Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

biblioteksbladet.se

Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

s i n e q u a n o nSAS CLASSMATES and IMPORTANT NEWS — ‘OHANA FOREVER...Brian Gonsalves ‘94visits his alma materwhile on vacation. L-RBrian, Ella, Hailey &Lisa. Brian lives inWashington state and isthe owner of netrush.comHehas fondmemories of his years atSt. Anthony Junior-Senior High School.Alumni Debbie BissenMelton ‘74, MichelleSantos, ‘75 andJason Salmo ‘96 prepareto judge the annualsongfest competitionbetween divisions atthis year’s homecoming2011 events.Congratulations to the Class of 2011and to all alumni and friends celebratingreunions, birthdays, birthsand anniversariesClass NotesThe class of 1952 is reminding its members of its 60th anniversaryin 2012 and would like all of them to plan on being availableon Maui the weekend of June 22-24,2012. As the committee isorganized details will be forthcoming.Alumni Reunion Coordinators:Class of 1951—Al Spenser 242-5880Class of 1961– Charles Ledward 877-5653cdl@maui.netClass of 1971—Cindy Ferreira Collinswailukumauigirl@aol.comClass of 1991—Tanee Spenser tspenser@cox.netNichole KahoohanohanoComilangnicholek91@hotmail.comClass of 1962—50th Reunion on June 30, 2012. Contact ReneShimoda via kdelima@sasmaui.orgCourtney Delperdang Dumlao 2003 runs a licensed familychild care center. She is married to Kevin. They have three children;Keola, Carson, and Khloe.Stacy Tacdol Barayuga 1997 “All SAS Alumni of ‘97, let us gettogether for the 21st Annual Ho’olaule’a on June 25, 2011. Itwould be great to see all of you again”. Contact Stacy at:sbarayuga@asbhawaii.com or sltkjt@hotmail.comTerence Gomez ’93 and Kelii Rickard ’94 Gomez announcethe birth of their son Tiki Kamakana Gomez born December19 th 2010. Tiki has an older sister, Kira, age 6.Pepperdine University-Tiara Shae Dole ‘’06 earns a Bachelorof Arts degree in Sports Medicine.Ho’olaule’a on Sullivan Football FieldSaturday, June 25, 2011Class Reunions - Class of ‘51, ‘61, ‘71, ‘91 & 20115:30 pm—9:30 pmAdvanced Ticket Sales:$35 — adult$15 — children under 11 At the Door: $40To purchase tickets or reserve a tablecall the school office at 244-4190EntertainmentJimmy Mac & the Kool KatsMen in BlackMaui Seasdie Hotel will be offering a special rate forSt. Anthony Alumni in June 2011.$79 plus tax per night, free upgrade to the Deluxe Category.This rate is based on single or double occupancyContact Lynette KokubunFront Desk Manager100 West Kaahumanu AvenueKahului, Hawaii 967321-800-560-5552info@mauiseasidehotel.comsas@sasmaui.org • Visit our website at: www.sasmaui.org • ST. ANTHONY JUNIOR-SENIOR HIGH SCHOOL10


Hela Härjedalenvalde MikromarcKontakta oss så berättar vi mer om hur Mikromarc kan göraditt bibliotek ännu bättre.[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 11


B R U H NFÖRSTA HJÄLPEN TILLVÄNLIGAREBIBLIOTEK329:-(just nu till extra vänligt pris)Här är boken som alla “library lovers” talar om. Det nya standardverket för dig som vill utvecklaoch stimulera läsande. Skriven av Rachel Van Riel (grundare av Opening the Book), Olive Fowleroch Anne Downes. Utgiven av The Society of Chief Librarians. 256 sidor med konkreta metoderoch strategier hur att utveckla läsarorientering, användarvänlighet och lässtimulerande aktiviteter.Just nu har vi ett begränsat lager till specialpris. Beställ direkt på www.eurobib.com.Artikelnumret är 3650. Finns endast i engelsk upplaga. Frakt och moms tillkommer.Ord pris 433:-[1: 2009] BIBLIOTEKSBLADETBeställ på www.eurobib.com i dag13Lammhults Biblioteksdesign AB | Box 150 | 221 00 Lund | tel 046 - 31 18 50 | www.eurobib.com | direct@eurobib.se


Nyfiken på Catharina Fogelström … nytillträdd bibliotekschef på Kulturhuset i Stockholm.” I mitt drömbibliotek står mötenoch bemötande i centrum”Foto: Peter AxelssonINTERVJU: ÅSA EKSTRÖMBerätta vem du är.– Jag är 38 år, född och uppvuxen i Skanör. Harbott i Malmö länge, men flyttade till Stockholmför drygt två år sedan. Färdig bibliotekarie2003. Jag utbildade mig i Lund och förstajobbet var som projektledare för det Miljöbiblioteksom finns på Helsingborgs stadsbibliotek.Ett vansinnigt roligt jobb och en fantastiskarbetsplats där jag lärde mig otroligtmycket. Efter en kortare tid på Södersjukhusetsbibliotek med ansvar för utbildning, börjadejag i augusti 2007 som enhetschef för bibliotekeni Vallentuna. Här har jag trivts väldigtbra, men kunde inte motstå frestelsen att sökakulturhusjobbet som är ett riktigt drömjobb.Innan studierna jobbade jag med allt mellanhimmel och jord; inom vården, som rullgardinstillverkare,telefonförsäljare, reporter påen lokaltidning etc.Hur skulle dina vänner beskriva dig?– Mina vänner skulle säga att jag är positiv,snabb, påhittig och nyfiken, tror jag. Kanskeskulle de lägga till att jag också kan vara liteför snabb ibland och att jag skulle kunna jobbapå mitt morgonhumör.Vad gör du när du är ledig från jobbet?– Umgås med mina vänner och min pojkvän,lyssnar på musik, går på spelningar, läserböcker, promenerar, ser film, gör bilutflykter,fyndar på loppisar och i second hand-butiker,går på utställningar, surfar på nätet, försökermig på yoga och lite till. Upptäcker Stockholmska jag väl också tillägga.Du har ju en berömd författarsläkting, Per AndersFogelström, har du själv några författarambitioner/drömmar?– Nej, inga författarambitioner här, men såär vi släkt på väldigt långt håll också. Däremotskriver jag, men bara för mig själv. Änså länge.Varför blev du bibliotekarie?– Valet stod en gång mellan att bli bibliotekarie eller journalist. Ganska lika arbeten igrunden, båda handlar om att förmedla information.Att det blev bibliotekarie beroddedels på att jag alltid hyst varma känslor förfolkbibliotek och starkt kände att jag skulle14 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


” I mitt drömbibliotekstår möten och bemötandei centrum.”vilja jobba med att utveckla dem, dels på attutbildningen i Lund verkade väldigt rolig ochbred. Har inte ångrat det valet en sekund!Hur ser ditt drömbibliotek ut?– När jag skulle skriva min magisteruppsatssom handlar om sponsring av folkbiblioteksverksamhetintervjuade jag Conny Äng, legendariskbibliotekschef i Norrköping. Han satill mig: ”Catharina, bibliotek är ingen poplåt,bibliotek är rock n’ roll och glöm aldrig det!”.Lite dramatiskt visst, men på något vis är deten ganska bra liknelse tycker jag. Rocken ärifrågasättande, den är uppkäftig och kaxigoch den vill något, den förmedlar något. Ochjust så är väl mitt drömbibliotek.– Annars kan man också säga att i mittdrömbibliotek står möten och bemötande icentrum. Genom personalens möte med besökaren,genom mediernas möte med besökarnaoch vice versa, genom utställningar och föreläsningar,genom kontakter med närsamhället,genom nyfikenhet på omvärlden och lyhördhetför vad som händer i den. Detta yttrarsig också i att man hela tiden aktivt söker sinabesökares åsikter och att man även är intresseradav tankarna hos dem som inte kommertill biblioteket, de potentiella besökarna.Varför behövs biblioteken i Sverige i dag?– Av en väldig massa anledningar behövs bibliotekenidag. De behövs bland annat sommötesplatser, som kunskapsförmedlare, somskattkistor, som läsfrämjare, som förmedlareav information och upplevelser, som värnareom allas deltagande i samhället, som vardagsrumoch som ett ställe att bara vara på.I en tid när det är svårt att rekrytera bibliotekscheferundrar man vad det är som lockar dig att blichef. Är det enda möjligheten att få en anständiglön eller är det makten som lockar?– Jag vill påverka och utveckla, det driver mig.Att leda en verksamhet är att ha möjlighet attgöra det. Jag är också intresserad av människor,nyfiken på vad som får någon att gå igång.Dessutom lär man känna sig själv genom mötetmed andra. Och man får, inte minst, tillfälleatt träffa en massa intressanta människor iolika spännande sammanhang. Nackdelarnaär administrationen och pappersarbetet. Ochatt saker och ting ibland tar tid, lång tid. Tålamodhar aldrig varit min starkaste sida.Vilken är din starkaste kulturupplevelse?– Tom Waits live, på Cirkus 1999.Vad tror du blir den största utmaningen som chefför Läsesalongen?– Att föra verksamheten ännu mer in i 2000-talet,att förnya och utveckla utan att tappagrundidentiteten. Vad är det vi ska göra? Förvem ska vi göra det och hur? Svaren på de frågornaska vi hela tiden söka, igen och igen.Hur ser du på interaktionen mellan de olika enheternai huset med Rum för barn, Författarscenetc?– Jag tror att det är samverkan mellan de olikaenheterna, kraften och kreativiteten man finnerhos varandra som för verksamheten framåti Kulturhuset och gör det till det spännandehus som det är. Samtidigt behöver de olika enheterna,för att kunna vara delar av en helhet,hitta en tydlig identitet med visioner och målsom svarar mot de visioner och mål som finnssatta för huset som helhet. En egen identitetoch ett eget självförtroende är viktigt för attman ska kunna samverka med andra.Vilka erfarenheter tar du med dig från Vallentunatill Kulturhuset?– Vi har ju jobbat hårt med planeringen av ettnytt bibliotek och kulturhus i Vallentuna. Allaerfarenheter från det arbetet är naturligtvis någotjag kommer att ha stor glädje av framöver.I Vallentuna har jag ju också för första gångenarbetat som chef med allt vad det innebär avverksamhetsplanering, personalansvar ochbudgetarbete. Naturligtvis har jag lärt mig enhel del under min tid här. Dessutom har jagfått en gedigen ledarskapsutbildning och ettbra kontaktnät av fantastiska människor. Ochmånga roliga minnen.Du har ju sagt att du vill göra Läsesalongen till detflaggskepp som det var en gång i tiden. Kan du utvecklade tankarna lite. Vad ska göras konkret? (1)– Jag vill som sagt hitta 2000-talets verksamhet.Vad är det som utmärker Kulturhusetsbibliotek idag och vad vill vi ska vara utmärkandeför verksamheten? Det vill jag undersökaoch hitta många svar på. Jag vill profileraoch skapa en tydligare identitet, och ställafrågan om Läsesalongen verkligen är rättnamn i framtiden. Jag vill se ett bibliotek därbesökarna i än högre grad är med och skaparverksamheten.När Läsesalongen flyttar ner till gatuplanet finnsdet de som befarar ett ökat antal besökare som biblioteketinte vill ha där. Vad är din syn på arbetetkring bemötande?– Arbetet med bemötande på bibliotek ärryggraden, hjärnan och hjärtat i verksamheten.Och då handlar det inte enbart om att haen personal som är duktig på att ge god service,utan om ett helhetsgrepp. Hela lokalenbemöter, inredningen, skyltningen, färgvalet,ljussättningen och exponeringen av medierinte minst. Rubbet är bemötande. Och vimåste bestämma oss för hur vi ska möta ochbemöta, det kommer vara en viktig och ocksåväldigt rolig del av vårt utvecklingsarbete.Sedan tycker jag inte om att det skulle finnasmänniskor som vi inte vill ha på biblioteket.Alla är välkomna så länge de sköter sig! Ochjag tror inte att en levande bibliotekslokalmed aktiv verksamhet drar till sig ljusskyggaelement. Annonser till BBL 2008 från WAGNER Form AB 0Annons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införanAnnons 3 = 4 st annonser för insättning endast i BBnytt utseende och ett monternr i denna annons innanMått annons: 59 x 30 mmDigital BiblioteksGUIDEwww.wagnerform.se(OBS! Ingen svart ruta[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 15


