Svenska företag i Kina - Teknikföretagen
  • No tags were found...

Svenska företag i Kina - Teknikföretagen

Innehåll■ Förord ............................................................................................................3■ Executive Summary ...................................................................................... 5■ Sammanfattning ...........................................................................................9■ 1. Inledning ................................................................................................. 13■ 2. På jakt efter komparativa fördelar ........................................................152.1 Drivkrafter för tillväxt .............................................................................172.2 Kinas ekonomiska tillväxt – idag och inför framtiden ..........................19■ 3. Vad betyder Kina för svenska teknikföretag? .......................................263.1 Handel ......................................................................................................283.2 Investeringar ............................................................................................343.3 Kompetensutbyte .....................................................................................383.4 Ekonomiskt klimat för svenska teknikföretag ........................................39■ 4. Svenska teknikföretag i Kina .................................................................414.1 Två grupper av företag ............................................................................424.2 Från lokal till global produktion .............................................................434.3 Fyra typfall av globalisering ....................................................................454.4 Svenska teknikföretags globaliseringsförlopp ........................................494.5 Vad gör svenska teknikföretag i Kina? ....................................................524.6 Flyttar företagen eller expanderar de utomlands? ..................................574.7 Den fallande priskurvan ..........................................................................594.8 ”Lokal shopping” – från lokalisering av material till kunskap? .............614.9 Plagiat .......................................................................................................624.10 ”Technology Sharing” eller ”Technology Transfer”? ..............................624.11 Ökad mobilitet i företagens olika delar ..................................................634.12 Multinationella företags dragningskraft .................................................644.13 Framtiden för svenska teknikföretag i Kina ...........................................66■ Källförteckning...........................................................................................70■ Bilaga 1 .........................................................................................................71

■ FörordPåverkas industrins framtid i Sverige av Kina?Kina bygger infrastruktur och industri i en takt som påverkar hela världsekonomin.Kina kan om så fortsätter inom en relativt snar framtid bli världensstörsta ekonomi. Kina påverkar oss alla.Kina satsar långsiktigt och med stor kraft på områden som kärn- ochvattenkraft, motorfordonsindustri, telekommunikation och på flera andraindustrier där många svenska teknikföretag är framgångsrika internationellt.Vi har i den här rapporten samlat intryck från intervjuer med personer iledande ställning i svenska teknikföretag verksamma i Kina. Vårt perspektivär att försöka förstå hur Kina påverkar och kommer att påverka oss här iSverige.Teknikföretagens chefekonom Anders Rune har tillsammans med MeysamSadegh, MSc industriell ekonomi Chalmers Tekniska Högskola, skrivitrapporten. Deras slutsats är att svenska teknikföretags närvaro i Kina hittills ihuvudsak varit till fördel också för verksamheten i Sverige.Kinas betydelse för företagen i Sverige handlar mer om vad som är på vägatt hända än vad som faktiskt har hänt. Ser vi framåt ser vi att expansionen iKina kan innebära mycket omfattande omlokaliseringar av produktion. Härmåste vi i Sverige se upp och i tid etablera starka motpoler i form av FoU,spetskompetens och innovationsutveckling. Hur vi lyckas med detta avgörindustrins framtid i Sverige.Stockholm i juni 2005Anders NarvingerVD3

Responsibility for descriptions, opinions and conclusions made herein are strictly the authors of this report.4

■ Executive SummaryAs an emerging economy, China is introducing new rules of competition tothe global village. With its 1,3 billion in population, labor cost leadership andrapid demand for industrial growth and infrastructural modernization, westerncompanies are constantly seeking new business opportunities in tradeand investments in China.Throughout the past decades several Swedish industrial corporations haveupheld successful operations all around the South East Asian region. Manyof these companies have established new ventures in China in just a few years.For the period of 1996-2004, this report aims to describe and analyze theongoing development of Swedish industrial corporations’ trade and investmentsin China. This report explores the developments from a Swedishviewpoint. Therefore, the purpose and findings of this study focuses on howSweden’s ongoing business relationships with China affect the long termviability of the Swedish engineering industry*.The study was conducted by interviewing 40 senior executives in Swedenand China and at 23 operations of Sweden’s 20 largest multinational corporationsand corresponding suppliers. The interviewed companies are AlfaLaval, Atlas Copco, Autoliv Inc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink,Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF,Tradex and Volvo with Volvo Trucks, Volvo Construction Equipment andVolvo Penta.Our study reveals that the companies’ insofar expansions in China havebeen carried out with lacking evidence for jobs being offshored from Sweden.By contrary, some expansions in China even indicate benefits as inincreased exports from Sweden to China. From a Swedish perspective however,the patterns of offshoring should instead be compared to the cost andlead-time wins from eastern EU-countries.Thus, the current net effects of the expansions in China have been morepositive and driven by market demands in China rather than the benefitsfrom offshoring and cost reduction. A conclusion is however that the companies’rate of growth in China is still in its earliest stage and the experiencedpaybacks to the Swedish operations will therefore be limited.*) The Swedish engineering industry refers to some number of Swedish MNCs and SMEs that heavily contribute toSweden’s economic prosperity. These companies maintain predominant parts of their businesses within the automotive,telecommunication, and the industrial and capital goods sectors.5

For the examined period, Sweden’s exports of engineering goods to Chinarose by a steady 50 per cent. However, the plus eleven fold increase of correspondingChinese imports has come to gradually outpace Sweden’s totaltrade surplus. By the end of 2004, exports of engineering goods and particularlyspecialized engineering goods came alone to account for the remainingstrongholds of Sweden’s trade surplus with China. One conclusion ishowever that Swedish export to China will continue to lag behind whereasresponding imports will continue to grow significantly stronger.Our study also shows that more functions such as technology sharing isbeing established in China in order to better match products to the local demands.These activities are however considered as reproductive services forthe companies to offer each market and more peripheral to the companies’core competencies.However, increased manufacturing capabilities and local fitting servicesopen the doors for the companies to establish earlier processes of the valuechain in China. In addition, as competition from local Chinese competitorsis gearing up, western multinationals must constantly seek ways to reduceproduction costs even in China. These underlying driving forces could in themedium term mean that companies would need to expand more functionsof the company to China.Among the company interviewees, impressions tell that in the near future,fewer stakes of investments will be set to Sweden whereas the general focuswill continue to be on economies that offer greater economic returns thanSweden. At the end of 2004 and in accordance to sources from the SwedishCentral Bank, foreign direct investments to Sweden reached its all time low.Given these critical premises, the future prospect to maintain globally competitiveoperations in Sweden will continue to be uncertain.In order to justify the capabilities companies may consider offshoring inthe near to medium term, the below diagram illustrates the systematic orderin which functions could be pipelined overseas. Our study shows that manyof the examined companies have more or less arrived at the third functioncapable for offshoring to China. However, some of the larger corporationshave already reached the sixth function below yet in an expansive approach;6

Functions for offshoring:PrimaryHQ1. Sourcing & Purchasing Activities2. ManufacturingOperation SizeSecondary3. Technology Sharing4. Support & Competence CentersTertiary5. Technology Transfer6. R&D and InnovationOperation SizeCurrentLocationNewLocationWhile the companies still uphold predominant share of the value addedchain of activities in Sweden and other traditional western economies,China’s market sophistication, steep learning/experience curve and sustainedcost leadership articulate that the initial steps of the value chain and beyondcould extensively be realized in China.In Sweden for example, company collaborations as in cross-functionalclusters have proven to create win-win gains for involved parties thus makingoffshoring less beneficial. However, as China undergoes the irreversibleglobalization process and experiences the benefits from the knowledge revolution,the institutional and structural shifts may soon allow the clusteringstrategies to gain relevant confidence for establishment in China. Conclusively,the Chinese Dragon has come of age.The examined companies account for over 80 percent of Swedish engineeringindustries’ operations in China. They are, however, generally in theirearly phases of expansion in China.During the period of 1996- 2004, the rationalization effects on the examinedmultinationals resulted in a 21 percent decline in their global labor forceand 34 percent in Sweden. In China, the companies’ direct labor force tripled,but only from around 6 500 in 1996 to over 20 000 in 2004.The corresponding supplier companies however appear to be the winnersof the period as they on a global basis increased their manpower with 30 000people (+169 percent) of which even some 500 (+9 percent) in Sweden. In7

China, these suppliers increased the direct labor force 8 times during theperiod, but the total numbers are still limited.As the Chinese market demand continues to be strong and benefits fromcost leadership is gradually being realized, these companies’ rate of growth inChina could surge and grow significantly larger in scale.For the time being, teaming up with China could be perceived as mutuallywinning approach. Thus, the question of today’s developments in China andpositive returns to the Swedish engineering industry is less critical to glorifythan mastering the striking aftermaths and economic transformations Chinamay bring in the near future.By the surging pace China is integrating into the global economy, thequestion of whether China is catching up becomes less relevant than if it willbe surpassing by. Perceiving China as threat is today more of a political tightspot for the governing leaders whereas companies perceive China a genuineeconomic opportunity.From a Swedish standpoint, to continue enjoying the positive net effectsfrom China as done today, the attitude toward Sweden’s continued globalizationneeds to be further qualified. The agenda should therefore focuson the proactive leadership needed to sustain a globally competitive andsolidly enduring industrial foundation within Sweden. The agenda shouldalso address the safeguarding of the abilities and capabilities of the academicand research institutions and how to improve the commercialization of theentities’ research outputs.Unless the economic policies in Sweden are refined to fit the new rules ofthe global competition, operations belonging to Sweden’s most prosperouscompanies may systematically migrate overseas.8

■ SammanfattningKina ställer fler frågor än svar. Vi har valt att formulera våra slutsatser utifrånfrågor vi anser viktiga för att förstå det som händer i Kina och vad detta kankomma att betyda för oss i Sverige. Våra synpunkter baseras på erfarenheterfrån de svenska teknikföretag vi besökt, de personer vi intervjuat och de merövergripande fakta vi samlat på oss under närmare ett års tid.1. Är svenska teknikföretag i Kina viktiga för Sverige?Ja. Sveriges relativt höga välstånd bygger på en stark exportindustri. Det ärbara med export vi kan betala för importen. Det är den svenska exporten avteknik som svarar och har svarat för merparten av exporten. Framgångarnaför den specialiserade produktionen av teknik har skapats av en stark bas avFoU och egna innovationer. Detta har under åren resulterat i ett dussintalinternationellt framgångsrika stora svenska företag med stor betydelse förSverige.När det gäller Kina domineras vår export i ännu högre grad av teknik. Härär andelen över 70 procent. Vår slutsats är att svenska teknikföretag är ochkommer att vara av helt avgörande betydelse för det svenska välståndet, inteminst när det gäller att ta tillvara nya möjligheter i Kina!2. Varför expanderar svenska teknikföretag i Kina?Den kinesiska marknaden erbjuder mycket stora potentiella möjligheter försvenska teknikföretag. Kinas stora satsningar på infrastruktur och industriersom motorfordon, industri & kapitalvaror, telekom med mera är det som gersvenska teknikföretag stora marknadsmässiga möjligheter. Svenska teknikföretaghar en profil som väl passar in i Kinas pågående uppbyggnadsfas. Närnu Kina anslutit sig till WTO kan utländska företag expandera sin verksamheti Kina på ett helt annat sätt än tidigare.3. Har expansionen i Kina skett på bekostnad av produktion i Sverige?Inte än! En ökad närvaro i Kina har visat sig positiv för produktionen ochjobben i Sverige. Vår undersökning visar att svenska teknikföretags expansioni Kina hittills varit mer marknadsdriven än kostnads- eller konkurrentdriven.Dessutom går större delen av företagens egen produktion i Kina till9

försäljning i Kina, vilket inte kan sägas ske direkt på bekostnad av produktioni Sverige.Vår genomgång av handeln med teknik visar samma sak. Inte heller denfaktiska utvecklingen av arbetstillfällen i de undersökta företagen ger någotstöd. Tvärtom visar gruppen underleverantörer, den grupp där man i förstahand skulle förvänta sig att jobb flyttas ut, att företagen har ökat antaletanställda också i Sverige.Den produktion som på grund av relativt högt teknikinnehåll ännu integår att tillverka lokalt säljs till Kina från företagens nuvarande moderenheter,däribland Sverige, med positiv effekt för verksamheten i Sverige. Exporten avinvesteringsvaror har fördubblats på åtta år, vilket naturligtvis gynnat produktioneni Sverige.För rena konsumentprodukter och enklare insatsvaror är risken för utflyttningstörre. Här spelar de mycket låga produktionskostnaderna i Kina enstörre roll. För dessa kategorier är svaret inte lika självklart.4. Vilka utmaningar finns i Kina idag?Produktion i Kina har idag många fördelar. Om konkurrenterna expanderari Kina är det nödvändigt att följa med för att försvara sin position på marknadenoch/eller att utnyttja samma fördelar. Det gäller här att i minst sammatakt som konkurrenterna sänka kostnaderna utan att inskränka på kvaliteteller prestanda.För att klara sig på den kinesiska marknaden krävs ett starkt nätverk avunderleverantörer och att man väl hanterar exempelvis hot om plagiat. Dettaväcker frågan om hur man kan skydda den egna kärnkompetensen. Vårbedömning är att företagen är väl insatta i frågan och adresserar frågor omplagiat på en rad olika sätt.En annan viktig fråga som uppmärksammas väl lite är betydelsen av standarder.Standarder gör att utländska företag kan använda Kina som inköpsmarknadmed oförändrad kvalitetssäkring av sina produkter. Detta är enfaktor som också varit avgörande för den snabbhet och den omfattning medvilken kinesiska företag även kan konkurrera på världsmarknaden.Vi kan konstatera att svenska företags investeringar i Kina varit relativtblygsamma. Även exportsiffrorna från Sverige indikerar att svenska teknikföretagsexpansion i Kina hittills inte varit uppseendeväckande omfattande.Slutsatsen är att Kina i ett svenskt perspektiv mer innebär framtida än realiseradeutmaningar.5. Vilka utmaningar kommer i framtiden?Många av Kinas fördelar i tillverkning kommer att bestå. En är låga lönekostnader.Vår bedömning är att dessa blir bestående över lång tid för industrin.10

En förklaring är att tillverkning förväntas migrera västerut i Kina i betydandeomfattning.De flesta vinnarna inom tillverkningsindustrin i Kina kommer i framtidenatt vara kinesiska företag. Fortsätter prispressen mot kund är enda vägen tilllönsamhet att pressa ned sina kostnader ännu snabbare. Utländska företagkan därtill förväntas satsa mer på export från Kina i framtiden.Revalvering av den kinesiska valutan, nya handelsregleringar och ökaderåvarupriser kan försätta de utländska företagens expansionsprogram i nyasituationer. Allt kan ändras.Vi bedömer här sannolikheten stor att frihandeln inte blir så global sommånga kan förvänta sig, utan att det mer kan komma att handla om en regionaliseringmed tre stora block. Kina kan förväntas ta en ledande roll i Asieni båda fallen. Och för mer globalt inriktade företag är en eventuellt ökad regionaliseringhanterbar. För andra, mindre globala, företag innebär en ökadregionalisering ett ökat risktagande med expansion av produktion i Kina.6. Vilka är konsekvenserna för Sverige idag?Svenska teknikföretags etableringar i Kina har bidragit till ökad svensk exportav teknik till Kina. Expansion i Kina förutsätter i ökad grad att marknadenförses med produktion lokalt. Perioden med en i sammanhanget relativt omfattandeexport utifrån ser därför ut att bli jämförelsevis mycket kort.Av det som hittills hänt kan konstateras att svenska teknikföretags verksamheteri Kina sammantaget varit positiva också för verksamheten i Sverige.Särskilt intressant är här att de undersökta underleverantörerna visar enpåfallande positiv utveckling även av verksamheten i Sverige i det lite längreperspektiv vi studerat.7. Vilka är konsekvenserna för Sverige i framtiden?Vår analys av svenska teknikföretag i Kina visar att de olika verksamhetsfunktionerna(kapitel 4.11) i hög grad hänger ihop. Omlokalisering av verksamheterföljer här ett systematiskt mönster. Vi vill här särskilt uppmärksammaden avgörande betydelse FoU i Sverige, och här med betoning mer påforskning och produktutveckling än på produktanpassning, har för produktionensframtida lokalisering. Kort sagt där FoU finns, där har produktionbäst förutsättningar att mer långsiktigt utvecklas väl.En ökad produktion i Kina ökar behovet av produktanpassning och avatt tillföra andra verksamhetsfunktioner. Det blir därmed med tiden möjligtatt även expandera mer avancerade delar av verksamheten i Kina. Risken förminskad verksamhet i Sverige ökar naturligtvis i motsvarande grad.När det gäller högre kunskap och så kallad ”spetskompetens” kanske detändå tar ungefär en generation, det vill säga i storleksordningen 20 år. Att11

