Läs hela numret - Vinnova

LEDAREProduktion är ett allt mer prioriterat område försatsningar på forskning och innovation, inte barai Sverige utan även inom EU.Produktioni världsklassVÅR SVENSKA PRODUCERANDE industri, somär en viktig bas för svenskt exportvärde ochsysselsättning, måste hela tiden utvecklas föratt möta framtida utmaningar och en globalkonkurrens.Kunder och individer efterfrågar allt merindividualiserade produkter. Konsumentkravoch producentansvar på miljö- och uthållighetsaspekterdriver dessutom efterfrågan avnya teknologier och produkter med förnyelsebaramaterial. Konkurrensen ökar fokuseringenpå kundnyttan, förmågan att tillfredsställakundernas uttalade och outtalade behov, tillexempel genom mer avancerade produkter avnya material, fler funktioner och ett accelererandetjänsteinnehåll.Produktion i världsklass är en förutsättningför att svenska producerande företag skakunna vara framgångsrika och lönsamma påen global marknad. Alla delar av kedjan måstearbeta samtidigt och koordinerat. De ska varalätta att omvandla, anpassa och byta ut om såkrävs. Konkurrenskraftig produktion ställerdärför höga krav på effektiva processer, hållbarutveckling och produktförnyelse. De företagsom dessutom kan minska tiden från kundbehovtill leverans vinner stora konkurrensfördelar.Det gäller för AB Volvo likaväl som förIkea och Ericsson.Produktion är ett allt mer prioriterat områdeför satsningar på forskning och innovation,inte bara i Sverige utan även inom EU. Vidden förra finanskrisen satsade EU särskilt på attstärka produktionen, i vetskap om att det gereffekt på sysselsättning och konkurrenskraft.Även i EU:s kommande ramprogram Horizon2020 prioriteras produktion.vinnova har en viktig roll som mötesplatsför olika sektorer och branscher somgemensamt kan driva utveckling inomproduktion. vinnova tar därför nu ettnationellt initiativ genom att satsa på Konkurrenskraftigproduktion som är en av fyrautmaningar inom vårt nya arbetssätt Utmaningsdriveninnovation. Tillsammans medövriga satsningar som till exempel Produktionslyftetser vi att initiativet kommer attstärka svensk industri och forskning. Utanstark produktion blir det ingen forskning ochtvärtom.I det här numret av vinnova-nytt berättarvi även om Robotdalen där innovatörer kanpröva sina produkter. Med förnyelse och innovationi åtanke bör ett rutinerat öga kunna läsaav vad som händer på produktionsområdetredan innan det inträffar. Kan vi dra nytta avdet och snabbt kommersialisera nya upptäcktergör vi inom kort ett nytt avtryck: Innovatedin Sweden.Charlotte Brogren,generaldirektör, VINNOVAREDAKTIONENAnsvarig utgivare Charlotte Brogren, VINNOVARedaktion Anna Cory, VINNOVA samt KarinWandrell och Monica Walldén, Snick-SnackArt Director Kim Sonntag, Snick-SnackTryck Edita Västra ArosFör prenumerationPapper Artic VolumeVINNOVAnytt@VINNOVA.seOmslagsfoto Lars WallinTidningen ges ut fem gånger per år.2 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

InnehållKORT & KONCISTFörslag för stärkt innovationsklimat. Nytt projekt ska stötta byggandet.100 viktigaste innovationerna.sid 3Kort & KoncistFOTO: COLOURBOXTEMA KONKURRENSKRAFTIG PRODUKTIONGenom att sammanföra kompetens från olika sektorer får Sverigeförutsättningar till en konkurrenskraftig produktion.sid 6BÄTTRE FÖRSVAR MOT VINTERKRÄKSJUKANEn ny metod för att identifiera virus och hämma deras framfart kanfå stor betydelse för att förhindra större utbrott.sid 11PROFILENSoki Choi visar i sin forskning hurkomplex den offentliga sjukvårdenär och vilka utmaningar som finns iframtiden.sid 1294 PROJEKTFÅR 68 MILJONERFÖR UTMANINGSDRIVEN INNOVATIONTRYGG MED MOBIL ROBOTSvenska Robotdalen lockar till sig lovande svenska och utländska entreprenörersom här får möjlighet att utveckla sina produkter.sid 14GLASKLART KONCEPTGlafo vill bereda vägen för svensk tillverkning av internationellt konkurrenskraftigabyggsystem med glaspelare och balkar.sid 15LÄSTIPSPublikationer från VINNOVA och kalendarium.Utblick– ÅRSKONFERENS 2011Innovationer inom hälsa och sjukvård ger bådestor samhällsnytta och öppnar affärsmöjligheterinom många olika områden.sid 16sid 19Textilier från trä, framtidenshemtjänst, effektivare bilköeroch rätt vård vid rätt tillfälleär några av de projekt somfinansieras av VINNOVA iutlysningen Utmaningsdriveninnovation. Sammanlagt kommer94 projekt att finansierasmed 68 miljoner kronor i enförsta omgång.En stor del av ansökningarnahar fokuserat på problem somrör en åldrande befolkning somtill exempel förebyggande vårdoch hjälp till självhjälp. Andraansökningar har tagit siktepå infrastruktur och logistiksom exempelvis effektivarebeslutssystem, organisationsuppbyggnadoch vårdkedjor.Några ansökningar innefattarinnovativa lösningar när detgäller informationsöverföringoch IT-system för att säkerställapatientsäkerheten och ökaeffektiviteten.Utlysningen är ett led iVINNOVAs nya arbetssättsom innebär att uppmuntraämnesöverskridande samarbetendär akademi, näringslivoch offentlig sektor samverkarpå ett tidigt stadium för att lösaframtidens globala utmaningar.De närmaste tre åren satsarVINNOVA 260 miljoner kronorpå projekt inom områdena hälsaoch sjukvård, hållbara städer,informationssamhället samtproduktion. I den första ansökningsomgångenkom det in 635ansökningar, vilket är det störstaantalet i en enskild utlysning.Hela listan med beviljade projektfinns på www.VINNOVA.seVINNOVA-NYTT DECEMBER 20113