BiblioteksbladetAnnonsera i BBLAnnonsstopp Några prisexempelBBL nr 2 20 feb 1/1-sida 10 500:-BBL nr 3 20 mars 1/2-sida 7 200:-BBL nr 4 21 april 1/4-sida 4 800:-BBL nr 5 29 maj Priserna inkl. 4-färgRing eller mejla BBL:s annonschefBo Eriksson08-717 43 57070-714 90 55bo.erikssonmedia@telia.comBBL:s utgivningsplan våren 2009Nr Manusstopp Tryck Till posten Hos kunden2 18 feb 2 mars 6 mars 11 mars3 18 mars 30 mars 3 april 8 april4 20 apr 29 april 5 maj 8 maj5 27 maj 8 jun 12 jun 17 jun16 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Folkbiblioteken spåroch leverantörer rår –dags för öppen källkod!Folkbibliotekenhåller på attlägga sin framtidaverksamhetsutvecklingi händerna påleverantörernaav deras IT-stödoch hos leverantörenav innehålleti katalogerna.Öppna källkodssystemkan varaen lösning.AV THOMAS KVISTAtt kräva gränssnitt för systemutveckling (s kapi: er) är bra men räcker troligen inte. Attenas runt ett befintligt nationellt bibliotekssystemsom libris är också bra menräcker inte heller. Den bästa lösningen är att ett antalbibliotek går samman och med de öppna källkodssystemenEvergreen eller Koha som grund, utvecklar ettmodernt bibliotekssystem som är öppet och enkelt attkoppla samman med andra it-system.Ett sådant samarbete skulle ge biblioteken kontrollöver en mycket viktig komponent i sin verksamhet ochge en bra plattform för att utveckla sin verksamhet såatt den möter behoven och kraven hos morgondagenslåntagare.Folkbiblioteken har en mycket viktig funktion somkulturförmedlare, folkbildare och utjämnare av kulturellaklyftor. Dessa uppgifter får inte hämmas av itstödet.Tyvärr finns det tecken på att detta redan skeroch det kan bli värre.Det är uppenbart att biblioteken är starkt beroendeav sina it-stöd och av informationen i katalogen för dendagliga verksamheten. En manuell hantering av lån, katalogetc är i praktiken helt otänkbar för de flesta. itstödetär därför idag till stor del en ”möjliggörare”.Biblioteken måste kunna motivera sin existens i enmorgondag där det ekonomiska klimatet verkar bli allthårdare. För att kunna göra detta måste man levereramoderna tjänster och användargränssnitt som passardagens och i synnerhet morgondagens låntagare. Bibliotekenmåste helt enkelt utveckla sina tjänster i taktmed tiden som vilken konkurrensutsatt verksamhetsom helst.Morgondagens dagliga verksamhet kommer att innebäraatt biblioteket och bibliotekssystemen måste kunnasamverka med mobiltelefoner som har webb läsare.Systemen måste kunna hantera social ”taggning” därlåntagarna själva märker upp beståndet på olika sätt såatt materialet får ett extra temporärt eller permanentvärde för allmänheten, hantera ”scrapbooking” medautomatiska referenser till källmaterialet, användarskapade”wikis”, nya mediatyper som t ex ”podcasts”(radio-/tv-liknande ljud eller videoinspelningar avpassadeför bärbara spelare som t ex ipods) i samlingarna,integration till e-learning mm.Flexibiliteten i bibliotekens basala it-stöd är väsentligför att denna utveckling ska vara möjlig. Även omgränssnittet/funktionerna bygger på webben, mobiltelefoner,2.0 eller något annat ”modernt”, måste mani de allra flesta fall ändå bygga lösningarna på en grundbestående av det it-stöd som hanterar låntagare, lån,kataloger etc.Det är i detta sammanhang som folkbibliotekens nuvarandeit-system blir ”omöjliggörare”. Man kan intebygga det man vill för att bibliotekets bassystem är förstela, saknar gränssnitt (api: er) öppna för andra än leverantörenetc.ORIMLIGT LITE KONTROLL. När nu biblioteken är så beroendeav sitt it-stöd och informationen i sin katalogför dagens och morgondagens verksamhet, är det verkligenrimligt: Att urvalet av bibliotekssystem anpassade försvenska folkbibliotek är mycket begränsat? Att antalet leverantörer av bibliotekssystem anpassadeför svenska folkbibliotek är mycket begränsat? Att biblioteken inte själva äger/kontrollerar sinabibliotekssystem utan att de ägs/kontrolleras helt avleverantören? Att möjligheten för biblioteken att själva kombineraolika system och anpassa dessa till något som passardem och verksamheten är starkt begränsad? Att biblioteken inte själva äger/kontrollerar innehålleti sina kataloger och att biblioteken inte fritt kananvända informationen i sin katalog för att bygga nyatjänster?Det är helt enkelt orimligt att en så central komponentför folkbibliotekens verksamhet som it-stöd och innehålleti katalogerna inte kan kontrolleras av folkbiblioteken.MAKTBALANS. Det råder en obalans i styrkeförhållandetmellan biblioteken och deras leverantörer. I praktikenhar leverantören makten att hindra eller försenabibliotekens verksamhetsutveckling genom den systemarkitektursom leverantören väljer. Här ingår t exvilka gränssnitt för systemutveckling av andra än leverantörensom man öppnar för. Biblioteken får helt enkeltacceptera den systemarkitektur som leverantörenväljer.Det är naturligt att alla leverantörer vill tjäna pengarpå sin produkt. Ett sätt att göra detta är att minimerakonkurrens på olika sätt, t ex genom att låsa fast kundenså att det i praktiken blir svårt och dyrt att byta leverantör.Detta kan åstadkommas genom avtalsvillkor. Brist- [1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 17


en på konkurrens innebär i princip att biblioteken fåracceptera de avtalsvillkor som leverantören erbjuder.Och även om leverantören vill göra kunden nöjd bestårsystemutvecklingen i praktiken av kompromisserdär leverantören försöker samla olika mer eller mindremotstridiga krav och önskemål. Detta leder till att spetsfunktionersom ett fåtal kunder efterfrågar sällan blirrealiserade. Biblioteken får acceptera de prioriteringarsom leverantören gör oavsett hur de egna ambitionernaser ut.Marknaden är inte stor. Om kunden är missnöjd medleverantören är det inte lätt att byta till en ny. Det finns fåleverantörer av system anpassade för svenska folkbibliotek.Om biblioteket skulle vilja byta system och leverantörmåste man söka sig utomlands och själv bära kostnadernaför en anpassning till svenska förhållanden.ETT NATIONELLT KONSORTIUM. Biblioteken måste takonsekvenserna av sitt beroende av it-stödet och detrådande läget på marknaden för bibliotekssystem.Visst skulle man kunna tänka sig att olika internationellaleverantörer anpassade sina system för svenskabibliotek, att de utsatte existerande leverantörer förkonkurrens och därmed skapade fler alternativ att väljamellan. Det tror jag är orealistiskt. Marknaden är heltenkelt för liten.Man kan hoppas på att dagens leverantörer tar frambra och funktionella api:er som möjliggör den verksamhetsutvecklingbiblioteken vill ha. Om det kommeratt ske återstår att se. Personligen har jag svårt att se varförleverantörerna på en marknad med liten konkurrensskulle göra detta.Jag tror att den bästa lösningen är att ett antal bibliotekgår samman i ett konsortium och därefter byggerupp ett svenskt/nordiskt/europeiskt bibliotekssystemantingen för både folk- och forskningsbibliotek ellerbara för folkbiblioteken.Om vi tänker nationellt är en variant att bygga vidarepå libris. Sveriges samlade bibliotek skulle kunna blien stark kund. Men är ansatsen för lokal? Detta är ensvensk ansats som är svår att göra nordisk eller europeisk.Och frågan är hur stark kund biblioteken egentligenblir. Att byta leverantör och system för Sveriges samtligabibliotek blir knappast lätt och det vill verkligen tillatt avtal och systemarkitektur gör detta praktiskt möjligtom leverantören ska uppleva detta som ett tänkbarthandlingsalternativ för kunden.En annan variant som skulle fungera oavsett hur viavgränsar oss geografiskt och minskar leverantörsberoendetär att bygga på öppen källkod.För att maximera möjligheterna till framtida verksamhetsutvecklingtror jag personligen att den bästalösningen är att detta nya bibliotekssystem bygger pånågot av de två öppna källkodsprojekt som finns avseendebibliotekssystem, dvs Koha eller Evergreen.Man skulle kunna tänka sig ett samarbetsuppläggliknande detta: NATIONELLT SAMARBETE I STYRGRUPPENEtt nationellt samarbete startas mellan ett antalsvenska bibliotek. En nationell styrgrupp beståendeav bibliotekschefer bildas. Delar av denna grupp samarbetaräven internationellt kring ett öppet bibliotekssystem,dvs Koha eller Evergreen. Gruppen styroch finansierar framtagandet av ett bibliotekssystem.Eventuellt skulle arbetet kunna bedrivas i form av etteu-projekt vilket innebär att eu står för ca 50 % avprojektkostnaden. VERKSTÄLLANDE TJÄNSTEMAN DRIVER PROJEKTETEn verkställande tjänsteman anställd av konsortietfungerar som ett slags projektledare och ansvarar föratt köpa upp teknisk support och drift samt utvecklingav ett nationellt bibliotekssystem. Det mesta avutveckling görs m a o av inköpta it-konsulter. ARKITEKT HÅLLER SAMMAN LÖSNINGENFör att hålla samman kunskapen om hur systemet äruppbyggt och för att undvika problem när upphandlingarnainnebär leverantörsbyte finns arkitektanställd av konsortiet. Arkitekten/arkitekterna haren djup systemkunskap vilket gör dem till lämpligarådgivare om man vill diskutera tänkbara lösningar. UTVECKLARE LEVERERARUtvecklarna upphandlas från it-konsultföretag ochlevererar regelbundet nya versioner. Versionerna ären kombination av det som tas fram internationelltoch nationellt. BIBLIOTEK HJÄLPER BIBLIOTEKAnvändarsupporten bemannas av bibliotekspersonali deltagande bibliotek. Dessutom finns en grupp medbibliotekspersonal som testar förändringar/nyhetersom systemutvecklingen tar fram. De personer somjobbar med användarsupport, testarna och andralämpliga personer samlas regelbundet till förändringsforumdär man beskriver vilka nya funktionerman vill ha/vilka fel/brister som finns etc. Dettamaterial överlämnas till den nationella samarbetsgruppensom prioriterar det som ska göras medgemensamma ekonomiska medel.Några viktiga principer som bör styra upplägget är: Bibliotekssystemet ska ha som mål att kunna vara ettnationellt system för folkbibliotek. Systemet ska vara helt öppet och licensieras som öppenkällkod. De inblandade biblioteken avser att hantera dagligdrift av sitt bibliotekssystem, ge användarstöd ochutveckla systemet i huvudsak i samverkan med andrabibliotek. Leverantörerna av it-stödet ska vara konkurrensutsattaoch utbytbara. Detta gäller alla leverantörer. All systemutveckling och drift och kanske också delarav användarstödet ska upphandlas. Ambitionen ärinte att ta bort en kommersiell marknad utan att påverkaden så att den ger en konkurrenssituation sombidrar till en bättre styrkebalans mellan leverantörernaoch kunderna. Systemets arkitektur ska fokusera på möjligheten attenkelt koppla samman olika system/funktioner medvarandra. Det är denna integrerbarhet som skaparmöjligheten till en effektiv verksamhetsutvecklingmed hjälp av it-stödet. Artikelförfattaren är ITprojektledarepå Umeåkommun. Han har också varitprojektledare för projektet”Bibliotek 2007”.18 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Exempel på uppläggför samarbete kringbibliotekssystem sombygger på öppen källkodreparatörenVad gör du för miljön?Varje år kasseras hundratusentals skivor på biblioteken iSverige. Alla dessa skivor hamnar antingen på soptippeneller så bränns de upp. Oavsett vilket så är det inte bra förmiljön. Därför är det mycket bättre för miljön att repareraskivor som blir repiga istället för att kasseradem. Gör som fler än 60 bibliotek redan hargjort, investera i en reparationsmaskin förCD/DVD skivor.Reparera – INTE kassera.Ljusterövägen 3 184 95 LJUSTERÖ Tel. 08-470 50 40 info@cdreparatoren.se www.cdreparatoren.se[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 19


Elin Rust heter Norrtäljes nya bibliotekschef.Hon är 36 år och kommer närmast från Cirkus Cirkör.– Kontorsakrobater kallades vi som jobbade med denadministrativa delen och kanske jag kan få bibliotekarierna attgöra en och annan kullerbytta, säger hon till BBL.Kontorsakrobatblir bibliotekschef– Kreativitet måste alltid fyllas på eftersom detär en färskvara. Jag hoppas kunna skapa entillåtande atmosfär där detta med att lära nyttska vara en möjlighet, säger Elin Rust.AV ÅSA EKSTRÖMSedan förra våren har man medljus och lykta sökt efter en bibliotekscheftill Norrtälje. Detta efter attden förre bibliotekschefen, KerstinEricson, meddelat att hon skulle bli pensionärpå heltid från och med 1 oktober 2008. Rekryteringenhar dock dragit ut på tiden. KulturchefenCecilia Möller har varit tillförordnadbibliotekschef under vakansen. Hon menaratt tillsättningen dröjt därför att en chefskandidatdrog sig ur i sista stund och vidare föratt pendlingsmöjligheterna till Norrtälje ärdåliga. Den nya chefen förutsätts bo i kommunenvilket nu alltså blivit verklighet. Sedani våras bor Elin Rust i Norrtälje tillsammansmed sambo och barn – bara ett stenkast frånhuvudbiblioteket. Hon är uppvuxen i Norgemen flyttade till Sverige 1991 för att utbilda sigvid Stockholms Tillskärarakademi. Hennesastma satte dock punkt för ett framtida arbetebland dammiga tyger så hon vidareutbildadesig. Det resulterade i en tvärvetenskaplig utbildningvid Södertörns högskola med högaktuellaämnen som ekonomi och kultur.Hennes C-uppsats avhandlar faktorer som påverkarkreativiteten i konstnärliga organisationer.Det är framför allt organisationsteorioch marknadsföringsdelen som ligger hennenärmast, kopplat till kreativiteten.Elin Rust tvekade aldrig att ta jobbet sombibliotekschef trots att hon saknar praktiskyrkeserfarenhet av biblioteksverksamhet. Tillen början vill hon lära känna alla kunniga medarbetareför att ta del av all kunskap som kårenhar.– Därefter får man utveckla eller förändradet som behövs, menar den nytillträdda bibliotekschefen.Beträffande chefskap vet hon att hon inte ären chef som pekar med hela handen.– Mitt synsätt är att kreativitet alltid måstefyllas på eftersom det är en färskvara. Jag hoppaskunna skapa en tillåtande atmosfär därdetta med att lära nytt ska vara en möjlighet.Samtidigt som man tillåts vara en individ harman även ett kollektivt ansvar för att drivaverksamheten framåt.Hennes egen relation till bibliotek är personligoch känslomässig. Hon stortrivs blandböckerna även om hon poängterar att biblioteketnaturligtvis förändrats sedan honsom barn besökte bibblan. Det har hon självnoterat när hon besökt bibliotek tillsammansmed sitt barn. Ännu är det för tidigt att sia omvad hon ska åstadkomma som chef men honhoppas att kunna utveckla biblioteken sommötesplatser.– Det finns så mycket mer än böcker somska locka folk till biblioteken.På frågan om hon räds den grå, kommunalaoch krassa ekonomiskt politikerstyrda verksamheten,skrattar hon högt.– Jag har ju jobbat i kulturverksamhetersom varit betydligt mer drabbade – där detråder en konstant brist på pengar! I en kommunalverksamhet rör det sig snarare omsvängningar utifrån konjunkturer och politiskabeslut.Närmast kommer Elin Rust från CirkusCirkör där hon framför allt sysslat med kundkontakteroch att sälja nycirkus till olika evenemang.– Det största evenemanget var Nobelfesten.I det mindre formatet har det till exempelkunnat handla om paret på Östermalm somville ha lite nycirkus på matsalsbordet. 20 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Godnattsagor inifrån –ett sätt att komma närmare sina barnRifet, Tomislav och Jamil –tre pappor som läst in sagorför sina barn.Foto: Suzanne MortensenInspirationen kom frånEngland och ett projekt därinterner läser in sagor försina barn. Malmö stadsbibliotekhar i samarbete medkriminalvården genomförtett liknande projekt.AV SUZANNE MORTENSENPå fängelser runt om i landetsitter småbarnsföräldrar dömdatill långa fängelsestraff. Hur kande vara ansvarstagande föräldrarpå avstånd? Hur kan de behålla kontaktenmed sina familjer? Deras barn utgör en marginaliseradgrupp med svagt stöd från samhället.Hur kan de stöttas på bästa sätt?Bibliotekarie Karin Johansson på Malmöstadsbibliotek har startat ett unikt projektsom sätter barn till fängslade föräldrar i centrum.Godnattsagor inifrån går ut på att internerläser in sagor på cd-skivor till sina barn. Deundervisas i berättarteknik. De får en mängdtips på barnlitteratur och de lär sig hur viktigtdet är med böcker för barns utveckling ochkreativitet. Kursen innehåller sex lektioneroch är ett samarbete mellan biblioteket ochkriminalvården. Projektet inleddes på Fosieanstaltenförra våren. I höstas kom turen tillKirsebergsanstalten.Jag ansöker om att få träffa ett par kursdel- [1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 21


