Ämneslärarexamen tyska, gymnasieskolan - Lärarutbildning - Umeå ...

Ansökan2011-02-28Innehållsförteckning över inlämnade underlagAnsökans innehållHögskoleverkets tidigare bedömning 2Styrdokument 2Undervisning, kurslitteratur och examination 3Förteckning över ansökans bilagorBilaga 1: UtbildningsplanBilaga 2: KursplanerBilaga 3: Bedömningsmall för VFU1

Ansökan2011-02-28Ansökan om examenstillstånd för ämneslärarexamen i tyskamed inriktning mot arbete i gymnasieskolanHögskoleverkets tidigare bedömningAspektTillfredsställandeIcke tillfredsställandeSamlad lärarresursUtbildningsmiljöStyrdokumentUndervisning, kurslitteraturoch examinationSäkring av examensmålAspekterna samlad lärarresurs, utbildningsmiljö och säkring av examensmål har av Högskoleverketbedömts vara tillfredställande för ämneslärarutbildning i tyska med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.I denna ansökan redogör Umeå universitet enbart för aspekterna styrdokument samt undervisning,kurslitteratur och examination.StyrdokumentI Högskoleverkets avslag på Umeå universitets ansökan om examenstillstånd framgår att:• samtliga kursplaner är formellt sett mycket bristfälliga och befinner sig på enöversiktlig och schematisk nivå. Det saknas i regel genomarbetade och detaljeradeangivelser av mål, innehåll och upplägg. Vad gäller ämnesdidaktiken återkommersamma centralt formulerade skrivningar. Endast den generella kursplanen förexamensarbetet innehåller angivelser av förväntade studieresultat,• det redovisas endast en generell kursplan för examensarbetet och detta gör examensarbetetsrelation till ämnet och ämnesdidaktiken något otydlig.Fullständiga kursplaner utarbetade i enlighet med mål och föreskrifter i högskolelagen och högskoleförordningenoch med detaljerade angivelser av mål, innehåll och upplägg, medföljer denna ansökansom bilaga 2. I kursplanerna uttrycks mål/förväntade studieresultat på ett explicit sätt och är framskrivnai förhållande till examensordningens rubriceringar: ”Kunskap och förståelse”, ”Färdigheteroch förmåga” samt ”Värderingsförmåga och förhållningssätt”. Ämnesdidaktiskt innehåll framgår ikursplanernas innehållsbeskrivningar, i förväntade studieresultat och i litteraturlistor. Utbildningsplansom dokumenterar utbildningens mål, innehåll och organisation medföljer denna ansökan sombilaga 1.Umeå universitets utbildningsplaner innehåller nationella och lokala examensmål, information omutbildningens innehåll och organisation samt behörighet, urval, examination, betygssättning och till-2

Ansökan2011-02-28godoräknande. Den standardmall för kursplaner som används vid Umeå universitet reglerar nivå,antal högskolepoäng, krav på särskild behörighet/förkunskapskrav, innehåll, förväntade studieresultat(i betydelsen utbildningens mål), undervisningsformer, examinationsformer inklusive betygskriteriersamt kurslitteratur.Umeå universitet har varit i kontakt med Högskoleverket angående vilka kursplaner i respektive ämnesom ska bifogas ansökan om examensrätt för ämneslärare. Umeå universitet har fått besked om att iförsta hand enbart bifoga kursplaner för det ämne för vilken examensrätt söks. Om bedömargruppenönskar se fler kursplaner står Umeå universitet gärna till tjänst med detta.I ämneslärarutbildningen vid Umeå universitet skrivs examensarbetet inom utbildningens huvudämne(se nedan). Eftersom tyska inte kan läsas som ett huvudämne utan endast som ett andraämne bifogasingen kursplan för examensarbetet.Undervisning, kurslitteratur och examinationI Högskoleverkets avslag på Umeå universitets ansökan om examenstillstånd framgår att:• i tyska är underlaget allt för bristfälligt för en bedömning av huruvida innehålloch uppläggning säkrar forskningsanknytning och progression.I detta avsnitt beskrivs först innehåll och uppläggning för ämneslärarutbildning i tyska och därefterhur undervisnings- och examinationsformer samt vald kurslitteratur säkrar forsknings- och professionsanknytning.En översikt över