SKOLRESEPLAN - FOT

fot.se

SKOLRESEPLAN - FOT

SKOLRESEPLANEn mall för skolreseplanpå din skola


Innehåll• Inledning 1• Skolreseplan 2- Varför en skolreseplan?- Genomförande av Skolreseplan?• Syfte 4- Mål• Arbetsgrupp 5• Tidplan 6• Nulägesbeskrivning av skolan 7• Beskrivning av dagens resevanor 8• Åtgärdsförslag 9- Fysiska åtgärder- Beteendepåverkande åtgärder• Revidering och Uppföljning 12• Bilagor - Tips och inspirationsmaterial 13


Inledning2008 startades på initiativ av Trafikkontoret i Stockholms stad och projektet1PIMMS TRANSFER det svenska pilotprojektet kring verktyget Skolreseplan.Deltagande kommuner har varit Stockholm stad, Huddinge och Nynäshamnskommun.En stor del av barns resor, och särskilt de resor som barn företar på egen hand,utgörs av resan mellan hemmet och skolan. Trenden i Sverige är att andelenbarn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar och att allt färrebarn går eller cyklar till skolan.Många kommuner i Stockholms län har arbetat på olika sätt för att skapaförutsättningar för säkrare skolvägar. Det har genomförts en rad fysiska ochattityd- och beteendepåverkande åtgärder för att öka barnens rörelsefrihet,minska onödigt bilskjutsande, öka andelen barn som går och cyklar till ochfrån skolan och förbättra trafiksäkerheten. Arbetssättet har varitframgångsrikt. Tanken är att använda en del av de erfarenheter och verktygsom samlats inom projektet och utveckla konceptet ”School travel plan” ochta fram en svensk modell.Utgångspunkten för en skolreseplan är att ta ett samlat grepp kring barns resandetill och från skolan och öka synen på barn som trafikanter och en delav trafiken. Arbetet ska bidra till att ökad hänsyn tas till barns behov vid utformningenav trafikmiljön runt skolor.En skolreseplan tar skilda utgångspunkter så som trafiksäkerhet, rörelsefrihet,hälsa och miljö under ett och samma paraply med det övergripande syftet attöka andelen hållbara resor. Metoden härstammar från Storbritannien där detframgångsrikt använts sedan 2004.Skolreseplanens beståndsdelar är ofta i sig inget nytt, utan den ska verka somett flexibelt planeringsverktyg för ett samlat och långsiktigt arbete omhållbara skolresor. Planen är tänkt att innefatta barns, föräldrars ochpersonalens uppfattning om hinder och problem för att öka andelenhållbara resor, förslag på åtgärder och vem som ansvarar för genomförandeav föreslagna åtgärder. Insatserna handlar om en kombination av infrastruktur-,attityd- och beteendepåverkande åtgärder.Framtagen mall på skolreseplan ska ses som ett förslag och en hjälp till attkomma igång med arbetet. Samtliga medtagna avsnitt kan kortas ned,fyllas på eller bytas ut beroende på vad arbetsgruppen anser vara lämpligt.Lycka till!1PIMMS TRANSFER, TRansfering Actions iN Sustainable mobility For European Regions, är ett europeiskt samarbetsprojekti Länsstyrelsens regi i Stockholms län.1