Kina satsar offensivt på flera områden för att nå toppen, råder det nog ingentvekan om. Mer än halva tiden har antagligen gått och inom högst tio år lärden kinesiska kunskapsrevolutionen slå igenom på världsmarknaden medstor kraft. Därför blir den centrala frågan hur spetskompetens i verksamheternai Sverige kan bli mer konkurrenskraftiga och därmed bevaras i Sverige.Som det beskrivs i kapitel 3.2 investeras det oroande lite i Sverige, och2004 nåddes den lägsta noteringen för industrin på många år. Risken är attminskade satsningar i Sverige och generellt ökade investeringar utomlandskan komma att i ett snabbare tempo påverka viktiga delar av verksamhetersom idag finns i Sverige.Vår slutsats för svenska företag i framtiden är att det i denna miljö krävsmycket starka motpoler i form av samverkan i tvärfunktionella kluster somsamverkar för fortsatt utveckling av spetskompetens. I annat fall kommer deolika verksamhetsdelarna att systematiskt raderas från Sverige.12

■ 1. InledningSveriges välstånd bygger på en framgångsrik export. Svenska teknikföretagsinternationella framgångar svarar för merparten av exporten av varor frånSverige. Sveriges teknikföretag är Sveriges viktigaste företag.Så har det varit under mycket lång tid och så kommer det att vara ocksåi framtiden. I vart fall om det skall fortsätta gå bra för Sverige. Det är medexport från Sverige vi kan betala för importen till Sverige. Vi exporteraridag teknik för över 460 miljarder kronor. Det gav under 2004 ett överskotti Sveriges utrikeshandel på cirka 133 miljarder kronor. Siffran kan jämförasmed Sveriges handelsbalans som sammanlagt uppgick till cirka 177 miljarderkronor.Storleksmässigt dominerar handeln med det närliggande Västeuropa, menskillnaderna i tillväxt mellan exempelvis Asien och Västeuropa är redan storoch kan förväntas få ökad betydelse framöver. Teknikexporten från Sverigetill länder utanför de traditionella industriländerna i Västeuropa och USAgav med sina 70 miljarder kronor under 2004 ett av de största nettobidragentill Sveriges överskott i handelsbalansen. Som jämförelse kan nämnas attöverskottet i handeln med teknik utanför de traditionella industriländernaår 1996 representerade hela 80 procent av det totala överskottet i teknikhandeln.I fjol var motsvarande andel bara drygt 50 procent. Vår handel medteknik genomgår alltså redan stora grundläggande förändringar.I ett globalt perspektiv svarar framför andra Kina för en ökad andel avvärldshandeln. Landets utrikeshandel har ökat med drygt 20 procent per årsedan 1996. De senaste åren har siffrorna varit extrema 35-40 procent per år.Kina har därmed redan idag en särställning som motor i Asien, och påverkari hög grad även den globala handeln.Den svenska teknikexporten till Kina har ökat med drygt 50 procent desenaste sju-åtta åren. Importen av teknik från Kina har samtidigt ökat merän tio gånger! Även om vår utrikeshandel fortfarande domineras av handelnmed traditionella industriländer, visar dessa siffror att bilden snabbt kanförändras.Det stabila och starka överskott i utrikeshandeln som Sverige har sedanmånga år kan också försvinna snabbt. Som vi redan har konstaterat kommerdetta överskott idag från handel med teknik utanför de traditionellaindustriländerna, samtidigt som denna andel av överskottet under de senaste13

åtta åren har minskat med drygt en tredjedel. Handeln blir generellt sett mersymetrisk mellan länder. Liknande exempel finns på andra håll, till exempeli handeln med de nya EU-medlemmarna. Studier från bland andra OECDvisar dessutom att svensk export i särskilt stor omfattning under senare århar en ökad och mycket hög andel export till egna bolag utomlands.Detta är en anledning till att vi närmare har velat studera vad svenskateknikföretag gör i Kina och hur detta kan förväntas påverka produktionen iSverige. Vi har lagt upp studien enligt följande.I kapitel 2 diskuteras Kinas ekonomiska tillväxt. Först resoneras i ettmer övergripande teoretiskt perspektiv. Därefter analyseras vilka som är deviktigaste drivkrafterna för denna tillväxt, och vilka som är Kinas främstakomparativa fördelar. Detta i syfte att identifiera hur Kinas ekonomiskaförutsättningar mer specifikt påverkar och kan förväntas påverka svenskateknikföretag framöver.I det följande avsnittet, kapitel 3 beskriver vi hur handeln har förändratsunder de senaste åtta åren. Vi diskuterar även betydelsen av investeringar ochkompetensutbyte och annat som är viktigt för att bedöma vad Kina betyderoch kan förväntas betyda för svenska teknikföretag i framtiden. Syftet medkapitlet är att översiktligt kartlägga Kinas ekonomiska klimat och betydelseför svenska teknikföretag.Kapitel 4 inleds med en mer principiell diskussion. Här analyseras hurföretag påverkas av globaliseringsförlopp och hur deras expansion sker irelation till en ny konkurrent eller marknad som Kina. Kapitlet innehålleren systematisk analys av de marknadsmässiga och kostnads- eller konkurrensmässigadrivkrafter som kan förklara vad de svenska företagen gör i Kinaoch hur detta kan förväntas påverka produktionen i Sverige. Kapitlet avslutasmed en diskussion om svenska teknikföretags framtid i Kina. Vi diskuterarockså vad svenska företags närvaro i Kina kan få för konsekvenser för produktioneni Sverige.Vi är väl medvetna om att varje bransch och även varje företag har sin egnaoch unika utveckling och strategi. Vår analys av svenska teknikföretag i Kinabygger på 40 djupintervjuer genomförda i Sverige och på plats i Kina underhösten 2004 och våren 2005. De intervjuade är verksamma inom våra störstasvenska teknikföretag och ett antal underleverantörer. Det är ABB Group, AlfaLaval, Atlas Copco, Autoliv Inc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink,Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF,Tradex samt Volvo med Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment ochVolvo Penta – totalt 23 olika verksamheter i ett 20-tal svenska teknikföretag.Vi har även fört diskussioner med ett antal kinesiska företrädare på centraloch lokal politisk nivå i Kina samt med personer engagerade i andra affärsverksamheterpå plats i Kina.14

■ 2. På jakt efterkomparativa fördelarGlobalisering innebär att de gränser som tidigare har bromsat flödet alltmerförsvinner. Det kan konstateras att globaliseringen i världen har skapat ettgränslöst flöde av ekonomiska tillgångar, information och kunskap. Därtillbidrar den teknologiska utvecklingen till att accelerera hastigheten i dessaflöden.Sedan Kalla krigets upplösning i slutet av 1980-talet har de nationalstatersom övergått till marknadsekonomisk struktur även övergett en tidigareideologi där kollektiv solidaritet och planekonomisk gemenskap ersatts avmarknadsorienterad individualism. När tidigare slutna ekonomier övergåroch apterar en marknadsekonomisk struktur slutar inte tidigare inhemskasamhällsekonomiska mönster att existera. Dessa omvandlingar ändrar ocksåden ekonomiska samt samhällsmässiga strukturen i en nation parallellt medatt globaliseringens ökade tempo av gränslös migration av tillgångar stärkerbetydelsen av dessa nationers komparativa fördelar.De utländska företagens närvaro och stora investeringar i Kina är därtillen av de viktigaste förklaringarna till landets starka tillväxt. Det är alltsåinte förvånande att Kinas tillväxttakt vida överstiger den i traditionellamarknadsekonomier. När ekonomier som Kina kan konkurrera med lågaarbetskraftskostnader, påverkar detta de traditionella industriländerna kraftigt.Utöver den direkta (i sig stora) skillnaden i produktionskostnader harindustriländerna (inte minst Västeuropa) också väsentlig högre nationellaomkostnader. Detta har hittills fått oförtjänt lite uppmärksamhet i debatten.Det moderna Kina genomgår just nu sin initiala framväxt. Denna processkan illustreras i fyra punkter, där Kina redan i inledningen av sin moderniseringhar haft betydande komparativa fördelar i jämförelse med industriländerna;Om den initiala perioden för uppluckring sätts i en tidsaxel går det atttolka hur samspelet mellan olika initiala krafter skapar komparativa fördelarför ett samhälle som Kina idag:1. KostnadsledarePrimärt kan Kina på grund av den tidigare samhällsekonomiska kostnadsstrukturenha en lägre prisbild än marknadsekonomierna. Redan härskapar den tidigare planekonomin i Kina de facto en komparativ fördelsom det för marknadsekonomier är svårt att direkt konkurrera med.15

Kina är därtill långt ifrån en enda arbetsmarknad. De lokala och regionalaskillnaderna är stora. I östra Kina, där flertalet svenska teknikföretag äretablerade, stiger nu lönerna och detta särskilt för mer kvalificerad personal.Orsaken är ökad konkurrens om nyckelpersonal, men också konkurrensom en allmänt stigande levnadsstandard. Fortsatt låga produktionskostnaderkan komma att förutsätta en ökad migration västerut i Kina.Många räknar med att detta är vad som närmast kommer att ske. Kinaåtnjuter idag stora kostnadsfördelar tack vare billig arbetskraft i produktionen.Detta kan bli mer bestående än vad man annars skulle ha anledningatt förvänta sig.2. Infrastrukturell moderniseringEn förutsättning för att få igång en mer självgenererande ekonomisk tillväxti Kina är att bygga upp och modernisera den fysiska infrastrukturen.I kombination med modern utländsk teknologi har detta för Kina gettsnabba resultat. Investeringskvoten i Kina är extremt hög, enligt en aktuelluppskattning hela 46 procent 2004. Investeringskvoten har varit myckethög under lång tid, eller över 35 procent alltsedan 1986 2 .3. Reformering och ekonomisk stabiliseringEfter lång tid av slutenhet har den så kallade kommandoekonomin ställts istark kontrast mot vad många kallat ett av de ”råaste” kapitalistiska systemen.Detta har förutsatt ett kompetent, engagerat och proaktivt ledarskap.Här innefattas områden som internationell handel, skatter, investeringsstimulans,miljöhänsyn och arbetsrätt. Sedan Kina kom med i WTO 2001har ett mycket stort antal lagar reformerats. Det har skett i en sådan taktatt kännedomen om de genomförda förändringarna antagligen är liten.Den kinesiska ledningen visar också många exempel på experimentlusta.Den provar och ser hur förändringar i regelsystemen faller ut. Detta synessärskilt intressant i ett svensk perspektiv. Här har under lång tid det statsbärandepartiet haft ett så kallat problemformuleringsprivilegium. Dettamed resultat att praktiska försök med alternativa lösningar har uteblivit.I Kina verkar öppenheten större, vilket kan tyckas något förvånande medtanke på att den politiska ledningen annars undviker att överhuvud tagetlåta sig utmanas.4. Kundens betydelse i marknadsekonominEtt särskilt problem i övergången från plan- till marknadsekonomier, äratt samhället då ska ställa om till ett system som det saknar erfarenhet av.I fallet Kina har problemen mest handlat om transformationen av de stora2) The Chinese Economy: Prospects and Key Policy Issues, Goldstein, Morris,Institute of International Economics, Washington, DC, april 200516

och ineffektiva statliga företagen. Kina har ju annars lång tradition avsåväl individualism som affärsmannaskap, och därmed god förståelse förkundens betydelse i marknadsekonomin.Summerar vi Kinas mer initiala förutsättningar i form av traditioner ochgrundläggande förståelse för marknadsekonomi, hårt fokuserade satsningarpå ”tung” fysisk infrastruktur och sammanhållen ekonomi bådepolitiskt och socialt – många skulle säga med en stabil och traditionelltstarkt repressiv ledning – är det också lätt att förstå hur Kina kunnat få en iekonomiska termer mycket hög tillväxt i ekonomin.2.1 Drivkrafter för tillväxtNationer som genomgår strukturomvandlingar får också förändrade förutsättningarför sina komparativa fördelar över tid. När satsningar på infrastrukturbidrar allt mindre till tillväxten är det andra faktorer som ökar ibetydelse. En sådan är ökad kunskap i form av FoU och innovationer, vilkablir allt viktigare drivkrafter för ekonomisk tillväxt. Nya typer av innovationerkräver/generar nya typer av infrastruktur. Ett illustrativt exempel är hurman i vår del av världen tidigare främst byggde fysisk infrastruktur och numer elektroniska motorvägar. Och så kan det rulla på – i våg efter våg. Ensom talar i sådana termer är Alvin Toffler 3 .Här anges olika teorier kring hur samhällekonomiska vågor förändrarstrukturen i en nation. Perioderna mellan varje våg är approximativa ochöverlappande men motivet är att strukturomvandlingar av jordbruk, industrielltillväxt samt informationssamhällen förändrar en nations identitet ochdärmed även dess komparativa fördelar.En välkänd ekonom med liknade synsätt av utvecklingsmönster över långa(för att här säga mycket långa) perioder är Jagdish Bhagwatis diskussion omhur olika samhällsgrupper formar samhället olika mycket under olika tider.Bhagwati har skrivit ett stort antal och mycket uppmärksammade böcker omglobalisering, internationell handel och om kulturella och andra aspektersinverkan på ekonomisk tillväxt.Ytterligare ett exempel på författare som intresserar sig för de stora ochöver tid längre förloppen är svensken Lennart Schön 4 som i sin bok väl beskriverde hittills tre ”industriella revolutioner” vi genomgår/genomgått. Denväxelverkan mellan såväl företag, branscher och nationer som sker underolika cykler över tid tycker vi väl faller in en syn på tillväxt med olika drivkrafterför ekonomisk tillväxt över tid.3) Managing The Third Wave, Toffl er A., 19804) En modern svensk ekonomisk historia, tillväxt och omvandling under två sekel, Schön, L., maj 200017

Figuren nedan visar i ett industrinära synsätt hur olika drivkrafter som infrastruktur,FoU och innovationer kan växelverka och leda till ett ökat välstånd.Först själva principen.Drivkrafter för välståndBNPFoUinnovationinfrastrukturKunskapsnivåFigur 2.1.1.Om vi översätter denna illustration till Kina av idag, som främst bygger infrastrukturoch industri, blir bilden som följer.Kina idag:BNPFoUinnovationinfrastrukturKunskapsnivåFigur

Traditionella industriländer som Sverige ligger samtidigt på en högre välståndsnivå.Vi investerar av naturliga skäl mindre i traditionell fysisk infrastruktur.Med Lennart Schöns terminologi har vi redan genomgått denandra av tre industriella revolutioner, den som främst karaktäriseras av ökadfysisk kommunikation.På senare tid har Kina befunnit sig i den andra industriella revolutionen,med den stora och viktiga skillnaden att de har en omvärld som redan hargenomgått denna fas av infrastrukturell sofistikering. Den tredje industriellarevolutionen gäller elektronisk kommunikation och den gäller ju oss allamer samtidigt. Kina kan nu sägas vara präglat av en fysisk och en elektroniskrevolution samtidigt. Detta är ytterligare en förklaring till att förändringarnai Kina är så snabba och omfattande.Andra förklaringar återfinns i att Kinas initiala ekonomiska utvecklingpåtagligt understötts av landets kostnadsledarskap, av en proaktiv politiskreformering för ökad frihandel, med investeringar från utlandet, samt meden stor arbetskraft och allt köpstarkare kunder inom landet. Den fortsattaglobaliseringen av världshandeln, kapital- och kunskapsflöden samt denteknologiska utvecklingen i relation till Kinas komparativa fördelar ger storasynergieffekter som förklarar den kraftiga ekonomiska tillväxten.2.2 Kinas ekonomiska tillväxt – idag och inför framtidenDet är uppenbart att Kinas ekonomi en längre tid haft en snabbare tillväxt änomvärlden. Mellan 1978-2002 var den årliga BNP-tillväxten cirka 11 procent,enligt officiell statistik. Förutom ökade kapitalinvesteringar i nya fabriker,maskiner och kommunikationssystem, ökade även sysselsättningsgraden.Under 1979-1994 förklarar produktivitetsökningarna hela 42 procent av Ki-108641996 1998 2000 2002Diagram 2.2.1. Kinas produktivitetsökningar 96-03. Källa: IMF 200319

nas totala tillväxt 5 . Detta med fortsatta reservationer för statistikens kvalitet.Allteftersom Kina fortsätter att öppnas och de inledande komparativa fördelarnabestår, är slutsatsen dock entydigt att den ekonomiska tillväxten förblirstark.Under sådana faser växer investeringarna betydligt snabbare än produktionen,samtidigt som produktiviteten ökar starkt och resultatet blir högtillväxt totalt sett. Det är här Kina befinner sig nu. I denna fas av ekonomisksofistikering är det en hög efterfrågan på investeringsvaror, vilka initialt importerasi betydande omfattning. Den svenska exporten av investeringsvarortill Kina har sedan 1996 nästan fördubblats, vilket mot denna bakgrund inteär särskilt överraskande.Kina visar alltså en mycket hög ekonomisk tillväxt i en fas eller våg därdrivkraften främst är uppbyggnad av infrastruktur och industri. Detta kanförklaras av en kombination av flera viktiga ekonomiska omständigheter.Följande lista säger nog det mesta av vad den samlade effekten av dessafaktorer bör bli:• Kina använder modern utländsk teknologi för egen uppbyggnad• Kina har gott om inhemskt och utländskt inflöde av riskkapital• Kina har billig arbetskraft• Kina drar fördel av:… frihandel… internationella standards… den relativt låga kursen på US-dollarnKinas höga tillväxt kan även förklaras mer principiellt och med utgångspunktjust i att resurserna koncentreras hårt på infrastruktur och industrielltillväxt. När man beskriver vad Kinas utveckling betyder för oss i Sverige kandet också vara intressant att försöka bedöma hur Kinas tillväxt kan utvecklasig i framtiden. Innan vi återgår till ett mer principiellt resonemang vill vibena ut vilken typ av omvärld Kina kan förväntas agera utifrån.Hittills har Kina gynnats starkt av den ökade frihandeln. Om denna WTOharmoniseringfortsätter så kommer Kina och företag med engagemangi Kina att dra stor nytta av detta, även globalt. De flesta ekonomer är nogöverens om att frihandel är den princip som bäst och i ett längre perspektivgenererar tillväxt. Därmed inte sagt att så kommer att bli fallet. Tendensernatill mer markerade regioner/tidszoner är därtill alltför tydliga.Tendensen med fri eller friare handel inom den amerikanska kontinenten,inom Europa och även inom Asien är påtaglig. Mellan regionerna kan lättuppstå nya och starka barriärer. Då blir bilden en annan av möjligheterna iett land som Kina för företag i ett svenskt perspektiv.5) Why is China Growing so Fast?, Hu, Z., M. S., Khan, International Monetary Fund, 199720

