FALUN SATSAR PÅ HÄLSA FÖR ALLA SID 10–13 ... - Falu Kommun

I detta nummerVårt Falun ges ut avFalu Kommun fyragånger om året.Ansvarig utgivare:Lena Säfströmlena.safstrom@falun.seTrevlig mötesplats för seniorer. Sid 18–19Att vistas inaturen är enhälsokurRedaktör:Kerstin Lundinkerstin.lundin@falun.seRedaktionsråd:Lena Halsius,omvårdnadsförvaltningenLina Grandin,trafik- och fritidsförvaltningenElke Herbst,KopparstadenIngela Hörlin,kultur- och ungdomsförvaltningenYlva Johansson,skolförvaltningenMaria Michels Staffas,Falu Energi & VattenGöran Rosenström,socialförvaltningenThomas Sundin,miljöförvaltningenÅsa Sundberg,näringslivskontoretArt directionoch layout:Ryter kommunikationsbyråTryck:MittMediaPrintDistributionSvensk DirektreklamFrågor eller synpunkterpå innehållet?Välkommen att mejla tillredaktionen@falun.seDu kan även nå oss per tfn023-837 22.OmslagetBandet The vehicle boysträffades på Haraldsbogymnasietsfordonsprogram.Från vänster:Andreas Östlund, MattiasNorin och Stefan Claesson.Foto: Jonny MattssonBor du i Falu kommunoch vill vara med pånästa omslag?Skicka ett mejl tillredaktionen@falun.seNästa nummerVårt Falun nr 4 kommer idin brevlåda 28 november.Foto: Jonny MattssonFoto: Håkan EdvardssonFoto: Kerstin LundinMarkus vardag. Sid 4–5Tema: Folkhälsa. Sid 10–13Så funkar demokrati. Sid 8–9Foto: Håkan EdvardssonBland saker vi mår bra av, lyfts oftanaturmiljöer fram, vilket bekräftasav tvärvetenskaplig forskning vidSLU (Sveriges lantbruksuniversitet) iAlnarp. Forskarna visar att stressadepersoner påverkas gynnsamt av aktiviteteroch vistelser i naturen. Koncentrationsförmåganökar, blodtrycketsänks och ohälsa kan förebyggas.Britt Olsson, lärare vid Högskolan Dalarna inom AkademinHälsa och Samhälle.n KRÖNIKA/ Närheten till parker, skog ochandra grönområden har dock stor betydelse.Om bostaden ligger 50 meter från gröna miljöer,promenerar försökspersonerna där tre gångerså ofta som de människor som har 1000meter till naturområden eller parker. Forskarnasåg också att stressnivån och trötthetenhos försökspersonerna ökade med avståndet tillaktuella naturmiljöer.De amerikanska miljöpsykologerna Kaplan &Kaplan har lagt fram en teori om människanstvå olika typer av uppmärksamhet. Vi användeross av den riktade koncentrationen vid exempelvisskrivbordsarbete eller då vi kör genomen obekant stad. Vår hjärnkapacitet är begränsadvid denna fokusering, då den också sorterarbort t.ex. distraherande buller.Den spontana uppmärksamheten somforskar paret även kallar fascination är förlagdtill de äldre delarna av hjärnan och kräveringen energi av oss. Vi registrerar bara envacker blomma, en blänkande vattenspegel,doften av nyklippt gräs eller skön fågelsång.Människor som har egen trädgård eller balkongmed växter, förstärker sitt välbefinnandegenom att påta i jorden.På högskolan finns numera en ideellt arbetandeträdgårdsgrupp som skapat restorativautemiljöer för ex. lunchpaus under arbetsdagen.I dessa rofyllda miljöer kan människor få olikasinnesupplevelser och återhämta sig från stress.När man bygger sådana trädgårdar är utgångspunktenfascinationen över t.ex. artrikedom.I utbudet av fristående kurser på högskolanfinns även en kurs baserad på trädgårdsterapi.Foto: Kerstin Lundin2 VÅRT FALUN

Projektet Resecentrum Falun tar nu ett stort steg framåt.I oktober presenteras ett bearbetat förslag på Faluns navför resor med buss, tåg och taxi. Det innehåller då ytor förresandeservice, handel, kontor och parkering. Kanske ävenplaner på nya bostäder.– Går allt som vi hoppas börjar projekteringen till årsskiftetoch vi har byggstart i någon del av området 2012. TillSkid-VM 2015 kan viktiga delar vara klara, konstaterarstadsarkitekt Per Grundström, projektledare.Nu ska Faluånlysas uppTEXT OCH FOTO: Håkan EdvardssonRESECENTRUM KAN BÖRJAbyggas 2012Årummet ska bli en tryggare ochsäkrare plats att vistas i även närmörkret faller på. Falu Kommun harinvesterat 900 000 i effektbelysninglängs hela ån – från järnvägsbron tillKvarnparken.n SÖDRA CENTRUM/ En tätare kopplingmellan centrum och stationsområdet ärett gammalt önskemål. Redan år 2003påbörjades utvecklingsplanerna för områdetsom kallas Södra Centrum och som sträckersig från Åhléns till lokstallarna. Inom detområdet kom Resecentrum att prioriteras.– Det fanns tidigt en politisk enighet omatt Falun behöver en ny trafiklösning, inteminst för alla som pendlar med buss ellertåg. En fördjupad översiktsplan för områdetantogs av kommunfullmäktige 2008. Sedanhar processen dragit ut på tiden, bland annateftersom den första detaljplanen för den såkallade Knutpunkten överklagades. Nu är detklart och projektet tar fart på allvar, konstaterarGrundström.Pengar anslagnaI planen för det nationella transportsystemetsom Trafikverket arbetar efter mellan2010 och 2021 finns medel öronmärkta tillResecentrum Falun. Även i Länstransportplanenfinns pengar till satsningen. Övrigfinansiering sker genom investeringsmedelfrån Falu Kommun samt bidrag från EUprojekt.Alla medel fördelas över en längretidsperiod.– Borlänge och Hedemora gör liknandesatsningar och har fått loss medel från EU,vi tror det går bra för oss också. I den processenbetonas vikten av att ResecentrumFalun bidrar till att framför allt arbetspendlingenmed buss och tåg kan öka, sägerGrundström.En förutsättning för det är i sin tur atttillgängligheten förbättras, att cyklister ochbilister på ett enkelt sätt kan ta sig till ochfrån Resecentrum Falun.Per Grundström,projektledare ochstadsarkitektSynpunkteroch frågorskickas till:stadsbyggnadskontor@falun.se.Tel: 023-830 00Besök: Hantverkaregatan6, SkattehusetPost: Falu Kommun,Stadsbyggnadskontoret,791 83 FALUNwww.falun.seOrganisation. Stadsbyggnadskontoret.PlanenProjekt Resecentrum Falun är ett samverkansprojektmellan Falu Kommun,Trafikverket, Dalatrafik och Jernhusen(statens fastighetsbolag som äger stationshuset).Parterna har nyligen dragit igångdet fortsatta utredningsarbetet i form av enEU-finansierad förstudie. Detta arbete skaresultera i ett bearbetat förslag samt en genomförandestrategi.I oktober kommer enbearbetad utformning av Resecentrum attpresenteras som kommer att ligga till grundför fortsatt planering och projektering.Per Grundström förklarar vilka tre huvudrubrikerdiskussionerna förs under just nu:– Spårtekniska lösningar. Hur nära centrumkan perrongerna flyttas utan att växlaroch spår behöver flyttas? Att flytta växlaroch spår är mycket dyrt. Hittills framtagetförslag innebar alltför kostsamma ombyggnaderav bangården.– Utformningen av området. Hur skautrymmen för bussterminal, parkering,handel, kontor och eventuellt boende placerasmed hänsyn till de spårtekniska förutsättningarna?– Pendlingsunderlaget: Hur ser pendlingenut idag och hur kan Resecentrumöka den?SynpunkterÄven om detaljplanen för Knutpunktenvunnit laga kraft välkomnar Per Grundströmoch hans kollegor synpunkter ochidéer på projektet.– Det här påverkar centrum och Falunsutveckling för lång tid framåt, självfallet villvi ha en löpande dialog med dem som harsynpunkter. nn FALUÅN/ – Belysningen kommer göraårummet varmt och inbjudande men ocksåmer spännande att vistas i, säger Peter Garvö,landskapsingenjör på trafik- och fritidsförvaltningen.Fisktorget ingårArbetet längs med ån är ett ständigt pågåendeprojekt för att skapa intresse för att vistas vidån. I år har förvaltningen satsat på mer blommorpå fler broar. Arbetet med att förskönaFisktorget är också ett led i projektet. Parkenhetenhar även anlagt en ny park vid Tisken.Att arbeta med effektbelysning är ingetnytt, men tidigare har man främst använt sigav det under vintertid, med belysning i trädoch girlanger över stan.– Vi funderar ständigt på hur vi ska göraårummet mer tillgängligt. Vi har bland annatbytt ut och förnyat ett 40-tal sittplatser längsån och gjort nya planteringar liksom att vi harförsökt förbättra de parker som finns längsån, säger Peter.Spännande ljusBelysningen kommer vara diskret och ha ettvarmvitt sken.– Inget är extremt utan ska skapa en skönstämning. Vi gör det här för faluborna menockså för alla som besöker staden och villvara i centrum. Vi vill göra Falun lite skönare,menar Peter.Lamporna som används är energisnåla.Träd och broar kommer att belysas på ett nyttsätt, liksom trappor och vissa utvalda bryggor,men också vissa parkbänkar har valts ut därlampor na kommer sitta under bänkarna föratt ge ett annorlunda, mer spännande ljus.– Det är ett ganska delikat uppdrag vi fått.Det får inte bli för mycket ljus samtidigt somvi vill lyfta fram skönheten i området, konstaterarPeter.Invigning sker under september. n#3, SEPTEMBER 2010 3