SkolreseplanFöljande stycke är ett förslag till inledande kapitel. Varje arbetsgrupp kan självafylla på med mer specifik information om skolan och särskilda förutsättningarpå platsen. Viktigt att ha med är en kort förklaring om vad en skolreseplanär och varför den bör finnas.Antalet barn som skjutsas med bil till och från skolan ökar för varje år. På mångaplatser skapar våra resvanor trafikkaos utanför skolor, brist på motion ledertill sämre hälsa för barnen och miljön blir lidande på grund av de ökade utsläppen.Många elever skjutsas med bil till och från skolan trots att avståndetfrån skolan är inom promenadavstånd.Vad är en skolreseplan?En skolreseplan är ett dokument som klargör vilka problem och hinder somfinns gällande de resor som görs till och från skolan. Planen ska innehålla enstrategi för att åtgärda problemen och skapa bättre förutsättningar för etthållbart och hälsosamt resande. Planen innehåller en beskrivning av skolan,en kartläggning av dagens resvanor och eventuella hinder för att öka andelenhållbara resor samt konkreta och tidsatta förslag på åtgärder.Varför en skolreseplan?En skolreseplan kan tas fram av skiftande anledningar. Kanske är trafiksituationenvid skolan otrygg, hälsan hos eleverna har försämrats, kunskapen omalternativa färdmedel till bilen är begränsad eller så räcker parkeringsplatsernavid skolan helt enkelt inte till.En skolreseplan kan hjälpa till att• öka trafiksäkerheten vid skolan• öka trafikkunskapen hos eleverna• förbättra miljön• skapa förutsättningar för bättre res- och rörelsevanor• öka kunskapen om alternativa färdmedel och resandets påverkan påmiljö och hälsaEn positiv sidoeffekt är att också föräldrarnas och personalens val av färdsättförändras när barnen i högre utsträckning går, cyklar och åker kollektivt till ochfrån skolan.Genomförande av skolreseplanGenomförandet av skolreseplanen bör ske enligt nedanstående beskrivning.Varför mallens rubriker är i en annan ordning än brukligt är för att underlättaför läsaren av skolreseplanen. Exempelvis har arbetsgruppen bättre kunskapom vad syftet bör vara efter genomförda resvaneundersökningar när mantydligt vet vilka problem som finns på skolan. Det bör däremot finnas medlångt fram i det färdiga dokumentet, så att det blir tydligt för alla som läserdokumentet vad skolreseplanen egentligen arbetar mot och för.2


1. Tillsätta arbetsgrupp2. Tidplan för projektet3. Nulägesbeskrivning av skolan4. Beskrivning av dagens resvanor5. Syfte och mål6. Åtgärdsförslag7. Revidering och uppföljning3


SyfteHär fyller arbetsgruppen själva i vad de vill uppnå med skolreseplanen. Syftetär nära relaterat upplevda problem. Exempelvis kan syftet vara att skapa entrygg trafikmiljö runt skolan, då den i dagsläget upplevs vara motsatsen.Efter att arbetsgruppen genomfört nulägesbeskrivning av skolan och undersöktdagens resvanor kan skolreseplanens syfte och mål formuleras utifrånidentifierade problem och brister. Dessa formuleras sent i arbetsprocessenmen läggs först i själva dokumentet, så att det blir tydligt för alla vad syftetmed skolreseplanen är.MålMålen ska vara kopplade till syftet och får gärna vara mätbara. På så sättunderlättas uppföljningen och skolan kan få konkreta bevis på om målen nåseller inte. Exempelvis kan målet att öka andelen barn som går och cyklar tillskolan, mätas kontinuerligt med hjälp av enkla resvaneundersökningar.Exempel:• Syfte: Skapa en trafiksäker och trygg miljö runt skolan.Mål: Biltrafiken kring skolan minskar.Mål: Hastigheterna kring skolan hålls.• Syfte: Skapa möjligheter för och uppmuntra nya resvanor.Mål: Andelen barn som går och cyklar eller åker kollektivt till skolanökar.Mål: Vägen till skolan känns trygg och upplevelserik.Mål:• Syfte: Öka kunskapen om alternativa färdmedel och resandetseffekter på hälsa och miljö.Mål: Integrera trafikkunskap i den vanliga undervisningen.Mål: En temavecka om trafik och hälsa på skolan varje år.Mål: Delta i skolutmaningen - gå och cykla till skolan.Mål: Ordna bilfria veckor på våren och på hösten.Egna syften och mål4