Att protektionismen ökar direkt mellan olika länder kan inte heller uteslutas.Den övergripande utvecklingen är i sig högst osäker. Just av sådana skäl kanett mer principiellt resonemang komma väl till pass.Följande figur illustrerar var Kina och Sverige befinner sig tillväxtmässigtoch hur tillväxten förmodligen kommer att förändras på sikt.TillväxttaktKinas höga tillväxt kommer med tiden att mattas avKina idagSverige idagFigur 2.2.2.TidKina skapar tillväxt från låg nivå. Det gör det mindre svårt att visa höga tillväxttal.Rimligtvis kommer takten därför att mattas framöver.Vi återgår till den tidigare diskussionen om olika drivkrafter genom attplocka in dessa i vår illustration.21

TillväxttaktPrimära drivkrafter för ekonomisk tillväxtinfrastrukturFoUinnovationtillverkningTidFigur 2.2.3.Vi vill med den streckade pilen ovan poängtera att industrin under lång tidkan förväntas vara en viktig faktor i den ekonomiska tillväxten. Skälen ärflera. Tillverkning följer nära byggandet av infrastruktur. Basindustrin är exempelvismycket av en nödvändig infrastruktur för mer förädlande industri.Industrin blir mer avancerad. Fortsatta framgångar förutsätter i allt störreutsträckning att man lyckas med FoU och nya innovationer. Detta förutsätteratt teknisk kunskap finns som kan omsättas i praktiken. Teknisk kunskapkan antingen importeras från mer utvecklade områden i världen eller uppnåsgenom egen forskning.Vi vet hur viktig industrin är och har varit för det relativt höga välståndsom vi njuter i Sverige. Principen gäller förstås också alla andra länder. Detär enkelt att dra slutsatser kring vilka faktorer som främst kommer att varaviktiga för Kina framöver.22

FoU och innovationer allt viktigare drivkrafter för Kina i framtiden…TillväxttaktinfrastrukturFoUinnovationtillverkningTidFigur 2.2.4.Det är då inte heller så svårt att slå fast riktningen på kostnadsnivån...och kostnadsnivån stiger och det blir mer tjänster i produktionenTillväxttaktKostnadsnivåninfrastrukturFoUinnovationtillverkningTidarbetaretjänstemänFigur

Så här långt har beskrivningen av Kinas framtid varit mer principiell. I fortsättningenska vi analysera hur konkurrensförutsättningarna kan komma attförändras mer specifikt, exempelvis när det gäller kostnadsmässiga aspektersom lönekostnadsnivåer. Vi ska också titta på hur produktionen i Kina kankomma att förändras när FoU och innovationer i framtiden spelar en störreroll och när de nuvarande komparativa fördelarna får en annan betydelse.Vår bedömning så här långt och utifrån den mer principiella diskussionenovan är att Kinas tillväxttal kommer att normaliseras eller annorlunda uttryckt– gå mot en långsiktigt lägre potentiell tillväxttakt – framöver.Att man i Kina idag är duktiga på att bygga infrastruktur, är inte hellernågon garanti för att man även tillräckligt väl kommer att utveckla de drivkraftersom krävs i andra faser där förmågan att ta till sig ny kunskap ochatt generera nya egna innovationer kan förväntas vara mer avgörande förframgången.Samtidigt görs konsekventa satsningar – med betydande inslag av statsstöd– inom bland annat energiproduktion, telekommunikation och motorfordonsindustri.Även när de komparativa fördelarna inte längre är desamma som idag, kan dessa satsningar komma att spela stor roll.Idag omlokaliseras produktionskapacitet inte bara i stor omfattning, utanockså betydligt snabbare än tidigare. Men det kan ändå komma att ta ungefären generation, det vill säga runt 20 år, för den kinesiska ekonomin att nåså kallad spetskompetens. Man är på flera strategiska områden redan på godväg. Det dröjer kanske inte mer än högst tio år innan den kinesiska kunskapsrevolutionenslår igenom på världsmarknaden med stor kraft.Hur vi klarar att möta en kinesisk kunskapsrevolution är mer en fråga om vadvi nu vidtar för åtgärder i Sverige och mindre beroende på vad man gör i Kina.Vi vill här påminna om att mycket av sådan strategisk kunskap och kompetenshittills i hög grad finns i de utländska företagen i Kina. Även om deredan producerar stora mängder teknik tar det tid innan mer grundläggandestrukturer/institutioner fås att fungera tillräckligt väl. De konkurrensfördelarsom kunskapsintensiva företag med expertisarbetskraft har är inget somenkelt kan dupliceras. Kompetensbanken ärvs och förädlas över tid 6 . För attkunna ärva och vidareförädla denna kompetensbank behövs legitimitet istrukturer och i institutioner. En slutsats är här att Kina även fortsättningsvisi hög grad bör komma att vara beroende av att utländska företag fortsätteratt utvecklas väl i landet.Globalisering av handel och ekonomisk integration medför också en ökadtillgänglighet av billig arbetskraft och råvaror från nya geografiska källor.Synergin blir att företag enklare kan utlokalisera arbetskraftsintensiva aktivitetertill lågkostnadsländer men tills vidare samtidigt behålla de som adderar6) Competitive Advantage of Nations, Porter, M. E, 199024

värde till kärnverksamheten. Vad som därefter underhåller och fortplantarkonkurrenskraften i en globaliserad omvärld beror på den stimulans ochde katalyserande ”incentives” man får i form av konkurrensförutsättningari sitt land. Globaliseringen lär knappast fortgå utan nya störande konflikter,en sådan är tendensen till ökad regionalisering och mycket talar för att dettakan komma att bli en mer bestående restriktion framöver.Vi vill avslutningsvis betona att frågor om tillgången på framtida spetskompetensmer är en fråga om var i världen det framtida välståndet kommeratt utvecklas. Detta är i första hand nationernas utmaningar ellerpotentiella problem. Företagen – åtminstone de större och mer internationella– har valfriheten att allokera mer av sin verksamhet där förutsättningarnautvecklas positivt och mindre där det motsatta gäller. Risken ellermöjligheten för mer självförstärkande processer är här uppenbar.25

■ 3. Vad betyder Kinaför svenska teknikföretag?Ambitionen i rapporten är att försöka beskriva vad som händer i Kina ochvad detta får för konsekvenser för produktionen i Sverige.Intresset för Kina är stort hos både svenska och utländska företag. Detär knappast förvånande med tanke på Kinas snabbt växande ekonomiskabetydelse. Intresset minskar inte heller av att Kina rymmer en enorm potential– där lever 1,3 miljarder människor. Det är med våra mått mätt nästanofattbart många potentiella konsumenter och arbetstagare. Många lockas avden gigantiska marknad som Kina utgör. Andra fruktar istället den konkurrenskraftsom låga produktionskostnader ger kinesiska företag.Svenska teknikföretag dominerar idag helt den svenska exporten till Kina.Medan teknik utgör drygt hälften av den totala svenska exporten, är andelenav svensk export till Kina över 70 procent. Flera av dessa företag har aktivtoch länge medverkat i Kinas utveckling. För andra är det först efter KinasWTO-anslutning med starkt expanderad omvärldshandel, som de egna aktiviteternai och med Kina har ökats. Det blir allt vanligare att leverantörsföretaguppmanas av sina kunder att aktivt följa med dem genom ökad närvaroi Kina. Allt fler företag upptäcker också att de kan göra egna inköp i Kina tillattraktiva priser och av god kvalitet. Andra företag upplever mer indirekt enpåverkan av Kinas framfart. De företag som anser att de inte påverkas ellerkommer att påverkas av Kina är dock förmodligen lätträknade redan idag.Många företag riskerar att känna sig stressade av allt de hör om Kina, såatt de kanske inte tillräckligt noga analyserar de egna förutsättningarna ochkonsekvenserna innan de ”hoppar på tåget”. Därför hoppas vi att de erfarenhetersom vi genom våra intervjuer har fått ta del av kan vara till hjälp förföretag som står inför likartade situationer.Vissa generella slutsatser av det som sker i Kina äger bäring även för produktioneni Sverige. Andra slutsatser är mer situationsspecifika och giltigaför en viss verksamhets förutsättningar och aktuella situation.Studien omfattar teknikföretag som har en väsentlig andel av sina anställdai Sverige och därtill via sina handels- och/eller investeringsförbindelseräven har utvecklat relationer med eller i Kina. Verksamheterna i Sverige ochKina kartläggs och på denna empiriska grund har vi försökt förstå de långsiktigaeffekterna för produktionen i Sverige.26

Inför kartläggningen har följande tre variabler identifierats som av särskildbetydelse:1. Handeln med KinaSom första variabel antas handel och särskilt export till tillväxtmarknadersom Kina spela en viktig roll för svensk tillverkningsindustri. Det är viktigtatt beakta hur svenska teknikföretag ser på den kinesiska marknaden ochhur exporten till Kina har utvecklats. I denna studie undersöks varor iolika förädlingsstadier där fördelningen är gjord mellan insats-, investerings-och konsumtionsvaror. Detta för att analysera på vilka områdensvenska teknikföretag är starka i försäljningen till Kina, den kinesiskamarknadens karaktär samt den eventuella hotbild för ökad import frånKina som svenska teknikföretag lever i. Att svenska tillverkare placerar lågtförädlad och personalintensiv produktion i Kina är i många fall ett sätt attstärka den egna konkurrenskraften även för verksamheten i Sverige.2. Investeringar i KinaSvenska teknikföretags nuvarande och framtida investeringar i Kina ärett viktigt mått på deras långsiktiga syften med kinaexpansionen, och pådenna expansion i jämförelse med motsvarande ambitioner i Sverige ochandra länder. Investeringar är ibland helt försäljnings- och servicerelateradeoch syftar till att svenska exportvaror ska säljas och/eller ge servicepå plats. Andra investeringar avser tillverkning och syftar exempelvis tillatt nå skalfördelar och lönsamhet. Ett annat motiv till investeringar ärmer marknadsorienterat. Man vill komma närmare marknaden. Här kantullfrågor, leveranstider och mycket annat ha en avgörande betydelse förinvesteringsbeslutet. Ett annat skäl skulle kunna vara om FoU i Kina bedömsvara en bättre plattform för framtida innovationsutveckling.3. KompetensutbyteDen tredje och mer kvalitativa variabeln är betydelsen av olika sorterskompetens, dess eventuella behov av närhet till produktionen samt hurdetta samspel kan förväntas utvecklas över tid. Hur utvecklas kompetensenhos svenska teknikföretag som är verksamma i Kina? Hur påverkas– även här hemma i Sverige – dessa företag av eventuella krav på lokalanpassning? Vilka kompetensöverföringar sker mellan Kina och Sverigesom en effekt av en expanderande kinaverksamhet?Svenska teknikföretags kunskap inom FoU har i hög grad kommit attkoncentreras på utveckling av investeringsvaror. Denna och andra hemmahörandekunskapsbanker hotas när kunskap föråldras och blir allmänttillgänglig.27

När produktion flyttas riskerar också FoU att följa efter med tiden. Enfråga som är särskilt intressant för framtiden är om Kina med framgångkommer att ta ledningen inom områden som exempelvis kärn- ochvattenkraft, telekommunikation, motorfordonsindustri och andra områdendär den kinesiska statsmakten verkar satsa stort även på egen kompetensuppbyggnad.3.1 HandelExporten av teknik från Sverige är över 460 miljarder kronor per år. I fjol utgjordeexporten till Kina drygt 13 miljarder kronor av dessa. Även om dettainnebar över 70 procent av Sveriges totala kinaexport på drygt 18 miljarderkronor, så är 13 miljarder kronor ändå ett litet belopp i sammanhanget.10009008007006005004003002001000Svensk Varuexport 1996-2004 (mdr SEK)1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004Teknik ÖvrigtDiagram 3.1.1. Källor: SCB samt Teknikföretagens egna beräkningarSveriges export har sedan länge dominerats av teknikexport, se diagrammet.Tabellen nedan visar de tio största varugrupperna som ingår i svensk exportav teknik. När det gäller de varor och produkter som exporteras till Kina idagär de med få undantag förknippade med uppbyggnad av industri och infrastruktur.28

9. 3302 instrument o app för mätning, provning, navigering m m 7 509 12 56510. 3301 medicinsk, kirurgisk och ortopedisk utrustning 8 232 11 810I. Summa 222 016 345 234II. Total export av teknik (SNI 28-35) 300 865 462 598III. Total varuexport 537 492 874 062IV. Andel av total varuexport 56% 53%Tabell 2.1.2Top 10 svensk import av teknikvaror 96/04 (MSEK) 1996 20041. 3401 motorfordon 19 231 42 4562. 3403 delar och tillbehör till motorfordon och motorer 20 606 41 0403. 3000 kontorsmaskiner och datorer 23 487 30 1134. 3203 radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 12 100 23 2775. 2901 maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 14 874 20 7006. 3202 radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi 7 407 19 9817. 2902 andra maskiner för allmänt ändamål 0 16 7078. 2905 andra specialmaskiner 12 944 13 2479. 3201 elektroniska komponenter 11 385 12 02510. 3302 instrument o app för mätning, provning, navigering m m 7 955 11 071I. Summa 129 990 230 616II. Total import av teknik (SNI 28-35) 192 951 329 997III. Total varuimport 375 723 682 715IV. Andel av total varuexport 51% 48%Tabell 3.1.2. Källa: Teknikföretagen, avser SNI 28-35Tabell 2.1.3Top 10 svensk export av teknik till Kina 96/94 (MSEK) 1996 20041. 3202 Radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 3 576 3 9182. 2905 Andra specialmaskiner 574 2 0063. 2902 Andra maskiner för allmänt ändamål 502 1 2734. 2901 Maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 72 9255. 3203 Radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 2 156 8766. 3101 Elmotorer generatorer och transformatorer 454 7197. Sedan 3401 Motorfordon 1996, eller på åtta år, har exporten av teknik till Kina ökat 66med6578. 3102 Eldistributions- och elkontrollapparater 167 5479. 3403 Delar och tillbehör till motorfordon och motorer 140 41710. 3302 Instrument o app för mätning provning navigering m m 89 328I. Summa 7 796 11 666Kinas WTO-medlemskap har inneburit rejält förbättrade förutsättningar förutrikeshandel. Kinas totala handel med utlandet uppgick till över 840 miljarderdollar 2004. De svenska siffrorna blir här jämförelsevis blygsamma, menäven för Sverige har handeln med Kina blivit allt viktigare under åren. Kinaär idag Sveriges tolfte viktigaste handelspartner.drygt 50 procent, eller i samma storleksordning som svensk teknikexport totalt.I fjol uppgick vår totala teknikhandel – alltså summan av export och import– med Kina till 21 miljarder kronor. Det motsvarade nästan 60 procentav Sveriges totala handel med Kina. Den största kategorin i vår teknikexporttill Kina utgörs av investeringsvaror, vilket framgår av följande diagram. Diagram 3.1.3. Källor: SCB samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser SNI 28-3530

