Årsredovisning 2012.pdf - Sotenäs kommun

sotenas.se

Årsredovisning 2012.pdf - Sotenäs kommun

Årsredovisning2012


Årsredovisning 2012KommunalrådetInom omsorgsförvaltningens områdeflyttade dagligverksamheten inom LSS till nyaändamålsenliga lokaler vid Idrottsvägen. Kommunfullmäktigeantog en äldreomsorgsplan isyfte att få en långsiktig planering för kommunensäldreomsorg. Under året blev fler utförareav hemtjänst antagna för personlig omvårdnadoch service enligt LOV och från septemberövertog ett nyinrättat utskott under kommunstyrelsenansvaret för den politiska styrningenav omsorgsfrågorna.Mats Abrahamsson (M) kommunalrådFoto: Michael JohanssonSotenäs kommun satsar mot framtiden.I en orolig omvärld med finansiella kriseroch lågkonjunktur valde Sotenäs kommun attsatsa vidare på en god omvårdnad om både ungaoch gamla och fortsätta investera för en bättremiljö, både för våra verksamheter samt vår gemensammahavsmiljö.Årets resultat. För elfte året i rad redovisarkommunens bokslut ett överskott. Årets resultatuppgår till 15,3 miljoner, investeringar för104 miljoner netto.Utbildningsförvaltningen har tagit framen vision och helhetsidé som bygger på nationellastyrdokument och kommunfullmäktigesprogramförklaring. Utifrån förhållningssättetständiga förbättringar har grundskolan samt förskolanfortsatt sitt utvecklingsarbete. Förvaltningenhar under året arbetat fram rutiner fördet systematiska kvalitetsarbetet. Under höstengenomfördes en enkät inom V8-kommunernavars resultat visar att Sotenässkolan är en tryggskola med hög trivsel, där eleverna anser skolanviktig och att de kan påverka skolarbetet.Lysekil och Sotenäs. Under året invigdesden nya gymnasieskolan Campus Väst av utbildningsministerJan Björklund och det kan glädjandekonstateras att elevtillströmningen är fortsatt godtill den nya gymnasieskolan. Att notera är att denspetsutbildning i samverkan med Göteborgs universitetkring naturprogrammet som erbjuds vid gymnasietär det mest kvalificerade som kan erbjudasoch är kronan på verket i utbildningssammanhang.2


Årsredovisning 2012KommunalrådetMiljö- och byggnämndens verksamhetkom att innefatta utkast till bostadsförsörjningsplan,program för fördjupning Åbyfjorden, antagenhastighetsplan samt utkast till campingpolicy.Under 2012 antogs tre detaljplaner ochytterligare två detaljplaner vann laga kraft underåret. Miljösidan har präglats av arbetet inför ensammanslagning av verksamheten under en nymiljönämnd för Munkedal, Lysekil och Sotenäs.Inom kommunstyrelsens olika verksamhetsområdenhar arbetats med lokalförsörjningsplansamt underhållsplan för kommunens fastigheter.Arbetet med ledarutvecklingsprogramsamt utredning av ”Heltid en rättighet – deltiden möjlighet” har genomförts. Tillväxt- ochutvecklingsavdelningen har aktivt samarbetatmed företagarna och Kusthandlarna med bådeRiskkapital-seminariet och Oktobermässan somlockade 4 000 besökare. Smögens Fiskauktionhar under året bolagiserats till Smögens FiskauktionAB, vilket är helägt av Sotenäs kommun.Investeringar som inletts under 2012 ärbland annat utbyggnad av kväverening vidOmholmens avloppsreningsverk samt om- ochtillbyggnad av kommunhuset. Flera olika investeringari parker, badplatser samt bryggor ochhamnar är genomförda. En ny brandstation/kommundepå i Hunnebostrand har under åretfärdigställts.Ett varmt tack till kommunens medarbetareoch förtroendevalda som under 2012 utfört ettutmärkt arbete för att göra Sotenäs till en ännubättre kommun.Mats Abrahamsson (M)Kommunstyrelsens ordförandeÅret i sammandragÅrets resultat15 MkrInvesteringar104 MkrLåneskuld151 MkrPensionsskuld239 MkrSoliditet 53 %Soliditet inklusive samtliga pensionsåtaganden 26 %Nettokostnader, inklusive avskrivningar415 MkrSkatteintäkter och generella statsbidrag431 MkrNämndernas budgetöverskridning (exkl affärsdrivande) 2,7 MkrAntal årsarbetare (-4 sedan föregående år)862 stMedelålder anställda48 år3


Årsredovisning 2012Kommunens organisationKommunfullmäktige. Kommunfullmäktigeär kommunens högsta beslutande instans.I fullmäktige finns 31 ledamöter och 22 ersättare.Kommunfullmäktiges sammansättning bestämsav medborgarna i Sotenäs vid allmännaval. Fullmäktige leds av ett presidium som bestårav en ordförande, en förste vice ordförande ochen andre vice ordförande.Kommunala nämnder. För nämndernai Sotenäs kommun finns dels regler som talarom vilket ansvarsområde varje nämnd har, delsregler som är gemensamma för alla.Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer i sinverksamhet, som fullmäktige har beslutat om.Verksamheten skall bedrivas inom de ekonomiskaramar, som fullmäktige angivit. Nämndernaär också skyldiga att se till att verksamhetenbedrivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.De ansvariga gentemot fullmäktige skall därförregelbundet rapportera om sin verksamhet tillfullmäktigeKommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ärkommunens ledande politiska förvaltningsorgan.Den har till uppgift att leda och samordna planeringenav kommunens ekonomi och verksamhet.Lars Forsstedt/Bildarkivet.seKommunfullmäktigeValnämndValberedningRevisionÖverförmyndareKommunstyrelseOmsorgs- och socialutskottUtbildningsnämndMiljö- och byggnämndGymnasie- och vuxenutbildningsnämndLysekil/Sotenäs4


FörvaltningsberättelseOmvärldInternationell ekonomi. Världsekonominutvecklades oväntat svagt under slutet av 2012.I flera europeiska länder, däribland Sverige,minskade BNP. Även i USA var utvecklingenförvånansvärt svag. Efter årsskiftet har utsikternaöverlag ljusnat. Olika förtroendeindikatorer,som t.ex. inköpschefsindex för industri ochtjänstesektor har förbättrats påtagligt, även omnivåerna är fortsatt låga i flera länder och då inteminst i Sydeuropa.På de flesta håll i världen beräknas BNP stiga2013, men tillväxten blir i många fall rätt svag.Framförallt utvecklingen under årets inledningantas bli dämpad. Världens BNP beräknasväxa 3,5 procent 2013 vilket kan jämföras med3,2 procent 2012.Inte minst i EU-länderna bedöms utvecklingenbli fortsatt svag. Även om tillväxten efterhandökar förutses BNP, för euro-länderna som helhet,bli oförändrad mellan 2012 och 2013. Dettatrots att en rad positiva åtgärder gjorts från blandannat den europeiska centralbankens sida vilkamedfört sjunkande statsobligationsräntor förskuldtyngda länder.Återhämtningen i USA kantas av betydandeosäkerhet. Sedan 2009 har arbetslösheten sjunkitfrån 10 till 8 procent, men samtidigt har arbetskraftenminskat. Förväntningarna på dennärmaste framtiden är splittrade bland företagenäven om en viss förskjutning skett i positiv riktningunder årets början. De amerikanska hushållensförväntningar om framtiden har dock intestärkts. En viktig faktor är den stabilisering somskett på bostadsmarknaden.Den mycket svaga tillväxten i Europa innebär attockså tillväxtländernas ekonomier vuxit långsammare2012. SKL räknar dock med att dennasvacka blir begränsad.Sveriges ekonomi. De tre första kvartalen2012 kan tillväxten i svensk ekonomi betecknassom relativt god. Få länder i Europa kunde undermotsvarande period uppvisa en tillväxt pådryga 2 procent. Under fjärde kvartalet hannproblemen i omvärlden ifatt svensk ekonomi ochBNP backade något. Exporten och produktioneninom industrin föll tillbaka ett par procent ochäven hushållens konsumtion utvecklades svagt.Samtidigt som denna uppbromsning skeddeförsköts hushållens och företagens framtidsförväntningari negativ riktning. Stämningsläget islutet av 2012 kan betecknas som mycket mörkt.Förväntningarna om framtiden har emellertidljusnat under början av 2013 i takt med att stämningslägeti omvärlden förbättrats.Kommunernas ekonomi. Kommunernaspreliminära resultat före extraordinära postervisar på ett överskott på 14,1 mdkr, vilket är enförsämring med 4,7 mdkr gentemot år 2011. Iresultatet ingår återbetalningen från AFA försäkringmed cirka 8 mdkr. Årets resultat, somäven innehåller extraordinära poster, ökar med5,3 miljarder, från 9,3 till 14,6 miljarder.För år 2012 redovisar cirka 94 procent av kommunernapositiva resultat före extraordinäraposter.6


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - kommunenDen finansiella analysen som redovisas i dettaavsnitt skall ses som en sammanfattning av denfinansiella utvecklingen och ställningen i kommunenoch koncernen.Ytterligare analyser finns i block tre och fyralängre fram i årsredovisningen.Kommunen. Årets resultat uppgår till15,3 Mkr vilket är 2,2 Mkr sämre än föregåendeår men 10,1 Mkr bättre än budgeterat. Resultatetinnebär att kommunen för elfte året i rad redovisaröverskott.I resultatet ingår reavinster från försäljning avbefintliga fastigheter med 1,8 Mkr. Dessa intäkterskall räknas av vid avstämning mot detlagstadgade balanskravet. Årets resultat enligtbalanskravet uppgår således till 13,5 Mkr.Den affärsdrivande verksamhetens resultat uppgårtill 6,8 Mkr vilket innebär att årets resultatför den skattefinansierade verksamheten uppgårtill 8,5 Mkr.Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivandeverksamhet) visar en negativ avvikelsefrån budget med 2,7 Mkr. Samtliga facknämnderredovisar underskott.Nettokostnadsutveckling. För en godekonomisk hushållning kan inte verksamhetsresultatet(nettokostnaderna) tillåtas att öka isnabbare takt än skatter och utjämningsbidrag.Den låga ökningen av skatte- och bidragsintäkternaberor till stor del på skatteväxlingen medregionen i samband med det överförda ansvaretför kollektivtrafiken.Investeringar. Kommunen investeradenetto under året för 104,1 Mkr i materiella tillgångarvilket är betydligt högre än under 2011(87,6 Mkr). Inkomster från fastighetsförsäljninguppgick till 8,6 Mkr. Drygt 40 procent av investeringsvolymenavser VA-verksamheten.NettokostnadsutvecklingDen senaste treårsperioden uppgården genomsnittliga kostnadsökningeni Sotenäs till 1,6 procent medanskatteintäkterna ökat i genomsnitt2,1 procent.Andel nettokostnaderNettokostnadernas förhållande tillskatter och stats- och utjämningsbidragenär viktigt för kommunensekonomi. Nyckeltalet speglar hur stordel av skatter och statsbidrag somden löpande driften tar i anspråk. Omandelen överstiger 100 procent räckerinte skatteintäkterna till för att finansieraden löpande verksamheten.Förändring i procent jämförtmed föregående år 2010 2011 2012Nettokostnader 2,4 % 1,3 % 1,2 %Skatter och utjämningsbidrag 2,7 % 2,9 % 0,6 %Nettokostnadernas andel av skatter och utjämningsbidrag2008 2009 2010 2011 2012100 % 98 % 97 % 96 % 96 %8


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - kommunenUnder 2011 och 2012 har kommunen tagit uppnya lån på sammanlagt 120 Mkr. Investeringsvolymenuppgick till 25 procent av nettokostnadernaatt jämföra med 5 procent som betraktassom en ”normal” investeringsvolymFoto: Ann-Catrine Holst/Sotenäs DFFSjälvfinansieringsgrad 2010 2011 2012Avskrivningar 33,6 Mkr 35,0 Mkr 37,8 MkrFörsäljning av fastigheter, inklexploatering 16,2 Mkr 18,0 Mkr 8,6 MkrÅrets resultat exkl resultatfrån fastighetsförsäljning -0,8 Mkr 3,3 Mkr 10,2 MkrUtrymme för självfinansiering 49,0 Mkr 56,3 Mkr 56,6 MkrNettoinvesteringar 70,6 Mkr 87,6 Mkr 104,1 MkrSjälvfinansieringsgrad 69 % 64 % 54 %Investeringsvolym/nettkostn 17 % 21 % 25 %SjälvfinansieringsgradUnder de senaste åren har självfinansieringsgradenav investeringarna legatbetydligt under 100 procent. Investeringarnahar till och med 2010kunnat finansieras utan upplåningfrämst på grund av en hög ingåendelikviditet och genom intäkter frånfastighetsförsäljningen.Soliditet (%) 2010 2011 2012Soliditet enl. balansräkningen 63 57 53Soliditet inkl. pensionsåtagande 31 27 26SoliditetSoliditeten är ett mått på kommunenslångsiktiga finansiella utrymme.Den visar hur stor del av kommunenstillgångar, som finansierats utan lån.Soliditeten enligt balansräkningenär 53 procent vilket är en minskningmed 4 procentenheter från 2011. Denförsämrade soliditeten beror på denstora ökningen av balansomslutningenvilket främst beror på den högainvesteringsvolymen.Foto: Ann-Catrine Holst/Sotenäs DFF9


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - kommunenKommunalskatt. Skattesatsen till kommunenär 21,31 procent och har, om man bortserfrån den skatteväxling som genomfördes medregionen 2012, hållits oförändrad sedan 2002.Likviditet. Under 2012 har likviditeten försämratstrots upptagande av nya lån. Checkkreditenuppgår till 20 Mkr.Ränterisk. Ur ett riskperspektiv är det viktigtatt redovisa och beskriva eventuella ränte- ochvalutarisker. En ökning av räntan med 0,5 procentpå det långfristiga lånet, skulden till VAkollektivet(periodiserade anslutningsavgifter)och hyres-/leasingavtal skulle medför ökadekostnader med 1,4 Mkr. Kommunen har ingautlandslån och löper därmed ingen valutarisk.Budgetföljsamhet. Budgetavvikelsen totalt2012 för den skattefinansierade verksamhetenär 3,3 Mkr och motsvarar 0,5 procent av kommunensomsättning.Borgensåtaganden. Kommuninvest. Sotenäskommun har i november 2001 ingått ensolidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvesti Sverige AB:s samtliga förpliktelser.Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 varmedlemmar i Kommuninvest ekonomisk föreninghar ingått likalydande borgensförbindelser.Se not 23 i block 3.Borgen för bostadsändamål. Kommunens borgensåtagandenför Sotenäsbostäder AB omfattar472,8 Mkr och förlustansvar för privatpersonersbostadslån omfattar 0,3 Mkr.Övriga borgensåtaganden. Kommunens borgensåtagandenför Sotenäs RehabCenter ABuppgår till 2,3 Mkr och övriga borgensåtaganden1,8 Mkr.KommunalskattSotenäs kommuns inkomster av skattoch generella stats- och utjämningsbidraguppgick till 430,6 Mkr eller63 procent av de totala intäkterna.En högre skattesats med 1 procentunder 2012 skulle inneburit ytterligare16,9 Mkr i skatteintäkter.Kommunalskatt (%) 2010 2011 2012Primärkommunalskatt 21,74 21,74 21,31Total kommunal skatt, kommunoch region 32,19 32,19 32,19LikviditetKassalikviditeten, som bör uppgåtill 100 procent, visar hur likvida tillgångaroch fordringar förhåller sigtill kortfristiga skulder, det vill sägabetalningsförmågan på kort sikt.Likviditet 2010 2011 2012Likvida medel Mkr 5 30 27Tillgängliga medel Mkr 25 50 47Kassalikviditet % 32 83 8510


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - kommunenPensionsåtaganden. Kommunen har ettomfattande pensionsåtagande. Den större delenav pensionsskulden, pensionsförpliktelseräldre än 1998, redovisas utanför balansräkningenbland ansvarsförbindelser. Ur risksynpunkt är dettotala pensionsåtagandet viktigt att analysera.En detaljerad redovisning över kommunens pensionsåtagandefinns i not 19 i block 3.Känslighetsanalys. Invånarantal. Invånarantaletpåverkar bland annat skatteintäkter ochutjämningsbidrag. Minskar invånarantalet med100 personer betyder det minskade skatteintäktermed 4,2 Mkr.Löneökningar. I budgeten för 2013 har löneökningarnaberäknats till 2,9 procent. Varje procentenhetsökning av lönesumman medför enökning av personalkostnaderna med 3,75 Mkr.Utjämningssystemet. För 2013 erhåller kommunenersättning för inkomstutjämning med44,5 Mkr. Kommunens egna skattekraft beräknas2013 ligga kring 100 procent av medelskattekrafteni riket. Kommunen är därmed inte såkänslig för förändringar i inkomstutjämningssystemet.Sammanfattning och framåtblick.Inom den kommunala sektorn används ofta enfinansiell analysmodell som utgår från fyra finansiellaperspektiv; finansiellt resultat, kapacitetsutveckling,riskförhållanden samt kontrollöver den finansiella utvecklingen.Resultat och kapacitet. Sotenäs kommun har underett antal år visat en trend av obalans mellanintäkter och kostnader i den löpande verksamheten.Resultaten har visserligen varit positivaunder en följd av år men nettokostnaderna har ihög utsträckning påverkats positivt av intäkterfrån fastighetsförsäljning, exploateringsverk-Budgetavvikelse, skattefinansieradverksamhet(Mkr) 2010 2011 2012Nämndernas verksamhet -7,9 -2,9 -2,7Skatte- och bidragsintäkter 4,3 6,8 0,2Årets resultat, skattefinansieradverksamhet 6,2 16,8 3,3BudgetföljsamhetBudgetföljsamheten för nämndernasdel har försämrats under den senastetreårsperioden.11


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - kommunensamhet och affärsdrivande verksamhet. Under2011 bröts trenden tillfälligt och överskottet i denlöpande verksamheten uppgick till 5,0 Mkr. Även2012 visar ett överskott i löpande verksamhetuppgående till 3,4 Mkr men i resultatet ingår enengångsintäkt i form av återbetalda premier frånAFA Försäkring motsvarande 9,6 Mkr.När det gäller investeringsvolymen har den underden senaste treårsperioden inte kunnat finansierasmed egna medelfullt ut. Självfinansieringsgradenhar legat påi genomsnitt 62 procent.Likviditeten har trotsupplåning försämrats och den totala låneskuldeni koncernen har ökat vilket i sin tur kan försvåramöjligheten till upplåning på längre sikt. Betalningsberedskapenpå kort sikt bedöms dockfortfarande som tillfredställande.Kommunens långsiktiga kapacitet har inte förändratspåtagligt under 2009-2011. Under 2012har dock soliditeten försämrats på grund av denstora ökningen av balansomslutningen vilketI jämförelse med landetsövriga kommuner uppvisarSotenäs en bra soliditetfrämst beror på den höga investeringsvolymen.I jämförelse med landets övriga kommuner uppvisardock Sotenäs en bra soliditet. Skattesatsenligger över genomsnittet i riket och länet menunder grannkommunernas nivåer vilket medföratt läget är relativt gynnsamt.Risk och kontroll. Kommunen har en måttligskuldsättning och har därför inte varit exponeradför någon större ränterisk.Borgensåtagandet för detegna bostadsbolaget är relativtstort men bedöms inteinnebära någon förlustrisk.Budgetföljsamheten för nämndernas del har försämratsunder den senaste treårsperioden.Framåtblick. Resultatet i 2013 års budget uppgårtill 0,4 Mkr, det vill säga betydligt under det finansiellamålet på lägst 5,0 Mkr. I resultatet ingårvinster i exploateringsverksamheten på 6,0 Mkrvilket innebär en obalans mellan intäkter ochkostnader i den löpande verksamheten.Kommunen står samtidigt inför betydande investeringarde närmaste åren vilket kommer attinnebära ökad låneskuld, ökad räntekänslighetoch risk för ytterligare försämrad soliditet.De negativa budgetavvikelserna i nämndernasverksamhet ger anledning till extra uppmärksamhet.Det är viktigt att negativa budgetavvikelserinte blir regel då en god budgetdisciplinär grunden för rätt resursfördelning och rättvisaprioriteringar.12Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se


FörvaltningsberättelseFinansiell analys - koncernenKoncernen. Sotenäs kommun bedriver verksamheti både förvaltningsform och genom andrajuridiska personer. I kommunkoncernen ingårförutom Sotenäs kommun även SotenäsbostäderAB, Stiftelsen Industrihus i Sotenäs kommun,Sotenäs RehabCenter AB och Rambo AB. Verksamheteni Stiftelsen Industrihus är vilande.Årets resultat. Kommunkoncernen redovisarett positivt resultat på 18,4 Mkr vilket är1,2 Mkr sämre än 2011. Förutom kommunen redovisarSotenäsbostäder och Rambo överskottmedan Sotenäs RehabCenter visar underskott.Bolagens andel av resultatet. Koncernenspositiva resultat kommer för de två senasteåren till väsentlig del från kommunen. Det avkommunen helägda bostadsbolaget SotenäsbostäderAB, har haft en stabil resultatnivå desenaste åren. Bolaget, som har en relativt storlåneskuld, har under det gynnsamma räntelägetde senaste åren valt att öka nivån på fastighetsunderhålletbetydligt i stället för att låta de lägreräntekostnaderna slå igenom på resultatet.Sotenäs RehabCenter AB som ägs till 50 procentav Sotenäs kommun har under den senaste treårsperiodenvisat bättre resultat än tidigare under2000-talet. Bolagets underskott i verksamhetentäcks via driftbidrag från Sotenäs kommun.Rambo AB ägs till drygt 20 procent av Sotenäskommun. Övriga delägare är kommunerna:Lysekil, Tanum och Munkedal. Rambo AB harallt sedan bolaget startade 1981 haft en mycketstabil resultatutveckling med en god soliditetsom följd. Från 2010 har bolaget tagit över kommunensavfallsverksamhet och administrerar nudenna verksamhet för samtliga ägarkommuner.Investeringar. Kommunkoncernens totalanettoinvesteringar för 2012 uppgår till 119,8 Mkrvarav bolagen svarar för 15,7 Mkr.Sotenäsbostäder svarar för den största andelenav bolagens investeringar, 10,8 Mkr.Årets resultat Mkr 2010 2011 2012Resultat före finansnetto 24,8 34,6 32,3Resultat före skatt 13,7 20,5 17,1Årets resultat 12,8 19,6 18,4Andel av resultat Mkr 2010 2011 2012Sotenäsbostäder AB (100 %) 2,0 1,5 0,8Sotenäs RehabCenter (50 %) -0,7 -0,7 -0,6Rambo AB (20 %) 1,4 1,7 1,3Nyckeltal (%) 2010 2011 2012Kassalikviditet 43 70 83Soliditet 42 40 39Årets resultatKoncernen redovisar ett positivt resultatpå 18,4 MkrAndel av resultatBolagens resultat efter finansnetto iförhållande till ägd andel.NyckeltalDen förbättrade likviditeten beror tillstörsta delen på ökade kortfristigafordringar.Sotenäsbostäder är den enhet i koncernensom har lägst soliditet, 12 procent.De övriga bolagen har hög soliditetoch betalningsförmågan på långsikt i koncernen bedöms som god.13