ArbetsgruppHär skriver skolan in de personer som är med i skolreseplanens arbetsgruppoch deras kontaktuppgifter. Detta kapitel uppdateras vartefter arbetsgruppenförändras, men det är bra om tidigare arbetsgrupper står kvar som referens.På så sätt vet nya personer vart de kan vända sig om de har någrafrågor. Arbetsgruppen bör bestå av lärare, föräldrar, elever och representantfrån kommunen. Det är också bra om fastighetsansvarig för skolan är med.Nedan finns en tabell med förslag på personer som kan vara delaktiga i arbetet.Denna tabell är självklart unik för varje projekt och ser olika ut – dentillsatta arbetsgruppen fyller på och ändrar så att den passar just den aktuellaskolreseplanen.Steg ett i att ta fram en skolreseplan är att tillsätta en arbetsgrupp med representanterfrån de berörda grupperna. Det är viktigt att ledningen i skolan och2kommunen står bakom arbetet för att få ett långsiktigt resultat. Lärare, elever,föräldrar, fastighetsansvarig och representanter från kommunen är exempelpå parter som bör ingå i arbetsgruppen.Vid behov kan även polisen, representanter för lokaltrafiken, NTF, andra organisationeroch representanter för boende i skolans närområde vara medi arbetsgruppen. Om alla känner sig delaktiga i arbetet blir även ansvaretnågot mer gemensamt, vilket ökar chanserna till att föreslagna åtgärder blirgenomförda. Det är därför viktigt att arbetsgruppen tillsammans arbetar framskolreseplanen.År 20XX Namn Telefon E-postSkolledningLärareFörälder 1Förälder 2Förälder 3Elev 1Elev 2Kommun representant förSäkra skolvägar(om det finns en sådan)Trafikingenjör/TrafikplanerareFastighetsansvarig2Enligt läroplanen har rektorn ett särskilt ansvar för att ämnesövergripande kunskapsområden som miljö och trafikintegreras i undervisningen i olika ämnen. När eleverna lämnar grundskolan ska de ”känna till förutsättningarna fören god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang”. De ska också ha ”grundläggande kunskaper omförutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön”.5


TidsplanTidsplanen bestäms av arbetsgruppen gemensamt. De sju aktiviteter somfinns på förslag nedan bör vara med, men arbetsgruppen kan självklart ävenfylla på med vad de anser vara viktiga milstolpar i arbetet för att genomföraskolreseplanen. Exempel på ytterligare aktiviteter kan vara att införa avlämningsplatseren bit från skolan och informera om detta. Ett annat exempel äratt introducera vandrande skolbussar.Aktivitet1 Tillsätta arbetsgrupp2 Tidsplan förframtagning/genomförandeav Skolreseplan3 Nulägesbeskrivningav skolan4 Beskrivning avdagens resvanor5 Syfte och mål6 Åtgärdsförslag7 Revidering ochuppföljningExempel:Aktivitet Jan Feb Mar Apr Maj Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj1 Tillsätta arbetsgrupp2 Tidsplan förframtagning/genomförandeav Skolreseplan3 Nulägesbeskrivningav skolan4 Beskrivning avdagens resvanor5 Syfte och mål6 Åtgärdsförslag7 Revidering ochuppföljning6


Nulägesbeskrivning av skolanNedan finns exempel på vad som kan ingå i nulägesbeskrivningen av skolan.Arbetsgruppen avgör själv om listan bör kortas ner eller fyllas på. Det viktigaär att detta stycke ger en aktuell och tydlig bild över situationen vid just denspecifika skolan.• Skolans namn• Kommun• Var skolan ligger och typ av miljö runtomkring• Elevernas ålder• Antal elever• Antal personal• Var eleverna och personalen bor i förhållande till skolan• Hastighetsbegränsningar runt skolan• Allmän trafikmiljö runt skolan- Finns det bra gångvägar till skolan?- Finns det bra cykelvägar till skolan?- Finns det cykelparkering i anslutning till skolan? Vilken typ?- Antalet cykelparkeringar vid skolan i förhållande till antalet eleveroch personal?- Är det lätt att ta sig till skolan med kollektivtrafik? Buss eller tåg?- Finns hållplats för kollektivtrafik i anslutning till skolan?- Är gångpassagerna i anslutning till skolan trygga att passera?- Finns det bilparkering i anslutning till skolan? Hur många?- På vilket sätt tar sig eleverna till olika aktiviteter, som skolan ansvar för,vilka ligger utanför skolområdet?- Vilken typ av trafik passerar vid skolan?- När sker leveranser av mat och material till skolan?- När sker sophämtning, plogning och sandning?- Var sker avlämning/ avhämtning av barn?- Egna frågor7