tagare på Kirseberg i norra Malmö. Kirsebergär en sluten anstalt för 131 manliga interner.Anstalten togs i bruk 1914 och är ett av landetsäldsta fängelser. Vakten i entrén bockarav mitt namn från besökslistan, undersökernoga min väska och mina skor och ber migpassera metalldetektorn.I ett litet besöksrum väntar Jamil, Rifet ochTomislav. I ett hörn står plastmuggar och envattenkokare. Möblemanget består av ett bordoch några enklare stolar. Väggarna lyses uppav färgglada bilder på sagofigurer gjorda avinterner som nyligen renoverat rummet.Kursdeltagarna kommer direkt från densista avslutande lektionen. De är på gott humöroch vill gärna berätta om sina erfarenheterav Godnattsagor inifrån. KriminalvårdareMonica Lundahl-Dahlberg och barnbibliotekarieMiriam Hansson som deltagit i projektet,sitter med under intervjun.Varför anmälde ni er till kursen?– Min son är fyra och ett halvt år, svarar Jamil.– Jag vill inte att han ska glömma bort migoch tro att det är en främling som står utanfördörren när jag muckar. Min exfru har träffaten ny man. De bor femtio mil bort. Jag kan intebegära att hon ska resa hit med pojken varjevecka. Det finns varken tid eller ekonomiskamöjligheter till det. Vi ses varannan månad.Telefonsamtal och cd-skivan är ett sätt attkomma närmare varandra. Nu kan min sonlyssna på sagan när han saknar sin pappa.”Vilken bok valde du?– Pippi i Söderhavet av Astrid Lindgren. Det varett lätt val. Min son tycker att jag är lik KaptenLångstrump och så kände jag till boken sentidigare.Hur gick urvalet till?– Miriam tog med böcker och läste högt för atttipsa oss om sagor.Hur kändes det?– Härligt! Vi satt som små fågelungar och baragapade. Vi ville inte att det skulle ta slut.Hur tror du att din son kommer att reagera påpresenten?– Jag har redan berättat för honom om skivan.Han blev jätteglad. Han vill veta när den blirklar.Vad har du för tankar om kursen?– Jättebra men den var för kort om jag nu skaklaga på något. Det skulle behövas ett parlektioner till i redigering och berättarteknik.Man vill ju läsa så bra som möjligt. Det äringet man lär sig på en dag.Hur blev resultatet?– En viktig del har varit att ge föräldrarna mod att våga läsa för sina barn, säger initiativtagaren KarinJohansson, Malmö stadsbibliotek.– Jag är ändå nöjd. Jag läste med olika rösterför att berättelsen skulle bli mer levande.Tomislav valde Rävjakten av Sven Nordqvisttill sin son. Boken ligger framför honom påbordet. ”Läs lite för oss!” ber barnbibliotekarienMiriam Hansson. Tomislav tvekar liteinnan han slår upp första sidan. Först hörsbara ett försiktigt mummel men efter någrarader vågar han ta ut svängarna. ”En riktigttrevlig berättelse”, konstaterar han. ”Det ärmånga detaljer i bilderna som man upptäckerefter ett tag. Jag lade till ljudeffekter vid inspelningen.Det smäller ju när grannen smygerin i gubben Pettsons trädgård för att jagaräven.”Vad tyckte du om resultatet?– Först kändes det konstigt, ja nästan obehagligtatt höra sin egen röst. Sen blev jag glad förskivan. Det hoppas jag att min son också skabli. Han vet att den är på väg. Jag tränade på attläsa när han hälsade på. Han har inte tröttnatpå berättelsen utan vill höra den igen. Det sahan i alla fall när jag ringde till dagis.Kommer du att fortsätta läsa för ditt barn?– Det ska jag. Det är viktigt. Jag arbetar påbiblioteket här på fängelset tillsammans medMiriam så jag har böcker omkring mig.Läser du för egen del?– Ja, när det finns tid. Det är mycket annat somska hinnas med på dagarna. Vi har ju skollektioner.Rifet valde Rödluvan. En klassiker som hansjälv hörde som barn. Han ville helst läsa in saganpå sitt eget språk men dottern propsade påatt det skulle vara den svenska versionen. Rifetlät sig övertalas. Inläsningen var ansträngandeför honom men resultatet blev bra.Vilken lektion gav mest?– När Anders Granström lärde ut berättarknepoch läste högt ur böcker för oss. Han är skådespelare.Det var så bra att jag trodde det var påtv. Vi stod upp och applåderade efteråt.Rifet visar stolt fram sin cd-skiva.– Vi fick göra skivomslagen också. Jag satteett foto av mig själv på insidan. Nu förstår minlilla flicka att jag tänker på henne.Jamil och Tomislav håller upp sina cd-skivor.De är stolta. De har gjort något positivtför sina barn. Skammen och skuldkänslornaöver att de har svikit sina närmaste försvinnerför en stund.När ska ni skicka iväg skivorna?– Det här är våra kopior. Originalen liggerredan i ett paket på posten med ett par barnböckeroch en hälsning från pappa, förklararJamil.– Jag vet inte om ni kan ta med cd-skivornatill cellerna. Det avgör ansvarig personal påavdelningarna, säger kriminalvårdaren.foto: suzanne mortensen22 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


– Kolla det! ber Jamil.Hur ser du på Godnattsagor inifrån? frågar jagkriminalvårdaren.– Jag hoppas att projektet ska få en fortsättninghär på anstalten, svarar Monica Lundahl-Dahlberg.– Det har varit så lyckat och vi har flera internersom står på tur för att gå kursen. Enav dem började plötsligt läsa böcker. Det ärrätt otroligt. Killen är över trettio år. Han ärså lycklig. Nu fastnar boken i huvudet, sägerhan. Det gjorde den inte tidigare. Vad det berorpå? Han har fått medicin för adhd somförbättrar koncentrationen.Vad händer om försöksverksamheten inte får någonfortsättning?– Det finns planer på en bokcirkel på fängelset.Det har jag föreslagit för ledningen. Ja,helt enkelt att killarna väljer böcker och senträffas vi och diskuterar hur vi upplevde dem.Det är också ett sätt att komma igång med läsning.Intervjutiden är slut. Fångarna låses in isina celler. Barnbibliotekarie Miriam Hanssonoch jag fortsätter samtalet genom vaktkurenut i höstmörkret. Miriam Hansson berättar atthon sedan några år tillbaka delar sin arbetstidmellan fängelset och barnavdelningen påKirsebergsbiblioteket.– Jag blev genast intresserad av Godnattsagorinifrån. Projektet är mycket behjärtansvärtmed tanke på barnen. Barnen har rätt tillbåda sina föräldrar även om någon av dem sitteri fängelse.Var det svårt att välja ut barnböcker tillprojektet?– Inte alls. Jag är så van att plocka böcker tillolika åldrar och grupper. Sen har man sina favoritersom man vill ta med.Du tog en risk när du läste sagor för internerna.Var du säker på att de skulle uppskatta inslaget?– Det är en annan publik än den jag är van vidfrån stadsdelsbiblioteket, men det gick fintsom du hörde. En bra berättelse griper tag ilyssnare och läsare. Det här projektet går raktin i hjärtat på internerna. Det gäller derasbarn.Efter besöket på anstalten tar jag kontaktmed skådespelaren Anders Granström sombjudits in i egenskap av professionell berättare,inspiratör och manlig förebild.Varför engagerade du dig i Godnattsagor inifrån?– Jag svarade ja direkt när Karin Johansson togkontakt. Det var tre anledningar som fick migatt tända på projektet. Jag har arbetat Kirsebergsanstaltenmed en teatercirkel. Det varför 38 år sedan. Alla de upplevelser med internernadå, alla de minnen de emanerade i ochde vänner vi fick manade till ett förnyat möte.– Sen har jag själv suttit bakom lås ochbom som vapenvägrare bland annat på Kirsebergsanstalten.Jag har under mina 25 årsom berättare upplevt sagans kraft och berättandetsväldiga potential i många skiftandesammanhang. Jag ville gärna bidra med minakunskaper i detta mycket spännande och lovvärdaprojekt.Först en vecka efter besöket på anstalten fårjag tillfälle att träffa initiativtagaren till Godnattsagorinifrån. Karin Johanssons almanackahar varit fulltecknad sedan planeringen togfart hösten 2007.Karin Johansson arbetade på häktet i Huddingei fem månader innan hon utbildade sigtill bibliotekarie på bivil i Lund. Efter exameni juni 2006 blev det Malmö stadsbibliotek.– Jag hämtade idén till projektet från Englanddär prisbelönade Bedtime Stories finnspå ett fyrtiotal anstalter. BarnbibliotekarieAnnika Mandahl och jag gjorde en studieresaför att få inspiration och kunskap från brittiskakolleger. När vi kom hem igen gick viigenom våra anteckningar och utformade enegen modell för Godnattsagor inifrån.Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan densvenska och den engelska modellen?– Vi erbjuder en fördjupad studiecirkel medsex träffar. I England handlar det om en ellertvå lektioner. Vi vill ge föräldrarna möjlighetenatt läsa in en saga till sitt barn menockså ge dem en bredare förståelse för viktenav att läsa för sitt barn, hur de som föräldrargenom läsning och berättande kan hjälpa sinabarn i deras utveckling.– En annan viktig del har varit att ge föräldrarnamod att våga läsa för sina barn. Menockså lust och inspiration, att läsning faktisktär något lustfyllt även för en förälder, någotman kan dela med sitt barn.En annan viktig del i projektet är samarbetetmed Bryggan, en frivilligorganisationsom arbetar för och med barn till fängsladeföräldrar. Man fokuserar på barnen. Det är desom ska dra mest nytta av projektet. Inte papporna.– Vi lägger stor vikt vid rekryteringen avkursdeltagarna för att säkerställa att de harett genuint intresse för sina barn och sitt föräldraskap.Vi har startat en blogg med adressenwww.godnattsagorinifran.blogspot.com,berättar Karin Johansson.En sista och mycket viktig punkt är utvärderingenav barnens och de anhörigas upplevelserav sagopaketen.Här är några citat ur utvärderingen:” När min son känner sig ledsen och saknar sinpappa kan vi sätta på sagan och då blir hangenast glad.”” Vårt barn sa högt när sagan var slut. Jag älskardig också pappa. Tror du han hörde mignu, farmor?”” Jag tycker att alla barn till fängslade föräldrarska få möjlighet att få en saga. Alla barnbör ha samma rättighet oavsett deras föräldrar.”” Vår dotter lyssnar på sin pappa varje kväll.Han säger godnatt till henne. Det kännsnästan som han är hemma och inte så långtbort.”” Detta har hjälpt till mycket i relationen mellanpappan och barnet. På så sätt att vårtbarn påminns om att hennes pappa är närvarandei hennes liv, även om han inte är detfysiskt.”Vad visar kursdeltagarnas utvärdering?– Papporna känner sig stärkta i föräldraskapet.De uppskattar att de kan gör en konkretinsats för sina barn och känner sig delaktigai livet utanför anstalten. De har fått en ökadoch fördjupad kontakt med sina barn. De harnågot positivt och neutralt att tala med familjernaom på besökstiderna. Pappor som aldrigtidigare vågat läser nu högt för sina barn.Vilka svårigheter har du stött på?– Mindre problem som gällt tider, regler ochsäkerhetstänkande. För övrigt har samarbetetmed personalen på fängelserna fungerat fint.Hur har det gått med finansieringen?– Över förväntan. Arvsfonden, Brottsförebygganderådet och Kulturrådet beviljade 787 000kronor till projektet. Godnattsagor inifrån ärför övrigt den enda biblioteksverksamhet somfått pengar från Brottsförebyggande rådet.Hur ser du på framtiden?– Min förhoppning och strävan är att Godnattsagorinifrån ska bli en permanent verksamhetoch att den sprids till anstalter i hela landet.Responsen från papporna, barnen och derasanhöriga är mycket positiv. Bibliotekskollegeroch konferensarrangörer hör av sig medförfrågningar. Radio och tidningar uppmärksammarprojektet. En kvinnlig intern på fängelseti Ystad tipsade ledningen om studiecirkeln.Intresse finns, men vem ska betala närprojektpengarna tar slut? Eventuellt kommerMalmö Högskola att göra en utvärdering avverksamheten. Det känns viktigt att ge kriminalvårdenvetenskapligt underlag för de positivaeffekter som Godnattsagor inifrån ger. Artikelförfattaren är bibliotekarie på Malmö stadsbibliotekoch frilansskribent. Hon skrev om det brittiskaprojektet Bedtime Stories i BBL nr 7/2006.[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 23