FörvaltningsberättelseGod ekonomisk hushållningGod ekonomisk hushållning. Enligtkommunallagen skall i budget anges finansiellamål samt mål och riktlinjer för verksamheten somär av betydelse för god ekonomisk hushållning.Finansiella mål behövs för att betona att ekonominär en restriktion för verksamhetens omfattning.Mål och riktlinjer för verksamhetenbehövs för att få en koppling mellan ekonomioch verksamhet.Finansiella mål för god ekonomisk hushållningMålÅrets resultat skall, för den skattefinansierade verksamheten,uppgå till lägst 5 MkrInvesteringsvolymen skall under mandatperiodenhögst uppgå till 200 Mkr i den skattefinansieradeverksamheten.Analys / kommentarÅrets resultat, för den skattefinansierade verksamheten,uppgår till 8,5 Mkr.Totalt för 2011 och 2012 uppgår investeringsvolymeni den skattefinansierade verksamheten till 127,3 Mkrvarav 61,1 Mkr under 2012.Kommungemensamma verksamhetsmål för god ekonomisk hushållningMålDemokrati och medborgarsamverkanUtifrån genomförd medborgarenkät avseende medborgarnasuppfattning om tillgänglighet, informationoch öppenhet, inflytande och förtroende, skall enåtgärdsplan arbetas fram.Kvalitetsgarantier skall höja medborgarnyttan ochleda till ständiga förbättringar.”Framtid Sotenäs” skall öka medborgarnas delaktighetoch inflytande.PersonalSotenäs kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare.Den totala sjukfrånvaron i Sotenäs kommunskall minska.EnergiEnergiförbrukningen skall 2020 minska med 25 procenti förhållande till 2009.Fastigheter och anläggningarKommunens fastigheter och anläggningar skall höjasgenom samordning och effektivisering.Analys / kommentarEn ”Kommundag” genomfördes den 27 oktober 2012i syfte att förbättra medborgardialogen. En uppföljandemedborgarenkät genomfördes under hösten.Förslag på åtgärder tas fram under första kvartalet2013.Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantierför kommunen. Ytterligare ett led i förbättringsarbetetär deltagandet i Kommunens Kvalitet i Korthet(KKiK), ett kvalitetsprojekt i SKL:s regi.Det politiska arbetet med ”Framtid Sotenäs” fortgår.Sjukfrånvaron är oförändrad i jämförelse med år 2011.Förslag till personalpolicy behandlas politiskt förstakvartalet 2013. En medarbetarenkät kommer att genomförasunder 2013.Arbetet för att minska energiförbrukningen fortgår.Metoder för att följa upp effekterna utvecklas för attmöjliggöra bra prognoser.Utförd inventering av kommunens fastigheter undervåren 2012 visar på ett mycket betydande behov avunderhållsåtgärder. Genomförd utredning visar påbegränsade möjligheter till ytterligare samordningoch effektivisering.14


FörvaltningsberättelseGod ekonomisk hushållningMålRäddningstjänstRäddningstjänsten skall verka för en ökad samverkani syfte att skapa en trygg och säker kommun.HamnarÖka och förbättra service och tillgänglighet i kommunenshamnar.AnläggningarKommunens anläggningar skall hållas i sådant skickatt de är säkra och ger ett välkomnande intryck förboende och besökare.FastigheterArbeta fram en lokalförsörjningsplanEtt systematiskt underhåll enligt prioriterad planmed årliga avstämningar.VägarKommunens gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskravoch främja goda kommunikationer.Kost och städKost- & städverksamheten skall tillgodose olikagruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöerför att främja hälsa och välbefinnandeVatten och avloppVerksamheten skall vara helt självfinansierad ochbedrivas kostnadseffektivt.FiskauktionenVerksamheten skall vara helt självfinansierad ochbedrivas kostnadseffektivt.GrundskolaUtbildningen skall vara likvärdig i varje skolform ochorganiseras så att god ekonomisk hushållning tillgodoses.Andel elever som når målen skall årligen öka jämförtmed tidigare år (mätt som ett medeltal för desenaste tre åren).Analys / kommentarUtökad samverkan har påbörjats under året medtekniska avdelningen, miljö- och bygg, polisen samtalkoholhandläggare.För att inte ge avkall på säkerheten i kommunenshamnar så har tillgängligheten i vissa hamnar försämratsunder året.Under året har det inte rapporterats några allvarligatillbud. Lekplatser har förbättrats och hopptornet iHästedalen har byggts om.Lokalförsörjningsplanen är framtagen.En inventering av kommunens fastigheter avseendeeftersatt underhåll är genomförd. En plan för prioriteradeåtgärder är framtagen. Systematiskt underhållgenomförs i begränsad omfattning.Omfattningen av beläggningsarbeten de senasteåren medför att standarden på kommunens vägnätförsämrats.Verksamheten uppfyller målet med att tillgodoseolika gruppers behov av bra måltider och rena inomhusmiljöer.Projekt ”Fokus matglädje” har genomförts under2012. Projektet syftar till att lyfta den offentligamåltiden som en del i ständiga förbättringar.Verksamheten är självfinansierad.Verksamheten är självfinansierad även om resultatet2012 är visar ett mindre underskott.Bedömningen är att utbildningen är likvärdig. För Bedömningenär att utbildningen är likvärdig. För att demindre skolorna ska klara sina uppdrag styrs relativtsett fler resurser dit då dessa skolor har strategisktviktiga lägen utifrån det övergripande kommunalaperspektivet. Sammantaget bedöms detta vara godekonomisk hushållning.Målet är inte uppfyllt. Resultatet för år 2012 är att89 procent av eleverna nådde målen och det är lägreän 93 procent som är snittet de senaste tre åren.16


FörvaltningsberättelseGod ekonomisk hushållningMålKulturArbeta för en ökad samverkan mellan olika aktörerför bättre nyttjande av tillgängliga resurser.GymnasieskolaArbeta för en kostnadseffektiv och konkurrenskraftiggymnasieutbildning genom samarbete med Lysekilskommun.VuxenutbildningUtöka samarbetet med övriga kommuner i norraBohuslän för ökad kvalitet och kostnadseffektivitetArbetsbefrämjande åtgärderDen långtidsarbetslöse skall erbjudas aktiva insatsersom ökar möjligheten till ett inträde på arbetsmarknaden.Individ- och familjeomsorgIndivid- och familjeomsorgen (IFO) skall arbeta förebyggandeför att minska behovet av försörjningsstödoch institutionsplaceringarÄldreomsorgDen enskilde ska i första hand ges möjlighet att bokvar i den invanda hemmiljön.LSS-verksamhetMänniskor i Sotenäs kommun med funktionshinderska kunna leva ett tryggt, samhällsintegrerat ochsjälvständigt liv.Miljö- och byggverksamhetMiljöhänsyn och resurshushållning skall prägla allhandläggning i nämndens verksamhet.Analys / kommentarUngdomsverksamhetens nystart i Hunnebostrand inya lokaler i Folkets Hus har inneburit en bra dialogmed Folketshusföreningen. Under året har samtalförts med föreningen om att göra Folkets Hus till ettkommunens kulturhus.Under året har uppföljning och kontroll av ekonomininte fungerat tillfredsställande vilket gör det svårtatt bedöma om verksamheten är kostnadseffektiv.Antalet elever från Sotenäs som väljer att studera vidGullmarsgymnasiet ökar vilket visar att skolan stårsig väl i konkurrens med andra skolor.Genom utökad samverkan med Lysekils och Munkedalsvuxenutbildning, Gullmarsgymnasiet ochHögskolan Väst har kursutbudet kunnat breddas förkommuninvånarna vilket skapat nya möjligheter tillyrkesutbildning och kompetensutveckling för arbetslösaoch företag.Arbetslivsenheten samarbetar med individ- och familjeomsorgensamt arbetsförmedlingen och erbjuderinsatser till långtidsarbetslösa.Sotenäs kommun har mycket låga kostnader förförsörjningsstöd och få hushåll är långtidsberoendeav sådant stöd. IFO samverkar med andra aktörer igemensam familjemottagning och ungdomsmottagning.Kommunen behöver utveckla alternativ tillinstitutionsplaceringar av barn och vuxna.Hemtjänsten är verksam dygnet runt och agerartillsammans med anhörigstödet, hemsjukvården ,kommunrehab via bostadsanpassning, dagverksamhetoch växelvård i syfte att ge den enskilde godaförutsättningar att bo kvar i sitt ordinära boende.Kommunen erbjuder funktionshindrade gruppbostäderoch servicelägenheter men också personligassistans, dagverksamheter och boendestöd. Undertiden fram till 2020 beräknas ett ökat behov av olikaformer av verksamheter och bostäder till yngre funktionshindradepersoner.Miljöaspekter vägs in vid handläggning av ärenden.17


FörvaltningsberättelseKommunala jämförelserKommunala jämförelser. Kommunernai norra Bohuslän, Lysekil, Munkedal, Sotenäs,Strömstad och Tanum bedriver sedan några år ettaktivt benchmarkingarbete. Syftet med arbetetär att genom systematiska jämförelser förklaralikheter och olikheter mellan kommunerna ochatt detta arbete ska leda till ett erfarenhetsutbyteoch lärande mellan kommunerna.BefolkningKommunerna i norra Bohuslän är ungefärlika stora och därmed i mångaavseenden lätta att jämföra medvarandra.Strömstad har under en rad av år visaten stabil ökning av antalet invånareoch är nu näst största kommunen inorra Bohuslän. Övriga i jämförelsenvisar sjunkande befolkningstal.Antal invånare 31/12 2010 2011 2012Sotenäs kommun 9 052 9 007 9 004Lysekils kommun 14 521 14 398 14 396Munkedals kommun 10 181 10 223 10 173Strömstads kommun 11 808 12 010 12 295Tanums kommun 12 370 12 320 12 27018Foto: Fleming Larsson/Sotenäs Folkdansgille


FörvaltningsberättelseKommunala jämförelserÄldreomsorg, kostnad per invånare 80-w år i Tkr, 2010-20122010 2011 2012200150100500 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad TanumÄldreomsorgSotenäs kommun har de senasteåren haft en låg kostnadsutveckling.Samtliga kommuner i jämförelsen harhögre kostnader än vad som är motiveratutifrån befolkningsstrukturen.I de nationella jämförelser som görsav hur brukarna uppfattar kvaliténinom äldreomsorgen får kommunernai norra Bohuslän generellt ett brabetyg. För Sotenäs har värdena förbåde hemtjänst och särskilt boendeförbättrats betydligt jämfört med2011. I jämförelse med de övriga kommunernaligger Sotenäs i topp när detgäller kvalitén i särskilt boende och påfjärde plats inom hemtjänsten.Kostnad för försörjningsstöd,kr/invånare 2010 2011 2012Sotenäs 286 265 265Lysekil 806 786 823Munkedal 1 150 982 776Strömstad 253 234 209Tanum 419 421 474Individ- ochfamiljeomsorgSotenäs och Strömstad utmärker sigsom kommuner med låga kostnaderi jämförelse med de övriga kommunernai gruppen. Samtliga kommuneri jämförelsen har högre kostnader förhela individ- och familjeomsorgsverksamhetenän vad som är motiveratutifrån befolkningsstrukturen.VA-taxa, årskostnad villa (kr) 2011Sotenäs 7 569Lysekil 6 700Munkedal 7 624Strömstad 7 264Tanum 8 515VA-verksamhetTabellen nedan visar VA-taxan 2012för en villa med normal förbrukning.Samtliga kommuner har en hög taxajämfört med riksgenomsnittet ochTanum har en av landets högsta taxor.Alla kommunerna i kommungruppenhar som mål att taxan ska täckaalla kostnader för verksamheten. Genomsnittstaxani riket, för kommuneri storlek 10 000-25 000 invånare, var6 287 kronor år 2012.21


FörvaltningsberättelseKommunala jämförelserPersonalSamtliga kommuner i jämförelsen redovisarökad sjukfrånvaro under 2012.Sotenäs kommun har dock den lägstaökningstakten av sjukfrånvaron underperioden 2010 till 2012Sjukfrånvaro, % av avtaladtid 2010 2011 2012Sotenäs 4,8 5,2 5,3- varav långtidssjukfrånvaro 2,1 2,3 2,1Lysekil 4,3 4,4 5,1- varav långtidssjukfrånvaro 1,8 1,7 2,5Munkedal 4,4 4,9 6,0- varav långtidssjukfrånvaro 2,3 2,7 2,7Strömstad 3,9 4,2 4,5- varav långtidssjukfrånvaro 1,6 1,8 1,7Tanum 4,2 4,6 5,1- varav långtidssjukfrånvaro 2,1 3,0 2,2SysselsättningsgradSotenäs kommun har sedan längehaft som mål att ha en hög sysselsättningsgradför kvinnor inom omsorgen.I jämförelse med de övrigakommunerna i norra Bohuslän hardock Sotenäs tappat en placeringnär det gäller andel heltidsarbetandekvinnor. I Munkedal har andelenkvinnor som arbetar heltid ökat från45,1 procent till 64,5 procent från föregåendeår. För övriga kommunerredovisas endast små förändringarjämfört med 2011.Sysselsättningsgrad - kvinnor0-74% 75-99% Heltid100806040200 Sotenäs Lysekil Munkedal Strömstad Tanum22Josefine Engström/Bildarkivet.se


FörvaltningsberättelseKommunen som arbetsgivareKommunen som arbetsgivare. Kommunstyrelsenansvarar för kommunens personal-och lönepolitik, medan ansvaret för löpandepersonalfrågor dvs. anställnings- och ledighetsfrågorm. m. ligger på respektive verksamhetsansvarig.Kommunen har en personalintensivverksamhet. Ungefär 57 procent av kommunenskostnader är personalkostnader.Året som gått. Under året har ledarfilosofinoch coachande ledarskap än mer utvecklats genombl.a. den tvååriga ESF-finansierade utbildningen avsamtliga chefer. Denna utbildning startade 2011 ochgenomförs tillsammans med Munkedals kommun.Sotenäs kommun beslöt delta i ytterligare ett ESFprojekt,LIA, tillsammans med kommuner i VästraGötaland. Syftet är att få ett Lärande I Arbetslivet.Detta projekt avslutas 2013.Arbetet med att minska sjukfrånvaron har fortsattunder 2012. Kommunen har satsat på hälsofrämjandeåtgärder bl.a. i form av rökfri arbetstid.Personal har erbjudits rökavvänjningskurser.Kommunen har aktivt analyserat osakliga löneskillnadermellan män och kvinnor som genereratviss lönesatsning under 2012. Utredningen 2012gällande om eventuell heltid ska vara en rättighet,och deltid en möjlighet, har resulterat i beslut omatt införa denna rätt under 2014. Förslaget skalltestas inom tre områden i Omsorgsförvaltningenunder 2013.Utredningen om samverkan inom IT, Lön och Miljömed Munkedals och Lysekils kommuner resulteradei beslutet att Sotenäs kommun ansvarar förMiljö, Lysekils kommun ansvarar för IT och Munkedalskommun ansvarar för Lön. Verksamhetsövergångarnaför Miljö och IT beslöts ske 1 januari2013 medan Lön ska övergå 1 januari 2014.Personalstruktur. Kommunen har ocksåett stort antal visstidsanställda medarbetare medmånadslön. Vid årsskiftet var de 56 personer.Anledningen till visstidsanställning beror oftastpå vikariat på grund av föräldraledighet, sjukdomeller annan ledighet, svårigheter att fyllaÅldersfördelningtillsvidareanställda 2010 2011 2012-29 38 44 4230-39 144 138 14540-49 230 235 22450-59 268 253 25360- 128 133 135Totalt 308 803 799ÅldersfördelningAntalet tillsvidareanställda uppgicktill 799 den 1 november 2012, vilketinnebär en minskning från föregåendeår med 4 anställda.Medelåldern för tillsvidareanställda är48,3 år. Åldersfördelningen är ungefärdensamma som tidigare år.23


FörvaltningsberättelseKommunen som arbetsgivarevissa schematurer, men kan också bero på attviss behörighet inte är uppfylld.Personalvolym. I jämförelse med år 2011 harantalet årsarbetare minskat med fyra stycken. Av862 årsarbetare var 69 årsarbetare timanställda, treårsarbetare timanställda som personliga assistenterenligt PAN, både fyllnadstiden och övertiden motsvaradeårsarbetare vardera. Närvarotiden är oförändradpå 81 procent av den avtalade arbetstiden.Personalkostnaden för timanställningar, fyllnadstidoch övertid motsvarar sammanlagt 86 årsarbetare.Medellön. Medellönen för tillsvidareanställdamedarbetare var vid årets slut 23 382 kronor permånad,vilket innebär en ökning med 3 procent.Kvinnor och män – en jämförelse.Kommunens verksamhet är mycket kvinnodominerad.82 procent av alla tillsvidareanställda ärkvinnor. Vissa yrken är nästan helt dominerade avett kön; till exempel är 99 procent av alla undersköterskorkvinnor och inom kommunalarbetargruppenär 100 procent män. Den yrkesgrupp medrelativ jämn könsfördelning är lärare (högstadium).Av alla chefer på olika nivåer utgörs hälften avkvinnor och hälften av män.Personalomsättning och rekrytering.Personalomsättning i kommunen ligger på 7 procent.Under året har 60 personer slutat sin tillsvidareanställningvarav 26 personer har gått ipension. Om man bortser från dem som pensionerats,innebär det att 4 procent av den tillsvidareanställdapersonalen lämnat sin anställning.Under 2012 har 90 tjänster lediganmälts för tillsvidaretjänstereller längre visstidstjänster.Företagshälsovård. Kommunen har idagavtal med Avonova Kinnekullehälsan AB.104 personer har nyttjat företagshälsovårdenunder året och den totala kostnaden uppgick till315 000 kronor. Det tre mest använda tjänsternaär i nämnd ordning beteendevetare, företagsläkareoch hälsoutvecklare.Tillsvidareanställda perverksamhet48 procent av de tillsvidareanställdafinns inom Omsorgsverksamheten.22 procent inom Kommunstyrelsen,2 procent inom Miljö- och Byggnämndensamt 28 procent inomUtbildningnämndens verksamhet.Tillsvidareanställda per verksamhet50403020100Omsorg Kommunstyrelse Miljö- & Bygg Utbildning24


FörvaltningsberättelseKommunen som arbetsgivareKinnekullehälsan har under året hållit i kommunensrökavvänjningsgrupper.Utbildning och information. Central introduktionför nyanställda hölls för första gångenår 2011. Totalt deltog 40 personer.Samtliga chefer har tre gemensamma informations-och utbildningstillfällen per år.Arbetsskador. 15 arbetsskador anmäldes underåret vilket är betydligt färre än föregående år.Löner och arvoden tkr 2010 2011 2012Arvoden 3 841 4 364 4 004Löner 233 871 241 717 249 170Personalomkostnader exkl.pensionsutbetalningar90 795 101 140 98 560Totalt 328 507 347 221 351 734Sjukfrånvaro(%)Utbildn.förvaltnLöner och arvodenKostnader för löner och arvoden inklusivepersonalomkostnader uppgicktill 351,7 Mkr att jämföra med336,4 Mkr 2011. Lönekostnaden harökat på grund av avtalsenliga löneökningar.KommunledningOmsorgsförvaltnTotaltSotenäsKvinnor 5,1 4,6 6,8 6,0Män 1,9 2,4 4,6 2,9Ålder -29 3,5 2,0 5,7 4,9Ålder 30-49 4,8 4,8 6,3 5,5Ålder 50 - 2,8 4,0 6,9 5,2Totalt 3,6 4,3 6,5 5,3-varav långtid 27,1 36,8 42,5 38,8SjukfrånvaroSjukfrånvaron är oförändrad i jämförelsemed år 2011. Andelen långtidssjuka(över 60 dagar) har minskatmen korttidsfrånvaro har ökat.Sjukfrånvaron skiljer sig mellanheltids- och deltidsanställda. Förheltidsanställda är sjukfrånvaron4,5 procent medan den för deltidsanställdaär 6,2 procent.Under 2012 hade 41 procent av allamedarbetare inte någon sjukfrånvaroalls under året.Beräknade pensionsavgångar, 2013-20183530PensionsavgångarBeräknat på ålderspension vid 65 år.(exklusive brandmän)25201510502013 2014 2015 2016 2017 201825


Kommunen, verksamhetDemokrati & inflytandeKommunfullmäktige. Kommunfullmäktigebeslutar i ärenden av principiell beskaffenheteller annars av större vikt för kommunen.Fullmäktige fastställer mål och riktlinjer förverksamheterna samt budget, skatt och andraviktiga ekonomiska frågor.Kommunalt partistöd utgår med ett grundbidragtill varje parti i kommunfullmäktige och ett bidragper mandat.Kommunfullmäktige består under mandatperioden2011-2014 av 31 ledamöter. Mandatfördelningen2011-2014 är: Moderata Samlingspartiet12, Arbetarepartiet-Socialdemokraterna10, Folkpartiet liberalerna 3, Centerpartiet 1,Vänsterpartiet 1, Miljöpartiet de gröna 1, NyaSotenäspartiet 1, Kristdemokraterna 2.Fullmäktige hade sju möten under 2012. Sammanträdenahölls i Folkets Hus i Kungshamnutom mötet i juni som ägde rum i Folkets Huspå Bohus-Malmön.Allmänna val. Valnämnden ansvarar förgenomförandet av val till riksdagen, regionfullmäktigeoch kommunfullmäktige, val tillEuropaparlamentet samt nationella och lokalafolkomröstningar. Valnämnden består av femledamöter och fem ersättare.Under 2012 har inte förrättats några av de valsom valnämnden administrerar i kommunen.Ärendehantering. Kommunstyrelsens förvaltninghar under året fortsatt arbetet med attkvalitetssäkra ärendehanteringen genom blandannat redovisningar av pågående ärenden ochrutinbeskrivningar. De fastställda kvalitetssäkringarnahar uppnåtts.Antal 2008 2009 2010 2011 2012Motioner 6 4 13 11 11Medborgarförslag 4 1 7 6 4Antal 2010 2011 2012Diarieförda ärenden, KS 820 769 767-varav förköpsärenden 63 - -Diarieförda ärenden, ON 173 166 146Diarieförda ärenden, UN 154 197 15227


Kommunen, verksamhetByggnation & boendeByggnation och boende. Kommunensmiljö- och byggnämnd ansvarar för myndighetsutövninginom plan- och bygglagens område.Det helägda bostadsbolaget Sotenäsbostäder ABskall i samverkan med kommunen medverka tillatt tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs.Målsättning. Ett av kommunens sju inriktningsmålfastslår att i Sotenäs kommun skallalla finna sitt önskade boende och enligt kommunfullmäktigesprogramförklaring planerasför 400 bostäder.Måluppfyllelse. En analys av inriktningsmåletmed planering av 400 nya bostäder görs idet pågående arbetet med bostadsförsörjningsprogrammet.Analysen skall bland annat innefatta vilken typav bebyggelse som skall planeras och vilka geografiskaområden som skall prioriteras.Under 2012 antogs tre detaljplaner. Detaljplanenför Annerödsberget i Hunnebostrand medgerbyggnation av 40 nya bostäder i form av friliggandevillor samt gruppbyggda par-, rad- ochkedjehus.Detaljplanen för gamla Folkets hus i Hunnebostrandmedger enligt antagandehandlingen 15nya lägenheter. Detaljplanen har dock överklagatsoch är därmed inte gällande.Den tredje antagna planen innebär en ändring avdetaljplanen för Ljungberget, Bohus-Malmön.Ändringen ger inga nya byggrätter.Utöver detaljplanen för Annerödsberget vannytterligare två detaljplaner laga kraft under 2012;detaljplanen för Legene samt detaljplanen förKalvbogen 1:127 (f.d. Hållöfisk). Dessa bådaplaner innebär möjlighet till 22 (friliggande enbostadshus)respektive 30 (lägenheter i flerbostadshus)nya bostadsenheter.En analys av inriktningsmålet görs i arbetet medbostadsförsörjningsarbetet.Heléne Grynfarb/Bildarkivet.se28


