Etablering av vissa nyanlända - samverkan och ... - Sabo

Sida: 2 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning

Sida: 3 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningDnr: AF-2011/414101Datum: 2012-06-15Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2012Etablering av vissa nyanlända -Samverkan och samordningArbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan ochlänsstyrelserna ska i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting(SKL) utveckla och förbättra samverkan och samordning ietableringsprocessen för nyanlända. I detta arbete ska särskilt beaktas- ansvar och roller för socialt stöd m.m. till nyanlända- ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning- landstingens medverkan i etableringsprocessen- samverkan och samordning på lokal nivåLänsstyrelsernas medverkan ska samordnas av Länsstyrelsen iKronobergs län.En delrapport ska lämnas senast den 15 juni 2012 och en slutrapport senastden 22 februari 2013. Arbetsförmedlingen ska samordna och lämna dennaredovisning till regeringen. I rapporten ska framgå vidtagna ochplanerade åtgärder, resultatet av dessa samt eventuella förslag pååtgärder som regeringen kan behöva vidta.Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist. Ärendet har föredragits av Susanne Engberg. I den slutligahandläggningen har generaldirektören för Försäkringskassan Dan Eliasson,generaldirektören för Migrationsverket Anders Danielsson, länsrådet iKronobergs län Lennart Johansson, samt från Arbetsförmedlingen chefenför avdelningen Integration och etablering Marie Linell-Persson ochbiträdande generaldirektör Jan-Olof Dahlgren deltagit.Angeles Bermudez-SvankvistSusanne Engberg

Sida: 4 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning

Sida: 5 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningInnehållsförteckning.Sammanfattning..................................................................................................8Inledning............................................................................................................10Samordning av insatser kring socialt stöd, hälsa/ohälsa och rehabilitering. 11Samverkan och samordning på lokal nivå ................................................... 12Ansvar och roller för socialt stöd m.m. till nyanlända ................................ 12Landstingens medverkan i etableringsprocessen........................................14Behovsinventering och översyn av nätverk för frågor kring hälsa/ohälsa....................................................................................................................14Utvecklat samarbete med landstingen ..................................................... 15Insatser för att tidigare identifiera nyanlända i behov av särskildamedicinska eller sociala insatser ..............................................................16Ersättningar som är väsentliga för den nyanländes försörjning ....................18Beskrivning av ersättningar och bidrag .......................................................19Nyanländas försörjning – problem och åtgärder ........................................ 21Väntan på den första hela utbetalningen och utbetalningsdatum företableringsersättningen............................................................................. 21Korta ledtider till utbetalning av etableringsersättning ..........................24Snabbare tillträde till socialförsäkringarna..............................................25Risk för återkrav vid utbetalning från socialförsäkringen ......................25Behov av harmoniseringar av villkor för ersättningar.............................26Övriga planerade åtgärder ........................................................................26Bilaga 1 .............................................................................................................. 28Beskrivning av ersättningar och bidrag ...................................................... 28Dagersättning enligt Lag om mottagandet av asylsökande (LMA) .......... 28Särskild dagersättning...................................................................................29Etableringsersättning....................................................................................29Etableringsersättning för medverkan till upprättandet av enetableringsplan (EEM) ..............................................................................29Etableringsersättning för deltagade i aktiviteter som ingår i enetableringsplan (EEP) .............................................................................. 30Ledtider för etableringsersättningen........................................................ 31Tilläggsförmånerna ....................................................................................... 31Etableringstillägg....................................................................................... 31Bostadsersättning ......................................................................................32Nedsättning av tilläggsförmånerna ..........................................................32Ledtider för tilläggsförmånerna................................................................32Socialförsäkringarna .....................................................................................33Försäkringstillhörighetsprövning.............................................................33Barnbidrag .................................................................................................34Bostadsbidrag ............................................................................................35

Sida: 6 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningFöräldrapenning ........................................................................................36Underhållsstöd...........................................................................................37Ekonomiskt bistånd...................................................................................... 38

Sida: 7 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning

Sida: 8 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningSammanfattningArbetsförmedlingen, Migrationsverket, Försäkringskassan ochlänsstyrelserna har fått i uppdrag att i samråd med SKL utveckla ochförbättra samverkan och samordning i etableringsprocessen för nyanländaavseende ansvar och roller för socialt stöd, ersättningar som är väsentliga förden nyanländes försörjning, landstingens medverkan i etableringsprocesssensamt samverkan och samordning på lokal nivå. Arbetet med uppdraget sker iarbetsgrupper där myndigheterna och SKL medverkar. Ett intensivt ochengagerat arbete pågår med målsättning att i slutrapporten kunna redovisagemensamma förslag på åtgärder. I denna delrapport redovisas detpågående gemensamma arbetet.Nyanländas etablering är beroende av att myndigheter och kommunersamverkar. I frågor som berör socialt stöd, hälsa, rehabilitering ochersättningar som är väsentliga för individens försörjning måste ensamverkan ske, på både central, regional och lokal nivå.Behov av socialt stöd finns framför allt i det inledande skedet ietableringsprocessen. För att tydliggöra ansvarsfördelningen och de olikaaktörernas roller pågår en översyn av de lokala överenskommelserna.Målsättningen är att tillsammans med lokala parter utveckla ett vägledandestöd för lokal samverkan och även förankra detta på lokal nivå. Ettgemensamt vägledande dokument för samverkan kommer att tas fram, somska fungera som ett metodstöd vid arbetet med de lokalaöverenskommelserna.Behov av samordning berör även insatser som är kopplade till dennyanländes hälsa. Ett gemensamt arbete har gjorts för att kartlägga deprojekt och uppdrag inom området hälsa och rehabilitering som pågår inomrespektive organisation. Det fortsatta gemensamma arbetet kringhälsofrågor ska samordnas med dessa uppdrag så viktiga processer somsjukskrivning, bedömning av arbetsförmåga och rehabilitering även skaomfatta nyanlända invandrare.Samarbetet med landstingen behöver utvecklas. Det kräver insatser på såvälcentral, regional som lokal nivå. Målsättningen är att i varje landsting/regionidentifiera lämpliga samarbetsvägar och samverkanssätt.Utvecklingsområden som primärt identifierats och kommer att arbetasvidare med är landstingens medverkan vid bedömning avprestationsförmåga, rehabilitering vid sjukskrivning och nedsattaktivitetsförmåga samt hälsoundersökningar.Ett viktigt utvecklingsområde är att tidigt identifiera nyanlända i behov avsärskilda medicinska eller sociala insatser. Migrationsverket och

Sida: 9 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningArbetsförmedlingen har inlett ett arbete med att ta fram riktlinjer föröverföring av uppgifter om behov av vård- och stödinsatser för nyanländasom beviljats uppehållstillstånd. Syftet är att säkerställa att Migrationsverkettillhandahåller ett så fullgott underlag som möjligt inför de etableringssamtalsom Arbetsförmedlingen ska hålla med de nyanlända. Dessutom syftarriktlinjerna till att underlätta kommunernas mottagande av nyanlända somär i behov av vård- och stödinsatser. Detta är även av vikt förbosättningsarbetet.En trygg och förutsägbar ekonomisk situation är viktig för att en nyanländarbetssökande ska kunna fokusera på insatser och aktiviteter som ska ledatill egenförsörjning, men idag finns flera situationer och förhållanden somkan orsaka ekonomiska problem för de sökande.Ersättningssystemet är mycket komplext. Det finns många olika ersättningarsom är väsentliga för den sökandes försörjning, med olika ansvarigamyndigheter och instanser. Villkoren för ersättningarna skiljer sig åt ochansökningarna om ersättningarna ska ske på olika sätt och vid olikatidpunkter. De sökande får ofta initialt vänta på att ersättningarna utbetalasoch många tvingas att ansöka om ekonomiskt bistånd under denna väntan.De problem och åtgärder som myndigheterna och SKL valt att prioritera äratt minimera glappet innan etableringsersättning erhålls, ändrautbetalningsdatum för etableringsersättningen och se över hur de olikaersättningarna ska kunna samordnas bättre. Arbetet med att förkortaledtiderna till de olika ersättningarna kommer att fortsätta .En del lösningar kräver förordningsförändringar.