Bevarande utanlångsiktig ekonomiLDC-centrum invigdes våren 2006 med en budget på tre miljoneroch fem anställda. Riksarkivet, Luleå Tekniska Universitetoch Bodens kommun stod bakom. Sedan 2007 är även KungligaBiblioteket och Statens ljud- och bildarkiv, numera en del avKB, parter i projektet.AV MARIELOUISE SAMUELSSONHur ska kulturarvet räddas föreftervärlden? Frågan är knappastny, men har under 2000-talet blivitallt mer angelägen. Behovet av ”digitalapergamentrullar” kan sägas vara bådeakut och globalt. I Sverige sker forskning ochutveckling på området bland annat i Boden.Centrum för långsiktigt digitalt bevarande(ldb-centrum), knutet till Luleå TekniskaUniversitet, är ett nationellt kompetenscentrum,finansierat av bland andra kb och Riksarkivet,som, tillsammans med universitetetoch Bodens kommun, också är ”delägare” icentrumbildningen. Idag är man tolv anställdaoch budgeten varierar beroende på vilkaprojekt man för tillfället är involverad i, dvssom är finansierade.ldb-centrums uppgift och verksamhet ärrelaterad till problemet med att bärare av digitalinformation, hårddiskar, cd- och dvd-skivorsamt magnetremsor, bryts ned. Bäst-föredatumär för kort eller okänt, både system ochhårdvara åldras. Det finns en rad (skräck-)exempel på vad som händer om det inte finnsnågra effektiva system för att hantera och bevaradigital information: Offentlighetsprincipenhotas när dokumentinnehåll försvinner.Medicinska journaler kan bli oläsliga inomfemton år och digitalt material blir omöjligtatt använda i framtida forskning.Sammantaget handlar det om att räddakulturarvet, om att förhindra att forskare iframtiden bekymrat kommer att undra överen civilisation som bokstavligen försvannspårlöst eller som lämnade torftigt lite eftersig i form av text, bild och ljud. Det digitalaräddningsprojektet påminner om jakten påett hiv-vaccin. Många drömmer om att hittadet definitiva botemedlet samtidigt somman måste ägna sig åt symptomlindringgenom bromsmediciner och förebyggandeåtgärder.Problemet med hantering, lagring ochidentifiering är naturligtvis relaterat till produktions-och tillväxttakten som genererarett digitalt berg vars dimension är svår attomfatta.– Informationsmängden ökar med 30–70procent per år. Det är lågt räknat en hundradubblingpå tjugo år.Det säger Östen Jonsson, verksamhetschefpå Centrum för långsiktigt digitalt bevarande.Han är hyfsat nöjd när han summerar vad somhänt sedan 2006, då ldb-centrum bildades.Verksamheten är inriktad på offentlig sektor,stat, landsting och kommun, men ocksåprivata företag ska erbjudas problemlösningoch långsiktig kompetensutveckling. ÖstenJonsson beskriver det som en ”kunskapshöjandekonsultverksamhet”. ldb-centrum skaarbeta med metoder och teknik för digitalarkivbildning och arkivinformationssystem:”från traditionell dokumenthantering i verksamhetentill hur information i ett längre perspektivskall lagras, hanteras och bevaras och, längrefram, kunna identifieras, sättas in i sitt sammanhang”.Men i likhet med det internationella forskarsamhälletsom tvivlar på att det inom ensnar framtid kommer att finnas ett fungerandehiv-vaccin, vet man att det inte finnsnågon ”quick fix” när det gäller digitalt bevarande,ingen ”liten manick i datorn”, somÖsten Jonsson säger att användare drömmereller åtminstone har drömt om.Lösningen är istället ”migrering”, att kontinuerligtföra över till nya mjukvaror och nyahårdvaror, konvertera till nya informationsbärare.Behovet av ständig uppdatering ger associationertill att kitta fönster: man blir aldrigfärdig. Men Östen Jonsson menar att det intebehöver vara så besvärligt. Han bedömer detockså som att användare i allmänhet, om hanjämför med kompetensläget när ldb-centrumstartades, vet och kan mycket mer – ”arkivsäkraskrivare är numera en självklarhet”.Östen Jonsson tror vidare att problematikenkring det digitala bevarandet kommeratt bidra till en framväxt av fristående företagi bevarande-branschen. Han säger att denmarknad där ldb-centrum idag är aktör interiktigt ser ut som den var skissad från början.Att arbeta med tidsbegränsade projekt är engiven del av verksamheten. Men om man, avfinansiella skäl, måste prioritera projektenblir det på bekostnad av mer långsiktigt arbete.Finansieringen idag kommer från de olikaparter som finns bakom ldb-centrum. Utöverdet har man lyckats dra in en rejäl pott fråneu, i det så kallade Protage-projektet. Det beskrivssom ett försök till ”intelligent design”,att ett ”snällt”, konstruktivt datavirus ska läradigitala dokument att kommunicera med systemet,istället för tvärtom. Utgångspunktenär att det är lättare att bearbeta själva dokumentenän att byta ut systemen där dokumentenfinns. Två miljoner euro har eu anslagit.ldb-centrum och Riksarkivet är två av departer som finns under Protage-paraplyet,tillsammans med Riksarkivet i Estland, BradfordUniversity i Storbritannien, Fraunhoferuniversiteteti Tyskland, det spanska företagetEasy Innova samt italienska Giunti Labs.Senast i oktober 2010 ska projektet vara avslutat.Oavsett om Protage-projektet blir framgångsrikteller inte innebär det att Centrumför långsiktigt digitalt bevarande måste hoppaspå nya projekt som kan ge nya pengar.Tomas Lidman, riksarkivarie samt styrelseordförandei Centrum för långsiktigt digitaltbevarande, beskriver finansieringen som”usel eller åtminstone skör, vilket ställer storakrav på personalen”. En situation som skullekunna förbättras med hjälp av ett större rikspolitisktintresse och stöd. Lidman är inte heltnöjd med aktiviteten hittills från de berördadepartementen, det vill säga kultur, utbildningoch näring.– Digitalt bevarande är ju en av våra storafrågor, ja den största, säger riksbibliotekarieGunnar Sahlin, kb, som också sitter i ldb:sstyrelse.– ldb-centrum är ett stöd i kb:s arbete, detman kommer med därifrån kan vi tillämpa24 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


men också vara med om att utveckla. Det härär ett tekniskt komplext område där ingenklarar sig själv. Man måste skapa lagringsutrymmen,men också göra det möjligt attkunna hitta materialet och det är inte lätt attskapa sökbarhet.Gunnar Sahlin tror att intresset hos berördadepartement (kultur, utbildning och näring)börjar vakna och att det hur som helst är heltnödvändigt att göra särskilda satsningar.För Boden är ldb-centrum en fjäder i hatten,det är bra för imagen att härbärgera densortens framtidsinriktad verksamhet och manser också till att bjuda på låga hyresnivåer.Kommunalrådet Olle Lindström (M), tidigarestyrelseledamot i ldb-centrum, tycker ocksåatt det var och är en god investering, ”väl värtpengarna”. Han tycker dock att det ”går lite försakta”. Det han avser är omvärldens insikt omatt detta är något väsentligt, något för fler aktöreratt engagera sig i.– Vi hade nog hoppats på fler intressenter,förväntat oss mer engagemang från landstingoch från andra kommuner.Och Åke Elltoft, också han moderat kommunpolitikersom nu sitter i styrelsen förcentrumbildningen, betonar potentialen somfinns, ”att vi här får vara med och lösa världsomspännandeproblem”. Samtidigt noterarhan att parterna bakom ldb-centrum, Riksarkivetoch kb, utgör ”en liten värld, där detfinns ett konkurrensförhållande kring vemsom ska betala vad och hur mycket”.Ann Hägerfors, professor i data- och systemvetenskapvid Luleå Tekniska Universitet,som från starten har varit knuten till Centrumför långsiktigt digitalt bevarande, är nöjd medatt Luleå Tekniska Universitet har prioriteratdenna forskning.– Det är spännande, det har jag tyckt frånbörjan när jag hörde talas om planerna förcentrumbildningen och det tycker jag fortfarande.Det här handlar både om tekniska ochorganisatoriska frågor. Jag skulle också viljaatt forskningen breddades till flera områden,åt det humanistiska, samhällsvetenskapligahållet, exempelvis mer arkivvetenskap ochjuridik.Till hösten startar ett internationellt masterprogram.Först när ansökningstiden hargått ut i vår går det, enligt Ann Hägerfors, attavgöra i vilken utsträckning forskningsområdetkommer att attrahera nya studenter.Betydligt längre får man sannolikt vänta påatt få svar på en mer övergripande fråga: I vilkenutsträckning verksamheten också förmårväcka ytterligare politiskt intresse. En rundringningtill riksdagsledamöter och berördadepartement visar att engagemanget finnsmen när det gäller att växla in engagemangeti pengar lär Centrum för långsiktigt digitaltbevarande få klara sig utan en långsiktig finansielllösning. Facket för akademiker som arbetar med kultur och kommunikation.BLI MEDLEM I DIK!TRYGGHET – DIKs inkomstförsäkringger dig möjlighet att få 80 procent avdin lön om du blir arbetslös.KUNSKAP – DIKs medlemsjour svararpå dina frågor om lön, anställningsvillkoroch arbetssituation.ÅRETS B I B LI O T E KKARRIÄR – DIKs karriärservice finnsför dig som vill maximera dina möjligheteri arbetslivet.www.dik.se/blimedlem2009Anmäl nu!www.dik.se/AretsBibliotek[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 25


Vilka ska vi anställa?Hur ser läget ser ut idag när det gäller B & I-utbildningarnas art och omfattning? Hur ser deframtida kompetensbehoven ut och vems är ansvaret för att behoven tillgodoses? MargaretaLundberg Rodin, prefekt vid Institutionen för Biblioteks- och informationsvetenskap i Borås,reder ut begreppen i en debattartikel.Frågor dyker då och då upp omvilken slags bibliotekarie bibliotekenska anställa. Utbildningarnatill bibliotekarie har förändrats ochdiversifierats i flera akademiska nivåer ochde har nu dessutom olika inriktningar ochnamn. Man kan välja mellan att anställa demsom har en gammal bibliotekarieexamen, enkandidat, magister och snart även en master.Flera examina är användbara för arbetsgivareberoende på bibliotekstyp och arbetsuppgifternasart.Bibliotekarieutbildningarna har ofta kritiseratsur olika synvinklar. Vissa perioder föratt vara alltför yrkesinriktade, andra tider föratt vara alltför akademiska.I massmedia skrivs det om att alltför mångabibliotekarier utbildas och att yrket är en dåligframtidsinvestering på grund av låg lön,höga studieskulder och hög arbetslöshet.Syftet med denna artikel är främst att försökaskapa lite klarhet i hur läget ser ut idag när detgäller B & I-utbildningarnas art och omfattning.Min andra avsikt är att diskutera framtidakompetensbehov och ansvar för att behovtillgodoses.HISTORISK TILLBAKABLICK. 1905 gav densvenska staten för första gången stöd till offentligabibliotekarier. 1926 startade bibliotekarieutbildningeni Stockholm. Kandidatexameninfördes som behörighetskrav 1943. Enreformerad biblioteksutbildning etablerades1972 i Borås. 1991 introducerades biblioteksochinformationsvetenskap som akademisktforskningsämne vid Göteborgs universitetoch forskarutbildning startades i Borås. 1993startades magister- och kandidatutbildningari biblioteks- och informationsvetenskap.Samma år upphörde Borås monopol och magisterutbildningi biblioteks- och informationsvetenskapstartades i Lund och Uppsala,därefter i Umeå och Växjö. 1997 förenades bhsgenom avtal med Göteborgs universitet ochakademisk grundutbildning samt forskarutbildningkunde ges vid den gemensammainstitutionen. 2007 skedde en ny genomgripandeförändring genom Bologna-reformensom syftar till att göra kandidat- och masterutbildningari Europa jämförbara för att ökamobiliteten och främja anställningsbarhetenmellan ländernas studenter, lärare och yrkesverksamma.NULÄGET. bhs differentierade hösten 2007 utbildningarnai tre treåriga kandidatprogramom 180 högskolepoäng: bibliotekarie, informationsspecialistoch informationsarkitekt(i samarbete med informatik) och ett masterprogrami biblioteks- och informationsvetenskap.Bibliotekarie- och masterutbildningerbjuds även på distans på halvfart varje vårtermin.Hösten 2008 startades ett nytt tvåårigtwebbredaktörprogram. Institutionen erbjuderockså ett antal fristående kurser och ävenuppdragsutbildningar. Omkring 2 000 studenterhar tagit magisterexamen i Borås sedan1993, 16 har hittills disputerat vid institutionenoch 19 går forskarutbildningen varav sjuförväntas disputera under det närmaste året.Informationssamhällets ökade komplexitetinnebär nya kompetensbehov och att kompetenshöjandeinsatser ständigt behövs. Hösten2009 startar en ny master: Digitala tjänster pådistans som utarbetas i samarbete med Göteborgsstadsbibliotek, Kungliga biblioteket ochBibliotekstjänst ab. kk-stiftelsen har beviljatmedel till masterns framtagande. För att ävenyrkesverksamma med den ”gamla” bibliotekarieutbildningenska få behörighet till masterutbildningerbjuds nu teori- och metodkursermed uppsatsskrivning.PROFESSIONSINFLYTANDE. Högskolan i Boråsdevis är att vara ett professionslärosäte förutbildning och forskning. I bhs institutionsstyrelsefinns fyra externa ledamöter varav trehar erfarenhet från olika bibliotek och en frånforskning. Genom vårt utbildningsråd får visynpunkter på utbildningar, kurser och forskning.Vi eftersträvar ett nära samarbete medprofessionsföreträdare i våra utbildningaroch tar gärna emot förslag och synpunkterpå kurser och uppdragsutbildningar. I utbildningarnaingår mentorskap, partnerskap,gästföre läsare, studiebesök, samt professionsanknutnauppsatsarbeten och presentationeri portföljer. Vid den årliga konferensenMötesplats inför framtiden som planeras i samarbetemed Borås stadsbibliotek presenterasoch diskuteras utvecklings- och forskningsprojekt.Vad biblioteken anser att det är viktigtatt forska om presenteras efter årsskiftet viaDelphistudiens resultat, en studie som SvenskBiblioteksförening har finansierat.ANSTÄLLNINGSBARHET. De siffror från hsv(Högskoleverket) och scb, som figurerar imassmedia om extremt dålig arbetsmarknadför nyutexaminerade, utgår från prognostiseradstatistik från 2004/2005 om utbildningarföre Bologna och är därför inte korrekta. Siffrornabaseras på att det utbildas drygt 300bibliotekarier i Sverige årligen 2004–2020 ochatt mellan 200–250 årligen kommer att anställasfram till 2017 för att därefter sjunka till 180per år fram till 2019/20. I prognosen från scbförväntas överskottet av nyutexamineradebib lio tekarier successivt öka från 100 till 200fram till 2019/20. I prognosen uppräknas årligende utbildningar som tidigare bedrevsi landet och inte de som bedrivs idag. Ingenhänsyn har heller tagits till att bibliotekarieyrkethar differentierats till flera program påflera akademiska nivåer med olika presumtivaarbetsgivare. abm-master i Lund och Uppsalarör arbetsmarknad inom bibliotek, arkiv ochmuseum. bhs numera fyra kandidatprogramriktar sig till bibliotek, andra offentliga orga-26 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


