Namn på gator och platser i - Sävsjö kommun

SävsjöNamn på gator och platser iEn folder om namn på gator och platser i Sävsjö stad, framtagen isamarbete mellan Sävsjö kommun och Sävsjö hembygdsförening.

Namn på gator och platser i SävsjöNamnförslagen har ofta kommit till i samråd med Hembygdsföreningen. Mellanåren 1972 och 2006 har mätningstekniker Johnny Thorstensson tillsammans medbyggnadsnämndens ordförande och Hembygdsföreningen (den så kallade namnberedningen)tagit fram namnförslagen. Gatunamnen har genom åren fastställts av samhällsstyrelsen,municipalfullmäktige samt kommunfullmäktige. Från 1999 och fram till ochmed 2006 var det byggnadsnämndens ansvar, därefter tog tillstånd- och myndighetsnämnden,numera myndighetsnämnden, över besluten.FörklaringarUppgifterna om gator, platser med mera lämnas på följande sätt:Namnet, som också kan ha någon av följande symboler:* – asterix före namnet betyder att det inte används längre( ) – parentes omkring namnet betyder att det bara varit föreslaget och gatan aldrig utlagts” ” – citattecken runt namnet anger att det bara används i folkmun.Läget anger stadsdel eller annan precisering.Årtalet anger antingen när namnet fastställts eller när det först nämns i ett protokoll.Anledningen till namnet, till exempel anknytning till person, plats eller en namnkategori utan lokalanknytning.FaktaGata: Öppning eller gatt. En väg som gårmellan inhägnader. Väg i stadsmiljö.Väg: Används oftast i landsbygdsmiljö.Gränd: Trång gata.Stig: Smal gångväg, anlagd eller naturlig.Lid: Backe eller bergssluttning.Stråk: FärdledSmytt: Samma som smyg, trång och mörkgränd.Esplanad: Bred trädplanterad gata.Boulevard: Kontinental benämning på enesplanad.Aveny: Betydande trädplanterad gata.FörkortningarBN: ByggnadsnämndenGC-väg: Gång- och cykelvägKF: KommunfullmäktigeMF: MunicipalfullmäktigeMS: MunicipalstämmaSF: StadsfullmäktigeSHF: Sävsjö HembygdsföreningSS: SamhällsstyrelsenTM: Tillstånds- och myndighetsnämndenGatunamn A-B*Allmänna vägen: Gator som tillhördeallmänna vägen: Köpmangatan – StoraTorget – Västra Järnvägsgatan från Kopparslagaregatantill Sandsjövägen – Vrigstadvägen tillSandsjövägen som delvis utgör västra sidan avLundbergsplan.Alstigen: Hägneområdet. 1961. Tillhör namnkategoriträd.Backgatan: Högagärdeområdet. 1937. Namnetanspelar på den höga backen upp tillvattentornet.Banérgatan: Centrum. 1938. Till minne av PerJohan Banér, född 1834 i Aneboda, och som ibörjan av 1900-talet ägde huset på tomten Gröndalnummer 8 vid nuvarande Banérgatan. Banérhette egentligen Hjärtonson men tog sig namnetBanér. Ett originellt snille, skald och sångare.Medaljör för odlingsflit och fruktförädling (fickockså en äppelsort, banéräpplet, uppkallad eftersig), innehavare av flera hedersdiplom och kunglighovleverantör av sina äpplen. Författare ochtonsättare till ”Oskarsmarschen”, med vilken hanmed sin utmärkta basröst sjöng solo förOskar II på Kronobergshed. Han avled 1918 ochligger begravd på Aneboda kyrkogård.(Bangårdsgatan): Öster om och längs gamlavetlandajärnvägen. 1935.Bergsgatan: Norr om Hofgårdsskolan. 1933.Namnet anknyter till terrängen.Björkhagavägen: Sydväst om Ljungaskolan.2005. Gatan anknyter till huset Björkhaga somligger längst in på gatan.Björkstigen: Hägneområdet. 1957. Tillhörnamnkategori träd.Björkängsgatan: Från Hofgårdsskolan till2 3

Gatunamn B-DGatunamn D-GSpångenområdet. 1946. Namnet anknyter tillden, i stadsplanen från 1925, benämnda Skogsparken.”Bloméns hörna”: Hörnet Banérgatan/VästraJärnvägsgatan där familjen Blomén bodde.Blåbärsvägen: Hägneområdet. 1972. Tillhörnamnkategori bär.”Bolanderska gatan”: Mellan Sandgårdsgatan(nuvarande Tegnérgatan) och gamla Skolgatan(nuvarande Odengatan). 1924. Troligen en del avDjurgårdsgatan.Bondegatan: Nordost om viadukten (väg 127).1948. Se Byggets gränd. Till minne av en avSveriges äldsta adelssläkter med sannolikt ursprungi Småland. Namnet föreslaget av SHF.Borrgatan: Södra industriområdet. 1972. Tillhörnamnkategori hantverk och industri.Brahegatan: Norr om norra viadukten. 1948.Till minne av släkten Brahe, innehavare av grevskapetVisingsborg. Namnet föreslaget av SHF.KF beslutar, efter namnberedningens förslag, attgatan utökas till att också omfatta norra delen avÖstra Järnvägsgatan.(Brobygatan): Ungefär i Sturegatans sträckning.På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter tillBroby, som Landsbro hette tidigare.Bromsarevägen: Tällevadsområdet. 1984. Tillhörnamnkategori järnväg.*Brädgårdsgatan (gamla): Ungefär där VästraJärnvägsgatan går i dag. På 1886 års stadsplan.Namnet anspelar på att platsen längs gatananvändes som upplag för bräder.Brädgårdsgatan (nya): Södra industriområdet.1972. Tillhör namnkategori industri ochhantverk.*Bultgatan: Södra industriområdet. 1972. Tillhörnamnkategori industri och hantverk.*Byggets gränd: Samma sträckning som Bondegatan.1932. Namnet godkändes inte utan gatanfick 1948 namnet Bondegatan.(Bäckaskogsgatan): Hägneområdet. 1961.Namnet anknyter till torpet Bäckaskog, somtroligen var det äldsta torpet under Eksjöhofgård.Gatan kom att heta Rönnbärsvägen.”Johan Banér var ett originelltsnille, skald och sångare. Innehavareav flera hedersdiplomoch kunglig hovleverantör avsina äpplen.”