Min vardag på Falu Kommunn VAKTMÄSTARE, LÄRARE, SJUKSKÖTERSKOR, MILJÖINSPEKTÖRER,INGENJÖRER, SOCIAL SEKRETERARE, EKONOMER OCH MÅNGA FLER– INOM FALU KOMMUN ARBETAR NÄRA 5 000 PERSONER.I DEN HÄR SERIEN MÖTER DU NÅGRA AV DEM.TEKNIK OCH STÖD ÄR MARKUS VARDAG”Hemtjänstensstatus har höjts”Bertil Bortas och hunden Ebba promenerar en sväng tillsammans med Markus i storskogen ovanför Bjursås.4 VÅRT FALUN

Det är morgon. Markus Karlsson tittar igenomtelefonen med dagens schema. Fem kvinnor och en man.Stödstrumpor ska varvas med promenader, mathantering,uppmuntrande samtal och träning, med mera.– Hemtjänst är inget bra ord för att beskriva det vi gör.Hemstöd är bättre, säger Marcus och går mot den Golfhan kör uppåt tio mil om dagen.TEXT OCH FOTO: Håkan EdvardssonHemtjänstens bilar är försedda med alkolås.I distriktet Bjursås/Sågmyra blir det mycketbilkörning för Markus Karlsson och hans kollegor.Sedan 89-åriga Anna föll och skadade ryggen har hon svårt att böja sigframåt. Markus får hjälpa till att dra på stödstrumpan ordentligt.n BJURSÅS/ Med fem och ett halvt år inomhemtjänsten i Bjursås/Sågmyra känner han nutraktens vägar lika väl som människorna hanbesöker. Annat var det i starten.– Jag började i februari, med mycket snöoch kyla och hittade ingenstans. Bor man i Falunhar man ingen aning om vägarna kringRällsjöbo, Kallesbacken, Finnbo och så vidare.Men det var bara att lära sig hitta. För här ingårmycket bilkörning i jobbet.Hemtjänstens bilar är försedda med alkolås.Efter att ha hälsat på kollegan Karin Roman,som för övrigt har med sig en femlitersdunkmed dricksvatten ut till en man som saknarrinnande vatten, tar Markus fram ett fräschtmunstycke och blåser.”Trevlig är han också”Anna Jansson är 89 år ung och Markus förstabesök idag. I byn har hon alltid kallats Ros-Anna, efter soldat Ros från Rättvik, hennesfarfars farfar.– Jag slog omkull mig när jag var ute hosgrisarna. Jag ramlade bakåt och rullatorn rullladeiväg när jag skulle ta tag i den. Jag skadadeåttonde ryggkotan och nu kan jag inte böja migframåt. Så det är så bra att Markus kommeroch hjälper mig. Trevlig är han också.Förutom att få lite salva på fötterna ochhjälp med den knöliga stödstrumpan kan Annaibland få håret rullat, påminnas om sina medicineroch få hjälp att ta en dusch.Markus är även Annas kontaktperson. Detbetyder att anhöriga som vill kolla läget pratarmed honom och att Markus är den som skötermer personliga saker när Anna behöver det.Köpa vantar av henne gör han av rent privataskäl. Hon är trots allt den inofficiella ”sticklärarinnanutan skola” i Bjursås.Sviter efter strokeTillbaka i bilen efter den tid Anna ska ha väntarBertil Bortas, eller Bortas-Bertil som de säger iSörskog, på matlådan, lite snack och sällskappå Ebbas promenad. En hunddam med klädsamrondör som faktiskt är lika delar labrador,schäfer och jämthund.– Vad som gör att jag behöver lite hjälp avMarkus och de andra? Vad tror du? Jag ärgammal, jag är 87 år. Räcker inte det? Sen harjag haft en stroke också, då tappar man kraft,berättar Bortas-Bertil som byggde ett hus på1980-talet, mitt emot föräldrahemmet där hanväxte upp med far, mor och sju syskon. Han ärnu ensam kvar.Alla dagar olikaNär Markus började vikariera inom hemtjänstenvar tanken inte att hitta fast arbete där. Menhan växte snabbt in i jobbet, trivdes mycket bramed arbetskamraterna och de personer som nuska kallas kunder var lätta att tycka om. När enchans till vidareutbildning till undersköterskadök upp för ett år sedan tog han den.– Jag tycker verkligen om det här jobbetpå alla sätt och vis. Ingen dag är den andra lik.Jag har en fjälla som vill bli polis eller militär,men jag vill fortsätta inom hemtjänsten. Dethär yrket har fått högre status bara inom deår jag jobbat och jag tror att den utvecklingenfortsätter, säger Markus och går till en lunchpå 30 minuter innan eftermiddagens sexhembesök tar vid. n/En arbetsdag08.00/ Samling och intervju med VårtFalun i hemtjänstens lokaler iBjursgården. Telefon laddad meddagens schema hämtas ut.08.50/ Bil till första kunden.09.00/ Hjälp med stödstrumpa, medicin,dusch och annat.10.00/ Bil till andra kunden.10.15/ Lämnar lunch, pratar, hundpromenad.10.45/ Bil till Bjursåsgården för egenlunch.11.00/ Lunch.11.30/ Bil till tredje kunden.11.45/ Stöd med lunch.12.15/ Bil till andra kunden igen.12.30/ Stöd med lunch.13.00/ Bil till fjärde kunden.13.15/ Stöd med lunch, koka potatis.13.45/ Bil till första kunden igen.13.50/ Pratar, kollar läget.14.10/ Bil till femte kunden.14.15/ Promenad, kollar medicin, pratar,kaffe.14.45/ Bil till sjätte kunden.14.50/ Stöd med dusch och träning enligtsjukgymnastens program.15.50/ Bil till Bjursåsgården.16.00/ Dagen slut.HemtjänstenSågmyra/Bjursås32 anställda. 25,89årsarbetare. 13 harheltid. Gör 192 hembesökper dag hos 48kunder. Jobbar skiftfrån 07.00–21.30.Uppdraget är attstödja människor sominte längre klararvardagssysslor i sinhemmiljö. Innebärbland annat städning,viss påklädning,promenader, hjälpatt komma ihågmediciner, uppvärmningav mat ochpersonlig hygien.Nivån sätts av läkareutifrån personenshälsotillstånd.Mycket vikt läggs vidpositiva samtal.Ledorden i Bjursås/Sågmyra är:Bemötande,respekt, integritet,själv bestämmande.#3, SEPTEMBER 2010 5

falun.se/Vykort från sommaren– Ska ni tillbaka i morgon, frågar Emma Nilssonsina kompisar ombord på Slussbruden II påväg från Hellmansö till Hälsinggårdsbryggorna.Det ska de alla. Tillbaka till bad, metning,pyssel, tipspromenad, kanotpaddling ochgamla och nya kompisar. Tillbaka till gratissommarkollo på Hellmansö.TEXT OCH FOTO: Håkan EdvardssonEmma Nilsson, närmast kameran, Ida Hammarbäck, Daniella Söderlundoch Sabrina Svelander hörde till de flitiga badarna på Hellmansö.HELLMANSÖhetast påsommarenn SOMMAR/ Av sommarens alla läger, provapå-verksamheteroch liknande har dagkollotpå Hellmansö alltid varit det mest populära.Måndagar till torsdagar under sommarlovetstvå första veckor väntar förväntansfulla barnpå bryggorna vid Hälsinggården och Källviken.Därifrån går båtarna ut till ön som ägsav Falu Kommun. Idag är allt gratis. Matsäckoch fika får var och en ta med sig ut.– En dag med vackert väder är det 140–150 barn här ute. Vi är cirka tio vuxna frånfritidsgårdar runt om i Falun som jobbar varjedag och vi har hjälp av fem sommarjobbarefrån gymnasiet, berättar Gunnar Andersson,som till vardags jobbar på fritids i Svärdsjö.Till nästa år ändrar Falu Kommun organisationför Hellmansö, men det ska inte påverkaverksamheten.Världens bästa ställeBadet med den generösa eftermiddagssolen ären given medelpunkt för alla de som trotsar17-gradigt vatten med ett präktigt hopp.– Nej, det är inte så kallt. Mest i början.När vi inte badar ligger vi kanske och pratar,kastar frisbee eller pysslar, säger EmmaNilsson som är på plats med kompisarna IdaHammarbäck, Daniella Söderlund och SabrinaSvelander.Moa Hamréus och kompisen LinneaNorling är på Hellmansö för andra året ochde gillar verkligen det som bjuds. Inte minstmöjligheten att träffa nya kompisar.– Hellmansö är världens bästa ställe. Detmåste du skriva, säger Moa och ställer upp påatt kasta lite extra frisbee för att bilderna frånsommarparadiset i Runn ska bli riktigt bra.Mycket att göraSamlingsplatsen är framför huvudbyggnadenpå ön. Där inne kan det pysslas och spelasolika spel om vädret är dåligt. När solen skinerär det i stället skuggan under trädet pågården som lockar. Där spelar sommarjobbarenSara Boberg gitarr och barnen sjungermed. Intill spelas badminton och fotboll ochpå andra sidan ängen börjar tipspromenaden.– Det finns väldigt mycket att göra här.Men det roligaste är att träffa nya kompisar.Man kan bada om det regnar och då kan manhoppa i vattenpölar också. Det är roligt. Hellmansöhar bra vattenpölar också. nSommarjobbaren Sara Boberg spelar ”Älgarna demonstrerar” och drarmed sig fler sångintresserade.Trötta och nöjda – tillbaka igen efter en lång härlig dag på Hellmansö.6 VÅRT FALUN