Kort & KoncistFOTO: COLOURBOXEU:s nya ramprogram – Horizon 2020Den 30 november ska EU-kommissionen presenteraförslaget till det nya ramprogrammet för forskning ochinnovation – Horizon 2020 the Framework Programme forResearch and Innovation. Det nya ramprogrammet är ensammanslagning av det pågående sjunde ramprogrammetför forskning och utveckling, FP7, delar av Konkurrenskraftoch Innovationsprogrammet, CIP, och de initiativ somadministreras av European Institute of Technology, EIT.Som namnet antyder kommer tonvikten på innovationatt bli ännu starkare och forskningens roll för att bidra tilllösningen av de europeiska och globala utmaningarna somsamhället står inför kommer att klargöras ytterligare.Den första ansökningsomgången lanseras tidigast underhösten 2013 och det nya ramprogrammet träder i kraft ijanuari 2014. www.VINNOVA.se/eu-intFÖRSLAG FÖR STÄRKTINNOVATIONSKLIMATI IVA:s rapport InnovationsplanSverige, somlagts fram för näringsministerAnnie Lööf,presenteras ett antalkonkreta förslag som skaöka innovationskrafteni Sverige. Syftet är attgenom ett bättre innovationsklimatskapa välståndoch arbeten.För att nå dit föreslårarbetsgruppen bakomplanen ett antal konkretaförslag. Bland annat betonarrapporten vikten av attNytt projekt ska stöttase över arbetsmarknadspolitiskainsatser för att hittanya former av åtgärder förlångtidsarbetslösa. Ettexempel är kompletterandeutbildningar för att mötaarbetsmarknadens behov.För att kunna öka enskildasmöjligheter att styra sinegen kompetensutvecklingoch kunna välja nyayrkesval under arbetslivetskulle ett system medkompetenskonton kunnaskapas. Här kan skattereglerstimulera den anställdeatt spara till sin kompetensutveckling.Rapportenföreslår även att regeringensatsar på SFI-checkar förutbildning och integration.Bakom förslaget stårKungliga Ingenjörsvetenskapsakademin(IVA), isamverkan med VINNOVA,Svenskt Näringsliv ochTillväxtverket. Nu startaruppföljningsprojektet somhar fokus på implementeringav förslagen.www.iva.se/innovationBYGGANDETVINNOVA har startat ett helt nytt program som ska stimulera innovationskrafteninom svensk byggsektor. Målet är att svensk byggsektor ska få bättre produktivitet,skapa mer kund- och samhällsnytta samt genom grön tillväxt generera mätbarasysselsättnings- och omsättningsökningar. Programmet ska även stimulerasökande att utnyttja kompetenser hos forskare vid högskolor och universitet föratt driva utvecklingsarbetet.Programmet heter Nationellt innovationsprogram – Bygginnovationen och byggerpå ett nära samarbete mellan VINNOVA och byggbranschens medlemsorganisation.Totalt bidrar VINNOVA med 21 miljoner kronor.www.bygginnovationen.se200 miljarder kronor kvar att hämta i FP7Årets utlysning av EU:s sjunde ramprogram för forskningoch utveckling, FP7, har starkare fokus på innovation äntidigare. Totalt handlar det om 7 miljarder euro i stöd tillforskning och innovation för hållbar sysselsättning ochtillväxt i Europa. Fram till ramprogrammets slut 2013 finnsdet närmare 200 miljarder kronor kvar.Årets utlysning innebär tydligare fokus på innovation ochforskning som tar itu med de stora samhälleliga utmaningarna,i synnerhet klimatförändringar, energi- och livsmedelsförsörjning,behovet av ökad resurseffektivitet, hälsa och enåldrande befolkning.Fram till 2013 finns det närmare 200 miljarderkronor kvar till finansiering av forsknings- ochsamarbetsprojekt. Ta kontakt med VINNOVAskontaktpersoner för FP7 om du vill veta mer.www.VINNOVA.se/NCPFOTO: COLOURBOX4 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