utbildningens struktur inklusive ingående kurser återfinns inledningsvisi den bilaga med kursplaner som bifogas denna ansökan.Utbildningens innehåll och uppläggningHär beskrivs den struktur som Umeå universitet har valt att tillämpa för att säkra progression avseendeforsknings- och professionsanknytning i ämneslärarutbildningen. Därefter beskrivs mer specifiktämneslärarutbildning i tyska med kommentarer om hur innehåll och uppläggning avses ge progressionvad gäller forsknings- och professionsanknytning. Slutligen kommenteras progressionen specifiktoch samlat.Utbildningens övergripande strukturInledningsvis ges följande generella information om den övergripande strukturen för Umeå universitetsämneslärarutbildning med fokus på progression och integration mellan den utbildningsvetenskapligakärnan, huvudämnet (det ämne i studiegången som omfattar 90 högskolepoäng) och den verksamhetsförlagdautbildningen.Alla lärarstudenter oavsett examensinriktning och verksamhetsområde inleder sina studier med utbildningsvetenskapligkärna I och de fyra kurserna:• ”Kunskap, undervisning och lärande I, 10 hp”,• ”Demokrati, individ och samhälle, 10 hp”,• ”Pedagogisk ledarskap, sociala relationer och konflikthantering, 8,5 hp”,• ”Att vara lärare, 1,5 hp”, verksamhetsförlagd utbildning (VFU I).3

Ansökan2011-02-28I kurserna behandlas grundläggande frågor om kunskap och vetenskap; vetenskapsteori, utbildningsvetenskapligteori och metod (forskningsmetodik), vetenskapligt skrivande, läroplansteori och didaktiksamt teorier om utveckling och lärande, utvecklingspsykologi och specialpedagogik. Här behandlasockså; skolväsendets historia, organisation och villkor, förskolans och skolans värdegrund inklusive degrundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna samt läraruppdraget inbegripetsociala relationer, konflikthantering och ledarskap.Kurserna ger en gemensam grund för alla lärare inom dessa uppräknade områden oavsett examensinriktningoch verksamhetsområde. Gruppövningar och seminarier genomförs dock till viss del separatinom ramen för vald examensinriktning och verksamhetsområde. Även delar av kurslitteraturen anpassasmot examensinriktning och verksamhetsområde. Den verksamhetsförlagda kursen ”Att varalärare, 1,5 hp” består av auskultationer i det kommande verksamhetsområdet.Den generella inledningen följs av en alltmer omfattande specialisering och profilering. Progressioninom de i utbildningsvetenskaplig kärna I introducerade områdena sker alltså i huvudsak med närakoppling till huvudämne och framtida verksamhetsområde. Till utbildningens huvudämne knyts hälftenav den utbildningsvetenskapliga kärnan, huvuddelen av den verksamhetsförlagda utbildningenoch examensarbetet. Följande kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna II och III knyts till huvudområdetoch profileras mot vald verksamhetsinriktning i ämneslärarprogrammet:• ”Kunskap, undervisning och lärande II”,• ”Bedömning för lärande. 14 hp”,• ”Att undervisa, 6 hp” (VFU II),• ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp”, (VFU III)• examensarbetet,• ”Profession och vetenskap, 7,5 hp” (utbildningsvetenskaplig kärna III).I utbildningsvetenskaplig kärna II och III fördjupas de områden som introducerats i utbildningsvetenskapligkärna I. Inom utbildningsvetenskaplig kärna II behandlas även bedömning och betygssättningoch då utförligt i relation till huvudämnet och vald verksamhetsinriktning. Även modeller för uppföljningoch analys av lärande och utveckling, modeller för utvärdering och utvecklingsarbete samt skoljuridikoch skolutveckling behandlas i de senare delarna av utbildningsvetenskaplig kärna. Samtligaområden tar sin utgångspunkt i det huvudämne som studenten studerar, men präglas också i viss månav studentens andraämne.Innehåll och upplägg för ämneslärarutbildning i tyskaTyska studeras som ett andraämne inom ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan.De två första kurserna, ”Tyska I” och ”Tyska