Ladda ner hela tidningen i pdf format - GIH

S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G 1 - 2 0 0 9västvärlden. För kvinnor kan hindrenbli än tydligare då traditioner som attbära slöja och/eller dölja kroppen blirpåfallande svårt inom tävlingsidrotten.Svårigheterna har uppmärksammatsi ett antal studier. Det västerländskasättet att organisera idrott kanmedföra en konflikt och/eller hinderför kvinnor från minoritetsgrupper attdelta då utformningen av idrottspraktikeninte tar hänsyn till olika grupperskulturella behov. Alltför mångaidrottsorganisationer erbjuder aktivitetersom inte överensstämmer medunga flickors och kvinnors skiftandebehov ur ett mångfaldsperspektiv konstaterarflera forskare (5,10).Idrottens västerländska traditionMed utgångspunkt i statens mål medidrotten att främja fysisk aktivitetoch hälsa i alla befolkningsgrupperuppstår en problematik kring huröppenheten och tillgängligheten serut. De genomgångna studierna pekarpå att grupper inom olika minoriteterde facto möter en utestängningsmekanism,alternativt aldrig närmar sigidrotten. Ett svar enligt internationelloch svensk forskning går att finnai idrottens västerländska traditionoch i dess konkreta organisation ochutformning.IntersektionalitetDet nya Sverige och idrotten harbehov av att tydliggöra hur man aktivtvill arbeta för en färgrik idrott sommotverkar både institutionell, strukturellexkludering och diskrimineringpå personlig nivå. Här kan begreppetintersektionalitet användas somverktyg för att uppmärksamma ochsynliggöra mekanismer som medföratt idrotten inte blir tillgänglig ellerkan behålla grupper av sina medlemmar.Om en enstaka individ har svårtatt hitta in kan detta var ett teckenpå misstag eller undantag – men omolika grupper inte hittar in – är detinte längre en ”omständighet”, utanett faktum som kräver sin analys.Är de svenska flickornas intresse föridrott naturligt eller ”kulturligt” (15),och vilken inverkan har den institutionellatraditionen? I idédokumentetIdrotten vill fastslås att idrotten ärtillgänglig för alla. De som har maktöver dagordningen, dvs. de som deltaroch är närvarande hävdar detta. Menvilka reella möjligheter har flickor ochkvinnor (och män) från etniska minoritetsgrupperatt påverka idrottensutformning och ta initiativ till förändringar?Vem äger sanningsmonopolet,30vem/vilka ges tolkningsföreträdet överidrottens organisation och praktik?Walseth och Fasting m.fl. hävdar attidrottsorganisationer inte är lyhördaför behov som flickor och kvinnor frånolika minoritetsgrupper kan ha. Oftapekas muslimska kvinnor ut som särskilticke idrottsintresserade, eller därklädsel och/eller religionen ställer tillproblem. Men som bl.a. Johnson visarär det en rad olika minoritetsgruppersom kan ha skäl för en gruppspecifiktorganiserad idrott (hinduer, buddister,vissa kristna etc.).Det är nu vi börjar få problem medett inkluderande genusbegreppet, dvs.hur förena inkludering ur ett maktdelningsperspektivutifrån kön, klass,etnicitet? Hur möta olika behov lika– utan att detta sker köns, klass, elleretnicitetsblint? Ett talesätt inom feminismär att klasskamp genom historiengått före könskamp – men var hamnardå mångfaldskampen?Hur blir svensk idrott mer färgrik ochinkluderande?I den tidigare nämnda norska rapporten”Likestillning og mangfold”beskrivs en liknande problematikkring mångfald som hos svensk idrott;unga pojkar med annan bakgrundär i princip lika aktiva som svenskaungdomar, medan flickor idrottar imycket lägre grad – och mångfaldenåterfinns inte på ledar- och styrelsenivå.Här finns vare sig de nya norrmänneneller kvinnorna! Den norskarapporten