(Dackevägen): Nordöstra stadsplaneområdet.1948. Till minne av Nils Dacke,död 1543, småländsk bonde och ledare för detstora upproret mot Gustav Vasa. Föreslaget avSHF.Djurgårdsgatan: Från stationen österut till väg128. På 1886 års stadsplan. Gatan har fått sittnamn efter torpet Djurgården under godset Eksjöhofgård.Torpet har fått sitt namn av att i dessnärhet låg den djurgård som hörde till godsetsladugårdar.Djurgårdsparken: Den allmänna parken västerom Ringgården. 1953. Namnet anknyter tillDjurgården. Se Djurgårdsgatan.Djurgårdsplan: Planen i anslutning till Djurgårdsparken.1953. Namnet anknyter till Djurgården.Se Djurgårdsgatan.(Djurgårdsvägen): 1924 nämner BN den menavser troligen Djurgårdsgatan.Diursons väg: Nordost om Ringgården. 1953.Till minne av Axel R. Diurson (1861-1943) somgenom ett missförstånd uppgivits vara född iVallsjö socken. Diurson var i verkligheten född ibyn Vallsjön utanför Finnerödja i Laxå kommun.Han uppfann bromsregulatorn som avsåg attförbättra effektivitet och säkerhet vid bromsningav järnvägsfordon och grundade det världsomspännandeföretaget Svenska AB Bromsregulator1913. Föreslaget av SHF.”Domarebacken”: Backen mellan väg 128 ochEksjöhofgård (gamla väg 127). Anknyter tillhäradshövding Landergren, som bodde i husetvid backens krön.(Domaregatan): Den ursprungliga delen avTingsgatan. 1935. Anknöt till tingshuset (nuvarandeKommunalhuset). Se Tingsgatan.Dressinvägen: Tällevadsområdet. 1984. Tillhörnamnkategori järnväg.Ekelidsgatan: Öster om Hembygdsparken.1933. Anknyter troligen till terrängen ochomgivande lövskog.Eksjöhofgårdsvägen: Från Storgatan till väg128. 1928. Namnet anknyter till godset Eksjöhofgård(där hofgård betyder huvudgård).Ekstigen: Hägneområdet. 1957. Tillhör namnkategoriträd.Eldarevägen: Tällevadsområdet. 1984. Tillhörnamnkategori järnväg.*Fabriksgatan: En gata som fanns i nordsydligriktning väster om ån norr omLundbergsplan. På 1886 års stadsplan. Namnetanknyter till de fabriker som anlagts i gatansnärhet.Fagerbergsgatan: Söder om Ringgården. 1935.Till minne av Gustaf Adolf Fagerberg, patron pågodset Eksjöhofgård mellan åren 1847-1873.*Fagerbergska torget: Nuvarande Stora Torget.Till minne av godsägaren på Eksjöhofgård, GustafAdolf Fagerberg, som ägde marken när torgetanlades. År 1921 köpte municipalsamhället marken.Namnet ändrades senare till Stora Torget.Filgatan: Västra industriområdet. 1964. Anknytertill kvarteret Filen. Tillhör namnkategoriindustri och hantverk.(Fogdegatan): I södra stadsplaneområdet. 1948.Namnet föreslaget av SHF.*Folkparksgatan: Gatan gick till nya FolketsPark och var en del av nuvarande Östra Esplanaden.1925.”Forssandrabacken/Forssanderska backen”:Backen utgör nedre delen av Vrigstadvägen.1912. Namnet anknyter till familjen Forssander,som bodde vid backens nedre del.Furustigen: Hägneområdet. 1957. Tillhör namnkategoriträd. Ersatte det först föreslagna namnetTallstigen.Fältstigen: Spångenområdet. 1978. Tillhörnamnkategori lantbruk.”Gamlevägen”: Samma som gamla Vrigstadvägen.Vägen kom in via nuvarandeSkolgatan och anslöt till dagens Vrigstadvägen ihöjd med Skogsgatan.*Garagegatan: Södra industriområdet. 1950.Byter år 1960 namn till Smedgatan.*Genomfartsvägen (gamla): Tidigare beteckningpå sträckan Storgatan – Västra Järnvägsgatan– Kopparslagaregatan – Vrigstadvägen.Genomfartvägen (nya): Namnet avser väg 127genom Sävsjö.Godtemplaregatan: Centrum. 1926. År 18994 5

Gatunamn Ginvigdes IOGT:s ordenshus vid den gata somsedermera fick sitt nuvarande namn.Graningevägen: Centrum. 1961. Namnet anknytertill kvarteret Graninge.Granstigen: Norr om Ringgården. 1953. ”Gatanmot norr mynnar mot ett granskogsområde ochbör få namnet Granstigen, som synes utgöra ettvälklingande och lämpligt namn” enligt ett BNprotokoll.Gränsgatan: Väster om Ljungaskolan. 1929. Anknytertill gränsen mellan stadsplanerat områdeoch landsbygd.Gunnes väg: Kistegårdsområdet. 1964. Tillminne av Gunne, som var broder till stallarenVråe. Gunne är ett kortnamn till mansnamn medförleden Gun, till exempel Gunnar. Namnet finnspå runstenen vid Sävsjö Västergård, där stenenstext lyder: ”Vråe satte denna sten efter Gunne,sin broder. Han dog i England”. Tillhör namnkategoriforntid.(Gyllenkroksgatan): Södra stadsplaneområdet.1948. Till minne av släkten Gyllenkrok påUppåkra. Gården ägdes från mitten av 1800-talet av häradshövdingen över Västra Häradsdomsaga, K.A.J Gyllenkrok och därefter av enson och överjägmästare till slutet av århundradet.Familjen har stor gravvård på Vallsjö gamlakyrkogård. Namnet föreslaget av SHF.Gyllenstjernagatan: Väster om Hofgårdsskolan.1939. Till minne av Kristina Gyllenstierna (meddenna stavning), född 1494 och dotter till riksrådetNils Gyllenstierna och Sigrid Banér. År 1511gifte hon sig med den blivande riksföreståndarenSten Sture den yngre (se Sturegatan). Efter makensdöd 1520 ledde hon försvaret av Stockholmsstad och slott mot Kristian II:s trupper.Gatunamn HGärdestigen: Spången. 1978. Tillhör namnkategorilantbruk.Hallonvägen: Hägneområdet. 1972. Tillhörnamnkategori bär.Hammaregatan: Södra industriområdet. 1972.Tillhör namnkategori industri och hantverk.Hantverkaregatan: Västra industriområdet.1964. Anknyter till kvarteret Hantverkaren.(Hedenstjärnegatan): Väster om väg 128 inord-sydlig riktning. 1935. Till minne av major C.Hedenstierna som var ägare till godset Eksjöhofgårdfrån 1811 och några årtionden framöver.Hembygdsvägen: Öster om Hembygdsparken.1933. Namnet anknyter till Hembygdsparken.*Hjärtlandavägen (gamla): Den ursprungligavägen till Hjärtlanda. Tidigare benämning pånuvarande Hägnevägen. Namnet anknytertill sockennamnet Hjärtlanda som består avförleden hiart ”hjort” med efterleden land ”jordstycke,åker”.Hjärtlandavägen: Fortsättning på Odengatansöderut. Tillkom i samband med statsbidrag ibörjan av 30-talet då vägen anlades till Hjärtlanda.Holmes väg: Kistegårdsområdet. 1970. Tillminne av Holme, som är ett mansnamn pårunstenen som står på Skepperstads kyrkogård.Namnet Holme är ett kortnamn till sammansattanamn som till exempel Holmfast. Namnetfinns bara på denna runsten i Småland. Textenlyder: Holme lät göra bron efter Torgöt, sin fader.Runstenen har sannolikt en gång stått vid Terlesoldattorp på Skärsjö ägor. Tillhör namnkategoriforntid.Hornsgatan: Strax norr om viadukten (väg 127).6 7