100viktigaste innovationernaI februari 2012 öppnar Tekniska museet utställningen ”100innovationer”, den största utställningen i museets historia.Utställningen bygger på en undersökning som gjorts blandvuxna och skolelever där man frågat vilka de 100 viktigasteinnovationerna är.Jonas Wamstad och Fredrik Edström från Uppsala har belönats med stipendiet SKAPAFramtidens innovatör. De har utvecklat en metod som kondenserar dricksvatten frånluft, helt utan att behöva använda elektricitet. Uppfinningen gör det möjligt för människoratt på ett billigt och energisnålt sätt få tillgång till rent vatten. Med Airwaterwellgår det att omvandla luft till vatten var som helst med hjälp av solen. Innovatörernaslångsiktiga mål är att bygga upp omfattande vattenparker utanför storstadsområdensom Kairo och Shanghai.Utmärkelsen är en del av regeringens satsning Ungas Innovationskraft som drivs av Tillväxtverketoch VINNOVA. Bakom initiativet står Stiftelsen SKAPA. www.stiftelsenskapa.seFolkets val visas i en 2 000 kvadratmeter stor utställningdär innovationerna visualiseras på nya och spännande sätt.Där finns gamla, bekanta uppfinningar men också nästagenerations innovationer. Utställningen stöds av VINNOVA.www.tekniskamuseet.seVINNOVA får nyckelrollinom innovationsupphandlingPris för metod somomvandlar luft till vattenVINNOVA får regeringens uppdrag att arbeta med offent liginnovationsupphandling. Tanken är att hitta nya lösningarkring hantering av upphandlingar som både kan fylla samhälletsbehov bättre, skapa nya jobb och ge nya exportmöjligheter.Statliga och kommunala upphandlingar är ofta utformadepå ett sätt som gör det svårt för offentliga aktörer att hitta nyaeffektiva lösningar på problem, eller som adresserar organisationensbehov. Varje år upphandlar offentliga organisationertill ett värde av 450–535 miljarder kronor som finansierasmed skattebetalarnas pengar. För att använda dessa pengarbättre ger regeringen VINNOVA ett tydligt uppdrag att se överhur offentliga aktörer i Sverige kan bli bättre på att efterfråganya lösningar vid upphandlingar.VINNOVA kommer att bygga upp ett kompetenscenterdit upphandlande myndigheter kan vända sig när de skaupphandla innovationer.FOTO: COLOURBOXFOTO: COLOURBOXPris förnyttiggörandeJulia Hermansson ochEmma Lindberg frånLunds universitet knepförstapriset i VINNOVAsoch ESBRIs uppsatstävlingNytt & Nyttigt. Syftet medtävlingen är att uppmuntrastudenter vid svenskauniversitet och högskoloratt skriva uppsatser ominnovation, kommersialiseringoch nyttiggörande.Uppsatsen som beskriverhur medicinska företag kanorganisera och öppna uppsina innovationsprocesserbelönades med ettresestipendium på 30 000kronor. Andra pris gick tillEftychia Gkanidou, Handelshögskolani Stockholm,och tredje pris till BehboodBorghei och SaeedKhanagha, Linköpingsuniversitet.Näringsdepartementetbloggarom innovationerFOTO: COLOURBOXNäringsdepartementet harstartat en Innovationsblogg.Via den kan manfölja arbetet med att tafram en nationell innovationsstrategiför Sverige.Bloggen drivs av medlemmarur projektgruppen förstrategin men kommerockså att ha gästbloggare.Läsarna har möjlighet attbidra med erfarenheter ochsynpunkter.www.naringsbloggen.se/innovation/VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011 5

TEMA // Konkurrenskraftig produktionFÖRDELSverige6 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

I bilden motsvarar varje bildpunkt, pixel, en mätpunkt som lätt kan bytas ut. Då går det att med denna så kalladepunktmolnsteknik exempelvis testa om en ny robot passar in i fabriken.än i dagens samarbete. I stället för att studeraenskilda aktiviteter kan vi bygga upp och testakomplexa miljöer, säger han.När en ny bilmodell tas fram sker mycketav utvecklingsarbetet virtuellt. Redan påritbordet går det att få svar på frågor om vadviss design har för konsekvenser. Kan dennuvarande fabriken bygga bilen om den haren viss front, en ny form på lampor eller liteoväntad vinkel på rutan?Det går också att på ett tidigt stadiumvisualisera den nya designen. Då är det möjligtatt presentera en tydlig produkt och med enknapptryckning kan karossen lackas om i beslutsfattarensfavoritnyans. En annan viktig delär att tidigt i processen kunna undersöka hur nyformgivning påverkar hållfasthet och säkerhet.I det virtuella laboratoriet kan ävenproduktionssystem studeras. Med en speciellslags kamera går det att göra en exakt avbild aven stor yta, exempelvis en hel fabrik, där varjebildpunkt motsvarar en mätpunkt.I den virtuella miljön är det också lätt att bytaut vissa mätpunkter. Exempelvis går det då atttesta om en ny robot passar in i kedjan, hur storräckvidd den har och om den kan arbeta på enviss plats utan att krocka med sina robotgrannar.– Det är en fantastisk teknologi som ger osschansen att driva den innovativa produktionsprocessenframåt. Genom att dokumenteravår fabrik får vi svar på om en kommandebilmodell går att tillverka och kan på ett tidigtstadium ta ställning till om vi ska ändra påprodukten eller på fabriken, säger AndersCarlsson.Virtuella arbetareI ett projekt kallat Intelligently MovingManikin, imma (ungefär intelligenta, rörligadockor) har figurer programmerats att hamänskliga egenskaper vad gäller hur muskleroch skelett fungerar och hur leder kan belastas.Ett sätt att använda denna teknik är att låtafigurerna agera virtuella fabriksarbetare ochse hur produktionsprocessen kan optimeras.Även ergonomi och arbetsmiljö kan undersökas– är det exempelvis fysiologiskt möjligtatt sträcka sig in i karossen och skruva fast entakdetalj?– Virtuell utveckling används av många ochdet ger oss enorm konkurrenskraft att kunnadetaljstudera produktionen. Målet är för ossatt få ut mer produktion med de resurser vi har,säger Anders Carlsson.Att kunnaeffektivisera produktionsprocessenspelar ocksåavgörande roll föratt det ska gå attkorta ledtiden,den tid det tar attutveckla en nybilmodell.– I dag tar detnågonstans mellantre och fyra år,men målet är attAnders Carlsson, forskningsansvarigpå produktion vidVolvo Personvagnar.vi ska kunna halvera den tiden till år 2020. Föratt nå detta, måste vår förmåga att utnyttja denvirtuella tekniken öka väsentligt, säger AndersCarlsson. nFINANSIERINGRiksdag och regering beslutade år 2008att stärka vissa forskningsområden. ViaVINNOVA får Chalmers styrkeområdeProduktion 122 miljoner på fem år.VINNOVA-NYTT DECEMBER 20119