Kommunen, verksamhetByggnation & boendeÅrets verksamhet. Verksamhetsåret 2012kom att innefatta utkast till bostadsförsörjningsprogram,program för fördjupning av Åbyfjorden,antagen hastighetsplan samt utkast tillcampingpolicy.Ärendeflödet för detaljplaner måste bli bättre.Samarbetet med externa planförfattare måsteförbättras så tillvida att detaljplanearbetet skallsynkroniseras med tillgänglig handläggningstid.Idag sker inte detta, utan arbetet stoppas upp.Viss personalomsättning har också påverkat detaljplanearbetet.Uppföljning av kostnadskalkyler och exploateringsbudgetpågår.Då verksamhetssystemet både för bygg- och miljöverksamheteninte är på plats innebär dettasvårigheter att på ett effektivt sätt administreraverksamheten och via statistik följa upp den.Åren som kommer. Sammanslagningen avmiljökontoren i Lysekils, Munkedals och Sotenäskommuner samt en gemensam nämnd (Miljönämndeni mellersta Bohuslän) innebär initialten ökad belastning på övrig verksamhet. Nyarutiner måste arbetas fram inom administrationför att hitta en effektiv samarbetsform dels förverksamheten dels för politiken.Genomförandet av en översyn av gamla Smögenmåste ske under 2013. Redan beviljade bygglovsom strider emot gällande detaljplan och önskadeutbyggnadsplaner samt nuvarande lokalersutformning kring Smögens Fiskauktion innebäratt planen måste ses över.Enligt tidigare beslut från kommunstyrelsenkommer framtagandet av kommunala tomteratt prioriteras även framgent.Energirådgivning och energieffektivisering ärprioriterade arbetsområden under 2013.Enligt beslut från kommunstyrelsen kommerframtagningen av kommunala tomter att prioriterasunder 2012.Beträffande bygglovsärenden kommer förhoppningsvisnybyggnationen igång på redan antagnadetaljplaner.Statistik (antal st) 2010 2011 2012Programsamråd 4 3Samråd 7 1 4Utställningar 2 5 0Antagna planer 4 2 3Laga kraftvunna planer 6 2 4Planärenden 18 25 30Byggärenden 458 450 461*Tomtförsäljningar 14 2 8*varav 16 förhandsbesked landsbygdChristina Sundien/Bildarkivet.se29


Kommunen, verksamhetNäringslivNäringsliv. Tillväxt- och utvecklingsavdelningenansvarar för verksamheterna turism, näringsliv,mark och exploatering samt information.Målsättning. Av kommunfullmäktiges inriktningsmålframgår att Sotenäs kommun skallerbjuda goda betingelser för företagande ochvara en attraktiv besökskommun. Dessutom harkommunstyrelsen i styrande verksamhetsmål beslutatatt kommunen skall sträva efter förbättradeförutsättningar för nya och befintliga företag.Måluppfyllelse. Kommunen ligger på plats20 av landets kommuner när det gäller antaletnystartade företag per tusen invånare. Placeringenär bättre än 2011 och är att betrakta sommycket bra.I 2012 års enkätundersökning om det lokala företagsklimatet,som genomförs av Svenskt Näringsliv,har Sotenäs tappat 25 placeringar ochbefinner sig nu på plats 200 bland landets 290kommuner. Antalet företagsbesök enligt handlingsplanenför näringslivsstrategin uppfylldesunder året inte till fullo.Årets verksamhet. Sotenäs kommuns näringslivsprogramhar reviderats under 2012. Näringslivsprogrammetär en levande handling ochkommer att revideras vid behov. Kommunen harunder 2012 aktivt samarbetat med företagarna iSotenäs. Under 2012 arrangerades ett frukostmötei Kungshamn där kommunen informerade omrutiner för samordnade inspektioner avseendemiljö och hälsa, brandskydd och annan säkerhet.Under 2012 har tillväxt- och utvecklingsavdelningenarbetat med ett antal projekt och har blandannat fått bidrag från Fyrbodal för att arbeta framett koncept kring en företagsarena. Under våren2012 påbörjades ett arbete med att identifiera/kartlägga kommunens delårsboende. En enkätfärdigställdes och skickades till fler än3 300 delårsboende med adress i Sverige. Svarsfrekvensenvar över 40 procent och materialetanvändes som underlag till förstudien ”FöretagsArenaSotenäs”.I mars 2012 anställdes en projektutvecklare somskall arbeta med att utveckla projekt för Sotenäskommun och kommunens företag, samt hjälpaföretagen med olika typer av EU-ansökningar,vilket också gjorts. Avdelningen har för egen delsökt ett bidrag på 8,5 Mkr för att renovera ochbygga om delar av Smögens hamn samt ett bidragpå 6 Mkr i syfte att säkerställa hamnområdet igamla Hunnebostrand.Tillväxt- och utvecklingsavdelningen har underhela 2012 arbetat tillsammans med Nordens Arkoch Naturfilmarna för att skapa ett nordiskt centrumför naturfilmare. Under året har ett tiotalolika föreläsningar med Naturfilmarna genomförtsi kommunen.I slutet av juni hölls det årliga riskkapitalseminarietpå Smögens Havsbad. Seminariet var somvanligt välbesök.Under sommaren 2012 arbetade avdelningentillsammans med Sotenäs produktionsskola medprojektet ”Sommarentreprenörer”. Detta var ettprojekt som syftade till att unga entreprenörergavs möjligheten att arbeta med egna idéer. Under30


Kommunen, verksamhetNäringslivsommaren genomfördes även en företagsmässa iett samarbete mellan Sotenäs och Lysekils kommuner.Mässan hölls i samband med seglingseventet”Lysekils Women´s Match”.Under hösten startades tillsammans med Kusthandlarnaett arbete med att genomföra en Oktobermässa.Inbjudningar skickades ut till samtligahelårs- och delårsboende i kommunen. Mässangenomfördes den 27 oktober och blev en stor succé.4 000 besökare gavs möjligheten att ta del avde lokala företagens olika tjänster och produkter.Samtidigt avhölls ett antal seminarier. Kommunenspolitiker och tjänstemän deltog och stod tillbesökarnas förfogande.All verksamhet som rör besöksnäringen skötssedan 2009 operativt av Stiftelsen Sotenäs Turism.Aktiviteter i form av marknadsföring ochevenemang genomförs i samarbete med StiftelsenSotenäs Turism. Det saknas fortfarande en turistansvarigi stiftelsen. Under hösten 2012 uppdrogsåt projektutvecklaren att fungera som kontaktpersoni turistfrågor.Under hela 2012 har tjänstemän och politiker genomförtföretagsbesök och arbetat med både befintligaoch blivande företag i Sotenäs kommun.Flera viktiga exploateringsavtal har arbetats framunder året bland andra: Leröy, Malmstolen, Lagerpunktenoch Triada. Försäljning av industrimarkoch tilläggsmark har legat på en fortsatthög nivå.Åren som kommer. Turism- och utvecklingsavdelningensuppdrag kan sammanfattas ifem huvudområden:• tillväxt• näringslivsklimat• inflyttning• mark- och exploateringsfrågor• utveckling på kommunledningsnivå• besöksnäring/delårsboende• projekthjälpAvdelningen kommer att fortsätta arbetet med attsynliggöra Sotenäs kommun. Näringslivsklimatetär mycket viktigt för kommunen. Målet är attvarje år förbättra vår position i Svenskt Näringslivsrankning. Sveriges kommuner och landstinghar en egen näringslivsundersökning som mäterföretagsklimat utifrån de faktorer som kommunenkan påverka. Sotenäs grannkommunerna deltarredan i denna undersökning och förslag kommerom att också Sotenäs kommun bör delta i dennaundersökning.Antalet planerade företagsbesök bör infrias föratt stärka samarbetet kommun och företagareemellan.Näringslivets utveckling är en förutsättning förökad tillväxt. Det är därför nödvändigt att kommunenkraftsamlar och samordnar resurser då detfinns företag som vill flytta hit, eller då befintligaföretag vill expandera. Att få fler arbetstillfällentill kommunen har högsta prioritet. Det är ocksåvad som krävs för en stabil befolkningstillväxt.Samverkan mellan tillväxt- och utvecklingsavdelningenoch övriga verksamheter i kommunenkommer att utvecklas. Samverkan är en viktigfaktor för att kunna ge både företag och allmänheten bättre service.31


Kommunen, verksamhetKultur & fritidKultur och fritid. Verksamheten omfattar,bibliotek samt kultur- och fritidsverksamhet.Verksamheten riktar sig dels direkt till kommunensföreningar och invånare dels till kommunalaverksamheter, till exempel skolan.Målsättning. Ett av kommunens sju inriktningsmålfastslår att Sotenäs kommun skall erbjudaett rikt fritids- och kulturutbud.Årets verksamhet/Måluppfyllelse.Bibliotek. En bokcirkel för daglediga har startatsdär man under året träffas en gång i månaden.Boktipskvällar arrangeras i samarbete medSvenska kyrkan. Varje höst arrangeras ”Kuraskymning” i samarbete med Kungshamns hembygdsförening.Nytt för året var en ”författarfrukost”som arrangerades i samarbete med ABF.Under året har några konstutställningar visatsupp i bibliotekets lokaler.Kulturarrangemang. Genom barn- och ungdomskulturgruppensker en kontinuerlig samverkanpå kulturområdet mellan kultur och fritid, biblioteket,musikskolan och skolan. Alla barn frånförskoleklass till år nio har fått uppleva minstett professionellt kulturarrangemang under året.Förskoleklass till och med år tre såg ”Alice iUnderlandet”, en teaterföreställning som regionteaterVäst arrangerade.Konstvandring i Ranrike, KVIRR, är ett återkommandearrangemang där konstnärer i norraBohuslän öppnar sina ateljéer för besökare underpåskhelgen. Kultur och fritid deltog i Bottnakulturfestival där ett antal aktiviteter ordnadesför barn och ungdomar.Soteleden med kulturmiljöer. Soteleden utgören betydelsefull bas för såväl besöksnäringensom för invånarnas möjligheter till ett rörligtfriluftsliv av hög kvalitet. Arbetet under årethar varit inriktat på att höja kvaliteten på leden.Foto: Jenny Schmidt/Nordens Arks vänner bakom kulisserna32


Kommunen, verksamhetKultur & fritidUnder året färdigställdes den sista etappen föratt knyta ihop den södra delen med den norravia en ny sträcka mellan Lyckan och Hunnebostrand.I samarbete med Nordens Ark har någramätstationer satts ut på leden för att ge informationhur många besökare som vandrar under året.Projektet startade i juni 2012.Ungdomsverksamhet - fritidsgårdar. Ungdomsverksamhetenbedrivs genom två fritidsgårdari kommunen. Fritidsgårdarna är mötesplatserför ungdomar i kommunen där de skall kännatrygghet, gemenskap, respekt och värna om värderingarsom att slå vakt om demokratiska skyldig-och rättigheter, och människors lika värdeoavsett kön, ras och religion. Arbetet med attöka samarbetet med skolan har inneburit att ungdomsledarnavarit skolan behjälplig vid friluftsdagaroch i uppehållsrummet. Arbetet med attintegrera barn med funktionshinder har slagit välut, både med bowlingresor och fritidsgårdskvällar.Under januari månad öppnade fritidsgården iHunnebostrand i ny lokal. Den nya lokalen liggeri Folkets Hus.Under året har följande aktiviteter genomförts:musikarrangemang, matlagning, LAN (local areanetwork), Lisebergsresa samt speciella aktiviteteri samband med skolloven.Besöksantalet har i genomsnitt varit cirka 45ungdomar/öppetkväll på respektive fritidsgård.Fritid och föreningsverksamhet. Kultur ochfritid arbetar kontinuerligt med att förbättraoch effektivisera lokaler och anläggningar föratt föreningslivet ska kunna utvecklas. Genomolika föreningsbidrag erbjuds föreningar stöd attförbättra prioriterade områden såsom barn- ochungdomsverksamhet. Den nya idrottshallen harlockat till fler besökare och antalet uthyrda timmarfördubblades under året. Genom föreningsbesökoch dialog med representanter för de olikaföreningarna inhämtas kunskap och informationom hur föreningslivet kan utvecklas.Foto: Jenny Schmidt/Nordens Arks vänner kulturvandring33


Kommunen, verksamhetKultur & fritidFoto: Mattias Schläger/SMU SmögenPriser och utmärkelser. Sotenäs kulturpris 2012tilldelades Kerstin Johansson, Sotenäs Folkdansgille,med motiveringen: ”Kerstin har med brinnandeintresse och stor kunskap bevarat och förtvårt kulturarv av folkdans, musik och dräktervidare.”Sotenäs idrotts- och fritidspris 2012 tilldeladesCecilia och Jörgen Larsson, SMU Smögen, medmotivering: ”Cecilia och Jörgen har genom attge ungdomarna en meningsfylld fritid varit enstor tillgång för ungdomarna i Sotenäs kommun”.Åren som kommer. Under 2013 kommerKungshamns bibliotek att bli ett ”meröppet”bibliotek, vilket innebär att låntagarna kan fåtillgång till biblioteket utanför ordinarie öppettider.De ordinarie öppettiderna skall även deses över. För att kunna möta efterfrågan på nyutkommenlitteratur, film och ljudböcker behöververksamheten ett utökat anslag för media. Biblioteketkommer att fortsätta arbetet med ”Digidel”,det vill säga att genomföra introduktionskurser idata och internet för de som inte vet något ellerhar liten kunskap om datorer.34


Kommunen, verksamhetKultur & fritidDetta för att minska den så kallade digitala analfabetismen.En kulturplan skall arbetas fram där en strategiskall finnas för att utveckla kulturutbudet ikommunen. Ett bredare utbud av olika kulturarrangemanginnebär ett utökat samarbete medföreningar och studieförbund.Fortsatt utveckling av fritidsgården i Hunnebostrandoch samarbetet med Folkets Hus föreningför att hitta optimala förutsättningar förungdomsverksamheten. Ungdomsverksamhetenkommer även att arbeta för ett ökat samarbetemed skolan och föreningslivet i kommun.Riktade insatser för att få ungdomarna att varaaktiva längre upp i åldrarna fortsätter att varaett prioriterat mål under 2013. Detta gäller i synnerhetför flickor. Här kommer kommunen attsamarbeta med både föreningsliv och SISU (densvenska idrottsrörelsens studieförbund).Arbetet med att marknadsföra och utveckla Soteledenkommer pågå under 2013.Foto: Bertil Andersson/Bovallstrands Skidklubb ordnar årligen bussresa till VasaloppetStatistik (antal st) 2011 2012Kultur och fritidFritidsgård i Kungshamn 40/kväll 45/kvällFritidsgård i Hunnebostrand 30/kväll 48/kvällFöreningar, aktivitetstillfällenUngdomsföreningar 3 650 3 524Handikappsföreningar 24 0Pensionärsföreningar 1 387 1 517BibliotekBesök 35 486 34 999Utlån 49 438 48 651Besök på www.sotenas.se/bibliotek 23 988 43 765Foto: Jenny Schmidt/Invigning Soteleden35


Kommunen, verksamhetBarnomsorg & grundskolaBarnomsorg och grundskola. Verksamhetenomfattar förskola och familjedaghem,grundskola inklusive förskoleklass och fritidshem,särskola samt musikskola.Målsättning. Förutom fullmäktiges mål förgod ekonomisk hushållning har utbildningsnämndenmål för verksamheten inom områdena:lärande och kunskaper, värdegrund, inflytandeoch delaktighet, arbetsmiljö och hälsa samt musikskolan.Måluppfyllelse. Verksamheten uppvisar godmåluppfyllelse på i stort sett samtliga områden.Ett av verksamhetens mål när det gäller lärandeNär det gäller andelen elever somnår målen ligger Sotenäs bland debästa kommunerna i landet.och kunskaper är attandelen elever somnår målen skall ökajämfört med tidigareår. 2011 uppnådde98 procent av eleverna målen. Medelvärdet för desenaste tre åren är 93 procent. 2012 års resultatär 89,6 procent vilket innebär att målet inte ansesvar uppnått. Med hänsyn till det exceptionellthöga resultatet 2011 anses årets siffra ändå varagodkänt. Andelen behöriga till gymnasieskolan2012 är 89 procent att jämföra med 91 procent desenaste tre åren. En marginell minskning då deti stort, anses vara goda resultat i jämförelse medrikssnittet på 77,3 procent. När det gäller andelenelever som når målen ligger Sotenäs fortfarandebland de bästa kommunerna i landet.Både grundskola och förskola har satsat aktivt påarbetssätt och metoder för att förbättra det förebyggandearbete som motverkar trakasseri ochförtryck. I den senaste V8-enkäten från hösten2012 har Sotenäs högst värde av kommunernadå det gäller elevernas känsla av trygghet i skolanoch bland de högsta då det gäller frågan omtrivsel i skolan.Inom arbetsmiljö och hälsa kan noteras att frisknärvaronhar minskat något mellan 2011 och2012 men den långsiktiga trenden är fortfarandeen ökning.Årets verksamhet. Grundläggande för attlyckas utveckla kvalitetsarbetet inom förskolaoch grundskola är att rektorer och förskolecheferär drivande i sitt pedagogiska ledarskap.Det arbete som var ifokus i Sotenäs kommununder 2011, därrektorsgruppen i högreutsträckning än tidigaresamverkade med varandra i kvalitetsarbetet,har fortsatt att vara prioriterat även under 2012.Genom frekventa möten och flitig dialog i rektorsgruppenskapas en samsyn på hur kvalitetsarbetetkan bedrivas. För att i högre grad äntidigare få personalen att känna sig delaktiga iverksamheternas kvalitetsarbete har kopplingenmellan de nationella målen, verksamheternas arbetsplaneroch det systematiska kvalitetsarbetetförtydligats.För att öka personalens kunskap om betyg ochbedömning har det under året genomförts lärträffar,där pedagoger från olika grundskolor ikommunen träffats och fört dialog runt pedago-36


Kommunen, verksamhetBarnomsorg & grundskolagiska frågeställningar. Lärträffen som modell förkommunens utbildningsverksamhet har vidareutvecklatsunder året i samverkan med övrigakommuner inom V8-samarbetet.Genom att fokusera på nationella mål i arbetsplaneroch det systematiska kvalitetsarbetet ökarvi personalens kunskap om styrdokumenten.Vid lärträffarna ges tillfälle att föra dialog runtmålen och det uppdrag som i läroplanen riktastill personalen. På detta sätt blir personalen merdelaktig i verksamheternas kvalitetsarbete.Inom förskolan har trycket på förskoleplatservarit högt under hela året. Den fristående förskolanvid Nordens Ark har inneburit en ökadvalmöjlighet för familjer. Verksamheten har haft14 barn från Sotenäs under elva av årets månader.Trots stor efterfrågan på barnomsorgsplatshar förskolan lyckats att erbjuda förskoleplatsinom de fyra månader som lagen föreskriver.Totalt finns det fem kommunala förskolor och18 avdelningar.Annan pedagogisk omsorg (familjedaghem) haromfattat tre dagbarnvårdare, en på landsbygdenoch två i Kungshamn. Under maj månad avslutadesverksamheten på landsbygden och under höstenoch framledes finns det två dagbarnvårdarei Kungshamn som bedriver pedagogisk omsorg.Musikskolans verksamhet är frivillig och avgiftsbelagddär undervisningen sker på skoltid, menäven efter skoltid när det gäller längre lektionereller om eleverna så önskar. Under cirka tio århar musikskolan haft dansundervisning som ettuppskattat komplement. I år har vi fått ta del avFyrbodals danspedagogpool och fått nya lokalervilket medfört ett ökat dansintresse. Den läraresom har haft teater har flyttat och eftersom detvar litet intresse för denna typ av verksamhet hartjänsten inte återbesatts. Musikskolan arbetar inära samarbete med grundskolan med speciellaaktiviteter men framförallt med klassundervisningi musik som sköts av musikskolans lärareFakta och nyckeltal 2010 2011 2012FörskolanAntal barn i förskolan 287 344 323Antal barn per personal 5,2 5,3 5,4Kostnad/barn,exklusive lokaler (tkr) 78,4 80,2 85,4GrundskolanAntal elever 849 846 820Antal pedagoger per 100elever i grundskolan 898 8,9 8,9Kostnad/elev,exklusive lokaler (tkr) 71,3 73,4 76,437


Kommunen, verksamhetBarnomsorg & grundskolaFoto: Mia Abrahamsson/Förskolan (Dj)ur och skurÅren som kommer. Fortsatt arbete med nyläroplan och skollag för att erhålla god förståelseoch förtrogenhet med de nya styrdokumenten.För att möta de nya krav som ställs, kommerarbetet med att implementera styrdokumentenatt vara i fokus för verksamheterna. Arbetet meddet systematiska kvalitetsarbetet fortsätter ochinnebär att hitta goda rutiner för rapporteringute i verksamheterna.Den nya skollagen ställer bland annat ökade kravpå pedagogers behörighet. Huvudmannen måstesäkerställa att de personer som är anställda i förskolaoch skola har rätt behörighet.Som ett led i detta införs lärarlegitimation. Dettakommer att få konsekvenser i verksamheten.Kommunen har inlett en omfattande IKT (Information-Kommunikation-Teknik)-satsning.Uppdragetär att förbereda eleverna för ett framtidasamhälle. Samtliga elever behöver bli duktiga påatt hantera exempelvis informations- och kommunikationsteknikför att klara sig bra, både somprivatperson och inom arbetslivet. IKT-fråganär ett prioriterat område för 2013 och åren somkommer, där utbildning av personal, samt satsningenpå ”en till en” är viktiga inslag.38


Kommunen, verksamhetGymnasie & vuxenutbildningGymnasieskola och vuxenutbildning.Verksamheten omfattar ungdomsgymnasiet,gymnasiesärskolan, vuxenutbildning, vuxensärskola,yrkeshögskola, högskoleutbildningar,forskning och utveckling samt företagsutbildning.Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden iLysekil och Sotenäs ansvarar för verksamheten.Målsättning. Utöver kommunernas övergripandeinriktningsmål har nämnden under 2012fokuserat på tre områden utifrån nämndens verksamhetsplan:kvalitet i utbildningen, inflytandeoch samarbete, samt livskvalitet och miljöansvar.Speciell uppmärksamhet har riktats på områdenakvalitet i utbildningen, elevinflytande, elevuppföljning,likvärdig bedömning, stöd till elevermed särskilda behov, samarbete och inflytande.Måluppfyllelse. Gentemot kommunernasövergripande mål bedöms måluppfyllelsen somgod.Kvalitet i utbildningen: Arbetet med likvärdigbedömning har genomförts under 2012, metodensom använts har varit kollegial handledning,skuggning samt arbete i ämnesgrupper.Sammanhållen skoldag med möjlighet till längrearbetspass och utvecklat stöd till elever har genomförts.Från ht 2012 har det införts hemmaplansstudier förelever från Sotenäs. Det innebär att eleverna kanstudera på Kompetenscentrum i Kungshamn en dagper vecka. Minskade restider ger mindre stress ochpåverkar på ett positivt sätt elevernas studieresultat.Arbetet enligt ”en-till-en-konceptet” har fortsattoch ambitionen är att skapa likvärdiga förutsättningarför elever och personal att utveckla bådepedagogik och arbetsmetoder.Antalet behöriga lärare är i jämförelse med övrigariket högt och uppgår till 93 procent.Yrkeshögskolemyndigheten har genomfört inspektion/uppföljningav vuxenutbildningensverksamheter och har bedömt att utbildningarnahåller hög kvalitet. Detta gäller också den stentekniskautbildningen som genomförts i samverkanmed näringslivet och Arbetsförmedlingen.Tydliga profiler mot maritima utbildningar,miljö- och stenteknik och entreprenörskap harutvecklats under 2012. Kvalitetssäkrade utbildningargenomförs, t ex Nationell spetsutbildninginom naturvetenskap, Kust- Hav- Företagandeinom maritimt naturbruk samt yrkeshögskoleutbildningarinom svets, demens och stenteknikInflytande och samarbete: Verksamheten har deltagiti ett förvaltningsövergripande arbete kringframtagande av ett barn- och ungdomspolitiskthandlingsprogram, och arbetar aktivt med programråd,klassråd, elevkår, skolkonferens samtyrkesråd. Elevkårens representanter inbjuds/deltari nämndsmöten, skyddskommitté samt somUngdomsforskare i projekt Lärande kommun.Genom utökat samarbete med Sotenäs och Munkedalsvuxenutbildning, Gullmarsgymnasiet ochHögskolan Väst har kursutbudet kunnat breddasför kommuninvånarna vilket skapat nya möjlighetertill yrkesutbildning och kompetensutvecklingför arbetslösa och företag.39