Beskrivning av dagens resvanorFör att undersöka hur elever och personal reser till och från skolan idag finnsdet ett par verktyg att välja mellan. Exempel är enkäter, resebarometern elleren enkel handuppräckning i klassrummet och personalrummet ifall det handlarom ett mindre antal elever och personal. Det är även viktigt att ta reda påom eleverna och personal skulle vilja resa på något annat sätt än de gör idag.Enkäten är mer användbar när ni vill ta reda på synpunkterna om skolvägenoch göra enkel analys.I bilaga 1 och 2 hittar du exempel på enkät och resebarometer att användavid resvaneundersökningar.Exempel på redovisning:Gå13%Cykla3%ÅkaBil12%Gå26%kollektivt11%ÅkaBil60%kollektivt24%Cykla51%Diagram 1: Visar hur eleverna tar sig till skolanDiagram 2: Visar hur eleverna önskar att ta sig till skolan8


ÅtgärdsförslagVarje mål kan förses med antal åtgärder som syftar till att uppfylla det önskademålet. Åtgärderna bör vara både fysiska –, attityd- och beteendepåverkandeför bästa resultat.Enkelt uttryckt: gör något som syns och tala om att ni gjort det!Oavsett val av åtgärder är det viktigt att dessa bestäms gemensamt ochatt varje åtgärd förses med en ansvarig person och ett datum för färdigställande.Vid kontinuerliga åtgärder så som resvaneundersökningar och beteendepåverkandeaktiviteter skrivs endast nästa tillfälle för genomförandeupp.I bilaga 3 och 4 finns ett antal tips och inspirationsmaterial som ni kan haanvändning för att uppfylla skolreseplanens mål.Fysiska ÅtgärderÅtgärd Delmoment När Ansvarig ÖvrigtTrafiksäkerhetHastighetsdämpandeåtgärderSammanhängandegång- ochcykelbanorSe över gångpassagernai närhetenav skolanCykelparkeringarFotgängarområderunt skolanPrioritera skolvägarvid snöröjningEventuell röjning avträd och buskar föratt öka säkerhetenSe till att belysningenpå barnensskolväg är braVandrandeskolbuss(se bilaga 3)Sätta upp skyltarvid hållplatserna9


Fler tips finns på bilaga 3Beteendepåverkande åtgärderÅtgärd Delmoment När Ansvarig ÖvrigtInformationom alternativafärdmedel- gå,cykla, åka kollektivt,samåka(se bilaga 3)Dialog med föräldraroch elever föratt öka medvetenhetenoch acceptansenför alternativaresesättUppmuntra föräldraratt prova olikaresalternativAvlämningsplatser(se bilaga 3)Dialog med elevrådetoch föräldraföreningHitta lämpliga avlämningsplatserenbit ifrån skolanInformera om platserna,exempelvisgenom promenaddit eller invigningDelat ut kartormed avlämningsplatsertill allaVandrandeskolbussCyklandeskolbussÅka kollektivtInformera omvandrande skolbussmed film ochfoldrarDela klasslistorInformera omtidtabeller, tåg,spåvagn och busstationerKöpa biljett på näteteller med sms(kolla med lokaltrafiken)Resvaneundersökningar(se bilagor 1&2)Enkät/ Resebarometern10