TEMA // Konkurrenskraftig produktionMorgondagens gruvarbetarekommer till större delen attbefinna sig ovan jord i ställetför under. Det visar idéstudienFramtidsgruvan, ett samarbetemellan den svenska gruveliten,globala leverantörer och Luleåtekniska universitet.TEXT KARIN WANDRELL FOTO COLOURBOXFramtidens gruvaGRUVINDUSTRIN BEHÖVER attrahera ochrekrytera fler unga. Ett sätt att göra detta är attskapa attraktiva arbetsplatser som engageraroch motiverar. Idéstudien ”Smart Mines of theFuture”, som delvis har finansierats av vinnova,har definierat de viktigaste områdenainom forskning, utveckling och innovation.– Vi har haft tydliga avgränsningar i projektetoch tittat på värdekedjan efter prospekteringfram till produktifiering av djupa gruvor,säger Göran Bäckblom, Vice President PublicAffairs, lkab. Tanken är att få bort människorur gruvorna och satsa mer på fjärrkontroll ochautomatisering.I visionen ingår också en nollvision förolyckor.– Gruvindustrin har gjort en fantastisk resade senaste decennierna när det gäller bland annatsäkerhet, men för att nå nollvisionen gällerdet att ta nya tag, säger Göran Bäckblom.Vi behöver ett kunskapslyft hos individen,ett nytt tekniklyft och nya sätt att organiseraarbetet internt och med leverantörer. Här kanvi använda oss av mto-perspektivet (Människa-Teknik-Organisation).Vissa risker går attförebygga tekniskt. För att lyckas med visionenmåste vi även arbeta med våra värderingar.Fler kvinnor till gruvanEn stor utmaning är att rekrytera fler kvinnortill den mansdominerade gruvbranschen.– För att lyckas krävs attraktiva arbetsplatseroch man måste även utmana den rådandemachokulturen, säger professor Jan Johanssonvid Luleå tekniska universitet.De nya arbetsuppgifterna inom gruvindustrinkommer att kräva en annan sortskompetens. Med en ökande grad av fjärrstyrningfrån produktionscentraler och så kalladecollaborative visualisation rooms, som kan varaplacerade i lokala närsamhällen eller i andravärldsdelar, kommer det att krävas operatörersom kan övervaka och koordinera arbetsuppgifterlängs hela värdekedjan. Operatörernastöds av intelligenta automatiserade beslutssystemför global kommunikation, informationssökningoch lärande. Morgondagensgruvarbetare måste, förutom att kunna hanteraavancerad datateknik, också kunna samarbetamed specialistteam bestående av gruvtekniker,anrikningsanalytiker med flera.Globalt samarbeteGruvföretagen kommer alltmer att övergå tillen platt och ”lean” organisation med multikompetentamedarbetare som kan verka inomflera områden och funktioner inom företaget.I och med att produktionsfunktioner somtill exempel planering, gruvdrift och miljöövervakningkopplas ihop till en värdekedjadär alla delar samma mål och syn på helhetenblir det möjligt för alla att optimera helakedjan i stället för delar av den. Det globalasamarbetet kommer att sträcka sig över företagetsgränser, både internt och externt.Gruvbranschen kommer också att behövautöka sitt samarbete med andra branscher somrymd, flyg och telekom för att lära av deraskunskaper. Samarbete och partnerskap mellanmånga aktörer inom branschen blir allt viktigareeftersom utvecklingsprojekt blir stora,dyra och komplexa och därmed också svåra,eller omöjliga, att klara på egen hand. nSmart Mine of the FutureSyfte: Idéstudien Framtidsgruvan församman de stora gruvföretagen i Sverigemed flera stora, globala leverantörer ochakademin, för att utveckla en gemensamvision om framtida gruvverksamhet.Visionenanvänds för att identifiera de viktigastestrategiska problemen som behöver bearbetasoch lösas för att även fortsättningsvisvara i världsklass när det gäller produktivitetoch i nivå med tillverkande industri iandra sektorer.Medverkande: Nordic Rock Tech Centre,Boliden, KGHM, LKAB, NCC, Georange,Luleå tekniska högskola, ABB, Atlas Copco,Metso, Sandvik och ÅF.Tidsperiod: 2009–2011. VINNOVA bidrarmed 3 082 000 kronor.10 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

Virus // MEDICINBättre försvar motvinterkräksjukanTEXT MONICA WALLDÉN ILLUSTRATION FREDRIK SAARKOPPELNU FINNS HOPP om att tidigt få kontroll övervinterkräksjukan och på sikt även andra virusbaseradesjukdomar. Forskare på Chalmersoch Sahlgrenska akademin har tillsammansutvecklat en metod för att identifiera virus ochhämma deras framfart.– Genom att förstå hur viruset binder tillcellen kan vi identifiera viruspartiklarna på etttidigare stadium. På så sätt hoppas vi kunnaförhindra större utbrott, säger professor FredrikHöök på Chalmers.På Sahlgrenska akademin har Göran Larsonidentifierat sockermolekyler som bindertill detta virus. Den kunskapen har nu kombineratsmed forskningen på Chalmers ochgjort det möjligt att studera den allra förstakontakten mellan ett virus och cellens yta.– Vi har kunnat föra ihop kompetens på ettunikt sätt genom samarbetet med Sahlgrens ka,något som har varit en viktig komponent föross, berättar Fredrik Höök.Projektet finansieras av VINNOVA inomutlysningen Innovationer för framtidens hälsa.

PROFILEN // Soki ChoiPersonaliaNamn Soki ChoiÅlder 37 år (fyller årpå Nobeldagen den10 december).Bor Lägenhet i Stockholm.Jobb Konsertpianist,startade år 2000 telekomföretagetBlueFactorysom var bland de första attutforma appar till mobiler,nu senast forskare.Utbildning Handelshögskolani Stockholm,nyligen disputerat vidMedical ManagementCenter, Karolinska institutet,med en internationelltprisbelönad avhandlingom sjukhusfusioner.Läst senast TidskriftenThe EconomistLivsfilosofi Jag vill göraen god skillnad för många.Det här driver mig Lust,kreativitet och nu ävensjukvårdsexcellens.SOKI CHOI VILL GÖRASKILLNAD12 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