Kommunen, verksamhetGymnasie & vuxenutbildningGoda former för samverkan mellan näringsliv,gymnasium, vuxenutbildning och högskola harutvecklats genom exempelvis SAM-projektet,Projektbyrålådan, Ung Företagsamhet och Företagsmässa.Genom projektet Idé-inkubator ges möjligheterför ungdomar att utveckla produkter och startaföretag tillsammans med handledare från näringslivoch Campus VästLivskvalitet och miljöansvar: Kurser, föreläsningaroch temadagar har genomförts under året.Miljöcertifiering av Campus Västs verksamheterhar påbörjats.Genom att organisera skolans verksamheter ilängre arbetspass och sammanhållen skoldag,skapas förutsättningar att minska stress i vardagsarbetet,öka elevernas möjligheter att klarasina studier och ge personalen möjligheter attkvalitetshöja utbildningarna genom arbete i arbetslag/teamÅrets verksamhet. Genom Campus Västbedrivs verksamhet i Lysekil och Sotenäs. CampusVäst inrymmer gymnasieutbildning, vuxenutbildning,yrkeshögskola, högskola, företagsutbildningsamt forskning och företagsutveckling.Goda former för samverkan mellan näringsliv,gymnasium och vuxenutbildning har utvecklatsgenom exempelvis SAM-projektet, Projektbyrålådanoch Företagsmässa.Tydliga profiler mot maritima utbildningar, miljöteknikoch entreprenörskap har utvecklats.En gemensam organisation för gymnasie- ochvuxenutbildningen i Lysekil har införts medsyfte att på ett optimalt sätt utnyttja de kompetensersom finns inom verksamheterna och påså vis erbjuda våra kommuninvånare, näringslivoch andra ett bredare utbildningsutbud med högkvalitet.Verksamheten deltar i ett nationellt nätverk medtio kommuner som infört ”en-till-en-konceptet”.Syftet är att utveckla pedagogiken, öka elevernaskunskapsinhämtning och öka kommunikationenAntal elever 2010 2011 2012Elever Ly/So i egen verksamh 613 573 560Elever från annan kommun 121 137 135Elever till annan kommun 392 370 331Totalt 1 126 1 080 1 050Kostnad/elev 92 981 95 657 96 970Kostnad/elev externt 101 366 100 272 101 53840Justem Johnsson/Bildarkivet.se


Kommunen, verksamhetGymnasie & vuxenutbildningmellan elever, personal och föräldrar. Arbetetsker i samverkan med Örebro Universitet.För att förbättra arbetsmiljön och hälsan hospersonalen har organiserad friskvård bedrivits.Genom flytten till Campus Väst har arbetsmiljönför elever och personal förbättrats. Detta harbidragit till en låg sjukfrånvaron på 3,1 procentför personalenÅren som kommer. För att möta de kravsom den enskilde, samhället och näringslivetkommer att ställa på kommunerna blir det alltmerviktigt att erbjuda en kvalitativt och kvantitativthög utbildningsnivå såväl för den enskildesom för näringslivet. Detta kommer inte enbartatt vara en framgångsfaktor utan än mer en överlevnadsfrågaför våra kommuner.För att lyckas med ovanstående krävs ett utökatsamarbete mellan gymnasieskola, vuxenutbildning,högskola, forskning och näringsliv.Genom bildandet av en gemensam nämnd förgymnasieskola och vuxenutbildning har integra-tionen mellan de olika skolformerna utvecklatsvilket innebär att lärarna fått ett breddat ochutökat uppdrag. Bredden i utbildningen är enutmaning för lärarna vilka kommer behöva kompetensutveckling,täta kontakter med näringslivetutanför skolan och pedagogisk skicklighet för attbehärska olika undervisningsmetoder.Genom att erbjuda attraktiva utbildningar somleder till anställningsbarhet eller fortsatta studier,utnyttja lärarkompetens över skolformerna, samtsamutnyttja lokaler och utrustning ökar förutsättningarnaför att åstadkomma långsiktighet ochen hållbar ekonomi inom gymnasie- och vuxenutbildningsnämndensverksamhetsområden.Under året flyttade verksamheten in i nya lokaleri Norra hamnen i Lysekil, vilket kan bidratill att öka kommunernas attraktivitet. Utbildningscentratsvarumärke är Campus Väst vilketäven inkluderar den verksamhet som bedrivs påKompetenscentrum i Kungshamn.Studentexamen (%) 2010 2011 2012Andel elever med slutbetyg 90,5 % 88,5 % 90,4 %Andel elever med samlatbetygsdokument 9,5 % 11,5 % 9,6 %Personal 2010 2011 2012Antal lärare/tjänster 76 75 67Antal lärare / 100 elever 10,4 10,6 9,7Antal administrativa tjänster 8 8 9Jörgen Wiklund/Bildarkivet.se41


Kommunen, verksamhetOmsorg & social serviceÄldreomsorg och social service. Verksamhetenomfattar vård av och omsorg om äldre,funktionshindrade och människor i behov av särskiltstöd och service.Målsättning. Kommunfullmäktige antog idecember 2010 Sotenäsalliansens programförklaring,som bland annat pekar på vikten av god ochvälskött ekonomi, anger utvecklingsområden inomäldreomsorgen samt förutsättningar för en tryggoch säker livsmiljö. Den tidigare omsorgsnämndentog fram ett antal verksamhetsmål med anknytningtill programförklaringen. Under hösten 2012 antogkommunstyrelsens omsorgs- och socialutskott enverksamhetspolitisk programförklaring för 2013– 2014 vilken även innefattar uppdrag och uppföljningsindikatorerför verksamheternas chefer.Måluppfyllelse. Uppföljning av måluppfyllelseninom strategiska verksamhetsområdenredovisas nedan. Vård och omsorg i riketär föremål för nationella och delregionala jämförelsersom publiceras fortlöpande. Kostnaderper brukare och upplevd kvalitet inom omsorgsverksamheteni Sotenäs kommun står sig väl ijämförelser med andra kommuner. Arbetet medatt analysera Kostnad per brukare (KPB) harfortgått. I Socialstyrelsens öppna jämförelser fickSotenäs äldreboenden mycket goda omdömen avbrukarna under 2012.Årets verksamhet. I september 2012 övertogett nyinrättat utskott under kommunstyrelsenansvaret för omsorgsfrågorna i Sotenäs.Fem ordinarie ledamöter och tre ersättare hardet politiska ansvaret under återstoden av mandatperioden.Tre ledamöter utgör myndighetsutskottetoch ansvarar för beslut i individärenden.Omsorgsfrågorna har därmed kommit närmrekommunstyrelsen som är ansvarig nämnd enligtsociallagstiftningen. I omsorgssocialutskottetsker en fortlöpande ekonomisk uppföljning avverksamheten.I december 2012 antog kommunfullmäktige enny äldreomsorgsplan i syfte att få underlag förlångsiktig planering av dessa omfattande delarav nämndens åtagande. Planperioden omfattaråren 2013 – 2020. Ett omfattande arbete medförankring i fokusgrupp och remissförfarandeföregick beslutet. Planen medför bland annat ensatsning på Bankeberg som äldreboende i norroch Hunnebohemmet som ett resurscentrum förstöd åt brukare i ordinärt boende. Detta medfören förändrad planeringsriktning gentemot tidigarepolitiska beslut.Även under 2012 har Kostnad per brukare (KPB)genomförts som en metod för kostnadsberäkningav olika insatser inom äldre- och handikappomsorgsamt hur insatserna kan knytas tillden enskilde brukaren eller grupper av brukare.Resultatet har redovisats för omsorgs- och socialutskottet.Under hela 2012 har kommunens hemtjänst ombesörjtmatdistribution och varuhemsändningtill brukare i ordinärt boende. En utvärderingav verksamheten har gjorts under slutet av året.En stor majoritet av kunderna är nöjda med denvalfrihet som den kylda maten och distribution42


Kommunen, verksamhetOmsorg & social servicefyra gånger per vecka ger. Antalet biståndsbedömdahemtjänsttimmar har ökat kraftigt underåret. Ett av resultaten är en sjunkande timkostnadi den egna verksamheten. En annan effekt är attpersonalen framfört oro kring arbetsmiljö ochsjukfrånvaro. Ett särskilt projekt ”Friskare tagi hemtjänsten” har därför påbörjats under året.Vid utgången av 2012 hade två företag godkäntssom utförare av personlig omvårdnad och serviceenligt LOV i Sotenäs kommun. Omsorgs- ochsocialutskottet har antagit regler kring hur ”ickevalsalternativet” i LOV skall tillämpas.Daglig verksamhet inom LSS (Nya Bryggan)flyttade i september till nya ändamålsenliga lokalerpå Idrottsvägen i Kungshamn. Där finnsnu också LSS-verksamhetens ledningspersonal.Arbetet med att ta fram ett ledningssystem försystematiskt kvalitetsarbete inom hälso- ochsjukvården, socialtjänsten och LSS har fortsattunder året med stöd av ett politiskt beslut i omsorgsnämnden.Sjuksköterskeorganisationen harförberett medverkan i Samverkande sjukvårdtillsammans med primärvården, MÄVA i NUsjukvårdenoch sjukvårdsrådgivningen 1177.Arbetslivsenheten och individ- och familjeomsorgenbedriver samverkan för att minskakostnader för försörjningsstöd och för att snabbtoch enkelt kunna erbjuda aktiva insatser för attunderlätta etablering på arbetsmarknaden. Kostnadernaför försörjningsstöd är fortsatt låga iSotenäs kommun. Arbetslivsenheten har under2012 ansvarat för lokal medverkan i Kulturarvslyftet,en statlig satsning på långtidsarbetslösa.Från 2012 har samverkan utvecklats i norra Bohusländär Sotenäs tillsammans med Munkedal,Tanum och Strömstads kommuner tar emotensamkommande flyktingbarn. Ett gemensamtasylboende utgör plattformen för kommunvisaboenden för ungdomar som beviljats permanentuppehållstillstånd. Tillsammans med etableringsreformenför andra flyktinggrupper gerdetta Sotenäs kommun en möjlighet att leva upptill avtalet med Länsstyrelsen och Migrationsverketom mottagning av 20 flyktingar per år.En gemensamt finansierad ungdomsmottagninghar etablerats i Sotenäs 2012 tillsammans medprimärvården och utbildningsnämnden. Samtidigthar kostnaderna för köp av externa placeringarav barn och unga ökat inom IFO. Enstor del av det samlade underskottet förklarasav dessa lagstyrda insatser. Kommunstyrelsensarbetsutskott (KSAU) tillsatte under året en ekonomistyrningsgruppvars syfte var att analyseraoch åtgärda budgetavvikelser. Alla enhetschefermedverkade i arbetet. En slutrapport lämnadestill KSAU i december 2012.Sjukfrånvaron inom förvaltningen, i förhållandetill arbetad tid, har minskat något från 6,9 procent2011 till 6,5 procent 2012. Framförallt harden långa sjukfrånvaron minskat.Åren som kommer. Äldreverksamhetenunder kommande år får sin utgångspunkt i depolitiska beslut som tagits kring äldreomsorgensframtid. Behov av ombyggnad finns bådepå Bankeberg som särskilt boende och Hunnebohemmetsom resurscentrum för stöd i detordinära boendet. En stor utmaning i framtidens43


Kommunen, verksamhetOmsorg & social serviceäldreomsorg är att tillsammans med andra vårdgivarege trygghet i det egna boendet för de äldresom är mest sjuka. Detta ställer stora krav på högkompetens och flexibilitet i hemtjänst, hemsjukvårdoch rehabilitering.Arbetet med en gemensam plan för övrig omsorg(vuxna och barn) har påbörjats med bitr.förvaltningschefen som processledare vilket harsin utgångspunkt i en uppdragshandling frånomsorgs- och socialutskottet.Under 2013 flyttar förvaltningens stab samt Individ-och familjeomsorgen till gemensammalokaler i det nya kommunhuset. Där ges möjlighetertill påtagliga effektiviseringsvinster bådeinom förvaltningen och externt med närheten tillövriga förvaltningar i samma byggnad. Allmänhetenstillgänglighet till personal som arbetarmed myndighetsutövning och service kommeratt förbättras.Kommunfullmäktige har fastställt kvalitetsgarantieri flertalet av förvaltningars verksamhetersom ett led i ständiga förbättringar. Detta sammanfallermed vårt arbete att möta de nationellakrav på ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetesom drivs av Socialstyrelsen.Nya brukare väntas behöva ökade insatser kringboende och meningsfull sysselsättning inombåde socialpsykiatri och omsorgen om funktionshindrade.Här väntas de procentuellt största volymförändringarnai förvaltningens verksamhet.Allt mer utvecklingsarbete kommer att ske i samverkanmed våra grannkommuner. Detta stärkerkompetensförsörjning och samsyn. En omfattandesamverkan kring ett gemensamt IT-baseratverksamhetssystem kommer på sikt att minskasårbarhet och löpande IT-kostnader. Samverkanmed grannkommunerna utvecklas också inomhälso- och sjukvården liksom IFO-området.Under 2013 startar en gemensam social jour iFyrbodal med Uddevalla som bas.Under 2014 påbörjas en utveckling mot fler heltidstjänsteri vården. Kvarnbergets äldreboendeoch hemtjänsten i norr blir pilotområden för enförändrad bemanningspolitikÄldreomsorg 2010 2011 2012Platser i särskilt boende 151 137 127Belagda platser 31/12 128 126 127Bruttokostn. / tillg. plats (tkr) 533 558 608Personer med hemtjänst 385 397 395Personer med hemsjukvård 324 313Bruttokostnad per personhemtjänst (tkr) 78 73 86Individ & familjeomsorg 2010 2011 2012Hushåll med försörjningsstöd 129 94 120Kostnad per hushåll (tkr) 17 25 2044Susanne Lindholm/Bildarkivet.se


Kommunen, verksamhetTeknisk serviceTeknisk service. Teknisk service omfattarmarkförvaltning, fastighetsförvaltning, väghållninghamnar, parker, lekplatser, utomhusbadsamt kommunens samlade kost- och städverksamhet.I verksamheten ingår också genomförandeav kommunala exploateringar, samt kontrollav privata exploateringar där underhålletför gator, allmän platsmark, hamnanläggningarm.m skall förvaltas av kommunen.Målsättning. Hamnar och anläggningar skallhållas i sådant skick att de är säkra och ger ettvälkomnande intryck för boende och besökare.Gator och vägar skall tillgodose trafiksäkerhetskravoch främja goda kommunikationer. Kommunensfastigheter skall skötas så att kvalitetenhöjs genom samordning och effektivisering.Kostverksamheten skall tillgodose olika gruppersbehov av bra måltider för att främja hälsaoch välbefinnande.Måluppfyllelse. Måluppfyllelsen för hamnaroch anläggningar samt kost och städverksamhetenär god. För fastigheter och väghållningenåterstår en del arbete för att målen skall ansesuppfyllda. En mer utförlig redogörelse övermåluppfyllelsen återfinns under block 1, avsnitt”God ekonomisk hushållning”.Årets verksamhet. En ny organisation harprövats för de tekniska verksamheterna från oktober2010. Utvärdering har skett under hösten2012, och ny organisation införs under 2013.Småbåtshamnarna har idag plats för cirka 4 200båtar inom hamnområdena och övriga kommunägdavatten. Gästhamnarnas beläggningpå 20 600 gästande båtar under 2012 är en litenökning jämfört med 20 000 gästande båtar under2011.Under året har 40 lekplatser och 13 badplatserbesiktigats. Eventuella fel och brister har därefterrättats till. Parker och gräsmattor har skötts enligtupprättad plan vilken bland annat innebär attGert Olsson/Bildarkivet.se45


Kommunen, verksamhetTeknisk servicedrygt 250 000 m² grönytor ansas och cirka 5 000sommarblommor planteras i urnor och rabatter.Personal har samlat in stora mängder sopor frånoffentliga platser och gästhamnar,samt skött serviceoch städning av offentligatoaletter.Arbetet med en lokalförsörjningsplansamt underhållsplanför kommunensfastigheter har pågått underåret. Underhållsplanen visarpå ett eftersatt underhåll avkommunens fastigheter. Lokalförsörjningsplanenskall ge ett underlag förkommunens lokalbehov framledes.Arbetet med försäljning av ett flertal av de kommunalägdafastigheterna pågår. Detta innebäräven kontinuerliga diskussioner kring objekteni en föreslagen försäljningslista.Inom gatu- och väghållningen har beläggningsarbetenskett efter VA-saneringar och även pågator som varit i behov av ny asfaltbeläggning.Ombyggnad av bussterminal och torgyta påBäckevikstorget i Kungshamn är genomförd.Gång- och cykelväg utmed Dinglevägen är färdigställd.Trafikverket har beslutat om plan förutbyggnad av gång- och cykelvägar inom VästraGötalandsregionen. För sträckan Väjern – Solvikscamping pågår projektering i Trafikverketsregi. Denna entreprenad beräknas kunna startaun der hösten 2013. Avtal om medfinansieringmotsvarande 50 procent för nämnda projekt hartecknats med Trafikverket.Trafikverket har beslutatom plan för utbyggnadav gång- och cykelvägarinom Västra Götalandsregionen.För sträckanVäjern – Solviks campingpågår projektering i Trafikverketsregi.Inom kost- och städverksamheten påbörjades imaj ”Fokus matglädje” – ett projekt för att lyftaden offentliga måltiden som en del i ständigaförbättringar.När det gäller investeringarhar om- och tillbyggnad avkommunhuset påbörjats under2012, och beräknas varafärdigt under 2013. Ombyggnadav före detta Malmstolenslokaler har genomförts underåret, dessa inrymmer nu en nybrandstation och kommundepåi HunnebostrandÅren som kommer. Tekniska avdelningenkommer under 2013 fortsätta fokusera på de beslutadeverksamhetsmålen samt målen för godekonomisk hushållning. Detta arbete, samt enbeslutad personalförstärkning inom avdelningen,Jesper Molin/Bildarkivet.se46


Kommunen, verksamhetTeknisk serviceFoto: Bettan Börjesson/Hovenäsets intresseförening tar upp badnätenkommer att leda det ständigt pågående arbetetmot ett mer kvalitetssäkrat och kundorienteratarbetssätt till en högre nivå än tidigare.Arbetet med energieffektiviseringar kommer attprioriteras, men det kommer att ställas krav påmer omfattande åtgärder än att byta värmeproduktionssystemför att kunna uppnå de uppsattamålen.Den pågående ombyggnationen av kommunkontoretär nödvändig ur arbetsmiljösynpunkt, menkommer också att skapa förutsättningar för eneffektivare lokalförsörjning.Trafikverkets plan för utbyggnad av gång- ochcykelvägar sträcker sig fram till årsskiftet2013/14. Förhoppningen är att en ny plan skallmedverka till att kommunens nät av cykelvägarkan byggas ut ytterligare.47


Kommunen, verksamhetAffärsverksamhetAffärsverksamhet. Affärsdrivande verksamhetomfattar Vatten- och avloppsverksamhetsamt Smögens FiskauktionVatten och avlopp. Uppdraget innebär attförvalta och utveckla kommunens VA-anläggningarsom består av:• Vattenverk Dale• Råvattentäkt Tåsteröd och Lilla Dale vatten• Avloppsreningsverk Omholmen, Hunnebostrand,Bohus-Malmön och Todderöd• Överföringsledningar, pumpstationer, tryckstegringsstationer,huvudledningar, kvartersledningar,serviser, bräddavlopp mm.Årets verksamhet. Omholmens avloppsreningsverkär under om- och utbyggnad blandannat avseende kväverening. Arbetet beräknasvara klart till sommaren 2013.Projektering pågår av en överföringsledning avspillvatten från Bohus Malmön, via Tullboden,till Omholmens avloppsreningsverk.Under året har det även projekterats för utbyggnadav Dale vattenverk för att förbättra lukt ochsmak på det kommunala dricksvattnet.Utbyte av gamla vatten- och spillvattenledningaroch komplettering med dagvattenledning hargjorts på ett antal sträckor under året. Denna VAsaneringpågår kontinuerlig enligt uppgjord plan.Åren som kommer. Överföringsledningenfrån Bohus Malmön via Tullboden beräknas varaklar inom några år. När detta är klart kommerreningsverket på Bohus Malmön att avvecklas.Utbyggnad för förbättring av dricksvattnetssmak och lukt beräknas ske inom de närmasteåren.Anne Dillner/Bildarkivet.se48


Kommunen, verksamhetAffärsverksamhetEn plan för utbyggnad av vatten- och avloppsledningarinom områden som idag inte är anslutnatill allmänt vatten- och avloppsnät kommer attarbetas fram.Fabian Fogelberg/Bildarkivet.seResultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 43 679 47 417 49 548Kostnader -38 747 -44 519 -42 398Resultat 4 932 2 898 7 150Skattefinansierat 0 0 0Till fond 4 932 2 898 7 150Balansräkning (tkr) 2010 2011 2012TillgångarAnläggningar 169 613 164 427 195 048Kundfordringar 5 659 3 110 12 872Avräkning kommunen 34 236 40 954 43 142Summa tillgångar 209 508 208 491 251 062Skulder och eget kapitalEget kapital 21 217 23 485 30 005Periodiserade anslutningsavgifter18 678 20 579 26 009Kommunlån 169 613 164 427 195 048Summa skulder o eget kapital 209 508 208 491 251 062EkonomiFörsäljningsintäkterna har underåret varit 1,2 Mkr högre än budgeterat,samtidigt som kostnaderna förvattenmätare och ledningsnät varit170 000 kronor respektive 1,4 Mkrlägre än budgeterat. Vattenverketbidrar med ett positivt resultat om1,5 Mkr vilket främst beror på lägrekapitalkostnader än budgeterat.Av årets överskott i verksamhetensamt balanserat överskott föreslås7,25 Mkr sättas av till investeringsfondenför utbyggnad av Omholmensavloppsreningsverk, som därefteruppgår till 19,5 Mkr. VA-verksamhetenstår inför betydande investeringarde närmaste åren.Bildarkivet.se49


Kommunen, verksamhetAffärsverksamhetFiskauktionen. Fiskauktionsverksamhetenskall omfatta lossningsverksamhet, försäljninggenom auktionsförrättning av fisk och skaldjursamt övriga uppgifter som följer av eller på annatsätt berör lossning eller försäljning.Årets verksamhet. Antalet båtar som landarvid auktionen har minskat något jämfört medförgående år. Då det gäller landade kvantiteter ärfördelningen mellan svenska och danska båtar 58procent respektive 42 procent.Antalet köpare har ökat från 40 till 47 under 2012.De utländska kunderna står för endast en liten delav inköpen. Av de svenska kunderna svarar de trestörsta för 45 procent av den totala omsättningen.Av köparna handlar drygt hälften på distans viaInternet och värdet av distansköpen utgör 45 procentav omsättningenÅren som kommer. Från 2013 bedrivs fiskauktionsverksamhetenav ett nybildat bolag, SmögensFiskauktion AB. Bolaget ägs till 100 procentav Sotenäs kommun. Av ägardirektivet framgåratt bolagets verksamhet på ett avgörande sätt ärviktigt för såväl fiskerinäring som besöksnäring.Bolagets långsiktiga utveckling skall ske med inriktningmot en ökande volym av hantering av fiskoch skaldjur. Detta skall ske genom en ökning avantalet leverantörer och kunder samt samverkanmed andra parter på marknaden. En stor osäkerhetsfaktori sammanhanget är hur fiskekvoternasstorlek kommer att utvecklas de närmsta åren.EkonomiFörsäljningen av fisk och skaldjur ökademed 9 Mkr (16 procent) jämfört med2011. Bakom den högre omsättningenstår en betydande ökning av landadekvantiteter av kräfta, dock med lägrepriser, samt en ökning av både priseroch kvantitet för kokt räka.Det negativa resultatet beror på omfattandefastighetsreparationer somgenomförts under året.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 68 455 63 589 73 279Kostnader -68 359 -63 843 -73 861Rörelseresultat 96 -254 -582Finansiella poster 40 337 193Resultat 136 83 -389Balansräkning (tkr) 2010 2011 2012TillgångarMark, byggnader & inventarier 465 387 310Fordringar, lager 8 220 5 550 2 644Kassa och bank 7 365 7 952 12 565Summa tillgångar 16 050 13 889 15 519Skulder och eget kapitalEget kapital 12 661 12 744 12 355Långfristiga skulder 0 0 0Kortfristiga skulder 3 396 1 145 3 164Summa skulder o eget kapital 16 050 13 889 15 51950


