Ladda hem som pdf - Biblioteksbladet

Biblioteksbladet03:2012Intervju: Gunilla Herdenberg, ny RBUmeå: Omdebatterat kulturhusbyggeDigitaliseringsprojekt: SCB och Digidaily

Mikromarc 3Lätt att redigera texter och menyer i Webbsök.Modernt gränssnitt med interaktiv hjälpfunktion. Sökningi katalogen fungerar även på ord som till exempel INTE, UTAN ochOCH. Få förslag på adress och postnummer när man lägger till ny låntagare.Licenser för SMS, Periodika och Fjärrlån ingår. Smarta kopplingarmellan låntagare och exemplar. Träfflistan i Webbsök går attsortera på författare, titel, år etc. Man kan välja vilka kolumnersom ska visas i katalogens träfflista. Visar vilken serie en titel ingåri redan i träfflistan. Förhandsgranska kvitton och aviseringsmallar.”Sök medan du skriver” vid katalogsökning. Mikromarcs meddelandefunktionskickar alla typer av meddelanden (e-post, SMS ochbrev) på samma gång. Enklare att katalogisera egna poster. Inköpsfunktionenskiljer på beställt och inte beställt. Smidig integrationmot LIBRIS fjärrlån. Tidsbesparande hämtning av posterfrån LIBRIS.Upplev skillnaden med ett smartareoch smidigare bibliotekssystemNu kan du enkelt se några av alla smarta funktioner i Mikromarc 3!Skanna QR-koden eller gå in på www.youtube.com/mikromarcför att inspireras av filmen ”Upplev skillnaden med Mikromarc 3”!Reveljgränd 7 ■ 352 36 Växjö ■ Tel 0470-532 530 ■ www.bibliotekscentrum.se

Framtiden viktig –men samtiden viktigastFOTO: Denny LorentzenKonkreta åtaganden måste prioriteras framför en nationell biblioteksstrategi. Det säger den nya riksbibliotekariensom vill att KB ska bli bättre på intern kommunikation och på att framhålla det man faktiskt gör.Av MarieLouise Samuelsson4 | biblioteksbladet [03:2012]

FOTO: Denny Lorentzen” Jag skulle vilja se att KB blir ettbredare bibliotek, inte längre såmycket ett Stockholmsbibliotek.→ styrelsen jag lärde mig att se biblioteken som samhällsresursoch en viktig hörnsten i demokratin.I Svensk Biblioteksförenings styrelse träffade honockså Gunnar Sahlin, som erbjöd henne att komma tillKB. Idag beskriver hon sin företrädare som inspirerande,”jag har hela tiden trivts jättebra med Gunnar”.På KB, dit hon kom 2007, blev hon chef för dåvarandeBibSam som hon döpte om till Avdelningen för nationellsamverkan.– Jag undrade först över hur jag skulle bli mottagen avföreträdare för universiteten och högskolorna eftersomjag inte kom ur deras led, men det blev inga problem.Jag frågar om det missnöje och den kritik mot ledningenav KB, som framkommit bland annat i medarbetarenkäter.Gunilla Herdenberg tycker inte att det är så konstigtmed missnöje och oro med tanke på utökning av uppdragetoch myndighetssammanslagning (med slba).Vad gäller Statskontorets påpekande om bristandestyrning och ett KB som i praktiken består av flera åtskildaorganisationer håller hon med. Det behövs bättreintern kommunikation.– Det är viktigt för KBatt mer framhålla detman faktiskt gör, iställetför att bli alltförupptagna av vad manännu inte åstadkommit.– Man måste tala mer med varandra, det har vi integjort tillräckligt hittills. Nu behövs strategiska samtalmed en tydlig gemensam agenda istället för att alla sitterupptagna med sitt.För egen del ser hon det som nödvändigt att lära sigom samlingarna och om det audiovisuella. Hon börjardärför med att praktisera på KB:s olika enheter.Gunilla Herdenberg, som har varit chef i bibliotekssektornsedan hon var 30 år, vet att hon knappast kanräkna med någon bekymmersfri tillvaro som RB.– Jag har varit med om svåra saker som chef underåren, men jag har också utvecklat fingertoppskänsla förnär saker är möjliga att genomföra. Jag har inte bråttommen jag drar mig inte för att göra det jag måste.När vi talas vid är hon glad, uppsluppet överväldigadav mängden blommor och grattismejl efter utnämningentill RB. Jag frågar om hon allmänt ser sig som en positivperson.– Ja, det är jag nog, men inte onödigt positiv. Jag kanvara ganska krass också.Vad hoppas hon då kunna åstadkomma under sin tidsom riksbibliotekarie?– Jag skulle vilja se att KB blir ett bredare bibliotek,inte längre så mycket ett Stockholmsbibliotek. När mittförordnande går ut har vi förhoppningsvis en fungerandee-plikt. Vi kan ta emot och tillgängliggöra det e-burna materialet, vi har digitaliserat betydligt mer avvårt material och har välfungerande bibliotekssamverkan.Det omvända, ett worst-case-scenario för KB, handlarmycket om ekonomi.– KB har nu en ekonomi i balans men digitaliseringkräver stora investeringar. När e-plikten blir lag måstedet också till resurser. Ett nytt, stort uppdrag kräverfriska pengar.Dessutom tillkommer en konjunkturrelaterad ovisshet.– Tittar man runt om i Europa har många nationalbibliotektvingats till stora neddragningar. Det vore naivtatt tro att det aldrig skulle kunna hända i Sverige.Sammantaget är hon inte särskilt orolig, varken förframtid eller samtid och hennes förtjusning i bibliotekarieyrketbestår, det är kreativt, man kan göra allt.– Bibliotekstanken är det mest intressanta; ett frittrum som borgar för kvalitet, för fri tillgång till kunskap,information och upplevelse. Behovet av kvalitetssäkradinformation har ökat vilket innebär att bibliotekenkommer att spela en ännu större roll. ■6 | biblioteksbladet [03:2012]

