ Rösta på oss! påwww.lattlast.se/rostapaossValskola 2014Valskola 2014 är en lättläst bok för allasomvill lära sig mer om demokrati, val ochpolitik. Du får svar på de här frågorna ochmånga fler!• Vem får egentligen rösta i valet? • Får allaröstai alla val? • Var någonstans är det jagska gå och rösta? • Varför behöver vi bryoss om hur franska politiker satt för flera hundra år sedan? • Vad har enriksdagsman för lön? • Vad händer om jag kryssar en politiker? • Vilka ärdet största partierna?Valskola 2014 har 94 sidor, du kan läsa en bit ur boken och beställaden på www.8sidor.se/valskolaNyhetssajten Alla VäljarePå www.allavaljare.se rapporterar Centrum för lättläst från valrörelsen.Där finns det information om partiernas politik, svar på läsarfrågor samten guide till hur demokratin fungerar och hur man röstar. Alla Väljarevänder sig till personer som behöver lättlästa nyheter och informationom valet. Det kan vara personer som har svenska som andraspråk, somär otränade läsare eller har en funktionsnedsättning. Målet är att ge allaväljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin. Läs mer påwww.allavaljare.se24 NR 2 l AUGUSTI 2014


TIPS PÅ MATERIALMATERIAL OMDemokrati och val i SverigePå valmyndighetens webbplatshittar du information om detsvenska valsystemet och hurdet fungerar. Här fi nns blandannat informationsmaterialet Vali Sverige och Valet i fi ckformat:Val till riksdagen, kommun- ochlandstingsfullmäktige 2014. Dessatvå broschyrer skickas tillsammansmed valsedlarna ut till skolor somanmält sig till höstens skolval införriksdagsvalet.Valmyndigheten tillhandahålleräven lättläst material och materialpå olika språk, exempelvis: Attrösta, en broschyr om valet på10 språk och Så här röstar du,en broschyr skriven på lättlästsvenska.Du hittar broschyrerna påwww.val.seMATERIAL OMDemokratiUppdrag: Demokra‒ 22 workshoppar för klassrummet som utvecklarelevernas kunskap och inspirerar ll reflek-on om samhällsfrågor. Demokra, tolerans ochmänskliga rägheter problemaseras ufrånhistoriska händelser och levnadsöden.På Forum för levande historias webbplats finnsen ingång för lärare som heter För klassrummet,där finns förutom Uppdrag: Demokra blandannat övningar och handledningar.Workshopparna hiar du på:www.levandehistoria.seNR 2 l l AUGUSTI 2014 25


TIPS PÅ MATERIALProgramfrån UtbildningsradionWebb Film Teve Radio 4-6 Årskurs 4–6 7-9 Årskurs 7–9 G GymnasietUnder valåret gör UR flera olika satsningar som kan användasi planeringsarbetet och i undervisningen om demokratifrågoroch frågor kopplade till höstens val. Allt material somnämns här hittar du på UR:s webbplats: www.ur.sePåverka och påverkasi en demokratiSkolan ska förmedla kunskaper om dedemokratiska grundläggande värdena tilleleverna och det är viktigt att kontinuerligtgenomföra ett demokratiarbete somockså genomsyrar undervisningen i allaämnen.På UR:s webb fi nns exempel på hurlärare kan använda program som handlarom politik, demokrati, tolerans och värdegrundsfrågor.Programmen bidrar till attöka elevernas förståelse för förutsättningarna,möjligheterna och utmaningarna iett demokratiskt samhälle.Webbinnehållet kommer att kompletterasnär nya program tillkommer ochär tänkt att vara användbart även eftervalåret 2014.Människorför ändring4-6 7-9I alla tider har samhällsförändring börjatmed att människor vågat drömma, velatförändra och orkat kämpa. Men vadförändrar ett samhälle mer genomgripandeoch långsiktigt? Och kan man somenskild person göra skillnad? I serienMänniskor för ändring berättas bland annatom rösträttskämpen Selma Lagerlöfsnytänkande, uppfi nnaren Alfred Nobelskamp för att skapa en bättre framtid,Raoul Wallenbergs civilkurage somvärldsmedborgare och demonstrerandearbetare i Ådalen som ville ha tryggareanställningar. Berättelserna handlar omdåtid, men lika mycket om nutid. Det ärmänniskor och händelser som på etteller annat sätt varit med och förändratsamhället för alltid.Ålder: Teveserien är avsedd förårskurs 4–6 men kan även användas iårskurs 7.TIPSARKlippfunktionen!Programmen kan användas i undervisningengenom att till exempelplocka ut klipp som passar innehålleti lektionen.Hur du klipper i UR:s programframgår tydligt i fliken Skapa klippunder respektive program. Det fi nnsockså en instruktionsfi lm på UR:swebbplats.Dröm omdemokratiwww.ur.se4-6 7-9I serien Dröm om demokrati ges engrundkurs i hur demokratin fungerar iSverige. Tittaren får stifta bekantskapmed vår konstitution, våra grundlagar, deolika valen man kan rösta i samt hur denpolitiska makten fördelas efter valresultaten.Programmen ger även ett historisktperspektiv på kampen för allmän rösträtt,kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden.Vi stiftar bekantskap medmänniskor och organisationer som driverfrågor utanför det politiska systemet samtmed olika företrädare för de politiskablocken i Sverige.Efter serien kommer tittaren att förståskillnaden mellan diktatur och demokrati,26 NR 2 l AUGUSTI 2014