Den offentliga sjukvården står inför stora utmaningar och isin forskning visar Soki Choi hur komplex denna sektor är.Om målet är en effektivare vård måste flera perspektiv ändet rent ekonomiska få ta plats.TEXT LOTTA FREDHOLM FOTO LARS WALLINHur väcktes ditt intresse för forskning omsjukvården?För vinnovas räkning kartlade jag hur ITanvändes i vården. Det gjorde mig mörkrädd!Landstingen samarbetade inte. Hade maninom ett landsting tagit fram en lösning,kunde denna inte anammas av andra utan deskulle i stället uppfinna sin egen. Vid kravställningeni upphandlingar bortsåg man frånanvändarperspektivet. Därför stod dyra systemoch dammade, då de inte var vad läkarna ochsjuksköterskorna behövde. Det var en ögonöppnareför mig som kom från näringslivet.Varför studerade du sammanslagningarinom vården?Jag har alltid varit intresserad av komplexafrågeställningar och min handledare föreslogförst olika IT-relaterade projekt. Men det varinte förrän han föreslog att jag skulle beforskafusionen mellan universitetssjukhusen Karolinskaoch Huddinge som pulsen steg - detville jag gärna undersöka!Vilka av dina resultat är mest användbara?En insikt är hur otroligt komplext ettuniver sitetssjukhus är jämfört med ett indu-striföretag. Något som till exempel orsakarfriktion i systemet är de två kontrasterande”religioner” som finns i sjukhusvärlden, managerialismrespektive professionalism. Detförstnämnda speglar en ekonomiskt inriktadverksamhetslogik, vanligt förekommande inäringslivet, men även bland politiker och hossjukhusledningen. Professionalism återspeglarNågot som till exempelorsakar friktion i systemetär de två kontrasterande’religioner’ som finns i sjukhusvärlden,managerialismrespektive professionalism.i stället den logik som återfinns bland läkare ochsjuksköterskor, där det som räknas är medicinsktyrkeskunnande. För att ett förändringsarbeteska lyckas måste hänsyn tas till dessa, men äventill den akademiska och politiska logiken. Detfungerar till exempel inte att ledningen försökertvinga på professionen top-down förändringar,utan professionen måste få möjlighet att ge-nerera egna lösningar bottom-up, men inomtydligt givna ramar från ledningen.Att ha professionen med sig är en grundläggandeförutsättning för att en förändringska utvecklas i önskvärd riktning. En annanlärdom är att delat ledarskap verkar kunnahantera motstridiga krav och tryck ovanifrånfrån ledningen och nedifrån från professionenbättre än en chef.Vad vill du med din forskning?Jag är i grunden intresserad av att förbättrasjukvården i praktiken. Därför jobbar jag hårtmed att föra ut samlad internationell forskningtill beslutsfattare i vården, för att på så vis underlättastora och komplexa förändringsprocesser.Jag vill också öka medvetenheten hosallmänheten om att den svenska vården redani dag står inför stora utmaningar. På en internationellkonferens om sjukvårdsforskningutbrast en minister ”Jag ser tsunamin komma!”och pekade på den ohållbara ekvationen mellanvårdens växande behov och den växandeäldre befolkningen, medan skattepengarna ärändliga.Du talade på VINNOVAs årskonferens, varförfick du den chansen?Jag tror att det beror på att jag har tillägnatmig flera perspektiv: jag har arbetat somentreprenör inom innovationsbranschen, jaghar studerat den offentliga vården och ävenbedrivit akademisk forskning.Vad är ditt råd till unga som liksom du villgöra skillnad?Jag har verkat inom olika fält, men jagser det inte som att jag lämnat en bana, utansnarare som om jag har lagt till ytterligaredelar till min kunskapsportfölj. Det ger migunika verktyg att på ett mer mångfacetteratoch flexibelt sätt kunna angripa komplexaproblem och se nya och förhoppningsvis bättrelösningar i tid. nSOKI CHOI OM SVENSKT FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSKLIMAT:Även om Sverige är känt för höga skatter och rigid anställningslagstiftning som ansesmotverka entreprenörskap, finns i grunden en bra mentalitet och en öppen och kreativanda som gjort att vårt lilla land ändå kommit LÅNGT med IT-innovationer, exempelvisSkype och Spotify. Jag ska inte gå så långt som att säga att det är tur att vi intehar någon olja, men knappa resurser tvingar fram internationellt konkurrenskraftigainnovationer.Forskningsklimat:I USA, där jag gästforskat vid Harvard, har man en lång historik av att attrahera debästa forskarna och skapa världsledande kluster. Dessutom är man duktigare på attattrahera långsiktig finansiering, ofta från privata aktörer. Det är därför en utmaning förpolitiker att artificiellt designa fram ett svenskt Silicon Valley. Det kommer att krävasresurser och samverkan mellan många aktörer över längre tid.VINNOVA-NYTT DECEMBER 201113