II” kan även utgöra behörighetsgivande kurser för ämneslärarexameni tyska med inriktning mot grundskolans årskurs 7-9.Kurserna för ämneslärarutbildning i tyska för årskurs 7–9 och gymnasieskolan är gemensamma förkurserna tyska I-II. Under utbildningen ges dock de studerande uppgifter som tydligare fokuserar pårespektive vald skolforms särskilda innehåll och förutsättningar. Studerande mot respektive verksamhetsinriktning,årskurs 7-9 eller gymnasieskolan, skiljs alltså åt i separata seminariegrupper samt vadgäller vissa övnings- och examinationsuppgifter. Verksamhetsförlagd utbildning genomförs alltid i denstuderandes valda verksamhetsinriktning. Det innebär att de studerande ges möjligheter att rikta sinastudier mot sina valda arbetsfält.4

Ansökan2011-02-28I utbildningen fokuseras på det som är specifikt för just tysklärare, nämligen det tyska språket, tyskspråkigatexter och språkdidaktik inom ämnet tyska. Tysklärare är dock en delmängd i kategorin”språklärare” som i sin tur är en delmängd av kategorin ”lärare”. Där så är lämpligt och möjligt anläggsett vidare perspektiv. Inte minst den europeiska dimensionen är något som är gemensamt för de flestalärare i moderna språk.Ämnets position i programmet innebär att studenterna redan har fem terminers studier bakom sig närde påbörjar studierna i tyska. Samtidigt som de alltså är erfarna studenter och kan förväntas uppvisabåde självständighet och ansvarstagande när det gäller det egna lärandet samt ha förvärvat viss förmåganär det gäller vetenskapligt förhållningssätt, professionsanknytning och andra generiska kompetensermotsvarar deras förkunskaper i tyska en nybörjare på högskolans grundnivå. Dessa förutsättningarbeaktas i utbildningsupplägg och i undervisningsplanering.Språk, realia/kultur/interkulturalitet, litteratur och didaktik varvas genom utbildningen. Flera momentlöper parallellt genom kurserna, vilket är ett medvetet val. Språkanvändning handlar om förmågaatt kunna förena flera moment till en helhet, och de olika momenten stöder därför varandragenom kursen. I det följande ges korta sammanfattningar av vilka delar av examensbeskrivningen somberörs i kurserna i tyska:Kunskap och förståelseSådana ”ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen” är det huvudsakliga kunskapsområdet iämneslärarutbildningen i tyska. Här ingår studier av det tyska språket och den tyskspråkiga litteraturenur olika aspekter. Vidare förväntas de studerande förvärva kunskaper om de tyskspråkiga ländernaoch olika slag av kulturyttringar. I en individuell fördjupningsuppgift inom Tyska III förvärvar de studerandebåde ”fördjupade kunskaper inom vissa delar” av germanistiken och träning i att genomföraoch rapportera en forskningsuppgift.Även målet om ”ämnesdidaktiska och didaktiska kunskaper” utgör en naturlig del av ämnesstudierna ityska. Redan i den första kursen får studenterna stifta bekantskap med skolans styrdokument. Fokusär målen för undervisningen i dag men kursen anlägger även ett historiskt perspektiv. Didaktikkursernagår från ett fokus på inlärning och språkutveckling (även egen) till undervisning och bedömning avegen och andras språkutveckling. I den tredje kursen är kopplingen till aktuell forskning och teoribildningdet mest framträdande.Färdigheter och förmågaFörutom de ovan nämnda kunskapsområdena är utveckling av kommunikativa färdigheter det andrahuvudsakliga målet för studierna och det som är specifikt för kurser i tyska. För att vara behörig förhögskolestudier i moderna språk måste studenten ha uppnått steg 3 i det aktuella språket. Dennakompetens ligger långt från det studenten behöver för att kunna använda språket på en nivå som förväntasav en lärare. I alla kurser ingår därför moment som i första hand fokuserar på språket, meneftersom tyska är det kommunikationsspråk som i huvudsak används i undervisningen bidrar allautbildningens delar till detta.Digitala verktyg används genomgående i kurserna som ett verktyg för informationssökning och kommunikation.Erfarenheter från nätbaserade kurser inom tyska har lett till att institutionen använderolika lärplattformar och nätapplikationer även i campusförlagda kurser. I de didaktiska momenten5