Sällskaptill skolanEN GOD IDÉFalu Kommun vill att fler barn och unga ska gåeller cykla till skolan.– I de allra flesta fall gör föräldrar sina barn enbjörntjänst genom att skjutsa i bil. Barnen behöverröra på sig och få chans att känna sin skolväg medalla sinnen, säger Margareta Morén, folkhälsosamordnareför Falu Kommuns skolor.Vi måste utmana vår egen bekvämlighet, tycker Margareta Morén.TEXT OCH FOTO: Kerstin Lundinn SKOLA/ När många föräldrar skjutsar fårvi dålig luft och en otrygg trafikmiljö utanförskolorna, varpå ännu fler föräldrar skjutsar.Det är en ond cirkel som Margareta ochhennes kollegor vill bryta.– Givetvis handlar det om hur pass säkerbarnens skolväg är som helhet, men även omden inte är trafiksäker går det att hitta kompromisser.Måste ditt barn till exempel passeraen farlig korsning kan du skjutsa förbi korsningenoch låta ditt barn gå resten av vägen.Margareta slår också ett slag för så kalladegåtåg och cykeltåg för de yngsta.– Det innebär att flera barn i ett bostadsområdeses vid en mötesplats varje morgonoch går eller cyklar tillsammans. När dethandlar om yngre barn behöver en vuxen varamed, åtminstone i början, och då kan manturas om. Så istället för att skjutsa fem dagari veckan kanske du får en morgonpromenadtillsammans med flera barn en dag i veckan.BarndomsminnenIstappar som droppar i vårsolen, tussilagovid vägkanten, härliga vattenpölar, vinternsförsta snöflingor – längs skolvägen finnsmycket att upptäcka och uppleva, det kanmånga vuxna och äldre människor vittna om.Faktum är att många av våra barndomsminnenär kopplade till just skolvägen.– Det är sådana upplevelser vi tar ifrånvåra barn om vi alltid skjutsar i bil, sägerMargareta.Hon berättar att kommunen för några årsedan gjorde en enkät bland barn och unga.De fick bland annat svara på frågan: Varförcyklar du till skolan? Margareta minns särskiltett svar, från en pojke i årskurs 4:– Han sa ”För att det är kul”! Jag tycker detsäger ganska mycket. Barn tycker oftast det ärroligare att cykla ihop med kompisarna eller fålite tid för sig själv, istället för att åka bil medmamma eller pappa.Vad vill du säga till föräldrar somär rädda för att barnen ska skadasig på vägen till skolan och därförskjutsar i bil?– Självklart vill vi som föräldrar skydda vårabarn, det har jag full förståelse för. Samtidigtmåste vi få upp ögonen för alla fördelar.Vi ska också komma ihåg att barn växer meduppgiften. Visst måste man se till varje barnoch varje skolväg, det går inte att dra alla överen kam, men i Falu kommun finns det väldigtstora chanser att skolvägen är trafiksäker.Och om den skulle kännas otrygg finns alltidalternativet att du själv går med eller cyklartillsammans med ditt barn – i alla fall en bitav vägen. Jag lovar att det blir en fin stundpå dagen, med andra typer av samtal än deni har i bilen! n/Snart startar MiljöresanVecka 39–41 (27 september–15 oktober) är det återigen dagsför Miljöresan, nu för nionde året i rad.Under den här perioden får elever från förskoleklass till gymnasietkryssa de dagar de går eller cyklar till skolan. Varje kryss motsvararen andel i ett lotteri med fina inspirationspriser, till exempelpresentkort, biobiljetter och teknik- och cykelsaker.För att delta i Miljöresan behöver barnen inte gå eller cykla helavägen, en bit räcker. Elever som åker skolskjuts deltar också sålänge som de går eller cyklar till hållplatsen.Mer information kommer direkt till elever och föräldrar via skolan.Informationen finns också på www.falun.se/hejtrafikantFoto: Stephan Berglund/Bildarkivet.se#3, SEPTEMBER 2010 7

Så funkar det!FaktaDemokratiDemokrati kommerfrån grekiskan ochbetyder folkmakt/folkstyre. Begreppetföddes cirka 500 årföre Kristus.En politisk beslutsdemokratiska sörja församhällets gemensammaangelägenheter.I regeringsformen, enav Sveriges grundlagar,står följande iförsta kapitlets förstaparagraf:”All offentlig makt iSverige utgår från folket.Den svenska folkstyrelsenbygger på friåsiktsbildning och påallmän och lika rösträtt.Den förverkligasgenom ett representativtoch parlamentarisktstatsskickoch kommunalsjälvstyrelse.”Källa:www.riksdagen.seVid allmänna utskottets sammanträden sitter politikerna på den ena sidan av bordet ochtjänstemännen, som ger politikerna faktaunderlag till beslutsfattandet, på den andra.Grekisk process för allasOavsett vilka som vinner valet leverden demokratiska processen vidare.Den mest synliga effekten är att valetssegrare tar makten från 1 januari 2011.– Valet är bara en del av demokratinoch hur den fungerar i vardagen. Jagförstår om man som medborgare kanuppleva tiden till genomförande somlång. Men det är priset för att formabeslut för medborgarnas bästa, sägerMats Dahlström (C), kommunalråd.TEXT OCH FOTO: Håkan Edvardssonn SÅ FUNKAR DET/ Valet till kommun, landstingoch riksdag vart fjärde år är demokratinsOS. Då putsas argument, tal och personlighetertill det yttersta. Men även mellan valen är dendemokratiska processen på banan. Varje dag.Varje kväll. Från medborgarförslag till sammanträdeni kommunfullmäktige, kommunenshögsta beslutande organ.– Partierna i fullmäktige jobbar enligt demokratiskaprinciper. Vi diskuterar fram beslut ivåra parti- och alliansgrupper. En person har enröst där också. Det är inte roligt att få sina egnaförslag nerröstade, men det är en del av processen.Varje möte leder framåtDen som följer de lokala politikernas arbete vialokalmedier och Internet ser sällan den demokratiskaprocessen i vardagen. Framtidsdiskussionernai kommunstyrelsens arbetsutskott,resonemangen om trycket på äldreboenden iomsorgsnämndens styrelse eller kvällsmötet därCenterpartiets medlemmar väger vilka kompromisserman kan göra med andra partier lockaringa till läktarna.– De som jobbar med lokal politik ser attsaker händer och att varje sammanträde lederframåt, för så är det. Mycket av min tid går tillatt förbereda sammanträden, gå på sammanträden,fatta beslut och följa upp så att beslut verkställs.Allt enligt det mandat, det förtroende somväljarna har gett. Det är inte glamouröst, mendet är demokrati, säger Mats Dahlström.Hot mot demokratinNär demokratiska idéer såg dagens ljus var detinte fler som fick rösta än att de kunde samlaspå ett torg. Det var direkt demokrati, på sammasätt som medlemmarna i en idrottsförening påsitt årsmöte fattar beslut om lotter, strumpor ellerbåda ska finansiera ungdomslagens läger.Idag är direkt demokrati en praktisk omöj-8 VÅRT FALUN

De skapar full insyn för allaDin direkta kontakt med den demokratiskaprocessen i Falu Kommunhar du oftast via brev eller mejl. Detbetyder att handlingen diarieförs avKerstin Söderlund, Kerstin Bryske-Persson, Ulrika Tysk eller någon avderas kollegor på övriga kontor ellerförvaltningar. De står i porten tilldemokratins verkstad.n SÅ FUNKAR DET/ Gruppen heternämndteamet. Den omfattar 3.5 tjänster,står till kommunstyrelsens förfogande ochär vägen in till den demokratiska processen.Gruppen ansvarar bland annat för diarietoch sekreterarskap på kommunstyrelsensoch kommunfullmäktiges sammanträden.Du kan dagligen se vad som kommit in,gått ut eller upprättats i kommunstyrelsensdiarium och allt finns på webben. Det gälleräven alla protokoll. Allt från oktober 2005och framåt finns på falun.se/e-demokrati.Det är väldigt enkelt att följa ”sitt” ärende.Exempelvis ett medborgarförslag eller enskolfråga.– Den tekniska utvecklingen har definitivtgjort det lättare för medborgarna attfölja ett ärende från förslag och förankringtill beslut och genomförande. Allt finns pånätet. Varje protokoll, varje motion. Dentillgängligheten är bra för oss alla.– För oss och den demokratiska processenspelar det ingen roll vem som vinner ellerförlorar valet. Vi gör vårt jobb med attföra diarium och sammanträdesprotokoll påsamma sätt ändå. Vår verksamhet är lagreglerad,konstaterar Kerstin Söderlund.Lagen säger att ärenden som kommer intill myndigheter ska diarieföras skyndsamt.I diariet registreras alla handlingar somkommer in eller som upprättas av myndigheten,till exempel brev, e-post, ansökningar,utredningar, yttranden och beslut. I sambandmed diarieföringen publiceras detäven på webben. Medborgarna får då snabbttillgång till, och insyn i, vad som händer ikommunen.– Den som för första gången följer ettärende genom den demokratiska processenkommer att upptäcka hur mycket somhänder på vägen till beslut och vilket engagemangtjänstemän och politikerna läggerner, säger Kerstin Söderlund. n/Medborgar förslagDu ska vara folkbokförd i Falu kommun.Förslaget kan gälla vad som helst.Förslaget behandlas av den nämndfrågan gäller.Exempel på förslag:• Asfaltera järnvägenFalun–Grycksbo till cykelväg.• Smidigare infart vid in- och utfartvid nya Slätta.• Träffpunkt i Bjursås.www.falun.se/e-demokratiinflytandeStatyn på Stora Torgetvisar Engelbrekt Engelbrektssonnär han medsvärdet befriar en kvinnasom tvingas dra plogen,ett straff för att inte habetalt skatt till kungen.Demokratiskt valda kommunalrådsom Mats Dahlström,kan förbättramedborgarnas tillvaromed fredligare medel.lighet. I stället väljer medborgarna politikersom representerar dem, representativdemokrati.Förutom fria val ska en sann demokratiäven innehålla press- och yttrandefrihet samtsjälvständiga domstolar. Det ska också finnasen grundlag som garanterar att minoriteteninte blir lidande av majoritetens vilja.– Vi behöver inte gå långt i vår omvärldför att se demokratin naggas i kanten. Detleder till ett sämre samhälle för alla, ävenför den majoritet som valt politikerna somgenomför de i dagsläget populära åtgärderna,säger Mats Dahlström och avslutar:– När demokratin minskar ökar utanförskapet.Rörelser som ställer sig utanförde demokratiska värderingarna ochprincipen om alla människors lika värdeär det verkliga hotet mot demokratin.Jag hoppas de inte växer sig starka i valet.För allas vår skull. nInternet och stämplar. Nämndteamet använder det som krävs för att göra handlingarlättillgängliga. Ulrika Tysk och Kerstin Söderlund registrerar en handling.#3, SEPTEMBER 2010 9