Gatunamn H-K1948. Troligen till minne av Arvid Horn (1664-1742), greve och riksråd. Namnet skulle ocksåkunna vara till minne av Anna Horn ClasDottermed maken Mauritz Sture. Båda var ägare tillgodset Eksjöhofgård under åren 1567-1592 ochhar sannolikt skänkt storklockan, som hängeri Vallsjö gamla kyrkas klockstapel, och harinskriptionerna M.S. och A.H.C.D. vilka kan ståför parets initialer. Gatan var planerad på 1925års stadsplan från järnvägen i väster, där den gåridag och längs hela väg 127 upp till Hägnevägen.Namnet föreslaget av SHF.Hultmansvägen: Hägneområdet. 1948. Tillminne av predikanten och sångaren JohannesAlfred Hultman (1861-1942). Han föddes i Ärnanäsmen 1866 flyttade familjen till Terlekvarn.Utvandrade med föräldrarna till USA redan 1869men återkom ofta till Sverige. Han blev kändsom ”Solskenssångaren” och skrev musik tillnärmare 500 sånger och gjorde cirka 180 grammofoninspelningar.Namnet föreslaget av SHF.”Hundparken”: Sydväst om Vallsjöskolan. Harman begravt hundar här? Troligen inte men däremotskall parken ha iordningställts med medelfrån hundskatt.(Håkan Jarls väg): Södra stadsplaneområdet.1948. Till minne av den norske jarlen HåkonEriksson som var styresman över Norge underKnut den stores tid. Håkons namn finns på runsteneni Komstad med texten: ”Tova reste dennasten efter Vråe, sin fader, Håkon jarls stallare” (seVråes väg). Namnet föreslaget av SHF.(Hägnegatan): Söder om och parallellt mednuvarande Storgatan. På 1886 års stadsplan.Hägnevägen: Söder om Hofgårdsskolan till gårdenHägnen. Namnet har sitt ursprung i förledenhägn, stängsel, inhägnad äga. Tidigare benämndHjärtlandavägen då den var enda vägen tillHjärtlanda.*Häradsvägen: I 1803 års vägledning går denmellan Torkebro (Torkelsbro) i västra härad ochBroby (nuvarande Landsbro) i östra härad.Härdvägen: Stickgata från Torslundsgatan.1981. Anknyter till kvarteret Städet.Hästskostigen: Spångenområdet. 1975. Tillhörnamnkategori lantbruk.Högaholmsgatan: Söder om Hembygdsparken.1931. Anknyter till torpet Högaholmen.Högliden: Högagärdeområdet. 1944. Namnetanknyter till terrängen.Jacobsgatan: Parallellt och söder om Storgatan.1928. Med all sannolikhet till minne avJacob Hammargren (1842-1915) järnhandlareoch ägare till ett 70-tal tomter i den så kalladeGustafsborgdelen av samhället.”Jerusalem”: Ett kvartersnamn på 1886 årsstadsplan med okänt ursprung och som blivit ettbegrepp.*Järnvägsgatan: Gick längs hela östra delenav stambanan och längs vetlandajärnvägen.På 1886 års stadsplan. En del av dagens ÖstraJärnvägsgatan var Järnvägsgatan.*Järnvägsparken: Från gamla stationsbyggnadentill gamla järnvägsövergången längs Järnvägsgatan.På 1868 års bangårdsplan. Parkenförsvann 1910.*Järnvägstorget: Platsen framför järnvägsstationen.Namnet ersatt med Stationsgården.Klöverstigen: Spångenområdet. 1973. Tillhörnamnkategori lantbruk.”Lillgatan är inte ortens kortastegata, nej, kortast är Härdgatan,så kort att den knappt räcker tillför namnet på kartan.”Kopparslagaregatan: Centrum. 1929. (Enligt1882 års stadsplan benämnd Vrigstadvägen) Tillminne av kopparslagare Anders Johan Karlsson,som hade sin verkstad i gårdshuset på Kopparslagaregatan2.”Kreaturstorget”: BN 1895 nämner platsen ochavser troligen Oxtorget.Kristinagatan: Väster om Hofgårdsskolan.1928. Till minne av Kristina Gyllenstierna. (seGyllenstiernagatan). Traditionen säger att KristinaGyllenstierna har skänkt lillklockan i Vallsjögamla kyrka.Kullvägen: Spångenområdet .1982. Anknytertill grosshandlare Ringius fabriksområde i gatansnärhet, som var en avstyckning med namnet Kullen,från hemmanet Spången.”Kvickalia”: Backen från Ljungagatans västradel ner mot Sävsjöbyn. Efter Isak Isaksson Qvick,som med hustru och barn från 1876 bodde ibackstugan Grönelid.*Kyrkogatan: Norra delen av nuvarande ÖstraEsplanaden. På 1886 års stadsplan. Anknyter tillden planerade kyrkan.*Kyrkoplan: Avsatt mark för kyrka på 1886 årsstadsplan ungefär i norra delen av nuvarandeParken Kronan.Köpmangatan: Centrum. 1928. Här uppstodtidigt en affärsgata som ”med största sannolikhetär en rest av landsvägen mellan Vetlanda ochVrigstad”.Gatunamn K-L”Landsvägen”: troligen beteckning förAllmänna vägen(Lerhålsvägen): Södra stadsplanen. 1948. Anknytertill de lerhål som fanns i området där nuVallsjögatan går.*Lilla Torget: Väster om åbron. Torgbegreppetfinns inte utmärkt på 1886 års stadsplan. BNnämner det 1913. Till skillnad från Stora Torget.Se Lundbergs plan.Lillgatan: Väster om Hofgårdsskolan. 1940.Namnet föreslogs av Ingenjör Bertil Thorstensson.Namnet anknyter till gatans ringa längd.