Kommunen, verksamhetMiljöMiljö. Samtliga kommunens förvaltningar hari uppdrag att ta fram mål och metoder för attkommunens miljöarbete skall bli övergripandeför en hållbar utveckling ur ekologiska, socialaoch kulturella aspekter.Energi- och miljöarbete. De kommunalaverksamheterna påverkar miljön. Beroende påenergiförbrukningens omfattning, val av energikällaoch material påverkas miljön i olika storutsträckning.I miljömålsarbetet har det tagits fram ett flertaldetaljerade miljömål för att främja kommunensarbete i de olika verksamheterna. Det handlarbland annat om att sprida information, att miljömålsanpassatillsynsverksamheten samt att tafram underlag för att kunna främja kommunensolika miljöer.Målsättning. Av kommunfullmäktiges antagnamål 2012 för god ekonomisk hushållning framgåratt energiförbrukningen i den kommunala verksamhetenskall minska. För byggnader och transporterskall energiförbrukningen ha minskat med10 procent år 2014. Kommunen totalt skall haminskat sin energiförbrukning med 25 procentår 2020 i jämförelse med år 2009. 60 procent avtransporterna skall drivas av förnybar energi år2014 och både byggnader och transporter skallvara oberoende av fossil energi år 2020.Kommunens antagna strategi för energieffektiviseringomfattar kommunala byggnader, transporter,gatu- och parkbelysning, dricksvattenförsörjning,gästhamnar och fritidsanläggningar.Måluppfyllelse. Energiförbrukningen inomsamtliga tekniska verksamheter i egen regi har2012 minskat med knappt 1 procent jämfört med2009. Jämfört med 2011 har energiförbrukningenminskat med 7 procent.Den totala energiförbrukningen i de kommunalägdabyggnaderna, Sotenäsbostäder undantaget,år 2012 uppgick till 9 514 MWh. Detta ären minskning med 12 procent sedan året innan.Oljeförbrukning kommunala fastigheter, (m 3 ) 2007-20125004003002001000 2007 2008 2009 2010 2011 2012OljeförbrukningUnder 2012 minskade oljeförbrukningenjämfört med 2011, från300 m³ till 160 m³, vilket beror på enkonvertering från oljepannor till värmepumparoch pelletsuppvärmning.Minskningen motsvarar 65 procent avoljeförbrukningen år 2009, samtidigthar pelletsförbrukningen de senastetre åren näst intill tredubblats. Fleraav de kvarvarande oljepannorna användsidag endast som spetsvärme,eller som beredskap vid långvarigaströmavbrott.51


Kommunen, verksamhetMiljöUnder 2012 har man hållit tre föredrag, medverkatvid sex tekniska samråd och haft ett 40-talkontakter med rådsökande.Josefine Engström/Bildarkivet.seJämfört med 2009 har energiförbrukningenminskat med 19 procent.Kommunen har ännu inte börjat konverteringenav bensin- och dieseldrivna fordon till fordonsom drivs av förnyelsebara energikällor då manännu inte kan tanka biogas inom Sotenäs kommun.Energi- och klimatrådgivning. Allmänhet, företagoch organisationer i Sotenäs kommun erbjudsen energi- och klimatrådgivning som ärkostnadsfri, opartisk och fri från kommersiellaintressen. Syftet med rådgivningen är att förmedlalokalt och regionalt anpassad kunskap omenergieffektivisering, energianvändning och klimatpåverkani lokaler, bostäder och transporter,där tyngdpunkten ligger på energianvändningoch energieffektivisering.Fastigheter. I kommunens energistrategi angesatt målet för minskad energianvändning i kommunalägdabyggnader är 10 procent fram till år2014 och 25 procent fram till år 2020. Strateginanger även att all eldning av fossil olja skall haupphört i maj 2017. Jämförelseår är 2009. I ochmed strategins framtagande finns underlag förett systematiskt och planerat arbete då det gällerenergisparåtgärder i det kommunala fastighetsbeståndet.Energiförbrukningen i de kommunägda byggnadernautgör drygt hälften av kommunens totalaförbrukning. Inom fastighetsverksamheten haren rad åtgärder vidtagits under året, dels för attminska beroendet av olja, dels för att minskaenergiförbrukningen. Detta arbete kommer ävenatt vara högt prioriterat under åren som kommer.Gatubelysning. Under året har 25 styckensolcellsdrivna gatubelysningar monterats påstrandpromenaden i Bovallstrand. Sedan 2011 ärsamtliga ljuspunkter med gammal kvicksilverbelysningutbytta till energisnålare högtrycksnatrium.Gatubelysningen förbrukade 1 518 MWh elunder 2012, viket är en sänkning med 356 MWheller 29 procent sedan 2009 då förbrukningenuppgick till 1 874 MWh. Elkostnaden för gatubelysningenhar, jämfört med år 2009, minskatmed 26 procent från knappt 2,4 Mkr till drygt1,7 Mkr år 2012.52


Kommunen, verksamhetMiljöTransporter. I kommunens energistrategi angesatt målet för minskad energianvändning gällandetransporter är 10 procent fram till år 2014 och 25procent fram till år 2020, då transporterna skallvara oberoende av fossil energi. Jämförelseårär 2009.Samordning och styrning av kommunens fordonsparkligger under en gemensam fordonsenhet.Under 2012 har antalet fordon ökat med 7 procenteller 9 fordon jämfört med året innan. Antaletmiljöklassade fordon har under samma periodökat med 253 procent från 17 till 43 stycken.År 2009 användes inga miljöklassade fordon.Antalet körda km har ökat med cirka 6 procenteller 420 000 km jämfört med 2011. Drivmedelskostnadenunder samma period har ökat med17 procent.Under 2012 har 500 meter gång- och cykelvägbyggts utmed Dinglevägen, från infarten tillSmögenbron och ner mot Kungshamns centrum.Trafikverket har påbörjat projektering av ytterligare900 meter gång- och cykelväg från Väjernoch norrut, mot infarten till Solviks camping.Renhållning. Verksamheten har i uppdrag attskapa en långsiktigt hållbar och miljöriktigavfallshantering där målet är att minimera ochbegränsa mängden avfall samt återvinna ochåteranvända avfall så långt det är möjligt. Underåret har en plockanalys av hushållens soppåsargenomförts i syfte att kunna utveckla insamling,taxor och kommunikation och få med boende påen betydligt bättre källsortering.Foto: Amie Stobenius/Föreningen Tôllar ô SeielUtbildningar i ECO-driving för förare och farligtavfall för ÅVC-personal har genomförts.Arbetet med ett förprojekt i syfte att skapa engemensam biogasanläggning mellan UddevallaEnergi och Rambo för rötning av matavfall ochavloppsslam för tillverkning av fordonsgas harfortsatt under året.54


Kommunen, verksamhetMiljöMyndighetsutövning. För myndighetsutövningeninom miljöområdet ansvarar miljö- ochbyggnämndenMålsättning. Av de tillsynsobjekt som finns inommiljö- och hälsoskyddsområdet och betalar fulltillsynsavgift ska 100 procent inspekteras under2011. Handläggningstiden för ansökningar inommiljö- och hälsoskyddsärenden ska i genomsnittinte vara längre än 60 dagar.Alla inkomna klagomål som rör inomhusmiljöska handläggas och vid behov ska verksamhetsutövarenåläggas att åtgärda bristerna.Måluppfyllelse. Under 2012 har följande andelobjekt besökts inom varje område: livsmedel85 procent, hälsoskydd 100 procent, miljöskydd81 procent.Under 2012 har den genomsnittliga handläggningstidenför respektive område varit följande:hälsoskydd 43 dagar, livsmedel 58 dagar, miljöskydd55 dagar.Under 2012 har det inkommit sju klagomål påinomhusmiljö, vilka även har handlagts.Årets verksamhet. Årets verksamhet har präglatsav sammanslagningen av de tre miljöenheternai Lysekil, Munkedal och Sotenäs. Generellt kansägas att tillsynsverksamheten fungerat bra menatt mycket kraft lagts på att få ihop gemensamverksamhets- och tillsynsplanering. Detta förklararockså varför handläggningstiden ökat ochmåluppfyllelsen ej har nåtts. Miljömålsarbetet ärpåbörjad och skall presenteras för miljönämndeni april 2013.Åren som kommer. Huvuduppgiften framöverär att hitta samarbetsformer mellan den gemensammamiljönämnden och respektive kommunskommunstyrelser och övriga nämnder, däriblandbyggnadsnämnden. Detsamma gäller en optimeringav verksamhetsplanering, tillsynsplan,handläggningstider, gemensamma rutiner föratt uppnå uppställda mål och lagkrav.Ärenden (antal) 2012Genomförda livsmedelsinspektioner 138Genomförda miljöskyddsinspektioner 27Genomförda hälsoskyddsinspektioner 20Genomförda inspektioner u-anläggningar hälsoskydd 0Genomförda inspektioner u-anläggningar miljöskydd 0Antal värmepumpsanmälningar 89Antal registreringar av livsmedelsverksamhet 28Antal ”enskilda avlopp”-ärenden 17Antal strandskyddsdispensärenden 10Totalt antal ärenden miljöenheten 329Rebecca Wallin/Bildarkivet.se55


Kommunen, verksamhetRäddning & säkerhetRäddning och säkerhet. Verksamhetenhar som övergripande uppgifter att svara förräddningstjänst inom kommunen, enligt lagen omskydd mot olyckor, lagen om brandfarliga ochexplosiva varor och av kommunfullmäktige antagnahandlingsprogram för skydd mot olyckor.Målsättning. Räddningstjänsten skall verkaför att alla människor som bor, verkar och vistas ikommunen skall ha en säker och trygg miljö. Dåen olycka inträffar skall räddningstjänsten på ettsäkert och professionellt sätt ingripa i kommunenoch dess närhet.Måluppfyllelse. Inom kommunens geografiskaområde utövar räddningstjänsten tillsyn avefterlevnaden utifrån Lagen (2003:788) skyddmot olyckor (LSO) samt Lagen (2010:1011) ombrandfarliga och explosivavaror (LBE). Genom tillsyner,råd och informationhar verksamheten bedrivits för att höja nivån påskyddet så att ett tillfredsställande och likvärdigtskydd mot olyckor uppnåtts.Räddningstjänsten har utvecklat organisationenså att den i större utsträckning styrs utifrån människorsbehov och önskemål.Samverkansarbetet med räddningstjänsterna iregionen norra Bohuslän sker fortlöpande ochmöten med tillsynsgrupper och räddningschefersker enligt plan. Befälssamverkan med Tanumoch Strömstad har utvecklats genom att jourhavandebefäl är tillika tjänsteman i beredskap föromsorgen i Sotenäs kommun.Säkerhet på campingplatsersamt säkerhet i gästhamnarVerksamheten har således bedrivits i enlighetmed lagstiftning som reglerar räddningstjänstensverksamhet och därtill handlingsprogrammetsmål.Årets verksamhet. Under 2012 genomfördes68 LSO-tillsyner samt 6 LBE-tillsyner.På grund av stor belastning på tillståndsgivandeunder våren har de planerade tillsynerna föråret ej utförts enligt plan, de kommer iställetatt utföras under våren 2013. Tillsammans medmiljö- och hälsoskyddsverksamheten samt skorstensfejarmästarenhar gemensamma tillsynerutförts enligt plan.Räddningstjänsten utförde 293 utryckningar under2012, en marginell skillnad mot förra årets296 utryckningar. En väsentlig skillnad mellan år2012 och 2011 är antalet I Väntan På Ambulanslarm(IVPA), vilka harfördubblats. Övriga larmhar under året varit färreän året innan. Inga långvariga insatser har gjorts,däremot har räddningstjänsten varit kallad vidtvå stycken tragiska dödsolyckor i trafiken.Deltidspersonalen har vid ett flertal tillfällen, iförebyggande syfte, varit rådgivande till allmänhetenför ett säkrare hem och en tryggare fritid.Teman för året har varit: säkerhet på campingplatsersamt säkerhet i gästhamnar. Elever ochpersonal inom skolan, kommunens vårdpersonalsamt övriga kommunala förvaltningar har utbildatsi brandskydd/sjukvårdsutbildning, och ihjärt- lungräddning.56


Kommunen, verksamhetRäddning & säkerhetMarcus Lundstedt/Bildarkivet.seGenom Brandskyddsföreningen har även ettflertal utbildningar i ”heta arbeten” genomförts.Projekt Vattendykning följer planen. Två dykarehar utbildades under året och det finns nu tiobrandmän med rätt kompetens. Målet är totalttolv utbildade brandmän år 2013, samt att detskall finnas dygnet-runt-jour under sommaren2013 i norra Bohuslän.Under året har dykenheten även haft till uppdrag,utöver direkta larm, att undersöka badplatserefter farliga hinder under vattnet, i Uddevallaoch Sotenäs kommuner.Egen personal har utbildats enligt plan.Åren som kommer. Räddningstjänstenskall arbeta för att utveckla organisationen så attden i större utsträckning styrs från människorsbehov och önskemål.Verksamheten skall fortsätta att utveckla samarbetetmed kommunens övriga enheter samt medpolis och skorstensfejare. Alkoholhandläggarenkommer att från och med 2013 vara placerad iräddningstjänstens lokaler, vilket kommer stärkasamverkan i tillsynsarbetet.Räddningstjänsten kommer att verka för arbetetgår framåt enligt konceptet ”Säker och Trygg”kommun.57


Kommunen, verksamhetFolkhälsa - välfärdsredovisningFolkhälsa - välfärdsredovisning. Allakommuner vill skapa förutsättningar för en godlivsmiljö och levnadsvillkor för alla invånare.En god arbetsmarknad, bra bostadsmiljöer,möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation,kommunikationer och tillgång till vård, omsorgoch bra utbildning är alla faktorer som påverkarmänniskor hälsa.Ett aktivt folkhälsoarbete med väl avvägda hälsofrämjandeoch förebyggande insatser ger bådemänskliga och ekonomiska besparingar samtbidrar till en positiv samhällsutveckling.Hälsa är en resurs i vardagen – hälsa skapasdär människor tillbringar sitt vardagsliv, därde utbildas, arbetar, leker och lever.Folkhälsa är ett mål för samhället – folkhälsahandlar om befolkningens hälsoläge, hälsansutveckling och fördelningen av hälsa mellangrupper och områden i kommunen/samhället.Målsättning. Det övergripande målet medfolkhälsoarbetet i Sotenäs är ”Att skapa samhälleligaförutsättningar för en god hälsa på likavillkor för alla Sotenäsbor”. Prioriterade områdenunder 2012 har varit:• trygga och goda uppväxtvillkor• goda levnadsvanor• trygg, säker och tillgänglig kommun• åldrande med livskvalitetBakgrundsvariabler för Sotenäs.Befolkning - Sotenäs har den äldsta befolkningeni Fyrbodal och bland den äldsta i landet. Befolkningensåldersfördelning har betydelse för hurfolkhälsan utvecklas och andelen vuxna i fertilålder skulle behöva öka för att säkra en god befolkningsutveckling.Under 2012 föddes 65 barn,vilket är 4 barn fler än 2011, medan 124 personeravled.Utbildning är både en resurs och en viktig komponenti människors välfärd. En god utbildningger bättre möjlighet till arbete och försörjningvarför förskola och skola är en viktig och hälsofrämjandearena. Sotenäselevernas behörighettill gymnasieskolan ligger på en hög nivå.Resultaten för 2012 visar att andelen elever medgodkända betyg i kärnämnena är 88 procent (jmfriket 87 procent) vilket är en minskning från föregåendeår.I Sotenäs är utbildningsnivån för den vuxnabefolkningen något lägre än i riket, framföralltdå det gäller eftergymnasial utbildning. Förhållandetser likadant ut för både män och kvinnor.Förvärvsarbete är en viktig faktor för individen,både ekonomiskt och socialt, och bidrar till enallmänt förbättrad folkhälsa samt minskar desociala skillnaderna i ohälsa.Andelen öppet arbetslösa i Sotenäs ligger i jämförelsemed riket och övriga kommuner i norraBohuslän bra till. Siffrorna har dock till skillnadfrån föregående år ökat. I december 2012 var andelenarbetslösa, 16-64 år i Sotenäs, 4,4 procentjämfört med rikets 6,5 procent. Största andelenarbetslösa återfinns i gruppen 18-24 år. Andelenhushåll med ekonomiskt bistånd är också låg iSotenäs.58


Kommunen, verksamhetFolkhälsa - välfärdsredovisningTrygga och goda uppväxtvillkor. Attha en trygg och säker uppväxt är bland det viktigastei livet. En bra skola, en meningsfull fritidoch trygga familjeförhållanden är viktiga indikatorerpå välbefinnande.• De allra flesta elever anser sig ha en god hälsaoch trivs bra med livet. Andelen Sotenäseleveri åk 9 som vid den senaste drogvaneundersökningensvarat att de ”trivs bra med livet justnu” är högre än genomsnittet för norra Bohuslän.Flickor anger däremot generellt sett oftareett sämre välbefinnande och en sämre hälsa.• Hälsoproblem är vanligare i socialt utsattagrupper. En knapp ekonomi begränsar mångagånger barns möjlighet till att ta del av sådantsom de själva upplever som viktigt. Enligtden senaste rapporten om ”Barnfattigdom”som varje år tas fram av Rädda barnen lever11 procent av barnen i Sotenäs mellan 0-17år i ekonomiskt utsatta hushåll. Motsvarandesiffra för riket är 13 procent. Denna siffra harökat sedan förra mätningen gjordesLevnadsvanor. Ett av de stora folkhälsoproblemenär vår allt mer stillasittande fritid och denstora andelen män och kvinnor med övervikt ochfetma. Användandet av olika droger i samhälletökar och sjunker allt längre ned i åldrarna.Arbetet med att minska bruket av tobak, alkoholoch narkotika är därför en viktig del i folkhälsoarbetet.• Andelen vuxna med stillasittande fritid i Sotenäsligger på 14 procent enligt senaste folkhälsoenkäten2011. Generellt sett är personersom yrkesarbetar, har lång utbildning och godekonomi, de som är mest fysiskt aktiva.• Dödligheten i KOL i Sotenäs ligger överriksgenomsnittet för både kvinnor och män.Tidig rökdebut är en stor riskfaktor varförförebyggande insatser är viktiga. Oroväckandeär att andelen dagligrökare bland framföralltunga kvinnor i Sotenäs har ökat ochligger betydligt över riksgenomsnittet. Alkoholkonsumtionenbland elever i åk 9 har gåttned men ligger i jämförelse med riket högt.Andelen intensivkonsumenter ligger betydligt59


Kommunen, verksamhetFolkhälsa - välfärdsredovisningöver genomsnittet hos både pojkar och flickorjämfört med både norra Bohuslän och riket.• Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs9 har gått ned men ligger i jämförelse med rikethögt. Andelen intensivkonsumenter liggerbetydligt över genomsnittet hos både pojkaroch flickor jämfört med både norra Bohuslänoch riket.Trygghet och säkerhet. Att känna sigtrygg och säker i det samhälle man lever i harbetydelse för den enskilde individens hälsa ochär också en viktig faktor i ett välfärdssamhälle.Sotenäs kommun arbetar aktivt mot ökad säkerhetoch trygghet. Arbete pågår med förebyggandeinsatser mot bland annat fallskador, våldi nära relationer, brottförebyggande arbete samtinsatser kring trafiksäkerhet.• Sotenäs har liksom tidigare år färre anmäldabrott är snittet för både riket och länet.• Fallskador är ett av de största folkhälsoproblemenbland äldre. Den stora andelen fraktureråterfinns i åldersgruppen 65 år och äldre.Kvinnor står för den största andelen av fallskadorna.Den totala andelen höftledsfrakturer2012 har minskat kraftigt jämfört med föregåendeår och är den lägsta på många år.• Att kunna simma är en viktig kunskap i enkommun vid kusten där mycket friluftsliv skeri och på vattnet. Bland eleverna i årskurs 5läsåret 11/12 är andelen simkunniga 78 procentvilket är sämre än föregående år.• Att kunna simma är en viktig kunskap i enkommun vid kusten där mycket friluftsliv skeri och på vattnet. Bland eleverna i åk 5 läsåret09/10 är andelen simkunniga 96 procent ochligger på ungefär samma nivå som föregåendeår.• Sotenäs har fler kvinnor vårdade på sjukhus pågrund av skada än riket och regionen under perioden2007-2009. För män ligger siffran på enlägre nivå. Antalet skadade män och kvinnorhar dock gått stadigt nedåt under den senastetioårsperioden.FolkhälsoindexDiagrammet jämför Sotenäs medriket som helhet enligt den senasttillgängliga statistiken, och visar 16indikatorer - alla med betydelse förfolkhälsans utveckling. Ett värde över1 betyder att kommunens värde ärbättre än riket. Index för 2012 är113, vilket innebär att Sotenäs ligger13 procent bättre än riket utifråningående indikatorer. Index för 2012ligger på ungefär samma nivå somtidigare år.FolkhälsoindexSotenäsRiketSjälvskattad bra hälsaIntensivkonsumenterav alkohol åk 9Dagligrökare åk 9Fysiskt aktivaÖvervikt och fetma,vuxnaMedellivslängd2,52,01,51,00,5ArbetslöshetValdeltagande riksdagBarnfattigdomBehörighet tillgymnasietSjukpenningtalBiståndsmottagareSjälvmord60Anmälda brottDödlighet i skadorInlagd på och förgiftningarsjukhus pga skada


Foto: Helena Jonsson/Stolta ryttarinnor från Sotenäs Fältrittklubb med de högt efterlängtade prisrosetterna


Kommunen, ekonomiRedovisningsmodell & principerRedovisningsmodell och redovisningsprincipen.Den kommunala redovisningslagenreglerar den externa redovisningen.Årsredovisningen skall enligt lagen innehållaresultat- och balansräkning samt en finansieringsanalys.För kommunens interna redovisningtillkommer även drift- och investeringsredovisning.Enligt lagen skall årsredovisningen ävenomfatta koncernredovisning, utgörande sammanställdaresultat- och balansräkningar förkommunen och de bolag, som kommunen harbetydande inflytande i.Finansiell analys. I anslutning till resultaträkning,kassaflödesrapport och balansräkninggörs en analys av kommunens finansiella lägeoch utveckling.Övergripande principer. I den löpanderedovisningen och vid upprättandet av årsredovisningenföljs ett antal övergripande redovisningsprinciper,som skapar det normverk somstyr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysenav den finansiella ställningen och utvecklingenbaseras på antagandet att dessa principerhar följts.Principerna är följande:• principen om pågående verksamhet• försiktighets- och matchningsprincipen• principen om öppenhetDen kommunala redovisningen utgår från synsättetatt verksamheten skall fortsätta att bedrivasinom överskådlig tid.Värderingen skall präglas av försiktighet; tillgångarfår aldrig övervärderas, skulder får aldrigundervärderas, förluster skall alltid föregripasoch vinster får aldrig föregripas. Vidare gälleratt redovisningen skall ske på ett öppet sätt.Tillämpning av redovisningsprinciper.I 2012 års bokföring och bokslut har denkommunala redovisningslagens bestämmelser iallt väsentligt tillämpats. Kommunen följer derekommendationer som lämnats av Rådet förkommunal redovisning (RKR). Nedan följer enkort beskrivning av vissa väsentliga principersom påverkar bokslut och redovisning.Skatteintäkter. Redovisning av kommunala skatteintäktersker enligt rekommendation om redovisningav skatteintäkter från Rådet för kommunalredovisning. Detta innebär att skatteintäkterbaseras på decemberprognosen från SverigesKommuner och Landsting (SKL).Pensioner. Pensionsskulden redovisas enligtden blandade modellen. Pensionsåtaganden,som uppkommit före 1998, redovisas inklusivelöneskatt som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld,som uppkommit därefter, redovisassom avsättning i balansräkningen. Den årligaförändringen av avsättningen redovisas i verksamhetsresultatet.Intjänad pension 2012 (individuelldel) är inklusive löneskatt kostnadsfördoch redovisad som kortfristig skuld och skallbetalas i mars 2013.62