Tema: FolkhälsaENKÄT:Vad gör du föratt må bra?ThomasPlahn52 år, byggkonsult– Jag försöker hakul på jobbet genomatt skapa stimulerandearbetsuppgifter.Jagjoggar, cyklar, åker inlines och långfärdsskridskor.Jag mår bra av att fixa i trädgårdenoch snickra på huset. Att tittapå konst på museer och gallerier mår jagockså bra av.NiklasForslund29 år, arbetsledare– Jag mår bra avatt umgås medgoda vänner ochmin familj. Jagspelar fotboll ochdet är den roligaste fritidssysselsättningen.Genom fotbollen träffar jag mycketfolk och får många vänner.Ingels MariaStigsdotter31 år, universitetsadjunkt,HögskolanDalarna– Genom att tänkapositiva tankari alla situationermår jag bra. Jag försöker äta bra och rörapå mig. Jag tar gärna en långpromenad iskogen. I naturen mår jag bra.AmandaPersson17 år, studerande– Jag mår bästdå jag är medmin häst”Bengan”.Jag rider varjedag, det är stärkande för hela kroppen.EnarEnocsson74 år, pensionär,tidigare researcher.– Är vid stugani Staberg, därmår jag som bäst.Det är lugnt ochskönt att vara mitt i skogen.”En god hälsa på lika villkor för allainvånare.” Så ser det övergripande måletut för folkhälsoarbetet i Falu Kommun.– Ju fler invånare som mår bra ochtrivs med livet, desto större chans för enhållbar utveckling, konstaterar AngelaPoroli, kommunens folkhälsostrateg.TEXT: Kerstin LundinFOTO: Trons Lasse MattssonHälsa förn TEMA: FOLKHÄLSA/ Angela får ofta förklaraskillnaden mellan folkhälsa och närliggandebegrepp som hälsa och friskvård.– Man brukar säga att hälsa är en resurs fördig som individ medan folkhälsa är ett mål församhället.Folkhälsoarbetet går ut på att skapa struktureroch miljöer som ger människor förutsättningartill ett gott liv. Det kan röra så vitt skildaämnen som cykelvägar, demokrati, vägtrafikbulleroch simkunnighet.Arbetet handlar dels om att förebygga risker,dels om att främja god hälsa.– Hur du mår handlar ju inte bara om dinfysiska hälsa. Många andra faktorer spelar in, tillexempel jobb, bostad, vänner och i vilken graddu kan påverka din livssituation, säger Angela.Mål och åtgärderI Falu Kommun har folkhälsoarbetet en lång traditionoch sedan slutet av 1990-talet finns ett särskiltfolkhälsoprogram och årliga åtgärdsplaner.– Vi utgår från de elva målområden somfinns för det nationella folkhälsoarbetet. Målenoch åtgärderna anpassar vi sedan till de lokalaförutsättningarna, förklarar Angela.Folkhälsoarbetet är brett och omfattande.Här finns många aktörer med viktiga roller, bådeutanför och inom kommunen.– Många av kommunens grunduppdrag ärviktiga för att nå målen, säger Angela.Rökningen minskarAtt få en heltäckande bild av hur kommuninvånarnamår är inte helt enkelt, men på mångaområden görs årliga uppföljningar. Den senasterapporten ”Utvecklingen i Falun” visar blandannat att tobaksanvändningen minskar och attfler motionerar. Samtidigt ökar antalet hushållsom behöver försörjningsbidrag.– Generellt sett kan man säga att folkhälsanblir allt bättre, men att den är ojämnt fördelad.Så ser det ut i hela Sverige och Falu kommun ärtyvärr inget undantag. nFolkhälsa –målområden• Delaktighetoch inflytandei samhället• Ekonomiskaoch socialaförutsättningar• Barns och ungasuppväxtvillkor• Hälsa i arbetslivet• Miljöer ochprodukter• Hälsofrämjandehälso- och sjukvård• Skydd motsmittspridning• Sexualitet ochreproduktiv hälsa• Fysisk aktivitet• Matvanor ochlivsmedel• Tobak, alkohol,narkotika, dopningoch spelGoda vänner – viktiga för att vi ska må bra.Så jobbarFalu KommunFolkhälsoprogrammet är ett av Falunstre program för hållbar utveckling.De övriga två är tillväxtprogrammet ochmiljöprogrammet.n TEMA: FOLKHÄLSA/ Hållbar utvecklingbrukar definieras som en utveckling och tillväxtsom inte sker på bekostnad av miljön ochfolkhälsan. De tre programmen för hållbarutveckling går under namnet Falun framåt.10 VÅRT FALUN

Tema: FolkhälsaENKÄT:Vad gör du föratt må bra?och styrketränar.Johan Hedin35 år, bovärd– Umgås med familjenoch renoverarhuset. Iblandspringer jag för attfå motion.ToofanSalehpour21 år, studerande– När jag har brarelationer mår jagbra. Jag vårdarmitt sociala liv,äter rätt, gymparElisabethGrevius60 år, beteendevetareoch forskare.– Vistas mycket inaturen, plockarsvamp, fiskaroch går med hunden. Det är naturensom gäller för mig och så säger jag alltidgod morgon till solen. Då blir jagglad och får energi.LillemorDahlqvist70 år, pensionär,tidigare telefonist/kontorist– Äter god hemlagadmat, stressarinte och stickarsockor framför TV. Det är avkopplandeatt handarbeta och det mår jag bra av.EvaJohansson47 år, lokalvårdare– Dansar. Jagdansar så ofta jagfår tillfälle, mestbugg och foxtrot.Det är jätteroligt,jag träffar många trevliga människor, detär bra musik och man får motion. Jagförsöker leva här och nu och tar varapå varje dag.Folkhälsoveckaför tredje gångenVill du prova något nytt?Passa på under Folkhälsoveckan 25 september – 1 oktober.– Då kan du välja bland över hundra aktiviteter, varav de flesta är heltgratis, berättar Katarina Freij, projektledare för Folkhälsoveckan 2010.TEXT: Kerstin Lundinn TEMA: FOLKHÄLSA/ Årets Folkhälsoveckainleds med en festlig invigningpå Stora torget lördag 25 septemberkl 12–14. Under den följande veckanbjuder föreningar, företag och organisationersedan in till olika evenemang medanknytning till folkhälsa.– I årets program har vi en fantastiskbredd på aktiviteter. Här finns allt frånmeditation till värjfäktning. I år har viockså med flera programpunkter medkulturanknytning, till exempel teater,konst och arkitekturvandring i centrum,berättar Katarina Freij.Visar breddenFolkhälsoveckan arrangeras av Falu Kommuni samarbete med Svenska kyrkan iFalun, Landstinget Dalarna, HögskolanDalarna och många andra organisationeroch företag.Årets Folkhälsovecka är den tredje sedanstarten 2008.– Vi märker att konceptet börjar bliinarbetat nu och det känns roligt, sägerKatarina Freij.Varför arrangerar Falu Kommun enspeciell folkhälsovecka?– Kommunen arbetar med folkhälsaåret om utifrån Folkhälsoprogrammet,ett av våra tre program för hållbar utveckling.Syftet med själva veckan är attvisa upp den bredd av folkhälsoaktivitetersom erbjuds i Falu kommun och på såvis inspirera fler människor att göra såntsom får dem att må bra. Samtidigt hoppasvi att Folkhälsoveckan innebär liteextra uppmärksamhet och uppmuntrantill alla som jobbar inom folkhälsosektorn,inte minst de som jobbar ideellt. nEtt axplock urfolkhälsoveckans program:Hela programmet medföljer Annonsbladetsöndag 19 september och finns även påwww.falun.se/folkhalsovecka.Lördag 25 september• Invigning Stora torget, medunderhållning. Kl 12–14.• Vandring i Bjursås prästskog. Kl 10.• Prova på meditation. Falu Kristinekyrka. Kl 14.30 och 15.15.Måndag 26 september• Harmsarvet: Skördedag kl 10–14,guidad vandring kl 11.• Prova på boxning. Falu BK-lokalen.Kl 14 och 15.15.• Tipspromenad i RottnebyTisdag 27 september• Stadsvandring – arkitektur och konst.Samling vid Stora torget Kl 17.• Fotmassage. Salong Fotfager.Kl 10–16.• Prova på bågskytte. Hyttg 48 C.Kl 18–20.Onsdag 28 september• En rivstart på dagen! Intensivvattengympa. Lugnet. Kl 6.30.• Natten är dagens mor, Dalateatern.Kl 15.• Rörelse för hälsans skull, föreläsn.Stadsbiblioteket Kl 18.Torsdag 29 september• Tre öppna föreläsningar omrörelse och hälsa. Studenternas Hus.Kl 10,11,13.• Rörelsepaus – senaste nytt!Stadsbibl. Kl 12.• Öppet Hus Svärdsjö vårdcentral.Kl 14–18.• ”Det gäller livet” Föreläsning ommobbing. Stadsbiblioteket Kl 19.Fredag 30 september• Mindfulness i livet. Lugnetskolansaula. Kl 19.• Teater prova-på. Arenan. Kl 18.• Cirkelträning i Sundborn. Kl 20.Lördag 1 oktober• Prova på värjfäktning. FBTK-hallen.Kl 17.30• Ekologiska kropps- och ansiktsbehandlingar.Slagg 27. Kl 15–18.Foto: Bodil Johansson/Bildarkivet.se12 VÅRT FALUN