TIPS PÅ MATERIALThomas Hedengran agerar diktator i UR:s Dröm om demokrati.fri press och propaganda. Vad som ärhöger och vänster i politiken samt haförståelse för hur skatterna används iSverige. Vikten av att rösta och att görasin röst hörd blir tydlig då det i serienframgår att det är avgörande i en sunddemokrati. Lärarhandledning fi nns.Ålder: Teveserien är i sex delar ochavsedd för årskurs 4–6 men kan ävenanvändas i årskurs 7.Vembestämmervad?Fyra animerade fi lmer som handlar omvem som bestämmer vad. Hur fungerardet när man tar beslut om till exempelälgjakt, BMX-banor, gratis glasögon ellerförbud att använda miljöfarliga glödlampor?Hur fungerar det när riksdagen,kommunen, landstinget och EU tarbeslut? Vilka är det som bestämmer, hurgår det till och vem är det som bestämmervilka det är som bestämmer? Serienkommer att fi nnas på ett fl ertal språk,bland annat arabiska, och det fi nns ävenordlistor till varje avsnitt.Ålder: Teveserie för årskurs 7–9 ochgymnasiet på lätt svenska.Röstmäklarna7-9Serien syftar till att väcka intresse ochge kunskap om demokratifrågor. En underhållandemen samtidigt skrämmandeoch tankeväckande satir om en fejkadorganisation som på olika sätt försöker takontroll över förstagångsväljarnas röster.GGFrågan som ställs på sin spets är: Hurhögt (eller lågt) värderar vi egentligenvåra demokratiska röster? Vad händerom jag inte röstar – kommer det ens attmärkas?Genom olika events, mingelfester ochröstvärvning ute på gatan fångar serienupp frågor om EU, och vad detta storapolitiska sammanhang egentligen har förkoppling till vårt dagliga liv och leverne.De obekvämaHär möter vi människor som brinner,lever och kämpar för sina åsikter.Huvudpersonerna är engageradekonstnärer, bloggare, musiker, aktivisteroch fria opinionsbildare somsläpper in oss i sina liv och tankar. Deberättar om vad de vill förändra, hur detycker att det borde gå till och varfördet är viktigt. Frågor som lyfts är blandAvslutningen sätter punkt för tankeexperimentetoch talar sitt tydliga språk:Att försöka köpa någons röst kan enligtbrottsbalkens 17 kapitel och åttondeparagraf göra att man döms till fängelse isex månader. Lärarhandledning fi nns.Ålder: Teveserie i tre delar avsedd förgymnasiet. Den kan även användas föratt diskutera demokrati i allmänhet ochvad en röst är värd.Ideologiernashistoria7-9Hur växte de politiska partiernasideologier fram? Historiska porträtt avliberalismen, socialismen, ekologismen,konservatismen, kommunismen och feminismenfrån mitten av 1800-talet framtill omkring 2000. Serien passar utmärktsom bakgrund till serien De obekväma.Serien fi nns även på svenska som andraspråk.Ålder: Teveserie i sex delar avsedd förårskurs 7–9.De obekvämaannat klass, arbete, rasism, yttrandefrihetoch övervakning. Medverkandeär Sebbe Staxx, Alice Teodorescu,Clara Lidström, Peter Sunde, MakodeLinde, Foujan Rouzbeh och Ivar Arpi.Lärarhandledning fi nns.Ålder: Teveserie i sju delar avseddför gymnasiet.GNR 2 l AUGUSTI 2014 27