Sida: 10 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningInledningDenna återrapport är framtagen i samarbete mellan Arbetsförmedlingen,Försäkringskassan, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL. Rapportenhar beretts av Samverkansdelegationen och godkänts av respektivemyndighet samt samråtts med SKL.I januari 2012 tillsatte Samverkansdelegationen en beredningsgrupp medsyfte att koordinera de gemensamma återrapporteringsuppdragen.Beredningsgruppen fick också i uppgift att tillsätta och samordnaövergripande arbetsgrupper där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan,Migrationsverket, länsstyrelserna samt SKL ingår. Arbetet med uppdragen idenna återrapport sker i arbetsgrupper med fokus på ersättningar, lokalsamverkan, socialt stöd och insatser samt hälsa och rehabiliteringsfrågor.Arbetsgrupperna avrapporterar löpande till beredningsgruppen.Samverkansdelegationen fungerar som styrgrupp.I denna delrapport beskrivs prioriterade åtgärder och hur långt arbetet meddessa framskridit. Arbetet kommer att fortsätta under resten av året ochresultatet redovisas i slutrapporten i februari 2013.Samverkansdelegationen2 representanter/aktörSammanträder 4 ggr/årBeredningsgrupp1 representant/ aktörBereda – delegationens mötenKoordinera – återrapporteringsuppdragArbetsgrupp BosättningDelrapport 15 septemberArbetsgrupp ErsättningDelrapport 15 juniArbetsgrupper Samverkan/Hälsa/ Socialt stöd/InsatserDelrapport 15 juni

Sida: 11 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningSamordning av insatser kringsocialt stöd, hälsa/ohälsa ochrehabiliteringI samband med reformens ikraftträdande och under reformens första år harorganisationerna tagit olika initiativ till att förbättra samarbetet på såvälcentral, regional som på lokal nivå. Däribland kan nämnas:• En gemensam viljeinriktning kring bedömning avprestationsförmåga 1 . Dokumentet spreds via organisationernasintranät och används i Arbetsförmedlingens interna utbildningar förchefer, arbetsförmedlare och specialister.• SKL och Arbetsförmedlingen genomförde 2010 ettinformationsseminarium om reformen där alla landstingensprocessledare inom rehabilitering var inbjudna.• Arbetsförmedlingen arrangerade i samarbete med övriga parter över150 dialogseminarier om lokala överenskommelser i allaarbetsmarknadsområden i hela landet, hösten 2010 till våren 2011.Syftet var att utvidga arbetet kring lokala överenskommelser medanledning av etableringsuppdraget.• SKL och Arbetsförmedlingen arrangerade 2011 två workshops medlokala företrädare om ansvarsfördelning gällande praktiskt ochsocialt stöd för nyanlända och en workshop om etableringinsatser ianläggningskommuner.• I december 2011 arrangerade SKL i samverkan med bland annatMigrationsverket, länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen entvådagars nationell konferens Ett år med etableringreformen. Fleraseminarier diskuterade lokal samverkan utifrån goda exempel.• På regional nivå har länsstyrelserna – ofta i partssamverkan –genomfört konferenser för erfarenhetsutbyte, information ochutbildning inom olika aktuella temaområden. Målgruppen har varitverksamma företrädare inom olika sektorer som arbetar mednyanlända.• Länsstyrelserna samlar regelbundet olika lokala och regionalaaktörer i tillfälliga eller mer stadigvarande nätverk ochpartnerskapsmöten.1 Bedömning av prestationsförmåga hos vissa nyanlända invandrare ,Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket samt SKL,2010-11-15

Sida: 12 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningNationellt, regionalt och lokalt samverkar organisationerna genomöverenskommelser bland annat kring det gemensamma uppdraget attetablera nyanlända. Förutsättningarna ser lokalt mycket olika ut ochsamarbetet har nått olika långt. De insatser som tidigare genomförts harbidragit till att skapa arenor för samverkan. Även om de inledandedialogseminarierna kom i ett tidigt skede var de nödvändiga. Många avdialogerna kom att fokusera på konsekvenser av den förändradeansvarsfördelningen och i mindre utsträckning på hur organisationernaskulle tillvarata kunskap och föra den vidare i nya samverkansformer. Det ärdock inte enbart genom enskilda åtgärder som ett genuint samarbete uppstårutan samarbete kräver strukturerade och återkommande dialoger.Samverkan och samordning på lokal nivåGenom lokala överenskommelser 2 kan samförstånd nås kring roller, ansvaroch rutiner som inte är reglerade av lag och förordning.Överenskommelserna ska vara ”levande” dokument som följs upp ochrevideras kontinuerligt.Sedan dialogseminariernas genomförande pågår ett kontinuerligt arbetemed att teckna och revidera lokala överenskommelser. Arbetsgruppenuppskattar att drygt hälften av landets kommuner omfattas av en lokalöverenskommelse. Migrationsverket är så gott som alltid representerade.Andra parter kan vara Försäkringskassan, landstinget samt frivilligaorganisationer. Länsstyrelsen har en viktig konsultativ roll, och samordningmed den regionala nivån är betydelsefull.I det lokala arbetet är det avgörande att få med företrädare från olikakommunala förvaltningar. Flera enheter är berörda bland annatvuxenutbildning, skola, arbetsmarknad, socialtjänst och omsorg.När landstingen medverkar är det antingen på strategisk nivå eller genomrepresentation från primärvården. Landstingen är en part som hittills intedeltagit i samma utsträckning som övriga parter. Samverkan medföreträdare inom landstingen berör såväl primärvård, specialistvård ochtandvård.Ansvar och roller för socialt stöd m.m. tillnyanländaI tidigare återrapporteringar och även i andra sammanhang har den iblandkomplexa problematik nämnts som uppstår i samarbetet mellanmyndigheter och aktörer kring olika frågor som berör råd och praktisk stöd2 Överenskommelser mellan myndigheter och andra parter finns på såvälregional som på lokal nivå. Länsstyrelserna har samordningsansvar föröverenskommelser på regional nivå och Arbetsförmedlingen på den lokalanivån.

Sida: 13 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningtill nyanlända. När ansvarsfördelningen är otydlig ökar risken för att dennyanlände hänvisas mellan myndigheter och andra aktörer som till exempellotsen.Det är framförallt i det inledande skedet av etableringsprocessen som frågorkring socialt stöd aktualiseras. Det rör sig ofta om praktiska frågor om vemsom ska hjälpa den nyanlände att ansöka om id-kort eller öppna bankkonto,hantering av hemutrustningslån, kompletterande försörjningsstöd, anmälantill bostadsköer, boka tid på vårdcentralen etc. Även i ett senare skedeuppstår situationer där ansvarsfördelningen behöver bli tydligare. Det gällertill exempel vid familjeåterförening och situationer när ohälsa förekommer.ÅtgärderFör att tydliggöra ansvarsfördelning och roller har arbetsgruppen påbörjatatt se över nuläget avseende de lokala överenskommelserna. Även om detfinns överenskommelser inom många arbetsmarknadsområden är kvaliténvarierande. På flera håll saknas det helt överenskommelser med enskildakommuner och i flera fall finns det behov av att förtydliga ansvarsfördelningoch rutiner.På central nivå har arbetsgruppen utifrån goda exempel påbörjat att ta framett vägledande dokument kring ansvarsfördelning, socialt stöd och insatsertill nyanlända. Dokumentet avser att ta upp centrala områden i dennyanländes etableringsprocess som rör parternas gemensamma syn på blandannat:− ersättningsfrågor− etableringsinsatser− socialt stöd− skola och barnomsorg− ensamkommande ungdomar samt− hälsa och rehabiliteringMålsättningen är att tillsammans med lokala parter utveckla ett vägledandestöd för lokal samverkan och även förankra detta på lokal nivå. Syftet är atttydliggöra roller och ansvar utifrån vanliga frågeställningar som uppstårinom etableringen av nyanlända. Ambitionen är också att i möjligaste måncentralt vägleda och rekommendera hur lokala parter bör hanteraansvarsfrågor. Innehållet ska referera till lag och förordningstexter och lyftafrågeställningar som parterna centralt identifierat som områden därlösningar bör ske på lokal nivå.Referensgrupper med representanter från det lokala samarbetet mellankommun och arbetsförmedling är tillsatta. I efterföljande fas är planeringenatt utöka referensgrupperna med lokala representanter även frånMigrationsverkets mottagningsenheter, landstingen samtFörsäkringskassan. Själva processen att ta fram ett vägledande dokumentkring ansvarsfördelning utgör i sig en del av förankringsarbetet. I arbetetåterstår att besluta:− hur implementeringen nationellt ska göras− vilka resurser som behöver tillsättas

Sida: 14 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning− ansvar och genomförande av förvaltningDiskussioner kring detta arbete pågår nu i beredningsgruppen. Förankringav arbetet ute i organisationerna är planerat med början hösten 2012.Landstingens medverkan i etableringsprocessenFlera studier visar på samband mellan psykisk ohälsa och migration 3 .Människor i exil befinner sig i en livssituation som utgör en ökad risk förstress och ohälsa. Hälsotillståndet skiljer sig åt mellan olika grupperberoende på en rad faktorer, såsom varifrån personen kommer,migrationsprocessen och tillvaron i det svenska samhället. Personer födda iandra länder än Sverige uppvisar generellt sett sämre hälsa gällandeexempelvis psykisk ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes 4 .Ett sätt att förebygga ohälsa är genom information och insatser imotiverande, stödjande och livsstilsförändrande syfte. Till detta finns ettaktuellt behov av samverkande stödåtgärder för personer som kommer frånkrigsdrabbade områden eller varit utsatta för tortyr.Hälsofrågor är ofta komplexa och kräver många gånger ett nära samarbetemellan den enskilde och de personer och myndigheter som finns runt denne.Därför krävs det att myndigheterna har ett gemensamt förhållningssätt ochen förståelse och kunskap om de olika uppdrag som myndigheterna har.Behovsinventering och översyn av nätverk för frågor kringhälsa/ohälsaÅtgärderAktörerna har kartlagt nätverk kring hälso- och sjukvårdsfrågor som kanutgöra viktiga ingångar för det fortsatta arbetet. En genomgång har ävengjorts över projekt och uppdrag som redan är beslutade inom respektiveorganisation och som anknyter till nyanländas hälsa/ohälsa ochrehabilitering.Det är angeläget att det gemensamma arbetet kring hälsofrågor ietableringen i fortsättningen är samordnat med respektive aktörs övrigauppdrag kring hälsa/ohälsa, så att de frågor som berör nyanländas hälsa ochrehabilitering inom etableringen inte blir ett särskilt spår som hamnar vidsidan av hur man hanterar till exempel viktiga processer som sjukskrivning,bedömning av arbetsförmåga och rehabilitering för övriga invånare.Arbetet ska så långt som möjligt ske i dialog med arbetsgrupperna förföljande uppdrag:3 International Journal of mental Health promotion Volume 11, Issue 1,(2009) Promoting Health and Preventing Mental Disorder among Refugeesin Western Countries. Johansson Blight K, Ekblad S, Lindencrona F,Shahvanaz S.4 Folkhälsopolitisk rapport 2010.