FOKUS // INNOVATIONSMILJÖVarför väljer ett företag i Silicon Valley att flytta till Sverige och utvecklasin produkt här? Orsaken är svenska Robotdalen. Deras framgångskonceptbygger på en stark samverkan mellan kompetenser från forskarvärldenoch näringslivet som löser konkreta samhällsbehov.TEXT MONICA WALLDÉN FOTO DANIEL ALSANDERNär Stephen Von Rump och hans kaliforniska kollegerutvecklade sin fjärrstyrda mobila robot var produktentänkt som ett hjälpmedel vid videokonferenser. Men enhelt ny marknad öppnade sig när de kom i kontakt medsvenska Robotdalen.Trygg med mobil robot– VI VILLE HITTA en marknad där teknikenvar mer än bara ”cool” och verkligen kundeförändra människors liv. Därför styrde viin på vårdsektorn i stället, berättar StephenVon Rump. Sverige var det självklara valet,som är så innovativt inom äldrevård. Men viskulle aldrig ha kommit hit utan Robotdalen.De erbjöd oss stöd hela vägen, från en mjuklandning i ett nytt land till konkreta tester hosslutkonsumenten.Självständig i hemmetHälsoroboten Giraff underlättar äldres kontaktmed omvärlden. Vårdpersonal kan snabbtskaffa sig en uppfattning om vårdtagarenshälsotillstånd och familjemedlemmar sombor långt bort kan få en nära kontakt med sinaanhöriga med hjälp av denna robot, som ser utsom en videoskärm på hjul.– Den stora fördelen med Giraff är att denkan hjälpa en person att bo kvar hemma längreoch få ett mer självständigt liv. Det ger mycketlivskvalitet. Dessutom sparar kommunensnart in kostnaden för roboten eftersom deinte behöver erbjuda en boendelösning, sägerStephen Von Rump.Attraktivt klusterRobotdalen har placerat svenska Mälardalenpå världskartan som en ledande region förforskning, utveckling och tillverkning av robotiklösningarför industrin, tunga fordon ochhälsosektorn. Lovande svenska och utländskaentreprenörer lockas hit av de goda förutsättningarnaför att utveckla sina produkter i ettkluster av forskare, affärsutvecklare, kunderoch finansiärer. En stor fördel med arbetssättetär att det är inriktat på att innovationerna skakunna nå kommersiell framgång.– Allt började med att det fanns ett behovoch vi hittade någon som kunde möta det, sägerErik Lundqvist, vd på Robotdalen. Vår styrkaär just att vi utgår från konkreta behov och tarinnovationerna hela vägen från idé till färdigprodukt. Det ska flyga på riktigt. Men det viktigasteär implementering i verklig verksamhet.Testas i praktikenTack vare samarbetet med offentlig sektor kanprodukterna testas i praktiken. Kunden är medredan under utvecklingsfasen.– Giraff testades på ett korttidsboende iVästerås, så att både de boende och personalenfick möjlighet att utvärdera den, berättarErik Lundqvist. Forskningen blir involveradsenare, för att utreda hur produkten fungerar isamspel med användaren. Det är avgörande attforskningen kommer in i rätt fas.I september 2011 förärades Giraff TechnologiesAB utnämningen ”den mest lovandeprodukten vad gäller innovationsnivå, ökadlivskvalitet för äldre samt marknadspotential”av eu-programmet Ambient Assisted Living(aal) i konkurrens med över 80 EU-projekt.– Tack vare det stöd vi har fått från Robotdalenoch andra aktörer i det svenska innovationssystemet,har vi nu lagt grunden för enfortsatt framgångsrik implementering ochkommersialisering av Giraff, avslutar StephenVon Rump. nKontakt: Lars-Gunnar.Larsson@VINNOVA.seRobotdalen – VINNVÄXT-vinnareAffärsidé: Samverkan mellan forskning,utbildning, industri och offentlig sektor föratt hitta nya tillämpningar inom industrirobotik,fältrobotik och robotik för vård ochomsorg.Vision: Att fram till år 2013 få fram 35 nyaföretag och produkter. I nuläget är de uppe i17 nya företag och 18 produkter.Finansiering: Upp till 10 Mkr/år i 3,5 år medmålsättning att förlängas till totalt 10 år.14 VINNOVA-NYTT DECEMBER 2011

MATERIAL // FOKUSBärande pelare och balkar av glas låtersom en utopi, men är fullständigt möjliga attförverkliga. Glasforskningsinstitutet Glafo villnu bana väg för en industriell produktion iSverige.GLASKLART KONCEPTTEXT KARIN WANDRELL FOTO ELISABETH FLYGTGLAS ÄR INTE BARA vackert, det är starkt också och fullt möjligt attanvända som bärande material. Glafos hypotesprövningsprojekt, somstöttades av VINNOVA och avslutades förra året, visade att det finns storpotential för ett industriellt byggsystem med bärande delar av glas påmarknaden.– Det är ett djärvt och oerhört bra grepp av VINNOVA att ge möjlighetatt pröva hypoteser. När vi är ute och pratar med företag är det braatt ha studien i ryggen och visa varför vi tror på detta. Nu har vi lämnatin en ansökan om en fortsättning på projektet. Denna gång vill vi haen stark industrimedverkan och utveckla kunskapen för industrielltillämpning så att svenska industrier kan sälja byggsystemet bådenationellt och internationellt, säger Marianne Grauers, vd Glafo.Unikt materialGlasets genomskinlighet gör det till ett unikt material. Det släpperin ljus och ger utblick samtidigt som det skyddar mot väder och vind.Även arkitektoniskt och estetiskt har det många fördelar.Nackdelar är att det är dyrt att bygga med glas. Materialet är ocksåsprött vilket gör att det ställs speciella krav vid byggandet.Projektet har mött stort intresse från såväl arkitekter som byggföretagoch industri. De bärande glasdelarna skulle också kunna kombinerasmed andra smarta funktioner genom tunna ytbeläggningar.– Glasdelarna kan göras självrengörande, energieffektiva eller geUtopiska?! Konstruktion av pelare och balkar av glasSyfte: Att bereda vägen för svensk tillverkning av internationelltkonkurrenskraftiga byggsystem med glaspelare och balkar i världsklassår 2025.Medverkande: Arbetet utfördes i huvudsak av Glafo menkompletterades också av extern sakkunskap från Kent Persson(Lunds tekniska högskola), Magdalena Sterley (SP Trätek) ochHeléne Karlsson (Swerea IVF).Tidsperiod: 2010Finansiering: VINNOVA bidrar till finansieringen av projektet med500 000 kronor.I framtiden kanske glasgolv blir ett självklart inslag i våra byggnader. Detgäller bara att inte vara höjdrädd.solglasögoneffekt genom att de bärande väggelementen förses medsensorer som styr insläppet av ljus. De skulle också kunna användassom tv- eller dataskärmar, säger Marianne Grauers.Det kan vara svårt att foga samman glas med andra material somtill exempel trä och metall. Därför är limningen av glaset en viktig deli fortsättningsprojektet. Glafo samarbetar med Swerea IVF som blandannat arbetar med limning.– På så sätt kan vi kombinera våra kompetenser och överförakunskapen från bilindustrin, som använder limning för att sätta fastvindrutorna, till vårt system. Det känns jättespännande eftersom detfinns en otrolig potential i detta!Svenska leverantörerMarianne Grauer menar att det är relativt enkelt för industrin att tillverkaett konkurrenskraftigt byggsystem för glasdelar. Glafo har därförtagit kontakt med Inwidokoncernen där Elitfönster ingår.– Tillsammans med dem vill vi utveckla och arbeta med industrialiseringenav konceptet och produktionen. Genom demonstrationsprojektvill vi få det att fungera i byggnadsprocessen så att systemetkommer att användas i praktiken. Det vore roligt om Sverige kundeprofilera sig som leverantör av bärande delar av glas, ibland i kombinationmed trä eftersom vi har en stor träindustri också. nKontakt: Bengt.Johansson@VINNOVA.seVINNOVA-NYTT DECEMBER 201115