6. 3202 radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi 7 407 19 9817. 2902 andra maskiner för allmänt ändamål 0 16 7078. 2905 andra specialmaskiner 12 944 13 2479. 3201 elektroniska komponenter 11 385 12 02510. 3302 instrument o app för mätning, provning, navigering m m 7 955 11 071I. Summa 129 990 230 616II. Total import av teknik (SNI 28-35) 192 951 329 997III. Total varuimport 375 723 682 715Man bör väl här också ha i minnet att exporten till Kina länge närmast heltutgjordes av teleprodukter, vilket också framgår i tabellen nedan.IV. Andel av total varuexport 51% 48%Tabell 2.1.3Top 10 svensk export av teknik till Kina 96/94 (MSEK) 1996 20041. 3202 Radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 3 576 3 9182. 2905 Andra specialmaskiner 574 2 0063. 2902 Andra maskiner för allmänt ändamål 502 1 2734. 2901 Maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 72 9255. 3203 Radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 2 156 8766. 3101 Elmotorer generatorer och transformatorer 454 7197. 3401 Motorfordon 66 6578. 3102 Eldistributions- och elkontrollapparater 167 5479. 3403 Delar och tillbehör till motorfordon och motorer 140 41710. 3302 Instrument o app för mätning provning navigering m m 89 328I. Summa 7 796 11 666II. Total export av teknik - Kina (SNI 28-35) 8 474 13 409III. Total varuexport till Kina 9 325 18 549IV. Andelen teknik 91% 72%Tabell 3.1.3. Källa: Teknikföretagen, avser SNI 28-35Tabell 2.1.4Top 10 svensk import av teknik från Kina 96/94 (MSEK) 1996 2004Det 1. bör 3202 påpekas radio- och TV-sändare att varor app från f trådtelefoni Sverige o ibland trådtelegrafi exporteras till Kina via 76 ett 1 6102. 3203 radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 80 1 060tredje land. De kan exempelvis fraktas till Singapore innan de når slutdestinationen4. 2807 andra i Kina. metallvaror Handelsstatistiken kan därför vara en aning missvisande.93 6343. 3105 belysningsarmatur glödlampor och lysrör 84 815Den 5. 2907 verkliga hushållsmaskiner exporten och kan hushållsapparater därför antas vara större än vad som framgår 74 av 590statistiken6. 3501 fartygdärochendastbåtardirektexporten ingår.1 5097. 2806 bestick verktyg och andra järnhandelsvaror 67 4558.Att3000olikakontorsmaskinerstatistik visaroch datorerolika resultat gäller i än högre grad importen36från240Kina. 9. 3101 Vår elmotorer totala generatorer direkta varuimport och transformatorer från Kina var drygt 17 miljarder 17 kronor 2302004 10. 2901 enligt maskiner tabellen för mekanisk nedan. kraft Samtidigt utom motorer anges till fordon importen från Kina till 13över 23166I. Summa 541 6 309miljarder kronor, om man utgår från Kina som ursprungsland.II. Total import av teknik från Kina (SNI 28-35) 678 8 020III. Motsvarande Total varuimport uppräkning från Kina för vår export till Kina är betydligt 3 mer 248 begränsad.IV. Räknar Andelen teknik vi varuhandeln med Kina efter ursprung var handelsbalansen21% 47%17 073rejält negativ 2004. Inte något positiv som den direkta totala handeln visar.Jämför vi svenska handelssiffror med de som den kinesiska statistikbyrånrapporterar är också skillnaderna betydande.Mer spektakulär än exporten är den samtida utvecklingen av importenfrån Kina. I ett längre perspektiv har den ökat mycket kraftigt. Vår import avteknik från Kina är idag mer än elva gånger så stor som den var 1996. 3202 radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 3575739 2527311 5156632 5881947 6030773 401833331

Tabell 2.1.2Top 10 svensk import av teknikvaror 96/04 (MSEK) 1996 20041. 3401 motorfordon 19 231 42 4562. 3403 delar och tillbehör till motorfordon och motorer 20 606 41 0403. 3000 kontorsmaskiner och datorer 23 487 30 1134. 3203 radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 12 100 23 2775. 2901 maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 14 874 20 7006. 3202 radio- och TV-sändare,app f trådtelefoni o trådtelegrafi 7 407 19 981Import av teknikprodukter från Kina 1996-2004 (Mdr SEK)7. 9,0 2902 andra maskiner för allmänt ändamål 0 16 7078. 2905 andra specialmaskiner 12 944 13 2479. 8,0 3201 elektroniska komponenter 11 385 12 02510. 7,0 3302 instrument o app för mätning, provning, navigering m m 7 955 11 071I. Summa 129 990 230 616II. 6,0 Total import av teknik (SNI 28-35) 192 951 329 997III. 5,0 Total varuimport 375 723 682 715IV. Andel av total varuexport 51% 48%4,0Tabell 2.1.33,0Top 10 svensk export av teknik till Kina 96/94 (MSEK) 1996 20041. 2,0 3202 Radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 3 576 3 9182. 2905 Andra specialmaskiner 574 2 0061,03. 2902 Andra maskiner för allmänt ändamål 502 1 2734. 0,0 2901 Maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 72 9255. 3203 1996 Radio-, TV- 1997 och andra 1998 ljud- och 1999 bildapparater 2000 2001 2002 2003 2 156 20048766. 3101 Elmotorer generatorer och transformatorer 454 7197. 3401 Motorfordon Insatser Investeringar Konsumtion66 657Diagram 8. 3102 3.1.4. Eldistributions- Källor: SCB samt och Teknikföretagens elkontrollapparater egna beräkningar, avser SNI 28-35167 5479. 3403 Delar och tillbehör till motorfordon och motorer 140 41710. 3302 Instrument o app för mätning provning navigering m m 89 328I. Summa 7 796 11 666II. Total export av teknik - Kina (SNI 28-35) 8 474 13 409III. Total varuexport till Kina 9 325 18 549IV. Andelen teknik 91% 72%Notera dock att den direkta exporten av teknik i fjol fortfarande var klartstörre än motsvarande import. Överskottet på netto runt fem miljarder kronorär helt och hållet en effekt av fortsatta framgångar för investeringsvaror.Tabell 2.1.4Top 10 svensk import av teknik från Kina 96/94 (MSEK) 1996 20041. 3202 radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 76 1 6102. 3203 radio-, TV- och andra ljud- och bildapparater 80 1 0603. 3105 belysningsarmatur glödlampor och lysrör 84 8154. 2807 andra metallvaror 93 6345. 2907 hushållsmaskiner och hushållsapparater 74 5906. 3501 fartyg och båtar 1 5097. 2806 bestick verktyg och andra järnhandelsvaror 67 4558. 3000 kontorsmaskiner och datorer 36 2409. 3101 elmotorer generatorer och transformatorer 17 23010. 2901 maskiner för mekanisk kraft utom motorer till fordon 13 166I. Summa 541 6 309II. Total import av teknik från Kina (SNI 28-35) 678 8 020III. Total varuimport från Kina 3 248 17 073IV. Andelen teknik 21% 47%Tabell 3.1.4. Källa: Teknikföretagen, avser SNI 28-35 3202 radio- och TV-sändare app f trådtelefoni o trådtelegrafi 3575739 2527311 5156632 532

Som framgår av diagrammet nedan var balansen för insatsvaror i fjol för förstagången negativ. Trenden för konsumtionsvaror är än mer negativ. Ser vitill Sveriges totala handelsbalans med Kina är också trenden entydigt negativ.Det är svårt att se vad som skulle vända denna trend i framtiden. I synnerhetom frihandeln fortsätter att utvecklas utan allt för stora störningar.Förhoppningsvis kan samtidigt den positiva handelsbalansen för investeringsvarorfortleva. Diagram 3.1.5. Källor: SCB samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser SNI 28-35Sammanfattningsvis ser vi en tydlig trend i att Sveriges underskott ihandeln med Kina ökar. Klart är också att det är för kategorierna konsumtions-respektive insatsvaror som så sker. Samma tendens finns på senaretid även om man enbart ser till teknikrelaterade konsumtions- och insatsvaror.Dagens export från Sverige till Kina domineras av investeringsvaror ochär med få undantag direkt eller indirekt förknippad med uppbyggnad avindustri och infrastruktur. Här har Sverige fortfarande stora överskott ihandeln med Kina. Även en relativt stor andel av importen till Sverige, 50procent, består av teknikrelaterade varor. Kinas WTO-medlemskap harinneburit rejält förbättrade förutsättningar för utrikeshandel, vilket resulterati att Kina idag är Sveriges tolfte viktigaste handelspartner. På åtta århar exporten till Kina ökat med drygt 50 procent medan importen idagär elva gånger större än 1996. Det finns alltså en tydlig trend i att Sverigesunderskott i handeln med Kina ökar.33

3.2 InvesteringarEnligt Riksbankens statistik investerade svenska företag under 2004 cirka88 miljarder kronor utanför Sverige. Teknikföretag svarade här för drygt 28procent, eller cirka 25 miljarder kronor. De ackumulerade investeringarna avsvenska företag i Kina har under de senaste tio åren sammantaget uppnått2,5 miljarder kronor. Följande diagram visar utvecklingen från 1996 fram till2004, samt de årliga nettoförändringarna.Svenska direktinvesteringar (DI) för alla branscher i Kina 1996-2004 (MSEK) Diagram 3.2.1. Källor: Riksbanken samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser alla branscherDiagrammet ovan visar de totala svenska investeringarna i Kina. Som jämförelsekan visas de svenska teknikföretagens sammantagna direktinvesteringarutomlands, vilka är betydligt större. Under 2004 ökade de igen, efter flera årav desinvesteringar.34

Svenska direktinvesteringar (DI) i teknikföretag utomlands 1996-2004 (MSEK) Diagram 3.2.2. Källor: Riksbanken samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser SNI 28-35De utländska teknikföretagens investeringar i Sverige är stora i jämförelsemed de investeringar som svenska företag hittills har gjort i Kina. Notera attäven dessa har fallit tillbaka underde senaste tre åren.Utländska direktinvesteringar (FDI) i teknikföretag i Sverige 1996-2004 (MSEK) Diagram 3.2.3. Källor: Riksbanken samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser SNI 28-3535

Om vi ställer samman de utländska teknikföretagens nettoinvesteringar iSverige med de svenska företagens motsvarande investeringar utomlands fårvi följande ”handelsbalans”.Investeringsbalansen för teknikföretag (FDI-DI) 1996-2004 (MSEK) Diagram 3.2.4. Källor: Riksbanken samt Teknikföretagens egna beräkningar, avser SNI 28-35Den historik som föreligger är kort, och man bör därför vara försiktig medslutsatserna. Siffror av den här typen är regelmässigt volativa. Men riskenfinns att balansen i ett svenskt perspektiv kan bli allt mer negativ framöver.Detta om svenska företag satsar mer utomlands och/eller utländska teknikföretagsatsar allt mindre i Sverige.De utländska företagens direktinvesteringar är en av de kanske viktigasteförklaringarna till den höga tillväxten i Kina. Efter att dessa investeringarlänge hade legat runt redan höga 50 miljarder dollar om året, uppgick deifjol till cirka 60 miljarder dollar. Siffrorna är förmodligen än mer anmärkningsvärdaom man beaktar att förtroendet för de kinesiska aktiebörsernafortfarande är katastrofalt lågt och att dessa därför inte har lyckats attraherautländskt riskkapital.36

Inflödet av direktinvesteringar FDI till Kina, Sverige samt USA (mdr USD) Diagram 3.2.5. Källa: UNCTAD World Investment Report 2004, avser alla branscherDe kraftiga investeringarna i Kina kommer från multinationella företag varsproduktkorgar rymmer de flesta av världens mest välkända varumärken.Top 10 investerare i Kina 2003 (miljoner USD)Hong KongJungfruöarnaJapanSydkoreaUSATaiwan5 7775 0544 4894 1993 37717 700SingaporeVästra SamoaCayman IslandsTysklandSverige9868668572312 058Diagram 3.2.6. Källa: Invest in China, september 2004 samt egna beräkningar, avser alla branscherI första hand har investeringsbidragen kommit från etniskt kinesiska investerarefrån Hong Kong. Amerikanska och japanska investerare har också visatstort intresse. Många investeringar har dessutom gjorts i transitform frånskatteparadis som Jungfruöarna och Cayman Islands.37

Utan den goda tillgången på internationellt riskkapital hade Kina knappastvisat de mycket höga tillväxttal och investeringsandelar (investeringar/BNP),som man hittills har gjort.I dessa sammanhang framstår naturligtvis de svenska företagens investeringarsom minst sagt blygsamma. Under 2003 utgjorde de 0,4 procent avKinas totala FDI (räknar vi på uppgifterna om de svenska direktinvesteringarnablir andelen ännu mindre). Svenska ambassaden i Beijing har tillsammansmed Handelskammaren i Kina kommit fram till en siffra på totalt 1,8miljarder dollar 1 . Slår man ut beloppet på tio år och samtidigt uppskattarantalet anställda idag till cirka 28 000 personer förefaller beloppet rimligt,om än i underkant.Sammanfattningsvis är de utländska företagens direktinvesteringar en avde viktigaste förklaringarna till den höga tillväxten i Kina. Sveriges bidragär i detta sammanhang blygsamt. De ännu relativt små svenska investeringarnai Kina ger anledning till samma slutsats som genomgången avhandelsstatistiken; det vill säga att omfattningen totalt hittills varit relativtbegränsad.3.3 KompetensutbyteSom en följd av Kinas omfattande modernisering har en betydande kompetensöverföringinom telekom skett från Sverige till Kina. Bilden förefallerlikartad vid andra stora satsningar av infrastrukturkaraktär. På områdendär Kina satsar stort är möjligheterna särskilt goda att nå kompetensmässigvärldsklass.Ser vi till mer traditionell industri och tillverkning är bilden mer konventionell.Där är det de utländska företagen som kommer till Kina med sinspecifika kompetens. Det är hittills ett utbyte mestadels i en riktning. Fråganär hur omfattande överföringen av kompetens är i praktiken.Kompetensöverföringen är också beroende av företag och industrisektor.De utbyten av kompetens som hittills skett har varit mer kulturella och affärsmässigalärdomar än inriktade på olika arbetsprocesser. (Se även avsnittetom Technology-Transfer/Technology-Sharing i kapitel 4.10).Kinas verkligt stora språng är antagligen avhängigt hur landet i framtidenlyckas med FoU och egna innovationer. Detta förutsätter att teknisk kunskapfinns och att den kan omsättas i praktiken. Teknisk kunskap kan antingenimporteras från mer utvecklade områden i världen eller uppnås genom egenforskning. Befolkningen måste ha vilja och möjlighet att ta till sig tekniskkunskap.1) China Business Climate Report, Swedish Embassy, Beijing, Promemoria 21 juni 200438

Det imponerande antalet nyexaminerade ingenjörer talar onekligen tilllandets fördel. Men här är samtidigt ledtiderna stora. Det går inte lika fort attbygga upp forskning som att bygga fabriker. I denna strävan är Kina också istort beroende av utländska investeringar.Sammanfattningsvis har en kompetensöverföring inom området infrastrukturskett från Sverige till Kina. Ser vi till mer traditionell industri ochtillverkning är det däremot de utländska företagen som kommer till Kinamed sin specifika kompetens. Det är här hittills ett utbyte mestadels i enriktning.Än så länge är alltså kunskapsutbytet, med undantag för några globalaföretag, enkelriktat. I vart fall verkar detta inte förändra de flesta svenskateknikföretags kortsiktiga förutsättningar. På lång sikt kan ett kinesisktkunskapslyft däremot få mycket stor och därmed avgörande betydelse.3.4 Ekonomiskt klimat för svenska teknikföretagDe senaste årens utveckling visar att Kina erbjuder utomordentligt storamöjligheter för svenska teknikföretag. För det första som marknad och dåsärskilt för så kallade investeringsvaror och andra varor med stor tillväxtpotential.För det andra som ett land att göra inköp i. Inköpen av insatsvarorkommer förmodligen att fortsätta växa snabbt.Enligt den rådande trenden kan den direkta exporten från Sverige till Kinaförväntas ha en svagare utveckling än importen från Kina. Underskottet ihandelsbalansen kan därför förväntas växa.Svenska teknikföretags investeringar i Kina har hittills varit blygsamma.Den kontinuerligt förbättrade infrastrukturen kombinerat med den kinesiskamarknadens storlek talar dock för att dessa investeringar kommer atttrappas upp ordentligt. Eftersom det mesta talar för att den kinesiska marknadenkommer att fortsätta utvecklas starkt, torde intresset för att investeradessutom förstärkas bland svenska teknikföretag.I Sverige är vi också traditionellt sett positiva till frihandel, den faktor somantagligen varit mest central för de senaste årens höga tillväxt i Kina.Men Kina rymmer naturligtvis också en rad politiska, sociala och kanskeäven kulturella risker. Avståndet mellan svenska och kinesiska traditioneroch värderingar kan ibland vara stort. Svenskar litar ofta och kanske förmycket på olika regelsystem, samtidigt som det för en kines kanske snarare ärrelationer som avgör. Skillnaderna i attityd verkar samtidigt vara i avtagande,varför denna typ av problem inte skall överdrivas. För stora och internationellaföretag är det antagligen mer en fråga om hur väl företagets kultur och värderingssystemkan hållas intakt även i en kinesisk miljö. Klarar man detta på andrahåll, finns det ju ingen anledning att betvivla att man inte skulle klara det i Kina.39