Sida: 15 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning• Försäkringskassan uppdrag: Utvecklat samspel mellanFörsäkringskassan och hälso- och sjukvården samt Införande ochImplementering av bedömningsinstrument 5 .• Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens redovisning avSjukskrivnas återgång till arbete 6 .• Förstärkta rehabiliteringsinsatser 2012 − Överenskommelse mellanFörsäkringskassan och Arbetsförmedlingen om samarbete.• Försäkringskassans, SKL:s och Arbetsförmedlingensutvecklingsarbete kring sjukskrivna som saknarsjukpenninggrundande inkomst, SGI, och har försörjningsstöd.• Länsstyrelsernas fokusgrupp kring hälsa, som på nationell nivå skaanalysera, ge stöd och vägledande råd till länen om metodutvecklingav hur hälsoperspektivet kan förstärkas under etableringsprocessen.• Smittskyddsinstitutets projekt 7 som syftar till att förbättrastrukturerna för genomförandet av hälsoundersökningar avasylsökande och därmed öka antalet genomfördahälsoundersökningar.• SKL:s kartläggning av landstingens och regionernas insatser ochuppdrag avseende nyanlända invandrare 8 .Utvecklat samarbete med landstingenSamordning av insatser berör även insatser som är kopplade till dennyanländes hälsa. I många fall är socialt stöd en viktig komponent i arbetetför att komma till rätta med en ohälsosituation. Råd och socialt stöd böräven ses som en åtgärd för att förhindra att ohälsa uppstår.ÅtgärderDet gemensamma arbetet riktar sig främst mot att utveckla samarbetet medlandstingen. Målsättningen är att i varje landsting/region identifieralämpliga samarbetsvägar och samverkanssätt. Det bör i detta sammanhangnämnas att landstingens organisering ser mycket olika ut. Ett gott exempelär Landstinget i Kronoberg 9 som tagit initiativ till att inrätta en särskildtjänst med ett strategiskt ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor gällande5 Försäkringskassan regleringsbrev 20126 Försäkringskassan regleringsbrev 20117 Förbättrad struktur och samordning vid hälsoundersökningar förasylsökande. Projektet medfinansieras av Europeiska Flyktingfonden8 Utvecklingsmöjligheter i arbetet med nyanlända invandrare, SKL april20129 Workshop tillsammans med landstinget i Kronobergs län 2012-04-24

Sida: 16 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningbland annat nyanlända. Här har också det lokala samarbetet med landstingetnått längre. Det finns strukturer för att hantera informationsöverföring,läkarutlåtanden kring prestationsförmåga och hälsoundersökningar. Hälsoochsjukvårdsstrategen informerar, tillsammans med Arbetsförmedlingen,landstingets folkvalda om etableringsreformen och besöker chefer påvårdcentraler. Liknande satsningar gentemot enskilda vårdcentraler iupptagningsområden med många nyanlända har även gjorts på andra håll ilandet.Samverkan med landstingen kräver insatser på såväl central, regional sompå lokal nivå. I arbetsgruppen diskuteras lämpliga tillvägagångssätt attgemensamt nå ut till landstingen. Ambitionen är att detta arbete samordnasmed Försäkringskassans uppdrag ett Utvecklat samspel mellan hälso- ochsjukvården. I detta sammanhang 10 har Arbetsförmedlingen bland annat lyftfrågan kring hälso- och sjukvårdens roll gentemot Arbetsförmedlingen. Dettamed anledning av att det är Försäkringskassan som har stöd genom lagen attbegära intyg och medicinska underlag eller bjuda in hälso- och sjukvårdentill möten.Eftersom nyanlända inom etableringen är en begränsad målgrupp inomhälso- sjukvården krävs det riktade informationsinsatser om landstingensmedverkan. De frågeställningar som primärt är aktuella är:• Landstingets medverkan att ta fram underlag för att bedömaprestationsförmåga• Processen kring nyanländas sjukskrivning och rehabilitering vidnedsatt aktivitetsförmåga samt• Erbjudande om hälsoundersökning till de nyanlända som integenomgått en sådanBegreppet prestationsförmåga behöver ses över och harmoniseras medbegreppen aktivitetsförmåga och arbetsförmåga. En samstämmighet medhur Arbetsförmedling, landstingen och Försäkringskassa hanterar övrigasjukskrivna och/eller arbetssökande underlättar dialog ochkunskapsöverföring och därmed även formerna för samverkan medlandstingen.Utifrån resultatet av SKL: s pilotstudie av landstingens och regionernasinsatser och uppdrag avseende nyanlända kommer en kompletterandekartläggning att göras över hur aktörerna lokalt bedömer att rehabiliteringoch anpassning av insatser ser ut för nyanlända inom etableringen.Insatser för att tidigare identifiera nyanlända i behov avsärskilda medicinska eller sociala insatserEtt viktigt utvecklingsområde är att tidigt identifiera nyanlända i behov avsärskilda medicinska eller sociala insatser. En åtgärd är att se över formerna10 Försäkringskassans svar på regleringsbrevsuppdrag 2012-04-20.

Sida: 17 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningför den nyanländes övergång mellan ansvariga myndigheter när det finns enkänd ohälsoproblematik. För att säkerställa att individen får stöd ochlämpliga insatser i rätt tid är det viktigt att överlämning mellan myndigheterom möjligt sker i flerpartsamtal.ÅtgärderMigrationsverket och Arbetsförmedlingen har inlett ett arbete med att tafram riktlinjer för överföring av uppgifter om behov av vård- ochstödinsatser för nyanlända som beviljats uppehållstillstånd. Syftet är attsäkerställa att Migrationsverket, utifrån de uppgifter som myndigheten harkännedom om, tillhandahåller ett så fullgott underlag som möjligt inför deetableringssamtal som Arbetsförmedlingen ska hålla med de nyanlända.Dessutom syftar riktlinjerna till att underlätta kommunernas mottagande avnyanlända som är i behov av vård- och stödinsatser. Detta är även av vikt förbosättningsarbetet.

Sida: 18 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningErsättningar som är väsentliga förden nyanländes försörjningEn trygg och förutsägbar ekonomisk situation är viktig för att en nyanländarbetssökande ska kunna fokusera på insatser och aktiviteter som ska ledatill egenförsörjning. Etableringsersättningen ska därför vara konstruerad såatt etablering på arbetsmarknaden påskyndas och stimuleras. Nivån påersättningen ska vara skälig för att täcka de sökandes levnadsomkostnaderoch endast i undantagsfall ska det vara nödvändigt att söka försörjningsstöd.Ersättningen ska även vara utformad på ett så enkelt och lättförståeligt sättsom möjligt. Det är också väsentligt att de sökande så snart som möjligt efterbosättningen i landet får del av generella stödformer som till exempelbostadsbidrag. 11Det finns flera situationer och förhållanden som kan orsaka ekonomiskaproblem för de sökande. Det finns många olika ersättningar som ärväsentliga för den sökandes försörjning, med olika ansvariga myndigheteroch instanser. Ett problem är också att villkoren för ersättningarna skiljer sigåt och ansökningarna om ersättningarna ska ske på olika sätt och vid olikatidpunkter. Detta gör det svårt för den sökande att ta till sig informationenom respektive ersättning, vilka åtaganden som ersättningen för med sig samtfå en helhetsbild över sin ekonomi. De sökande får ofta initialt vänta på attersättningarna utbetalas och många tvingas att ansöka om ekonomisktbistånd under denna väntan.Konsekvenserna kan bli att de sökande tvingas att fokusera på sinekonomiska situation istället för på aktiviteter som leder till egenförsörjning,vilket motverkar etableringsuppdragets syfte.För att ersättningarna ska kunna hanteras effektivt, ändamålsenligt ochrättssäkert krävs en samverkan mellan de olika aktörerna som beviljar ochutbetalar individens ersättningar.Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och SKLgenomför därför en fördjupad analys av ersättningarna i syfte att se hurmyndigheterna genom samordning kan förenkla och förkorta processen ochledtiderna, och hur de olika ersättningarna eventuellt behöver justeras för attundvika att den sökande ska behöva söka ekonomiskt bistånd hoskommunerna.Analysen omfattar:• ledtider och åtgärder för att förkorta dessa11 Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering –egenansvar med professionellt stöd