lyfter fram behovet av att iverksamhetsmålen stadfästa hur manska påbörja och fördjupa arbetet motett förändrat synsätt och hur strategierför en färgrik idrott ska se ut i NorgesIdrettsforbund, Specialförbundenoch i enskilda föreningar. Man sökernya vägar genom samarbeten mellanskola-idrott, öppnar särskilda flick- ochkvinnogrupper, öppnar för bruk av nyaklädesplagg under träning och tävlingoch man vill lägga mer tid på kontaktmed föräldrarna för att hitta en plattformför gemensam förståelse. Rapportenbetonar att norsk idrottsrörelse haransvar för en breddad rekrytering ochför mentorskap när det gäller tränarochledarroller.I rapporten möter jag ett uttalatintresse för att släppa in och öppnaupp. Kanske återfinns här en del av desvar kring breddad rekrytering somsvensk idrott letar efter. I ett mångfaldssamhälle,vilandes på demokratiskaprinciper, måste vi vilja vidga vår synpå vad en inkluderande och färgrikidrott behöver inrymma. Forskningenpekar på att det behövs fler nyanseradebilder och ett mer inkluderandesynsätt. Först då kan en mångfald inomsvensk idrottsrörelse och inom denhögre utbildningen i idrott på allvar slåigenom (16).Referenser1. SOU 2008:59: Föreningsfostran och tävlingsfostran– En utvärdering av statens stödtill idrotten2. SOU 1996:3 Fritid i förändring – om könoch fördelning av fritidsresurser.3. Fundberg, J. & Pripp, O., ”Öppnas dörrenför fler? Och av vem?” i Svensk idrottsforskning2007:3, s. 43-46.4. Lundvall, S., ”Handslagets speciella insatsermed inriktning mot mångfald och integration– en kvalitativ utvärdering” i Svensk idrottsforskning2007:3, s. 66-69.5. Walseth, K., “Young Muslim Women andSport: the Impact of Identity Work” in LeisureStudies, vol. 25, 2006:1, pp. 75-94; Walseth,K. & Fasting, K., ”Sport as a Means of IntegrationMinority Women” in Sport in Societyvol 7, 2004:1, pp. 109-129.6. Riksidrottsförbundet (1995) Idrotten vill.7. www.rf.se/Sports in Sweden (accept. 17/112008)8. Likestilling og mangfold i norsk idrett: -bedre med fler på bananen! Likestillings- ogdiskrimineringsombudet och Norsk idrettshöjskola.Oslo: Likestillings- og diskrimineringsombudet2008.9. Walseth, K., ”Bridging and bonding socialcapital in sport – experiences of young womenwith an immigrant background” in Sport,Education and Society, vol 13, 2008:1, pp1-17.10. Johnson, M.R.D., “Perceptions of barriersto Healthy Physical Activity among AsianCommunities, Sport, Education and Society,vol 5, 2000:1, pp.51-70.11.Braham, P., Boy’s, masculinities and PE inSport, Education and Society, vol. 8, 2003:1,pp. 57-71.12. Taylor, T. & Doherty, A., “Adolescentsport, recreation and physical education:experiences of recent arrivals in Canada” inSport, Education & Society, vol 10, 2005:2,211-238.13. Cederberg, M., Utifrån sett –inifrån upplevt:några unga kvinnor som kom till Sverigei tonåren och deras möte med den svenskaskolan. (diss.) Malmö: Malmö högskola.14. Elmeroth, E. (2008) Etnisk maktordning iskola och samhälle. Lund: Studentlitteratur.15. Se vidare Ölander, M. ”Myten om ett brinnandenaturintresse” i Mångnatur, red Johansson,Ella, Mångkulturellt Centrum och Naturvårdsverket,där Ölander för ett resonemangom vad som kan betraktas som ”naturligt ochkulturligt”.16. Andelen studerande med annan bakgrundän svensk på universitet och högskolor är somlägst inom högre utbildning i idrott enligt SCB( www.scb.se/templates/pressinfo). Se vidarekommande rapport av Meckbach, S & Lundvall,S. (2009). Rapport kring breddad rekryteringoch mångfald - en studie av studenter medutländsk bakgrund som påbörjat sina studier iidrott/idrottsvetenskap. Stockholm: GIH.