Utbildning/information iatt cykla säkertInformation om hjälmochreflexanvändningOrdna Bilfria dagar/veckorInspirationskväll för allai skolan med föredrag,filmvisning och aktiviteterInvigning av avlämningsplatser/promenadertill avlämningsplatserTrafikkunskapintegrerad iordinarie undervisning(se bilaga 3)Informera omarbetet medskolreseplanenför övriga påskolanInformera omarbetet medskolreseplanenför föräldrarInformera omarbetet medskolreseplanenför politiker ochövriga tjänstemänpåkommunenAnvänd inspirationsmaterial från bilagaInspiration för pedagogerpå webbenwww..seAnvänd inspirationsmaterial (se bilaga 4)Genom flygblad /hemsidan/på klassträffaroch personalmöteUnder en temaveckamed trafik och hälsaEngagera eleverna iårskurs 5 -6 att informerade yngre barnen.Informera om arbetetmed skolreseplanenför föräldrar Genomflygblad/hemsida/ viaveckobrev/ vid föräldramöten/vid lämningoch hämtning påskolan.Engagera eleverna iårskurs 5 -6 att informeraföräldrar vid föräldramöten.Genom nyhetsbrev/ pånämndmöten/via kommunenswebbsida11


Revidering och uppföljningEn skolreseplan måste vara ett levande dokument för att fungera. Allteftersomåtgärder uppfylls kan skolan revidera dem och sätt upp nya mål. Det ären klar fördel om en eller ett par personer från föräldraföreningen och personalenutses till ansvariga för skolreseplanen så att den inte blir ännu ett oanväntdokument.När personalen byts ut och det kommer nya elever till skolan kommer skolreseplanenatt behöva uppdateras, exempelvis ser med största sannolikhetresvanorna hos de nya grupperna annorlunda ut än för tidigare grupper. Resvaneundesökningarbör därför genomföras kontinuerligt, i takt med att gruppernaförändras. För att förhindra att skolreseplanen blir ett dokument som ingenbryr sig om föreslås arbetsgruppen att träffas 2-4 gånger per termin för attdiskutera dokumentet och gå igenom vilka uppdateringar som kan behövas.Ni kan också föreslå att föräldraföreningen/föräldrarådet ta denna uppgiftoch tar upp skolreseplanen på sina möten 1-2 ggr per.Ett bra tillfälle att informera nya elever och föräldrar om att det finns en skolreseplanoch om vad denna innebär, är höstterminens första föräldramöte.Det kan även vara ett tillfälle för nya föräldrar att anmäla intresse att delta iarbetsgruppen för skolreseplanen.Nedan finns exempel på punkter som kan ingå i detta kapitel.1. Forum för revidering och uppföljninga. Hur ofta ska arbetsgruppen träffas för att diskutera åtgärdsprogrammet?b. Hur ofta ska skolreseplanens mål följas upp?2. Allmän uppföljninga. Hur många på skolan vet om att det finns en skolreseplan?b. Vet alla vad skolreseplanen innebär och syftar till?3. Måluppfyllelsea. Är målen satta så att de går att mäta?b. Har målen följts upp?c. Om skolreseplanen pågått under flera år: följs målen upp kontinuerligt?d. Behöver målen justeras?e. Vad har gjort att skolreseplanen nått målen?f. Vilka hinder har gjort att vi inte är framme vid målen? Hur kan dessa åtgärdas?4. Återkopplinga. Har skolreseplanens resultat presenterats förb. Elever och personal?c. Föräldrar?d. Politiker och tjänstemän på kommunen?e. På kommunens webbsida?f. Lokaltidningen?12


Länkar & KontaktAndra Länkarwww.lund.se/Gator--trafik/Resor-och-trafik/Fotgangare/Vandrande-skolbuss/www.malmo.se/vanligvaghttp://eskilstuna.se/upload/192746/Gå%20och%20cykla%20till%20skolan%20light.pdfwww.stockholm.se/barnitrafikenwww.oru.se/NCFF/www.fiss.sewww.trafikverket.seKontaktpersoner:Fariba Daryani, Trafikkontoret, Stockholms stad,e-post: fariba.daryani@stockholm.seJessica Elmgren, Huddinge kommun,e-post: jessica.elmgren@huddinge.se13