Patron Driven Acquisition -Vad är det?Förvärv av e-böcker är dyrt och kräver kunskap om vilka titlar som finns tillgänliga ochvilka böcker användarna kan tänkas läsa.Patron Driven Acquisition (PDA) är ett enkelt och effektivtsätt att förvärva e-böcker utan höga kostnader. Förvärvetbaseras på verkliga behov och är användarstyrt.Vill ni veta mer?Anmäl Er nu till LM Informationstjänst kostnadsfriae-Information Road Show, för att delta i ettintressant seminarium om bland annat e-böcker och PDA.Registreringen är öppen på vår hemsidawww.LMinfo.se.LM InformationstjänstLM Informationstjänst är den ledande informationsförmedlaren i Nordeuropa.Vi erbjuder våra kunder prenumerationstjänster, tjänster för användning ochadministration av e-resurser samt tjänster för databaser och e-böcker. Våra kunderär akademiska och vetenskapliga bibliotek, allmänna bibliotek, städer och kommuner,företag samt deras informationsavdelningar.www.LMinfo.se

Dyr dansk e-lösninghotar bibliotekenOckså i Danmark är frågan om utlåningen av e-böcker påfolkbibliotek en het fråga. Diskussionen om bibliotekensmöjlighet att låna ut e-böcker har lagt sig något efter det atttjänsten e-Reolen.dk lanserades i november förra året.Av Johan ErichsDanska bibliotek har tillsammans medförlagen skapat en tillfälligt fungerandemodell före utlåning av e-böcker.Men lösningen kostar. Flera bibliotek hartvingats att strypa utlåningen eller maximera utlåningenav antalet e-böcker.– Vi måste hitta en varaktig lösning, annars finns riskenatt pirater likt de som drabbade musikindustrinockså bryter sig in i bokbranschen, fruktar MichelSteen-Hansen, direktör för Danmarks Biblioteksforening.Flera danska biblioteksbudgetar har knäckts av kostnadenför utlån av elektroniska media. Som första biblioteki Danmark stoppade Kalundborgs folkbibliotek– Det är nödvändigtmed ökad konkurrensför att få ned bibliotekenskostnader före-medier. Blir intesituationen bättre kanett politiskt ingreppbli nödvändigt, menarMichel Steen-Hansen,direktör i DanmarksBiblioteksforening.förra sommaren utlåningen av elektroniska materialunder en period. Skälet var att det blev för dyrt.Även om kostnaden avskräcker är det nödvändigt förbiblioteken att hänga på e-boksvågen.– E-böcker innebär en fantastisk möjlighet att utökabibliotekets räckvidd, bidra till ökad demokratisering isamhället och helt enkelt öppna för och sprida kunskappå ett annat sätt än tidigare.Diskussionen om bibliotekens möjlighet att låna ut e-böcker har lagt sig något efter att tjänsten e-Reolen.dklanserades i november 2011.E-Reolen (reol är bokhylla på danska) är ett projektdär både förlag och kommuner ingår. Drygt 80 förlagär knutna till tjänsten, samtliga danska kommuner ochdess bibliotek har anslutit sig. I dagsläget finns cirka2 000 titlar för elektroniska utlån. Projektet är utvecklatmed statligt stöd från Styrelsen for Bibliotek og Medier.– Tjänsten är en bra och funktionell lösning och denuppskattas av många bibliotek. Men den är dyr, anserMichel Steen-Hansen.Varje utlån kostar biblioteken 18.50 danska kronor(21.95 SEK).Under den senaste 12-månadersperioden har volymene-boksutlån på danska bibliotek ökat med 20 procent.Samtidigt har utlåningen av fysiska böcker legatkvar på samma nivå under perioden. Undersökningarvisar att om alla fysiska utlån blev digitala skulle det idagsläget mer än fördubbla kostnaderna för de danskabiblioteken.– Vi måste få ökad konkurrens med fler tjänster ochfler affärsmodeller för e-böcker, så att det blir billigareför folkbiblioteken att låna ut e-böcker.Danmark är tillsammans med övriga nordiska länderbegränsade språkområden vilket kan utgöra en besvärandeförutsättning och hämma en skärpt konkurrenssom leder till minskade utgifter för e-boksutlåning.Förlagen börjar få upp ögonen för att det är en betydandemarknad som håller på att öppna sig.– Det är nödvändigt att vi får konkurrens, annars ärrisken uppenbar att bokbranschen går samma öde tillmötes som musikindustrin, med pirater som gör sittintåg och erbjuder böcker till betydligt lägre priser utanhänsyn till rättigheter och ersättning för författare ochförlag, säger Michel Steen-Hansen.Sedan e-Reolen startade har diskussionen om kostsammae-lån ebbat ut. Projektet ska i en första etappdrivas i 12 månader men när det börjar bli dags att omförhandlalär diskussionen skjuta fart på nytt.8 | biblioteksbladet [03:2012]