En övergripande fråga är förutsättningarna för fortsatt frihandel. Alternativen,en regional eller till och med ökad protektionism i handeln mellan länder,ställer ju företagets satsning i Kina i en helt annan dager såväl strategisktsom riskmässigt.En mer jordnära fråga är den om plagiat. Kinas skyldigheter till WTOgaranterar att landets legala struktur för handel och tillverkning successivtförändras. Trots detta är plagiatmarknaden ett återkommande problem förutländska företag som etablerar sig i Kina. Utmaningarna kan gälla patent.Internationellt verksamma bolagsjurister frågar sig dock ibland, inte enbartpå skämt, om man kan vinna i en kinesisk domstol – när man har rätt.Företagen skiljer sig åt i hur de angriper plagiatfrågor. En del vidtar långtgåendeåtgärder för att skydda även den idag använda teknologin, medanandra har en betydligt öppnare attityd. Gemensamt är dock att dessa frågoruppfattas som viktiga att hantera rätt. Detsamma gäller skydd av kärnkompetens,där man riskerar att utsättas för direkt industrispionage. I avsnitt 4.9återkommer vi till hur de undersökta företagen parerar hotet om plagiat.En annan viktig fråga som röner liten uppmärksamhet är betydelsen avstandarder. Det handlar här om standarder som gör att utländska företag,med oförändrad kvalitetssäkring av sina produkter, kan använda Kina sominköpsmarknad. Detta kriterium är idag avgörande för snart sagt alla företag.Det är också en faktor som i sig har varit avgörande för att kinesiska företaghar kommit ut på världsmarknaden med sådan snabbhet och omfattning.Betydelsen av standarder kan inte nog betonas. Att standarder skapartrygghet mellan olika parter är inte minst viktigt när dessa parter kommerfrån olika länder. De internationaliserade, allt längre och mer komplexa förädlingskedjornainom dagens tillverkningsindustri, vore helt enkelt omöjligautan standarden.En annan ofta underskattad ekonomisk förutsättning är den om fritillgång på kunskap som verkar förutsättas inom exempelvis utbildningsväsendet.Därför uppmärksammas inte betydelsen av att teknologi och tekniskkunskap är fritt tillgänglig. Detta trots att det säkerligen är en av de allraviktigaste faktorerna för att förklara ekonomisk tillväxt.Sammanfattningsvis erbjuder Kina stora ekonomiska möjligheter försvenska teknikföretag. Därtill finns politiska, sociala och kulturella risker.Dessutom är en viktig fråga hur det går med frihandeln och för det tredjeär plagiatmarkanden ett stort problem för alla utländska företag som etablerarsig i Kina. En fjärde och ofta underskattad faktor är standards och fördet femte är det viktigt med fri handel av teknologi och teknisk kunskap.40

■ 4. Svenska teknikföretagi KinaEkonomiska möjligheter skapas vid vissa tillfällen och under vissa perioder.Kina erbjuder idag en marknad som är högintressant för många företag.Andra aktörer kan av konkurrensskäl mer se till möjligheterna att minskasina produktionskostnader. Detta genom att lokalisera hela eller delar avverksamheten till Kina för att sedan återimportera till moderföretaget förslutförädling.En naturlig förklaring till Kinas påtagligt snabba tillväxt är tillgänglighetenav modern teknik som under årtionden utvecklats av företag i väst och somäven rustat upp och moderniserat de länder vi numera kallar de industrialiseradeländerna. Vad som gör Sverige särskilt relevant i en diskussion omdagens Kina, är att många globala svenska teknikföretag tillverkar och säljerprodukter förknippade med uppbyggnad av infrastruktur. Dessutom hardessa företag i avsaknad av någon större hemmamarknad det mesta av sinmarknad utanför Sverige, därtill är deras ambitioner att också alltmer globaliserasina volymer (i den takt detta efterfrågas av kunderna).Kina med sin starka tillväxt byggd på infrastrukturell tillväxt innebärdärmed stora möjligheter för många svenska teknikföretag. Sådana företagexpanderar mer av marknads- än av kostnadsskäl. De inrättar produktionsenhetermed tillhörande funktioner för att på lokal basis konkurrera om nyamarknadsandelar. För andra företag, vanligen de som tillverkar insatsvaroreller säljer till slutkonsumenter, kan det snarare vara Kinas låga produktionskostnadersom lockar.Kinas ökande betydelse har också återverkningar för produktionen i Sverige.Vi har som tidigare nämnts följt och analyserat totalt 23 olika verksamheteri ett 20-tal svenska företag. De undersökta företagen är främst verksammainom produkter för industri- och infrastruktur, med kategorierna maskiner,telekommunikation och motorfordonsindustri som dominerande grupper.I undersökningen har data från 1996 fram till 2004 bearbetats. Analysenfokuserar på Kina som direkt mottagare av export från Sverige och vice versa.Ambitionen är att påvisa hur företagens verksamhet och investeringar i Kinapåverkar och kan förväntas påverka produktionen i Sverige.För analysen har de tidigare beskrivna variablerna handel och investeringarsamt parametrar som kompetensutbyte, betydelsen av standards och hotom plagiat använts.41

Företagen som ingår i undersökningen har betydande verksamhetsanknytningtill Sverige. Av historiska skäl finns här stora investeringar i tillverkningoch FoU. Dessa företag är starkt exportinriktade. Det innebär bland annat attde har en stor andel av sina anställda i Sverige, samtidigt som den överlägsetstörsta delen av försäljningen sker utanför Sverige.Företagens egna strategier globalt och i Kina skapar nya förutsättningaroch utmaningar. Samtidigt kan man fråga sig vilka potentiella möjligheterdetta ger Sverige, det vill säga om och på vilket sätt industrins framtid i Sverigepåverkas av Kina?4.1 Två grupper av företagVi har delat in företagen i två grupper. För det första de som tillverkar egnafärdiga produkter för slutkunder. De betecknas multinationella exportföretag(I). För det andra de företag som är underleverantörer (S) till andraföretag.Som tidigare visats har vi här mest att göra med företag som tillverkar investeringsvaror.Därav beteckningen (I). Dessa och deras underleverantörer(suppliers eller subcontractors) kännetecknas av att de utvecklar, tillverkaroch marknadsför produkter som direkt eller indirekt används vid uppbyggnadav infrastruktur och industri.Figur 4.1.1.Noterbart är att när de multinationella exportföretagen expanderar utomlandsskapas dragmekanismer för underleverantörer. De uppfattar att de förbibehållen affärsrelation är tvungna att etablera egna funktioner, i det härfallet i Kina. Leverantörer följer regelmässigt sina kunder, även vid omlokaliseringar.Ofta är det inte mer komplicerat än så. I undersökningen har vivalt att följa ungefär lika många underleverantörer som företag med färdigaslutprodukter.42

4.2 Från lokal till global produktionGlobaliseringen har tidigare beskrivits mer i allmänna termer. I ett företagsperspektivkan den beskrivas som en utveckling från en i huvudsak lokalverksamhet till en allt mer global struktur. Globaliserad produktion kan sessom en process över tid där ett företag gradvis expanderar tillverkningenutanför den egna hemmamarknaden. Följande figur visar ett globaliseringsförloppav företagens verksamheter.Figur 4.2.1.I takt med att den egna tillverkningen blir mer internationell så ökar ocksåde internationella inköpsaktiviteterna. Med ökad globalisering ökar handelnmellan länder i båda riktningar.När man genom ökade inköp låter andra bidra med en större del av förädlingen,sjunker naturligtvis den egna andelen i motsvarande grad. Den egnaförädlingen i svensk teknikproduktion har minskat successivt de senaste 30åren, nu ned till en nivå på i genomsnitt 20-25 procent av försäljningsvärdet.Detta visas nedan.Diagram 4.2.2. Källa: Teknikföretagens egna beräkningar43

Denna utveckling har flera orsaker. I huvudsak kan den dock ses som ettresultat av ökad globalisering. Minskade handelshinder stimulerar företagenatt omstrukturera sina inköp och söka nya inköpskanaler utanför det egnalandet. Globaliseringen har helt enkelt möjliggjort en fortsatt specialisering(jfr division of labor). Dagens företag kan bättre utnyttja skalfördelar i olikaförädlingsled och specialist- eller stödfunktioner kan lokaliseras mer fritt äntidigare. Mindre lönsamma funktioner kan snabbt omstruktureras så att deköps in till förmånligare priser från lågkostnadsländer.Att denna så kallade outsourcing inte alltid är den bästa lösningen för allaföretag i alla situationer bör kanske tilläggas för säkerhets skull. Outsourcingfungerar betydligt bättre som del i en offensiv strategi än som en av konkurrenterpåtvingad åtgärd. Att de svenska företagen som visats ovan samtidigthar utvecklat sin exportandel kan ses som en indikation på att de hittills harklarat strukturomvandlingen relativt bra.Effekten av dessa ändrade strukturer kan sammanfattas som följer:1) Den återstående lägre egna förädlingen kan motsvara en tillräckligt högnivå av specialisering som också är tillräckligt nära sammanhörandemed företagets kärnverksamhet. Ytterligare utlokalisering blir därförmindre försvarbar.2) Mot bakgrund av Sveriges höga kostnadsläge blir det allt vanligare attverksamheter helt enkelt förutsätter en låg egenförädling för att företagenskall kunna ha kvar verksamheten i Sverige. I vissa fall kan det idagröra sig om nivåer under 10 procent.3) Den allt lägre andelen egen förädling kan betyda att allt fler slutmonterings-och testjobb görs i Sverige. Antingen när detta kräver spetskunskapoch precision, eller när produktionens kvalitet till slutkund måstesäkerställas av andra skäl.44

4.3 Fyra typfall av globaliseringExpansion av produktion handlar framför allt om marknad och om kostnader.Fenomenet kan beskrivas i termer av globalisering ungefär som vitidigare har gjort i ett mer handelsmässigt resonemang i avsnitt 3.1.Ambitionen med följande uppdelning är att kvalitativt beskriva olikatypfall av företag där dragmekanismer som konkurrens, kostnad och marknadalla inverkar på företagens expansionsbeslut och i det här fallet relaterattill Kina. Illustrationerna återger i aggregerad form mer komplexa globaliseringsförloppsom tydliggör företagens expansion i Kina.Beskrivningarna avser utvecklingen under perioden 1996-2004. De baseraspå företagens handel med Kina, direktinvesteringar i Kina samt intervjuermed företrädare för de undersökta företagen. Intervjuerna gav även en bildav vilka framtida expansionsmöjligheter investeringarna förväntas leda till.1. Export till Kina. Företaget har här den huvudsakliga tillverkningen ochutvecklingen i Sverige. Marknader som Kina skapar avsättningsmöjligheterför export från Sverige.Till denna kategori hör bland annat traditionella exportföretag. De hargjort betydande investeringar och har egen specialiserad tillverkning samtofta även egen FoU i Sverige. Dessa företag bygger alltså sina exportframgångarpå etablerade relationer med kunder utomlands.Mer marknadsdrivenexpansion1. Export till KinaMer lokalaföretagFigur 4.3.1 Typfall 1). Export till Kina från svenska verksamheter45

2. Import från Kina. Delar av verksamheten utvidgas till Kina. Därifrån levererasåter till Sverige i form av underleveranser, eller enbart för slutmonteringoch testing. I de flesta fall återexporteras sedan de färdiga produkternafrån Sverige. Ett populärt begrepp är här offshoring.Alternativt avyttras delar av tillverkningen i Sverige. Istället köps varornain från nya leverantörer i Kina. Ett populärt begrepp är här insourcing.Processen är mer kostnads- än marknadsdriven och många företag tenderarhär att ”göra som sina konkurrenter”. Processen kan därför lika gärnakallas konkurrent- som kostnadsdriven.Mer marknadsdrivenexpansion1. Export till KinaMer lokalaföretag2. Import från KinaMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.3.2 Typfall 2). Import från Kina, avser lokal sourcing från egna enheter i Kina eller via partners46

3. Produktion i Kina främst för kinesisk marknad. I likhet med typfall (2)sker tillverkningen här i Kina. Expansionen av tillverkning är dock främstmarknadsdriven. Tillverkning i Kina är alltså främst avsedd för den kinesiskamarknaden. Sådan tillverkning ersätter ofta tidigare export från Sverige.Högteknologisk och specialiserad produktion som inte kan tillverkaslokalt försörjs från företagens moderenheter och däribland Sverige.Här börjar även dragmekanismer att verka i leverantörsleden, då dessaställs inför krav att också producera lokalt i Kina. Ett sådant krav kan varakrav på tillräckligt korta ledtider. För att behålla affären måste underleverantörendå etablera verksamhet i närheten av kunden. Underleverantörerfattar påfallande ofta sina lokaliseringsbeslut utifrån sina kunders önskemål.Mer marknadsdrivenexpansion1. Export till Kina3. Produktion i Kina förkinesisk marknadMer lokalaföretagMer globalaföretag2. Import från KinaMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.3.3 Typfall 3). Företagen producerar i Kina för den kinesiska marknaden47

4. Produktion i Kina för export. Som en konsekvens av typfall (3) och i linjemed företagets globala strategier utvecklas verksamheten till en internationelltkonkurrenskraftig produktionsenhet med tillhörande underleverantörsnätverk.Det primära målet är att förse den lokala marknaden i Kina.Det finns dock även en ökad ambition att exportera från Kina.Ofta gäller då primärt export till regionen. Ett andra steg är att globaliseravolymerna genom att öka försäljningen till omvärlden. Här haräven svenska underleverantörer möjligheter att fortsätta sälja till sinastora kunder lokalt i Kina. Såväl köpare som leverantörer agerar utifrånegna globala eller regionala strategier. Här finner vi begrepp som ”globalsourcing”.Mer marknadsdrivenexpansion1. Export till Kina3. Produktion i Kina förkinesisk marknadMer lokalaföretagMer globalaföretag2. Import från Kina4. Produktion i Kinaför exportMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.3.4 Typfall 4). Svenska teknikföretag producerar i Kina för en global exportmarknadSammanfattningsvis har syftet med dessa illustrationer varit att presenteraföretagen och dess hittillsvarande, och kanske även framtida, utveckling itermer av globalisering och utifrån vilka drivkrafter som främst avgör vidbeslut om lokaliseringar i Kina. De mest globala företagen, det vill säga desom främst styrs av egna globala strategier, återfinns längst ut till höger påden horisontella linjen. Detta då marknads- respektive kostnadsmässigadrivkrafter bör uppfattas likvärdigt relevanta för företaget.48

Vi repeterar de fyra typfallen av hur svenska teknikföretag agerat i Kina:1. Export till Kina. Företaget har den huvudsakliga tillverkningen ochutvecklingen i Sverige.2. Import från Kina. Delar av verksamheten utvidgas till Kina. Därifrånlevereras åter till Sverige i form av underleveranser, eller enbart för slutmonteringoch testing.3. Produktion i Kina främst för kinesisk marknad. Tillverkningen sker iKina avsedd för den kinesiska marknaden. Sådan tillverkning ersätterofta tidigare export från Sverige.4. Produktion i Kina för export. Det primära målet är att förse den lokalamarkanden i Kina. Det finns dock även en ökad ambition att exporterafrån Kina.4.4 Svenska teknikföretags globaliseringsförloppI det följande har vi markerat var vi uppfattat att de totalt 23 olika verksamhetervi följt bör inplaceras enligt de fyra olika stereotyperna. Inplaceringarhar gjort dels för vårt startår 1996 (eller i förekommande fall ett senare startår)och för det aktuella läget 2004/2005. Vi har dessutom sökt det sannolikaVerksamheternas grad av expansion i Kina 1996framtidsförloppet utifrån de indikationer som våra intervjuer gav. Först enbild av företagen år 1996.Mer marknadsdrivenexpansionMer lokalaföretagIISSSSSIIIIIIIIISSISISIMer globalaföretagMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.4.1 Verksamheternas grad av expansion i Kina 199649