Sida: 19 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning• ersättningsnivåer och i vilka situationer de nyanlända behöver sökakompletterande försörjningsstöd• förslag på hur ersättningarna kan samordnas bättre• förslag på hur problematiken med glappet kan åtgärdasVi avser att fortsätta granska problemen under 2012 för att till slutrapporteni februari 2013 kunna komma med väl förankrade förslag på åtgärder. Dessaåtgärder kommer att kräva förordningsförändringar.Beskrivning av ersättningar och bidragFlera olika ersättningar kan vara viktiga för den sökandes försörjning, bådeinnan och under tiden med etableringsplan. För att tydliggöra och skapaförståelse för respektive aktörs updrag och ansvar har en kartläggning gjortsav de vanligaste ersättningarna beträffande villkor, ledtider,utbetalningsdatum och nivåer. En detaljerad beskrivning av respektiveersättning finns i bilaga 1.Personer som ansökt om skydd och asyl har möjlighet att ansöka omdagersättning enligt Lag om mottagande av asylsökande (LMA).Migrationsverket beslutar om och utbetalar ersättningen. Utbetalning skerkontinuerligt, 30 dagar i förskott. Dagersättningen utgår även under tid sompersonen medverkar till upprättande av etableringsplan så länge personen ärinskriven vid mottagningsenhet hos Migrationsverket.Migrationsverket beslutar om och utbetalar särskild dagersättning.Särskild dagersättning lämnas till personer som deltar i aktiviteter enligt enetableringsplan och väntar på etableringsersättning. Den sökande ska ocksåvara inskriven vid en mottagningsenhet hos Migrationsverket.Personer som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget har rätt tilletableringsersättning. Det finns två typer av etableringsersättning,etableringsersättning för medverkan till upprättande av plan (EEM) ochetableringsersättning för deltagande i aktiviteter (EEP).Arbetsförmedlingen beslutar om rätten till etableringsersättning ochFörsäkringskassan ansvarar för utbetalning.Personer som inte erhåller LMA-ersättning, får EEM under tiden som demedverkar till upprättande av etableringsplanen. EEM betalas ut i efterskott2 gånger i månaden.EEP lämnas från och med den första dagen som man deltar i aktiviteter ietableringsplanen. EEP betalas ut i efterskott en gång i månaden.Den längsta möjliga tiden som man kan få EEP är 24 månader.Vissa personer som uppbär etableringsersättning kan ansöka omtilläggsförmåner; etableringstillägg eller bostadsersättning.Tilläggsförmånerna betalas ut i efterskott. För att ha rätt tilletableringstillägg ska man ha hemmavarande barn. För att ha rätt till

Sida: 20 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningbostadsersättning krävs det att man bor ensam i en egen bostad, och harförstahandskontrakt eller godkänt andrahandskontrakt. Man ska också varafolkbokförd i bostaden. Försäkringskassan beslutar om och betalar uttilläggsförmånerna.För att en person ska kunna uppbära en socialförsäkringsförmån så skaden omfattas av socialförsäkringen och vara försäkrad för den aktuellaförmånen. Bedömningen om en person omfattas av socialförsäkringen skergenom en försäkringstillhörighets (FTH) –prövning hos Försäkringskassan.De förmåner som målgruppen för etableringsuppdraget oftast söker ärunderhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning.Föräldrapenning och barnbidrag kan erhållas innan folkbokföring, menunderhållstöd och bostadsbidrag kräver folkbokföring för att förmånen skabeviljas. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut förmånerna.Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har detyttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och hjälp den behöver.Försörjningsstöd beslutas och betalas ut av kommunerna.Sammantaget är det ett antal ersättningar och bidrag som tillsammans skastå för den nyanlända och dennes familjs försörjning under etableringstiden.För att se en tydligare bild av det nuvarande ersättningssystemet illustrerasersättningen med ett exempel. I exemplet får vi följa en kvinna med tre barnunder de första månaderna i Sverige. Familjen har sammanlagt tagit del avsex olika ersättningar/bidrag för sin försörjning.Exempel: Nyanländ kvinna, 30 år med barn som är 2, 4 och 11 årKvinnan har sökt asyl i Sverige med sina tre barn. Under tiden som asylansökan prövas borfamiljen inneboende hos en släkting. Under denna tid får hon dagersättning enligt Lagen ommottagande av asylsökande (LMA) på 71 kronor per dag. Barnens ersättning är 50 kronor perdag för elvaåringen, 43 kronor per dag för fyraåringen och 37 kronor per dag för tvååringen,men denna halveras eftersom familjen består av tre barn. Dagersättning betalas ut kontinuerligt,30 dagar i förskott.Familjen beviljas uppehållstillstånd. Kvinnan medverkar i ett första etableringssamtal hosArbetsförmedlingen. Hon ansöker om etableringsersättning och etableringstillägg undersamtalet. Hon får också information om att hon måste vända sig till Skatteverket för attfolkbokföra sig, vilket hon gör direkt efter etableringssamtalet.Familjen har bott i ett eget boende under asyltiden. De får därför fortsatt dagersättning under 30dagar efter att de beviljats uppehållstillstånd. När den löper ut efter 30 dagar beviljas kvinnanistället etableringsersättning under medverkan till etableringsplan (EEM) av Arbetsförmedlingen.Den är 231 kronor per dag fem dagar per kalendervecka och utbetalas två gånger i månaden.Utbetalningen sker kring den 9:e och 23:e varje månad.

Sida: 21 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningI väntan på EEM vänder sig familjen till kommunens socialtjänst eftersom de saknarförsörjningsmöjligheter. De beviljas försörjningsstöd för den tid det tar fram till första utbetalningav EEM.När folkbokföringen är klar skickar Skatteverket information till Försäkringskassan om att detfinns barn i hushållet. Därefter skickar Försäkringskassan ut en blankett som ska fyllas i för attfamiljen ska få barnbidrag. Kvinnan får hjälp av sin arbetsförmedlare att fylla i blanketten ochskickar in den.Etableringstillägg för de tre barnen kan nu också betalas ut eftersom familjen är folkbokförd.Etableringstillägget är 800 kronor per månad för barnen som är två och fyra år och 1 500 kronorper månad för elvaåringen. Utbetalningen av etableringstillägget sker i efterskott kring den 10:evarje månad.Arbetsförmedlingen informerar också kvinnan om att hon kan ansöka om underhållsstöd ochbostadsbidrag från Försäkringskassan. Eftersom det dröjer med utbetalningen avsocialförsäkringarna så måste hon återigen vända sig till kommunen för att ansöka omkompletterande försörjningsstöd då hennes inkomster inte räcker för att försörja familjen.Familjen beviljas samtliga socialförsäkringar som de har ansökt om. Barnbidraget utbetalas den20:e varje månad och beloppet är sammanlagt 3 754 kronor för alla tre barnen.Underhållsstödet utbetalas den 25:e varje månad på sammanlagt 3 819 kronor för alla trebarnen. Eftersom familjen erhåller underhållstöd för tre barn så minskas etableringstillägget ochlämnas nu endast för de två äldsta barnen, sammanlagt på 2 300 kronor. Familjen beviljasdessutom bostadsbidrag men eftersom de bor inneboende och saknar hyreskontrakt erhåller de2 350 kronor. Bostadsbidraget utbetalas den 27:e varje månad.Efter två månader får kvinnan en etableringsplan. Då blir hon också beviljad den högreetableringsersättningen (EEP). Den är 308 kronor dag fem dagar per kalendervecka och denbetalas ut kring den 10:e varje månad. Ersättningarna för barnen och bostaden är oförändrade.I fortsättningen ska hon lämna månadsredovisningar över deltagande i aktiviteter enligt plan föratt få full etableringsersättning.Nyanländas försörjning – problem och åtgärderVäntan på den första hela utbetalningen ochutbetalningsdatum för etableringsersättningenDet finns två problem med utbetalningen av etableringsersättning sombehöver lösas. Det första problemet är att det uppstår en lång väntetid efterinträde i etableringsuppdraget fram till den första fulla utbetalningen avetableringsersättning. Detta drabbar alla i målgruppen och skaparförsörjningssvårigheter för det stora flertalet av dem. Det andra problemet äratt ersättningens utbetalningsdatum inte är anpassat för när hyra och andraräkningar normalt ska betalas vilket skapar betalningssvårigheter. Dessa två

Sida: 22 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningproblem är tätt sammankopplade då utbetalningsdatumen påverkarväntetiden på utbetalningar och de två problemen bör därför lösastillsammans.Väntan på utbetalningarVäntan på utbetalningar under den initiala tiden efter inträdet ietableringsuppdraget medför försörjningssvårigheter för individen.Problemet uppstår eftersom utbetalning av etableringsersättning sker iefterskott. Detta innebär att det alltid blir en väntetid mellan beslut omersättning till utbetalning. Hur lång väntan på den första utbetalningen blirberor främst på vilken dag i månaden beslut om etableringsersättning tas.De som får beslut om etableringsersättning i nära anslutning tillersättningens brytdatum får sin första utbetalning relativt snabbt. För dessakommer dock den första utbetalningen att ligga på en väldigt låg nivåeftersom den avser få dagar. För dessa personer kvarstår svårigheterna medförsörjningen under väntan på den andra utbetalningen. Det innebär attoavsett när den första utbetalningen sker kommer alla att drabbas av eninledande tid där väntan på utbetalningar skapar försörjningssvårigheter.Problemet kan alltså definieras som hela väntetiden från beslut ometableringsersättning till första hela utbetalningen av etableringsersättning.Konsekvenserna blir att de sökande vid behov måste vända sig tillkommunens socialtjänst och ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sinförsörjning.SKL har gjort en kartläggning i tolv kommuner, som står för mottagandet aven femtedel av alla nyanlända som omfattas av etableringreformen, för att fåen bild av hur stor andel av de sökande som vänder sig till kommunernassocialtjänst för att ansöka om försörjningsstöd i avvaktan påetableringsersättning. Det visar sig att 83 procent har ansökt om ochbeviljats bistånd från kommunerna. 12Det visar att det nuvarande systemet riskerar att motverka huvudsyftet medreformen som är fokus på arbete istället för bidrag och istället främjakontakten med kommunernas socialtjänst och problemet bör därföråtgärdas.Förändrat utbetalningsdatumEtableringsersättningen betalas ut månadsvis i efterskott enligt förordning.Arbetsförmedlingen har valt att betala ut ersättningen så snart som möjligtefter månadsskiftet, vilket innebär att utbetalning sker runt den 10:e. Omutbetalningen skulle flyttas fram till den 25:e skulle det initiala glappet öka.Eftersom utbetalningen sker i efterskott och etableringsuppdragetsmålgrupp sällan har något sparat kapital kan de oftast inte betala hyra ochräkningar förrän de får sin första utbetalning av etableringsersättning. Dettainnebär att den första utbetalningen ofta används för att betala den12 Undersökningsperioden är december 2010 till november 2011.