nisationer och företag. Att det utbildas betydligtfärre bibliotekarier nu än det gjordesunder 1990-talet och 2001–2006 framgår inteav prognosen som massmedia baserat sinaartiklar på. I nuläget kan vi konstatera efteratt ha sammanställt samtliga studerande vidb&i -utbildningar att det nu utbildas knappt200 bibliotekarier årligen i landet.Att anställa rätt har nog aldrig varit enkelt.Det handlar alltid både om relevant kompetensutifrån arbetsuppgifter och om personliglämplighet utifrån sammanhanget. Oavsettexamen eller lärosäte så har de anställningsbarastudenterna genomgått en gedigen akademiskutbildning. Det är en anställd somövat sin förmåga till kritiskt tänkande, tillanalys och i att formulera frågeställningar.Utbildningarna ger grundläggande kompetensi biblioteks- och/eller informationsvetenskapoch en viss (valbar) specialiseringinför yrkeslivet. Resten lär man sig som alltidpå plats efter de lokala förutsättningarna vidvarje arbetsplats. Syftet med de nya kandidatochmasterutbildningarna är att kombineraprofessionsförberedandet med akademiskagrundkunskaper på två nivåer. Masterutbildningargår på distans och vänder sig tillpersoner med tidigare kandidatexamen ochgärna också yrkeserfarenhet. Det är viktigt attarbetsgivare håller sig informerade om vilkautbildningar och fortbildningar som finnsoch att utvecklingen av dessa sker i dialogmed professionen.REFLEKTION. Nu pågår en stor världsekonomiskkris, samtidigt efterfrågas kvalificeradekunskaper inte minst inom informationsteknikoch digitala tjänster. Det gäller förutbildningar och profession att gemensamtmarknadsföra och visa sektorns kompetenser,användbarhet och värde. Att allmänhetenhar stort förtroende för biblioteken visarju bland annat som-undersökningar vidGöteborgs universitet. Men hur väl kännerbeslutsfattare och organisationer till dagensutbildningar och yrken och vilka kunskaperde innebär? Det är självklart nödvändigt att viär omvärldsorienterade, flexibla och förändringsbenägnai tider av osäkerhet, ökad konkurrensoch turbulens. Att även självkritisktanalysera och regelbundet reflektera kringvilka kompetenser som behövs i framtiden föratt genomföra uppdragen är viktigt. Ett problemär att yrkesgruppen är alltför homogenoch att andra kompetenser och erfarenheterbehövs. Ska nästan hela personalbudgetenbestå av fasta tjänster i framtiden eller behöveren viss budgetresurs avsättas för att anlitaandra kompetenser? Hur ska kompetensutvecklingske? Vilka förutsättningar inte minsti form av tid behövs för att anställda ska kunnastudera vidare genom distansutbildningareller kurser? För redan yrkesverksamma innebärden nya tekniken nya flexibla former ochverktyg att studera på distans. Arbetsgivaremåste säkerställa att anställda kontinuerligtkompetensutvecklas för att kunna motsvaraomgivningens krav och behov. Det har enlängre tid talats om att ett generationsskifte ärpå gång när 40-talistbibliotekarier och cheferpensioneras. Vilka kompetenser ska de ersättasmed?En alltför negativ bild av bibliotek, bibliotekarieroch nedskärningar kan bli en delav en självuppfyllande destruktiv profetia.Det är bättre att konstruktivt analysera vilkakompetenser som det offentliga samhälletbehöver för att säkerställa alla medborgaresrätt till information, kunskap, språk och läsupplevelser.Likaså att söka tillgodose organisationersbehov av att planera, organisera ochomvärldsbevaka för att få fram aktuell ochadekvat information. I den finansiella krismed stor arbetslöshet som pågår är det oerhörtviktigt att sektorn är offensiv för underkriser behövs dessa samhällsfunktioner somallra mest. Skolbibliotekens roll är på väg attförstärkas genom ny lagstiftning inom skolområdet,2010 ställs nya krav på tillgänglighetför alla oavsett funktionshinder och en merhållbar utveckling pågår genom digitaliseringav information och kulturarv. Hur mötervi inom utbildning och profession dessa ochandra viktiga framtidsfrågor?MARGARETA LUNDBERG RODINPrefekt vid Institutionen för Biblioteks- ochinformationsvetenskap, Högskolan i Boråsmargareta.lundberg-rodin@hb.seRättelse 1I intervjun med Magdalena Svanberg i bbl nr10/2008 föll tyvärr ett ord bort.Det gäller stycket där det talas om ”löpandekostnader” och där man kan få uppfattningenatt en övergång till Dewey löpande kommeratt kosta biblioteken 3 miljoner kronor per årsammantaget. Så förhåller det sig inte.Korrekt ska det stå ”de minskade löpandekostnaderna” på biblioteken är ca 3 miljonerkronor per år.Rättelse 2Artikelförfattare till texten ”Nationell kraftsamlingi Japan: Kulturskatter i den digitalaeran” i bbl nr 10/2008 var jämte MagnusIlvered också Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschefi Jönköping.Sitter du på en skatt?DEVO har befriat en hel högkulturskatter ur folkbibliotek ochkungliga samlingar.En av dessa är Umeå UniversitetsbiblioteksRARA böcker – http://rara.ub.umu.se.Ring 054 22 14 55, så berättar vi mer om hurvi gör dina skatter tillgängliga för folket.Segla in på www.devo.seSkepp å-hoj![1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 27


De genrer som avhandlas omfattar bl a sagor,bestsellers, kriminallitteratur, science fiction,tidskrifter, dagstidningar, tecknade serier,opera, konserter, inspelnings- och filmtekniker,radio och tv.Sassoon skriver ingen kultur- eller litteraturhistoriautan reflekterar snarare övervilka marknadsmekanismer som lett till attverk av författare från små språkområden fickstörre spridning och inflytande genom att deanvände sig av internationellt gångbara litterärastrukturer och språk. Författaren utgårfrån ett post-marxistiskt perspektiv och frånde för Europa gemensamma karaktäristiskamateriell-kulturella manifestationerna. Menhan beskriver även de för kulturen inneboendeprocesser som leder till dagens massmedialasamhälle: ”Culture creates its own markets”.Många av de tryckta, kulturella objektsom har lästs, sålts, exporterats och recenseratsinom i stort sett hela Europa får därmedsin rättmätiga plats inom de europeiska bibliotekenoch kulturerna. Likaså uppvärderaskvinnornas betydelse för uppkomsten och utvecklingenav genrer och infrastrukturer. Vadgäller 1800-talet ligger författarens fokus påden borgerliga kulturens segertåg genom Europa.Därtill räknas inte bara den privata utanäven den offentliga kulturkonsumtionen, t exkonserterna. De musikaliska virtuoserna ellerde litterära stjärnornas behov av att göra reklamför sig själva bidrar till den massmedialautvecklingen genom användningen av olikamedier: boktrycket, litograferade affischer,bilder, fotografier, inspelningar. Genom musikengjorde medierna sitt intåg i borgerligahem och i arbetarhem. Med de europeiskagruvarbetarnas blåsorkestrar och uppkomstenav amatörkörsällskap över hela Europautökades hemmens mediebestånd av trycktmusik. Det europeiska massmediala samhälletuppstod genom masspubliken och genomkollektiv delaktighet i kulturella aktiviteter.I Sassoons bok saknas de naturvetenskapligaoch tekniska landvinningarna, de socialaoch ekonomiska förändringarna, censurenstillbakagång och samhällets öppning förmarknadskrafternas spel samt inte minstackumulationen och spridningen av det välståndinom alla europeiska samhällsklassersom bar upp denna ”extraordinary expansionof cultural consumption over the last twohundred years”. Grundläggande kunskap omdessa mekanismer bör man som lärare alltsåha med sig.Implicit handlar boken också om de svenskabibliotekens historiska och moderna mediebestånd.Sassoon visar på ett övertygande sättatt kulturella manifestationer har skapat ochfortfarande formar Europas kulturella identitetoch särart, det levande europeiska kulturarvet.WOLFGANG UNDORFKungl. biblioteketSven NilssonVar finns kreativiteten? ExempletSkånePOLYVALENT 2008Sven Nilsson säger i förordettill sin nya bok Varfinnskreativiteten? attdet inte handlar om någondebattbok utan omen prototyp. Och nog serboken ut som en prototyp.Den är stor som enlaptop och pryds av 204små gröna traktorer.Sven Nilsson tar sin utgångspunkt i gan ”vad ska vi leva av i morgon?” Det är enfrå-kulturpolitiskt relevant fråga. Vad ska kulturutövarnaleva av när kampen om resursernahårdnar? Vad ska samhället leva av när gammalindustriproduktion konkurreras ut? Kankulturen bidra till den kreativitet och innovationsom är nödvändig för att göra svensktnäringsliv konkurrenskraftigt och svensk välfärdhållbar?Sven Nilsson har koll på både teori och empiri.Var finns kreativiteten? är full av både teorioch empiri. Det är triplehelix ur ett kulturekologisktperspektiv – det är thick descriptionpå skånska. Det är för mycket av för mycket.Jag föredrar Sven Nilsson i mindre doser, såsom man kunde läsa honom i tidskriften Ikoneroch fortfarande kan läsa honom på Polyvalent.Boken kan säkert fungera som arbets- ochstudiematerial. Här får man metodisk hjälpatt strukturera ett lokalt kulturliv. Det är ettsätt att upptäcka hur mycket kultur som helatiden pågår, många gånger utan att de flestaav oss har en aning om det. Min huvudinvändningmot boken gäller Sven Nilssons kulturekologiskamodell för kulturpolitiken. Hurska man förstå den kulturekologiska modellen?Nilsson förklarar:Styrkan i det ekologiska perspektivet är dessbetoning av sammanhang och erkännandet attalla ’arter’ har sitt existensberättigande i den kulturellabiosfären, ekosystemen och biotoperna…Om man betraktar kulturlivet ur ett ekologisktperspektiv, blir den avgörande frågan: vilken ärden livsuppehållande principen? Vad är det somhåller det hela igång. Mitt svar är att det är självakreativiteten, alltså det ständigt pågående nyskapandet.Det är lätt att koppla centrala kulturpolitiskabegrepp som kulturell mångfald ochkreativitet till den ekologiska kulturpolitiskamodellen. Det är förledande lätt skulle jagvilja säga. Men när den kulturpolitiska diskursenförvandlas till tal om biotoper, jordmåner,träd och livsprinciper utbrister jagsom trädgårdsmästaren Mr Chance i filmen”Being there”: Why?Vilket värde har en ekologisk kulturpolitiskmodell i en tid när naturen utvecklas inom kulturen,när gräsrötterna växer ur Astro-Turfen?Kulturpolitik handlar om mer än att stå ochtitta på medan det artificiella gräset växer.Konstnären Ernst Billgren skriver i bokenVad är konst? om skillnaden mellan att väljaoch att skapa. De är raka motsatser. Med denutgångspunkten skulle man kunna säga attkulturpolitik är att välja (prioritera), medankultur är att skapa. Politiken har mål medankulturen – på samma sätt som en vildvuxengräsmatta – kan vara mål och värde i sig själv.Problemet med att sätta naturen som modellför kulturen är att kulturpolitiken då förlorarsitt raison d’etre.BO WESTASutredare, DIK[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 31