Årets tema för Folkhälsoveckan är ”Rörelse i vardagen”.– Vi människor är gjorda för rörelse. Om vi inte rörpå oss mår vi inte bra, så enkelt är det. Men du måsteinte åka Vasaloppet, huvudsaken är att du rör på diglite varje dag, säger Malin Jonsson som arbetar medfolkhälsa och fysisk aktivitet på Falu Kommun.TEXT: Kerstin LundinVardagsmotiongörskillnad30 min rörelse*varje dag• Gå eller cykla till jobbet• Hitta en promenadkompis• Ta en lunchpromenadmed en kollega• Gå ut med grannens hund• Cykla med barnen tillskola och träning• Träna själv när barnentränar• Arbeta i trädgårdeneller skotta snö• Välj trapporna om du kan• Välj parkeringsplatsenlängst bort• Ta en promenad medanditt barn tränar• Sätt upp mål och belönadig själv• Ge inte upp* kan delas upp i 2 x 15 minn TEMA:FOLKHÄLSA/ Malinkonstaterar att vi i dagenssamhälle byggt bortmycket naturlig rörelse.Vi kan till exempelparkera precis utanförMalin Jonsson affären och dra kundvagnenända fram till bilenoch mellan våningarna i shoppinggallerian finnsrulltrappor och hiss, inte vanliga trappor.– Det här är självklart positivt om du exempelvishar ett funktionshinder, men det görsamtidigt att unga och friska människor intefår den naturliga rörelse i vardagen som debehöver, säger Malin.Cykla till jobbetMånga säger sig sakna tid för motion, men detargumentet köper inte Malin.– Man brukar säga att om du inte kan avsättatid nu för att röra på dig, kommer du så småningomatt få avsätta tid för att vara sjuk.Hon är noga med att påpeka att rörelse i vardageninte är något märkvärdigt. Du behöveringen särskild utrustning och du blir inte svettig.Knepet är att göra det till en naturlig del avdagen, då blir det snart en vana.– Kan du till exempel gå eller cykla till jobbetär det perfekt.Komma igångFör den som redan motionerar är det enkelt attfortsätta, det har helt enkelt blivit en vana. Ettexempel är hundägare som är ute och går oavsettväder, året om.För den som inte rör på sig alls är situationenen helt annan – att komma över tröskeln ochvälja en kvällspromenad istället för en kväll itv-soffan kan vara jättesvårt.– Motivationen måste komma inifrån, denkan inte komma från någon annan. Du måstesjälv vilja göra en förändring. När du har kommitså långt finns det massor med alternativ ochhjälp att få, i kommunen finns många klubbaroch föreningar. Och vill du sköta din motionsjälv, försök gärna få med dig en kompis – tillsammansgår det lättare.Om det ändå känns helt omöjligt, om varkentid eller ork finns på vardagskvällen, har Malinett annat tips:– Motionera under lunchen eller på vägen tilloch från jobbet. Du kommer att märka att dublir både piggare och gladare.Ge inte uppNär du bestämt dig för att få in mer rörelse idin vardag – 30 minuter är vad du behöver föratt behålla en god hälsa – gäller det att tänkalångsiktigt.– Man får inte in en ny vana på två veckor,det tar längre tid. Var beredd på att det tar emoti början, men ge inte upp utan kämpa på. Snartkommer du att vilja röra på kroppen varje dagoch då går det av sig själv. Åker du till exempelutomlands på semester tar du inte ledigt frånmotionen, då packar du med ett par brapromenadskor! n#3, SEPTEMBER 2010 13

falun.se/Familjen Shuker flydde från Irak för ett par år sedan. Då de kom hopade sig frågorna. Frågor som de lätt får svar på viafaddrarna Elisabeth och Peter. Från vänster: Zaid, Tabarak, Elisabeth, Huda, Saad och Mohammed. Peter håller i kameran.DE VILLE BARA HJÄLPA TILLfick vänner förElisabeth och hennes man Peterhade funderingar på hur de skullekunna bli ett stöd åt någon somjust flyttat till Sverige. Genomfadder verksamheten vid FaluKommuns integrationsenhetfann de familjen Shuker.Här berättar de båda familjernaom hur de blev bästa vänner.TEXT: Solveig GezeliusFOTO: Privatn FADDERVERKSAMHET/ – Av en slump fickjag en broschyr från integrationskontoret därde efterlyste fadderfamiljer, berättar ElisabethLindgren Eneflo som tillsammans med sin mannumera är bästa vänner med familjen Shuker.Muhammed Shuker flydde från Irak för treår sedan och kom till Falun. Efter ett år komäven hans fru och tre barn.Positivt möteSedan familjerna träffades första gången för tvåår sedan har de haft mycket utbyte av varandraoch är nu riktigt goda vänner. De har åktskridskor och spark, varit på bio och utflykter.De har bakat pepparkakor tillsammans inför juloch de deltar i varandras födelsedagar och andrafamiljehögtider.– Vi blev glada då vi förstod att det fannsen svensk familj som ville ge oss stöd i integrationsarbetet.För oss var det inte så lätt i början.Frågorna hopade sig och svenska språket var ettstort hinder, säger Mohammed och Huda sombåda redan kommit in på arbetsmarknaden omän inte i rätt bransch.– Det viktigaste för oss är att kunna klara osssjälva. Att ha jobb, tjäna pengar och vara delaktigai samhället. Det betyder mycket för oss attfå ta del av vår fadderfamiljs sociala kontaktnät,säger Mohammed.– Då familjen Shuker är hos oss träffar deäven våra vänner och med tiden växer deraseget kontaktnät, säger Elisabeth som tycker attfadderskapet varit mycket givande.– Det viktigaste är att vi får se hur livetfungerar i Sverige. Hur gör man då man träffarnågon svensk? Bjuder man hem dem på mid-14 VÅRT FALUN

Ett stegnärmare enskateboardparklivetLeif Johansson/Bildarkivet.sen FRITID/ Skateboardparken vid Västraskolan kan börja byggas till våren.– Ärendet har tagit tid men nu är detenbart ett formellt beslut och en upphandlingkvar, konstaterar Lars-ErikMåg, fp, ordförande i trafik- och fritidsnämnden.Marken mellan Västra skolans gymnastiksaloch bensinstationen har längeanvänts av Faluns skateboardåkare. Likagammal är önskan om en specialanpassadskateboardpark. Den nya parken hardesignats i nära samverkan med skateboardåkareoch representanter från föreningensitter med i styrgruppen sområdger trafik- och fritidsnämnden.– Alla inblandade vet hur landet liggeroch vilka pengar som finns. Medhjälp av en konsult ska styrgruppen tafram ett upphandlingsunderlag som geross så mycket som möjligt för pengarna,berättar Måg.När upphandlingsunderlaget är klartgörs en upphandling och man skriverkontrakt med en entreprenör som skaschakta och gjuta fram skateboardparkenenligt de nya ritningarna. Budgeten förprojektet ligger på 4,5 miljoner kronor.Innan jobbet kan börja ska kommunstyrelsenfatta sitt beslut, något som sannoliktär en formalitet.– Målsättningen är att jobbet sättsigång när tjälen gått ur marken i vår.Jag vågar inte lova något men om planenhåller har vi invigning av parken någongång nästa sommar, konstaterar Måg. ndag direkt och hur gör man i vardagen? Detär de frågorna som är svårast att ta reda påom man inte lär känna någon svensk, sägerMohammed.– Vi måste tala om för invandrare hur vigör, vilka regler som gäller och vilka lagar vihar här. Allt tar tid och att vara fadderfamilj ärett mycket bra sätt att hjälpa till, säger Peter.– Det är jätteviktigt att lära sig hur alltfungerar och vad som gäller i Sverige men nukan vi ju fråga Peter och Elisabeth, säger Zaidsom är 19 år och på god väg mot drömjobbetsom civilingenjör.Ambitiös familjLillasyster Tabarak som är tio år har lärt sigspråket perfekt och stortrivs i skolan. MellanbrodernSaad som är 17 år ligger i med skolar-Bli fadder!Motverka okunskap, fördomaroch segregation.Erbjud nyanlända enchans att träna påsvenska språket.Läs mer på:www.falun.se ellerkontaktaSonja Johansson,tfn 023-827 27,sonja.johansson@falun.sebetet och hoppas klara proverna i svenskaså att han kommer in på gymnasiet.– Om jag inte kommer in får jag gå ettår på IV och plugga svenska och då tapparjag ett år, säger Saad som är lika ambitiösoch framåtsträvande som övriga familjen.– Det här är ett lysande exempel påfadderverksamheten då den fungerar sombäst. Vi skulle behöva många fler faddrareller fadderfamiljer i Falu kommun, sägerSonja Johansson som är integrationshandläggarepå integrationsenheten i FaluKommun.– Att vara fadder är helt frivilligt ochman bestämmer själv hur mycket tid manvill lägga på kontakterna. Det viktiga äratt det känns rätt och att man vill hjälpatill, säger Sonja. n#3, SEPTEMBER 2010 15

falun.se/Skid-VM 2015 kommer att avgöras på Lugneti Falun. Det står klart sedan den internationellaFIS-kommittén fattade sitt beslut 15 juni.Men vad innebär ett skid-VM egentligen?Vad kostar det? Vad har vi att vinna?Vårt Falun har frågat kommunalrådetMikael Rosén (M).TEXT: Kerstin LundinFOTO: Trons Lasse MattssonSkid-VMtill Falun2015Varför sökte Falun skid-VM 2015?– För att ett skid-VM betyder oerhört mycketför Falun och hela regionen. Dels marknadsföringsmässigt,dels i fråga om ökade investeringaroch antal besökare. Dessutom är det någotvi kan vara stolta över, nu är det fjärde gångenFalun står som värd för skid-VM. Vi finns redanpå kartan, men nu stärker vi vår ställning somarrangörsstad.Vad kommer det att kosta?– Utgifterna får styras av intäkterna. En fullständigkalkyl är ännu inte klar, men vi är tydliga medatt skid-VM inte ska belasta skattebetalarna.På vilket sätt kan skid-VM ge Falun intäkter?– Om det kommer 10 000 personer till Falununder skid-VM och var och en spenderar1 000 kronor om dagen innebär det 10miljoner kronor i ökad omsättning. Men nukommer det antagligen inte att handla om10 000 besökare, utan snarare om upp emot50 000. Det betyder 40–50 miljoner extraom dagen till hotell, butiker, restaurangeroch så vidare. Vi får också ta del av intäkternafrån tv-rättigheterna.Och när tävlingarna är över, vad händer då?– Skid-VM är ingen isolerad händelse. Vi haren process dit med fler investeringar och flerbesökare, sedan själva mästerskapet och därefterinvesteringar som lever vidare. Och de positivaeffekterna gäller inte bara Falun, utan hela regionen.Det var inte för att vara snälla som restenav Dalarnas kommuner och länsstyrelsen ställdesig bakom vår kandidatur!Vilka slags investeringar kan det handla om?– Vägar och hotell, till exempel. Scandic HotelLugnet och Lugnetleden är direkta resultat avskid-VM 1993. Inför skid-VM 2015 behöver viöka antalet gästbäddar igen och det kommer attleda till nya investeringar.Behöver vi fler hotell i Falun?– Med fler hotellrum kan vi utveckla Falun somevenemangsstad. Vi har redan många evenemang,men vi skulle kunna ha både större och fler.Foto: Håkan Edvardsson”Det var inteför att varasnälla somresten avDalarnaskommuner ochläns styrelsenställde sigbakom vårkandidatur!”Mikael Rosén (M)Hur kommer faluborna att märkaav skid-VM under tiden fram tilltävlingarna?– Än så länge märks det inte så mycket utåt,men vi kan redan konstatera att intresset förFalun har ökat. Flera företag har intresse avatt finnas i Falun och vi förväntar oss attplanerade investeringar i väg och järnväg nufår högre prioritet. Skid-VM ger till exempelextra skjuts åt byggandet av Södra centrum ochResecentrum och Trafikverket har redan hörtav sig kring flera vägprojekt, bland annat E16.Vad vill du säga till de falubor som är motsatsningen på hoppbackar och skid-VM?– Man kan inte se skid-VM som en isoleradhändelse. Skid-VM är ett evenemang som bidrartill ökade investeringar och fler besökare iFalun och i hela regionen. Många blandar ihopinvesteringspengar och driftspengar. Investeringarnasom vi nu gör kommer i slutänden attge mer pengar till exempelvis skola och äldreomsorg,inte mindre. Om vi, tvärt emot vad vitror, skulle få en kostnad för skid-VM slås den16 VÅRT FALUN