Det handlar ju inte bara om e-media på folkbibliotekenutan även på forskningsbiblioteken, där alltflerfysiska tidskrifter, artiklar, rapporter med mera blirersatta av elektroniska utgåvor. På de danska forskningsbibliotekenbestår idag 80-90 procent av lånen avtidskrifter, artiklar och rapporter av olika elektroniskautgåvor.De danska forskningsbiblioteken är knutna till DEFF,Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek,finansierat av den danska Kulturstyrelsen. DEFF :s uppgiftär att utveckla och samordna ett för forskningsbibliotekengemensamt nätverk för forskningsbaserad informationknuten till olika utbildningar.Av tradition har de forskningsanknutna bibliotekenett annat förhållningssätt till elektronisk informationän folkbiblioteken. Eftersom deras utbud är mer vetenskapligtbaserat saknas oftast den starka kommersiellakopplingen som skönlitteratur har. Deras elektroniskatjänster utgår ofta från abonnemang och spänner överstörre områden än bara en enstaka publikation vilketgör att prisbilden och villkoren är helt annorlunda änden för folkbiblioteken.Danmarks Biblioteksforening har ambitionen atthitta en modell som kan underlätta för folkbibliotekenatt låna ut e-böcker och e-media.– Nu betalar vi per utlån, men i framtiden måste viträffa en överenskommelse med förlag och författareom att hitta en modell som gör det enklare för bibliotekenatt i förväg beräkna utgifterna för lån av e-böcker. Ettengångspris och fast avgift per publikation oavsett antaletutlån bör vara utgångspunkten i denna diskussion.Hittar vi inte en lösning, kommer politikerna tvingas atthitta en passande modell, så viktig är frågan, menar MichelSteen-Hansen.Biblioteksföreningen har uppvaktat berörda kulturpolitikeri den danska regeringen och i folketinget omproblematiken. Tyngdpunkterna i argumentationenligger i att e-böcker är värdefulla utifrån ett demokratiperspektivoch att bibliotekslån fortsatt måste vara gratisför den enskilde medborgaren.– Lanseringen av e-böcker är viktig för samhälleteftersom biblioteken genom elektroniska medier kannå fler medborgare. E-mediet öppnar också upp för enökad och intressant interaktiv kommunikation medsynpunkter, recensioner och kommentarer från låntagarnaom olika verk.Frågan om en fungerande utlåningsmodell för e-böcker är avgörande för de danska bibliotekens framtidaverksamhet.– All media går mot att bli elektronisk. Även om viidag har svårt att för dagen hitta en lösning som passaralla parter är jag optimistisk på sikt. Frågan är så viktigutifrån ett folkbildnings- och demokratiperspektiv attden måste lösas, understryker Michel Steen-Hansen. ■”Vi måstefå ökadkonkurrensmed flertjänster och fleraffärsmodellerför e-böcker,så att det blirbilligare förfolkbibliotekenatt låna ute-böcker.”Artikelförfattarenär frilansjournalistbaserad i Malmö/DanmarkEXPOMERA ®PRIMUMModernt exponeringstorn i EXPOMERA serien!Exponeringstornet har 6 st A4 samt 8 st A5 akrylexpo för exponering av tidskrifter,böcker m.m. Primum finns valbar med eller utan hjul och i två färgvarianter.®Tel: +46 472-300 36 • info@biketjanst.se • www.biketjanst.se[03:2012] biblioteksbladet | 9