Soki Choi, forskare vid Karolinska Institutet, lyfte framatt politiskt och administrativt ledarskap har en avgöranderoll för innovationer inom vården.Tai M. Chung, professor vid Sungkyunkwan University iSydkorea, berättade om projektet SilvernetNews somger pensionärer bättre livskvalitet och nya idéer genomatt lära ut IT.Johan Hjertqvist, vd för Health Consumer Powerhouse,som jämför hur sjukvården fungerar i olika länder ur ettkonsumentperspektiv, berättade att Sverige ligger i toppsett till medicinska resultat, men totalpoängen dras nerav dålig tillgänglighet och service.Mikko Alkio från Inventio Companies såg att Sverigeoch Finland kan lära av varandra. Stora satsningar påhälsoinnovationer har ökat den finska vårdproduktionen.För att lyckas trodde han att hälsoområdet skalära av framgångssagan för Norden inom mobiltelefoni,där offentliga och privata aktörer samverkadeför att utveckla produkter och reglera marknaden.Många deltagare lyfte fram innovationsupphandlingarsom ett lovande verktyg.Anders Wennerberg, vice vd för SwedishMedtech, påpekade att mycket går att göraredan i dag.– Beställare kan göra ”innovationsvänliga”upphandlingar som utmanar leverantörer, mendet behövs utbildning av både upphandlareoch företag kring hur det går att tänka i nyabanor.Han efterlyste dock att landsting och andraaktörer inte bara fokuserar på lägsta pris ochser innovationer som en kostnad, utan somett verktyg för att göra arbetsprocesser inomvården effektivare. För det krävs ett nytt ersättningssystemför vården som ser till totalkostnaderför samhället.Möjligheter och hinder för innovatörerförmedlades av Pontus Österberg, projektledareför den prisade webbplatsen Omvård.sesom samlar offentlig vårdstatistik. Han tyckteatt vården skulle lära av succén Iphone. Applevalde inte ut några få program som fick ingåi telefonen, utan visade hur den gick att programmeraoch fick en explosion av programsom användarna själva fick välja bland.– Eftersom det inte är patienterna själva sombeställer nya tjänster behöver vården framsyntabeställare, tydliga regler och en finansieringsom fokuserar på att hålla människor friska,inte vilken typ av vård du ger patienten.Ökat vårdbehovAtt Sverige inte är ensamt om att identifierahälsa och sjukvård som en drivkraft för innovationberättade Elettra Ronchi från OECD.Vårdbehoven beräknas öka med 80 procenttill 2050 i organisationens länder. Samtidigthalveras andelen som arbetar i förhållande tilldem som är pensionärer.– För att möta den utmaningen tar OECDfram goda exempel på innovationer inomområdet, bland annat IT-lösningar som gervårdkrävande patienter ett friare liv liksomsociala och användardrivna innovationer.En slutpanel diskuterade vad vi kan göra iSverige. Barbro Westerholm, riksdagsledamotför Folkpartiet, ville se mindre blockpolitikoch mer långsiktiga riktlinjer.– Vården behöver formulera vilka problemde behöver hjälp med att lösa, och förmedladet till forskare och företag. Det är också viktigtatt ta med användare från början och att visatsar mer på förebyggande insatser.Johanna Adami, avdelningschef vidvinnova, betonade att offentliga satsningarmåste gå att utvärdera.– Då får vårdgivare bättre beslutsunderlag,vilket kanske leder till att fler landsting agerarpå samma sätt och inte som i dag skapar olikaarbetssätt och regelverk.Anders Blanck, vd för LIF, pekade på att viär duktiga på vård i realtid, att ta hand om ensjuk patient här och nu, men har svårt att sehelheten och tänka i vårdkedjor.– Vårdens ersättningssystem måste klarabåda delarna. Det behövs en politisk enighetom vart vi ska med svensk hälso- och sjukvård.Jag ser gärna ett gemensamt forum fördiskussion och beslut om vården som samlarpolitiker, näringsliv och akademi.Charlotte Brogren, VINNOVAs generaldirektör,avslutade med att konstatera attdagen bjudit på många olika perspektiv ochen stor samsyn om att innovation behövs förframtidens hälsa och sjukvård.– Vi har de viktiga beståndsdelarna föratt lyckas; alla aktörer måste bara skruva tillsina insatser och få ihop arbetet med gemensammamål. nVINNOVA-NYTT DECEMBER 201117