(Lina Sandells väg): Södra stadsplaneområdet.1948. Till minne av Carolina (Lina) Sandell-Berg(1832-1903) som föddes i ett prästhem i Fröderyd.Hon är känd för sina sånger och psalmer. Tillexempel ”Blott en dag” och ”Tryggare kan ingenvara”. Namnet förslaget av SHF.Lingonvägen: Hägneområdet. 1972. Tillhörnamnkategori bär.Linnégatan: Norr om Parken Kronan. 1938. Tillminne av Carl von Linné (1707-1778) född i ettprästhem i Råshult i Kronobergs län. Naturforskareoch världskänd bland annat för sina insatserinom den systematiska botaniken.Ljungagatan: Västerut från Kulturhuset. 1970.En del av gatan hette tidigare Västra Torggatan.Anknyter till sockennamnet vars förled ljungbetyder ”ljunghed”. Namnet föreslaget av SHF.Ljungsbergsvägen: Spångenområdet. 1982.Anknyter till huset Ljungsberg dit gatan leder.Lokvägen: Tällevadsområdet. 1984. Tillhörnamnkategori järnvägLundbergsplan: Väster om åbron. 1925. Tidigarebenämnt Lilla Torget. Till minne av grosshandlare8 9

Tankar runt Sävsjös gator och dess namnav Inger HögbergEn Sävsjöbo med ambition att bli ihågkommenmed en gata uppkallad efter sig, har det inte lätt.Däremot har en Komstadättling lyckats få sittnamn på en hel stadsdel i New York.Någon Kungsgata, Drottninggata eller Prästgata,som i de flesta andra städer, finns inte häri Sävsjö.Stora Torget finns men kyrkan ligger inte mitti byn. En Kyrkogata fanns inritad på kartan förmer än hundra år sedan. Man får tänka sig vårgranitkyrka, med Tingshuset strax bredvid, resasig i parken där Storgatan slutar. Ty på nämndakarta finns här även en Rådhusplan och ett Rådhustorg. En mäktig syn. Så mäktig att Storgatanborde uppgraderats till boulevard eller åtminstoneesplanad. Och se! Storgatan hette SödraEsplanaden fram till någon gång sent 20-tal. Tioår senare blev den belagd med smågatsten. Sånog klapprade det förnämt av järnskodda hovarnär hästskjutsar från Torset drog ner mot StoraTorget. Stora Torget står det, en liten oansenligskylt på gamla Skånska bankens fasad. Kanskeen av få gatunamnsskyltar i bruk sedan 30-talet.Gatunamn är ju till som hjälp för att beskrivaläget. Men, det är det här med öster, väster, norroch söder. Vi, som inte tänker i väderstreck utannöjer oss med vänster och höger, har problem.Vad sägs om platsangivelsen ”På Östra Parkgatansvästra sida i dess norra del”. Den letandefår snurra som en kompassnål för att hitta rätt.För att inte tala om tillägget ”nya” och ”gamla”,det ställer till. Redan de gamle i Rom anlade sinNygata (Nova via) så det är helt ok. Men beteckningenNya Nygatan känns som färskvara trotsatt den nämns i protokoll från 1929.Syftet med ett specifikt gatunamn kan variera.Parallellgatan till exempel måste kommit till somen naturlig rättstavningsövning för generationersSävsjöbarn.Garagegatan, ett namn utan klös, ändrades tillSmedgatan som har betydligt mer kött och blod.Lillgatan är inte ortens kortaste gata, nej, kortastär Härdgatan, så kort att den knappt räcker tillför namnet på kartan.Östra Esplanaden, den absolut längsta, är så långatt man kan bo på nummer 90 och den korsasav nästan alla gator på Vallsjösidan. Väg 127, enlogisk följd av att det finns 126 gator i gaturegistret?Skall fler gator utläggas är Omlastaregatan ellerSkomakaregatan kanske tänkbara namn. Hedraden som hedras bör. Snusmakaregatan lämnar vitill framtida nostalgiker.En gata kan också försvinna. Murargatan gickdetta dystra öde till mötes för att lämna plats åtviadukten. Ett elände för en GPS-beroende.Vi har ju också de inofficiella lägesbeskrivningarna:”Bortanför Svenne och Lottas, framförDomus, vid Hiet, i Jerusalem eller Gubbabo,Kärleksberget eller där borstfabriken låg”. Listankan bli hur lång som helst, men ändras över tid.Alla vet var, men det står inte på kartan.Namngivning av gator kan gå lite olika vägar.Ett bra namn och om det slutar på gata eller vägmåste bero på hur det smakar i munnen ochmagkänslan är nog också inblandad. Detta vetJohnny Thorstensson.Blundar och försöker mana fram en gatubild fråndagens Sävsjö. Fram träder klockan på Stadshotelletsom aldrig går rätt, järnvägen den hatadeoch älskade, undergången som ersatt bommarnaoch ett överdåd av vackra blommor och buskar.Att järnvägen är Sävsjös ryggrad syns tydligt ochär orsaken till att uppdelningen i Vallsjö- respektiveLjungasidan, är så cementerad. Men attman ändrade Storgatans dragning så att den intestörde ”södra växeln”, säger väl än mer om vilkenmaktfaktor järnvägen är. Trädgårdsstaden, närsåg den dagens ljus? Är länsträdgårdsmästareSällström, som bodde och verkade här runt förrasekelskiftet, inblandad? Klart är att 1943 beslötByggnadsnämnden att potatislandet i kvarteretKronan (idag Parken Kronan) skulle bli gräsplanteringmed buskar och prydnadsträd.Sällström fick i alla fall sitt namn på en gatakanske mest som skapare av kyrkogården vidVallsjö kyrka.OBS! Vi får inte glömma att en kvinna har hedratsmed att få sitt namn förevigat på besökskartan.Vi har ju Socker Klaras park, en skuggiglite hemlig lekplats intill Köpmangatan. 10 11