Av Åsa EkströmKulturhuset Kulturväven byggs nu vid älveni Umeå. Tanken är att Stadsbiblioteket skaflytta in lagom till Kulturhuvudstadsåret2014. Men finns det ett behov av attcentralisera kulturlivet till ett enda hus?Att vandra in på det stora ljusa Stadsbiblio -teket i Umeå gör en glad i hjärtat. Överalltrör sig folk i alla åldrar. Det känns varmt ochvälkomnande. Intill ett stort fönster utåtgatan sitter en ung tjej med en laptop i knät och skaparmusik medan två män med långa dreads sitter på våningenovanför och läser tidskrifter. När BBL pratar medbibliotekarien Åsa Grubbström i receptionen, blir vihela tiden avbrutna av besökare som frågar om filmer,böcker eller har synpunkter på återlämningsmaskinen.– Jo, det är ett populärt och välbesökt bibliotek. Allmänhetenbetraktar verkligen biblioteket som sitt,säger Åsa Grubbström.Något som kanske även förklarar varför så mångaengagerat sig i den kommande biblioteksflytten. Underflera år har det förts samtal om att vända stadenmot älven och stärka kulturprofilen. Under 1980-taletfick kulturen en starkare institutionell struktur genomen lokalisering av Stadsbiblioteket, Folkets Hus ochNorrlandsOperan till centrum. På 1990-talet fick NorrlandsOperanen helt ny byggnad som gav möjlighet attutveckla verksamheten till ett scenkonsthus med bredverksamhet: symfoniorkester, opera, dans, musik,samtida konst samt en restaurang. De senaste tolv årenhar satsningar framför allt gjorts inom idrottens områdemed bland annat utbyggnad av konstgräsplaner,konstsnöspår, två nya ishallar, en inomhusidrottsarenaoch en ny friidrottsanläggning på universitetsområdet.Dessutom byggs en ny multihall för bollsporter påGammlia, ett stort friluftsområde i Umeå där VästerbottensLänsmuseum huserar.I området kring Designhögskolan och Konsthögskolanpågår nu en ombyggnad med nya lokaler förArkitekthögskolan, Bildmuseet, en filial till HUMlab,restaurang och café samt en stor utställningshall för allmänheten.Politikerna har fattat ett inriktnings beslutom att ”vända staden mot älven”. Man vill pröva att,med kulturens hjälp, utveckla Umeås centrum genomatt låta området Staden mellan broarna präglas avmötes platser, kulturella aktiviteter, upplevelser, småskalighandel, serveringar ”och annat som bidrar tillatt området är befolkat, tryggt och levande året runt”.Tanken är att det ska bildas ett sammanhängande stråkmellan det blivande Konstnärligt campus och Broparken.Ett politiskt beslut har även fattats om att flyttaStadsbiblioteket från sin nuvarande plats vid Vasaplantill kajen nere vid älven. Trots att varken bibliotekspersonaleller biblioteksanvändare krävt eller efterlystdetta.Beslutet om biblioteksflytten resulterade i protesteroch demonstrationer under 2010 och 2011 men i år hörsde kritiska rösterna allt svagare. Sveriges depåbiblioteksom ligger i anslutning till dagens Stadsbibliotek kommerdäremot inte att flyttas. Enligt bibliotekschefenInger Edebro Sikström kommer man att satsa på öppnapublika ytor för allmänheten i det nya Kulturväven. Fokusligger på användarna. Öppna hyllor och magasin skaintegreras och göras tillgängliga för allmänheten. Detblir inte några större satsningar på administrativa lokalerför personalen. Enligt bibliotekschefen är det inteheller aktuellt att i samband med flytten införa Dewey.När BBL besöker stadens största bokantikvariath:ström, rycker personalen där på axlarna åt biblioteksflytten.– Vi rår oss själva och har inget direkt samarbete medbiblioteket. Det blir nog bra med en flytt. Men sen är detju en annan sak med själva kulturhuset. Det lär väl kostaen hel del att hyra in sig där. Nä, vi stannar kvar här ivår trygga källare där vi trivs!Ambitionen med det nya kulturhuset KulturvävenTrasmattaeller kulturväv?10 | biblioteksbladet [03:2012]

