10.07.2015 Views

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Den</strong> <strong>demografiska</strong> <strong>utvecklingen</strong> i <strong>kommunerna</strong> i <strong>Stockholms</strong> <strong>län</strong> 10<strong>Den</strong> ekonomiska krisen under 1990-talet slog hårt och under lång period mot befolkningeni Botkyrka. I slutet av 1980-talet var drygt 80 procent av befolkningen iåldern 20-64 år förvärvsarbetande. När krisen fått sitt fulla genomslag blev förvärvsfrekvensernaså låga som 65 till 68 procent med det lägsta värdet 1996. Därefterhar förvärvsfrekvenserna utvecklats som i <strong>län</strong>et men på en lägre nivå. Befolkningeni Botkyrka har lägst förvärvsfrekvens åren 1985−2005 i <strong>län</strong>et. Befolkningen iSödertälje som också har hög andel utrikes födda, 27 procent 31 dec 2006, har liksombefolkningen i Botkyrka låg förvärvsfrekvens men hela fyra procentenheterhögre än befolkningen i Botkyrka (Diagram 4).<strong>Den</strong> ekonomiska krisen slog hårdast mot de som inte var etablerade på arbetsmarknadeneller just hade fått fotfäste där. De mest utsatta grupperna var invandraremed kort bosättningstid i Sverige och ungdomar 1 . Botkyrka har både hög andelinvandrare och en ung befolkning.Ökat beroende av välfärdssystemenNär arbetsmarknaden vek ökade beroendet av välfärdssystemen inte bara i Botkyrkautan i hela <strong>län</strong>et. Eftersom befolkningen i Botkyrka drabbades extra hårt blev flerberoende av välfärdssystemen än i andra kommuner i <strong>län</strong>et.Andelen sjukskrivna/förtidspensionerade låg redan före krisen 2 procentenheterhögre än genomsnittet för <strong>län</strong>et. Efter millennieskiftet är andelen sjukskrivna/förtidspensionerade10 procent i åldern 20−64 och ligger därmed tre procentenheteröver <strong>län</strong>ets genomsnitt (Diagram 6).Före krisen var antalet arbetslösa lågt – färre än 1 procent av befolkningen i -åldern 20−64 år fick sin försörjning via A-kassa eller arbetsmarknadsåtgärder.Redan 1993 var 7 procent av befolkningen i Botkyrka beroende av A-kassa ellerarbetsmarknadsåtgärder. I Botkyrka nåddes kulmen 1996, två år efter <strong>län</strong>ets pik.Under högkonjunkturen 2001−02 var andelen arbetslösa 1 procentenhet högre ängenomsnittet för <strong>län</strong>et. <strong>Den</strong> efterföljande lågkonjunkturen 2004−05 medförde attandelen med A-kassa eller arbetsmarknadsstöd ökade till 5 procent vilket var2 procentenheter över <strong>län</strong>ets genomsnitt (Diagram 5). Befolkningen i Botkyrka ärmer känslig för variationer i efterfrågan på arbetskraft sannolikt beroende på attbefolkningen är ung, har låg utbildningsnivå och andelen nyan<strong>län</strong>da invandrare ärhögre än i någon annan <strong>Stockholms</strong>kommun.Redan 1990 var fler beroende av socialbidraget för sin försörjning än i <strong>län</strong>et.I Botkyrka slog 1990-talets lågkonjunktur kraftigare än i någon annan kommun i<strong>län</strong>et. Åren 1996−97 var 6 procent av befolkningen i åldern 20−64 år i Bokyrkaberoende av socialbidrag – 3 procentenheter mer än genomsnittet för <strong>län</strong>et. Därefterhar <strong>utvecklingen</strong> vänt och år 2005 var det bara 2 procent som var beroende avsocialbidrag för sin försörjning – samma nivå som gällde för <strong>län</strong>et.1 Se ”Invandrarnas sysselsättningsnivå” i Efterkrigstidens invandring och utvandring, Demografiska rapporter2004:5, SCB.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!