Bilaga 1: Enkät om resvanorNamn:………………………….Klass:…………………………...Enkät om resvanorPå skolan pågår just nu ett arbete med att ta fram en skolreseplan. En skolreseplan ska lyfta fram frågor att arbeta med när detgäller trafiksäkerhet, hälsa och hållbart resande. För att få en så korrekt bild som möjligt är det viktigt att alla lämnar in enkäten.Enkäten riktar sig till barn och föräldrar i åk x-x. Fråga 1- 6 är frågor till barnen där föräldrarna gärna får hjälpa till och frågor 6- 13 ärriktad till föräldrar.Kryssa i det svar som passar bäst:1- Ungefär hur långt har du till skolan?Mindre än 500 m500m – 1 km1,1 km – 2 km2,1 km – 3 kmmer än 3 km2- Hur tar du dig oftast till skolan? (kryssa i ETT alternativ)Går självGår med kompisarGår tillsammans med vuxenGår med vuxen och kompisarCyklar självCyklar med kompisarCyklar med vuxenÅker skolskjutsÅker kollektivtBlir skjutsad med bilBlir skjutsad med bilmed kompisar (samåkning)3- Om du fick välja hur skulle du vilja ta dig till skolan? (kryssa i ETT alternativ)Gå självGå med kompisarGå tillsammans med vuxenGå med vuxen och kompisarCykla självCykla med kompisarCykla med vuxenÅka skolskjutsÅka kollektivtBli skjutsad med bilBli skjutsad med bilmed kompisar (samåka)4- Skulle du vilja gå med i en vandrande skolbuss där flera barn och en vuxen går tillsammans till skolan?JA NEJ om nej, varför inte?5- Vad är det bästa på din skolväg?6- År det något du inte tycker om på din skolväg?7- De gånger ditt barn går/cyklar till/från skolan, vad är anledningen till detta?Kryssa för ALLA alternativ som stämmer in på frågan – komplettera gärna med egna ord!Det är det snabbaste sättet till skolanIngen har möjlighet att skjutsa barnetBarnet går i en ”vandrande skolbuss”(dvs en vuxen följer flera barn)Barnet får sällskap av sina kompisarDet är bra för barnets hälsa attgå/cyklaDet är bättre för miljön att gå/cyklaAnnat skäl, vänligen specificera:


8-De gånger ditt barn skjutsas till/från skolan, vad är anledningen till det?Kryssa för ALLA alternativ som stämmer in på frågan – komplettera gärna med egna ord!Lämnades/hämtades påväg till/ från annat målTrafiken är för farlig för att låta barnet gå/cyklaDåligt väderTidsbristBarnet hade mycketpackningBarnet är för litet för att gå eller cykla ensamVägen känns för otrygg (syftar på annat äntrafiken) för att låta barnet gå/cyklaAvståndet till/från skolan är för långt för att låtabarnet gå/cyklaAnnat skäl, vänligen specificera :9- Hur många dagar i veckan skjutsas i genomsnitt ditt barn till skolan?_____gånger i veckan10- Hur många dagar i vecka skjutsas i genomsnitt ditt barn från skolan?_____gånger i veckan11- Om du skjutsar ditt barn till skolan skulle du kunna tänka dig att lämna av barnet vid en avlämningsplats en bit från skolan så attantalet bilar runt skolan minskarJA NEJ Om nej, varför inte?12- Skulle du vilja vara med i en vandrande skolbuss och turas om med andra vuxna att en gång i veckan följa ditt och andras barn tillskolan?JA NEJ Om nej, varför inte?13- Skriv gärna synpunkter och funderingar kring ditt barns skolväg:Tack för din medverkan!