Kommunen, ekonomiRedovisningsmodell & principerLånekostnader vid investeringar. Anläggningstillgångarär upptagna till anskaffningsvärdeminskat med investeringsbidrag och avskrivningar.Räntekostnader under investeringstidenräknas inte in i anläggningtillgångens anskaffningsvärdeutan belastar resultatet för den periodde hänför sig till.Avskrivningar. Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärdeminskat med investeringsbidrag.Avskrivningstiderna baseras på anläggningarnasberäknade ekonomiska livslängd.Avskrivningstider:• Förvaltningsfastigheter50 år• Övriga verksamhetsfastigheter 33 år• VA-ledningar50 år• Övriga VA-anläggningar 20 år• Inventarier exkl. datorutrustning 5 år• Datorutrustning3 årLeasing. Hyresavtal för specialanpassade lokaler,nämligen Kvarnbergshemmet, Stenhuggaregatansgruppboende och brandstationen redovisasenligt RKR:s rekommendation och upptas i balansräkningen.Exploateringsfastigheter. Färdigställda osåldaindustri- och bostadstomter i exploateringsområdenredovisas som omsättningstillgångar.Anslutningsavgifter. Av anslutningsavgifter iVA-verksamheten intäktsförs 10 % första åretoch resterande belopp periodiseras på 30 år. Denekonomiska redovisningen i VA-verksamhetenföljer riktlinjerna i ”Lagen om allmänna vattentjänster”som trädde i kraft 1 januari 2007.Återställningskostnader. Inom avfallshanteringenhar den totala återställningskostnadenför deponianläggningen på Hogenäs beräknatstill 16,2 Mkr. Hittills har betalats 1,1 Mkr föråterställning vilket innebär att återstående utbetalningaruppgår till 15,1 Mkr. I balansräkningenuppgår avsättningen till 14,0 Mkr vilket är ennuvärdeberäkning av kommande utbetalningartill och med 2018 då återställningen beräknasvara klar.Den diskonteringsränta som använts i beräkningenuppgår till 2,8 procent63


Kommunen, ekonomiResultaträkningResultaträkning (belopp i tkr) 2010 2011 2012 NotVerksamhetens intäkter 223 724 223 776 245 107 1Verksamhetens kostnader -595 051 -598 991 -622 428 2Avskrivningar -33 553 -35 035 -37 765 3Verksamhetsresultat -404 880 -410 250 -415 086Skatteintäkter 356 950 368 960 363 807 4Generella statsbidrag och utjämning 58 956 59 117 66 779 5Finansiella intäkter 1 727 2 562 3 684 6Finansiella kostnader -2 028 -2 903 -3 890 7Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 10 725 17 486 15 294Årets resultat 10 725 17 486 15 294 8Årets resultat. Årets resultat uppgår till 15,3Mkr vilket är 2,2 Mkr sämre än föregående år. Resultatetinnebär att kommunen för elfte året i rad redovisaröverskott. I resultatet ingår reavinster från försäljningav befintliga fastigheter med 1,8 Mkr. Dessa intäkterskall räknas av vid avstämning mot det lagstadgadebalanskravet. Årets resultat enligt balanskravet uppgårsåledes till 13,5 MkrVerksamhetsresultat. Verksamhetens resultateller nettokostnad uppgår till -415,1 Mkr vilket är enökning från 2012 med 1,2 procent. För att långsiktigtbibehålla en hållbar ekonomi i kommunen är det viktigtatt verksamhetsresultatet inte ökar snabbare änskatte- och bidragsintäkter. Ökningen av skatte- ochbidragsintäkter från 2011 uppgår till 0,6 procent. De tresenaste åren har verksamhetsresultatet förbättratsmed överskott i exploateringsverksamhet, affärsdrivandeverksamhet och reavinster. Om dessa verksamheterräknas bort har nettokostnaden för den rent skattefinansieradeverksamheten ökat med 1,0 procent,det vill säga något högre än ökningen av skatte- ochbidragsintäkter.Verksamhetens intäkter har ökat 21,6 Mkr jämfört medföregående år. Omsättningen vid fiskauktionen är 9,7Mkr högre än föregående år medan intäkter från övrigförsäljning samt taxor och avgifter ökat med 3,6 Mkreller 2,4 procent. Bidrag från migrationsverket har ökatmed 7,0 Mkr för att täcka kommunens kostnader förflyktingverksamhet. I årets intäkter ingår en engångsposti form av återbetalda premier från AFA Försäkringmotsvarande 9,6 Mkr medan överskott från exploateringsverksamhetenoch vinster från övrig fastighetsförsäljningär 7,6 Mkr lägre än föregående år. Intäkterna förskattefinansierad verksamhet uppgår till 122,1 Mkr ochutgörs till största delen av statsbidrag, hyresintäktersamt barnomsorgs- och äldreomsorgsavgifter. Intäkteri den affärsdrivande verksamheten uppgår till 123,0 Mkr,eller 50 procent, vilket är en för kommuner relativt storandel. Förklaringen är fiskauktionens verksamhet somunder 2012 omsatte 73,3 Mkr.Kostnaderna har, exklusive den högre omsättningen vidfiskauktionen, ökat med 2,5 procent från 2011. Personalkostnaderna,exklusive pensionskostnader, har ökat2,7 procent medan övriga kostnader minskat något.Avskrivningarna har ökat kraftigt de senaste åren delstill följd av den stora investeringsvolymen dels som enföljd av omklassificering av anläggningstillgångar.Skatteintäkter, generella statsbidragoch utjämning. Skatteväxlingen medregionen i samband med det överförda ansvaret förkollektivtrafiken har medfört lägre skatteintäkter med7,2 Mkr och högre utjämningsbidrag med 3,6 Mkr jämförtmed föregående år.Sotenäs eget skatteunderlag har ökat stadigt under desenaste åren och uppgick för 2012 till 100 procent avmedelskattekraften bland landets kommuner. Via detstatliga utjämningssystemet kompenseras kommunermed låg skattekraft vilket innebär att kommunensökade skattekraft motsvaras av minskad inkomstutjämning.Det som är avgörande för kommunens skatte- och bidragsintäkterär antalet invånare. Minskat invånarantalinnebar att skatteintäkterna 2012 blev 1,6 Mkr lägre änvid oförändrat antal invånare.64


Kommunen, ekonomiKassaflödesrapportKassaflödesrapport (belopp i tkr) 2010 2011 2012 NotDen löpande verksamhetenÅrets resultat 10 725 17 486 15 294Justering för ej likviditetspåverkande poster 20 883 24 654 30 287 9Kassaflöde från den löpande verksamheten 31 608 42 140 45 581KapitalbindningFörändring av förråd -66 -60 36Förändring korta fordringar -6 541 -15 154 -19 839Förändring korta skulder 5 130 -17223 17 544Omklassificering av tillgångar -404Förändring av kapitalbindning -1 477 -32 437 -2 663InvesteringarInköp av materiella tillgångar -70 631 -87 598 -104 120Försäljning av fastigheter 16 224 17 997 8 841Placeringar i värdepapper -1 908 2 000 540Investeringsnetto -56 315 -67 601 -94 739FinansieringÅterbetald utlåning 423 413 2 514Långfristig upplåning 14 82 754 46 161Finansieringsnetto 437 83 167 48 675Årets kassaflöde -25 747 -25 269 -3 146Finansnetto. Kommunens finansnetto är även2012 negativt. Ökade finansiella intäkter 2012 beror påatt borgensavgiften från Sotenäsbostäder höjts. De finansiellakostnadernas ökning beror på ökad upplåning.Årets kassaflöde. De likvida medlen har underåret minskat och uppgick vid årets slut till 27,0 Mkr.Löpande verksamhet. Kommunens resultatexklusive intäkter i exploateringsverksamheten samtavskrivningar och andra ej likviditetspåverkande posterger ett positivt kassaflöde med 45,6 Mkr. Om kommunenvill undvika upplåning är det detta överskott somlångsiktigt utgör utrymmet för investeringsverksamhetexklusive exploatering.Kapitalbindning. Förändringar i kapitalbindning,det vill säga kortfristiga tillgångar och skulder,kan skifta betydligt mellan åren beroende på hur betalningarfrån kunder och till leverantörer faller ut runtårsskiftet.Under året har likviditeten inte påverkats negativt i såhög utsträckning genom att ökade korta fordringarkompenserats av ökade korta skulder.Investeringsverksamhet. Kommunensnettoinvesteringar i materiella tillgångar under 2012uppgick till 104,1 Mkr. Med avdrag för inkomster frånfastighetsförsäljning uppgick nettoflödet till 95,3 Mkrdet vill säga betydligt över kassaflödet från den löpandeverksamheten. Under de 5 senaste åren har nettoflödeti investeringsverksamheten i genomsnitt legat på64,2 Mkr vilket inte har motsvarats av kassaflödet i denlöpande verksamheten.Finansiering. Återbetald utlåning avser amorteringfrån BRF Ljungberget på Bohus-Malmön avseendedet lån som kommunen övertagit av föreningenoch sedan lånat ut till föreningen samt reglering av enfordran i samband med återtag av en såld fastighet.Under året har kommunen tagit upp nya lån från kreditinstitutmed 40,0 Mkr. Upplåningen har varit nödvändigmed hänsyn till den höga investeringsvolymen.65


Kommunen, ekonomiBalansräkningBalansräkning (belopp i tkr) 2010 2011 2012 NotTillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 0 0 0 10Materiella anläggningstillgångar:Mark, byggnader och tekn. anl. 553 089 614 449 656 967 11Pågående ny- och ombyggnad 23 255 31 636 59 314 12Maskiner och inventarier 18 501 19 457 20 842 13Finansiella anläggningstillgångar 43 091 42 778 39 724 14Summa anläggningstillgångar 637 937 708 370 776 849OmsättningstillgångarLager 14 000 9 423 8 403 15Fordringar 29 137 44 291 64 130 16Kassa och bank 4 868 30 137 26 991 17Summa omsättningstillgångar 48 004 83 851 99 524Summa tillgångar 685 941 792 221 876 371Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 432 178 449 664 464 959 18därav årets resultat 10 725 17 486 15 294AvsättningarAvsättningar för pensioner 3 073 3 273 4 201 19Övriga avsättningar 10 206 13 846 13 951 20Summa avsättningar 13 279 17 119 18 152SkulderLångfristiga skulder 133 895 236 073 286 351 21Kortfristiga skulder 106 588 89 365 106 909 22Summa skulder 240 483 325 438 393 260Summa eget kapital, avsättningar och skulder 685 941 792 221 876 371AnsvarsförbindelserPensionsförpliktelser 217 603 239 504 234 837 19Övriga ansvarsförbindelser 469 857 462 921 477 182 2366


Kommunen, ekonomiBalansräkningAnläggningstillgångar. Kommunens materiellaanläggningstillgångar har ökat med 101,5 Mkroch uppgår till 737,1 Mkr. Av dessa anläggningar avser274,4 Mkr affärsverksamhet och hamnanläggningar.Värdet på anläggningar i övrig verksamhet uppgår till462,7 Mkr varav 104,9 Mkr utgörs av hyrda fastighetersom skall redovisas i balansräkningen.Omsättningstillgångar. Kommunens ökadefordringar beror på ökade kundfordringar och ökad fordranpå moms.De likvida medlen (kassa och bank) har minskat med3,1 kr under 2012 och uppgick vid bokslutet till 27,0 Mkr.Kommunens checkräkningskredit uppgår till 20,0 MkrEget kapital. Kommunens egna kapital uppgårtill 465,0 Mkr vilket innebär att soliditeten enligt balansräkningenär 53 procent, en minskning med 4 procentenheterfrån 2011. Den försämrade soliditeten förklarasav den stora ökningen av balansomslutningen vilketfrämst beror på den höga investeringsvolymen. Inklusivesamtliga pensionsåtaganden uppgår soliditetentill 26 procent.Avsättningar. Kommunens avsättning för pensioneravser pensioner enligt PA-KL och efterlevandepension.Övriga avsättningar avser beräknade återställningskostnaderför avfallsanläggningen vid Hogenäs. Avsättningenär en nuvärdeberäkning av återståendeutbetalningarSkulder. Kommunens låneskuld har under året ökat40 Mkr. Samtliga lån har tagits upp hos Kommuninvesti Sverige AB.Skulden för hyrda fastigheter har ökat 6,6 Mkr, beroendepå att en lägre diskonteringsränta använts vidskuldberäkningen. Kommunen har ett återstående lånfrån EU:s strukturfonder. Detta lån skrivs av med 10procent per år.De kortfristiga skuldernas ökning beror på ökade leverantörsskuldersamt ökning av ej fakturerade kostnader.Lars Forsstedt/Bildarkivet.se67


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 1 Verksamhetens intäkter 2010 2011 2012Försäljning av varor och tjänster 78 609 76 763 84 545Vatten- och renhållningsavgifter 41 859 42 510 44 691Hamnavgifter 9 457 10 251 11 502Förrättnings- och granskningsavgifter 7 102 7 438 7 733Auktionsprovision 2 953 2 755 3 200Barnomsorgsavgifter 3 946 3 801 3 713Äldre- och handikappomsorgsavgifter 2 896 3 290 3 338Bostadshyror (äldre- och handikappomsorg) 7 200 7 556 7 281Övriga lokal- och bostadshyror 7 884 7 732 7 966Markhyror och arrenden 6 164 6 438 6 608Statsbidrag, EU-bidrag 38 475 34 561 41 029Försäljning av verksamhet 2 917 3 830 5 134Tomtförsäljning 7 088 351 4 717Realisationsvinster vid försäljning av fastigheter 4 408 13 841 1 848Återbetalning av premier, AFA Försäkring 9 579Övriga bidrag och intäkter 2 766 2 658 2 223Summa 223 724 223 776 245 107Not 2 Verksamhetens kostnader 2010 2011 2012Personalkostnader 318 389 327 882 336 618Pensionskostnader 19 531 18 583 23 492Köp av verksamhet 73 466 72 084 77 071Lokal- och fastighetskostnader 34 907 33 420 30 556Bidrag, transfereringar 13 368 14 122 14 943Övriga varor och tjänster 135 390 132 900 139 747Summa 595 051 598 991 622 428Not 3 Avskrivningar 2010 2011 2012Balanserade utgifter och goodwill 0 0 0Byggnader och tekniska anläggningar 27 689 29 424 31 658Maskiner och inventarier 5 636 5 611 6 107Justeringar 228 0 0Summa 33 553 35 035 37 765Not 4 Skatteintäkter 2010 2011 2012Preliminära skatteinbetalningar för inkomståret 352 565 361 065 359 675Prognos slutavräkning för inkomståret 4 149 6 584 4 068Definitiv slutavräkning för föregående år 236 1 311 64Summa 356 950 368 960 363 80768


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 5 Generella stats- och utjämningsbidrag 2010 2011 2012Inkomstutjämningsbidrag 40 595 37 619 44 545Kostnadsutjämningsavgift -6 387 -7 453 -3 770Införandebidrag 0 0 0LSS-utjämning, avgift/bidrag -4 018 856 505Regleringsavgift/bidrag 2 234 9 269 4 437Tillfälligt konjunkturstöd 8 872 0 0Kommunal fastighetsavgift 17 560 18 826 21 062Summa 58 956 59 117 66 779Not 6 Finansiella intäkter 2010 2011 2012Ränteintäkter 1 331 2 163 3 399Räntebidrag 0 0 0Utdelning, aktier och andelar 397 397 282Övriga finansiella intäkter 0 2 3Summa 1 727 2 562 3 684Not 7 Finansiella kostnader 2010 2011 2012Räntekostnader, lån 1 768 2 640 3 584Räntekostnader, pensionsavsättning 97 92 60Övriga finansiella kostnader 163 171 246Summa 2 028 2 903 3 890Not 8 Årets resultat 2010 2011 2012Justering enligt balanskravet:Årets resultat enligt resultaträkning 10 725 17 486 15 294Avgår vinst vid försäljning av anläggningstillgångar (ej exploateringsverksamhet)-4 408 -13 841 -1 848Summa 6 317 3 645 13 446Not 9 Ej likviditetspåverkande poster 2010 2011 2012Avskrivningar 33 553 35 035 37 765Reavinster -11 710 -14 353 -6 039Pensionsavsättning -286 200 928Avsättning återställande av avfallstipp 1 606 3 640 105Värdereglering industritomter 0 2 700 0Avskrivning av strukturlån -1 460 -1 783 -1 622Återförda anslutningsavgifter -820 -785 -850Summa 20 883 24 654 30 28769


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 10 Immateriella anläggningstillgångar 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 849 849 849Årets nettoinvesteringar 0 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 849 849 849AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -849 -849 -849Försäljningar / utrangeringar 0 0 0Årets avskrivningar 0 0 0Utgående ackumulerade avskrivningar -849 -849 -849Utgående planenligt restvärde 0 0 0Not 11 Mark, byggnader och teknisk anläggning 2010 2011 2012Markreserv och pågående exploateringsomr. 39 492 40 414 34 405VerksamhetsfastigheterFörvaltningsfastigheter 12 902 12 171 11 440Skolfastigheter 62 587 59 459 56 807Förskolor 14 497 13 657 12 817Servicehus 24 250 24 022 22 795Fritidsanläggningar 7 630 36 428 41 616Övriga verksamhetsfastigheter 7 294 31 212 35 910Fastigheter för affärsverksamhetHamnanläggningar 39 343 40 918 43 273Fiskauktionens fastigheter 6 465 6 183 5 900VA- anläggningar 169 574 164 402 195 035Publika fastigheterGator och vägar 45 587 44 137 48 636Toaletter och hygienvårdsanläggningar 8 381 7 880 7 269Parker och badplatser 6 963 8 803 10 510Fastigheter för annan verksamhetIndustrilokaler 19 913 13 899 13 704Hyresfastigheter 11 688 10 923 10 004Föreningslokaler mm 1 539 1 670 1 966Summa 478 106 516 208 552 08770


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 11 Mark, byggnader och tekn. anläggningar 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 803 958 845 404 906 309Årets anskaffningar 42 139 53 468 43 728Överfört från pågående arbete 0 17 597 25 457Försäljningar / utrangeringar -692 -10 161 -4 270Omklassificeringar 0 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 845 404 906 309 971 224AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -339 610 -367 299 -390 101Försäljningar / utrangeringar 0 6 621 2 622Årets avskrivningar -27 689 -29 424 -31 658Utgående ackumulerade avskrivningar -367 299 -390 101 -419 137Utgående planenligt restvärde 478 106 516 208 552 087Leasing/hyresavtal, fastigheter 74 983 98 291 104 880Summa mark, byggnader och tekn. anläggningar 553 089 614 499 656 967Not 12 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten 2010 2011 2012Anskaffningsvärde 23 255 31 636 59 314Bokfört värde 23 255 31 636 59 314Not 13 Maskiner och inventarier 2010 2011 2012AnskaffningsvärdenIngående ackumulerade anskaffningsvärden 72 472 77 021 83 514Årets anskaffningar 5 196 7 884 7 492Försäljningar / utrangeringar -647 -1 391 -311Omklassificeringar 0 0 0Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 77 021 83 514 90 695AvskrivningarIngående ackumulerade avskrivningar -54 461 -59 837 -64 057Försäljningar / utrangeringar 260 1 391 311Årets avskrivningar -5 636 -5 611 -6 107Utgående ackumulerade avskrivningar -59 837 -64 057 -69 853Utgående planenligt restvärde 17 184 19 457 20 842Leasing/hyresavtal 1 317 0 0Summa maskiner och inventarier 18 501 19 457 20 84271


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 14 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Aktier, stiftelsekapital i koncernföretag 10 678 10 678 10 128Övriga aktier, andelar och värdepapper 5 190 3 190 2 450Långfristig utlåning 27 223 28 910 27 146Summa 43 091 42 778 39 724Not 15 Lager 2010 2011 2012Förråd och lager 146 206 170Bostadstomter i exploateringsområden 2 274 1 898 1 881Industritomter 11 580 7 319 6 352Summa 14 000 9 423 8 403Not 16 Fordringar 2010 2011 2012VA- och renhållningsavgifter 5 640 3 158 12 920Övriga kundfordringar 8 471 7 374 10 929Statsbidragsfordringar 492 0 0Moms 2 149 1 122 4 118Övriga kortfristiga kordringar 75 218 976Upplupna skatteintäkter 4 159 24 279 25 971Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 152 8 140 9 216Summa 29 137 44 291 64 130Not 17 Kassa och bank 2010 2011 2012Kassa 15 30 48Bank 4 779 30 031 26 867Bank, förvaltade medel 74 76 76Summa 4 868 30 137 26 991Not 18 Eget kapital 2010 2011 2012Ingående eget kapital 421 453 432 178 449 665Årets resultat 10 725 17 486 15 294Utgående eget kapital 432 178 449 664 464 959Varav:- resultatregleringsfond, fiskauktionen 12 661 12 751 12 355- resultatregleringsfond, VA 57 105 5- investeringsfond, VA 21 160 23 380 30 000- resultatregleringsfond, avfallshantering 2 795 -33 -3372


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 19 Pensionsåtagande* 2010 2011 2012Avsättningar för pensionerIngående avs. pensioner (exkl avtalspensioner) 2 669 2 473 2 634Utbetalningar och försäkring -214 -195 0Intjänad PA-KL, nya efterlevandepensioner 0 73 0Uppräkning / övrigt 18 283 -1 739Utgående avs. pensioner exkl. avtalspensioner 2 473 2 634 897Ingående avsättning särskild avtalspension 34 0 0Utbetalningar 34 0 0Uppräkning och pensionsavgångar 0 0 2 484Utgående avsättning särskild avtalspension 0 0 2 484Beräknad löneskatt på avsättning 600 639 820Summa 3 073 3 273 4 201Ansvarsförbindelse för pensionerIngående värde 181 140 175 119 192 744Utbetalningar -4 790 -5 935 -6 348Ränte- och basbeloppsuppräkning 2 169 5 200 0Sänkt diskonteringsränta 0 13 840 0Övrigt -3 401 4 520 2 392Utgående värde 175 119 192 744 188 988Beräknad löneskatt 42 484 46 760 45 849Summa 217 603 239 504 234 837Totala pensionsförpliktelser 220 676 242 777 239 038Finansiell placeringar avseende pensioner 0 0 0Återlånade medel 220 676 242 777 239 038Aktualiseringsgrad 95,0 % 95,0 % 98,0 %Överskottsfond hos KPA 62 0 81Överskottsfond hos Skandia 0Not 20 Övriga avsättningar 2010 2011 2012Ing. avsättn. för återställande av avfallstipp 8 600 10 206 13 846Årets avsättning 2 400 3 640 400Årets utgifter för återställning - 794 0 -295Summa övriga avsättningar 10 206 13 846 13 951* Sotenäs kommun har under året bytt pensionsadministratör vilket innebär att det inte är möjligt att göra enkomplett analys av årets förändring av kommunens pensionsåtagande.73


Kommunen, ekonomiNotförteckningNot 21 Långfristiga skulder 2010 2011 2012Lån från kreditinstitut 30 800 110 800 150 800Avskrivningslån, strukturstöd, 7 281 5 498 3 876Långfristig leasingskuld 76 300 98 291 104 880Periodiserade VA-anslutningsavgifter 18 678 20 693 26 009Olof Hasslöfs fond 320 318 323Övriga långfristiga skulder 517 473 463Summa 133 896 236 073 286 351Not 22 Kortfristiga skulder 2010 2011 2012Leverantörsskulder 29 563 19 363 23 493Upplupna löner, dec 4 204 4 023 6 419Personalens källskatt, dec 5 698 4 986 5 280Arbetsgivaravgift , dec 6 638 5 962 6 244Semesterlöneskuld 25 672 24 777 24 849Pensionskostnad individuell del inkl löneskatt 13 793 13 774 13 837Uppl. särskild löneskatt 4 959 4 458 5 491Förutbetalda skatteintäkter 0 0 0Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 11 351 3 573 11 150Övrigt 4 710 8 449 10 146Summa 106 588 89 365 106 909Not 23 Övriga ansvarsförbindelser 2010 2011 2012Borgensåtaganden för:Sotenäsbostäder AB 464 814 458 677 472 800Förlustansvar för bostadslån 284 180 284Övriga borgensåtaganden 4 759 4 064 4 098Summa 469 857 462 921 477 182Sotenäs kommun har i november 2001 ingått en solidariskborgen såsom för egen skuld för Kommuninvesti Sverige AB:s samtliga förpliktelser. Samtliga 274kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvestekonomisk förening har ingått likalydandeborgensförbindelser.Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiskförening har ingåtts ett regressavtal som reglerarfördelningen av ansvaret mellan medlemskommunernavid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.Enligt avtalet ska ansvaret fördelas i74förhållande till storleken på dels de medel som respektivemedlemskommun lånat av Kommuninvest delsmedlemskommunernas insatskapital.Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sotenäskommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse,kan noteras att per 2012-12-31 uppgickKommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till268 008 533 tkr och totala tillgångar till 272 786 308 tkr.Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgicktill 680 020 tkr och andelen av de totala tillgångarnauppgick till 693 017 tkr.