TIPS PÅ MATERIALTänk till7-9GKända personer från bloggosfärensätter Sverige på prov genom busringningaroch filmade så kallade pranks(skämtsamma upptåg) som publiceraspå webben. Hur reagerar omgivningennär en person trakasserar tiggare pågatan och vad säger mäklaren när denpotentiella köparen frågar om det bormånga invandrare i området. Radioseriesom sänds i P3 till och med mitten avseptember.Maktfaktorn– en interaktivwebbplats7-9GMaktfaktorn är UR:s nya webbplats omdemokrati. Syftet med den är att personeri åldern 16–22 år ska få förståelseför och känna sig betydelsefulla i detdemokratiska samhället. De ska förståatt politiska beslut går att påverka ochfördjupa kunskaperna kring demokratinsinnehåll och processer, både nationelltoch globalt.Webbplatsen består av fl era olika delarsom går att använda tillsammans ellervar för sig på det sätt du själv tycker passarin i din undervisning. Med ett visuelltberättande, som utgår från statistik ochdata, blir användarna medskapare ochpåverkar innehållet genom sina interaktivaval. Data och statistik tas från etableraderapporter, men genereras ocksåur själva webbplatsen. Det visualiseraspå ett pedagogiskt sätt för att kunnautforskas och ligga till grund för vidarerefl ektion och diskussion. Innehållet iwebbplatsen är anpassat efter kursplaneni Samhällskunskap 1b för gymnasiet.Tanken är att webbplatsen ska skapaengagemang och intresse för frågor kringvärderingar och demokrati i världen samtförhoppningsvis inspirera till en ökad viljaatt påverka i samhället.Under valveckanPop och politik – rösträttDagen före valet direktsänds Pop och politik från torget i Umeå. Programmetvänder och vrider på begreppet rösträtt. Hur är det att ha rösträtt på papperetmen ändå inte få göra sin röst hörd? Gäst är bland andra svensk-samiska musikernoch debattören Sofi a Jannok.Programmet sänds: 13 septemberTänk till valetUR:s satsning för förstagångsväljare. Här står ungas frågor i fokus.Programmet sänds: 30 och 31 augusti, 1 september sänds en valdebatt.MiffoTV möter makten7-9 GPopulära MiffoTV med sina unika programledare borrar djupt i vad partiernaegentligen står för, bakom alla ord. Fem partiledare och andra toppolitiker gästarprogrammet. Det blir som alltid både lekfullt och seriöst. Teveserie i fyra delar.Programmen sänds: 5, 7, 12 och 14 augusti28 NR 2 l AUGUSTI 2014


TIPS PÅ MATERIALFortbildning för lärareStyrdokumentens krav på att eleverna i undervisningen ska utveckla kunskapersom ger dem redskap för ett aktivt medborgarskap ställer stora krav på lärarnaskompetens och gestaltande av demokratins ideal. Hur undervisar man med utgångspunkti kursplanernas syfte och centrala innehåll och samtidigt ger utrymmeför och tillåter spontan utveckling av ämnet i fråga?Att vara öppen för samtal som utgår från elevernas egna frågor och funderingar utan att oroa sig för hurman som lärare tar hand om det man diskuterar kräver kunskaper. På webbplatsen hittar du programsom stödjer dig i det här uppdraget. Fortbildning för dig som lärare.Författarrösterom demokratiÅtta författare skriver var sin text om demokrati.Texterna varvas med reportage.Programmen vill genom ett konstnärligtuttryck bidra till diskussionen om demokratinvi lever i och vart den är på väg.Författarna är Andrzej Tichy, Oline Stig,Leif Holmstrand, Helena Granström,Aleksander Motturi, Marjaneh Bakhtiari,Qaiser Mahmood och Lotta Lundberg.Radioserie i åtta delar.Bildningsbyrån– rasismVad menas egentligen med rasism?Forskare och aktivister sätter begreppetrasism i en historisk kontext och resonerarkring dagens defi nition och varförrasism i olika yttringar uppstår. Radioseriei fyra delar.Skolministeriet/KaliberSkolministeriet från UR i samarbete medSR Kaliber granskar under de tre sistasöndagarna före valet skolan och skolpolitiken.Radioserie i tre delar.Programmet sänds: 24 augusti,31augusti och 4 september.SkolministerietSkolministeriet tittar under de tre sistatisdagarna före valet närmare på deolika partiernas skolpolitiska tankar ochlöften – vad vill de, vad gör de och hurtänker lärare och elever kring de olikaförslagen?Vi möter också en klass som förberedersig inför skolvalet och lärare som funderaröver hur man bäst undervisar kringdemokrati och politiska strukturer – vadfi nns att vinna rent pedagogiskt så häri valtider? Och så följer vi upp vad somhänt sedan förra valet – blev det som detutmålades eller var det bara valfl äsk ochtomma ord? Radioserie i tre delarProgrammen sänds: 26 augusti,2 september och 9 september.Under valveckanVärldens bästaskitskola +partiledardebattVärldens bästa skitskola består av tre dokumentärerom skolan. Valets viktigastefråga är enligt de fl esta den svenskaskolan. De senaste låga resultaten i Pisaundersökningenpekar på att svenskaelever kan mindre än jämnåriga i andraOECD-länder. Hur man ska lösa dettaär det många som har åsikter om. JanBjörklund säger att skolan ska återförstatligas.Andra talar om betydligt högrekrav på friskolorna och att begränsa detfria skolvalet.Världens bästa skitskola kommer atthandla om kommunaliseringen av skolan,det fria skolvalet, friskolorna och allade andra reformerna som genomförtsde senaste åren. Programmen avslutasmed en stor valdebatt där partiledarnafår svara på hur deras partier tänker göramed skolan om de vinner valet.Programmet sänds: 20.00 i SVT,premiär 6 augusti.Lärarrummet – Demokrati – vad är det?Hur arbetar man som lärare i valtider och kan man i sin undervisning utnyttja detfaktum att demokratiska frågor och politiska strukturer hänger i luften? Lärarrummetföljer en engagerad samhällslärare och några av hans kollegor under en dagmed politik och val i fokus.Programmet sänds: 11 september.NR 2 l AUGUSTI 2014 29