Verksamheternas grad av expansion i Kina 2004Sedan det aktuella läget 2004/2005.Mer marknadsdrivenexpansionIIISIIMer lokalaföretagSIIISSISISISIIMer globalaföretagISSIMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.4.2 Verksamheternas grad av expansion i Kina 2004/2005Våra illustrationer visar att företagen mellan 1996 och 2004 från att främstha exporterat från Sverige till Kina, har expanderat genom framför allt försäljningtill den kinesiska marknaden. Export har i ökad omfattning ersattsav egen produktion i Kina. Här har en klar förskjutning skett. Observera attdenna förskjutning inte behöver betyda att exporten från Sverige minskat,utan att det mer handlar om en relativ förskjutning mellan produktion iKina och export från Sverige.Totalt har inte heller exporten gått tillbaka (se avsnitt 3.1). Exporten frånSverige för verksamheterna som helhet har minskat i betydelse endast i relativatermer. Är bara expansionen i Kina tillräckligt kraftig så blir effekten förproduktionen i Sverige också positiv.Varken 1996 eller 2004 återfinns några verksamheter i ruta 2. Det kanfrämst förklaras med att sådana investerings- och kapitalvaruinriktadeföretag som vi har studerat, är marknads- snarare än kostnadsdrivna i sinakinaambitioner.Import från Kina för att sänka de svenska produktionskostnaderna harhär spelat mindre roll. Denna ”insourcing” från Kina gäller i högre grad renakonsumtions- och insatsvaror, något som är påtagligt inte minst inom detaljhandeln,konfektions- och heminredningsindustrin.En del av denna import hamnar naturligtvis i företagens tillverkningsenheteri såväl Sverige som andra länder. I många fall sker den ökade importenfrån Kina på bekostnad av andra låglöneländer. Ett aktuellt exempel är te-50

koimporten. Ett annat är importen av enklare maskiner, där kinesiska producenteri första hand konkurrerar ut tillverkare i andra lågkostnadsländer.I verkstadsindustrin är det hittills mer vanligt med ”insourcing” från mernärliggande lågkostnadsländer.Följande figur illustrerar globaliseringsförloppets mönster vid expansionav egen verksamhet i Kina, där detta sker utan en betydande import till Sverige.Mer marknadsdrivenexpansion1. Export till Kina3. Produktion i Kina förkinesisk marknadMer lokalaföretagMer globalaföretag2. Import från Kina4. Produktion i Kinaför exportMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.4.3 Verksamheternas grad av expansion i Kina 2004Exporten av mer eller mindre färdiga teknikprodukter skall främst ses somett resultat av marknadsmässiga drivkrafter. Detta samtidigt som importenfrån Kina styrs av kostnads- och konkurrensmässiga drivkrafter. Figuren påverkasdärför av vilken kraft som har dragit mest under 1996-2004, och denkan naturligtvis förändras framöver. I en globaliseringsprocess når exportenfrån moderenheterna – åtminstone i relativa termer – sitt maximum närproduktion i Kina ersätter export från Sverige. För verksamhetens framtidamöjligheter i exportlandet, i detta fall Sverige, är det därför intressant attstudera när och hur snabbt toppen nås.På samma sätt kan den svenska importen från Kina förväntas kulmineranär kinesiska produkter i ökad omfattning når världsmarknaden utan attförst ha förädlats i Sverige. Då kan även den mycket kraftiga importillväxtenfrån Kina (se avsnitt 3.1) dämpas. Det är dock inte många svenska teknikföretagsom idag har etablerat en så pass omfattande position i Kina. I framtidenkan det givetvis komma att se helt annorlunda ut.51

Företag av den här typen importerar primärt för slutförädling. Därefter gårfärdiga varor på export. Hos de undersökta företagen verkar förloppet mellanfaserna (1) och (2) vara ett lågt prioriterat vägval, åtminstone när det gällerde svenska företagens hittillsvarande expansion i Kina. Detta förlopp ärantagligen mer representativt för den växande interaktionen med tillverkarei östra Europa.Däremot kan det utifrån handelsstatistiken, som ju visar på ett växandeunderskott i handeln med insatsvaror, konstateras att den ökade importen avinsatser från Kina främst kommer från kinalokala leverantörer och inte från iKina etablerade svenska tillverkare.Expansionsfasen är även i ett tidigt skede för de företag som återfinns itypfall (4). Detta eftersom de idag upplever att man i Kina inom en snarframtid kan ha en betydligt större förmåga att tillverka för en global (ellerregional) marknad. Detta skulle då innebära en från Kina sedd utvecklingmotsvarande typfall (1), men i ett svenskt perspektiv mer av en indirektutlandsflytt av produktion. Expansion i Kina som avser exporttillverkningskulle därmed kunna ses som ett substitut till en tillverkning som annarsskulle komma från företagens traditionella enheter då nu istället marknadsbehovetkan uppfyllas genom tillverkning i Kina.Sammanfattningsvis visar de presenterade illustrationerna över företagenshittillsvarande globaliseringsgrad att företagen är inne i en tidig expansionsfas,det vill säga att marknaden är långt ifrån mättad varken när detgäller industriell- eller infrastrukturell tillväxt.4.5 Vad gör svenska teknikföretag i Kina?I det följande beskrivs de undersökta företagens verksamhet i Kina, dels i termerav hur omfattande de är, dels grupperade efter verksamheternas inriktning.Vi har här valt att gruppera dem i grupperna företag som kan relaterastill Motorfordon, Industri & andra kapitalvaror samt Telekom. Gruppernainnefattar även direkt relaterade underleverantörer, kontraktstillverkare ochtillverkare av komponenter. De undersökta företagen representerar så gottsom alla företag i dessa kategorier som idag i någon större omfattning äretablerade i Kina. De representerar huvuddelen av svensk export till Kinaoch därtill en mycket stor del av Sveriges internationellt verksamma företagtotalt sett.Under de senaste årens omstruktureringar har de undersökta företagenminskat antalet anställda totalt sett. Stora delar av verksamheternas förändringi sysselsättning kommer utöver direkta konjunktursvängningar somresultat av krav på fortlöpande rationaliseringar. Även förbättrade produktionstekniklogier,rena förenklingar i design och konstruktioner och automa-52

tisering av diverse processer som är arbetsbesparande, det vill säga minskarandelen arbetsmoment i produktionen är den huvudsakliga förklaringen tillnedgången. Detta kan också uttryckas i termer av att krav på ökad produktivitetgör att mer måste kunna produceras med oförändrad arbetsinsats.Följande figurer redovisar de analyserade företagens utveckling av antaletanställda för perioden. Företagen är här grupperade efter huvudgruppernaMotorfordon, Industri & andra kapitalvaror samt Telekom. De undersöktaföretagens utveckling av antalet anställda har sedan också delats in i detvå grupperna av företag som tidigare använts i analysen; Multinationellaexportföretag (I) och Underleverantörer (S). Vi redovisar först utvecklingenglobalt, i Kina och sedan i Sverige för samtliga undersökta företag.Anställda i undersökta teknikföretag - Globalt 1996/2004700 000600 000500 000636 03394 263- 21%- 45%505 37451 455400 000300 000438 771 303 894-31%200 000100 0000149 89073 400+104%1996 2004Motorfordonsindustri Industri och kapitalvaror TelekomDiagram 4.5.1 Källa: Statistik från de undersökta företagen samt egna beräkningarBilden visar tydligt hur telekomsektorn närmast halverat sitt personalbehov,inte minst genom arbetsbesparande ny teknik i produkter och processer menäven som resultat av att man lagt ut produktion på andra företag, så kalladekontraktstillverkare.Även den här i anställda dominerande gruppen Industri & kapitalvarorhar på global basis minskat antalet anställda, här med drygt 30 procent.Gruppen Motorfordon har däremot mer än fördubblat antalet anställda.Förklaringen är i första hand att företag här expanderat genom större förvärv,men det finns exempel på stark organisk tillväxt i denna grupp.Sammantaget har de undersökta företagen minskat antalet anställda meddrygt 20 procent under perioden. Försäljningen har samtidigt ökat drygt 1053

procent. Även om skillnaderna mellan företagen är stora när det till exempelgäller om priserna stigit eller fallit, eller om de mätt i anställda expanderateller minskat, är siffrorna ändå en god illustration på att om tillväxten varitstarkare så hade även antalet anställda sammantaget utvecklats bättre. Denidag ofta diskuterade frågan om orsakerna till så kallad ”jobless growth” ärnog inte svårare än så.De undersökta företagen kan också jämföras med den samlade bilden förteknikföretag i Sverige. Här har antalet anställda netto minskat med 40 000personer, eller med cirka 11 procent åren 1996-2004. Räknat per år är dettaminus 1,3 procent. Samtidigt har produktionen i Sverige i volym ökat igenomsnitt 3,7-3,8 procent per år. Även här kan således hävdas att joblessgrowth mer är en fråga om för låg tillväxt än om något annat. Dessa produktivitetssiffrorär också nära de som historiskt långsiktigt gällt, det vill sägastorleksordningen 4,5-5 procent per år.I Kina har däremot expansion också resulterat i ökad sysselsättning. Desvenska bolagen har ökat antalet anställda från knappt 7 000 till över 20 000,det vill säga nära 3 gånger såsom bilden nedan visar.Anställda i undersökta teknikföretag - Kina 1996/200420 000+200%20 24615 00010 0006 7445 00001996 2004Diagram 4.5.2 Källa: Statistik från de undersökta företagen samt egna beräkningarI relation till utvecklingen i Kina och även globalt i de undersökta företagenhar den i Sverige varit mer negativt, här har minskningen varit en tredjedel.54

Anställda i undersökta teknikföretag - Sverige 1996/2004180 000160 000140 000120 000100 00080 00060 00040 00020 0000156 979-34%44 209-51%103 61721 90571 678-47%37 58941 092+7%44 1231996 2004Motorfordonsindustri Industri och kapitalvaror TelekomDiagram 4.5.3 Källa: Statistik från de undersökta företagen samt egna beräkningarOm vi tar siffrorna ovan och jämför dem med hur mycket antalet anställdai företagen minskat i Sverige är det redan här lätt att inse att expansionen iKina inte kan förklara minskningen i anställda i Sverige. Lägg därtill att denförsäljning som sker i Kina i allt väsentligt sker i Kina och mindre till exportär det lätt att inse att den här typen av företag mer än något annat harförbättrat möjligheterna till sysselsättning i Sverige. Den tidigare analysen avhandelsflödena gav samma resultat, se avsnitt 3.1. Våra undersökta företaghar visserligen totalt minskat antalet anställda i Sverige, men sex av tio företagovan har faktiskt också ökat i Sverige.Inom telekom är utvecklingen i Sverige mer identisk med den globalt, ibåda fallen en halvering av antalet. Men i Sverige har antalet i den tidigaredominerande gruppen Industri & kapitalvaror också det halverats, detta tillskillnad från globalt, minus dryga 30 procent. Förklaringen är främst försäljningarav verksamheter som finns kvar i Sverige, men som ej längre ingår ide undersökta företagen.Motorfordon har visserligen ökat antalet anställda också i Sverige, meni mindre omfattning än globalt. Här förklaras skillnaden av förvärv utomlands.Granskar vi enbart de företag som är underleverantörer (S-företag) finnervi att siffrorna är mer positiva. Här har de allra flesta faktiskt ökat antaletanställda i Sverige under perioden. Vår grupp av underleverantörer har totaltökat antalet anställda i Sverige med 9 procent under perioden! Då dessaföretag har drygt 5 000 anställda sammantaget i Sverige är nettoökningen ipersoner räknat drygt 500.55

Anställda i undersökta underleverantörsföretag Sverige och Kina 1996/20048 0007 000+9%6 0005 0004 0003 0002 0005 9206 446+800%1 0000Sverige1996 2004141Kina1 301Diagram 4.5.4 Källa: Statistik från de undersökta företagen samt egna beräkningarDessa företag har i Kina ökat antalet anställda med drygt åtta gånger. I antalär det över 1 100 personer. Även globalt har leverantörerna ökat starkt, härär siffran mycket hög, plus 169 procent eller i personer över 30 000!Nedgången totalt för företagen beror på kraftiga reduktioner (-22 procent)inom gruppen multinationella exportföretag (I-företag).Anställda i undersökta teknikföretag - Globalt 1999/2004700 000600 000500 000-22%400 000300 000200 000100 0000588 551457 053+169%48 18617 8831996 2004Multinationella ExportföretagUnderleverantörerDiagram 4.5.5 Källa: Statistik från de undersökta företagen samt egna beräkningarVåra intervjuer med representanter från företagen har givit oss en hel delinformation till grund för en beskrivning av vilken fortsatt utveckling deplanerar för eller tror sig komma att få framöver.56

Den kvalitativa studien indikerar att företagen överlag har ambitionen attstarkt fortsätta växa i Kina och därmed etablera mer kompletta tillverkningsenheter.Av de intervjuade företagen vill flera redan börja exportera frånKina till regionen för att så småningom även etablera en regional eller globalexport från Kina.Utifrån de snabba förändringarna i företagens globaliseringsförlopp ochde studerade företagens expansion i Kina illustrerar följande figur en bedömningför företagens framtida etableringar.”Verksamheternas grad av expansion i Kina 2012?”Mer marknadsdrivenexpansionSIMer lokalaföretagIISIISISIISIISISSISIMer globalaföretagSMer kostnads- ellerkonkurrensdriven expansionFigur 4.5.1 En prognos av teknikföretagens expansion ”2012” pekar på tillverkning i Kina för en global exportmarknadSammanfattningsvis pekar trenden på att svenska multinationella teknikföretagoch dess alltmer globala underleverantörer rör sig i en irreversibelglobaliseringsprocess där framväxande dragmekanismer med marknadsbehovoch kostnadsfördelar i Kina kommer att dra till sig allt fler tillverkandeföretag inom branschen. Expansionen i Kina har därmed helt andra förutsättningarän tidigare att ta en helt annan fart och omfattning än vad vihittills upplevt.4.6 Flyttar företagen eller expanderar de utomlands?En fråga är huruvida och i så fall i vilken omfattning Kina tar arbetstillfällenfrån Sverige och/eller om Kina istället skapar nya arbetstillfällen netto ocksåi Sverige?De studerade verksamheterna kan i allt väsentligt med sina framgångari Kina visa att dessa gjorts utan direkt bekostnad på svenska verksamheter.57

Tvärtom har många av våra intervjupersoner pekat på övervägande positivaeffekter för verksamheten i Sverige. Ett vanligt angivet exempel är att dentotala produktionen ökar, vilket i sig förbättrar företagets lönsamhet ochdärmed konkurrenskraft, mer direkt, men som också innebär att gjorda satsningarpå FoU och annat kan slås ut på fler enheter. Andra menar att manmed en etablering i Kina upprätthållit sin position mot andra utländska konkurrenteroch därmed undvikit annars negativa konsekvenser med minskadkonkurrenskraft och därmed minskade exportmöjligheter från Sverige.Kina erbjuder för närvarande så förmånliga produktionskostnader att deti många fall mer är andra så kallade lågkostnadsländer som drabbas av denökade konkurrensen. (Motsvarande har framförts från amerikanskt håll,här har effekterna visat sig störst bland exempelvis tidigare leverantörer iMexico.) Vi har också exempel på svenska företag som bytt från leverantöreri Östeuropa till Kina.Klart är också som tidigare visats att handeln med teknik mellan Sverigeoch Kina inte indikerar några direkta förluster av arbetstillfällen sammantaget,snarare kan man tala om vissa nettovinster.De svenska etableringarna av diverse verksamhetsfunktioner har primärtsom vi visat gjorts utifrån marknadsbehov i Kina. Det är den våg av industrielloch infrastrukturell expansion i Kina vi tidigare inledningsvis diskuteratoch genom vilken svenska företag kan skapa jobb även i Sverige. Vår exportav specialiserade teknikprodukter har fördubblats de senaste åtta åren. Vi villockså påminna om att ren flytt av arbetstillfällen främst kan förväntas hosunderleverantörer, det vill säga de som tillverkar olika insatsvaror. Men dessahar i vår undersökning tvärtom ökat antalet anställda även i Sverige (+9%)om än inte alls i den omfattning som de ökat globalt (+169%) eller i Kina(+ drygt åtta gånger).När det gäller företagens nedläggningar och även uppköp av olika verksamheterframstår frekvensen högre utanför än i Sverige 7 . Frekvensen räknadeavyttringar, uppköp, sammanslagningar samt migration av verksamheterinom tillverkning eller utveckling har under åren varit högre utanförSverige. Att flera marknader erbjuder företagen nya ekonomiska möjligheter,kan i detta sammanhang tänkas medföra att företagens aktiviteter utomlandsäven medfört en starkare position för tillverkning och utveckling utanförän i Sverige. Detta kan bero på att det svenska företagandeklimatet trotsenkelhet i administration och legal hantering inte erbjuder tillräckligt godaekonomiska konkurrensförutsättningar som de i många nya ekonomier somexempelvis Kina.Fabriker kan också lättare än tidigare flyttas. Nämnvärt är den tekniskautvecklingen bakom fabriksbyggnationer. Trots att varje fabrik avser specifikoutputrelaterad verksamhet kan det tänkas att fabrikernas processer, det7) Företagens årsredovisningar 1996-200458