Bilaga 2: Resebarometer


Bilaga 3: TIPS* Engagera eleverBarn och unga har en viktig roll i utvecklingen av ett hållbart samhälle. Öka barns delaktighet i arbetet. Att engagera eleverna i arbetet är enviktig pusselbit för att lyckas. Engagera eleverna i bla trafikundersökningen, val av avlämningsplatser och vid hastighetsmätningar. Elever skadelta i resonemang om hur de upplever sin skolväg.* Information om alternativa färdmedelSe till att information om Trafikmiljön och resan till och från skolan blir en naturlig punkt att prata om vis skolstarten.Inför varje skolstart träffar rektorn/ pedagogen föräldrarna till de barn som ska börja i skolan. På detta möte kan rektorn/ pedagogen berätta omskolans arbete med säker skolväg, att skolan eleverna helst ska gå till skolan samt informerar om de olika möjligheter som finns för att ta sig tillskolan; gå med egen förälder, gå med kompisar, gå med vandrande skolbuss, att åka kollektivt, att använda avlämningsplatser och samåkning etc.Även informationsmaterial om vandrande skolbuss och avlämningsplatskartor delas ut.* Alla kan bidraVar tydlig med att kommunicera att alla kan bidra till att trafiken kring skolan minskar. Alla föräldrar har inte möjlighet att gå och cykla medsina barn till skolan, eller att låta barnen gå själva eller med vandrande skolbuss. För att öka engagemanget och undvika en känsla av ”vi- och -dom”, både hos föräldrar och barn, är det viktigt att engagera och ge alternativ till alla. Målet är en säkrare skolmiljö för barnen. Information omsamåkning och användning av avlämningsplatser är viktigt för föräldrar som inte har möjlighet att ställa bilen.* AvlämningsplatserInnan ni går ut till föräldrar och uppmuntrar att de ska sluta skjutsa så måste det finnas alternativ. Ett bra alternativ för de som bor längre bort ochbehöver bilskjuts är att ha avlämningsplatser en bit/några kvarter bort från skolan där föräldrar kan lämna sina barn och att de sedan gårensamma eller tillsammans med sina föräldrar till skolan.Trafikmiljön blir bättre för alla om barn som blir skjutsade till skolan släpps av en bit därifrån.Engagera eleverna i arbetet med att hitta lämpliga platser. Frågor om avstånd, varför det är bra med avlämningsplatser och hur långt eleverna ärberedda att gå, kan diskuteras.Bra sätt att uppmärksamma att skolan har nya avlämningsplatser är att gå ut med information till alla föräldrar exempelvis genom veckobrev.Skolan kan även ha en invigning där eleverna får gå tillsammans med sina lärare till avlämningsplatserna. På så vis vet både elever ochpedagoger på skolan var avlämningsplatserna finns. Ny information om avlämningsplatserna bör även gå ut vid varje terminsstart, dels för attinformera nya elever och föräldrar men även för att påminna om att skolan rekommenderar avlämningsplatserna framför att lämna vid skolan.* Vandrande skolbussEtt bra alternativ om barnen inte ska gå själva till skolan är att få igång vandrande skolbussar.En Vandrande skolbuss är ett organiserat samgående där flera familjer turas om att följa sina egna och andras barn till och/eller från skolan.Fördelarna med vandrande skolbuss är många, bland annat innebär det att föräldrar får mer tid eftersom de kan turas om att gå med barnen, atttrafiken kring skolan minskar, att barnen rör på sig mer och lär känna sin närmiljö. En annan viktig aspekt är att barnen får träning i att vistas itrafiken. Dessutom är det bra för miljön och barnen blir mer koncentrerade på skolarbetet. Smart!Äldre barn kan förstås ha en ’buss’ utan vuxen.* Bilfria veckor”Bilfria veckor” är precis vad namnet anger. Tanken är att bilfria veckor ska få fler barn och föräldrar att prova ett nytt resealternativ och få innya mönster i morgonrutinerna och så småningom ändra sina vanor permanent.* BanderollerBanderoller kan sättas upp vid entrén som en påminnelse och inspiration för andra skolor i området med texten ”Bilfriaveckor på xx skolan”.Exempel