Ansökan2011-02-28finns dessutom speciella inslag där motsvarande applikationer och webbplatser avsedda för skolangranskas kritiskt utifrån ett didaktiskt perspektiv.Värderingsförmåga och förhållningssättI kurserna erbjuds studenterna möjligheter att utveckla självkännedom och bedömningsförmåga ochde förväntas i examination visa att de förvärvat sådana kompetenser. I de kurser där läsning, analysoch diskussion av litterära texter ingår är det naturligt att anlägga värdegrundsaspekter.Progression i ämne och ämnesdidaktikKurserna ”Tyska I”, ”Tyska II” och ”Tyska III” om vardera 30 hp grundar sig på en tydlig progression,där varje aspekt på en högre nivå inkluderar och vidareutvecklar motsvarande aspekt på en lägre nivå.Detta gäller såväl för alla fyra kunskapsområdena – språk, litteratur, realia/kultur/interkulturalitetoch didaktik – som för de tre dimensionerna – kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samtvärderingsförmåga och förhållningssätt. De studerande märker på detta sätt kontinuerligt att de haranvändning av de tidigare vunna kunskaperna och färdigheterna och motiveras till vidare studier.Samtidigt präglas utbildningen av en helhetssyn där de olika momenten systematiskt befruktarvarandra: Ämnesstudierna knyts ihop med ämnesdidaktik. Kunskap integreras med färdighet, inteminst språkliga färdigheter, då all undervisning hålls på tyska, men även med värderingsförmåga.Varje kurs I till III präglas också av en tematisk röd tråd som sträcker sig igenom alla delmoment: Ikurs I ”det moderna”, i kurs II ”det historiska” och i kurs III ”det vetenskapliga”. Sammanhanget blirpå så sätt tydligt för de studerande och främjar deras lärande.För en utförlig redogörelse av hur innehåll och uppläggning i kombination med undervisnings- ochexaminationsformer främjar forskningsanknytning och professionsanknytning se även nedan under”Undervisnings- och examinationsformer”.Digitala verktyg, informations- och kommunikationsteknikExamensmålen kräver att den studerande ska ”visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitalaverktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöersroll för denna”. Under den inledande kursen i utbildningsvetenskaplig kärna I, ”Kunskap, undervisningoch lärande I, 10 hp”, introduceras källkritik och informationsvärdering samt det kompetensuppföljningssystemi form av en digital portfolio som ska följa studenterna genom utbildningen. Digitalaverktyg, informations- och kommunikationsteknik som innehåll, presentationsredskap, socialochlärandearena samt som uppföljnings och planeringsredskap i den pedagogiska verksamheten bearbetasdärefter kontinuerligt och anpassas till vald verksamhetsinriktning såväl genom undervisningensupplägg som i olika examinationsformer under utbildningens gång. Även etiska aspekter av olikanätkulturer, sociala medier och digitala miljöer tas i beaktande med en första introduktion i kurserna”Demokrati, individ och samhälle, 10 hp” och ”Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering(utbildningsvetenskaplig kärna I).Som framgår ovan används digitala verktyg genomgående i kurserna i tyska som ett verktyg för informationssökning,kommunikation och lärande. De digitala verktygen integreras i kursernas arbetsuppgifterdär kravet på kompetens inom informations- och kommunikationsteknik som teknik ochlärandearena successivt ökar.6