Möt BjörnRanelidFoto: Sara Mac Keyn FALUN/ Torsdag 11 november kl 19kan du lyssna till författaren och AugustprisvinnarenBjörn Ranelid på Falustadsbibliotek.Björn Ranelid debuterade 1983 medDen överlevande trädgårdsmästaren,sedan dess har han skrivit närmare trettioböcker. Hans senaste roman kom tidigarei år och heter Kniven i hjärtat. BjörnRanelid är en ofta anlitad föredragshållareoch krönikör som också synts på tv,bland annat i Stjärnorna på slottet och Påspåret.De aktiva gillar de utslagsgivande banorna på Lugnet.Gemensamsatsning påRunn/FaktaSkid-VMI VM-grenarna ingår längdskidåkning,backhoppning och nordisk kombination.VM-orter på 2000-talet2001 Lathis, Finland2003 Val di Fiemme, Italien2005 Oberstdorf, Österrike2007 Sapporo, Japan2009 Liberec, Tjeckien2011 Oslo, Norge2013 Val di Fiemme, Italien2015 Falun, SverigeFaluns fjärde skid-VMFalun har stått som värd för skid-VM tregånger tidigare: 1954, 1974 och 1993.Falun vann omröstningen i juni medminsta möjliga marginal.Av de fyra konkurrenterna föllOberstdorf (Österrike) och Zakopane(Polen) bort först.Mellan finska Lahtis och Falunskiljde det slutligen bara en röst: Lahtifick sju, Falun fick åtta.Kampanjen för skid-VM 2015 gickunder namnet Beyond Skiing 2015.VM-bolagFalu Kommun och Svenska Skid förbundethar bildat ett speciellt VM-bolag.Sannolikt kommer det på sikt att hafler delägare.Ledamöter, bolagsstyrelsen:Sven von Holst, arbetande styrelseordförande,Jerker Löfgren, SvenskaSkidförbundet, Per Lehman, SvenskaSkidförbundet, Mikael Rosén (M),kommunalråd, Falun, Jonny Gahnshag(S), oppositionsråd, Falun.VM-bolaget har nyligen öppnat ett kanslii skidförbundets lokaler på Lugnet.ut på många år och då handlar det ommycket blygsamma belopp.Många aktiva deltog i kampanjenför Falun, bland annat flera norrmän.Varför?– De aktiva säger att de gillar banornapå Lugnet eftersom de är utslagsgivande,inte minst Mördarbacken. PåLugnet är det inga tillfälligheter somavgör, utan här vinner den somverkligen är bäst.Är det viktigt med svenskaframgångar under VM?– Det tror jag. I VM 1993 gick det juriktigt dåligt för Sverige ända fram tillsista dagen då Mogren vann femmilenoch det är den dagen alla minns, trotsatt det är 17 år sedan.Idag finns det ett gäng duktiga åkaresom säger att de fått en kick av att haett hemma-VM att se fram emot, så vihoppas på det bästa. nn RUNN/ Region Dalarna, FaluKommun och Borlänge kommun villgöra skärgårdssjön Runn mer tillgänglig.Tanken är att nya cykelvägar, bryggor ochrastplatser ska gynna såväl besökare somkommuninvånare. Det ska bland annatbli möjligt att cykla runt Runn, utan attbehöva cykla på starkt trafikerade vägar.På så sätt ska det gå att nå exempelvisgruvan, Staberg och Ornässtugan påcykel.Att utveckla båtturismen är ettannat mål.Totalt handlar det om investeringarpå nära 22 miljoner kronor.För att projektet Infrastruktur Runnska kunna genomföras krävs ett strukturfondsstödfrån EU på nära 11 miljonerkronor. Region Dalarna kommer i så fallatt gå in med 5,5 miljoner, Falu Kommunmed 3,4 miljoner och Borlänge med1,8 miljoner kronor. Andra aktörer somsamverkar i projektet är VärldsarvetFalun, Visit Falun Borlänge, Borlängeenergi och flera företag.#3, SEPTEMBER 2010 17

falun.se/Att träffas för18 VÅRT FALUN

– Dagen blir inte lika lång när man har något att se fram emot,det blir ett avbrott och så går det några timmar, konstaterarMarianne Sundqvist. Hon är en av dem som ses på TräffpunktSmedjan varje tisdag för att spela bingo tillsammans. Mariannebor på Servicehuset Smedjan. Hon tycker det är trevligt att ävende som inte bor i huset hittar till de aktiviteter som erbjuds.TEXT: Emma NormanFOTO: Jonny Mattssonsällskapets skulln OMVÅRDNAD/ Träffpunkterna finns föräldre som vill ha någon att prata med och någotatt göra. Hit är alla välkomna på de aktivitetersom arrangeras. Varje vecka spelas det bingooch efter serveras kaffe. Träffpunkterna fungerarsom en mötesplats där social isolering förebyggsgenom aktiviteter som alla kan vara med på.– Roligast är det när det är lite underhållningoch musik, tycker Eivor Johansson sombor i Elsborg.Eivor är snart 84 år och för henne betydermöjligheten att träffas oerhört mycket. Programmetför hösten är väldigt varierat och innehållerbåde modevisning och gymnastik.Många nya vänner– Man kommer hit för att få sällskap. Vi blir litesom en familj där alla är i samma ålder och vipratar med varandra, säger Eivor. Det är sköntatt få sällskap när man dricker kaffe.Vilka aktiviteter som arrangeras spelar inte såstor roll för Eivor, det viktiga är att faktisktgöra något och att umgås. På TräffpunktSmedjan har hon lärt känna många nya vänner.Ylva Edbäck arbetar som fritidsledare förTräffpunkt Smedjan och menar att det socialaumgänget för de äldre är viktigare än vad mankan tro.– Vi har aktiviteter nästan alla dagar, menäven de dagar vi inte har något så kommerflera hit för att fika. Det är då man förstår viktenav att vi har en plats att mötas på, sägerYlva.Tanken med att ha många olika aktiviteter äratt alla ska känna att de orkar med och vill varamed. Ylva planerar just nu för att få in bridgepå programmet. Samtliga aktiviteter är till självkostnadspris.– Det brukar komma 25 personer, men närvi har musikunderhållning är det många fler.Trio med Bumba lockade över 100 personersom sjöng med i låtarna, berättar Ylva.FaktaKommunens träffpunkterfinns på tre platser:Britsarvsgården, Smedjan(kvarteret Järnet), ochSvärdsjö.Träffpunkternas programfinns på stadshuset,vård centraler ochbibliotek samt påwww.falun.seFritidsledarna kanockså skicka programmethem till dig.29 september finnssamtliga fritidsledarefrån alla Träffpunkterpå stan för att geinformation och spridaprogrammet.Att finnas för varandra– Vi är ungefär lika gamla allihopa men vissaav oss är piggare än andra. Några hör dåligt ellerser dåligt och då får man ställa upp och hjälpatill för snart kanske det är min tur, säger RolfFransson.Bingospelandet är återkommande varje veckaoch är ett bra sätt att hålla igång huvudet, sägerRolf som vinner första omgången.– Det är kul när man får ropa bingo, sägerMarianne.Men kanske det inte är bingon som är detviktigaste utan kaffet och pratet efter spelet,det tycker Eivor och Rolf. Oftast är dessutombrödet nybakat av Ylva. nHar du frågor, kontakta fritidsledarna:Träffpunkt Britsarvsgården, 023-877 14Träffpunkt Smedjan, 023-827 06, 023-872 85Träffpunkt Svärdsjö, 023-815 30#3, SEPTEMBER 2010 19