är att huset ska knyta samman kulturen i Umeå. Det ärdär kulturmöten ska ske som ska locka till skapande,kunskap och kreativitet. Redan nu står det klart att därska finnas en mellanstor multisal för bland annat teater,film, musik och dans på 570 kvm och med plats för 450personer. Platsen för bokbussen i nära anslutning tillbiblioteket är redan färdig på grund av byggnadstekniskaskäl. Återlämningsrobotens placering är tänkt löpapå de tre våningar där biblioteket ska ligga. Genom attplacera biblioteket i huset samt ett nytt nationellt kvinnohistorisktmuseum ska folk lockas dit, är tanken. Planernapå ett nytt kvinnomuseum är en politisk eftergiftåt Vänsterpartiet som tidigare varit emot flytten.Men hur stora kvinnohistoriska samlingar finns detsom ska förvandlas till ett färdigt museum 2014? CharlottaGustavsson, som tidigare arbetat med jämställdhetsfrågori olika expertroller bland annat i riksdagenoch olika massmedier, är projektledare för det planerademuseet:– Vi ska skapa någonting helt nytt samtidigt som visamverkar. I dagsläget har vi inga samlingar i traditionellbemärkelse. Mer kan jag egentligen inte säga.Hennes roll är att ta in synpunkter från olika kulturrepresentanterför att kunna skapa ramar för verksamheten.Hon har även en referensgrupp att bolla tankarmed när det gäller att utreda innehåll och finansiering.Tanken är att lyfta det bredare kulturarvet för attvisa den ojämlikhet och könsmaktsordning som fortfaranderåder i Sverige idag. Men Charlotta Gustavssonkommer att undvika att stoppa in material i montrar.Det är inte heller någon naturlag att det ska vara ett statligtdrivet museum, konstaterar hon.– Jag tittar på olika driftsformer och eventuella samarbetspartners.Dessutom har jag tittat närmare påexempelvis Flyghistoriska museet i Linköping. De harjobbat med att sätta in flyget i en kontext av kalla kriget.Hon har även besökt Sjöfartsmuseet i Göteborg ochArbetets museum i Norrköping för att få inspirationtill hur man kan arbeta med att göra berättelser ochinvolvera i skapande. Charlotta Gustavsson deltar i deprocessarbetsmöten som anordnas under våren för attkomma fram till hur Kulturvävens innehåll ska se ut. Deflesta som deltar jobbar inom kommunen (biblioteket,kommunala musikskolan etc) och står för merparten avKulturvävens innehåll. Dessutom deltar representanterfrån bland annat Balettakademien, Film i Västerbottenoch Umeå konstorganisation.BBL var med på ett processmöte i februari där ett sjuttiotalrepresentanter fanns på plats för att delas in i olikaarbetsgrupper. Fokus i arbetet låg på besökarna utifrånde tre fastlagda ledorden: Utforska, Uppleva och Skapa.Emmy Ericsson, kommunikationsansvarig för Kulturvävensverksamhetsutveckling, menar att Kulturvävenär mer än en byggnad.– Det är även en vision och en ny metod för en ständigutveckling av en gränsöverskridande verksamhet förUmeåborna. Ett arbete som är väldigt positivt ochentusiastiskt eftersom det förutsätter delaktighet,säger hon.Det är den prestigefulla norska arkitektbyrån Snöhettasom har ritat det yttre skalet av den s-formadebyggnaden – samma arkitektbyrå som 1989 vann tävlingenom bygget av det nya biblioteket i Alexandria iEgypten. Snöhetta samarbetar även med den Umeåbaseradearkitektbyrån White.Hur det 24 000 m2 stora vitdesignade huset ska se utinvändigt är något som bestäms efter vårens processmötendå arkitekterna tar vid för att förverkliga allaönskemål till funktionella lokaler.Det är kommunen som tillsammans med fastighetsföretagetBalticgruppen driver projektet som beräknaskosta 600–700 miljoner kronor. Hälften av kostnadenkommer kommunen att stå för och beräkningar visaratt hyreskostnaden landar på 42 miljoner kronor/år.Kulturarbetare och representanter för föreningsverksamhetersom Folkets Bio befarar att hyrorna kommeratt skjuta i höjden och det på bekostnad av det bredakulturutbudet i Umeå.→foto: snøhetta[03:2012] biblioteksbladet | 11

→ För bibliotekets del innebär flytten sannolikt enhyreshöjning från dagens 10 miljoner kronor till cirka17 miljoner. En representant för Länsmuseum, som villvara anonym, säger till BBL att ”eftersom vår budget fördelasfrån både kommun och landsting så känns det intealls bra”. För 25 år sedan flyttade Stadsbiblioteket tillVasaplan som är knutpunkten för länets kollektivtrafik.En flytt kommer att försämra tillgängligheten men ävenkosta alldeles för mycket i förhållande till vad man får,menar Janne Hägglund, gruppledare för Arbetarpartiet,fd Rättvisepartiet Offensiv i kommunfullmäktige.– Idag kan äldre med rullator komma med bussen ochenkelt gå några få meter för att komma rakt in i biblioteket.Till kajen går inga bussar och det ligger mer avsides,säger Janne Hägglund.– Dessutom kommer kommunen att få betala 42 miljoneri hyra, alltså fyra gånger högre hyra än dagenshyra vid Vasaplan. Någonstans måste ju pengarna tasifrån! Det finns en risk att andra verksamheter drabbasoch även biblioteket, konstaterar Janne Hägglund somsamtidigt är medveten om att man nu får göra det bästaav situationen för att Kulturväven ska bli så bra sommöjligt.Bibliotekschefen Inger Edebro Sikström tror att tillgängligheteninte kommer att försämras. Snarare tvärtom.– Hur många ”drabbas” egentligen av flytten? Biblioteketkommer att nås via Storgatan så jag ser inte attframkomligheten kommer att försämras så mycket somdet utmålas.Den förre stadsarkitekten Hans Åkerlind menar attDet är den prestigefullanorska arkitektbyrånSnöhettasom har ritat detyttre skalet avden s-formadebyggnaden. Snöhettasamarbetar även medden Umeå baseradearkitektbyrån White.” Det är stadens köpmän som vill ta överStadsbibliotekets nuvarande byggnad för attförvandla det hela till en galleria.Kulturväven är ingenting annat än en Trasmatta!man nu bryter upp den kulturväv som redan finns ochsom det tagit flera år att bygga upp. Dessutom menarhan att det går att bygga ut det nuvarande Stadsbiblioteketovanifrån samt utnyttja de lokaler som idaganvänds som kontorslokaler. Bibliotekschefen IngerEdebro Sikström är bestämd och vet vad hon tycker omflytten till det nya kulturhuset.– Framför allt kommer det att innebära en stor möjlighettill samverkan. Även om skapande verksamhetinte är vår bästa gren, finns det en chans att kunna bidramer aktivt, säger hon.Bibliotekarien Maria Lindgren jobbar med barnochungdomsverksamheten på Stadsbiblioteket. Honhar fått 40 timmar under våren avsatt för att ägna sigåt processarbetet för bibliotekets del. Även filialbibliotekenhar representanter med i processarbetet kringKulturväven. Maria Lindgren tycker att det är bra medprocessmöten där man får en chans att lyfta fram allt påbordet för att kunna påverka.– Det handlar om ett slags ISO-märkning av hela verksamheten.Vi ska naturligtvis behålla det som fungerarbra idag och se till att Kulturväven blir en tillåtandemiljö med möjlighet för alla att verkligen få vara med,påverka och utvecklas. Det får inte bli ett superdesignathus som avskräcker!Margareta Holmberg som besöker biblioteket är förbannadöver beslutet att flytta biblioteket.– Det är stadens köpmän som vill ta över Stadsbiblioteketsnuvarande byggnad för att förvandla det hela tillen galleria. Kulturväven är ingenting annat än en trasmatta!Vem ska betala när ingen längre har råd att hyra i”öststatsbunkern”?På frågan om det finns någon garanti för att biblioteketsverksamhet inte ska drabbas av eventuella budgetnedskärningarvid eventuella framtida finansieringsproblemsvarar kommunalrådet Marie-LouiseRönnmark (S):– För oss i Umeå är biblioteken viktiga. Det kommeräven det nya biblioteket i Kulturväven att vara, bådenär det gäller att utveckla tillgängligheten och att ävenfortsättningsvis vara en av våra viktiga demokratiskamötesplatser. De ekonomiska resurserna kommer ivanlig ordning att hanteras i budgetberedningen, sägerkommunal rådet. ■12 | biblioteksbladet [03:2012]

