Politik och hållbar energiteknik för ett ... - Teknikföretagen

svenskenergi.se
  • No tags were found...

Politik och hållbar energiteknik för ett ... - Teknikföretagen

Politik och hållbar energiteknik förett klimatneutralt samhälle år 2050


INNEHÅLL3 Inledning4 Konkreta åtgärder behövs7 Utmaningar7 Nyckelområden8 Smarta elnät9 Ökad produktion av koldioxidsnål el10 Ny- och reinvesteringar i elnätet10 Energieffektivisering11 Forskning och Innovation


INLEDNINGDen svenska regeringen har som vision att Sverige år 2050ska vara ett land utan nettoutsläpp av växthusgaser, här kallatklimatneutralt. Planerna för att nå denna vision kommer inom detnärmaste året att konkretiseras. Samtidigt arbetar EU med färdplanenmot det koldioxidsnåla (low carbon) samhället år 2050.Dessa långsiktiga perspektiv är positiva ur näringslivssynpunkt.Investeringar har ofta såväl lång livslängd som långa ledtideroch forskningsinsatser bär frukt först efter många år. Samtidigtär näringslivets investeringar och forskningsinsatser en förutsättningför omställningen till ett hållbart och klimatneutralt samhälle.Visionerna måste nu därför kompletteras med konkreta åtgärder.Teknikföretagen och Svensk Energi arbetar båda för ett hållbartoch klimatneutralt samhälle. Teknikföretagen och Svensk Energihar båda ett gemensamt ansvar att verka för utveckling och spridningav ny teknik som behövs för att nå klimatmålen till år 2050.Tillsammans har vi därför låtit genomföra en studie med syfte attidentifiera vilka åtgärder som krävs för att åstadkomma detta.Studien fokuserar på användning, distribution och produktion avel och dess roll på vägen mot det klimatneutrala samhället.Det finns mer att läsa i ÅF:s underlagsrapport ”Politik och hållbarenergiteknik för ett klimatneutralt samhälle 2050”.– 3 –


KONKRETA ÅTGÄRDER BEHÖVSBåde Sverige och EU har satt upp målför att kraftigt minska sin klimatpåverkanfram till år 2050. Visionerna är ambitiösamen nu krävs konkreta åtgärder om de skakunna förverkligas. Teknikföretagen ochSvensk Energi ger här sin syn på vilka insatsersom behövs.EN INTEGRERAD NÄRINGS-,ENERGI- OCH KLIMAT/MILJÖPOLITIKAtt klimatpåverkan är intimt förknippadmed energisystemets utformning är ganskauppenbart och behovet av en samordningmellan energi- och klimatpolitik är därförredan uppmärksammat. Behovet av att samordnadessa politikområden med näringspolitikenär däremot inte lika uttalat. Kunskap,FoU, innovationer med mera har karaktärenav kollektiva nyttigheter vilket motiverarbland annat en innovationspolitik somkompletterar klimat- och energipolitiken.LÅNGSIKTIGA SPELREGLER –EN BLOCKÖVERSKRIDANDEENERGIPOLITISK ÖVERENSKOMMELSEFör att de kapitalintensiva investeringarsom behövs för att gå mot ett klimatneutraltsamhälle år 2050 ska komma tillstånd, behövs så stabila förutsättningarsom möjligt. Därför är det nödvändigt atten blocköverskridande energiöverenskommelsekommer till stånd.ETT ”TROVÄRDIGT OCH LÅNGSIKTIGT”SYSTEM FÖR HANDEL MED UTSLÄPPS-RÄTTERFör att investeringar som behövs för detklimatneutrala samhället ska komma tillstånd behövs ett pris på koldioxid. Detmåste även finnas en trovärdighet för attpriset och utsläppshandelssystemet är långsiktigt,det vill säga att priset kommer attfinnas en lång tid framöver och att detär någorlunda förutsägbart hur systemetkommer att utvecklas på lång sikt.MER FÖRNYBAR EL STÄLLER KRAV PÅSTARKARE OCH SMARTARE ELNÄTFör att åstadkomma en utbyggnad av elnäteti ett europeiskt perspektiv behövs planeroch reell utbyggnad som även tar hänsyntill den regionala och europeiska nyttan avutbyggnaden och inte bara den nationella.För att få detta till stånd behövs en EUgemensamfinansieringsmodell för stamnätsutbyggnadutifrån nyttjandegrad, detvill säga att de länder som har nytta av investeringenär med och finansierar.För att åstadkomma ett storskaligtsmart elnät krävs omfattande investeringari infrastrukturen. Incitamenten för att görasådana investeringar är svaga och det ärinte heller tydligt att dagens elnätsregleringmöjliggör en sådan investering. Därförmåste det inom elnätsregleringen finnas ettutrymme för att kunna ta höjd för sådanainvesteringar så att dessa godkänns av regleringsmyndighetensom del av elnätsföretagensframtida kapitalbas. För att kunnauppnå de smarta elnätens fulla potentialhos elanvändarna behöver också utvecklingav smarta produkter ske och nya typer avelavtal behöver utvecklas. Vidare behöverenhetlig och internationella standarder förtekniken utvecklas. Allt detta är sådant somdet bör ges goda förutsättningar för i en nationellplan för utbyggnad av smarta nät.ETT FUNGERANDE KRAFTSYSTEMEN FÖRUTSÄTTNING FÖR DETKLIMATNEUTRALA SAMHÄLLETDe olika kraftslagen har olika roller i kraftsystemetoch det måste även i framtiden finnaselproduktion som kan fylla dessa roller.– 4 –