Gatunamn L-MSven Gustaf Lundberg, som bodde här och drev”ett av de största affärsföretagen i Småland”.”Mejenqvists fägata”: NuvarandeStällmakaregatan. Tidigare ”Peterssonsfägata”. Fick före Oxtorgets tid tjänstgörasom marknadsplats för kreatur vid de så kallademånadsmötena.Mejensjögatan: Från Kulturhuset och till väg127. 1932. Namnet anknyter till den gamla vägenmellan Sävsjö och byn Mejensjö, där ordet meginsiokommer av fornsvenskans mæghin sombetyder kraft, styrka.Mejerivägen: Nordost om viadukten (väg 127).1981. Anknyter till det mejeri som tidigare lågsöder om gatan.Mejselgatan: Västra industriområdet. 1964.Anknyter till kvarteret Mejseln. Tillhör namnkategoriindustri och hantverk.(Missionsgatan): Planerad som en parallellgatamellan dåvarande Fabriksgatan (se denna gata)och nuvarande Skogsgatan. På 1886 års stadsplan.Anknyter till missionshuset, som uppförtshär.Mossgatan: Högagärdeområdet. 1952. Gatanhar troligen fått sitt namn av mossmarkennedom Högagärde.*Muraregatan: Nordöstra stadsplaneområdet.1948. Till minne av murare August Holmbergsom bland annat var med och byggde elverket.Gatan försvann i samband med att viaduktensöstra uppfart anlades. Namnet förslaget av SHF.Myrstigen: Hägneområdet. 1978. Tillhör namnkategorilantbruk.(Norra Esplanaden): Gata från väster tillöster, parallellt och norr om Vrigstadvägenoch Djurgårdsgatan. På 1886 års stadsplan.(Norrgatan): I närheten av nuvarande Terrassgatan.På 1886 års stadsplan. Namnet anknytertill gatans placering i stadsplanen norra del.(Nygatan, gamla): I norra stadsplaneområdetväster om järnvägen. På 1886 års stadsplan.Nygatan: Från Parken Kronan i östlig riktningmot Hofgårdsskolan. 1929.Nyhemsvägen: Södra industriområdet. 1952.Namnet anknyter till bostadsområdet Nyhem.Odengatan: Öster om järnvägen frånviadukten (väg 127) mot Spångenområdet.1928. (Gatan hette tidigare Skolgatan). Efterguden Oden, den främste bland asarna, i denfornnordiska mytologin.Odenplan: Öster om viadukten. 1950. Anknytertill namnet Oden i Odengatan.Odlarstigen: Spångenområdet. 1975. Tillhörnamnkategori lantbruk.(Olsgatan): Ungefär från viadukten och österutlängs gamla vetlandajärnvägen. 1935.(Oxenstiernagatan): Nordöstra stadsplaneområdet.1948. Till minne av Axel Oxenstierna(1583-1654), greve och rikskansler. Namnetföreslaget av SHF.”Oxabacken”: se Oxtorget*Oxtorget: Området närmast järnvägen mellanJacobsgatan och Torslundsgatan. På 1886 årsstadsplan. Godsägare Nils Petter Larsson, ägaretill Eksjöhofgård, skänkte 1883 detta område,som blev samhällets nya marknadsplats förkreatur.Gatunamn N-RParallellgatan: Parallellt och söder om väg127. 1949. Namnet anger dess sträckning iförhållande till den planerade genomfartsvägen.Parken Kronan: I Storgatan slut. Namnet efterkvarteret Kronan.(Parkplan): Söder om Hembygdsparken. Troligenden så kallade Hundparken eller Transformatorparken.1928.(Per Hörbergs gata): I södra stadsplaneområdet.1948. Till minne av häradsmålaren som komatt bli ”en av de mest egenartade konstnärerna iden svenska konsthistorien”. Han levde mellanåren 1746-1816 och bodde i Norra Ljungasocken under åren 1772-1788. Målningar avHörberg finns till exempel på Nationalmuseum,Göteborgs konstmuseum och i ett stort antal kyrkorbland annat i Norra Ljunga kyrka. Namnetföreslaget av SHF.”Peterssons fägata”: (senare Mejenqvistsfägata) nuvarande Ställmakaregatan. Fick föreOxtorgets tid tjänstgöra som marknadsplats vidde så kallade månadsmötena.Pionvägen: Högaholmsområdet. 1983. Gatanhar fått sitt namn av att där låg en handelsträdgårdmed växthus.”Politiska knuten”: Hörnet Västra järnvägsgatan/Storgatan.En plats ”där stort och småttavhandlades” enligt Hacko Högberg.Pumparevägen: Tällevadsområdet. 1984. Tillhörnamnkategori järnväg.(Rallarevägen): Tällevad. 1984. Tillhörnamnkategori järnväg.Rike-Pelles gångväg: GC-väg mellan Hantverkaregatanoch Gunnes väg. 2011. Rike-Pelle hette Carl August Petersson och var en12 13

Gatunamn R-SGatunamn Sförgrundsperson i det nya samhället Sävsjö.Namnet har föreslagits av Inger Högberg ochBertil Zettergren .Ringvägen: Öster och norr om Ringgården.1953. Anspelar på gatans form. Namnet har föreslagitsav schaktmästare Knut Söderberg.Robert Kochs gångväg: GC-väg mellan Mejensjövägen,söder om Kulturhuset och upp tillRunstigen. 2011. Till minne av tuberkulinetsupptäckare. Namnet är föreslaget av Inger Högbergoch Bertil Zettergren.Rosenvägen: Högaholmen. 1983. Gatan har fåttsitt namn av att där låg en handelsträdgård medväxthus.Rundelsgatan: Väster om Lundbergsplan. 1928.Anspelar på gatans form.Rundelsplan: Ligger i triangeln som bildas avRundelsgatan, Vrigstadvägen och Sandsjövägen.1940.Runstigen: Kistegården. 1969. Tillhör namnkategoriforntid.(Rådhusplan): Södra delen av nuvarandeparken Kronan. Planerad för rådhus på 1886 årsstadsplan.(Rådhustorget): Södra delen av nuvarandeparken Kronan. Planerat på 1886 års stadsplanstrax söder om Rådhusplan.Röjarstigen: Spången. 1975. (Röjningsstigen vardet ursprungliga förslaget). Tillhör namnkategorilantbruk.Rönnbärsvägen: Hägnen. 1961. Tillhör namnkategoribär. (Bäckaskogsvägen var ett alternativnamnmen avslogs av BN).(Sanatoriegatan): Ungefär där Banérgatangår idag. På 1886 års stadsplan.Sanatorievägen: Strax söder om Kulturhusetupp mot Ljunga Park. Troligen huvuduppfarttidigare. 1929.”Sanatorievägen”: Mindre väg söder om Gunnesvägs mynning mot Ljungagatan och somförr var en tillfartsväg till köksavdelningen pådåvarande Sanatoriet.Sanatorievägen: Nuvarande huvuduppfart tillLjunga Park. 1997. Anknyter till det sanatoriumsom funnits på platsen mellan 1875 och 1947.