Glada möblerGlada barn!Lek- och bokhylla Plus4.395:-Pris/st exkl momsVår nya barnkollektion Plus är laddad med glädjeoch fantasi. Här finns bokhyllor, bilderbokslådor ochexponeringstorn som med sina spännande former ochfärger lockar nyfikenhet och läslust.Den tåliga kvalitén och de praktiska, genomtänktafunktionerna är som vanligt ett signum för EurobibDirect. Välkommen till vår nätbutik och stilla dinnyfikenhet.Nätbutik: www.eurobib.com Tel: 046-31 18 50 E-post: direct@eurobib.se. Part of Lammhults Design Group.

DigitaliseringEtt kulturarv räddas – och hotasFOTO: jens gustavssonI Statskontorets annars inte sånådiga myndighetsanalys avKB framhålls samarbets- ochutvecklingsprojektet Digidaily ipositiva ordalag. Överhuvudtagethar massdigitaliseringsprojektetav dagstidningar rönt storuppmärksamhet också utanförkretsen av närmast berörda. Meni projektgruppen är oron är storinför framtiden.Av Henriette ZornDagstidningar: Digidaily – ett tidningsdigitaliseringsprojektsom under tre års tid ska byggaupp rationella metoder för massdigitalisering avdagstidningar, har med råge passerat halvtid.14 | biblioteksbladet [03:2012]