I VINNOVAs senaste publikationer kandu bland annat läsa om regionala klusteroch innovationsmiljöer.LästipsKALENDARIUMJanuari11–12TransportforumPROJEKTKATALOGINNOVATIONER FÖRFRAMTIDENS HÄLSAeffekter av deras verksamhetunder perio den 1990–2009.VINNOVA och dess föregångareNutek har i samtligafall bidragit till FoI-systemensutveckling i form av olikacentrumsatsningar.Transportforum i Linköpingär Nordens största årligakonferens för transportsektorn.Här möts forskare ochtransportsektorns aktörer förkunskapsutbyte och kontaktskapande.www.vti.se/transportforumFebruari1–2UTMANINGSDRIVENINNOVATIONVINNOVAs nyastrategi för att stärkasvensk innovationskraft.UTMANINGARFÖR SVENSKINNOVATIONSPOLITIKSverige måste utveckla ochdriva en ambitiös innovationspolitikmed målet attvi fortsätter att vara ett avvärldens mest attraktiva länderför forskning, utvecklingoch innovation. Broschyrenpresenterar sex viktigautgångspunkter för detta ochinom vilka områden VINNOVAser behov av insatser.I denna projektkatalog presenterasde projekt som beviljadesmedel inom utlysningari programmet Innovationer förframtidens hälsa (2008 och2009). Syftet med programmetär att nyttiggöra svenskforskning av hög vetenskapligoch teknisk kvalitet genomatt finansiera nyskapande ochbanbrytande idéer.WHITE SPACESINNOVATION IN SWEDENDenna studie belyser regionalakluster och innovationsmiljöeri Sverige. Vadhar fungerat bra och vad harfungerat mindre bra? Hur börstrategin för framtiden se ut?NÄR STATEN SPELAT ROLLEffektstudier visar att viständigt underskattar hur långtid det tar innan ny kunskapger synbara ekonomiskaeffekter. Det är inte ovanligtmed ledtider på 10–20 årinnan effekter kan spåraspå samhällsekonomisk nivå.Denna studie diskuterarvilken roll VINNOVA och dessföregångare spelat och vilkaresultat som kan påvisas.EFFEKTANALYS AV FORSK-NINGSPROGRAM INOMMATERIAL FRÅN FÖRNY-ELSEBARA RÅVARORDenna publikation analyserartillkomst och utvecklingav fem forsknings- ochinnovationssystem (FoIsystem),samt långsiktigaGENUSVÄGAR TILLINNOVATIONI denna rapport presenterasoch diskuteras hur jämställdhetintegreras i de innovativamiljöer som finansierasgenom VINNOVAs VINNVÄXTprogram.Studien har genomförtsvia dokumentstudier ikombination med fokusgruppintervjuer,dialogseminariumoch referensgrupper. Kvinnoroch män har bidragit med sinförståelse av vad jämställdhetkan innebära i innovativasammanhang och processer.Småföretagsdagarna2012 är det 20-årsjubileumför evenemanget som är enmötesplats för småföretags-,innovations- och entreprenörskapsfrågor.Arrangeras iÖrebro.www.entreprenorskapsforum.seFebruari7–8WinterwindKonferens med fokus påvindkraft i kallt klimat. Blandannat föreläsningar om forskning,tekniska innovationeroch praktiska erfarenheter.Arrangeras i Skellefteå.www.winterwind.seFebruari24100 innovationerTekniska museets utställningom de viktigaste innovationernagenom tiderna öppnar.www.tekniskamuseet.seSamtliga rapporter beställs eller laddas ner på www.VINNOVA.se/publikationerVINNOVA-NYTT DECEMBER 201119

TILL SIST // PRODUKTUTVECKLINGVad har en vante som man kan använda på en pekskärmgemensamt med blodkärl till bypassoperationer? Den rödatråden är att båda produkterna går att sticka på SmartTextiles stickmaskin i Borås.TEXT MONICA WALLDÉN FOTO JAN BERGDET TEXTILA BLODKÄRLET Y-graft harutvecklats av Erney Mattsson och TorbjörnLundh i syfte att förbättra livskvaliteten förbypassopererade. Vid traditionella operationerdrabbas patienten ofta av ärrbildning kring detnya blodkärlet, vilket kan sluta med hjärtinfarkt.Det som gör Y-graft så effektivt är dettextila blodkärlets form och flexibilitet.Den inkopplade teknikern arbetade ävenmed spelutveckling och tittade på hur man iett dataspel kan interagera med både en gitarroch ett spel. I det sammanhanget uppstod idénmed en vante där ett ledande material i formav en metalltråd integreras i stickningen. Lik-Det stickade blodkärlet Y-graft har utvecklats av TorbjörnLundh och Erney Mattsson i samarbete med teknikernLars Brandin (mitten).nande produkter finns redan på marknaden.– Det unika med vår vante är att den intehar några sömmar utan är stickad så här direktur maskinen, berättar Erik Bresky, prefektpå Textilhögskolan i Borås och klusterledareför Smart Textiles. Detta vinnväxt-initiativutvecklar framtidens textilier med en smartfunktion i företagsdrivna projekt som utgårfrån konkreta behov.vinnväxt är ett vinnova-program varssyfte är att främja hållbar tillväxt i regionergenom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöerinom specifika tillväxtområden.Erik för nu diskussioner med ett modeföretagoch hoppas kunna få igång en produktionredan i vinter.– Mobilvanten ger oss ett mervärde ikontakten med våra kunder och väcker tankarpå vad mer man kan göra, säger Erik. Det ärett bra exempel på klusterutveckling. Och manmåste ha lite roligt ibland för att lyckas. nNästa generations textila produkterSmart Textiles bygger ett ledande centrum för forskning,utveckling och produktion av smarta textilier och bärbartextil teknik. Genom Smart Textiles länkas Boråsregionensmångåriga textiltradition till företag i andra branscher.Målet: Att driva ett dynamiskt innovationssystem, SmartTextiles, för att främja tillväxt, stärka internationell konkurrenskraftoch skapa nya arbetstillfällen i regionen.Finansiering: 7 miljoner kronor per år i 8 år genomVINNVÄXT-programmet.Stickat för insidanoch utsidan