I det svenska och nordiska kraftsystemetanvänds i dagsläget vattenkraften för attbalansera svängningar i elproduktion ochkonsumtion, så kallad reglerkraft. Vattenkraftenhar också en viktig roll som baskrafti systemet. På grund av att kraftproduktionfrån mer oregelbundna energikällor såsomvind- och solkraft förväntas öka, kommerbehovet av reglerförmåga öka i framtiden.I av staten initierade omprövningar av vattendomarriskerar dock nya krav leda tillatt upp emot 5 procent av elproduktioneni vattenkraftsanläggningar och därmedreglerförmåga går förlorad vilket bör tas ibeaktande vid sådana omprövningar. Elmarknadenbehöver också utvecklas för atthantera denna situation.Kärnkraften har, precis som vattenkraften,i dagsläget en viktig baskraftsfunktion idet svenska kraftsystemet. Vidare fungerarkraftvärme som baskraft under de kalla delarnaav året. Kraftvärmens utbyggnadspotentialär dock begränsad till värmebehoveti landet som är avtagande i framtiden. Tillgängligbaskraft i systemet innebär tryggenergiförsörjning. Vindkraften kan inte,utan tillgänglig reglerkraft, fylla funktionensom baskraft på grund av dess oregelbundenheti produktion. Det är viktigt medlångsiktiga och förutsägbara spelregler föratt investeringar i ny baskraft ska kunnakomma till stånd.KORTARE LEDTIDER FÖR UTBYGGNADAV NY ELPRODUKTION OCH ELNÄTLånga ledtider i tillståndshanteringen är etthinder för fortsatt utbyggnad av koldioxidsnålelproduktion. När det gäller utbyggnadav elnät och överföringsförbindelser kan ledtidernavara ännu längre än för produktionsanläggningar.Ett sätt att förkorta ledtidernakan vara att inrätta en enda kontaktmyndigheti tillståndsprocessen och att införa tidsgränserför handläggningen av tillståndsärenden.– 5 –