falun.se/Henrik Fexeushar hjärnkolln KVALITETSVECKAN/ Vill du veta hurdu ska förstå andra? Vill du att andra skaförstå dig bättre?Hur får du andra att tycka som du?Lär dig använda ickeverbal kommunikationav Henrik Fexeus, känd från tv-programmet”Hjärnstorm”. I höst kommerhan till Falun.Hans föreläsning är öppen för allaoch är en del av Kvalitetsveckan som arrangerasav omvårdnadsförvaltningen.Dag och tid: onsdag 24 november kl10–12 och 13.15–15.15 (välj för- ellereftermiddag). Pris: 200 kr. Anmälan senast15 oktober till gunilla.runstrom@falun.se, eller via post till Gunilla Runström,Falu Kommun, Omvårdnadsförvaltningen,791 83 Falun.Tipspromenaden på invigningsdagenlockade många besökare.Nyttnaturreservatn BJURSÅS/ Lördag 28 augustiinvigdes naturreservatet Bjursås prästskogav biskop Thomas Söderberg ochkommunalrådet Mikael Rosén. Nära200 intresserade kom till den soligainvigningen av kommunens nyastenaturreservat.Prästskogen ligger söder om Bjursåsskolanoch bjuder på stor variation:öppna ängar, rinnande vatten och gammalskog. När skogen för några år sedanhotades av avverkning kämpade bådeBjursåsskolan och Naturskyddsföreningenför att den skulle få vara kvar.Engagemanget gav resultat och genomett samarbete mellan Falu Kommun,Svenska kyrkan och LänsstyrelsenDalarna har det värdefulla naturområdetnu bevarats för framtiden.Vill du besöka Bjursås prästskog? Läsmer på www.falun.se/upplevfalunFörskolechefen Jan-Erik Andrén diskuterar höstens arbete med förskolornas specialpedagoger Carina Johansson, Britt Hedberg Maritzoch Elisabeth Lindgren Eneflo. I gruppen ingår åtta specialpedagoger som arbetar med kommunens 2 500 barn i åldern 1–5 år.Unika pedagogerLYFTER FÖRSKOLANFalu Kommun har åtta specialpedagoger knutna tillförskolan. Genom att jobba nära förskolans personalbidrar de till en förskola där alla barn bemöts lika ochfår stöd till bättre självkänsla.– Det är kul att vi kan satsa för en gångs skull och stöttavåra verksamheter, säger skolnämndens ordförandeMaria Gehlin, Falupartiet.TEXT OCH FOTO: Solveig Gezelius20 VÅRT FALUN

Lena var först och har roligastFakta:I Falu kommun finnsnärmare 2 500 barn iåldern 1–5 år.Det finns 58 förskolor,17 förskolerektoreroch ett 50-tal dagbarnvårdare.Gruppen med åtta specialpedagogerär ettstöd för hela förskoleverksamheten.Specialpedagogernasarbetsuppgifter är att:• skapa goda förutsättningarförlärande och utvecklingtillsammansmed rektorer ochpedagoger.• vara en länk tillandra aktörer tillexempel elevhälsan,BVC, logopedermed flera.• ge pedagogiskhandledning.• leda utvecklingsochförändringsarbete.• ge kompetensutvecklingförpersonal genombland annat Vägledandesamspel.• vara ett stöd förenskilda barns olikabehov i samråd medderas föräldrar.Lena Mellström är Falu Kommunsförsta anställda specialpedagog.– Jag har världens roligaste jobb,säger Lena.TEXT OCH FOTO: Solveig Gezeliusn SKOLA/ Efter att ha arbetat och pluggattvå år på halvtid anställdes Lena Mellström2004 av förskolerektorerna Harriet Ankerbladoch Ann-Christin Andersson. Nu äralla åtta anställda av skoldistrikten och harJan-Erik Andrén som chef.– Då Lena blev klar med utbildningen2004 ville vi ha henne kvar i verksamheten.Det var en bra lösning att dela henne mellanoss och en förutsättning för att få in tjänsteni budgeten, säger Harriet Ankerblad somtycker specialpedagogens arbete är guld värt.– Jag har världens roligaste jobb, målet äratt alla barn ska känna att det betyder någotatt de är här. Vi jobbar mycket med att stärkasjälvkänslan, säger Lena.Lena har utvecklat arbetet med tyngdpunktpå systematiskt kvalitetsarbete och fåttin det i nära samarbete med de övriga specialpedagogerna.Det man märkt tydligt är attpedagogerna stärkts i sin yrkesroll. De kanmöta barns behov på ett professionellt sättoch de vet att de alltid har specialpedagogenatt konsultera vid behov.– Vi har helt klart höjt förskolans kvaliteti och med samarbetet med specialpedagogerna,säger Harriet och förklarar att personalenblivit starkare i uppdraget vilket är positivtför såväl självkänslan som barnen. nSpecialpedagog Lena Mellström, till höger, har kalendern full med mötestider och anteckningar.Harriet Ankerblad, rektor vid förskolan Järnet och Glashyttan samt samordnare för Elsborgsfamiljecentrum, har bara positiva erfarenheter av specialpedagogernas arbete i förskolorna.n SKOLA/ Gruppen är en resurs utöver detvanliga och arbetar direkt under förskolechefJan-Erik Andrén. Det finns ingen tradition medspecialpedagoger inom förskolan, gruppen harfått skapa sina egna metoder. SpecialpedagogernaCarina Johansson, Elisabeth LindgrenEneflo och Britt Hedberg Maritz är ense omatt det varit spännande och roligt att bygga uppnågot som är viktigt för alla.Samtliga i gruppen har runt 20 års yrkeserfarenhetoch utbyter hela tiden erfarenheter ochkunskap med varandra.Utgår från läroplanenArbetssättet har utarbetats i nära samarbete medrektorer och arbetslag. Allt utgår från läroplanenmen behoven ser olika ut på förskolorna. Måletär att få likvärdiga förutsättningar för alla barnatt nå målen. Arbetet är inriktat på att skapa godaförutsättningar för barnen, utifrån deras individuellabehov. Därför arbetar gruppen sällanmed enskilda barn.– Vi arbetar istället med arbetslagen somarbetar med barngrupperna. Handlar det omnågot individuellt bekymmer träffar vi barnettillsammans med gruppen och vi är bara medoch observerar, berättar Britt.– Det handlar mest om att ge handledning åtarbetslag i deras utvecklingsarbete. Vi tittar påden pedagogiska miljön och samspelet i gruppen.Barn kan få svårigheter om inte miljönfungerar.Reflekterande samtal– Förhållningssätt arbetar vi också med. Vi sägertill exempel att barn är livliga. Barn blir livliga iostrukturerade miljöer, det gäller för specialpedagogernaatt göra personalen uppmärksam påförhållningssättet. Det är ofta bra att sitta ochprata om sådana frågor i reflekterande samtal,säger Jan-Erik.Ofta uppstår intressanta resultat efter reflekterandesamtal. Resultaten tas upp som godaexempel vid nätverksträffar med rektorer och arbetsgrupper.På så vis sprids kunskap och metoderpå ett naturligt sätt.”Lyssnande,dokumentationoch reflektionär några kännetecken,liksomatt se påolikhet somett viktigtvärde.”Nu finns planer på att bjuda in till nätverksträffarutifrån olika ämnesområden, till exempelsamtal om matematik, mångkulturellafrågor, vägledande samtal och förhållningssätt.Verktyg och metoder– Läroplanen som är grunden blir som ett hjuldär vi hämtar verktyg och metoder, berättarCarina.I läroplanen är synen på kunskap ochlärande lik den pedagogiska filosofin, ReggioEmilia. En pedagogik som går ut på att utvecklabarnens alla uttrycksmöjligheter. Lyssnande,dokumentation och reflektion är någrakännetecken, liksom att se på olikhet som ettviktigt värde.– Det här är jättepositivt. Vi har pratatmycket om vilken kompetens som behövs föratt barnen ska öka sin måluppfyllelse. Det härstödet har bedömts som en viktig insats av förvaltningen.Det är kul att vi kan satsa för engångs skull och stötta våra verksamheter, sägerskolnämndens ordförande Maria Gehlin. n#3, SEPTEMBER 2010 21

falun.se/Tryggare, enklareoch säkrare hemtjänst– Systemet skapar en trygg, enkel ochsäker hemtjänst.Pia JoelssonTES-mobil är ett nytt gemensamtplanerings- och arbetsverktyg förFalu Kommuns hemtjänstpersonal –ett verktyg som ska ge samma högakvalitet i hela kommunens hemtjänst.TEXT: Emma NormanFOTO: Håkan Edvardssonn HEMTJÄNSTEN/ I Falu Kommunshemtjänst jobbar cirka 500 personer. Sedanmaj 2010 använder alla hemtjänstgrupperTES-mobil, ett nytt arbetssystem somersätter många papper. Via mobilen fårhemtjänstpersonalen med sig planeringenför dagen, all information om kundernasamt rapporterar vad som gjorts hos vilkenkund. Allt finns direkt digitalt i personalensmobiltelefoner.– Vi har haft olika former av utbildningutifrån deltagarnas teknikvana. Alla skakänna sig trygga med systemet, säger HenrikCzuczor som tillsammans med Anna-Lena Brattlöf har utbildat samtliga inomhemtjänsten.Nyckelfria låsDen NFC-teknik, kommunikation pånära avstånd, som används erbjuder ocksåflera utvecklingsmöjligheter, berättar PiaJoelsson.– När sedan nästa steg tas och de nyckelfrialåsen införs höjer vi verkligen kvalitetenför kunden.Detta innebär att när ett larm går kanpersonalen åka direkt till den som larmatistället för att först åka och hämtarätt nyckel. För kunder och anhöriga kanjust denna funktion, som också kommeratt utföras via mobilerna, betyda oerhörtmycket.Bättre planeringDebatten kring det nya systemet har varitintensiv. Ulrika Lundin påpekar att detdock är samma planering som görs, menatt sättet att föra ut planering och informationhar förändrats, liksom att det ärett nytt sätt att registrera arbetsinsatser.Systemet möjliggör en bättre planeringgenom att det blir tydligare hur lång tidarbetsuppgifter tar och vad som faktisktutförs.– Det viktigaste är pensionärerna, vårakunder, det är dem vi ska fokusera på och mobilenska bara vara ett hjälpverktyg. Fördelenär också att nu kan alla nå varandra, alla har enarbetsmobil, säger Ulrika. nMaskinrummen på vindarna innehåller numängder av olika ledningar och mätare.Skönare ochRöd prick för registreringI praktiken går det till så att hemtjänstpersonalenloggar in på sin mobiltelefon ochfår sin planering för dagen. Därefter utförde arbetet i den ordning som planeringenvisar, om inte något särskilt sker.– Man registrerar att man kommertill kunden genom att hålla upp telefonenmot den lilla taggen, en rödprick, som sitter på dörrposten ochgör sedan samma sak när man gårdärifrån. Övrigt arbete som vi görmed telefonerna behöver vi inte görainne hos kunden, säger Ulrika Lundin,samordnare inom HemtjänstenSundborn.– Via TES och insatsrapporteringensom görs i mobilerna, får viett underlag för debitering som byggerpå faktiskt utförd tid hos kunden, sägerPia Joelsson, omvårdnadschefFalu Kommun.– Det är den största omställningenfrån elvärmetill fjärrvärme som gjortsi Sverige. Självklart blevdet mycket jobb meddet, konstaterar StenWickström, bovärd vidKopparstaden.Mer än 2 000 hyresgästerberördes närhela Bojsenburg gicköver från el till fjärrvärme.Investeringenminskar koldioxidutsläppenmed 12 000ton per år, lika mycketsom 3 800 bilar släpperut. Så det är inte baramiljön i Falun sommår bra av bytet.TEXT: Solveig GezeliusFOTO: Håkan Edvardsson och Solveig Gezelius22 VÅRT FALUN