vill säga maskiner, utrustning och logistiska flöden utvecklas och blivit mermodulära så att dessa enklare än tidigare kan monteras ner och förflyttas.Till det kommer vissa av företagens numera stora erfarenheter av global omstruktureringmed uppsättning och också avyttring av verksamheter.I en global ekonomi med en allt snabbare takt, kortare cykeltider ochledtider krävs proaktiva strategier för företagen att bemöta den hårdnandekonkurrensen. Därför gäller det att hålla kostnadsreduktionen minst i dettempo som marknaden kräver vilket i sin tur kräver omlokaliseringar menäven investeringar i nya processer.Sammanfattningsvis kan konstateras att de undersökta företagens expansioni Kina hittills i allt väsentligt varit till fördel för verksamheten i Sverige.Undersökningen visar att det här saknas stöd för uppfattningen att företagenflyttat produktion från Sverige till Kina i en omfattning med negativeffekt på arbetstillfällen. Tvärtom har vi på flera sätt visat att nettoeffektenhittills varit positiv.Vi vill avslutningsvis betona att detta resultat inte säger något om vadsom kommer att ske i framtiden eller vilka effekterna då blir för produktionoch anställda i Sverige.4.7 Den fallande priskurvanRedan nu finns trender på att företag arbetar med lokal sourcing och tillverkningför global export, speciellt inom konsumentvaror. När exempelvistandkrämsjätten Colgate började lokalisera ingredienser och tillverkning iKina, föll produktionspriset för en tub med 63 procent. För att kunna konkurrerapå konsumentproduktsmarknader gäller i ökad omfattning lokalnärvaro både i produktionsled och i materialförsörjning 8 .För att pressa produktionskostnader arbetar företagen aktivt med förbättradeproduktionsteknologier och metoder. Valet av material och komponenterger andra möjligheter att pressa kostnader. Störst är vanligen möjlighetenatt pressa kostnader genom att i väsentlig grad öka antalet producerade enheter,det vill säga med rena skalfördelar. Just skalfördelar är också en viktigförklaring till fallande priser när det är stora köpare av slutprodukterna (tillexempel kedjor som Wal-Mart) som pressar sina leverantörer. Leverantörernaförsöker sedan även pressa sina underleverantörer och detta sker (medökade svårigheter) led för led bakåt i förädlingskedjan.En konsekvens blir att när en varugrupp utsätts för hårdare konkurrensän andra, och speciellt när globaliseringens effekter medför gränslöshet ihandeln (av alla delar av värdekedjan), fokuserar aktörer på att öka lönsamheteni en viss varugrupp. Därför skapas en trend för en viss varugrupp som8) China: Turning Your Toehold into Forward March, Bain & Company, mars 200559

genomgår högre lönsamhetsoptimering än andra, varför produktens totalasjälvkostnad går att reducera.I denna konkurrenssituation finns det oftast några rejäla vinnare och mångaförlorare. Utvecklingen går även att följa över tid där arbetet bakom ökad lönsamhetäven förändrar kostnadsbilden i en hel produktgrupp. Följande figurillustrerar hur priset på några olika konsumentprodukter har fallit över tid.TillverkningskostnadFallande priskurva för olika produktgrupper...cyklarplasma-TVvitvarorpersonbilarmobiltelefonerDVD-skivorTidFigur 4.7.1 Den prispress som idag gäller diverse konsumentvarugrupper bedöms i en nära framtid komma att ävenpåverka teknikföretag och diverse industrivarorÄven produktens innovavitet, nyhetsvärde samt marknadens efterfråga ochtillverkningsmöjligheter bidrar till den takt tillverkningskostnaden kan pressasned. Utifrån rent operativa faktorer som produktionens förädlingsprocesspåverkar förutom råvarupriser (oftast styrd av världsmarknadspriser) ävenmaterial- och tillverkningskostnad produktens slutliga självkostnad.Kinas komparativa fördelar förefaller återigen som lämpliga för att tillgodoseett företag med särskilt låga material- och tillverkningskostnader, ochdär de relativt utvecklade industriländernas prisbild är avsevärt högre. Avde undersökta företagen och utifrån en generell kalkylering på företagensproduktflora som tillverkas i Kina, utgör idag den i Kina tillkommande arbetskraftskostnadeninte mer en ett fåtal procent av produktpriset. Det finnshär exempel på att produktionskostnaden kan sänkas genom övergång frånautomatiserad produktion till mer manuell. Frågan är dock om just detta iett svenskt och lite längre perspektiv verkligen utgör något större hot.Dessutom bidrar ökade lokala inköp av material och komponenter till enännu lägre totalkostnad för tillverkning i Kina. Illustrationen ovan kan tilllämpasi de flesta industrisegment där tillverkning sker och för produktområdensom tidigare varit mindre berörda av konkurrens. Kinas kostnadsfördelarinnebär för utländska aktörer att de i en snabbare takt och till högsta möjligagrad kan utlokalisera verksamheter och åtnjuta lägre tillverkningskostnader.60

Resultatet blir fallande priser mot slutkund. Därmed tvingas företag i tidigareled att pressa ned sina kostnader före eller något snabbare. De som intelyckas, de slås ut, när konkurrensen blir alltmer global och kanske ocksåalltmer brutal.Sammanfattningsvis kan det tänkas att svenska teknikföretag i Kina är inågot av ett startskede när det gäller ständigt nedpressade försäljningspriser.Vi förväntar att prispressen för teknikföretag i en nära framtid kan bliväl så omfattande som vi redan sett inom konsumentvaruindustrin.4.8 ”Lokal shopping” – från lokalisering av material till kunskap?Kinas komparativa fördelar kan förväntas bli relativt bestående. Samtidigtsom en tillräckligt hög kvalitet i material och komponenter kan uppnås ökaräven inköpsaktiviteterna i de flesta industrier. För många teknikföretag ärdenna trend under snabb förändring medan företag inom andra branschersom konfektion, inredning och livsmedelsindustrin länge aktivt arbetat medmaterialinköp från Sydostasien och många andra regioner.Utplacering av nya inköpsfunktioner till Kina sker idag som ett led i atteffektivisera och bredda inköpsnätverket lokalt. De lokala inköpen av insatsvarorsker ofta i omvänd relation till hur avancerat teknikinnehållet är iprodukten. Ju högre kraven är på material, komponenter och tillverkningsprocessdesto större är sannolikheten att leverantören kan fortsätta leverera,oavsett om den omlokaliserar eller följer med till Kina.Nettoeffekter av offshoring har däremot inte alltid varit tillfredsställande.Enligt strategikonsulten Bain & Companys kartläggning av företag inomolika industrier i Europa, Nordamerika och Asien säger hälften att utlokaliseringsaktiviteternainte helt nått upp till förväntningarna och enbart sexprocent sägs vara extremt nöjda med utlokalisering av material och komponentersom tidigare hanterades av företagen själva. Bland orsakerna till detlåga procenttalet är bristen i tydliga strategier kring vad och varför delar avproduktionen ska utlokaliseras samt otydlighet i vad den faktiska alternativkostnadenblir 9 . Ett annorlunda uttryck för samma sak kan vara bristandeinköpseffektivitet.Det kan däremot hävdas att trenden att utnyttja de ekonomiska fördelarsom den kinesiska marknaden erbjuder kommer att fortsätta eftersom nyamönster av ”lokal shopping” blir synliga.Vår slutsats är att när industriländernas investeringar i Kina ökar, sofistikerasäven marknaden och i förlängningen kommer tjänster och kunskapsrelateradeverksamheter att bli mer attraktiva för lokal shopping.9) Capability sourcing: From the periphery to the core, Bain & Company 200561

4.9 PlagiatEn för företagen viktig fråga är frågan om plagiat. Även om Kina så sent som2001 undertecknade ett avtal med WTO, vilket var ett oerhört stort steg i sig,skrev regeringen i samma veva på TRIPs-avtalet 10 . Men Kinas faktiska handlandeär i polemik med vad de formellt har bundit sig till.Plagiatmarknaden inom tillverkningsindustrin är ett återkommande problemför utländska företag som etablerar sig i Kina. Dessutom är det legalasystemet i Kina primärt utformat för att skydda inhemska företag, varförutfallen av påförda ekonomiska rättsfall i Kina i vissa fall anses mindre gynnsammaför västerländska företag än för kinesiska.Olika företag adresserar uppenbarligen också plagiatfrågor väldigt olika.En del vidtar stora åtgärder också för att skydda den idag använda teknologin,medan andra här har en betydligt öppnare attityd. I anställningsavtalenframhäver vissa av företagen tydligt förbud mot expropriering av know-howsamtidigt som enbart en viss behörighet till produktdokumentation ges tillpersonalen. Dessutom förs en personalpolitik som attraherar människor attstanna kvar. Trots sekretessläggning har företagen haft bekymmer med stöldav kompetens och detta uppfattas även som ett växande hot.Som exempel är reservdelsmarknaden ett problem för bilindustrin. Fördenna är det vitalt att de reservdelar som säljs på marknaden håller kvalitetensamtidigt som det går att försvara de eftersträvade marginalerna. I vissafall kan garantiregler bromsa användandet av plagiat. En del företag jagar aktivtplagierande företag i Kina, andra söker samverkan. Ett skäl till det senareär att förhindra problem för kunder om de använder plagiat med undermåligkvalitet.Andra företag säger att det bästa skyddet i dagsläget är att företagen självahar en så pass hög utvecklingstakt att frågan blir mindre intressant. Det finnsockså exempel på företag som anser att man bör lägga mer resurser på sinegen utveckling för att inte förlora nyttan med sitt försprång, än att koncentrerasig på att parera plagiat.Gemensamt är dock att det uppfattas som viktiga frågor att hantera rätt.Detsamma gäller skydd av kärnkompetens där man även riskerar att utsättasför direkt industrispionage. Se vidare en lista på Kinas regleringar kringindustrins diverse IP- och varumärkesskydd, patent och upphovsrätt, samtdatum för ikraftträdande, Bilaga 1.4.10 ”Technology Sharing” eller ”Technology Transfer”?Gränsen mellan vad som är teknologisk delning (Technology Sharing) ochteknologisk överföring (Technology Transfer) är visserligen lika svårdefinieradsom gränsen mellan forsknings- och utvecklingsarbete. Vi anser ändå att10) Trade Related Intellectual Property Rights (TRIPS) upprättades av WTO den 1 januari 1995 och är det främsta multilateralasamarbetsavtalet för proprietära rättigheter vid internationell handel62

en uppdelning av detta slag underlättar förståelsen av drivkrafterna vid valetav lokalisering för andra verksamhetsfunktioner än ren tillverkning.Flertalet svenska teknikföretag har produkter med stor applikationsbreddvarvid kunskap behövs för lokal kundanpassning av produkterna. Därförökar företag sina investeringar i Technology Sharing, så att kunskap om tillverkningenkan delas med de lokala verksamheterna.Av de intervjuade företagen är den generella slutsatsen att hittills delar deflesta också delar med sig av sin egen teknologi. Exemplen på att även överförateknologin till Kina för att därifrån fortsätta forskningsarbetet är däremotbetydligt färre. Delning av befintlig teknologi ligger dessutom närmarekunden och marknaden. Med tanke på den fas Kina befinner sig i blir kunskapsbehovetför kundanpassning av produkter mer prioriterat än dess FoU.Mycket av sådan strategisk kunskap och kompetens finns hittills i höggrad i de utländska företagen. Kinas förmåga och erfarenhet inom modernindustriforskning och tvärfunktionellt klustertänkande är i jämförelse medtraditionella industriländer ännu inte fullt utvecklad. Även om man i Kinaredan producerar stora mängder teknik tar det tid innan mer grundläggandestrukturer/institutioner fås att fungera tillräckligt väl. Tydligt är dock att detökade tempot, ökad teknisk förmåga och fokuserade statliga satsningar samtinte minst det faktum att produktionen blir allt modernare och omfattandegör att också forskningsarbete kan förväntas expandera starkt i Kina. Särskiltgäller det områden där svenska teknikföretag redan är verksamma i Kina.Visserligen kan hävdas att så kallad ”spetskompetens” kanske tar ungefären generation, det vill säga i storleksordningen 20 år att etablera. Men merän halva tiden har säkert redan gått. En kinesisk kunskapsrevolution kanvara relativt nära förestående och den kommer då att slå igenom på världsmarknadenmed mycket stor kraft.Vår slutsats är att hur vi klarar att möta en kinesisk kunskapsrevolution,mer är en fråga om vad vi nu vidtar för åtgärder i Sverige och mindre beroendepå vad man gör i Kina.4.11 Ökad mobilitet i företagens olika delarFöljande illustration redogör för några av de viktigare funktioner i ett tillverkandeföretag som i denna studie visat sig betydelsefulla för vad som iframtiden kommer att expandera i andra länder och/eller utlokaliseras frånmoderenheter. Det går här även att utläsa varför underleverantörer kan blimer eller mindre tvungna att följa med sina kunder till nya marknader.Vi skiljer här mellan primära, sekundära och tertiära funktioner förutlokalisering. Detta för att särskilja i vilken ordning de tenderar att omlo-63

kaliseras. Vi anser att den yttersta funktion som avgör var ett teknikföretaglokaliserar sin framtida spetskompetens är huvudkontorets (HK) placering.Intressant att notera är att support- men även kompetenscenters numeralokaliseras fritt och/eller utifrån företags globala strategier. Även försäljningsorganisationenär idag en funktion som alltmer frikopplas från andraverksamhetsdelar. Geografiskt är här restriktionen mer på regional basis.Funktioner för utlokaliseringPrimärtHK1. Sourcing av material & komp.2. ProduktionVerksamhetens storlekNuvarandelokaliseringSekundärt3. Teknologisk delning4. Support- och kompetenscentersTertiärt5. Teknologisk överföring6. Forskning och innovationVerksamhetens storlekNy lokaliseringFigur 4.11.1 Vi skiljer på primära, sekundära och tertiära funktioner som för teknikföretagen kan vara av prioritet attutlokalisera till nya marknader som exempelvis KinaBilden ovan ger en god illustration till hur svenska teknikföretag kan kommaatt expandera olika verksamhetsfunktioner i Kina framöver. Och det kan gåfort!Strategiskt avgörande är att verksamhetsfunktioner hålls samman tillräckligtväl. Vår slutsats för svenska företag är att det i denna miljö krävsmycket starka motpoler i form av tvärfunktionella kluster som samverkarför fortsatt utveckling av spetskompetens. I annat fall kommer de olikaverksamhetsdelarna att systematiskt försvinna från Sverige.4.12 Multinationella företags dragningskraftFör att kunna konkurrera lokalt i Kina behöver företagen utnyttja de kostnadsfördelarsom erbjuds varför en förutsättning blir att upprätta lokaletablering av olika verksamhetsfunktioner. En viktig faktor för leverantörers64

lokala etablering är ofta de krav på närhet som bestäms av tillräckligt snabbaledtider. Utöver egna sälj- och serviceorganisationer är tillverkning samt enviss teknisk utveckling för lokal kundanpassning de primära etableringsformernai Kina.Dragmekanismen från multinationella exportörer av teknik ställer nyakrav på underleverantörer i olika led. Större leverantörer brukar ofta varaföljsamma, de etablerar sig därmed i nära samverkan med kunden. Mindreunderleverantörer har ofta mindre direkt kontakt med de riktigt storakunderna, men underleverantörerna behöver för fortsatt bibehållen affärsjälva upprätta kinalokala verksamheter. De tar därmed större risker. Detta ikontrast med att det kan uppfattas som en trygg investering eftersom de kanfortsätta göra affärer med sina gamla kunder och här ta del både av den nyaexpansiva marknaden och lägre produktionskostnader.En studie av Fordonskomponentgruppen (FKG) 2005 visar att dålig soliditethos svenska underleverantörer inom fordonsindustrin minskat återinvesteringari svensk process- och produktionsutveckling. Resultatet blir att finansieringav långsiktig tillväxt blir svårare i Sverige och detta samtidigt sominvesteringarna i manuella och billigare produktionslösningar ökar i lågkostnadsländer.Detta blir en kortsiktig lösning som förser underleverantörernaskunder med tidigare avtalad produktion samt att leverantören undviker atttappa pågående affärer. De senaste fem åren har nästan 40 procent av fordonsunderleverantörernagjort större investeringar utomlands enligt studien.Hälften av leverantörerna anger att de kommer att fortsätta med ännu störreinvesteringar i manuella produktioner i lågkostnadsländer.Denna kortsiktigt attraktiva investeringslösning utomlands kan härkonstateras ha klara mer negativa konsekvenser på de svenska underleverantörernaslångsiktiga konkurrenskraft eftersom kapital då inte finns till attförbättra den svenska produktionen och dess fortsatta effektivisering.För att multinationella exportörer av teknik snabbare ska kunna åtnjutade komparativa kostnadsfördelarna i Kina arbetar merparten av de studeradeföretagen med att utvidga det lokala underleverantörsnätverket så att inflödetav material och komponenter i fortsättningen ska komma från lokalakinesiska tillverkare.Vår slutsats är att denna omlokaliseringsprocess av inhemsk produktionoch produktkvalitet kan komma att successivt ersätta svenska och andrautländska underleverantörers etableringar i Kina.Det skall samtidigt betonas att den del av materialflödet som hittills intekunnat kompenseras av lokala leverantörer ofta utgörs av produkter medhögre grad av kunskaps- och teknikinnehåll. Dessa delkomponenter kommeroftast från teknikexportörers egna fabriker i Sverige eller andra industriländer.65