Ansökan2011-02-28Verksamhetsförlagd utbildningDen verksamhetsförlagda utbildningen inom ämneslärarprogrammet är uppdelad på tre perioder. Denförsta verksamhetsförlagda perioden ”Att vara lärare 1,5 hp” infaller under den första terminens studier,inom ramen för utbildningsvetenskaplig kärna I, och syftar till att ge studenterna en upplevelseav att agera som lärare under en kortare tid. Den andra verksamhetsförlagda perioden ”Att undervisa,6 hp” är huvudämnesanknuten, dvs. kursen är knuten till studierna i studentens huvudämne, och infallerunder utbildningens mitt. Denna period innefattar en större grad av självständig undervisning ihuvudämnet men innefattar också auskultation i andra-/tredjeämnen. Den tredje och sista verksamhetsförlagdaperioden, ”Läraryrkets dimensioner, 22,5 hp” är den mest omfattande och infaller motslutet av utbildningen. Under denna period förväntas studenten under handledning genomföra lärarensalla arbetsuppgifter. VFU III innebär att studenten med ökande grad av självständighet planerar,genomför och utvärderar undervisning i alla sina ämnenFör att stärka kopplingen mellan teori och praktik under de verksamhetsförlagda perioderna samt gemöjlighet till reflektion och feedback är några dagar högskoleförlagda. I de två längre verksamhetsförlagdakurserna ingår alltid ett handledningstillfälle med ämneskunnig handledare/examinator frånuniversitetet. Examinator (universitetsanställd lärare) gör besök under den verksamhetsförlagda delenav utbildningen där även ett trepartssamtal mellan student, examinator och lokal lärarutbildare ingår.Universitetslärares besök sker minst en gång per verksamhetsförlagd kurs. Ambitionen är dock attstudenten under sin verksamhetsförlagda period ska få mer än ett besök, särskilt i de mer omfattandeverksamhetsförlagda kurserna.Vid Umeå universitet används en bedömningsmall för verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen.(se bilaga 3) Bedömningsmallen fylls i av den lokala lärarutbildaren efter varje genomfördverksamhetsförlagd period. Examinator (universitetsanställd lärare) väger samman bedömningsunderlagetmed andra examinationsuppgifter inom den aktuella verksamhetsförlagda kursen till ett betyg.Mallen används också som diskussionsunderlag vid det trepartssamtal som förs mellan examinator,student och lokal lärarutbildare under examinators skolbesök samt kontinuerligt under den verksamhetsförlagdaperioden vid samtal mellan studenten och den lokale lärarutbildaren kring studentensfortlöpande utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid Umeå universitet gesäven en handledarutbildning för lokala lärarutbildare.Det bedömningsunderlag som bifogas denna ansökan utgår från examensbeskrivningarna för lärarexamen(SFS 2007:129). Under våren 2011 arbetas nya bedömningsunderlag fram enligt examensbeskrivningarnaför ämneslärarexamen (SFS 2010:541).Progression och kontinuitetOvanstående har beskrivits hur Umeå universitet säkrar progression och kontinuitet avseende forsknings-och professionsanknytning dels genom den generella strukturen för ämneslärarprogrammetdär utbildningsvetenskaplig kärna II och III knyts till huvudämnet och vald verksamhetsinriktning,dels genom innehåll och upplägg i ämnet tyska. Progressionen uttrycks också i kursplanerna i form avökad svårighetsgrad från att beskriva, redovisa, reflektera till att problematisera, analysera och kritisktgranska. Då progression utvecklas i relation till helheten och olika delar är relaterade till varandra harlärare/lärarlag ett viktigt ansvar att tydliggöra progressionen mellan huvudämnets olika kurser/moment,verksamhetsförlagd utbildning och utbildningsvetenskapliga kurser. Även undervis-7

Ansökan2011-02-28nings- och examinationsformer som redogörs för nedan är viktiga delar av detta, liksom det kompetensuppföljningssystemsom därefter beskrivs.Undervisnings- och examinationsformer samt kurslitteraturUndervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, via handledning samt viaindividuella övningar. Genom seminarier och gruppövningar tränas studenterna i muntlig språkfärdighet,diskussion och analys, vetenskapligt skrivande och grunderna läggs för ett processorienteratarbetssätt. Bearbetning av såväl vetenskapliga som skönlitterära texter sker i seminarieform. I seminariernaställs gradvis högre krav på de