(Sandgårdsgata): Norr om Kristnaskolan (Tegnérskolan).På 1886 års stadsplan. Namnändradtill Tegnérgatan. Namnet anknyter troligen tillett grustag som funnits där gatan börjar i söder.Namnet Sandgärdsgatan har också förekommiti protokoll.”Stora Torget finns men kyrkanligger inte mitt i byn. En Kyrkogatafanns inritad på kartan förmer än hundra år sedan.”Sandsjövägen: Från Lundbergsplan mot Sandsjö.På 1886 års stadsplan. Namnet anknyter tillsockennamnet Sandsjö.(Sandsjögatan): Troligen Sandsjövägen. 1930.Semaforvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategorijärnväg.(Sibbegatan): Nordöstra stadsplaneområdet.1948. Till minne av Sibbe vars namn står på denså kallade Sibbestenen, som står på ursprungligplats mellan Uppåkra och Sibbarp. Texten lyder:”Olof satte denna sten efter Sibbe, sin son”. Sibbeär ett kortnamn till sammansatta namn ”seger”,till exempel Sigbjörn. Föreslaget av SHF.Signalvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategorijärnväg.Sjukhusparken: Framför dåvarande sjukstugamellan den tidigare Vrigstadvägen och VästraTorggatan. MF beslöt 1944 att anlägga en lekparkför småbarn där.Sjövägen: Hägnen. 2008. Anknyter till vägensnärhet till Eksjöhofgårdssjön.Skepperstadvägen: Södra industriområdet.1972. Namnet anknyter till sockennamnet Skepperstaddär förleden är mansnamnet Skipar medefterleden stad, som betyder plats för verksamheteller gård.Skogsgatan: Strax väster om Missionskyrkanoch norrut. På 1886 års stadsplan. Anknytertroligen till den skog som fanns där tidigare.(Skogsparken): I stadsplanen från 1925 inritatparkområde som sträckte sig norr om nuvarandehembygdsparken och fram till och med nuvarandeSpången.Skogsrundan: Hägnen. 1961. Anspelar på gatanssträckning och närheten till skogen.*Skolgatan (gamla): Nuvarande Odengatanmed början nära vetlandajärnvägen i norr ochmed sitt slut i en planerad gata i södra stadsplaneområdet,benämnd Södergatan. På 1886 årsstadsplan. Namnet kommer av att vallsjödelensförsta folkskola låg längs gatan (nuvarandeDjurgårdsgatan 5) med framsidan mot gatan.På kartan fick kvarteret det passande namnetSkolmästaren.Skolgatan (nya): Högagärde. 1925. Namnetanknyter till den skola som finns vid gatans slutoch som idag heter LjungaskolanSkördestigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategorilantbruk.Slåtterstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategorilantbrukSmalspåret: GC-väg från Ljungsbergsgatan ochnorr om Spångenområdet. 2011. Sträckningenför den nedlagda smalspårsjärnvägen mellanSävsjö och Målilla. Namnet är föreslaget av IngerHögberg och Bertil Zettergren.Smedgatan: Södra industriområdet. 1960. Tillhörnamnkategori industri och hantverk. Gatanhette tidigare Garagegatan.(Smedjegatan): Väster om och parallelltmed dåvarande Brädgårdsgatan. På 1886 årsstadsplan. MS skriver 1895 att den projekteradeSmedjegatan sannolikt inte skulle förverkligasförrän i en avlägsen framtid.Smultronvägen: Hägnen. 1972. Tillhör namnkategoribär.Snickaregatan: Södra stadsplaneområdet.1948. Tillhör namnkategori industri och hantverk.Föreslaget av SHF.Socker-Klaras park: Mellan Köpmangatan ochLjungagatan längs Torkåns östra sida. 2003.Socker-Klara, som egentligen hette Kajsa Petersdotter,bodde i ett litet hus i norra delen avparken i början av 1900-talet. Hon försörjde sigpå att koka karameller, som hon sålde på marknaderi Sävsjö och på andra platser.Sofiagatan: Öster om Sturevallen. 1973. (Hettefrån början Villavägen). Gatan är namngivenav Johnny Thorstensson. Namnet Sofia kommerav Brita Sophia (1713-1797), äldsta dottertill Magnus Julius de la Gardie (1668-1741) ochHedvig Catharina Lillie (1695-1745). Fadernägde Eksjöhofgård från 1730-talet. Sophia de laGardie var en känd profil i Stockholms kultur-14 15

Gatunamn SGatunamn S-Toch nöjesliv som amatörskådespelare. Då fadernavlidit flyttade hon tillsammans med modern tillParis där hon konverterade till katolicismen. Eftermoderns död skall hon ha blivit nunna. Honärvde Eksjöhofgård, men på grund av henneskonvertering, som innebar att hon inte fick ägagodset, såldes det av hennes syskon.Sporregatan: Söder om Ringgården. 1930. Gatanvar inlagd på 1925 års stadsplan och utgickdå från nuvarande Östra Järnvägsgatan öster omKommunalhuset och österut. Historiska museeti Stockholm har i sina samlingar en stjärnformigjärnkringla som en del av en ridsporre. Den hittadesi samband med järnvägsbygget vid Sävsjöstation 1864. Kan detta fynd ha gett upphov tillgatunamnet?(Spånggatan): Sydvästra Spången. På 1886 årsstadsplan. Anknyter till hemmanet Spången därgatan skulle gått.(Stationsgården): Platsen framför stationshuset.1885.Stinsvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategorijärnväg.(Stjärngatan): Öster om Sturevallen. 1933. Gatanuppkom genom delning av kvarteret Laken.Kan det vara den nuvarande Sofiagatan? Kannamnet anknyta till släkten Gyllenstierna? SeGyllenstjernagatan.(Stjernplan): Strax väster om Kristinaskolan.1932. Kan namnet anknyta till släkten Gyllenstierna?Se Gyllenstjernagatan.Stora Torget: se Fagerbergska torget. Fick sittnuvarande namn efter 1921.Storgatan: Från stadshotellet och österut. 1928.Tidigare hette den Södra Esplanaden. År 1938stensattes den med smågatsten som 1980 togsbort och ersattes med asfalt. På grund av ändradgenomfartsled består nu gatan av två delar medTegnérplatsen i mitten.Sturegatan: Från Hofgårdsskolan till järnvägen.1933. Till minne av släkten Sture som ägde godsetEksjöhofgård 1420-1616.Stureplan: Strax väster om Hofgårdsskolan.1929. Se Sturegatan.Sturevallsgatan: (se Västra Promenaden) Gatangår mellan Trangränd och Sturevallen. 