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningDriftsredovisning (belopp i tkr) Intäkter Kostnader Netto Budget AvvikelseKommunfullmäktige och partistöd 0 -642 -642 -662 20Revisionen 0 -374 -374 -563 189Valnämnden 0 -28 -28 -25 -3Överförmyndare 16 -672 -656 -707 51KommunstyrelsenAllmän verksamhet 17 777 -56 675 -38 898 -41 198 2 300Teknisk verksamhet 122 855 -143 923 -21 068 -24 581 3 513Omsorgsverksamhet 54 797 -253 848 -199 051 -195 650 -3 401Totalt kommunstyrelsen 195 428 -454 446 -259 018 -261 429 2 411Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 379 -45 565 -45 186 -40 399 -4 787Utbildningsnämnden 9 708 -141 392 -131 684 -131 240 -444Miljö- och byggnämnden 7 450 -12 621 -5 171 -5 037 -134Summa skattefinansierad verksamhet 212 982 -655 741 -442 759 -440 063 -2 695Affärsdrivande verksamhet 123 020 -116 259 6 761 0 6 761Summa nämndverksamhet 336 002 -772 000 -435 998 -440 063 4 065Pensionsutbetaln, personalomkostnader 1 -5 745 -5 744 -6 178 434Förvaltningsgemensamt 10 023 -2 668 7 355 -1 275 8 630Driftbidrag 0 -1 468 -1 468 -1 925 457Exploateringsverksamhet 5 086 -1 839 -3 247 6 000 -2 753Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar 1 844 0 1 844 0 1 844Eliminering interna poster -107 850 161 293 53 443 54 402 -959Summa verksamhet 245 107 -622 428 -377 321 -389 039 11 718Planenliga avskrivningar 0 -37 765 -37 765 -35 178 -2 588Summa efter avskrivningar 245 107 -660 193 -415 086 -424 217 9 131Skatteintäkter 363 807 363 019 788Generella statsbidrag 66 779 67 402 -623Finansiella intäkter 3 685 3 543 142Finansiella kostnader -3 891 -4 502 611Årets resultat 15 294 5 245 10 04975


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningDriftsredovisning. Årets resultat uppgår till15,3 Mkr vilket är 10,0 Mkr bättre än budgeterat.Den egentliga nämndsverksamheten (exkl affärsdrivandeverksamhet) visar en negativ avvikelsefrån budget med 2,7 Mkr vilket är en förbättringjämfört med föregående år med 0,2 Mkr.I förvaltningsgemensamma intäkter och kostnaderingår en engångspost i form av återbetaldapremier från AFA Försäkring motsvarande9,6 Mkr.Hela potten för löneökningar, 8,1 Mkr, har fördelatstill nämnderna som kompensation föravtalsenliga löneökningar.Vinster från försäljning av anläggningstillgångarhar förbättrat resultatet med 1,8 Mkr. Exploateringsverksamhetenavviker negativt från budgetdå försäljningen av bostadstomter inte nått upptill budgeterad nivå.Avskrivningarnas avvikelse från budget berordels på den höga investeringsvolymen dels påomklassificering av tillgångar och därmed förändradeavskrivningstider.Skatteintäkterna ger ett överskott mot budgetmed 0,8 Mkr, varav 0,7 Mkr beror på högre skatteintäkterför 2012 än budgeterat och 0,1 Mkr påen positiv slutavräkningen för 2011. De generellastatsbidragen visar ett underskott mot budgetmed 0,6 Mkr beroende på lägre fastighetsavgiftän beräknat.De finansiella intäkterna avviker inte nämnvärtfrån budget medan de finansiella kostnadernavisar ett överskott beroende på lägre räntenivåän budgeterat.Nämndernas budgetutfall.Kommunstyrelsen. Allmän verksamhet:Under 2012 har tekniska avdelningen flyttas frånkommunstyrelsens allmänna verksamhet och återfinnsnu under teknisk verksamhet, detta innebäratt årets intäkter och kostnader minskar jämförtmed tidigare år.Den allmänna verksamheten redovisar ett överskottpå 2,3 Mkr. Samtliga avdelningar utom räddningstjänstenoch tillväxt och utvecklingsavdelningenredovisar överskott i verksamheten. Störstpositiv avvikelse finns hos personalavdelningendär delar av personalen har arbetat i projekt underåret. Det positiva resultatet är också hänförligt tillett ofördelat anslag hos kommunstyrelsen.Teknisk verksamhet: Under året som gått har tekniskaavdelningen flyttats från allmän verksamhettill teknisk verksamhet, vilket innebär att bådeårets intäkter och kostnader är betydligt högre änvad de varit under tidigare år.Resultatet för den skattefinansierade verksamhetenuppgår till 3,5 Mkr vilket är en stor förbättringjämfört med föregående år. Största positiva avvikelsernaåterfinns hos hamnar och fastighetermed ett överskott om 1,6 Mkr respektive 1,8 Mkr.Verksamheter med negativa avvikelser mot budgetär tekniska avdelningen med ett underskottom 582 tkr och väghållningen med ett underskottom 905 tkr. Intäkterna från båtplatsavgifter ochlandförvaring i småbåtshamnar har ökat, även deexterna lokalhyrorna har gett högre intäkter änbudgeterat. Betydlig lägre elkostnader än budgeteratbidrar även till årets överskott. Kostnads-76


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningminskningen avseende el och bränsle beror påett, för kommunen, gynnsamt klimat kombineratmed ett genomsnittligt lågt elpris. Ökningen avkommunbidraget mellan 2011 och 2012 berortill största delen på ökad kompensation för högrekapitalkostnader.Omsorgsverksamhet. Omsorgsförvaltningen redovisarett underskott på 3,4 Mkr vilket motsvarar1,7 procent av den totala nettobudgeten. Under2012 beviljades ett extraanslag med 200 tkr frånkommunstyrelsens medel för oförutsedda utgiftertill strandstädningen.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 113 787 116 518 17 777Kostnader -136 654 -137 706 -56 675Verksamhetsresultat -22 867 -21 188 -38 898Kommunbidrag 20 044 21 844 41 198Årets resultat -2 823 656 2 300Eget kapital 548 1 566 3 866KommunstyrelsenAllmän verksamhetDen allmänna verksamheten redovisarett överskott på 2,3 Mkr. Samtligaavdelningar utom räddningstjänstenoch tillväxt och utvecklingsavdelningenredovisar överskott i verksamheten.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 12 534 19 578 122 855Kostnader -55 481 -62 558 -143 923Verksamhetsresultat -42 947 -42 980 -21 068Kommunbidrag 43 538 43 998 24 581Årets resultat 591 1 018 3 513Eget kapital -4 273 -3 617 -105KommunstyrelsenTeknisk verksamhetResultatet för den skattefinansieradeverksamheten uppgår till 3,5 Mkr vilketär en stor förbättring jämfört medföregående år.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 46 100 47 566 54 797Kostnader -235 229 -239 228 -253 848Verksamhetsresultat -189 129 -191 662 -199 051Kommunbidrag 185 700 188 820 195 650Årets resultat -3 429 -2 842 -3 401Eget kapital -18 018 -20 860 0KommunstyrelsenOmsorgsverksamhetOmsorgsförvaltningen redovisar ettunderskott på 3,4 Mkr vilket motsvarar1,7 procent av den totala nettobudgeten.77


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningI juni tilldelades omsorgsnämnden ytterligareett tilläggsanslag på 2 447 tkr av kommunfullmäktigeför fortsatt drift av verksamheten påBankeberg för år 2012.Kostnaderna för verksamheten har ökat med14,6 Mkr (6,1 procent). Personalkostnaderna harökat med 5,9 Mkr (3,5 procent). Budgeteradelöneökningar var 3,6 Mkr under 2012.Ny verksamhet under året (ensamkommandebarn) ökade kostnaderna med 5,8 Mkr varav2,6 Mkr var personalkostnader. Kostnaderna förexterna placeringar ökade under 2012 jämförtmed 2011. Inom individ- och familjeomsorgenökade placeringskostnaderna med 2,4 Mkr. Köptaavlastningsplatser och köpta platser i annankommun inom LSS ökade med 2,1 Mkr. Ökadekostnaderna för köpta platser inom LSS/LASShar kompenserats av lägre personalkostnaderunder året. Detta har totalt sett lett till en måttligökning av nettokostnad (0,1 Mkr) för LSS/LASS2012 jämfört med året innanAmanda SVEED/Bildarkivet.seGymnasie- & vuxenutbildningsnämndenLysekil/Sotenäs. Ungdomsgymnasietuppvisar underskott vilket i huvudsakhar uppstått i verksamhetens undervisningsdel.Dessutom har kostnaderna för lokaler blivit högreän budgeterat vilket till stor del hänger sammanmed flyttkostnader och försenad inflyttning i denya lokalerna. Interkommunala kostnader har,jämfört med budget, minskat som en följd av attstörre andel elever i de egna kommunerna har valtLysekil som studieort.Inom vuxenutbildningen har de högt budgeteradeintäkterna från uppdragsutbildningen inte kunnatinfrias. Detta beror på att flera uppdragsgivare,till följd av lågkonjunkturen, inte genomförtplanerade utbildningarGymnasie- och vuxenutbildningsnämndenSotenäs andel av den gemensammanämndens verksamhet redovisar ettunderskott mot budget med 4,8 Mkr.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012IntäkterKostnaderVerksamhetsresultat -40 174 -42 385 -45 186Kommunbidrag 38 969 42 014 40 399Årets resultat -1 205 -371 -4 787Eget kapital 0 0 078


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningUtbildningsnämnden. Intäkterna minskademed 3,1 procent och hänförs till lägrestatsbidrag för maxtaxa inom barnomsorg samtriktade statsbidrag för bland annat läsa, skrivaoch räkna samt lärarfortbildning. Även bidrag förlöneanställda från AMS minskade mellan åren.De totala kostnaderna ökade med 1,3 procent(1,8 Mkr) jämfört med föregående år. Det ärkostnader för varor och tjänster som står förden största ökningen på drygt 1,1 Mkr och dethandlar om bidraget till den enskilda förskolani Nordens Arks regi.Övriga personalkostnader ökade med drygt38 procent men det beror på att förvaltningenhar arrangerat fortbildning för rektorer och lärarei kommunen, där även grannkommunernahar deltagit.De interna kostnaderna minskade med 0,1 procentvilket beror på dyrare städkostnader i sambandmed idrottshallsbygget under 2011. Dessavar av engångskaraktär.Jörgen Wiklund/Bildarkivet.seResultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 12 046 10 020 9 708Kostnader -140 062 -139 511 -141 392Verksamhetsresultat -128 016 -129 491 -131 684Kommunbidrag 126 060 128 962 131 240Årets resultat -1 956 -529 -444Eget kapital 1 144 615 172UtbildningsnämndenÅrets resultat visar ett underskottpå 444 tkr jämfört med ursprungligtkommunbidrag. Inget uttag av detegna kapitalet har budgeterats under2012.79


Kommunen, ekonomiDriftsredovisningMiljö- och byggnämnden Plan- ochbygglagens tioveckors-regel för handläggningstidenhar inneburit att en nyanställning av enbyggnadsingenjör genomförts under andra halvanav 2012. Härigenom har intäktssidan uppnåttsmen personalkostnaderna har överskridits medcirka 300 tkr. Noterbart är också att den totalapersonalkostnaden ökat med cirka 700 tkr jämförtmed föregående år, samtidigt som kommunbidragetökat med cirka 100 tkr under samma period.Detnegativa resultatet på 300 tkr inom arbetetmed detaljplaner hänger fortfarande samman medsvårigheterna med att budgetera intäkterna under enbudgetperiod. Budgetåret 2012 har huvudsakligenbalanserats tack vare besparing på kostnadssidanpå resterande verksamheterAffärsdrivande verksamhet. Den affärsdrivandeverksamhetens ekonomiska utfallredovisas under respektive verksamhet i block 2.Foto:Amie Stobenius/Hållö FyrförningMiljö- och byggnämndÅrets resultat visar ett underskottmot budget på 133 tkr.Resultaträkning (tkr) 2010 2011 2012Intäkter 6 191 6 368 7 451Kostnader -10 557 -12 887 -12 621Verksamhetsresultat -4 366 -6 519 -5 170Kommunbidrag 4 213 4 973 5 037Årets resultat -153 -1 546 -133Eget kapital -307 -1 853 080


Kommunen, ekonomiInvesteringsredovisningÅrets nettoinvesteringar uppgår till 104,1 Mkrvilket är 16,5 Mkr högre än föregående år.Inventarier. Under 2012 har anskaffningav inventarier gjorts med 7,3 Mkr. Större delenavser IT-investeringar, bland annat nytt verksamhetssysteminom omsorgen, nytt personaladministrativtsystem och ledningssystem inomräddningstjänsten.Hamnanläggningar. I kommunens hamnarhar det, förutom inventarieinköp, investerats5,2 Mkr i utbyggnad av småbåtshamnar och upprustningav kajer.Fastigheter. Om- och tillbyggnad av kommunkontoretpåbörjades under året. De nya lokalernakommer att tas i bruk under april 2013.Utgifterna under 2012 uppgår till 26,6 Mkr.Den gamla brandstationen i Hunnebostrand haravvecklats och stationen inryms numera i detombyggda förrådetVA-anläggningar. Utgifter för utbyggnad/omläggning av VA-nätet uppgår till 15,5 Mkrvarav Dinglevägen i Kungshamn svarar för7,7 Mkr. Ombyggnation av reningsverket påOmholmen, Smögen har inletts under 2012 ochårets utgifter i detta projekt uppgår till 24,1 Mkr.Fastighetsförsäljning. Inkomster frånförsäljning av befintliga fastigheter uppgår till1,9 Mkr och inkomster från försäljning av småhus-och industritomter i färdigställda områdenuppgår för året till 6,7 Mkr.Magnus Ström/Bildarkivet.se82


Foto: Amie Stobenius/Föreningen Hållö Kapell


Kommunala företagSotenäsbostäder ABSotenäsbostäder AB. Sotenäsbostäder ABär ett av Sotenäs kommun helägt bostadsbolag.Bolaget skall i samverkan med kommunen medverkatill att tillgodose bostadsbehovet i Sotenäs.Bolaget skall erbjuda kommuninnevånarna bostäderoch bostadskomplement med god kvaliteti god miljö till rimlig hyra samt bidra till att planeringoch byggande anpassas till efterfrågan.Bolaget har 1 115 lägenheter.Årets verksamhet. Det omfattande underhållsarbetethar fortsatt under året. De totala underhållskostnadernauppgår till 13,1 Mkr. Blandde större åtgärderna som avslutats under åretkan nämnas ombyggnationen på Väggabackeni Kungshamn där de gamla träfasaderna klättsmed plåt och fönstren bytts ut. På Skyttevägenpå Smögen har nya balkonger byggts och fönsterpartiernavid balkongerna bytts.I början av året genomfördes en upphandlingavseende byggnation av bostäder vid Ringbergeti Kungshamn. Projektering har pågått under höstenoch byggnation beräknas starta under 2013.Satsningen på energibesparingar har visat sigi lägre energikostnader och en friskare miljö.På Klockaregatan 1-6 genomförs ett projekt därden direktverkande elen som uppvärmningskällakompletteras med värmepumpar.Arbetet med systematisk hyressättning, vilketgörs i samarbete med Hyresgästföreningen, fortsatteunder året. Projektet skall leda till justeradehyror per områdesnivå för att på så vis få sårättvisa och aktuella hyresnivåer som möjligtÅren som kommer. Bolaget räknar med enstabil efterfrågan på lägenheter. Hyrorna höjdesmed 1,79 procent enligt 2013 års hyresförhandlingar,rörelseresultatet innan finansnettot beräknasdärför kunna bli ännu bättre under 2013.En utmaning för företaget är att öka dess soliditet.Trots den låga soliditeten står bolaget välrustat för framtiden finansiellt, vilket möjliggörinvesteringar i såväl befintliga som nya fastigheter.EkonomiÅrets resultat uppgår till 2,3 Mkr,vilket är 1,5 Mkr bättre än föregåendeår. Intäktsökningarna beror påhyreshöjningar om 2 procent samthyresintäkter från nyproduceradelägenheter. Både drift- och underhållskostnadernaär 0,4 Mkr högreän föregående år. Räntekostnadernahar ökat med 1,3 Mkr på grund avhöjda borgensavgifter till kommunen.Soliditeten har ökat marginellt till12,1 procent beroende på den förändradebolagsskattesatsen vilken påverkatbolagets beräknade uppskjutnaskatteskuld positivt. Målsättningenär att soliditeten skall uppgå till minst18 procent år 2022.Ekonomi (belopp i tkr) 2010 2011 2012Intäkter 74 609 76 068 79 196Kostnader -62 125 -61 041 -63 631Rörelseresultat 12 484 15 027 15 565Finansnetto -10 518 -13 501 -14 795Resultat eft. finansiella poster 1 966 1 526 770Skatt -533 -659 1 557Årets resultat 1 433 867 2 327Låneskuld 453 014 453 014 461 000Investeringar 6 926 35 440 10 823Soliditet 11,9 % 11,7 % 12,1 %84


Kommunala företagStiftelsen IndustrihusNybyggnation av 23 lägenheter och sex villor påRingberget i Kungshamn beräknas starta undervåren.Arbetet med energibesparing planeras fortsättaäven under 2013.Omfördelningen av hyror enligt samarbetsprojektetmed Hyresgästföreningen kommer påbörjasetappvis med start under 2013.Arbetet med förbättringar av rutiner och processerför att effektivisera både förvaltning och administrationkommer att intensifieras under 2013.Stiftelsen Industrihus i Sotenäskommun. Stiftelsen grundades av kommunenför tillhandahållande av lokaler, främst förindustriändamål. Stiftelsen har under 2012 inteinnehavt några lokaler och verksamheten är vilande.Calle Bredberg/Bildarkivet.se85


Kommunala företagSotenäs Rehabcenter ABSotenäs RehabCenter AB. Sotenäs RehabCenterAB ägs av Sotenäs kommun (50 %)Abbas Personalstiftelse (49,6 %) samt Abba SeafoodAB (0,4 %). Bolaget förvaltar och driverbad-, konferens-, och rehabiliteringsanläggningenTumlaren i Väjern, Kungshamn.Årets verksamhet. Antalet besök till anläggningenökade under 2012 med 9 procent ochuppgick till 86 977.Badbesöken under sommarperioden, vilken ärstarkt beroende av vädret, minskade under åretmed 12 procent jämfört med 2011.Caféet har under året reducerats i yta till förmånför gymlokalen vilken har blivit cirka 45 m²större. Antalet besök i gymmet har under åretökat med 24 procent jämfört med 2011.Simskoleverksamheten har under året utvecklatsytterligare till att omfatta cirka 14 grupper medolika kunskapsnivåer och täcker alla åldrar.Lars Forsstedt/Bildarkivet.seVerksamheten har under året investerat i utbyggnadav gymmet, ny styrketräningsutrustning, nydataserver, nya parkeringsplatser och ett nyttkontor. Totalt har dessa uppgått till 1,2 Mkr.EkonomiÅrets nettoomsättning uppgår till7,5 Mkr vilket är 0,5 Mkr eller 7,5 procenthögre än föregående år. Ökningenberor främst på ökat antal besökare.Årets faktiska underskott, somtäcks av Sotenäs kommun i form avdriftbidrag, uppgår till knappt 1,3 Mkr,en minskning med 0,7 Mkr från föregåendeår. Årets investeringar uppgårtill 1,2 Mkr. Bolagets balansomslutninguppgår till 12,0 MkrEkonomi (belopp i tkr) 2010 2011 2012Intäkter 7 579 8 148 8 653Kostnader -8 838 -9 372 -9 876Rörelseresultat -1 309 -1 224 -1 223Finansnetto -118 -97 -34Resultat före ägartillskott -1 427 -1 323 -1 257Investeringar 675 369 1 206Soliditet 54,1 % 55,2 % 50,6 %86


Kommunala företagRambo ABRambo AB. Rambo, Regional avfallsanläggningi mellersta Bohuslän, bildades 1981 och ärsamägt av de fyra kommunerna Lysekil, SotenäsTanum och Munkedal. Sotenäs ägarandeluppgår till 20,6 procent. Rambo har i uppdragatt skapa en långsiktigt hållbar och miljöriktigavfallshantering. Målsättningen är att minimeraoch begränsa mängden avfall samt återvinna ochåteranvända avfall från företag och invånare iRambo-regionen så långt det är möjligt.Årets verksamhet. Rambo driver fyraavfallsanläggningar, sju återvinningscentraler,14 miljöstationer och 63 återvinningsstationer.Rambo finansierar sin verksamhet med avgifter,taxor och ersättningar.För avfall som mottagits på anläggningarna harRambo differentierade avgifter som är avseddaatt premiera källsortering. Avgifterna varierarberoende på avfallsslag. Sorterat avfall inomramen för producentansvar har mottagits utanavgift.Rambo har under året hanterat drygt 102 000 tonavfall från hushåll, företag och andra verksamheter,vilket är en ökning med 14 procent jämförtmed 2011. Av den stora avfallsmängden går61 procent till återvinning, 38 procent till energiutvinningoch endast 1 procent till deponi.Året har präglats av effektivisering och utvecklingav renhållningsverksamheten.Under åretförvärvades Lysekils Renhållnings AB. GenomSlam och Container har man under sedan börjanav året bedrivit slamtömning i egen regi i Sotenäs,Munkedals och Tanums kommuner.Åren som kommer. Fokus under kommandeår kommer att ligga på utveckling ocheffektivisering av verksamheten och arbetsmiljönsamt kommunikation för att öka källsorteringen.Sluttäckning på deponierna vid Hogenäs,Hästesked och Tyft kommer att pågå under ettpar år framåt.Insamlingen av hushållsavfall i Lysekil kommerbedrivas i egen regi från och med 2013.Ekonomi (belopp i tkr) 2010 2011 2012Intäkter 137 048 161 833 162 615Kostnader -130 797 -153 825 -156 677Rörelseresultat 6 251 8 008 5 938Finansnetto 130 463 345Resultat eft. finansiella poster 6 381 8 471 6 283Bokslutsdispositioner och skatt -2 448 -5 571 -3 288Årets resultat 3 933 2 900 2 995Investerngar i anläggningar 2 992 13 123 20 460Soliditet 53 % 55 % 59 %EkonomiÅrets resultat efter finansiella posteruppgår till 6,3 Mkr. Nettoomsättningenuppgår till 162,5 Mkr.Förändringen jämfört med föregåendeår förklaras främst av lågkonjunkturen,övergång till tontaxa samtuppstartskostnader hänförliga till dennya slamverksamheten i Sotenäs,Munkedals och Tanums kommuner.Den nya verksamheten har inneburitinvesteringar i nya slambilar. För attmöta fluktationer i likviditeten har encheckräkningskredit tagits upp underåret. Soliditeten är fortsatt god ochuppgår till 59 procent.87