Sida: 23 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningföregående månadens räkningar. Därmed uppstår en situation där sökanderiskerar att ständigt hamna efter med sina betalningar, vilket kan leda tillbetalningsanmärkningar och andra ekonomiska svårigheter.Dessa problem skapar också ett hinder i bosättningsarbetet, då en delhyresvärdar har blivit mindre benägna att ta emot de sökande ietableringsuppdraget som hyresgäster, eftersom de befarar att dessa inte skakunna betala hyran i tid. Det har skapat problem för Arbetsförmedlingensmöjligheter att bosätta nyanlända och försvårat den lokala samverkan. Dettakommer att redovisas i den återrapport om bosättning somArbetsförmedlingen, Migrationsverket, länsstyrelserna och SKL lämnar 15september.Förslag till åtgärdIntentionen med etableringsersättningen var att den skulle uppmuntra tillett aktivt deltagande i etableringsinsatser och gälla lika för alla oberoende avvar i landet personen bor. Därutöver var avsikten att den ska varakonstruerad på ett sådant sätt att kompletterande försörjningsstöd endast iundantagsfall ska behövas. 13 För att etableringsersättningen ska uppfylladessa intentioner måste den justeras initialt.Arbetsförmedlingen har tagit fram ett förslag som innebär att EEMkompletteras med en initial ersättning som beslutas av Arbetsförmedlingen.Ersättningen utgår från en schablon som beräknas utifrån antalet dagar frånbeslut om ersättning fram till den andra utbetalningen minus de antal dagarsom den första utbetalningen avser. Denna initiala del av EEM beräknas påsamma sätt för alla. Utbetalningsdatumen flyttas till den 25:e i månaden.Med detta utbetalningsdatum för både EEM och EEP innebär modellen attden initiala ersättningen totalt ska täcka ca 55 dagar.Den initiala ersättningen betalas ut i två utbetalningar.Den förstakompletterande utbetalningen utgår direkt när beslut ometableringsersättning tas. Den andra utbetalningen utgår i samband medförsta utbetalningen av etableringsersättning. För att minimera väntetidenpå första utbetalningen måste även utbetalningsrutinerna ses över för depersoner som första tiden saknar bankkonto.Dessa förändringar innebär att intentionen med EEM uppfylls på ett bättresätt.Lösningen kräver förordningsförändringar.13Prop. 2009/10:60 Nyanländas arbetsmarknadsetablering – egenansvar ochprofessionellt stöd.

Sida: 24 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningKorta ledtider till utbetalning av etableringsersättningFrån uppehållstillstånd till inskrivningFör att kunna erhålla etableringsersättning måste den sökande skrivas in påArbetsförmedlingen och delta i det första etableringssamtalet. Det är därförviktigt att väntan mellan uppehållstillståndet och inskrivningen påArbetsförmedlingen blir så kort som möjligt. Idag är ledtiden 24 dagar förpersoner i eget boende och 30 för anläggningsboende. 14ÅtgärderEfter att ett beslut om uppehållstillstånd har fattats ska Migrationsverketunderrätta den sökande. Det tar i genomsnitt 12 dagar mellan beslut ochunderrättelse av beslutet. Målet är sju dagar. Migrationsverket arbetar idagmed att få ner ledtiden genom att skapa nya rutiner i sitt arbete. En möjligåtgärd är att enheten som tar beslut om uppehållstillstånd även ansvarar föratt boka in samtalet om beslut med individen. Idag är det personalen påmottagningsenheten som bokar in personen för samtalet.Etableringssamtalet ska hållas så nära underrättelsen av uppehållstillståndetsom möjligt. En granskning ska genomföras för att klarlägga orsakerna tillatt det går så lång tid mellan underrättelse och etableringssamtal. Utifrångranskningens resultat ska lämpliga åtgärder vidtas för att korta ledtiden.Från inskrivning till utbetalningEn granskning har gjorts av 100 slumpvist utvalda ärenden med längreledtid än genomsnittet. Orsaken till att den första utbetalningen avetableringsersättning försenas är oftast att personerna vid inskrivningsaknar personnummer och därför skrivits in manuellt.ÅtgärderFör att korta ledtiden krävs att sökande har personnummer redan när deskrivs in på Arbetsförmedlingen. I väntan på personnummer går det iställetatt använda ett samordningsnummer. Arbetsförmedlingen rekvirerar det viaMigrationsverket. Myndigheterna utreder för närvarande om det är möjligtatt ett ökat användande av samordningsnummer medför att ledtiden tillutbetalning kortas.Skatteverket, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen har i regleringsbrevfått uppdrag att i samverkan analysera orsakerna till långahandläggningstider i vissa folkbokföringsärenden som avser nyanländainvandrare som omfattas av etableringsreformen. Myndigheterna ska föreslåoch vidta åtgärder i syfte att påskynda folkbokföring. Om detta kommerSkatteverket att lämna en delrapport den 15 juni 2012 och en slutrapport en22 februari 2013. 15 För ett utförligare resonemang om ledtider tillpersonnummer hänvisas till denna rapport.14 Personer inskrivna under 201215 Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Skatteverket,Migrationsverket och Arbetsförmedlingen

Sida: 25 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningSnabbare tillträde till socialförsäkringarnaEtt projekt inom Försäkringskassan ska granska hur hela kedjan från det atten person invandrar fram till utbetalning av socialförsäkringsförmån kanförenklas och/eller förkortas. Projektet ska avslutas under sommaren 2012.Resultaten från den utredningen kan eventuellt ligga till grund för atteffektivisera processen för de sökande inom etableringsuppdraget.Oavsett vilka slutsatser som kommer att kunna dras från det pågåendeprojektet borde rimligtvis en tidsvinst kunna göras genom att i ett så tidigtskede som möjligt informera de sökande om Försäkringskassans roll ochvikten av att söka övriga förmåner så fort folkbokföringen är klar.Risk för återkrav vid utbetalning från socialförsäkringenPersoner som uppbär etableringsersättning och även får rätt till vissasocialförsäkringsförmåner riskerar att drabbas av återkrav på grund avdubbla utbetalningar.Etableringsersättning får inte lämnas för samma tid som vissasocialförsäkringsförmåner 16 . Utbetalning av etableringsersättningen skaminskas motsvarande den tid som personen uppbär ensocialförsäkringsförmån. 17 Eftersom Försäkringskassan genomför enprövning innan personen har rätt till en socialförsäkringsförmån tasvanligtvis beslutet om en socialförsäkringsförmån retroaktivt.Arbetsförmedlingen har därför sällan möjlighet att kontrollera huruvidasocialförsäkringsförmån utgår för samma tid som etableringsersättningeninnan denna ska aviseras till Försäkringskassan.Reglerna i förordningen stämmer således inte överens med processen, dåetableringsersättningen oftast betalas ut innan förmånen. Det innebär att desökande som uppbär en sådan förmån kommer att få återkrav påetableringsersättningen i flertalet av fallen. Endast då en person på förhandvet att en förmån kommer attt utgå, och för vilken tid, kanetableringsersättningen sättas ned enligt reglerna i förordningen.Det nuvarande regelverket innebär stor risk för felaktiga utbetalningar ochden sökande drabbas av återkrav.ÅtgärderEn kartläggning av hur detta problem drabbar de sökande och i vilkenomfattning ska genomföras. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassanavser att se över om samverkan gällande denna problematik kan ske för att16 Dessa är: graviditetspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning,sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning,arbetsskadelivränta, smittbärarpenning eller närståendepenning.17 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

Sida: 26 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningminska antalet felaktiga utbetalningar och återkrav, eller om förändringar iberörda förordningar krävs.Behov av harmoniseringar av villkor för ersättningarUtformningen av etableringsersättningen ska uppmuntra den sökande attdelta i aktiviteterna i etableringsplanen. Ersättningen är villkorad och på såsätt skapas incitament för den sökande att delta. 18Utformningen medför dock en risk att ersättningssystemet inte blirtransparent, eftersom ersättningar som ges i samma syfte somtilläggsförmånerna är utformade på andra sätt och med andra villkor.För socialförsäkringens och etableringsersättningens legitimitet vore detdärför eftersträvansvärt att dessa ersättningar harmoniseras.Villkoren för bostadsersättning och de krav som finns på hyreskontraktmedför att personer som bor inneboende eller delar bostad har inte rätt tillbostadsersättning. Däremot har de kostnader för sitt boende. Många tvingasatt bo inneboende på grund av brist på bostäder. Möjligheten att erhållabostadsersättningen även för personer som bor inneboende eller delarbostad bör därför ses över. Det vore rimligt att bostadsersättningenharmoniseras mer med villkoren för bostadsbidrag.Frånvaro från aktiviteter i plan påverkar direkt tilläggsförmånerna.Bostadsersättningen sätts ner på grund av frånvaro frånetableringsaktiviteterna, till skillnad från bostadsbidraget. På sikt kan till ochmed bostadsbidraget höjas om den sökande är frånvarande från sinaaktiviteter, då dennes inkomst då sjunker.Även etableringstillägget sätts ned vid frånvaro från etableringsaktiviteterna,till skillnad från barnbidrag och underhållsstöd. Det innebär att en föräldersfrånvaro drabbar barnen.ÅtgärderÅtgärderna kräver förordningsförändringar.Övriga planerade åtgärderFörutom att arbeta vidare med ovanstående problemställningar, och med attatt korta ledtider till de olika ersättningarna är det viktigt att samverkanmellan Arbetsförmedlingen och kommunerna förbättras. Hur den lokalasamverkan ska utformas bör regleras i de lokala överenskommelserna. Föratt stödja denna utveckling håller, som nämnts tidigare i rapporten, ettvägledande dokument på att tas fram som kan användas i framtagandet avde lokala överenskommelserna.18 Prop. 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering –egenansvar med professionellt stöd