Hyresgästen Petra Olsson och Maria Hongisto, Falu Energi & Vattens projektledare, gläds åtslutresultatet av jätteinvesteringen som ger 1 058 lägenheter fjärrvärme.FaktaFjärrvärmen producerasi Västermalmsverketpå Ingarvet. Kraftvärmeverketproducerarvärme, el och kylai ett smart energisystem.98 procent av detsom eldas är biobränsleav flis, spån ochbark som hämtas frånskogarna runt Falun.Eldningen är effektivoch rökgaserna renasäven från de minstapartiklarna. Röken urskorstenen består tillstörsta delen av vattenångaoch askan ärså ren så den körs tillbakatill skogen.Arbetet med att bytatill fjärrvärme i 99byggnader startade ijanuari 2008 och blevklart i augusti 2010.Falu Energi & Vattenhar investerat cirka 15miljoner och Kopparstadenhar investeratcirka 80 miljoner. Cirka25 procent av kostnadenhar Boverket skjutittill i form av bidragdå investeringengjorts för miljön.grönare värme i Bojsenburgn ENERGI/ Projektet var ett samarbete mellanFalu Kommuns bostadsbolag Kopparstadenoch Falu Energi & Vatten, FEV. FEV har bekostatgrävning och dragit cirka fem kilometerfjärrvärmeledning upp till vinden på varje hus.Kopparstaden har haft ansvaret för projektetoch alla övriga entreprenörer. De har bekostatoch dragit in cirka sex kilometer vattenrör,installerat värmeväxlare i varje hus och ersattelradiatorerna med vattenburna element.Kopparstaden är miljöcertifierat. Att bytatill ett miljövänligare uppvärmningssystem liggerhelt i företagets linje. Kostnaden har delvistäckts med statliga bidrag vilket betyder att hyrornainte höjs på grund av satsningen.Prisvärd satsning– Fjärrvärmen är prisvärd, enkel, bekymmersfrioch miljövänlig. Vi får också jämnare temperaturoch stabilare vattenflöden till lägenheterna,berättar Daniel Johansson som var Kopparstadensrepresentant på plats och hade hyresgästansvaretunder byggtiden.Innan bygget startade anordnade Kopparstadenen studieresa till Förbo i Göteborg, ett områdedär man redan bytt till fjärrvärme.– Vi var närmare 15 personer som åkte, berättarDaniel. Det var flera representanter frånKopparstaden, FEV, och vår entreprenör YITsamt den dåvarande ordföranden i den lokalahyresgästföreningen som var där. Vi ville att såmånga som möjligt skulle få erfarenhet som vikunde ta med oss in i vårt projekt.Bra samarbete– Vi fick många bra tips och lärde oss mycketsom vi sedan hade stor nytta av i kontaktenmed de boende. Jag besökte varje hyresgästoch förberedde dem på vad som skulle göras ideras lägenhet. Det är mycket speciellt attarbeta i människors hem och vissa har speciellabehov som man måste ta hänsyn till, berättarDaniel och påtalar att samarbetet med såvälhyres gästerna som hyresgästföreningen fungeratmycket bra.Under byggtiden har man grävt diken på”Det är mycketspeciellt attarbeta imänniskorshem och vissahar speciellabehov somman måste tahänsyn till …”varje gård, borrat runt 1 500 hål per vecka ochgjort arbeten i varenda lägenhet.Hur har ombyggnaden påverkatde boende?Vi ställde frågan till Petra Olsson som harmånga barn som bor hemma.– Det har varit bullrigt, dammigt och mycketavgaser. I somras kände jag stor oro för barnenssäkerhet utomhus. Men jag har bara gott attsäga om personalen som informerade och desom gjorde grävjobben och installerade elementoch rör.– Då grävmaskinister och lastbilschaufförersåg att barn var i närheten och på väg till skolangjorde de uppehåll i arbetet. De hade hela tidenögonkontakt med varandra och jag fick uppfattningenatt säkerheten var det viktigaste för dem,säger Petra och visar hur hon fick rörkillarna attplacera rören där hon ville ha dem.– Nu är allt återställt och det blev riktigt fint,säger Maria Hongisto och Petra, som är gladöver att alla maskiner är borta, håller med. n#3, SEPTEMBER 2010 23

Kalendariet september–novemberKänner dudin kommun?Calle Bredberg/Bildarkivet.seMikael Svensson/Bildarkivet.seBjörn Johansson/Bildarkivet.seBodil Johansson/Bildarkivet.se22 Modellflyg. Med möjlighetatt prova på, kl 18–21. Gringsbo22 Allsångskväll. Allsång ochfika. Stora Fabriken, Grycksbohembygdsgård, kl 1922 Föreläsning: Carl och Anders.Första föreläsningen om CarlLarsson i höstens serie av tre omhonom. Dalarnas museum, kl 1923 Lunchkonsert med Dans- ochMusikskolan. Dalarnas museum,kl 12.15–12.45Kalle Bergström/Bildarkivet.seBjörn Johansson/Bildarkivet.seSeptember/23 Konsert med Dala Sinfoniettan,gäst Benjamin Schmid. Kristinehallen,kl 18.30–20.3024 Jonas Gardell– TrafikplatsGlädjen. Stadsteatern, kl 1925 Bondens egen marknad. Folketshus kl 10–1425 Frimärkets dag. Stadsbiblioteket,kl 11–1525 Höstskörd, vilda läkeväxter.Wassbo Örtagårdar, Vassbo,kl 13–1525–26 FIS Continental Cup Ski Jumping.Lugnet, kl 10–1425–26 Antikmässa. Lugnets Sporthall26 Skördedag. Hamsarvets museijordbruk,kl 10–1427/9–3/10 Folkhälsoveckan. Se falun.seför aktuellt program30 Författarbesök, Anna Jörgensdotter.Stadsbiblioteket, kl 1930 Falu jazzklubb, Kjell Öhman Trio.Mariann´s, Falun, kl 19.30n TÄVLING/ Runt om i vår kommun finnsmånga kulturminnen, konstverk och speciellaplatser. På den här bilden ser du en en reliefpå en husvägg någonstans i centrala Falun,men vet du var?Skicka svaret till redaktionen@falun.seeller ett vykort till Vårt Falun, Informationsavdelningen,791 83 Falun. Vi behöver dittsvar senast 29 oktober.Fem vinnare belönas med två biobiljettervardera – vinsten kommer med posten.Rätt svar och namn på vinnarna presenterasi nästa nummer av Vårt Falun.Oktober/2 Konst i kvadrat. Vernissage,Parkgatan 1A, Falun. Kl 12–172 Konsert Dalarnas Orkesterförening.Schumann 200 år.Kristinehallen, kl 172 DT.LIVE.SE/10 – All shook up.Magasinet, kl 18.307 Jill Johnson – Music Row II.Stadsteatern, kl 19.009 Orgelkonsert. Sundborns kyrka,kl 18–197 Ungdoms-DM Innebandy. FaluKuriren Arena8 Kura Skymning. Stadsbiblioteket,kl 1911 Ung Jazz Falun. Mariann´s Saloon,Falun, kl 19.3011 Författarbesök Björn Ranelid.Stadsbiblioteket, kl 199–10 Konstrundan – Konst I kvadrat.Falun och Borlänge. Kl 10–1715 Kultursoppa – 2x FredrikaVägröjarna. Dalateatern, kl 12–1316–17 Dala-dubbeln 2010, Orienteringstävling.Färnviken,kl 11–12.3019 Föreläsning: Den andra kyrkan–Ateljén inte bara konstens”tempel”. Andra föreläsningen omCarl Larsson i höstens serie av treom honom. Stadsbiblioteket, kl 19November/12 Kultursoppa – Lust att vågamed Fredrik Swahn. Dalateatern,kl 12–1312–14 Folkmusiknatta. Folkets hus13 Slöjdlördag med Falu Hemslöjdsförening.Dalateatern, kl 12–1613 Arkivens dag. Stadsbiblioteket23 Digital visning Mussorgkij: BorisGodunov. Stadsteatern, kl 1826 Best of Lennie Norman.Stadsteatern, 19.3027 Varför mår vi så dåligt när vi kanha det så bra? Föredrag, FolketsHus, 18.30–21.0029 Tjejkväll. Falu centrum30/10–7/11 Höstlov vid Falu gruva20 Jul på Staberg, julmarknad.Gamla Staberg20 Konsert – Chopin 200 år.Kristinehallen kl 17Rätt svar på förra numrets fråga är gycklarenpå Holmtorget, en fontänskulptur i brons ochgranit av Jörg Jeschke. Många lyckades identifieratskulpturen och bland de inskickadesvaren har vi dragit fem vinnare.Två biobiljetter vardera går till K-E Hedbergi Grycksbo och till Gunilla Andersson,Helen Kastemyr, Helena Löfberg ochKerstin Enblom, samtliga Falun. Grattis!Bio biljetterna kommer med posten.Kalendariet visar ett axplock av allt som händer runt om i kommunen september–november. Detaljer och tider hittar du hos Visit Falun Borlänge på Trotzgatan 10–12 eller www.visitfalunborlange.seNÄSTA NUMMER KOMMER I NOVEMBER. UR INNEHÅLLET:Tema: Kreativa Falun / Gamla Norslundsskolan – nytt aktivitetshus / Plus mycket annat!