studerandes aktiviteter under seminariet vad gäller exempelvisförberedelser, egna bidrag till diskussionen, argumentation, förmåga att lyssna till andra och omprövaegna ställningstaganden men också förmågan att leda. Vid inlämning av paper före eller efter seminarietförväntas en progression i de studerandes egna texter med avseende på akademiskt skrivandeoch form.Examination sker genom seminarier med processorienterat arbetssätt, där studenttexter, elevtexter,skönlitteratur och vetenskaplig litteratur diskuteras, genom skriftliga salstentamina, genom hemtentaminaoch i form av andra skriftliga uppgifter där studenterna redovisar kunskaper och färdigheter iämnet och förmåga till analys och förståelse för samband inom ämnet. Examinationsformerna äruppbyggda så att en successiv progression skapas vad gäller forsknings- och professionsanknytning.De skriftliga examinationsformerna är uppbyggda så att allt större självständighet krävs avseendeanalys av texter och kritiskt tänkande. Former för akademiskt skrivande övas kontinuerligt under utbildningenoch successivt ställs allt högre krav på analytisk förmåga och analys i skriftliga inlämningsuppgifter.Även mindre vetenskapliga uppsatser skrivs i syfte att förbereda de studerande inför examensarbetet.För examination av verksamhetsförlagd utbildning se under rubriken ”Verksamhetsförlagdutbildning” ovan.Kurslitteraturen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Internationella perspektiv eftersträvas.Undervisningsformer, kurslitteratur och examinationsformer beskrivs detaljerat i bifogadekursplaner.ForskningsanknytningÅtminstone fyra sätt att förstå forskningsbasering är relevanta för kurserna i tyska:• att undervisningen bedrivs i en forskande miljö,• kursinnehållets grund i aktuell forskning,• undervisningsmetodernas koppling till pedagogisk och didaktisk forskning,• studenternas träning i ett vetenskapligt förhållningssätt.Kursernas forskningsbas tydliggörs i kursplanernas innehållsbeskrivning och i litteraturlistor. Densamlade vetenskapliga och didaktiska kompetensen hos utbildningens lärare utgör basen för undervisningensforskningsbasering, inklusive examinationens. Ovan poängteras vikten av att se examinationeni kontext av hela lärandeprocessen.8

Ansökan2011-02-28Utveckling av det kritiska och det vetenskapliga tänkandet pågår i alla delmoment och visar en tydligprogression från enklare textanalys och -produktion till vetenskaplig granskning och vetenskapligtskrivande. De studerande invigs också systematiskt i vetenskaplig litteratur. Den vetenskapliga uppsatssom genomförs av de studerande i kurs III förbereds således redan från början av kurs I. Formerför akademiskt skrivande övas kontinuerligt under utbildningen och successivt ställs allt högre krav påanalytisk förmåga och vetenskaplig analys i skriftliga inlämningsuppgifter.ProfessionsanknytningEtt specifikt didaktikmoment ges varje termin. Didaktiska perspektiv integreras dock även i övrigakurser. Särskilt i kurser som fokuserar de studerandes egen språkliga kompetens och kunskaperna omde tyskspråkiga länderna, liksom i den ständigt pågående systematiska reflektionerna kring det egnalärandet, finns en tydlig koppling till kursplaner för skolan, där de övergripande målen för främmandespråk är allsidig kommunikativ förmåga, interkulturell förståelse och lära att lära.Varierande undervisnings- och examinationsformer tillämpas som kan fungera som modeller för destuderandes egen framtida yrkesutövning. Läraruppdraget fokuseras samtidigt som ämnesdidaktiskafrågor elevers lärande i språk, undervisning, värdering, uppföljning och bedömning i ämnet tillgodoses.Studenterna övar sig i också att organisera och leda gruppdiskussioner och får på så sätt en träningi ledarskap i klassrummet.Internationella perspektivEftersom studenterna genomgående arbetar med det tyska språket och med texter från de tyskspråkigaområdena ges tillfälle till olika interkulturella erfarenheter och