Sida: 27 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningDet är också viktigt för dialogen med de nyanlända att kunskapen omregelverket och praxis gällande ekonomiskt bistånd ökar hosarbetsförmedlingens handläggare, likväl som att handläggare på kommunenvet vad etableringsersättningen är tänkt att räcka till. Arbetsförmedlingenoch SKL planerar att arrangera utbildningsinsatser för chefer ochhandläggare för ökad samsyn och dialog.Ett annat problem som uppmärksammats är att det sedanetableringsreformen infördes har blivit färre som lämnaranläggningsboendet och ordnar sin bosättning på egen hand. En förklaringtill detta kan vara att personer kan få en etableringsplan och fulletableringsersättning utan att lämna anläggningsboendet. För att komma tillrätta med detta ser Migrationsverket nu över sina interna riktlinjer för vilkenersättning för boendet som ska tas ut av de nyanlända som fåttetableringsplan och etableringsersättning.

Sida: 28 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningBilaga 1Beskrivning av ersättningar och bidragI denna bilaga finns sammanfattningar av respektive ersättning och bidrag,observera att dessa ej är en fullständig beskrivning av regelverken.Dagersättning enligt Lag om mottagandet avasylsökande (LMA) 19Personer som ansökt om skydd och asyl har möjlighet att ansöka omdagersättning enligt LMA. Migrationsverket beslutar om och utbetalarersättningen.Dagersättningen är 71 kronor per dag för ensamstående vuxna och 61 kronorper dag och person för vuxna som delar hushåll. För barn upp till tre år ärdagersättningen 37 kronor och 43 kronor för barn från fyra till tio år. Barnmellan elva till sjutton år har rätt till ersättning med 50 kronor per dag.Ersättningen halveras från och med tredje barnet.På de anläggningsboenden där fri mat ingår är ersättningen per dag 24kronor för vuxna ensamstående, 19 kronor per dag och person för vuxna somdelar hushåll och tolv kronor per dag för barn till och med 17 år. Från ochmed tredje barnet halveras dagersättningen.Den sökande får ett ICA-kort där dagersättningen sätts in. Ersättningenbetalas ut kontinuerligt, 30 dagar i förskott.Dagersättningen kan sänkas om till exempel den sökande:• inte medverkar till att klarlägga sin identitet• försvårar utredningen av asylansökan, till exempel genom att intemeddela Migrationsverket sin aktuella adress• inte kommer till ett utredningstillfälle som personen är kallad till• inte medverkar till att återvända om den ska avvisas eller utvisasFör personer i eget boende (EBO) som beviljats uppehållstillstånd utgårdagersättning till och med en månad efter datum för beslutet. För personersom bor i anläggningsboende (ABO) sker betalningarna i förskott under 14-dagarsperioder fram till att personen kan nyttja en anvisad plats i enkommun.19 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Sida: 29 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningSärskild dagersättningMigrationsverket beslutar om och utbetalar särskild dagersättningSärskild dagersättning lämnas till sökande som deltar i aktiviteter enligt enetableringsplan. Den sökande ska också vara inskriven vid enmottagningsenhet hos Migrationsverket och personen ska sakna egna medelför sin dagliga livsföring. 20 Dessa personer har haft dagersättning enligt LMAoch väntar på etableringsersättningen. Väntan uppstår eftersomdagersättningen betalas ut i förskott och etableringsersättningen i efterskott.Särskild dagersättning lämnas under normalfallet 30 dagar från det attdagersättning enligt LMA inte längre betalas ut.Det sker ingen ansökan om denna ersättning utan Migrationsverket fåruppgifter från Arbetsförmedlingen om att den sökande har rätt tilletableringsersättning för deltagande i aktiviteter. Därefter prövarMigrationsverket om särskild dagersättning ska betalas ut till personenenligt denna förordning. Den särskilda dagersättningen är på samma nivåsom dagersättning enligt LMA. Utbetalningen sker också på samma sätt.Särskild dagersättning har under 2012 utgått till 72 personer i januari, 110 ifebruari och 110 i mars. 21EtableringsersättningPersoner som ingår i målgruppen för etableringsuppdraget har rätt tilletableringsersättning. 22 Det finns två typer av etableringsersättning,etableringsersättning för medverkan till upprättande av plan (EEM) ochetableringsersättning för deltagande i aktiviteter (EEP). Den sökandeansöker om etableringsersättning vid första etableringssamtalet. Ansökangäller både EEM och EEP.Arbetsförmedlingen beslutar om rätt till etableringsersättning ochFörsäkringskassan ansvarar för utbetalningen.Etableringsersättning för medverkan till upprättandet av enetableringsplan (EEM)Personer som inte erhåller LMA-ersättning, får EEM under tiden som demedverkar till upprättande av en etableringsplan.20 Förordning om särskild dagersättning till vissa nyanlända invandrare somvistas vid mottagningsenhet (SFS 2010:1345).21 Uppgifter från Migrationsverket (2012).22 Lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Sida: 30 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningEEM är skattefri och är på 231 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.EEM kan inte återkrävas eller sättas ner på grund frånvaro. 23Den sökande har rätt till EEM under tiden för deltagande ietableringssamtal. Rätten till EEM inträder tidigast från och med dagen fördet första etableringssamtalet. Arbetsförmedlingen ska upprätta enetableringsplan senast två månader efter det första etableringssamtalet ellerefter utfärdat uppehållstillstånd. 24 Beslut om plan bryter EEM, vanligen skadärför den sökande erhålla EEM under längst två månader. Lön påverkarvarken rätten till EEM eller dess omfattning.Utbetalning av EEM sker två gånger i månaden. Utbetalningen baseras påperioderna 1-15 och 16-31 i månaden och betalas ut i efterskott, i normalfallet4-6 bankdagar efter brytdatum.Från reformens start till och med den sista april 2012 var det 6 413 personersom fått EEM, vilket motsvarar 64 procent av målgruppen.Etableringsersättning för deltagade i aktiviteter som ingår ien etableringsplan (EEP)Den sökande har rätt till etableringsersättning vid deltagande i aktiviteter ietableringsplan (EEP) under den tiden som den har en etableringsplan.Den längsta möjliga tiden som man kan få EEP är 24 månader.Ersättningen är 308 kronor per dag, fem dagar per kalendervecka.Ersättningen är skattefri. EEP kan återkrävas eller sättas ner på grund avfrånvaro. 25Personer som hinner påbörja aktiviteterna i etableringsplanen innan rättentill LMA-ersättning upphör får EEP direkt. Även de som påbörjaraktiviteterna direkt i samband det första etableringssamtalet och därmedinte hinner får EEM, får EEP direkt.Lön och arbete påverkar EEP på två olika sätt. Den sökande kan ha arbetesom en aktivitet i sin etableringsplan. Ersättningen per dag reduceras då imotsvarande omfattning. Om den sökande till exempel arbetar 10 timmarper vecka inom plan, reduceras ersättningen per dag med 25 procent.Den sökande kan arbeta utanför planen. Det förutsätter att den sökande kansköta arbetet utan att aktiviteterna i etableringsplanen påverkas i störreutsträckning eller att anställningen är oregelbunden. Om lönen överstiger23 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.24 Förordning (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser förvissa nyanlända invandrare.25 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare.