2010.Anknyter till idrottsplatsen Sturevallen. Namnetär föreslaget av Inger Högberg och Bertil Zettergren.Ställmakaregatan: Från Lundbergsplan motLjunga Park. 1930. Anknyter till den ställmakaresom hade sitt vagnmakeri mellan ån ochStällmakaregatan. Per Schultz skriver: ”träarbeteti en vagn kallades här i Småland för ”stället”, ochdet var väl detta som här i bygden givit upphovtill benämningen ställmakare åt vagnmakarna”.Innehavaren av detta vagnmakeri hade i slutet av1800-talet flyttat verksamheten till Sävsjö frånMellby i Eksjötrakten. Han bedrev verksamhetentillsammans med en son, Karl Johansson, somefter faderns död, ett stycke in på 1900-taletövertog verkstaden och fortsatte den till sin dödefter ytterligare ett par årtionden. Sonen gickunder namnet ”Kalle på gatan” efter fastighetensläge invid den förr så kallade ”Peterssons fägata”(se denna).Svetsaregatan: Södra industriområdet. 1972.Tillhör namnkategori industri och hantverk.”Svinemünde”: Området sydost om Graningevägen.Namnet har troligen sitt ursprung efter detsvinhus, som tillsammans med en ladugård lågdär. Grisarna fanns där i avvaktan på slakt i detnärliggande slakteriet (ungefär där Kulturhusetfinns idag). I folkmun blev området en travesteringav den polska orten med samma namn.(Syllvägen): Tällevad. 1984. Tillhör namnkategorijärnväg.Sylvas väg: Kistegården. 1970. Namnet Sylvaförekommer på runstenen vid Vallsjö herrgård.Texten lyder: ”Väste (Visäte) och Ivar (eller Joar)och Sylva, tre bröder, gjorde denna bro och sattedenna sten efter Thälve, sin fader”. Tillhör namnkategoriforntid.Sågaregatan: Nordvästra stadsplaneområdet.1970. Ersätter namnet Viaduktgatan. Anknytertill den såg som under många år och med olikaägare låg där. Föreslaget av SHF.Såningsstigen: Spången,.1973. Tillhör namnkategorilantbruk.Sällströmsgatan: Norr om missionshuset i västostligriktning. 1928. Till minne av Bernt MagnusVilhelm Sällström, som var länsträdgårdsmästarevid Hushållningssällskapet och bosatt påSällströmsgatan 8 mellan åren 1883-1929. Hanhar bland annat planerat kyrkogården vid Vallsjönya kyrka.(Södergatan): På 1886 års stadsplan. Söder omoch parallellt med den tänkta Brobygatan, (sedenna gata).(Södra Esplanaden): På 1886 års stadsplan.Från ån i väster, över järnvägen och i en rak linjeösterut, som nuvarande Storgatan.(Tallstigen): BN föreslog 1956 namnetsom sedan SF ändrade till Furustigen (sedenna gata)Tallvägen: Hägnen. 1949.Tegnérgatan: Norr om Kristnaskolan (Tegnérskolan).1928. Tidigare hette den Sandgårdsgatan.Anknyter till Esaias Tegnér (1782-1846),skald och biskop i Växjö stift.Tegnérplatsen: Vid Storgatans mitt. Namnet ärett resultat av en namntävling 1996. Anknyter tillTegnérskolan (Kristnaskolan) och Tegnérgatan.Terrassgatan: Går idag mellan Sandsjövägenoch Västra Esplanaden. 1930. Namnet syftar pådet terrassformade landskapet.16 17

Gatunamn TTimotejstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategorilantbruk.Tingsgatan: Norr om kommunalhuset. 1942.Tidigare namnförslag var Domaregatan. Anknytertill den tingsverksamhet som bedrevs i den äldredelen av Kommunalhuset.(Torggatan): Från Stora Torgets sydvästra del ochvästerut. På 1886 års stadsplan.Torke bro: Bron över Torkån, som skiljde Ljungaoch Vallsjö socknar åt. 1892.Torslundsgatan: Parallellt med och söder omJacobsgatan. 1926. Anknyter till huset Thorslund, igatans närhet.Tovas väg: Kistegården. 1964. Till minne av Tova,som var kvinnan som reste runstenen i Komstadefter sin far Vråe (se Vråes väg). Stenen är en av trei länet, som är resta av en kvinna. Namnet Tovaär ett kortnamn för namn som till exempel Torfridoch inte särskilt vanligt på runstenar. Tillhörnamnkategori forntid.Trangränd: Strax norr om Höglandskyrkan. 2006.Namnet anknyter till det intilliggande kvarteretTranan.Transformatorparken: Parken mellan Högaholmsgatanoch Bergsgatan. I östra delen av parkenplacerades en transformator för inkommandeel till samhället.”Trätaregatan”: Benämning i folkmun på Skogsgatan.Tunneltorget: Väster om gång-och cykeltunnelnunder järnvägen. 1996. Anknyter till nämndatunnel.Tågvägen: Tällevad. 1984. Tillhör namnkategorijärnväg.Tällevadsvägen: Tällevad. 1984. Anknyter tillgården Tällevad. Förleden tälle står för tallbestånd.Gatunamn VVallsjögatan: Södra stadsplaneområdet. 1948.Anknyter till sockennamnet där vall betydergräsbevuxen mark. Föreslaget av SHF.Vallstigen: Spången. 1973. Tillhör namnkategorilantbruk.Vaxblekargränd: Kistegården. 1964. Anknyter tilldet vaxblekeri, som låg i närheten. Föreslaget avSHF.(Viaduktgatan): Nuvarande Sågaregatan. 1942.(Videgatan): Hägnen. 1972.Vikingagatan: Hägnen. 1957. Föreslaget av SHFVillagatan: Högagärde. 1944. Anknyter till de villorsom uppförts längs gatan.*Villavägen: Öster om Sturevallen. 1940. Namnetföreslogs av Bertil Thorstensson. Anknyter till devillor som uppförts längs gatan. Namnet ändradestill Sofiagatan 1973 på grund av förväxlingsriskmed Villagatan.Vinkelgatan: Södra industriområdet. 2010. Namnetanspelar på gatans form.Winthergatan: Norr om Lundbergsplan. 1942. Tillminne av löjtnant Johan Joachim Schlage Winther,som där ägde en träförädlingsfabrik för tillverkningav bland annat takstickor. Industrin var samhälletsstörsta tills byggnaden ödelades vid den storabranden 1897.(Wredegatan): Stadsplanens nordöstra del. 1948.Till minne av grevesläkten Wrede. År 1700 köptesgodset Eksjöhofgård av Fabian Wrede. Namnetföreslaget av SHF.Vrigstadvägen: På 1886 års stadsplan går gatanfrån järnvägen i öster i en rak linje västerut (nuvarandeKopparslagaregatan) över ån och nuvarandeLundbergsplan.Vråes väg: Kistegården. 1964. Till minne av den18 19

