Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län 91Ett kännetecken har Vaxholm gemensamt med de flesta förortskommunerna ochdet är en djup midja i åldrarna i åldrarna 20−35 år beroende på den höga utflyttningenav ungdomar.Det är ingen kommun i länet som har en åldersfördelning som är lik Vaxholms.Minst avvikelse från Vaxholms åldersfördelning återfinns i grannkommunen Österåkerföljt av Värmdö, Sollentuna, Ekerö och Täby. De sex kommunerna har haft enjämn och kontinuerlig folkökning, dock i olika takt, under de senaste decennierna.Barnfamiljer och familjer med utflugna barn flyttar tillVaxholmAntalet inflyttare är 5 procent över det normala för en förortskommun av Vaxholmsstorlek (Diagram 15). Åldersprofilen på de inflyttade till Vaxholm avviker från denför förortskommunerna typiska. Det är fler barn i förskoleåldern, fler i åldrarna30−40 år och fler i åldrarna 50−65 år. I de flyttintensiva åldrarna 20−30 är det ettunderskott på inflyttare.Hög utflyttningTrots att utflyttningen redovisas under en femårsperiod i diagram 16 blir kurvanhackig beroende på att folkmängden bara uppgår till ca 10 000 personer i Vaxholm.Oaktat hackigheten kan man ändå se vissa mönster. Utflyttningen är 10 procenthögre än normalt för en förortskommun med den köns- och åldersfördelning sombefolkningen har i Vaxholm.Positivt flyttningsnetto årligen sedan 1981Sedan 1981 har Vaxholm haft positivt flyttningsnetto årligen med i genomsnitt 130personer (Diagram 13). Perioden 1965−80 karakteriseras av några enstaka år medstora positiva netton och de övriga åren med negativa netton.Åldersprofilen på flyttnettot avviker något från det typiska för förortskommunerna.I skolåldrarna brukar nettot vara mycket nära noll men Vaxholm har ettnegativt netto som dock inte är uppseendeväckande stort (Diagram 17). I åldrarna45−70 år har de flesta förortskommuner negativa netton. Vaxholm har emellertidpositiva netton i åldersintervallet 55−70 år. Liknande mönster finns i andra kommunermed skärgård. Därutöver har Vaxholms flyttnetto egenskaper som finns imånga andra förortskommuner med positiva netton i förskoleåldrarna och i åldrarna30−40 år och negativa netton i åldrarna 20−25 år.Skärgårdskommuner attraktivaSkärgårdskommunerna är attraktiva. Vaxholm har ett stort inflyttningsöverskott avStockholmare födda 1947 och senare (Diagram 23). Det är bara mot tre andraStockholmskommuner som Vaxholm har underskott 23 . Två av de kommuner somVaxholm har underskott mot är också skärgårdskommuner nämligen Norrtälje ochVärmdö.23 Relationen Vaxholm – Österåker kompliceras av gränsjusteringen årsskiftet 1982/83. Personer som vidfödelsen åren 1947-82 blev folkbokförda på Bogesundslandet och därmed i Östra Ryds församling eller påResarö och därmed i Österåkers församling klassificeras fel i tabell 23. De klassificeras som födda i Österåkerskommun men får efter gränsjusteringen 1983 betraktas som födda i Vaxholm. Alla födda åren 1947−82 ochkvarboende 2006 redovisas felaktigt som flyttade till Vaxholm från Österåker. Vidare saknas i tabell 23 personerfödda åren 1947−82 på Bogesundslandet eller Resarö och som 2006 bodde i Österåkers kommun. M.a.o.är antalet utflyttade till Österåker för lågt och antalet inflyttade från Österåker för högt. Det är rimligt attanta att inflyttning överskattas mer än utflyttningen underskattas. Nettot närmar sig därför noll eller kant.o.m. bli negativt sett ur Vaxholms perspektiv.