Sida: 31 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning8000 kronor per månad sätts ersättningen ner med hälften av detöverskjutande beloppet. Nedsättningen kan inte resultera i attetableringsersättningen blir negativ.Utbetalning av EEP sker en gång i månaden i efterskott. I normalfallet skerutbetalningen kring den 10:e. Avisering om utbetalning skickas tillFörsäkringskassan efter att månadsredovisningen inkommit och godkänts avArbetsförmedlingen.Fram till och med den sista april 2012 var det 3 585 personer som fått EEPdirekt, vilket motsvarar 36 procent av målgruppen.Ledtider för etableringsersättningenMedianledtiden från beslut till första utbetalning januari – april 2012 var 25dagar för EEM och 29 dagar för EEPFör en redovisning av ledtider för etableringsplan och etableringsersättninghänvisas till Arbetsförmedlingens återrapport 2012 Etablering av vissanyanlända – analys av genomförandet.TilläggsförmånernaVissa personer som uppbär etableringsersättning kan ansöka ometableringstillägg eller bostadsersättning 26 . Arbetsförmedlingen skainformera den sökande om tilläggsförmånerna och hjälpa till med ansökan.Till skillnad mot etableringsersättningen är det Försäkringskassan sombeslutar om rätten till tilläggsförmånerna.Tilläggsförmånerna betalas ut i efterskott. Utbetalningen sker samtidigt sometableringsersättningen. Om etableringsersättning redan har betalats ut föraktuell månad betalas tilläggsförmånen för månaden ut omgående.EtableringstilläggFör att ha rätt till etableringstillägg ska man ha hemmavarande barn. Medhemmavarande barn avses barn som är under 20 år, bosatt och folkbokfördhos sökande, står eller har stått under den sökandes vårdnad och inte ärsjälvförsörjande.Etableringstillägg betalas ut per hushåll och det sammanlagdaetableringstillägget beror bland annat på antalet barn i hushållet ochbarnens ålder. För barn som inte har fyllt elva år vid månadens början ärbeloppet 800 kronor per månad. Från och med månaden efter att barnet fylltelva år är beloppet 1 500 kronor per månad.26 Förordning (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare

Sida: 32 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningEtableringstillägg kan betalas ut för högst tre barn och det maximalabeloppet som kan betalas ut per månad är 4 500 kronor per hushåll.BostadsersättningFör att ha rätt till bostadsersättning krävs det att man bor ensam i en egenbostad. Den sökande ska också vara folkbokförd i bostaden, och ha ettförstahandskontrakt eller andrahandskontrakt. Om personen hyr en bostad iandra hand ska hyresavtalet vara skriftligt och hyresvärden,bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkäntandrahandsuthyrningen.Kravet att bo ensam innebär bland annat att den som bor inneboende ellerdelar bostad med någon, inte kan få bostadsersättning. En förälder anses boensam i bostaden om hans eller hennes barn endast bor där ibland. Ettkriterium för att den sökande ska anses bo ensam kan då vara att barnet ellerbarnen är folkbokförda på annan adress och bor där stadigvarande.Ersättningen kan utgå för den del av hyran som överstiger 1 800 kronor permånad och upp till 5 700 kronor. Den sökande kan alltså maximalt få 3 900kronor i bostadsersättning per månad.I de fall en sökande även får bostadsbidrag eller bostadstillägg skabostadsersättningen minskas med det belopp som betalas ut som preliminärtbostadsbidrag eller bostadstillägg.Nedsättning av tilläggsförmånernaBåda tilläggsförmånerna är beroende av etableringsersättningen. Ometableringsersättning exempelvis lämnas på 75 procent lämnas äventilläggsförmånen på 75 procent . Även avdrag på grund av frånvaro frånaktiviteter påverkar tilläggsförmånerna genom en motsvarande procentuellminskning.Båda tilläggsförmånerna reduceras med en tredjedel av hushållets samladeinkomster om hushållet har inkomster av förvärvsarbete eller får förmånerfrån Försäkringskassan som ersätter bortfall av inkomster av förvärvsarbete.Rätten att uppbära tilläggsförmånerna upphör samtidigt som den sökandeinte längre har rätt till etableringsersättning.Ledtider för tilläggsförmånernaDet tar i genomsnitt 13 dagar från att ansökan om etableringstilläggetinkommit till Försäkringskassan, till att den första utbetalningen sker. Förbostadsersättningen tar det 19 dagar. 27Till skillnad från etableringsersättningen betalas tilläggsförmånerna utomgående när beslut om dessa har fattats, vilket innebär att ledtiderna ärkortare för dessa än för etableringsersättningen.27 Avser perioden 1 maj 2011 till och med 31 januari 2012.

Sida: 33 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningAntalet personer som beviljats bostadsersättning från reformens start till ochmed april 2012 är 1955 individer, och antal beviljade ansökningar företableringstillägg är 2064 för samma period.Utbetalningar sker två dagar i veckan.SocialförsäkringarnaFör att en person ska kunna uppbära en socialförsäkringsförmån så ska manomfattas av socialförsäkringen och vara försäkrad för den aktuellaförmånen. 28Det finns två olika typer av förmåner, bosättningsbaserade ocharbetsbaserade. Bedömningen om en person är bosatt är inte beroende avom den sökande är folkbokförd. 29 För att kunna bli beviljad ensocialförsäkringsförmån måste den sökande däremot antingen ha ettpersonnummer eller ett samordningsnummer.FörsäkringstillhörighetsprövningBedömningen om en person omfattas av socialförsäkringen sker genom enförsäkringstillhörighets (FTH) –prövning hos Försäkringskassan.Prövningen görs i samband med en ansökan om en förmån. Då ska densökande skicka in en blankett med uppgifter som ligger för grund föreventuell registrering. Till denna bifogas även en kopia av beslutet omuppehållstillstånd. Om ansökan som inkommer inte är fullständig påverkashandläggningstiden.Att utreda försäkringstillhörighet för målgruppen tar i genomsnitt 29 dagar.Det kan jämföras med genomsnittet som är 52 dagar för alla ärenden somgenomgår en FTH-prövning. 30De förmåner som målgruppen för etableringsuppdraget oftast söker ärunderhållsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och föräldrapenning, samtligadessa är bosättningsbaserade. Dessa förmåner söks ofta i nära anslutning tillinträdet i etableringsuppdraget. Föräldrapenning och barnbidrag kanerhållas innan folkbokföring, men underhållstöd och bostadsbidrag kräverfolkbokföring för att förmånen ska beviljas.Rätten till socialförsäkringen utreds vanligtvis först när personen tar kontaktmed Försäkringskassan och söker en förmån. Ansökan om barnbidrag skiljersig från de andra, då det i samband med folkbokföring skickas ut en blankettom registrering från Försäkringskassan till alla nyfolkbokförda med barn.28 Socialförsäkringsbalk (2010:110)29 Socialförsäkringsbalk (2010:110)30 Avser perioden 1 december 2010 till och med den 31 januari 2012.

Sida: 34 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningDen sökande ska fylla i blanketten och skicka tillbaka den tillFörsäkringskassan.Efter att blanketten inkommit genomförs en prövning avförsäkringstillhörighet. Ärendet lämnas sedan automatiskt över tillbarnbidragshandläggare när det konstaterats att den sökande uppfyllerkraven för att tillhöra socialförsäkringen. Inskickad blankett om registreringfungerar alltså som ansökan om barnbidrag.En sökande med barn kan bli beviljad barnbidrag innan folkbokföringen ärslutförd. I de fall den sökande har fått ett samordningsnummer innanfolkbokföringen är klar kan den skicka in ansökan på egen hand. På så sättföregås utskicket av blankett för registrering i samband med folkbokföring.Det är även möjligt att skicka in ansökan om föräldrapenning innanfolkbokföringen är klar. För föräldrapenningen sker dock inget automatisktutskick.Om förmånen blir beviljad snabbare genom att söka innan folkbokföringenär klar är i dagsläget oklart, eftersom det bland annat påverkas avFörsäkringskassans rutiner.För bostadsbidrag och underhållsstöd är folkbokföring ett krav för att blibeviljad förmånerna. Därav blir inte väntan på förmånerna kortare omansökan sker innan folkbokföringen är klar.BarnbidragBarn som bor i Sverige har rätt till barnbidrag. Det betalas ut från och medmånaden efter barnets födelse, är skattefritt och betalas i normala fall ut tilloch med det kvartal då barnet fyller 16 år. Barnbidraget kan betalas uttidigast från och med månaden efter den dag då bidragsmottagaren ochbarnet kan anses vara bosatta i Sverige.Barnbidraget är 1050 kr per barn och månad. Familjer med fler än ett barnhar rätt till flerbarnstillägg. Flerbarnstillägg betalas ut med 150 kronor permånad för det andra barnet, 454 kronor per månad för det tredje barnet och1 010 kronor per månad för det fjärde barnet. För det femte och varjeytterligare barn är flerbarnstillägget 1 250 kronor per månad.Föräldrar som har gemensam rättslig vårdnad om sitt barn kan välja vemsom ska få barnbidraget och föräldrar som inte bor ihop men har barnet hossig ungefär halva tiden var kan dela på bidraget. Förutsättningen ärgemensam rättslig vårdnad om barnet och att bägge föräldrarna är överensom att dela på bidraget.Barnbidraget betalas ut den 20:e varje månad.

Sida: 35 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningBostadsbidragDet finns två målgrupper bland de nyanlända där bostadsbidrag kan varaaktuellt , barnfamiljer och unga mellan 18-28 år utan barn.Hur mycket bostadsbidrag som barnfamiljer kan få beror på inkomst,boendekostnader, bostadens storlek och antal barn. Den sökande anger vilkainkomster den beräknar ha under året och blir den faktiska inkomsten högreän beräknat kan man få betala tillbaka pengar, blir den lägre kan man få merbidrag i efterskott.Man räknas som barnfamilj om man har barn som bor hos sig hela tideneller som bor hos en ibland. Barn får räknas med i hushållet tills de fyller 18år, eller är över 18 år och får studiehjälp eller förlängt barnbidrag. Bidragkan beviljas tidigast från och med den månad ansökan kommer tillFörsäkringskassan och betalas ut för längst tolv månader i taget.Barnfamiljer kan få ersättning för en del av boendekostnaden som överstider1400 kr per månad och upp till 5300 i kostnad om man har ett barn, 5900 krom man har två barn och maximalt 6600 kr om man har tre eller fler barn.Maximalt kan man få 3200 i bidrag om man har ett barn, 4000 kr om manhar två barn och 4900 kr om man har tre eller fler barn boende hos sig.Unga mellan 18-28 år utan barn kan också bli beviljade bostadsbidrag. Ettkrav är att man inte har en inkomst på över 86 730 kr/ år om man sökerensam eller över 103 720 kr/år tillsammans om man är gift eller sambo. Mankan bara bli beviljad bostadsbidrag för den del av bostadskostnaden somöverstiger 1800 kr per månad och man får ingen ersättning för den del avkostnaden som överstiger 3600 kr per månad. Maximalt kan denna grupp få1300 kr i månaden i bostadsbidrag.Man måste bo och vara folkbokförd på den adress som man söker bidrag föroch man kan få bostadsbidrag oavsett om man äger eller hyr bostaden.Om bostadsbidrag betalas ut samtidigt som bostadsersättning minskasbostadsersättningen varje månad med samma belopp som betalas ut ibostadsbidrag.Ledtid för bostadsbidragDet är sammanlagt 1 066 personer inom etableringsuppdraget som erhållitbostadsbidrag. 31Under perioden 2010-12-01 till och med 2012-01-31 tog det för de 1066personerna i genomsnitt 46 dagar från att ansökan om bostadsbidraginkommit till Försäkringskassan till den första utbetalningen skedde.Försäkringskassan betalar vanligtvis ut bostadsbidrag en gång per månad,den 27:e.31 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan 2010-12-01 tilloch med 2012-01-31 och någon gång under samma period erhållitbostadsbidrag.