4.13 Framtiden för svenska teknikföretag i KinaDet är relativt enkelt att konstatera att svenska teknikföretag mer generellthittills haft en lyckosam utveckling i Kina. Faktorer som förklarar framgångenfinns bland annat i att många av företagen redan är globala. Detta innebäratt den kinesiska marknaden kommer som ett naturligt led i företagens egenglobaliserings- eller regionaliseringsstrategi. Även leverantörer globaliserasoch regionaliseras och detta i motsvarande omfattning och takt. Dessa harvisat att de mer generellt följer med sina stora kunder till nya marknader.Det bör observeras att de undersökta företagen är verksamma i infrastrukturochindustribranscher, områden som Kina nu i stor omfattning satsar hårt på.De slutsatser som här dras behöver därmed inte ha samma relevans förföretag i andra branscher och i andra situationer. I andra fall och för andratyper av företag har enbart inköp i Kina en relativt sett större betydelse förverksamheten.Vad gäller de i Kina expanderande verksamheternas faktiska betydelse förden svenska produktionen blir konsekvenserna mångfacetterade. Som visatsi tidigare avsnitt i kapitel 4 bidrar utvecklingen i Kina till ökad svensk exportoch här särskilt till export av investeringsvaror från Sverige. En del företagbegränsar sina investeringar enbart till rena försäljningsorganisationer. Dettaför att först identifiera kundbehov och få ökade erfarenheter av den kinesiskamarknaden. Produktionsbeställningar görs i Sverige och/eller i andra moderenheter.Andra företag investerar i tillverkning främst för den kinesiska marknaden.I dessa fall har det oftast mer handlat om företagsexpansion än utlandsflyttav produktion från Sverige.Företagens val av vilka verksamhetsfunktioner som lokaliseras till Kinastyrs av många olika variabler och av yttre förutsättningar. Exempel på desenare är naturligtvis i förekommande fall tullavgifter och direkta krav pålokal etablering. Efter Kinas inträde i WTO avgörs rimligen lokaliseringsfrågori ökad omfattning på affärsmässiga grunder. Kinesiska krav på så kalladejoint-ventures eller samriskbolag i strategiska branscher minskar.Vi har i det följande valt att först göra en summering av svenska företagsframtid i Kina och sedan ge våra slutsatser för produktionen i Sverige.I ett framtidsperspektiv är alltid utvecklingen genuint osäker. Eventuellpolitisk eller social instabilitet, medicinska eller andra naturkatastrofer kansnabbt förändra bilden av Kinas framtid. Bara för att lista en rad av de riskersom kan ändra förloppet;• Bönderna gör uppror – det har hänt förr• Fastighetspriserna faller i Shanghai – spekulationsbubbla• Insolventa banker – bank- och finanskris• Nationalism/regional instabilitet66

Kina isoleras – lämnar WTO• Social oro – arbetslöshet/statliga bolag/korruption• Partiet tappar kontrollen – stänger gränserna• Politisk kris, krig med Taiwan• Miljöfrågor – Energifrågor• SARS och andra epidemierOaktat dessa och andra risker kommer Kina med all sannolikhet fortsättamoderniseras i snabbt takt och under många år framöver. Kina, med sinutan jämförelse extremt stora potentiella marknad i kombination med stormålmedvetenhet från den politiska ledningen har redan medverkat till attutländska företag etablerat sig med tillverkning inom landet. Därmed finnsockså basen för en fortsatt framtida expansion.Det mesta talar för att den kinesiska marknaden för svenska och i likahög grad andra utländska teknikföretag kommer att erbjuda extremt storamöjligheter. Perioden med i sammanhanget relativt sett omfattande exportutifrån ser därför ut att bli jämförelsevis mycket kort.Kina kommer antagligen även i framtiden att erbjuda låga eller mycketlåga föräldingskostnader. Lönekostnaderna (se avsnitt 2.2) kan visserligenförväntas stiga i gentemot utlandet relativa termer, men mycket talar för attde relativa fördelarna blir mer bestående än många förväntar sig. Tillverkningkan därtill migrera västerut i Kina och på detta sätt tillgodogöra sig lågalönekostnader utan att påverkas av den med det snabbt ökade välståndet i deöstra delarna sammanhängande ökningarna.Regeringens uppmuntran till entreprenörskap mellan provinser och kommunersamt minskade interna handelshinder har i tidigare perioder orsakatcyklisk överkapacitet. Detta kommer även i framtiden att innebära en processdär de starkaste konkurrenterna överlever. Utländska tillverkare bör inteunderskatta den styrka inhemska tillverkare kan visa upp i framtiden. Inslagav ”unfair competition” kan antagligen även i framtiden skärpa frågan ytterligare.Även energifrågan är av stor vikt för de framtida möjligheterna i Kina.Asiens andel av den globala energiförbrukningen förväntas under de närmastetjugo åren fördubblas och då motsvara 48 procent av världens oljekonsumtionsamt 22 procent när det gäller naturgas. Kina satsar redan strategiskt påatt försäkra sig om tillräckliga framtida energi- och råvarutillgångar genomoffensiva uppköp och samarbeten med råvaruproducenter utanför landet.Vid sidan av energifrågor kommer miljöfrågorna att växa i betydelse. Härhar svenska teknikföretag många stora möjligheter, den potentiella marknadenär extremt stor.67

Arbetsförhållandena och de fackliga rättigheterna är ett område där blandannat industrin kritiserats en längre tid. Ett exempel är farliga arbetsplatser.Multinationella företag har anklagats för att sända blandade budskap omsocialt ansvar samtidigt som krav på låga priser, snabba leveranser med merapressar kostnader.Vår bestämda uppfattning från företagsbesök på plats i Kina är att destuderade företagen aktivt medverkar till att betydligt förbättra förhållandenapå arbetsplatserna. Vi har heller inte i något sammanhang hört någotannat. Svenska teknikföretag framstår här som goda föredömen. Vi har settflera exempel på att svenska företag har mycket låg personalomsättning, trotsstor konkurrens om arbetskraften, och här förklarat av att de mer än andrainvesterar i sin personal på ett sätt som får dem att stanna. Vi uppfattar annarskinesiska medarbetare som ytterst rörliga, vilket också innebär att de ärmindre lojala i bemärkelsen att får de bättre betalt av någon annan så byterde arbetsgivare.På senare tid har även uppmärksammats ett antal skandaler kring blandannat arbetsvillkor och bristande miljöhänsyn. Även här kan svenska företagspela en aktiv och för utvecklingen positiv roll.Med OS i Beijing 2008 i sikte arbetar landet aktivt med att förbättra sittanseende, vilket också är positivt för industrin och minskar riskerna förutländska investerare. Den globala integreringen har också gjort kinesiska företagmer medvetna om socialt ansvar, inte minst då utländska företag aktivtförsöker kontrollera att deras leverantörer också lever upp till arbetsrättsligaoch miljömässiga standards.När Kina gick med i WTO fick regeringen igenom ett antal övergångsreglersom innebar att Kina inte öppnade sig helt för handel de första åren ochfick rätt att öppna olika industrier för utländska investerare efter hand, så attstrukturomvandlingen inte skulle bli alltför dramatisk. I slutet av 2006-2007är det meningen att Kina ska ha genomfört de sista avregleringarna, däriblanddet finansiella systemets liberalisering, som krävs för att till fullo haanpassat sig till WTO-medlemskapet. Även detta är en positiv utveckling avförutsättningarna i Kina, men risken för problem skall här inte underskattas,särkilt när det kommer till en fortsatt avreglering av de finansiella marknaderna.Eftersom kostnadsläget för kinesisk arbetskraft är mycket lågt har fråganom en förestående revalvering av den kinesiska valutan ställts. En dyrareRMB skulle leda till relativt sett ökade lönekostnader och en dyrare exportfrån Kina. Dessutom skulle de utländska investeringarna kunna dämpas.Frågan kan då vara i vilka andra låglöneländer företagen hellre skulle väljaatt expandera? Eftersom spekulationerna om en kommande revalvering merhandlar om en förväntad relativt begränsad uppskrivning är det lite som talarför att det låga kinesiska kostnadsläget enbart av detta skäl skulle förändraspå ett mer avgörande sätt.68

Sammanfattningsvis ser framtiden för svenska teknikföretag i Kina ljusut. Oaktat diverse utmaningar dels gällande den operativa verksamheten,men även regleringar som kan störa företagens framsteg, är potentialen förkraftig expansion generellt sett god i Kina.Som tidigare konstateras har företagens etableringar i Kina hittills varitpositiv för företagens svenska verksamheter. Däremot anser vi att expansionensbidrag till de svenska verksamheterna i relativa termer kommer attbegränsas i framtiden. Detta eftersom dessa till karaktären globala företagväxer efter ett marknadsbehov och därefter expanderar mest i marknaderdär förutsättningarna är goda. Företagens konkurrensfördelar stimulerasoch stärks av en ny marknads komparativa fördelar. Till skillnad frånSverige är den kinesiska marknadens komparativa fördelar väsentlig mergynnsamma för företagen att fortsätta växa i.Många av Kinas fördelar i tillverkning kommer att bestå. En är lågalönekostnader. Vår bedömning är att dessa blir bestående över lång tid förindustrin. En förklaring är att tillverkning förväntas migrera väste ut i Kinai betydande omfattning.De flesta vinnarna inom tillverkningsindustrin i Kina kommer i framtidenatt vara kinesiska företag. Fortsätter prispressen mot kund är endavägen till lönsamhet att pressa ned sina kostnader ännu snabbare. Utländskaföretag kan därtill förväntas satsa mer på export från Kina i framtiden.Risken är att minskade satsningar i Sverige och generellt ökade investeringarutomlands kan komma att i ett snabbare tempo påverka viktigadelar av verksamheter som idag finns i Sverige.Vår analys av svenska teknikföretag i Kina visar att de olika verksamhetsfunktionernai hög grad hänger ihop. Omlokalisering av verksamheterföljer här ett systematiskt mönster. Vi vill här särskilt uppmärksamma denavgörande betydelse FoU i Sverige, och här med betoning mer på forskningoch produktutveckling än på produktanpassning, har för produktionensframtida lokalisering. Kort sagt där FoU finns, där har produktion bästförutsättningar att mer långsiktigt utvecklas väl.En ökad produktion i Kina ökar behovet av produktanpassning och ävenav att tillföra andra verksamhetsfunktioner. Det blir därmed med tidenmöjligt att även expandera mer avancerade delar av verksamheten i Kina.Risken för minskad verksamhet i Sverige ökar naturligtvis i motsvarandegrad. Därför blir den centrala frågan hur spetskompetens i verksamheter iSverige kan bli mer konkurrenskraftiga och därmed bevaras i Sverige.Vår slutsats för svenska företag i framtiden är att det i denna miljö krävsmycket starka motpoler i forma av samverkan i tvärfunktionella klustersom samverkar för fortsatt utveckling av spetskompetens. I annat fall kommerde olika verksamhetsdelarna att systematiskt raderas från Sverige.69

■ KällförteckningTotalt 40 djupintervjuer genomförda i Sverige och på plats i Kina underhösten 2004 och våren 2005. De intervjuade är verksamma inom våra störstasvenska teknikföretag och ett antal underleverantörer. Det är ABB Group, AlfaLaval, Atlas Copco, Autoliv Inc., Car-O-Liner, Electrolux, Ericsson, Flexlink,Flextronics, Haldex, Lesjöfors, Munters, Sandvik, Sapa Group, Scania, SKF,Tradex samt Volvo med Volvo Lastvagnar, Volvo Construction Equipment ochVolvo Penta – totalt 23 olika verksamheter i ett 20-tal svenska teknikföretag.LitteraturCapability sourcing: From the periphery to the core, Bain & Company 2005China Business Climate Report, Swedish Embassy, Beijing, Promemoria 21, juni 2004China:Turning Your Toehold into Forward March, Bain & Company, mars 2005China’s growth and integration into the world economy, Occasional Paper, IMF, 2004Competitive Advantage of Nations, Porter, M. E, 1990En modern svensk ekonomisk historia, tillväxt och omvandling under två sekel, Schön, L.,maj 2000Just How Cheap is Chinese Labor?, Business Week, 2 december 2004Kapitalbrist tvingar underleverantörer utomlands, Dagens Industri, 10 mars 2005Managing The Third Wave, Toffl er A., 1980The Chinese Economy: Prospects and Key Policy Issues, Goldstein, Morris, Institute ofInternational Economics, Washington, DC, april 2005UNCTAD World Investment Report 2004Why is China Growing so Fast?, Hu, Z., M. S., Khan, International Monetary Fund, 1997DatainsamlingMinistry of Commerce of the People’s Republic of ChinaInvest in China AgencyInternational Monetary FundStatistiska CentralbyrånSveriges RiksbankTeknikföretagens databankUNCTADDe undersökta företagens egna uppgifter, årsredovisningar, konsoliderade rapporter samtbokslutskommunikéer mellan 1993 och 200570

■ Bilaga 1Table 1: List of China’s Current Main Laws, Administrative Regulationsand Department Rules Regarding Intellectual Property Rights,Laws, regulations or rulesEffective date and amendment dateTrademark Law of the People’s Republic of China Effective Date: March 1, 1983First amendment Date: February 22, 1993Second amendment Date: October 27, 2001Patent Law of the People’s Republic of China Effective Date: April 1, 1985First amendment Date: September 4, 1992Second amendment Date: August 25, 2000Copyright Law of the People’s Republic of China Effective Date: June 1, 1991First amendment Date: October 27, 2001Rules for Pesticide Administration Effective Date: May 8, 1997First amendment Date: November 29, 2001Regulations on the Protection of New Varieties of Plants Effective Date: October 1, 1997Regulations on the Protection of Layout-Design Effective Date: October 1, 2001of Integrated CircuitsImplementing Regulations on Patent Law Effective Date: July 1, 2001First amendment Date: December 28, 2002Regulations on Computer Software Protection Effective Date: January 1, 2002Management Regulations of Audio and Video Products Effective Date: February 1, 2002Regulations on Protection of the Olympic Symbols Effective Date: April 1, 2002Implementing Regulations on the Copyright Law Effective Date: September 15, 2002Implementing Regulations on Trademark Law Effective Date: September 15, 2002Regulations for the Implementation of Effective Date: September 15, 2002Drug Administration LawRegulations on the Customs Protection of Intellectual Property Effective Date: March 1, 2004Regulations on Administration of Veterinary Drugs Effective Date: November 1, 2004Interpretations by the Supreme People’s Court and the Effective Date: December 22, 2004Supreme People’s Procuratorate on Several Issues of ConcreteApplication of Laws in Handling Criminal Cases of InfringingIntellectual PropertyRegulations on the Copyright Collective Administration Effective Date: March 1, 2005Implementation Rules for the Regulations Regarding the Effective Date: June 16, 1999Protection of New Varieties of Plants (Agriculture Part)Implementation Rules for the Regulations Regarding the Effective Date: August 10, 1999Protection of New Varieties of Plants (Forestry Part)Implementation Rules for the Regulations Effective Date: October 1, 2001on Integrated Circuits Design ProtectionManagement Measures of Wholesale, Retail, Effective Date: April 10, 2002and Rent of Audiovisual ProductionManagement Measures of Audiovisual Production Import Effective Date: June 1, 2002Provisions for Identifi cation and Protection of Effective Date: June 1, 2003Well-known TrademarksProcedures for the Registration and Administration Effective Date: June 1, 2003of Collective Marks and Certifi cation MarksMeasures on Patent Agency Administration Effective Date: July 15, 2003Measures on Compulsory Licensing of Patents Effective Date: July 15, 2003Measures for the Enforcement of Copyright Effective Date: September 1, 2003Administrative PenaltyMeasures for the Implementation of Regulations Governing Effective Date: July 1, 2004Customs Protection of Intellectual Property Right71

Table 2: List of International Conventions on IPR China Acceded to:Name of treatyConvention Establishingthe World Intellectual Property OrganizationParis Convention for the Protection ofIndustrial PropertyTreaty on Intellectual Property in Respectsof Integrated CircuitsMadrid AgreementConcerning the International Registration of MarksBern Conventionfor the Protection of Literary and Artistic WorksUniversal Copyright ConventionConvention for the Protection of Producers of Phonogramsagainst Unauthorized Duplication of their PhonogramsPatent Cooperation TreatyNice Agreement Concerning the InternationalClassifi cation of Goods and Service for thePurposes of the Registration of MarksBudapest Treaty on the International Recognitionof the Deposit of Microorganisms for thePurposes of Patent ProcedureLocarno Agreement Establishing anInternational Classifi cation for Industrial DesignStrasbourg AgreementConcerning the International Patent Classifi cationInternational Conventionfor the Protection of New Varieties of PlantsAgreement of World Trade Organizationon Trade-related Aspects of Intellectual Property RightsDate of accessionSince June 3, 1980, China has been a member stateof World Intellectual Property OrganizationSince March 19, 1985, a member state ofParis ConventionSince 1989, one of the first member statesSince October 4, 1989, a member state ofMadrid AgreementSince October 15, 1992, a member state ofBern ConventionSince October 30, 1992, a member state ofUniversal Copyright ConventionSince April 30, 1993, a member state ofthe ConventionSince January 1, 1994, a member state ofthe ConventionSince August 9, 1994, a member state ofthe Nice AgreementSince July 1, 1995, a member state ofthe Budapest TreatySince September 19, 1996, a member state ofthe Locarno AgreementSince June 19, 1997, a member state ofthe Strasbourg AgreementSince April 23,1999, a member state ofUPOVSince December 11, 2001, a member state ofthe AgreementSource: Consulate General of PR of China in Gothenburg, Sweden, March 200572

Box 5510114 85 Stockholmtelefon 08-782 08 V010054

More magazines by this user
Similar magazines