Annina RabeSömnlösa nätterpå biblioteket?Nyligen gjorde jag testet ”Kulturkonservativeller kulturradikal?”på Aftonbladets kultursida.Jag blev, inte utan att känna vissbelåtenhet, en tvättäkta kulturkonservativ.Inte för att jag någonsin riktigt förstodvad den där debatten om kulturkonservatismegentligen handlade om. Rätten att vara tröttpå att läsa om Desperate Housewives och Idolpå kultursidorna (konservativ)? Rätten atttycka att viss litteratur som getts ut efter 1850också kan vara intressant (radikal)? Antagligentillhör jag något slags mellanskikt. Somför övrigt, skulle jag gissa, de flesta utanförtidskriften Axess (vars chefredaktör JohanLundberg startade debatten) gör.I biblioteksfrågor är jag dock hopplöstkulturkonservativ. I alla fall när det gällerfolkbibliotek (forskningsbiblioteken behöveringen konservativ försvarare, de är så bevarandeändå). Jag tjatar om skönlitteraturensställning, jag är instinktivt emot ALL gallringav äldre litteratur även om jag inser att detibland är nödvändigt, och jag vill dessutomatt biblioteken ska värna om sin folkbildandeoch litteraturpedagogiska uppgift (se där: enföre detta radikal men numera stockkonservativåsikt) och jag är ytterst tveksam till omdet verkligen är bibliotekens uppgift att lånaut dataspel.Bara det att jag ser bibliotek som en institutiondär man i första hand skall ägna sig åtböcker gör mig ju stenkonservativ. Folkbiblioteketär faktiskt en mötesplats, där man skaträffas, spela dataspel, mingla och flirta – ochså kanske låna en och annan bok om andanfaller på.Men det som på senare tid mest fått mittkulturkonservativa blod att svalla är förslagetom ett bibliotekarielöst bibliotek i Lund.Enligt en artikel i Sydsvenskan den 15 januarikan förslaget bli verklighet i ett pilotprojektredan i år. Som första kommun i Sverige kanLund komma att testa ett helt personallöstbibliotek, med dygnet runt-öppet som bonus.Försök har gjorts i Danmark och de har fallitväl ut, enligt bibliotekschef Karin Sandberg.Istället för att stå och langa böcker på biblioteketkan bibliotekarierna ägna sig mer åt uppsökandeverksamhet, menar hon. Det låter juvackert. Men med tanke på att uppsökeriet påde flesta håll i landet är ungefär lika ute somplatåskor tillåter jag mig att vara lite skeptisktill att det verkligen är dit de sparade pengarnakommer att gå.Att biblioteket är öppet dygnet runt ärförstås också en tilltalande tanke. OM det nuskulle vara så att man någon sömnlös nattkänner en obetvinglig lust att gå ut och lånaen P O Enquist. Eller om man inte kan sova föratt man har så dåligt samvete över sina ickeåterlämnade böcker. Men annars ser jag interiktigt varför man nödvändigtvis ska springapå biblioteket på nätterna. Om man inte är enstackars hemlös som behöver någonstans attvärma sig, förstås. Men jag gissar att det inte iförsta hand är dem som man har tänkt på närman planerat det bibliotekarielösa biblioteket.Det känns helt enkelt som ett ganska konstrueratbehov. Och framför allt förträngerman att grundpelaren i det svenska biblioteksväsendetär just bibliotekarien. Det ärbibliotekarien som i bästa fall får biblioteketatt andas. Det är till honom eller henne de därhistorierna om livslång bibliotekskärlek ständigtåtervänder. Bibliotekarien är den som fåross att se bibliotekets skatter. Nej, utan bibliotekarieblir det sannerligen inte mycket tillbibliotek. Titta bara på alla obemannade skolbiblioteksom finns därute. När nu t o m politikernahar börjat fatta att bemannade bibliotekär förutsättningen för att ett bibliotek ska levaoch användas, ska då folkbiblioteken i Lundgå mot strömmen? Låt oss hoppas att det baraär ett utslag av tillfällig radikalism.(Mer om självbetjäningsbiblioteket i Lund på sid 34)Mer kultur i UppsalaUPPSALA GICK SOM bekant inte vidare i kampenom vilken stad som blir vald till Europaskulturhuvudstad 2014. Men kulturnämndeni Uppsala beslutade i december förra året atten del av förslagen som låg till grund för ansökanbör förverkligas ändå.Kulturnämnden har skrivit till kommunstyrelsenoch föreslagit att en arbetsgrupp tillsättsmed anledning av att Uppsala inte gickvidare i tävlingen om att bli europeisk kulturhuvudstad.Nämnden vill att arbetsgruppenanalyserar vilka förslag i ansökan som bör genomförasmed lokala förutsättningar, någramed start redan 2009.I brevet skriver kulturnämnden att ansökaninnehåller många goda förslag som börförverkligas. Väsentliga delar av programmetborde genomföras även utan EU-stöd, menarman. Vidare poängterar nämnden kulturensroll:”Kulturen har en viktig roll för oss alla:Uppsalabor, företag och besökare. Den gerupp levelser, glädje och den kan provocera tilleftertanke. Samspelet mellan forskning ochkultur kan ge fruktbara impulser. Men framförallt medverkar kulturen till att skapa sammanhållningoch identitet. Det behöver vi merav i Uppsala. Vi behöver stärka samarbetetmellan medborgarna, kommunen, företagenoch de båda universiteten. Det är dags atttänka till om kulturens roll i Uppsala!”Brevet skickades till kommunstyrelsen den17 december och är underskrivet av Jan-ErikWikström, ordförande, och Peter Gustavsson,vice ordförande.De två städer som gick vidare i tävlingenom att bli europeisk kulturhuvudstad 2014är Umeå och Lund. I september 2009 träffasjuryn igen för att enas om vilken av städernasom den svenska regeringen bör nomineratill Europas Kulturhuvudstad 2014. Det formellabeslutet fattas av Europaparlamentetvåren 2010. EU sponsrar evenemanget med1,5 miljoner euro. Syftet är att lyfta fram denkulturella rikedomen i Europa och att bidra tillatt utveckla en ömsesidig förståelse mellandess invånare.HZ32 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Nationell samling på webbenAllt fler upptäcker Biblfeed – ett socialt nätverkpå webben där man kan ta del av detmesta som händer i biblioteksvärlden. Alltstartade som ett ideellt hobbyprojekt av eneldsjäl.SEDAN BÖRJAN AV december förra året harÅke Nygren, projektledare på Stockholmsstadsbibliotek, gjort en betydande insats förBibliotekssverige genom biblfeed.ning.com.Biblfeed är från början ett privat hobbyprojektsom utgick från Åke Nygrens egna sociala digitalanätverk. Framför allt har projektet kostattid men han har även betalat en del ur egenficka för att slippa oönskade annonser. Prisetför att använda gratisversionen av plattformenNing innebär nämligen med automatikannonser från Google. Åke Nygren säger dockinte nej till mer seriösa finansiärer i framtiden.På Biblfeed erbjuds en stor mängd biblioteksrelateratmaterial samlat på ett ställe påwebben. Det är en plats där det nya och gamlastrålar samman. Den gamla bibliotekswebben,med de mer traditionella platserna ochden nya sociala bibliotekswebben med bloggar,mikrobloggar, Flickr osv, möts i en gemensamså kallad lifestream. Ett slags digitalafotspår lämnas genom RSS-flöden som geren ögonblicksbild av vad som just för stundenhänder i det digitala Bibliotekssverige. Dessutomfinns nätverksmöjligheter som gör attmedlemmar kan starta bloggar, delta i diskussioner,ladda upp bilder, videos, podcasts etc.”Tanken var att skapa en kollaborativ plattformsom inte står och faller med en personutan där vi genom ett kollektivt ledarskap kanse till att communityn lever. Jag skapade därfören admin-grupp (ett slags säkerhets- ochunderhållsansvariga, reds anm), där jag bjödin ett antal nyckelpersoner i det digitala Bibliotekssverige.Denna admin-grupp, som kanoch bör förändras över tid, säkerställer att detkreativa arbetet fortgår, att ansvaret spridsoch att nya medlemmar känner sig välkomna”,skriver Åke Nygren i ett mejl till BBL.Mottagandet av Biblfeed har överlag varitpositivt, enligt honom. Han tror att huvudskälentill att folk uppskattar nätverket är attden förenklar nyhetsbevakningen, erbjudermöjlighet till informellt nätverkande och aktivtdeltagande. Alla är välkomna att vara medi vidareutvecklingen av plattformen genomatt starta nya grupper, testa nya idéer ochföreslå ny design.Biblfeed är ytterligare ett exempel på ettkreativt initiativ från en engagerad biblioteksmedarbetaresom kanske borde ha fått merstöd uppifrån.ÅSA EKSTRÖMTEKNIKHUSET har rekryterat Lars Erikssonsom projektledare för CS Library 2.0.Lars Eriksson kommer närmast från Umeåstadsbibliotek där han bl a varit projektledareför det uppmärksammade Mina Bibliotek. Hanbörjar sin nya tjänst i februari i år.”Med Lars Eriksson i teamet stärker vi ytterligarevårt fokus på användarna. Det finnsfå personer i Sverige som behärskar biblioteketsverksamhet och teknikstöd så bra somLars. Våra kunder får nu tillgång till hela hanslånga erfarenhet från Mina Bibliotek-projektet”,säger Rey Langels, VD på Teknikhuset.HZ[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 33


Facket bromsarsjälvbetjäningsbibliotek41,7 miljonertill bibliotekensverksamhetINTERNATIONELLA bibliotekets lånecentralfick drygt 4 miljoner, Informations-och Lånecentralen i Malmö ochUmeå fick drygt 3 respektive 2 miljonerkronor. Regionbibliotek Stockholm fick 2,1miljoner och Regionbibliotek Stockholmsinformations- och lånecentral beviljadesnärmare 2,8 miljoner kronor.Kulturrådets styrelse har beslutat omverksamhetsbidragen till landets regionalabibliotek, depåbibliotek och lånecentraler.Länsbiblioteken får drygt 27 miljoner kronoroch lånecentraler, depåbibliotek ochInternationella biblioteket får dela på cirka14,5 miljoner kronor. Under 2009 fördelarKulturrådet totalt 41,7 miljoner kronor iverksamhetsbidrag till biblioteken.Statsbidraget till länsbiblioteken skage varje medborgare en god tillgångtill böcker och information genom attlänsbiblioteken bistår folkbibliotekenmed kompletterande medieförsörjning,rådgivning, information, fortbildning samtspecialtjänster.Landets informations- och lånecentralerger service till andra bibliotek. Dearbetar med fjärrlån och administrerarwebbtjänsten Fråga biblioteket. Man gerockså referensservice och kompletterarbibliotekens behov av smal litteratur.Sveriges depåbibliotek är ett centralt,gemensamt uppbyggt fjärrlånemagasinför hela landet. Samlingarna omfattargamla och nya böcker på svenska och harbyggts upp främst genom donationer frånfolk- och skolbibliotek runt om i landet.Samtliga beviljade bidrag finns listadepå Kulturrådets hemsida, www.kulturradet.seHZI Lund vill man pröva att driva ett dygnetrunt-öppet självbetjäningsbibliotek.– Det här är en överlevnadsstrategi. Om intebiblioteken utvecklas är det stor risk att viavvecklas, säger bibliotekschefen KarinSandberg till BBL.Även det lokala facket är positivt till grundidénmen bromsar nu beslutet eftersom manär kritisk till hur bibliotekschefen agerat.DANMARK ÄR föregångslandet för Lundsstadsbibliotek där man vill pröva den modellmed bibliotekarielösa dygnet runt-öppnasjälvbetjäningsbibliotek som finns på Jylland.Tanken är att på en mindre ort utanförLund testa systemet där låntagarna använderbibliotekskortets pinkod för att låsa upp ochkomma in i biblioteket för att ta del av biblioteketstjänster. Kameraövervakning ska förhindrastöld och skadegörelse. BibliotekschefenKarin Sandberg understryker att den danskabibliotekspersonalen enbart har positiva omdömenefter försöket med självbetjäningsbibliotek.– I Danmark har man nått nya grupperpå detta sätt och utlånen har ökat kraftigt.Jag är övertygad om att även vi kan göra detsamtidigt som vi kan frigöra personal till uppsökandeverksamhet, menar Karin Sandbergsom inte kan se någon risk med att biblioteketenbart blir en passiv servicestation.Hon understryker att projektet inte handlarom en besparing eller neddragning av tjänsterutan om ett bra sätt att förbättra biblioteksservicengenom utökade öppettider. Hon haringen förståelse för kritiken från fackligt håll.Det danska bibliotekariefackförbundet menarbl a att det personallösa biblioteket på sikt ärett hot mot demokratin.Vad säger då din egen personal om självbetjäningsbibliotek?– Det vågar jag ej säga något om. Men delokala fackrepresentanterna är positiva.21 januari skulle beslut ha fattats av kultur-och fritidsnämnden om ett eventuelltförsöksprojekt med självbetjäningsbibliotek.Facket kräver dock MBL-förhandling ochdessutom en konsekvensbeskrivning av helaärendet innan man går vidare.– Bibliotekschefen har kört sitt eget raceoch medarbetarna har inte fått någon formellinformation utan läst om turerna i tidningenistället. Det är inte bra när chefen går ut ochlovar eventuella samarbeten utan att de berördaär fullt informerade, säger Barbro Daniel,bibliotekarie och lokal DIK-ordföranden iLunds kommun.Dessutom menar Barbro Daniel att man villvara med och bestämma vad det är man skasatsa på när personal frigörs. Allt för att undvikaen eventuell felsatsning.– Jag är inte så säker på att det är uppsökandeverksamhet i skolan och på fritidsgårdensom det ska satsas på när vi snarare bordesatsa ännu mer på att bygga ut webben för attfå en annan interaktivitet än vad vi har i dag.Två medarbetare vid Lunds stadsbibliotekhar varit på studiebesök på bibliotek i Silkeborgoch erfarenheterna därifrån har varit positiva.Barbro Daniel menar att hälften av biblioteksmedarbetarnanog ställer sig positivatill grundtanken med självbetjäningsbibliotek.Nackdelen är att biblioteksassistenterna blirde som drabbas när personal frigörs. Hon serdock inget hot mot bibliotekarieyrket somsådant.– Jag är inte så säker på att det fysiska biblioteketfinns kvar inom en snar framtid menjag är övertygad om att yrket i sig kommer attfinnas kvar. Även om det kanske är under ettannat namn. Det kommer alltid att behövas desom samlar, sovrar, sorterar och tillgängliggörinformationen, menar Barbro Daniel.ÅSA EKSTRÖMVi ritar och inreder dittbibliotek som du vill ha det!www..seArkitekter Design InredningarTel. 046-524 4134 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


3.5 miljoner till läsfrämjandeDET NATIONELLA PROJEKTET Barnens bibliotekfår mest, drygt 1,2 miljoner kronor, närKulturrådet ger bidrag till läsfrämjande insatser.Totalt 3,5 miljoner kronor fördelades i slutetav förra året till projekt som ska stimuleratill läsning.Det här var den andra fördelningen av bidragtill läsfrämjande insatser 2008.Totalt 17 läsfrämjade projekt får bidrag.Kulturrådet har prioriterat projekt där barnoch unga är delaktiga och där nya medier används.Barnens bibliotek har fått störst stöd,1 250000 kronor. Bloggarna bakom Bokhorafår 100000 kronor till projektet ”Det litterärasamtalet”. Sundbybergs kommunbibliotek får80 000 kronor till ”Mästerläsaren” som är ettdataspel för bokslukare.Flera av projekten har ett tydligt genusperspektivsom exempelvis ”Muhammad frånFrostmofjället” som Länsbiblioteket i Västerbottendriver och som förmedlar berättelserom manlighet i mångkulturella miljöer. Totalt400 000 kronor får det projektet. Ett annatexempel är ett projekt i Skåne där frihetsberövadepappor uppmanas att läsa in sagor påCD till sina barn. Malmö stadsbibliotek som liggerbakom ”Godnattsagor inifrån” får 213 000kronor (se även artikel på sid 21).Kulturrådet prioriterar även insatser sombidrar till att levandegöra litteraturen ochlocka till läsning. Två projekt som får bidraglåter skolelever filma egna boktips och publiceradem på webben. Det är dels ”Nya medel,nya möjligheter: Läsfrämjande cross over”som drivs av Länsbibliotek Sydost, dels projektet”Bw2 – BOOKworms” som LänsbibliotekSörmland står bakom.Göteborgs integrationscenter får 200 000kronor i bidrag till ”Ljudbok för alla”, där manska översätta några av Astrid Lindgrensböcker till ljudböcker på persiska, kurdiska, albanskaoch bosniska. Föreningen Kulturstormi Umeå får bidrag för projektet ”Bokbundisar”som bygger på att äldre elever fungerar somförebilder och läser tillsammans med yngreelever. De förmodligen allra viktigaste projektenär vardagligt grå. RegionbiblioteketJönköpings satsning ”Litteraturen i förskolan”syftar till att gjuta nytt liv i samarbetsformerAnnonser till BBL 2008 från WAGNER Form AB 080128.Annons 1 o 2 (olika) = 2 st olika annonser för införande i alla nr utom nr 6.mellan bibliotek och förskola och följs av forskare.Jönköpings Stadsbibliotek försöker skapa”Kreativa språkmiljöer” framför allt för läströttapojkar i samverkan med skola och fritid.Ett av de allra intressantaste projekten under2008 heter Projekt Rum 13 – unga inspirerarunga. Det är ett försök att skapa läsintressei ungdomliga subkulturer med hjälp av en sajtoch skrivande i samarbete med ett förlag somheter X-publishing.Idag söker allt fler bidrag för läsfrämjandeinsatser så kampen om pengarna har hårdnat.Förra året delade Kulturrådet ut drygt 8,6 miljonerkronor till 59 läsfrämjande projekt.Annons 3 = 4 st annonser för insättning endast i BBL nr 6 inför Bok & bibliotek 2008. (vi återkommernytt utseende och ett monternr i denna annons innan manusstop 20 aug)ÅEfoto: paolo sangregorioRättvisare fördelning Mått annons: i Nacka 59 x 30 mmFINANSIERINGEN av Nackas bibliotek ändras för att bli mer rättvis. Fördelningen av pengarnaska nu baseras mer på antalet utlån och mindre på antalet besökare. Fördelnings systemet,där biblioteken i Nacka sedan två år fått pengar utifrån antalet utlån, antal öppettimmaroch besök har inte fungerat tillfredställande. Det har varit för stort fokus på antal besökare,menar kulturnämnden.Från och med i år gäller därför att antalet utlån ska väga tyngst när pengarna fördelas.Nämnden motiverar förändringen med att utlåningen är kärnan i bibliotekens verksamhet.Även oppositionen är positiv till det nya systemet som de anser är mera rättvist. Däremotär oppositionen kritisk till hela idén med Digital att koppla BiblioteksGUIDEbidragen till verksamhetens omfång, ochtycker att bibliotekens kvalitativa arbete borde värderas högre, skriver Nacka Värmdö Posten.Sammanlagt får de sex biblioteken drygt 37 miljoner kronor 2009 vilket är en ökningmed 3,6 miljoner kronor jämfört med förra året.ÅEwww.wagnerform.se(OBS! Ingen svart ruta runt annonsen) Uppdateradeller avpolletterad?(1) (2)Läs BBL-nyheter på webben!www.biblioteksbladet.sePedagogisk OrienteringsBILDwww.wagnerform.se((n5[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 35