DigitaliseringSedan våren 2010 driver KB tillsammans medRiksarkivet och Mittuniversitetet projektet Digidaily– ett tidningsdigitaliseringsprojekt somunder tre års tid ska bygga upp rationella metoderför massdigitalisering av dagstidningar. Till på köpeträknar man med att under nämnda period ha digitaliseratomkring tre miljoner tidningssidor som inte barablir tillgängliga – det blir fritextsökning på hela materialet.Det är ett pilotprojekt där man alltså ska digitaliserastora mängder dagstidningar på så kort tid som möjligt.Utmaningen har varit att hitta ett produktionssystemsom gör detta så rationellt och effektivt som möjligt.Bakgrunden är lika enkel som framtiden kan te sigkomplicerad: KB:s tidningssamling består av cirka 122miljoner tidningssidor, av dem finns cirka 70 miljonerpå mikrofilm. Stora delar av papperssamlingen hållerpå att ramla isär. Mikrofilmerna kommer på sikt ocksåatt befinna sig i upplösningstillstånd. Här finns alltsåett hotat kulturarv och ett bevarandeproblem som påinte alltför lång sikt kan bli akut. Dessutom finns en storefterfrågan att komma åt äldre dagstidningar i digitalform.– Men det är också en demokratifråga. Tidningsmaterialetpå KB hör till det mest eftertraktade att sökai. KB:s mikrofilmsläsesal är alltid välbesökt av olika användare,allt från journalister, forskare, släktforskare,skolor till allmänheten. Att kunna tillhandahålla digitaliseratoch sökbart material kan i slutändan ses somen demokratisk fråga, säger Heidi Rosen, projektledareför Digidaily.Och enligt Torsten Johansson, enhetschef på Enhetenför dagstidningar, är bevarandet inte bara ett problemför äldre dagstidningar i papper. De pliktexemplarav dagstidningar som idag samlas in är inte heller för allevighet.– Vi vet redan nu att det vi samlar in i papper inte kommeratt hålla, säger Torsten Johansson.Pionjärtidningar i projektet är Aftonbladet från ochmed 1830 fram till 2010 och likaså Svenska Dagbladetfrån 1884–2010. KB har – i egenskap av nationalbibliotek– rätt att göra digitala kopior för att kunna bevara. Menmaterialet får endast läsas och användas inom KB:s väggar.Bara det äldsta materialet kan, enligt upphovsrättslagstiftningensskyddstid på 70 år, göras fritt tillgängligtpå internet.Tidningspreparering:På MKC i Fränsta iMedelpad preparerasdagstidningarna införscanningen.I dessa moderna tider när många tidningar också ärdigitala kan man ju fråga sig varför man håller på medden här tidskrävande pappershanteringen i digitaliseringsproceduren.Varför inte bara samla in de digitalatidningarna?– Ja, det vore ju den högsta drömmen och där finns jumassor av pengar att spara men det går inte på grund avfilöverföringslagen. Det är inte så att tidningarna självaär ovilliga utan det är lagen som sätter stopp för det, sägerTorsten Johansson.Projektet Digidaily har passerat mer än halvtid. Idagsläget är två miljoner sidor genomgångna och förberedda,omkring 400 000–500 000 sidor har hittillsskannats in. Det sker på Riksarkivets avdelning Mediakonverteringscentrum,MKC, som ligger i Fränsta iMedelpad. Det är här man har testat modeller och byggtupp kompetensen för att kunna hantera stora mängderrationellt och effektivt i ett kontinuerligt produktionsflöde.Vilket bidrar till att trygga och skapa arbetstillfällen.Inom ramen för projektet har studiebesök gjorts tillandra liknande projekt i Europa, man har låtit sig inspirerasoch försökt dra nytta av de bästa delarna i Digidaily-projektet.När Heidi Rosen och Torsten Johansson berättar omhur man i samarbete byggt upp allt från grunden genomatt testa och utvärdera, byggt upp kravspecifikationer, →[03:2012] biblioteksbladet | 15FOTO: Ralf Bergman © Riksarkivet

DigitaliseringFOTO: Ralf Bergman © Riksarkivet” I dagsläget ser det dystert ut. Detfinns ingen lösning nära till hands.Vi är ju så stolta och malliga överdet här projektet – vi vill inte seflaggskeppet sjunka. ”→ skapat dokumentationsregler, köpt in lämplig utrustning,tagit fram och kartlagt rationella processer ochutvecklat ett eget produktionsstöd som håller reda påde stora flöden som är i omlopp, växer bilden av ett moderntindustriellt projekt fram. Systemet är så förfinatatt projektgruppen i Stockholm via dator exakt kan följavar i processen ett visst material befinner sig.– Fördelen med att arbeta i ett utvecklingsprojekt ärjust att man kan utveckla, dvs pröva sig fram, göra feloch kunna rätta till. Nu är vi effektiva hela vägen i processensalla led, även kostnadseffektiva, säger HeidiRosen.En gång i månaden ses projektgruppen antingen iFränsta eller i Stockholm ”eftersom allt inte går att lösavia mejl utan man måste sitta öga mot öga och bollasaker fram och tillbaka”.Att arbeta över institutionsgränserna har också variten nyttig, lärorik och utvecklande erfarenhet. En delkulturkrockar har det blivit under resans gång när arkivariekulturenmöter bibliotekariekulturen – och i nästasteg även i mötet med den produktionskultur som MKCrepresenterar.Heidi Rosen och Torsten Johansson berättar entusiastisktom projektets olika delar, om den positiva responsman fått inte minst från forskare som fått se entestversion av ett visningsgränssnitt där man kan fulltextsökapå ett begränsat material och därmed sett enhelt ny värld av sökmöjligheter öppna sig. Betydligt merdämpat och bekymrat blir tonläget när man kommer inpå framtiden. Och som vanligt handlar det om pengar.Finansiärer bakom det treåriga projektet är EU:s strukturfonderi Mellersta Norrland, Riksarkivet, Kungligabiblioteket, Mittuniversitetet, Schibsted Sverige ochLänsstyrelsen i Västernorrland. Budgeten ligger på närmare35 miljoner kronor varav EU:s strukturfond stårför närmare hälften av medlen. Men efter projekttiden– projektet upphör den 30 mars 2013 – finns inga pengarAftonbladet scannasin.för fortsatt tidningsdigitalisering. Att drivamassdigitalisering av den här kalibern rymsinte inom KB:s budget utan kräver externfinansiering eller betydligt ökade statligaanslag.Det är till stor del via statliga anslag somman löser liknande frågor i övriga Europa.Flera länder arbetar med frågan. Några avde största projekten pågår i Holland därman till hösten kommer att ha digitaliseratca 9 miljoner sidor, redan idag finns 2–3 miljonersidor on-line. Spanien har ett digitaliseringsprojektsom omfattar 4 miljoner sidor och Danmark har fåttett statligt anslag för att digitalisera 30 miljoner sidor.Motsvarande projekt pågår även i England, Tyskland,Frankrike, Österrike, Schweiz och Irland. I Norden kanFinland och Norge nämnas som ligger i framkant.Om verksamheten inte fortsätter efter mars 2013 blirSverige ett av de få länder i Europa som inte satsar pådetta kulturarv.Enträget och på olika nivåer försöker man från KB:soch projektgruppens sida få fram nödvändiga medelmen tiden börjar bli knapp. Länsstyrelsen i Västernorrlandoch Tillväxtverket är några av de trådar man försökerdra i men för att få en finansiär intresserad krävsatt man kan presentera fler och inte minst att KB satsarpengar – pengar som inte finns.– Läggs projektet ned får det direkta konsekvenserför MKC eftersom personal måste sägas upp, och vi förlorarkompetens – allt det som vi har byggt upp läggs imalpåse. Det vore på alla sätt en enorm förlust om digitaliseringeninte kan fortlöpa, menar Heidi Rosen ochTorsten Johansson.Ett litet hopp står till forskningspropositionen därman har ansökt om medel, närmare bestämt 40 miljonerför att under en tioårsperiod digitalisera en tredjedelav KB:s tidningssamling.Men oavsett resultatet av ansökan kan det nästanvara för sent när väl beslut kommer – antingen sent ihöst eller i början av 2013.– I dagsläget ser det dystert ut. Det finns ingen lösningnära till hands. Vi är ju så stolta och malliga över det härprojektet – vi vill inte se flaggskeppet sjunka.Heidi Rosen och Torsten Johansson lämnar vårtmöte för att ila till nästa – ett möte där man ska diskuteragränssnitt.I KB:s budget för 2012 finns ännu medel avsatta för ettvisningsgränssnitt för Digidaily. ■16 | biblioteksbladet [03:2012]