STÖD FÖR UTVECKLING AVFÖRNYBAR ELPRODUKTIONI ett medellångt perspektiv behövs stödtill teknik som är under utveckling, tillexempel sol- och vågkraft. Denna teknikkan behöva ett mer teknikspecifikt stöd änteknik som är närkommersiell, till exempelvindkraft. Stöden måste dock utformas såatt de kan fasas ut vartefter tekniken blirkonkurrenskraftig.EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNINGEn övergång från fossila bränslen till el kaninom flera sektorer leda till omfattande energieffektivisering,till exempel inom transportsektorn,uppvärmning, och inom industrin.Därför bör produktreglering somger ramarna för framtida produkter inte utformasså att elanvändning diskrimineras.Energimärkning och ekodesign (produktkrav)är exempel på europeiska styrmedelsom hjälper till att överbrygga eninformationsbrist. Denna reglering fungerarförhållandevis väl, men det är viktigtatt sådana produktkrav på den inre marknadenockså är anpassad till den globalamarknaden, och att de genomförs och tilllämpaspå ett harmoniserat sätt på den inremarknaden.För att ytterligare motivera slutanvändareatt köpa nya ”smarta” produkter somgör det möjligt att anpassa elanvändningentill variationen i tillgången till el, kan exempelvisnya affärsmodeller behöva utvecklasoch andra stimulansmedel som exempelvisoffentliga upphandling i kombination medinnovationsupphandling.SATSA PÅ STRATEGISKA INNOVA-TIONSOMRÅDEN OCH FORSKNING,UTVECKLING OCH DEMONSTRATIONFör att utveckla forskningen inom de nödvändigaområdena, och öka kommersialiseringav resultaten, behöver samverkanutvecklas mellan industri, universitet ochhögskolor, samt forskningsinstituten. Demonstrationsprojektbehövs inom blandannat smarta elnät och ny teknik förklimatneutral elproduktion. Det behövsockså åtgärder för realisering av forskningsresultat.Därför bör bland annatinnovationsupphandling utvecklas till ettbärande instrument framöver. Vidare ärsvenska forskningsmedel för att möjliggöradeltagande i EU:s forskningsprogram,till exempel SET-planearbetet (StrategicEnergy Technology Plan) nödvändiga.– 6 –


UTMANINGARUtmaningen i att drastiskt minska utsläppenav koldioxid ter sig olika för Sverigeoch Europa som helhet. För Sverige liggeren av de största utmaningarna i att skapaett oberoende av fossila bränslen i transportsektorn.Där kan ökad elanvändning,tillsammans med biobränslen, kommaatt spela stor roll. En ökad elanvändningbehöver mötas med ökad produktion avkoldioxidsnål el. I Europa som helhetligger en stor utmaning i att genomföradrastiskt minskade koldioxidutsläpp frånbåde transportsektorn och elproduktionen.Gemensamt för alla länder i Europa är utmaningeni ökad energieffektivitet.Kraven på minskade utsläpp innebärspecifika utmaningar för kraftsystemet.Kraftsystemet kommer att behöva mötaett ökande behov av flexibilitet och detberör såväl elproduktion som distributionoch användning. Dessa utmaningar ställerkrav på kraftfulla investeringar inom fleraområden såsom starkare nät, smartare nät,smartare produkter, mer flexibel elproduktionoch energilagring.NYCKELOMRÅDENVi har identifierat ett antal nyckelområdensom måste utvecklas för att kunna närmasig det klimatneutrala samhället. Deutvalda nyckelområdena karaktäriseras avatt de är kopplade till starka svenska forskningsmiljöeroch företag som producerarvaror och tjänster. Tillsammans ger dettagoda möjligheter att bidra till såväl minskadklimatpåverkan globalt som näringslivsutveckling.Möjligheter som behöverrätt förutsättningar för att realiseras. Denyckelområden vi har identifierat i vårtprojekt är:Smarta nätÖkad produktion avkoldioxidsnål elNy- och reinvesteringari elnätetEffektivisering i produktionoch slutanvändning– 7 –


Smarta nätÖkad andelkoldioxidsnål elNy- och reinvesteringari nätetEffektivisering i produktionoch slutanvändningSMARTA ELNÄTVarför?Smarta elnät möjliggör större flexibilitet ikraftsystemet. Det är nödvändigt för att tahand om en växande andel oregelbundenkraft, till exempel vindkraft och solenergi.Smarta elnät kan bidra till förbättrad styrningav elproduktion och distribution,användandet av elenergilager och ökadmöjlighet att anpassa användningen av elefter tillgång och prissignaler, och därmedutjämning av effekttoppar.Svensk styrkepositionSverige ligger lång fram inom forskningoch utveckling kopplat till smarta nät.Det finns både rena forskningsmiljöer ochföretag som har stor potential att i sin utvecklingnå en ökad export av varor ochtjänster inom IKT (informations- ochkommunikationsteknologi), elteknik ochsmarta hushållsprodukter.– 8 –