Medier på andra språk än svenskaEn gemensam nationell konferens om mångspråkiglitteraturförmedling kommer att gåav stapeln innan årets slut. Det beslutadesvid ett seminarium som Internationella biblioteket,IB, och Sveriges Länsbibliotekarieranordnade i mitten av januari.TROTS ATT SVERIGE är ett mångspråkigtland syns inte det på biblioteken, varken närdet gäller personal eller utbud. Det var manenig om vid seminariet i Stockholm. Villkorenför den mångspråkiga litteraturförsörjningenbehöver ses över ordentligt eftersomden brister i hanteringen. Bland annat saknasnätverk och rutiner vilket gör arbetet svårt.Men det finns relativt enkla åtgärder somkan göras redan nu, exempelvis att rekryteraflerspråkig personal, ändra attityd, skylta medutbudet ordentligt, puffa för IB-webben, säljabibliotekstjänster och sluta avtal med aktörersom exempelvis Migrationsverket etc. Varjeenskilt bibliotek bör se över sitt bestånd ochbehov. Seminariedeltagarna fick även i uppgiftatt inom en månad inventera den egnapersonalens språkkunskaper.Flera av deltagarna efterlyste en gemensamnationell katalog där litteraturen kangöras sökbar. En paradox är att BTJ:s utbudav litteratur på andra språk har minskat desenaste åren samtidigt som de mångspråkigasamhällsmedborgarna har ökat. De alternativainköpskällorna har under samma tid blivitfler men kan vara svåra att hitta. Några av demfinns listade på IB:s webbplats där landets allabibliotekarier kan bidra med tips på bra förlag,bokhandlare etc. Dessvärre finns strukturersom är stora hinder för att få till stånd en bramediehantering, exempelvis stelbenta inköpsreglerinom kommunerna. Bland annatfinns det begränsningar när det gäller kontokortsköp.På en del håll har bibliotek löst detgenom att samarbeta med invandrarföreningarsom köper in och fakturerar bok- ochtidskriftsinköpen. Samverkan via IB tycksvara en möjlighet att förbättra läget eftersomderas webbsida erbjuder biblioteksservicepå flera språk och vänder sig även till biblioteksmedarbetarepå särskilda sidor. IB:s chefLarry Lempert tycker att varje bibliotek börha ett grundbestånd av barnböcker på de tiostörsta språken i kommunen. Cay Corneliusson,Kulturrådet, menar att man kan användainköpsstödet från staten för att åtminstonebygga upp grundbestånden.Ett nationellt nätverk av bibliotekspersonalsom kan vara ett stöd kan bli verklighet inomkort. Bland annat kom deltagarna överens omatt en nationell konferens om mångspråkiglitteraturförmedling behövs och en arbetsgruppför det utsågs. Målet att visa att folkbibliotekenär en viktig aktör för integrationenkändes ärlig. Några viktiga steg framåt hartagits.ÅSA EKSTRÖMGömda-debattenfår konsekvenser påbibliotekenEFTER 14 ÅR ändrar KB och BTJ klassificeringenav Liza Marklund och Maria Erikssons bokGömda. Orsaken är att förlagets presentationav boken från 1995 inte längre ansesvara korrekt. BTJ och KB har tidigareklassificerat boken som en faktabok– som biografi samt under kvinnovåld.Men från och med den 20 januarii år klassificeras Gömda somskönlitteratur. ”Dess karaktär avfackbok har ifrågasatts och det harhävdats att den innehåller mångafiktiva inslag. Även förlag och en avförfattarna medger nu den fiktivakaraktären. När boken ursprungligenkom 1995 fanns inga sådana uppgifter.Den presenterades som en sannhistoria och varken recensenter eller BTJ:slektörer hade någon avvikande uppfattning.Därför klassificerade BTJ och nationalbibliografinboken som facklitteratur”, skriver BTJ iett pressmeddelande. Klassifikationen ändrasi både BTJ:s bibliografiska databas BURKoch i Kungliga bibliotekets söktjänst LIBRIS.ÅEDen relativa sanningenGANSKA SNABBT SPRED sig ”Gömda-debatten”också till biblioteksvärlden. För var skaman placera en sann historia som nu kanskeinte visar sig vara sann??? Lz(Biografi, genealogi), underavdelningtill V (typ Vnamb, Medicin,Misshandel, Kvinnomisshandel)eller Hc (Skönlitteratur)?Nu har i alla fall BTJ och KBbestämt sig. Men det här är endiskussion som väcker mångafrågor, inte bara av teknisk karaktärutan även filosofisk. Vadär sanning? Ett högst relativtbegrepp som lämnar utrymmeför tolkningar. Borde inte grafier och memoarer placerasbioblandskönlitteraturen? De utgår ju trots alltfrån författarens subjektiva sanning. Och vadär egentligen en dokumentär roman? Förr,före de fantasifulla genrebegreppens intåg,var det en dödssynd (som kritiker) att utgåfrån att en huvudperson var någonting annatän fiktiv hur snarlik gestaltningen än närmadesig verkliga förhållanden. Någon kanskeminns förbehåll som: eventuella likheter medverkliga personer är oavsiktliga eller slumpmässiga…Hur det än är med sanningshalten i LizaMarklunds bok respektive den motbok somMonica Antonsson nu har skrivit får man välutgå ifrån att det de skrivit är sant för dem –enligt principen: det som är sant för mig är intenödvändigtvis sant för dig. Förlagen har sattsig själva på pottan genom att lansera böckermed luddiga genrebegrepp. Marklund harbackat och kallar Gömda för en dokumentär roman(vad det nu är: påhittad realism?), hennesförläggare kallar den ett politiskt projekt. Mankan knappt bärga sig inför nytrycket av boken.Vad kommer det att stå? Gömda – ett politisktprojekt, Gömda – en nästan sann historia,Gömda – en roman som bygger på verkligheteneller varför inte Gömda – fikta och fakta?Annars kan de uppfinningsrika förlagen fåett helt ny genrebegrepp från mig: Gömda –en sann roman…HZ36 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Föraning om KulturutredningenANNONSKulturrådet och Region Skåne har slutit avtalom en ny samarbetsmodell. Modellen ska getydligare mål och bättre uppföljning av kulturliveti Skåne.– Det här är ett stort och viktigt steg församarbetet mellan stat och region på detkulturpolitiska området, säger Kulturrådetsstyrelse ordförande Mats Svegfors.Samarbetsavtalet mellan Kulturrådet ochRegion Skåne slöts i mitten av januari och undertecknadesav Kulturrådets general direktörKennet Johansson, styrelseordförande MatsSvegfors, regionrådet och kulturnämndensordförande Rolf Tufvesson och Region Skåneskulturchef Chris Marschall. Man hoppasatt samarbetet ska leda till gemensammaekonomiska prioriteringar, kompetensöverföring,kunskapsuppbyggnad och effektivarebeslutsprocesser. Avsikten är helt i linje meddet nya sätt att fördela statliga kulturmedel,den så kallade regionala portföljmodellen,som Kulturutredningen väntas föreslå den 12februari.Försöket innebär att ledamöterna i RegionSkånes kulturnämnd även fortsättningsvisansvarar för fördelningen av de 152 miljonerstatliga kronor som regionen får till kultur.Däremot ska fördelningen ske i ökad dialogmed tjänstemännen på Kulturrådet. Folkbibliotekennämns som viktiga kulturella arenorsom påverkas av samhällsförändringar ochbehöver ställa om sin verksamhet. I en bilagaskriver parterna:”Det sker en spontan utveckling mot attNytt avhopp i Kulturutredningenöppna biblioteken till arenor för ett breddatutbud av kultur, information och lärande (film,medborgarkontor, vägledningscentrum). Relationenmellan den regionala och kommunalanivån fylls med nytt innehåll. Regionbiblioteketlämnar betoningen på boklogistik och bliren medaktör i det lokala bibliotekets nyorientering.I samverkan med de kommunala folkbibliotekenoch kulturlivet vill Region Skåneutveckla biblioteken som lokala kulturhus.Aspekter som är viktiga i denna utvecklingär t.ex. följande:; Integrationen av frågor om tillgänglighet,jämställdhet och mångfald i den lokala utvecklingsprocessen.Dessa frågor har hittillsbehandlats isolerat. Men de är viktiga somett led i en lokal samtidsanpassning.; Det internationella arbetet i kommunerna.Den globala byn är en realitet i Skåne. Det lokalabiblioteket i Skånes invandrartäta kommunerutvecklar litteraturarbetet och informationsarbetet.; De delregionala och regionala samarbetsstrukturernainom biblioteksvärlden behöverutvecklas för att förnya flöden av media,kompetens och erfarenheter.”Margaretha Eriksson, länsbibliotekarie iSkåne, menar att flera av de 167 biblioteken iSkåne är intresserade av samarbete:– Rent konkret tror jag att det här innebäratt biblioteksverksamheten stärks när statoch region gemensamt sätter fingret på gemensammautvecklingsbehov.ÅSA EKSTRÖMFEM I TOLV drabbades Kulturutredningen av ännu ett avhopp. Det är Susin Lindblom, förbundsdirektörpå Dramatikerförbundet, som lämnade sin plats i litteraturgruppen i mitten avjanuari – drygt tre veckor innan utredningen ska presentera sina förslag. Hon avgick på grundav ”utredningens stora brister i kontakter med referensgruppen”, enligt DN. Särskilt pekasen av sekreterarna, Keith Wijkander, ut.Kulturutredningen börjar alltmer likna Agatha Christies Tio små negerpojkar, en efter enförsvinner ledamöterna i utredningen. I somras avgick dåvarande sekreteraren David Karlssonoch informationschefen Yvonne Rock. Motivet: bristande förtroende för utredningensledning, i synnerhet Keith Wijkander. Han var då huvudsekreterare men fick sparken ochersattes av Maria Eka. Wijkander har dock funnits kvar i utredningen och har uppenbarligeni hög utsträckning även fortsättningsvis påverkat arbetet i den. Keith Wijkander har tillbakavisatkritiken från Susin Lindblom.”Tio små negerpojkar åt supé i Rio,En satte i halsen så blev det bara nio.”HZ”Mamman har tagitbarnen och fl yttat.Nu svarar hon intei telefon.””Min äldsta dotterär deprimerad ochjag vet inte hur jagska hantera det.”Sitt inte ensam med din oro.Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl fi nnsför dig som är mamma eller pappa och behöver pratamed någon annan om ditt barn. Vi som svarar är självaföräldrar, utbildade av Rädda Barnen och vana attdiskutera både små och stora problem. Vi erbjuderett lyssnande öra, medmänskligt stöd och hjälp attsortera i tankar och känslor.Telefonen har öppet:Mån 12.00 –21.30. Tis–fre 18.00 –21.00. Lör–sön 13.00 –16.00.Mitt jobbär enkatastrof!Vi på Röda Korset arbetar med katastrofer.Stora och små. I Bangladesh och i Tranås.Hjälp oss att göra världen till enmänskligare plats genom att bli månadsgivarei Röda Korset. Du kan bidramed 100 kr eller mer i månaden. Merinfo på www.redcross.se eller anmäl digpå 020-213 213. Tack.www.redcross.se”Vår son blir väldigtarg, slänger sakeroch slår. Vi vet intevad vi ska göra.”Vi skapar flexibla, effektivaoch trivsamma bibliotek!www..seArkitekter Design InredningarTel. 046-524 41[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 37