Principskiss över aktiviteter under ett läsår på Ålstensskolan i StockholmLöpande arbete med tematrafik, hälsa och miljöfrågorLöpande information genomrektorsbrevVid behov:Kontakt medTrafikkontoret omfysiska åtgärderInformation omolika resealternativ,Inspirationskväll,AvlämningsplatskartorSkolutmaningenSnöröjningav skolvägarBilfriTrafiksäkerhetsinformationseptember Bilfri månadInformation omcykelparkeringTerminsstartHöstVinter Vår SommarlovSommarHuvudansvar för respektive aktivitetInformation om olika resealternativ – Från början i projektet var det Trafikkontorets ansvar. Det blev senare skolans och rektorns ansvar attinformera om detta.Inspirationskväll – Föräldraalliansen 1 , föräldraföreningen och Trafikkontoret.Avlämningsplatskartor - TrafikkontoretBilfri september, den bilfria månaden - Trafikkontoret och föräldraföreningen i samverkan från start. Nu har föräldraföreningen och skolanensamt ansvar.Skolutmaningen 2 - TrafikkontoretTrafiksäkerhetsinformation – Trafikkontoret i samarbete med NTFSnöröjning av skolvägar – TrafikkontoretBilfri månad – Föräldraföreningen och skolanInformation om cykelparkering – Trafikkontoret1 Föräldraalliansen i Stockholms Stad– FISS är ett forum för alla föräldrar, föräldraföreningar och föräldraråd.2 Skolutmaning - Gå och cykla till skolan: varje vår utmanat alla skolor, från förskolan till årskurs 6, att under minst två veckor gå eller cykla till skolan.


Bilaga 4: InspirationsmaterialMaterial som använts i processen har tagits fram i samarbete med andra aktörer och tillsammans med pedagoger, föräldrar och elever.• Varje steg gör gott! – En film om vad en vandrande skolbuss innebär. Barn, föräldrar och lärare i en förortsskola berättar om sinaerfarenheter av att gå tillsammans. Den elva minuter långa filmen kan beställas från trafikkontoret i Stockholms stad eller ses påwww.stockholm.se/barnitrafiken under rubriken vandrande skolbuss.• Vandrande skolbuss ”så här gjorde vi” - Folder där familjer berättar om sina erfarenheter om Vandrande skolbuss.• Fakta - Fakta om fysisk aktivitet och dess effekter på hälsa och inlärning.• Handledning till skolor med fakta om trafik, miljö och hälsa samt förslag på hur man kan arbeta i skolan .• Resebarometer- Detta är ett verktyg som tagits fram som ett stöd för undersökning av elevers resvanor. Elever fyller i under en veckastid där de redovisar hur de tagit sig till och från skolan. Bra som årlig uppföljning efter den resvaneundersökning som genomförts vidarbetets början.• Världskarta ”Vi går och cyklar världen runt” samt inspiration till aktiviteterEn karta med special framtagna illustrationer för att uppmuntra elever att gå och cykla och för att få en diskussion om hur barnen tar sigtill och från skolan.• Affisch ”hur tar du dig till skolan”. Affischen kan användas i samband med aktiviteter och teman och få ingång en diskussion om trafik ochhälsa i klassen för att koppla barnens skolresor till andra aktuella frågor. Många tips hittar ni på baksidan• Ressmart- loppan där elever kan vika sin egen loppa som handlar om smarta resor.• Skyltar för Vandrande skolbuss och Avlämningsplats• Mall för Skolreseplan: Attityd- och beteendepåverkande aktiviteter och fysiska åtgärder sammanställs i en skolreseplan i syfte att skapakontinuitet i arbetet för att öka andelen barn som går och cyklar till skolan.Allt material ovan kan laddas ner från hemsidor:www.stockholm.se/barnitrafikenwww.huddinge.se/sakerskolvagwww.nynashamn.se/sakraskolvagar

More magazines by this user
Similar magazines