ÖKAD PRODUKTIONAV KOLDIOXIDSNÅL ELVarför?Koldioxidsnål el har stora förutsättningaratt bli en allt viktigare klimatåtgärd för attåstadkomma de utsläppsminskningar avväxthusgaser som måste till. Genom enökad användning av koldioxidsnål el i transportsektorn,industrin och hushåll sparasbåde energi och klimat under förutsättningatt elen ersätter användning av fossil energi.Sveriges elproduktion är redan idagmycket koldioxidsnål. En ökad inhemskanvändning av el i framtiden och ökademöjligheter till gränsöverskridande handel,är anledningar till att öka produktionenav koldioxidsnål el. Ökade möjligheter tillöverföring ökar leveranstryggheten ochbidrar till att utjämna elpriset så att pristopparundviks. Det kan också bidra till attminska EU:s koldioxidutsläpp.Svensk styrkepositionSverige och Norden har mycket goda förutsättningarför produktion av koldioxidsnålel. Det finns starka forsknings- ochutvecklingsmiljöer för sol-, våg- och vindkrafti Sverige. Det finns en möjlighet i attbibehålla kompetensen och stimulera till attföretag bildas kring innovationer. En möjlignisch är solceller i byggnader och stadsmiljö.Utveckling av produktionsteknik förtill exempel sol- och vågkraft är därför viktigt.Då man tittar på koldioxidutsläpp från elproduktioni ett livscykelperspektiv så generaräven kraftslag som vindkraft, vattenkraftoch kärnkraft klimatgaser. I denna skrift harvi valt attt kalla förnybar elproduktion ochkärnkraft för koldioxidsnål elproduktion.– 9 –


NY- OCH REINVESTERINGAR I ELNÄTETVarför?Utbyggnad av överföringskapacitet möjliggörintegration av ökade volymer koldioxidsnålel i kraftsystemet. Dessutommöjliggör det export av koldioxidsnålel. En uppgradering av elnätet möjliggörockså minskade energiförluster.Svensk styrkepositionGod nationell kompetens inom transmissionoch distribution, bland annat att ökaöverföringskapaciteten genom konverteringtill likström och energilager anslutnatill näten.ENERGIEFFEKTIVISERINGVarför?Energieffektivisering bidrar till en minskadklimatpåverkan om behovet av fossilenergi minskar och koldioxidssnål el kananvändas i fler sektorer. Möjligheten att ersättafossil energi med el existerar i Sverigefrämst inom transportsektorn, men gälleri stor utsträckning även andra sektorer iett europeiskt och globalt perspektiv. Närkoldioxidsnål el ersätter bensin, diesel ellereldningsolja ger det närmare en hundraprocentigutsläppsminskning. Elfordonminskar energiåtgången per fordon medupp till 60–70 procent och en värmepumpger samma energibesparing jämfört med enoljeeldad panna.Produkter som gör det möjligt förslutanvändare att anpassa sin användningtill tillgången till el i kraftsystemet är nödvändigtoch innebär också en effektiviseringav resursutnyttjandet i hela systemet.Spridning av sådan teknik och produkterblir nödvändig i samband med utbyggnadav smarta elnät, och efterfrågan som kommeratt öka med tiden kan inledningsvisbehöva stödjas för att öka marknadensacceptans.Svensk styrkepositionDen svenska styrkepositionen är koldioxidsnålel när den ersätter fossila bränslensom innebär att väsentliga energieffektiviseringspotentialerkan tas i anspråki syfte att minska utsläpp av växthusgaser.Vi har i Sverige en hög kompetensinom utveckling av energieffektivaprodukter och IKT. Flera svenska företagär världsledande inom området, ochSverige har en lång erfarenhet av energieffektiviseringi användarledet.– 10 –


FORSKNING OCH INNOVATIONNyckelområdena som identifierats bär allapå en potential till såväl minskad klimatpåverkansom goda affärsmöjligheter ochsvensk export. För att till fullo förverkligadenna potential är det av yttersta vikt attforskning kan ske genom samverkan mellanindustri, universitet och högskolor,samt institut. Det krävs också kraftfullasatsningar för innovation, med bland annatindustriella demonstrationsanläggningar ifull skala och innovationsupphandling somverkningsfulla instrument. Statliga satsningarbör även syfta till att utveckla en”innovationsbrygga” mellan de akademiskaoch industriella FoU-systemen.Källa: Baserad på ”IEA Scenarios & Strategies to 2050”, International Energy AgencyDet kan behövas stöd till teknik som är under utveckling. Dessa stöd behöver anpassas efter detskede tekniken befinner sig i, samt fasas ut vartefter tekniken blir konkurrenskraftig.– 11 –

More magazines by this user
Similar magazines