Kommunala företagSammanställd redovisningSammanställd redovisning. KoncernenSotenäs kommun omfattar aktiebolag och stiftelser,i vilka kommunen har ett bestämmande ellerväsentligt inflytande. I koncernredovisningen för2012 ingår Sotenäsbostäder AB och StiftelsenIndustrihus i Sotenäs kommun till 100 procent.Sotenäs RehabCenter AB till 50 procent ochRambo AB till 20 procent.Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetodenmed proportionell konsolidering.Utgångspunkten för koncernbokslutet ärbalans- och resultaträkningarna för kommunenoch dotterföretagen. Interna mellanhavandenmellan enheterna i koncernen har i allt väsentligteliminerats.Tillämpning av redovisningsprinciper.Kommunens redovisningsprinciper tilllämpasvid upprättande av koncernredovisningmed följande tillägg:Nicklas Blom/Bildarkivet.seObeskattade reserver. Dotterbolagens obeskattadereserver betraktas i koncernbalansräkningensom eget kapital (78 %) och skatteskuld (22 %).Lånekostnader vid investeringar. Lånekostnaderi samband med investeringar belastar antingenresultatet eller anskaffningsvärdetResultaträkning - sammanställd redovisningResultaträkning (tkr) 2010 2011 2012 NotVerksamhetens intäkter 318 552 323 648 345 934 24Verksamhetens kostnader -658 473 -663 506 -686 442 25Avskrivningar -51 131 -53 662 -57 786 26Verksamhetsresultat -391 052 -393 520 -398 294Skatteintäkter 356 950 368 960 363 807 4Generella statsbidrag och utjämning 58 956 59 117 66 779 5Finansiella intäkter 1 648 1 753 2 760 27Finansiella kostnader -12 808 -15 826 -17 970 28Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 13 694 20 484 17 082Uppskjuten skattekostnad -167 -351 1 749Aktuell skatt -736 -530 -452Årets resultat 12 791 19 603 18 37988


Kommunala företagSammanställd redovisningKassaflödesrapport - sammanställd redovisningKassaflödesrapport (tkr) 2010 2011 2012 NotDen löpande verksamhetenÅrets resultat 12 791 19 603 18 379Justering för ej likviditetspåverkande poster 38 295 43 363 48 646 29Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 086 62 966 67 025KapitalbindningFörändring av förråd 532 -239 124Förändring korta fordringar -9 466 -16 745 -22 020Förändring korta skulder 6 919 -7 176 14 000Omklassificering av tillgångar -404Förändring av kapitalbindning -2 014 -21 159 -8 300InvesteringarInköp av immateriella tillgångar 0 0 0Inköp av materiella tillgångar -78 827 -127 146 -119 761Försäljning av fastigheter 16 871 18 002 8 885Placeringar i / försäljning av värdepapper -3 159 2 000 540Investeringsnetto -65 116 -107 144 -110 336FinansieringUtlåning / återbetald utlåning 424 413 2 513Långfristig upplåning / amortering -57 87 754 54 110Finansieringsnetto 380 83 167 56 623Årets kassaflöde -15 665 17 830 5 012Kassa och bank (likvida medel) vid årets början 35 885 20 220 38 049Kassa och bank (likvida medel) vid årets slut 20 220 38 050 43 061Leif Johansson/Bildarkivet.se89


Kommunala företagSammanställd redovisningBalansräkning - sammanställd redovisningBalansräkning (tkr) 2010 2011 2012 NotTillgångarAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 97 48 0 30Materiella anläggningstillgångarMark, byggnader och tekn. anl. 1 041 518 1 114 539 1 145 932 31Pågående ny- och ombyggnad 29 516 36 265 66 559 32Maskiner och inventarier 21 973 27 907 30 403 33Finansiella anläggningstillgångar 34 073 32 458 29 303 34Summa anläggningstillgångar 1 127 177 1 211 217 1 272 197OmsättningstillgångarLager, småhus- och industritomter 14 025 9 626 8 519Fordringar 36 461 50 206 72 226 35Kassa och bank 20 220 38 050 43 061Summa omsättningstillgångar 70 706 97 882 123 805Summa tillgångar 1 197 883 1 309 099 1 396 002Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 501 849 521 498 539 873därav årets resultat 12 791 19 603 18 379AvsättningarAvsättningar för pensioner 3 073 3 273 3 381 19Uppskjuten skatteskuld 11 865 12 216 11 287Övriga avsättningar 10 206 13 846 13 951 20Summa avsättningar 25 144 29 335 28 619SkulderLångfristiga skulder 537 992 632 580 687 824 36Kortfristiga skulder 132 898 125 686 139 686 37Summa skulder 670 890 758 266 827 510Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 197 883 1 309 099 1 396 002Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 222 731 243 844 239 313 3890


Kommunala företagSammanställd redovisningNotförteckning - sammanställd redovisningNot 24 Verksamhetens intäkter 2010 2011 2012Försäljning av varor och tjänster 110 860 114 716 120 114Taxor och avgifter 63 921 62 781 67 471Hyror och arrenden 87 340 89 872 93 565Statsbidrag, EU-bidrag 38 475 34 561 41 029Övr. bidrag och intäkter 17 956 21 718 23 755Summa 318 552 323 648 345 934Not 25 Verksamhetens kostnader 2010 2011 2012Personalkostnader 330 824 343 136 352 221Pensionskostnader 20 255 19 224 25 219Köp av verksamhet 73 122 72 084 77 071Lokal- och fastighetskostnader 62 508 55 317 51 248Bidrag, transfereringar 12 654 13 447 14 315Övriga varor och tjänster 159 110 160 298 166 368Summa 658 473 663 506 686 442Not 26 Avskrivningar 2010 2011 2012Balanserade utgifter och goodwill 48 49 49Byggnader och tekniska anläggningar 43 592 43 355 48 483Maskiner och inventarier 6 933 8 239 9 217Nedskrivningar 558 19 37Summa 51 131 53 662 57 786Not 27 Finansiella intäkter 2010 2011 2012Ränteintäkter 1 501 1 747 2 496Övriga finansiella intäkter 148 6 264Summa 1 649 1 753 2 760Not 28 Finansiella kostnader 2010 2011 2012Räntekostnader, lån 12 548 15 564 17 688Övriga finansiella kostnader 260 262 282Summa 12 808 15 826 17 97091


Kommunala företagSammanställd redovisningNot 29 Ej likviditetspåverkande poster 2010 2011 2012Avskrivningar 51 131 53 662 57 786Reavinster -11 710 -14 334 -5 978Avskrivning av strukturlån -1 460 -1 783 -1 622Återförda anslutningsavgifter -820 -785 -850Värdereglering industritomter 2 700Avsättningar mm 1 154 3 903 -690Summa 38 295 43 363 48 646Not 30 Immateriella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 1 105 1 105 1 105Ackumulerade avskrivningar -1 008 -1 056 -1 105Bokfört värde 97 49 0Not 31 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 1 630 697 1 742 768 1 818 822Ackumulerade av- och nedskrivningar -589 179 -628 229 -672 890Bokfört värde 1 041 518 1 114 539 1 145 932Not 32 Pågående ny- och ombyggnadsarbeten 2010 2011 2012Anskaffningsvärde 29 516 36 265 66 559Bokfört värde 29 516 36 265 66 559Not 33 Maskiner och inventarier 2010 2011 2012Ackumulerade anskaffningsvärden 94 729 112 253 122 884Ackumulerade avskrivningar -72 756 -84 346 -92 481Bokfört värde 21 973 27 907 30 403Not 34 Finansiella anläggningstillgångar 2010 2011 2012Aktier och andelar 6 845 3 543 2 157Långfristig utlåning 27 228 28 915 27 146Summa 34 073 32 458 29 303Not 35 Fordringar 2010 2011 2012Kundfordringar 18 327 14 685 29 105Övriga fordringar 4 118 1 791 6 004Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 14 016 33 730 37 117Summa 36 461 50 206 72 22692


Kommunala företagSammanställd redovisningNot 36 Långfristiga skulder 2010 2011 2012AnläggningslånLån från kreditinstitut 485 364 565 082 612 933Långfristig leasingskuld 25 832 40 516 44 160Avskrivningslån, strukturstöd 26 796 26 982 30 731Summa lån 537 992 632 580 687 824Not 37 Kortfristiga skulder 2010 2011 2012Leverantörsskulder 38 026 29 258 32 642Övriga kortfristiga skulder 13 373 20 433 17 848Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 81 499 75 995 89 196Summa 132 898 125 686 139 686Not 38 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 2010 2011 2011Pensionsförpliktelser 217 603 239 504 234 837Inteckningar i fastigheter 0 0 0Borgensåtaganden 4 759 4 064 4 098Övriga ansvarsförbindelser 369 276 378Summa 222 731 243 844 239 313Andreas Lindgren/Bildarkivet.se93


Årsredovisning 2012Fem år i sammandragFem år i sammandrag (Mkr) 2008 2009 2010 2011 2012ResultaträkningVerksamhetens intäkter 203,4 232,5 223,7 223,8 245,1Verksamhetens kostnader -580,7 -596,5 -595,1 -599,0 -622,4Avskrivningar -26,3 -31,4 -33,5 -35,0 -37,8Verksamhetsresultat efter avskrivningar -403,6 -395,4 -404,9 -410,2 -415,1Allmän kommunalskatt 340,9 350,0 356,9 369,0 363,8Skatteutjämningsbidrag 64,5 54,9 59,0 59,1 66,8Finansnetto 1,4 0,1 -,03 -0,3 -0,2Extraordinära poster 0 0 0 0 0Årets resultat 3,6 9,6 10,7 17,5 15,3”exkl. affärsdrivande verksamhet -2,9 4,3 6,9 17,3 8,5BalansräkningTillgångarAnläggninstillgångar 603,3 603,8 637,9 708,4 776,9Förråd/lager 3,7 16,1 14,0 9,4 8,4Fordringar 29,0 22,6 29,1 44,3 64,1Likvida medel 43,1 30,6 4,9 30,1 27,0Summa tillgångar 679,1 673,1 685,9 792,2 876,4Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 411,8 421,5 432,2 449,7 465,0Avsättningar 9,8 12,0 13,3 17,1 18,2Lån från kreditinstitut 30,8 30,8 30,8 110,8 150,8Övriga långfristiga skulder 121,4 107,4 103,1 125,3 135,5Kortfristiga skulder 105,3 101,4 106,6 89,4 106,9Summa eget kapital, avsättningar o skulder 679,1 673,1 685,9 792,2 876,4InvesteringarNettoinvesteringar i materiella tillgångar 58,0 65,5 70,6 87,6 104,1Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 63,1 66,3 70,8 88,5 113,8NyckeltalVerksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter99 % 98 % 97 % 96 % 96 %Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 98 % 99 % 100 % 100 % 100 %Soliditet 61 % 63 % 63 % 57 % 53 %Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 29 % 29 % 31 % 27 % 26 %Utdebitering (kr/skattekrona) 21,74 21,74 21,74 21,74 21,31Antal invånare 31/12 9 170 9 112 9 052 9 007 9 00494


Årsredovisning 201220 år - en återblickHeidi-Kristin Andersson/Bildarkivet.seÅterblick. I översikten redovisas kommunensekonomiska ställning och utveckling under en20-årsperiod. Siffermaterialet är taget direkt frånredovisningen respektive år och inte justerat förförändringar i organisation, redovisningsprincipereller omfattningen av den kommunala verksamheten.För att få en mer komplett bild av utvecklingenöver åren krävs därför en kommentar:Resultaträkningen. Kostnadsminskningenmellan 1992 och 1997 beror till stor del på attkommunen 1995 sålde sitt elverk vilket innebarminskade intäkter och kostnader med cirka60 Mkr. Under denna perioden genomfördesäven den så kallade Ädel-reformen som innebaratt kommunen tog över verksamhet från landstinget.Den stora ökningen av intäkter och kostnadermellan 2002 och 2007 beror till stor delpå att från 2003 bruttoredovisas fiskauktionensomsättning i stället för som tidigare då endastprovisionen räknades som intäkt.Avskrivningarna har ökat kraftigt under periodenvilket hör samman med den omfattande investeringsvolymen.Skatteintäkterna under perioden har ökat beroendepå flera faktorer. Skatteväxlingar och skattehöjningar(se nedan under nyckeltal). Ökat skatteunderlagberoende på dels att den egna skattekraftenhar förstärkts dels på att det totala skatteunderlagetökat som en naturlig del av ökade löner.I samband med elverksförsäljningen 1995 kundekommunen betala tillbaka sina lån vilket förklararatt finansnettot därefter varit positivt ändafram till 2010. Det stora negativa finansnettot1992 beror på höga räntekostnader kombineratmed en kursförlust på utlandslån på 10,8 Mkr.2001 tog kommunen över ett banklån från BrfLjungberget på Bohus-Malmön vilket i sin turlånades ut till föreningen I samband med övertagandetskrevs fordran på föreningen ned med10,0 Mkr vilket redovisades som en extraordinärkostnad.Årets resultat har under perioden påverkats avresultatet från den affärsdrivande verksamheten.95


Årsredovisning 201220 år - en återblickBalansräkningen. Anläggningstillgångarnasökning beror till största delen på den storainvesteringsvolymen. Knappt 100 Mkr av ökningenberor dock på att från 2006 redovisaslångfristiga hyres- och leasingavtal som tillgångrespektive skuld vilket i balansräkningen 2012uppgår till 104,9 Mkr. Det övertagna lånet frånBrf Ljungberget 2001 ökade tillgångar med30,8 Mkr och de långfristiga skulderna med40,8 Mkr. Skulden amorterades 2005 med10,0 Mkr. Under 2012 har kommunen tagit uppnya lån motsvarande 40,0 MkrFöre år 1998 redovisades inte färdiga småhustomtersom omsättningstillgång vilket förklararatt lager inte tagits upp till något belopp för åren1992 och 1997.De likvida medlen, exklusive nyupplåning, harfrån 1995 då elverket såldesförsämrats betydligt.Ökade avsättningar berorpå reserv för återställningskostnaderför avfallstippenpå Hogenäs.Pensionsskulden har underperioden redovisats på olika sätt. Fram till ochmed 1990 redovisades den inte alls. Därefter redovisadeshela pensionsåtagandet som en skuldfram till 1998 då den så kallade blandmodelleninfördes. 1992 och 1997 bestod därför postenövriga långfristiga skulder till största delen avpensionsskulden. 2007 och 2012 består sammapost till stor del av leasing och hyresskuldInvesteringsvolymen har underhela perioden varit högoch har de flesta år legat betydligtöver utrymmet åretsresultat plus avskrivningarInvesteringar. Investeringsvolymen har underhela perioden varit hög och har de flesta årlegat betydligt över utrymmet årets resultat plusavskrivningar. Finansiering har från 1995 ochfram till och med 2010 kunnat ske utan upplåninggenom en ingående hög likviditet och inkomsterfrån fastighetsförsäljning.Nyckeltal. Verksamhetsresultatet som enandel av skatte- och bidragsintäkter har underperioden legat över och under 98 procent vilketräknas som en miniminivå för en kommun medliten låneskuld.Den egna skattekraften har förbättrats under periodenvilket medför högre skatteintäkter mensamtidigt lägre inkomstutjämning.Soliditeten under perioden har påverkats av detförändrade sättet att redovisapensionsskuld samtleasing- och hyresskuld.Under perioden 1990 till1999 genomfördes ett antalskatteväxlingar medlandstinget på totalt 4,39skattekronor vilket innebar ökade skatteintäkter.År 2000 gjordes en skattehöjning med 35 öre och2002 med 1,00 kr.Vid utgången av 1992 uppgick invånarantalet till9 905 personer. Därefter har med få undantagskett en minskning varje år.96


Årsredovisning 201220 år - en återblick20 år- Återblick i räkenskaperna (tkr) 1992 1997 2002 2007 2012ResultaträkningVerksamhetens intäkter 201 875 109 713 122 517 226 284 245 107Verksamhetens kostnader -362 201 -341 320 -446 426 -574 604 -622 428Avskrivningar -12 459 -15 181 -20 529 -31 217 -37 765Verksamhetsresultat efter avskrivningar -172 785 -246 788 -344 438 -379 537 -415 086Allmän kommunalskatt 162 875 188 249 262 195 326 849 363 807Skatteutjämningsbidrag 38 699 58 799 73 935 66 348 66 779Finansnetto -26 611 -1 459 195 854 -206Extraordinära poster 2 288 0 0 0 0Årets resultat 4 466 -1 198 -8 113 14 514 15 294”exkl. affärsdrivande verksamhet 5 879 -4 540 -6 833 8 638 8 533BalansräkningTillgångarAnläggningstillgångar 356 723 383 370 427 993 579 232 776 847Förråd/lager 0 0 15 915 3 087 8 403Fordringar 56 187 24 491 30 228 32 514 64 130Likvida medel 16 070 34 361 12 134 36 130 26 991Summa tillgångar 428 980 442 222 486 270 650 963 876 371Eget kapital, avsättningar och skulderEget kapital 200 233 292 800 371 667 408 276 464 959Avsättningar 0 0 2 255 4 904 4 201Lån från kreditinstitut 125 370 8 176 40 800 30 800 150 800Övriga långfristiga skulder 60 305 97 185 1 333 119 839 135 551Kortfristiga skulder 43 072 44 061 70 215 87 145 106 909Summa eget kapital, avsättningar och skulder428 980 442 222 486 270 650 963 876 371InvesteringarNettoinvesteringar i materiella tillgångar 22 246 4 972 36 887 33 011 104 120Bruttoinvesteringar i materiella tillgångar 45 273 9 390 44 347 36 051 113 802NyckeltalVerksamhetsresultat / skatte- & bidragsintäkter86 % 100 % 102 % 97 % 96 %Egen skattekraft / medelskattekraft i riket 88 % 90 % 92 % 97 % 100 %Soliditet 47 % 66 % 76 % 63 % 53 %Soliditet inkl samtliga pensionsåtaganden 47 % 66 % 46 % 30 % 31 %Utdebitering (kr/skattekrona) 19,70 19,96 21,74 21,74 21,31Antal invånare 31/12 9 905 9 655 9 467 9 280 9 00497


Årsredovisning 2012RevisionsberättelseRevisionsberättelse för år 2012. Vi,av kommunfullmäktige utsedda revisorer, hargranskat den verksamhet som bedrivits i styrelseoch nämnder samt, genom utsedda lekmannarevisorer,verksamheten i kommunens företag.Granskningen har utförts enligt kommunallagen,kommunens revisionsreglementeoch god revisionssed i kommunal verksamhet.Granskningen har genomförts med den inriktningoch omfattning som vi ansett nödvändigför att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning.Vi hänvisar också till anlitaderevisionsbyråers sammanfattande rapporter vilkabiläggs denna berättelse.Årsredovisningen uppfyller i allt väsentligtkraven på rättvisande räkenskaper och ärupprättad enligt god redovisningssed. Följsamhetentill god redovisningssed är i övrigt god.Kommunstyrelsen och nämndernabedöms på ett aktivt sätt ha hanterat de ekonomiskaförutsättningarna för verksamhetenunder året. Kommunstyrelsen och nämndernahar i förekommande fall tagit fram åtgärdsförslagi samband med att avvikelser uppstått föratt hantera avvikelser från givna budgetramar.Vid delårsbokslutet prognostiserade dock fleranämnder ett underskott och kommunen angavatt närmare hälften av dess finansiella mål ochverksamhetsmål inte kommer att kunna uppnås.Förvaltningsberättelsen ger en rättvisandebild av kommunens ekonomiska situation.Kommunen klarar balanskravet och fullmäktigesresultatmål, men:• Investeringsnivån är fortfarande högre ochförsäljning av exploateringstomter lägre änfullmäktiges finansiella mål.• Omsorgsverksamheten samt gymnasie- ochvuxenutbildningsnämnden redovisar störreunderskott mot budget.Förvaltningsberättelsen, som utvecklades föregåendeår, redovisar en uppföljning utifrån ”godekonomisk hushållning” och andra förhållandensom har betydelse för styrning och uppföljningav verksamheten.Vi bedömer också att kommunstyrelsens ochnämndernas förvaltning av uppdraget har varitändamålsenlig och i all väsentlighet lever upp tillfullmäktiges mål, beslut och riktlinjer samt deföreskrifter som gäller för verksamheten. Vidarebedömer vi att kommunstyrelsen och nämndernaunder året har utövat sitt ansvar utifrån vad somframgår av reglemente och lag på ett tillfredsställandesätt. Vi har dock noterat ett flertal förbättringsområden,enligt nedan:• Samtliga nämnder har inte upprättat verksamhetsplaneri enlighet med kommunfullmäktigesdirektiv. I de verksamhetsplaner som upprättatshar vi noterat att det endast redogörsför de politiskt uppsatta målen. Vi anser attnämnderna bör konkretisera kommunfullmäktigesmål för att möjliggöra och underlätta bedömningoch analys av måluppfyllelse.98


Årsredovisning 2012RevisionsberättelseHannes Söderlund/Bildarkivet.se• Det framgår inte vem som ansvarar för genomförandeoch uppföljning av de kommungemensammaverksamhetsmål som finns uppsatta.Detta bedömer vi kan utvecklas genom atttydliggöra vem som ansvarar för dem samthur och till vem uppföljning ska ske.• Uppföljning av de kommungemensammaoch nämndspecifika verksamhetsmålen skerpå en övergripande nivå. Vår bedömning äratt uppföljning och analys av de kommungemensammaoch nämndspecifika verksamhetsmålenbehöver utvecklas för att tydligarebeskriva vilka åtgärder som vidtagits för attuppnå målen samt vad som ligger till grundför verksamheternas bedömning avseendemåluppfyllelsen.99


Årsredovisning 2012RevisionsberättelseIntern kontroll. Kommunen har ett reglementeför intern kontroll samt tillhörande tilllämpningsanvisningarsom bedöms utgöra engod grund för arbetet med intern styrning ochkontroll. Reglementet är relativt nytt och vårgranskning visar att arbetet med intern kontrollinte är helt implementerat i verksamheten.För att ge nämnderna förutsättningar att ta framinternkontrollplaner som är i rimlig omfattningför dess verksamhet anser vi• Att kommunstyrelsen bör ta fram anvisningar igod tid innan nämndernas internkontrollplanerska vara framtagna.• Att samtliga nämnder identifierar och diskuterarrisker i förhållande till verksamhetens måloch uppdrag. Detta arbete bör dokumenterasoch riskerna bör beaktas i nämndernas internkontrollplaner.• Att det tydliggöras för respektive rutiner ochkontrollmoment som ska följas upp hur dettaska ske.Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning för2012 godkänns.Vi tillstyrker att kommunfullmäktige beviljar ledamöternai styrelse och nämnder ansvarsfrihet.Kungshamn 2013-04-24Håkan Axelsson, ordförandeArne Kjellberg, vice ordförandeRune RohdinVeikko LarssonBörje Appelqvist100

More magazines by this user
Similar magazines