inblickar i kultur och samhällsförhållandeni de tysktalande länderna. Institutionen för språkstudier har goda och regelbundna kontaktermed universitetet i Würzburg och även med kommunen (som är vänort till Umeå). Detta innebäratt de blivande lärarna under termin två vistas där under två veckor och får möjlighet att besöka skoloroch auskultera i undervisningen samt lära känna andra typer av sociala inrättningar. Inom ramen förinstitutionens Erasmus-avtal med Würzburg kommer varje år en lärare till oss och medverkar i kurserna.Därutöver tar institutionen varje termin emot ett antal tyskspråkiga utbytesstudenter, och de studerandepå lärarutbildningen har goda möjligheter till en eller två terminers studier i Würzburg, Essenoch Rostock. Sedan ett antal år tillbaka organiserar Institutionen för språkstudier även ett tandemprogram,där alla studerande får en personlig tysktalande tandempartner (en gäststudent från tyskspråkigtland), som de regelbundet träffar och därvid omväxlande fungerar som lärande resp. lärare. Dettager erfarenhetsutbyte på fler plan än virtuella möten.Individuella utvecklingsplaner och kompetensuppföljningÄmneslärarutbildningen i tyska använder lärarutbildningens kompetensuppföljningssystem. Syftetmed kompetensuppföljningsmodellen är att de studerande ska ges möjligheter att följa sin egen utvecklingi relation till examensordningen men också i relation till mer individuella utbildningsmål.Systemet med kompetensuppföljning innehåller följande komponenter:9

Ansökan2011-02-28• beskrivning av de kompetenser, dels generella med utgångspunkt i examensmålen och delsspecifika med utgångspunkt i förväntade studieresultat inom respektive kurs som de studerandeska utveckla under sin utbildning,• individuell studieplanering innefattade en individuell utvecklingsplan för varje student,• e-portfolio,• examination.Kompetensuppföljningen introduceras i lärarutbildningens första kurs ”Kunskap, undervisning ochlärande I” och följer studenten under alla kurser i utbildningen. I portfolion samlar studenten rättadeexaminationsuppgifter, uppsatser, utvecklingsarbeten, lektionsplaneringar, egna utvecklade läromedel,dokumentationer och reflektioner kring den egna lärprocessen, VFU-bedömningar och annat somproducerats under utbildningens gång. Den digitala portfolion kopplas till den studerandes individuellautvecklingsplan, där de studerande planerar och, utifrån kursmål och portfolions innehåll, reflekteraröver sin lärprocess. Den digitala portfolion och den individuella utvecklingsplanen löper som enröd tråd genom hela utbildningen och speglar progressionen av lärprocessen hos de studerande. I ämneslärarutbildningensavslutande kurs ”Profession och vetenskap, 7,5hp” utvärderas och analyserasinnehållet i portfolion i förhållande till examensordningens mål men också i relation till teorier omkunskap, undervisning och lärande. Kursen utgör således en syntetisering av utbildningens olika delaroch ett avstamp för den nya lärarens professionsutveckling. Utvärderingen sammanställs till en digitalpresentationsportofolio i form av en begynnande pedagogisk meritportfölj för att visa upp för möjligaframtida arbetsgivare.Arbetet med kompetensuppföljning medför att det med större säkerhet än idag kan säkerställas attden studerande uppnått de krav som gäller för erhållande av examen. Via e-portfolion skapas också etttydligt och följbart sammanhang för såväl studerande som undervisande lärare. Genom själva arbetssättetblir studenten inte bara uppmärksammad på examensordningens mål utan även på olika kompetenser(generiska, didaktiska, vetenskapliga mm) som utvecklas under utbildningen. Studenten geshärigenom förbättrade möjligheter att själv beskriva och presentera sin kompetens för framtida arbetsgivare.Den individuella studieplaneringen innebär också att de studerande blir bekanta med detarbetssätt som råder inom stora delar av skolan där varje barn/elev ska ha en individuell utvecklingsplan.!10