Gatunamn V-Önorske jarlen Håkon Erikssons stallare, den främstaämbetsmannen i den hird eller livvakt, somen jarl hade. Namnet Vråe finns på runstenarnadels i Komstad, där stenens text lyder: ”Vråesatte denna sten efter Gunne, sin broder. Handog i England” och dels på Sävsjö Västergårdsägor med texten: ”Tova reste denna sten efterVråe, sin fader, Håkon jarls stallare”. Mansnamnetär endast känt från dessa båda runstenaroch är identiskt med den bestämda form avadjektivet vrå, som betyder ogin, vresig. Tillhörnamnkategori forntid.Västra Esplanaden: I nord- sydlig riktning österom vårdcentralen. 1929. Finns delvis inritadpå stadsplanen från 1925. Anknyter till övrigaesplanadnamn i samhället.Västra Järnvägsgatan: Längs järnvägens västradel. 1928.Västra Parkgatan: Öster om Vallsjöskolan.1924. Anknyter till Östra Parkgatan, vars namni sin tur anknyter till Hembygdsparken sedanFolkparken flyttat till nuvarande Spången.*Västra Promenaden: 1929. Gatan kom attingå som västra delen av Östra Promenaden från1970. Nuvarande namn är Sturevallsgatan.(Västra Strandgatan): På 1886 års stadsplanutritad att gå längs åns västra sida från nuvarandeåbro och till den tänkta Norra Esplanaden.Se Västra Ågatan.*Västra Torggatan: 1937 bestämdes att utläggagatan mellan Vrigstadvägen och Skolgatansförlängning söderut samt iordningställa parkendär (sjukhusparken). Namnet tas bort genom ettKF-beslut 1970. Gatunamnet blir Ljungagatan.(Västra Ågatan): 1932. Planerad längs Torkånsvästra sida.(Ågatan): Var tänkt att gå uppströms längsTorkåns västra sida från Torkebro tillVästra Järnvägsgatan. Sammanfaller med VästraÅgatan.(Åkaregatan): Södra stadsplaneområdet. 1948.Föreslaget av SHF.Ägostigen: Spången. 1978. Tillhör namnkategorilantbruk.Östergatan: På 1886 års stadsplan. BlevÖstra Esplanaden.Östra Esplanaden: Tidigare Kyrkogatan. 1929.SF beslutar 1970 att namnet Östra Promenadenskall utbytas mot Östra Esplanaden med numreringfrån söder och är idag Sävsjös längsta gata.Östra Järnvägsgatan: Längs järnvägens östrasida. 1930.Östra Parkgatan: Öster om Hembygdsparken.1928. Anknyter till Hembygdsparken, som efterträttFolkparken, som flyttats till Spången.*Östra Promenaden: Från Eksjöhofgårdsvägeni sydlig riktning. 1930. SF beslutar 1970 att namnetÖstra Promenaden skall utbytas mot ÖstraEsplanaden.(Östra Strandgatan): På 1886 års stadsplanutritad att gå längs östra åkanten från Torkebrooch norrut. Se Östra Ågatan.(Östra Ågatan): Nedströms Torkebro och österom Torkån. 1931. År 1933 vill Gunnar Engdahlanlägga serveringterrass på ännu ej utlagdaÖstra Ågatan. ”Tillstyrks på tre år då utläggningenlär dröja”.Gatunamn som aldrig fastställts men föreslagitsav SHF 1948:Riddare-, Runsten-, Smedje-, Stallare-, Skomakare-, Tunnbindare-, Sandström-.Munk-, Präst-, Kloster-, Kyrko-, Marknads-, Domare-, Färgare-, Garvare-, Bryggare-, Bergmästar-, Bagare-,Hökare-, Adel-, Borgare-, Brisman-, Hammargren-,------Läraren Per Schultz, vice ordförande i byggnadsnämnden, har föreslagit flera av gatunamnen och skriver självatt han ”som ledande motiv vid gatunamnsutformningen i största utsträckning sökt lägga gammal hävd ochhistoria”.ReferenserAgertz Jan, Varenius Linnéa, Om Runstenar i Jönköpings länSmåländska kulturbilder, Värnamo 2002Agertz Jan, Om ortnamn i Jönköpings län, Småländska kulturbilder, Värnamo 2008Baum Greta, Göteborgs gatunamn 1621 till och med 2000, Kungälv 2001Bergs krönika 1950Besökskarta 2009 Sävsjö, Sävsjö kommun 2009Bodman Gösta, Chalmers Tekniska Institut: Matrikel 1829-1929, Göteborg 1929Cederholm C, Andersson B, Härenstam F, SAB Bromsregulator, Malmö 1966De obesuttna. Torpare och backstugusittare i Vallsjö socken. Sävsjö 1965Födelse- och dopböcker, Finnerödja C5 1849-1870Högberg ”Hacko” Gustaf, Hackos Sävsjö, Sävsjö 1988Nilsson Elna. Sävsjö - ett samhälles liv och utveckling vid stambanan, Sävsjö 1997Nordisk Familjebok, 2:a upplagan,”Uggleupplagan”, 1904-1926Protokoll från styrelser och nämnder i Sävsjö mellan åren 1882-2010Schultz Per, En hembygdsbok, Sävsjö 1958Stadsplan 1886: ”Karta över beslutadt tomtområde vid Säfsiö jernvägsstation uti Jönköpings län”, uppmätt1882 av Oscar Ståhlgren och kompletterad 1885 av J.A.M. LindebladStadsplan 1925: ”Förslag till stadsplan och stadsplanebestämmelser för Sävsjö municipalsamhälle”, uppgjort1919 av Albert LilienbergEtt särskilt tack till Anders Hanzén, Elna Nilsson och Johnny Thorstensson, som har varit oss behjälpliga påolika sätt. Vi har också fått många andra sävsjöbor att bidra med upplysningar och kommentarer och till alladessa vill vi rikta ett stort tack.Foldern är framtagen i samarbete mellan Sävsjö kommun och Sävsjö hembygdsförening.För innehållet och dess saklighet står Sävsjö hembygdsförening.Layout, foto och textbearbetning: Ida Bengtsson, Sävsjö kommun. Bertil Zettergren, s 17.Research och foto: Bertil Zettergren och Inger HögbergOmslaget: Nya rastplatsen vid Eksjöhofgårds slottsruin20 21