Sida: 36 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningFöräldrapenningFöräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemmamed sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagarper barn.Man kan ta ut föräldrapenning till och med att barnet avslutat första skolåreti grundskolan. Om barnet fyller 8 år efter skolavslutningen kan man ta utföräldrapenning till och med den dagen barnet fyller 8 år.Vid gemensam vårdnad har föräldrar rätt till 240 dagar var medföräldrapenning. Har man ensam vårdnad om barnet har man rätt till alla480 dagarna.Föräldrapenningen har tre olika ersättningsnivåer - sjukpenningnivå,grundnivå och lägstanivå.• Sjukpenningnivå baseras på hur stora inkomster föräldern har ochkan som mest betalas ut i 390 dagar.• Lägstanivå betalas ut för de övriga 90 dagar som en person har rätttill föräldrapenning. Beloppet är 180 kr/dag för barn födda efter 1juli 2006 och 60 kr/dag för barn födda före 1 juli 2006.• Föräldrapenning på grundnivå betalas när den sökande inte harnågon eller låg sjukpenninggrundanade inkomst och är på 180kr/dag.För de allra flesta nyanlända är i ett inledningsskede med stor sannolikhetendast grundnivån aktuell eftersom de inte hunnit få någonsjukpenninggrundande inkomst.Enligt förordning 2010:407 får etableringsersättning inte lämnas för sammatid som föräldrapenning lämnas.Ledtid för föräldrapenningDet är sammanlagt 601 personer inom etableringsuppdraget som erhållitföräldrapenning. För dessa tog det i genomsnitt 44 dagar från att ansökanom föräldrapenning inkommit till Försäkringskassan till att den förstautbetalningen skedde. 32Föräldrapenning betalas ut beroende på när personen är född enligtföljande:• Födda dag 01 - 10 = utbetalningsdag 25:e• Födda dag 11 - 20 = utbetalningsdag 26:e• Födda dag 21 - 31 = utbetalningsdag 27:e (för februari görs utbetalningden 26:e om det är en vardag)32 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan 2010-12-01 tilloch med 2012-01-31 och någon gång under samma period erhållitföräldrapenning.

Sida: 37 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningUnderhållsstödOm ett barn endast bor hos en av sina föräldrar är den andra föräldernskyldig att betala underhållsbidrag för barnet. Underhållsskyldighetenkvarstår till barnet fyllt 18 år, eller 21 år om det studerar. I de fall den andraföräldern inte uppfyller sin plikt att betala underhållsbidrag kan föräldernsom barnet bor hos bli beviljad underhållsstöd.Det finns tre olika typer av underhållsstöd:• Fullt underhållsstöd är på 1273 kr per månad och betalas ut när denförälder som barnet inte bor hos inte betalar något underhållsbidragalls.• Utfyllnadsbidrag betalas ut om den bidragsskyldige föräldern betalarett lägre belopp än 1273 kr i månaden. Utfyllnadsbidraget är densumma som behöver skjutas till för att komma upp i 1273 krsammanlagt per månad.• Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna finns möjlighet attsöka underhållsstöd vid växelvis boende. Detta stöd ärinkomstprövat och kan sökas av båda föräldrarna. Som mest kan636 kr utbetalas.Underhållsstöd betalas ut den 25:e varje månad och gäller för månadenefter. Rätt till underhållsstöd finns månaden efter det att alla förutsättningarär uppfyllda och kan beviljas tidigast en månad retroaktivt.Underhållsstöd betalas längst ut till och med den månad då barnet fyller 18år. Om barnet studerar efter sin 18-årsdag, forsätter att vara folkbokförd hosen av föräldrarna och inte är gift finns möjlighet att ansöka om förlängtunderhållsstöd. Förlängt underhållsstöd söks av och betalas ut till denstuderande. Förlängt underhållsstöd kan betalas ut längst till juni månad detår barnet fyller 20 år förutsatt att studierna varar fram till dess.När fullt underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldigförälder ska denne helt eller delvis återbetala det belopp som betalats ut iunderhållsstöd.Om underhållsstöd betalas ut för tre barn lämnas etableringstillägg endastför de två äldsta barnen. Betalas underhållsstöd ut för fyra eller fem barnlämnas etableringstillägg bara för det äldsta barnet och skulle underhållsstödlämnas för sex eller fler barn lämnas inget etableringstillägg alls.Det är sammanlagt 488 personer inom etableringsuppdraget som erhållitunderhållstöd. 33Ledtid för underhållstödFör dessa 488 personer har det i genomsnitt tagit 71 dagar från att ansökanom underhållstöd inkommit till Försäkringskassan till den första33 Antal personer som erhållit etableringsersättning mellan 2010-12-01 tilloch med 2012-01-31 och någon gång under samma period erhållitunderhållsstöd

Sida: 38 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningutbetalningen skett. Genomsnittet dras upp på grund av att även deansökningar som skickats tillbaka för komplettering ingår.Ekonomiskt biståndVarje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har detyttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver.Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andrahuvudmän.Den som inte kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda påannat sätt kan ha rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning(försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genombiståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så attdet stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv.Försörjningsstödet beräknas utifrån den så kallade riksnormen, vilkengrundar sig på Konsumentverkets senaste pris- ochkonsumtionsundersökningar. Riksnormen tar hänsyn till hushållstyp ochåldersintervaller. Utöver det bör hänsyn tas till skäliga kostnader utanförriksnorm som till exempel kostnader för boende, el, hemförsäkring,arbetsresor, avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa. 34Socialnämnden bör även ta hänsyn till skäliga kostnader till livsföring iövrigt så som till exempel hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon ochspädbarnsutrustning. 35Nyanlända som ofta kan behöva söka ekonomiskt biståndRätten till och nivåerna för de olika ersättningarna varierar beroende på dennyanländes familje- och bostadssituation. Det innebär att vissa grupper avnyanlända kan behöva söka ekonomiskt bistånd i större utsträckning änandra. För att utreda vilka dessa grupper är har en jämförelse gjorts mellanden sammanlagda nivån för etableringsersättning, tilläggsersättningar ochsocialförsäkringsförmånerna och en uppskattad nivå på det ekonomiskabiståndet enligt norm för några olika typhushåll. Jämförelsen visar attensamstående med bostad utan första- eller andrahandskontrakt ochensamstående med många barn kan hamna under normen för ekonomisktbistånd. Därmed kan de behöva söka ekonomiskt bistånd regelbundet.Andra situationer då nyanlända kan behöva söka ekonomisktbiståndUtöver de grupper som riskerar behöva söka ekonomiskt biståndregelbundet kan även andra nyanlända tillfälligt behöva söka ekonomisktbistånd.Några vanliga orsaker är:34 Socialtjänstlag (2001:453)35 Socialtjänstlag (2001:453)

Sida: 39 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordning• I samband med att uppehållstillstånd beviljas och den sökandeväntar på EEM.• Utbetalningen av EEM är otillräcklig, den sökande behöver ansökaom kompletterande försörjningsstöd i väntan på EEP.• Väntan på övriga tilläggsförmåner och andra ersättningar frånsocialförsäkringen som till exempel barnbidrag, bostadsbidrag ochunderhållsstöd.• De olika ersättningarna betalas ut på olika datum i månaden vilketgör att de sökande kan ha svårt att få en överblick av sin ekonomi.Därmed riskerar de att stå utan pengar när till exempel hyran skabetalas.• Den sökande får ingen eller reducerad etableringsersättning pågrund av frånvaro. Personen har i dessa fall inte en självklar rätt tillförsörjningsstöd men kan komma att nödprövas.• Den sökande är i behov av till exempel tandvård, glasögon ellernågot annat kostsamt och kan behöva ansöka om ekonomisktbistånd.• Kostnader för en hotell-/vandrarhemsplacering; uppstår i sambandmed att en sökande blir akut bostadslös och behöver tak överhuvudet• Särskild dagersättning är otillräcklig om den sökande blir kvar påanläggningsboende i avvaktan på en kommunplacering.

Sida: 40 av 40Etablering av vissa nyanlända – Samverkanoch samordningArbetsförmedlingenBesöksadressHälsingegatan 38StockholmPostadress113 99StockholmTelefon: 077-160 00 00www.arbetsformedlingen.se