iksdagenriges fyra grundlagarmaterial från riksdagenArbetet i kammare och utskottStudiematerial från riksdagenEN SERIE OM RIKSDAG OCAV MÅNS GAHRTON OCH JOHANTIPS PÅ MATERIALMATERIAL OMDemokrati och val i SverigeHöj rösten!En guide till att höja valdeltagandetbland förstagångsväljare undersupervalåret 2014I början av 2014 genomförde Myndigheten förungdoms- och civilsamhällesfrågor kurser tillsammansmed lokala samarbetspartner på fem orterruntom i Sverige för att höja valdeltagandet blandförstagångsväljarna.Kurserna riktade sig till dem som arbetar medungdomar inom föreningsliv, skola och fritidsverksamhetoch som vill få fler unga att rösta. Innehålleti denna handbok baseras på materialet somtogs fram till dessa utbildningar. Det har kompletteratsmed diskussionerna på de fem orterna.Här hittar du:- En sammanfattning av trender och diskussionerkring ungas valdeltagande.- Information om vad som kan påverka ungasvaldeltagande.- Enkla och beprövade metoder för att öka ungasengagemang.- Exempel på resurser och stöd du kan användadig av.Kursen Höj Rösten och denna handbok är en delav ett större uppdrag om valet till Europaparlamentetoch förstagångsväljare som Myndighetenför ungdoms- och civilsamhällesfrågor fått avRegeringskansliet, EU- kommissionen och Europaparlamentet.Ladda ned handboken Höj rösten påwww.mucf.seMATERIAL OMDemokrati och val i SverigeValet på riksdagen.se• Letar du efter material till dinundervisning?• Vill du veta vad som händer i riksdagenefter valet?• Undrar du vad ledamöterna sagt och gjorti riksdagen?Gå till riksdagen.se/valet2014Från valingången kan du också boka besök ochhitta övningar och spel.www.riksdagen.se • 020-349 00030 NR 2 l AUGUSTI 2014


TIPS PÅ MATERIALMATERIAL OMKällkritikMATERIAL OMKällkritikKolla källannPå Skolverkets webbplats hittar du webbsidornaKolla källan. De fokuserar på källkritikoch säkerhet på nätet och är en del av Skolverketsuppdrag att främja IT-användningeni skolan.Kolla källan innehåller artiklar och intervjuermed lärare, bibliotekarier och forskare.Materialet kan användas som stöd för undervisningoch diskussioner om källkritik. Härfi nns också en lathund i källkritik, lärarguideri upphovsrätt, integritet på nätet och mycketannat.Kolla källan hittar du påwww.skolverket.seNR 2 l AUGUSTI 2014 31


– ett magasin för dig som är lärareMagasinet innehåller intervjuer, tips och länkar tillinformationsmaterial inför höstens allmänna val ochundervisning om demokrati.Det här numret är det andra av tre magasin somkommer under året. Det tredje numret kommer ioktober och handlar om vad skolan kan göra för attstimulera engagemanget och intresset för samhällsfrågoräven efter valet och när det inte är valår.Det första numret om undervisning kring Europaparlamentsvaletgavs ut i april och finns att laddaned på webbplatsen:www.mucf.se/valar-i-klassrummet32 NR 2 l AUGUSTI 2014

Similar magazines