Museum stänger bibliotekVÄRLDSKULTURMUSEET i Göteborg stängersitt bibliotek. Museets chef Margareta Alinmenar att det är ekonomiskt oförsvarbart attha kvar biblioteket eftersom kostnaderna ärför höga samtidigt som biblioteket har för fåbesökare.– Det rör sig om hundra besökare om åretoch så kan vi inte ha det, säger Margareta Alintill BBL.Enligt bibliotekarien Helena Ågren ärdet beklagligt att en chef med ansvar förkulturarvets bevarande stänger ner ett heltreferensbibliotek med argument som ”dåligautlåningssiffror” och ”det finns ju så mycketinformation på nätet nu för tiden”.– Det här beslutet bygger på okunskapeftersom ledningen helt enkelt inte vet vilkaarbetsuppgifter som biblioteket utför, sägerHelena Ågren till BBL.Bara för ett år sedan var de tre på biblioteketmen pensionsavgång och indragningav en tjänst har resulterat i att Helena Ågrenär den enda som i dagsläget är anställd.Bokbeståndet består av 30 000 titlar och900 tidskrifter. Större delen av böckernafaller under rubriker som Etnografi, Socialochkulturantropologi, Historia och Sociologi.En mindre del omfattar reseskildringar,biografier, bibliografier, handböcker ochlexika. Bibliotekets samling kommer nu attrensas. Vissa volymer ska sparas i museetsmagasin i Mölndal, andra hamnar sannolikt påGöteborgs universitet. Världskulturmuseetsbibliotek har framför allt fungerat som forskningsbibliotekmen har också varit öppet förallmänheten tre dagar i veckan.– Jag värnar visst om kulturarvet och menaratt det här är ett led i ABM-utvecklingensom jag har ett stort intresse för. Det är viktigtatt böckerna håller ihop med föremålen,konstaterar Margareta Alin.ÅEfoto: Åke FredrikssonDAGS ATT SÖKA BIDRAG FÖRLÄSFRÄMJANDEINSATSERKulturrådet disponerar ca 35 miljoner kronor tillinköpsstöd och bidrag till läsfrämjande insatser2009. Bidragen syftar till att främja intresse förläsning och litteratur och till att utveckla nyaformer för läsfrämjande.Kulturrådet prioriterar: Läs om prioriteringar och praxis på Kulturrådetswebbplats: www.kulturradet.se/bidragSista ansökningsdag för bidragen är 1 april.Stulen bok återbördadDET VAR I SLUTET av 1960-taletsom Isaac Newtons verk PrincipiaMathematicastals från universi-tetsbiblioteket Carolina Redivivai Uppsala.Verket är ett trehundraår gammalt originalexemplar somräknas som Newtons främstavetenskapliga verk om naturfilosofinsmatematiska principer.Boken utgavs 1687 och värderastill en miljon kronor. På 1970-taletdök boken upp till försäljning på enauktion i Österrike, där den såldes.Genom den försäljningen kundeinte längre universitetet hävda sin äganderätt. 2004 var verket återtill salu, denna gång på det ansedda auktionshuset Christie’s i NewYork. Den såldes då till en ung finansman från New York till ett värdeav närmare 800 000 kronor. Därefter har representanter för Uppsalauniversitet haft kontakt med köparen som visade sig vara villig attdonera boken till Uppsala. Efter några års trixande och fixande medamerikansk lagstiftning blev det klart att biblioteket i Uppsala kundehämta hem Principia Mathematica. I början av december åkte en delegationmed fyra personer från Uppsala till det svenska generalkonsulateti New York för att vid en ceremoni få boken överlämnad av denamerikanske finansmannen. Boken fyller utan tvekan en viktig lucka ivetenskapshistorien. Numera finns den i säkert förvar i ett kassaskåppå universitetet. Vid en ceremoni i slutet av januari återställdes verketpå sin rätta plats i universitetsbiblioteket Carolina Rediviva. ÅE38 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Besserwisserav Anders Mathlein Till de nominerade till Katapultpriset,Sveriges Författarförbunds pristill bästa skönlitterära debut 2008,hör Sara Mannheimer med romanenReglerna – en av förra vårens mest uppmärksammadedebuter. Det är en roman i det mindreformatet som handlar om en ung kvinnasbehov av att tvångsmässigt ritualisera ochorganisera vardagen. I romanens första delkonfronteras läsaren med det kompliceraderegelsystem som, åtminstone på ytan, gersträng struktur åt hennes sökande och ambivalentainre: det kan handla om vad som ärrätt och fel, om vad som kan ätas och inte ätas,hur det som kan ätas ska tillredas, i vilken ordningoch med vilka redskap. Det kan handlaom promenader och utflykter som företas isyfte att med hjälp av komprimerade rörelser”avyttra optimal energi”. Målet är ett slagsförlösning: ”Om jag gör rätt och inte fel, kommerkanske det fantastiska som kan kommaatt komma, att komma.” (sic)Men romanens jag har också att förhålla sigtill sitt skapande. Reglerna ska hjälpa henneatt vara ”beredd att skapa skapelsen levande”.Barnet som kvinnan får är inte den skapelsenoch hennes uppsättning av regler ändras intenämnvärt av moderskapet. Beredskapen attskapa skapelsen levande kanske handlar omdet som är varje konstnärs dröm: att göra sigmottaglig för den gudomliga inspirationen.Romanens andra del kretsar kring hurreglerna ska hanteras om man samtidigt villvara en bland andra människor, i kärleken, itvåsamheten – som mor och som konstnär.Om det nu är en regel eller inte men den uppmärksammaläsaren noterar att kvinnan oftaväljer män med namn på tre bokstäver, namnmed en konsonant i mitten, omgiven av tvåvokaler: Ove, Eve, Ola, Ali… Han som till slutblir viktig har också ett namn på tre bokstävermen där är vokalen i mitten: Sam. Regler är jutill för att brytas. Ingenting är slumpmässigti denna roman.Sara Mannheimer använder ord, uttryckoch ibland en meningsbyggnad som maninte så ofta längre ser i den moderna prosan:nyttja, annorledes, förnimma, bli varse… Detär vackert, mycket precist och det fångar exaktdet statiska men också det euforiska i maninstvångsmässiga upprepning. Det är somom språket tuktats och underställts – precissom huvudpersonen – en uppsättning regler.I romanens tredje och sista del, när kvinnan ärpå väg att fullborda ett konstverk i en processdär de självpåtagna reglerna får allt mindreutrymme, är språket kongenialt nog lösarei kanterna, mindre strikt och kompakt, merprövande och tillåtande.Kvinnor i kris är inte precis ovanliga i densamtida litteraturen. Men gestaltningen avdet existentiella kristillstånd som skildras iReglerna är originell och berörande.Det där introspektiva, ständiga dividerandetför att hålla kaoset stången blir ett slagsbesvärjelse av vardagen.HENRIETTE ZORNSara MannheimerReglernaWahlström & WidstrandDe övriga nominerade till Katapultpriset är JessicaBerglund med Simtag (Albert Bonniers förlag), LinnHansén med Ta i trä (Pequod Press), Hassan LooSattarvandi med Still (Albert Bonniers förlag), FaustaMarianovic med Sista kulan sparar jag åt grannen(Albert Bonniers förlag) och Ida Säll med boken somhar den originella titeln Jenny Häggs mamma solarbrösten i vardagsrummet (Modernista)Pristagaren utses den 20 februari. Prissumman är50 000 kr.[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 39


FöreningsnyttMaterial till föreningsnytt mailas till:pax@biblioteksforeningen.orgTill alla medlemmar iSvensk BiblioteksföreningKallelse tillÅrsmöte 13 majI enlighet med Svensk Biblioteksförenings stadgarparagraf 5 kallas alla medlemmar till årsmöteonsdagen den 13 maj, klockan 15.00.Plats: Uppsala konsert och konferens, Uppsala.Valberedningen tar emot förslag på nyastyrelseledamöter. Valberedningens ordförande KatinkaBorg, Jönköping träffas på telefon 036 - 10 55 94eller e-post katinka.borg@jonkoping.seSvensk Biblioteksförening ökar!Svensk Biblioteksförening fortsatte att växa under 2008. Vid årsskiftethade föreningen 3794 medlemmar. Det är en nettoökningmed 155 medlemmar sedan föregående årsskifte. Ökningen gällerför såväl de enskilda som institutionella medlemmarna. Vid årsskiftetfanns 3202 enskilda medlemmar och 564 institutionellamedlemmar.PAxBritta Lejonavgår vid årsmötetSvensk Biblioteksförenings ordförandeBritta Lejon avgår vid årsmötet iUppsala den 13 maj. Hon har egentligenytterligare ett år kvar av sin mandatperiodmen har informerat valberedningenom att hon av tidsskäl väljer att avgå iförtid. Britta Lejon har varit föreningensordförande sedan 2004.Valberedningens ordförande ärKatinka Borg, länsbibliotekarie iJönköping. Övriga ledamöter ivalberedningen är KatarinaForsström, Malmö, JohannaHansson, Stockholm, MatsLindqvist, Stockholm ochGunilla Lilie Bauer, Stockholm.PAxSista motionsdag 18 marsSista motionsdag är onsdagen den 18 mars 2009.Medlem eller grupp som önskar att viss fråga tasupp till beslut på årsmötet har att senast utsatt sistamotionsdag skriftligt anmäla detta till kansliet: SvenskBiblioteksförening, Box 70380, 107 24 Stockholm.StyrelsenBengt Hjelmqvists pris 2009Svensk Biblioteksförening har sedan 1964 delat ut BengtHjelmqvists pris och snart är det dags att utse 2009 års pristagare.Juryn är intresserad av att få in tips och förslag på lämpliga kandidatersom på olika sätt gjort ”framstående insatser på folkbiblioteksområdet”som stadgarna föreskriver.Juryns ordförande är Inger Edebro Sikström, Umeå.Förslagen skickas senast 20 februari till Svensk Biblioteksföreningskansli, Wiviann Wilhelmsson, Box 70380, 107 24 Stockholm, e-post:ww@biblioteksforeningen.orgVåra konferenser16-17 marsBibliotek 3.0 - kunskapens återkomst, Umeå27 marsForskardag, Stockholm30 marsFremtidens barnbibliotek, Stockholm23-24 aprilFängelsebibliotekskonferens, Lindesberg27 aprilLåntagaren i den globala byn: nationell konferens om fjärrlåne-och referensarbete, Stockholm13-15 majBiblioteksdagarna UppsalaMer information och anmälan på vår hemsidawww.biblioteksforeningen.org40 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]


Utvecklingsråden rapporterarNominera till GretaRenborgs pris!Sedan sommaren 2007 har Svensk Biblioteksförening haft tre utvecklingsrådsom har arbetat på styrelsens uppdrag. Det har varit Utvecklingsrådet förledning, profession och organisation, Utvecklingsrådet för media och samlingarsamt Utvecklingsrådet för verksamhet & användarkrav.Utvecklingsrådet för media och samlingar harbland annat utrett frågan om SAB-systemet.Utvecklingsrådet förordar i sin rapport enövergång till Dewey som klassifikationssystemoch menar att det långsiktigt inte ärrimligt att ett litet land som Sverige underhållerett eget system på det sätt som mangör idag genom SAB-systemet. Rådet menaratt en övergång till Dewey på sikt gynnardet svenska biblioteksväsendet, spridningav svensk forskning och svensk litteratur,och att det långsiktigt också är ekonomisktgynnsamt.Styrelsen behandlade rådets rapport viddecembermötet och beslutade då att somsin principiella uppfattning uttala att mananser att det allmänna biblioteksväsendet iSverige bör använda sig av samma klassifikationssystemoch att konsekvensen av KB:sbeslut blir en övergång till Dewey.Utvecklingsrådet för ledning, profession ochorganisation behandlar i sin rapport ”Kompetensutveckling- en diskussion” olikafrågeställningar med anknytning till dettaområde. Kompetensutveckling är en viktigförutsättning för att biblioteken ska kunnamöta nya krav i sin verksamhet.Enligt utvecklingsrådet är utbildningarnaväl i fas med verksamheternasuttalade utbildningsbehovoch även övriga aktörer har påett tillfredställande sätt kunnattillgodose behoven. Däremot harutvecklingsrådet identifierat biblioteksverksamheternasoförmågaatt formulera vilka behov som finnsute i verksamheterna.Utvecklingsrådet för verksamhetoch användarkravhar diskuterat desenaste decenniernas samhällsutvecklingdär information och kunskapspelar en allt större roll. Mediernahar blivit mer tillgängliga ochfått större betydelse. Med den tekniskautvecklingen har nya kommunikationsmönsterväxt fram.Den här utvecklingen har påverkatanvändningen av biblioteken. Förmånga människor har bibliotekenstillgänglighet minskat medan denhar ökat för andra. För många människorhar biblioteksservicen för-sämrats medan den har både breddats ochfördjupats för andra.Utvecklingsrådet har diskuterat denna utvecklingoch menar att nyckelorden för bibliotekensframtida utveckling är: Tillgänglighet Delaktighet Angelägenhet PersonalutvecklingI slutrapportens 24 punkter presenterar utvecklingsrådetvägar att nå upp till nyckelorden.Alla slutrapporter finns publicerade påföre ningens hemsida www.biblioteksforeningen.org.Där finns också mer informationom hur styrelsen arbetar vidare med respektiverapport.Under våren kommer nya utvecklingsrådatt tillsättas. På hemsidan kommer informationoch ”efterlysning” av intresserademedlemmar.PAxGreta Renborgs pris delas varje årut till ett bibliotek eller en enskildbiblioteksanställd som utmärktsig på ett speciellt sätt inommarknadsföringsområdet. Priset skapremiera god marknadsföring.Marknadsföringen kan vara riktad utåt tillolika grupper i omvärlden, kan till exempelstimulera läsglädje och kunskapssökande– gärna gentemot barn- och ungdomar.Marknadsföringen kan även vara intern ellerriktad mot kommunala förtroendemän.Nomineringarna bedöms efter fem kriterier:mål, målgrupp(er), metoder, genomförandesamt resultat.För nominering av enskild person eller bibliotek– ta kontakt med någon i juryn!I juryn ingår:Gunnar Südow, Göteborg (ordf),gunnar.sudow@vgregion.seGunilla Berglund, Stockholm,gunilla.berglund@kultur.stockholm.seAnders Johansson, Helsingborg,anders.johansson@skane.seConny Persson, Gävle,conny.persson@gavle.seHenriette Zorn, Stockholm,hz@bbl.biblioteksforeningen.orgNominera de bästa barnochungdomsböckerna!PAxNu kan du vara med och påverka SvenskBiblioteksförenings barnboksplaketter genomatt nominera dina favoriter bland 2008års utgivning. Du kan föreslå en eller fleraböcker i de tre olika kategorierna:Nils Holgersson-plaketten som delas uttill bästa barn/ungdomsbok, Elsa Beskowplakettensom delas ut till bästa illustratörsamt Carl von Linné-plaketten som delas uttill bästa faktabok.Skicka dina nomineringar senast den 15april till Wiviann Wilhelmsson på föreningenskansli, e-post: ww@biblioteksforeningen.org.PAx[1 : 2009] BIBLIOTEKSBLADET 41


Rummet och Rymden – temat förBiblioteksdagarna i UppsalaRummet och rymdenfoto: Peter axelssonUppsala 13-15 majMaija Berndtson.Rummet och Rymden är temat för Biblioteksdagarna2009 som går av stapeln 13 till15 maj i Uppsala.Under tre dagar diskuteras bl a biblioteksrummetsbetydelse i dagens samhälle.Biblioteksrummet växer så det knakar.Rummet vidgas till Rymden. Väggar ochtak utgör inte längre bibliotekets självklaragränser. Var sätter verksamheten gränsen?Var sätter besökaren, användaren, kundeneller låntagaren gränsen? Hur kan bibliotekenarbeta i en värld bestående av fysiskaoch virtuella rum med olika språk, skildatekniker och många metoder? Det är någraav de frågeställningar som kommer att belysas.Bland föreläsarna finns t ex Åse Hedenmarkoch Maija Berndtson. Åse Hedenmarkdoktorerar under våren vid Biblioteks- ochinformationsvetenskap, Inst. för ABM, Uppsalauniversitet. Föreläsningen kommer attutgå ifrån hennes avhandlingsarbete därbiblioteksdebatter i media har studerats.Bland annat diskuteras vilka aktörer somhar inflytande över den offentliga bilden avfolkbibliotek och vilka konsekvenser det i förlängningenkan få.Maija Berndtson är biblioteksdirektör vidHelsingfors stadsbibliotek i Finland. Hontar upp frågor som: Vad är biblioteken tillför? Hur skapar vi en framtid genom att låtabiblioteken svara mot viktiga behov? Vår förmågaatt vara till nytta avgör vår framtid.Biblioteken har tre funktioner, tre rum för demokrati- kultur – utveckling.Under torsdagen kommer det att arrangerasen rad aktiva studiebesök på bibliotekÅse Hedenmark.runt om i Uppsala eller man kan välja attdelta i Open Space. Open Space bygger på attdeltagarna tillsammans skapar dagordningenoch var och en väljer sedan vad de vill talaom, med vem och hur länge. På fredagen blirdet parallella seminarier som bland annat behandlarskolbibliotek, biblioteksstatistik, talböcker,evidensbaserat arbetssätt och kurslitteratur.Det fullständiga programmet finnspå Svensk Biblioteksförenings hemsida www.biblioteksforeningen.org där du också kanfylla i din anmälan. Under Biblioteksdagarnaarrangeras också föreningens årsmöte.Varmt välkommen till Uppsala!AffischutställningUnder Biblioteksdagarna arrangerasen affischutställning (Poster Session) därinstitutionella medlemmar kan visa ettprojekt eller bra ordinarie verksamhet.Läs mer på vår hemsida www.biblioteksforeningen.orgfoto: Peter axelsson42 BIBLIOTEKSBLADET [1 : 2009]

More magazines by this user
Similar magazines