DigitaliseringEuropadigitaliserardagstidningarEtt europeiskt projekt – EuropeanNewspaper – ska undertre år förse The European Libraryoch Europeana med tio miljonerdigitaliserade dagstidningssidor.Projektet, som startade den 1februari i år, involverar 17 national-,universitets-och forskningsbibliotek.Det syftar till att samlaoch förfina utbudet av digitaliseradedagstidningar men ocksåatt uppmärksamma de (tekniska)utmaningar som är kopplade tillmassdigitalisering av dagstidningar.De bibliotek som deltar i projektetkommer att distribueradigitaliserade dagstidningar tillEuropeana – i fulltext och sominte längre omfattas av upphovsrättsligabegränsningar. Ettsärskilt fokus i projektet kommeratt ligga på dagstidningar publiceradekring första världskrigetoch kommer därmed utgöra ettvärdefullt komplement till desamlingar som redan finns inomramen för det redan befintligaprojektet, det s k Europeana Collections1914–19. Det projektetstartade i maj 2011 och kommeratt fortsätta till april 2014.För de deltagande bibliotekeni det Europeiska dagstidningsprojektethölls ett kickoff-mötei början av mars i år i Berlin därStaatsbibliothek zu Berlin, som ärprojektledare för projektet, stodför värdskapet.Övriga bibliotek i projektet är:Nationalbiblioteket i Nederländerna,Österrike, Estland, Finland,Frankrike, Polen, Lettlandsamt Turkiet; British Library deltarliksom universitet i Salford/Manchester samt Innsbruck/Österrike; universitetsbiblioteketi Belgrad deltar liksomLIBER Europa, LandesbibliothekDr. Friedrich Tessmann samt detHamburgplacerade företagetCCS, Content Conversion SpecialistsGmbH.HZSCB –myndighet i framkantEn stor anledning till att Statistiska Centralbyrån digitaliserar sitt material är att det är gammalt och i vissa fall iganska dåligt skick.Statistiska Centralbyrån, SCB, har öppnat en guldgruva föralla nyfikna, både allmänhet och forskare. På webbplatsenkan man numera – helt gratis – ta del av mängder av historiskdetaljstatistik inom de flesta områden.Av Åsa EkströmLite förenklat skulle man kunna sägaatt det en gång i månaden kommer enskåpbil till SCB:s bibliotek för atthämta (och återlämna) material iform av tryckta publikationer som ska digitaliseras.När allt material är nedpackat tar TallinkSilja-färjan vid och fraktar skåpbilen till företagetInfodisk Modo i Riga som därefter skannar in sidor,tabeller och bilder. För övrigt är det företagetstvå högsta chefer som transporterar materialetmellan Stockholm och Riga. Det digitaliseradematerialet kontrolleras av biblioteket i Stockholminnan det publiceras på webbplatsen. Ett arbetesom låter enklare än vad det är. En stor anledningtill att SCB digitaliserar är att materialet är gammaltoch i vissa fall i ganska dåligt skick. Det kanäven gälla relativt nytt material, exempelvis vissaav årsböckerna från 1980-talet som är så dåligtinbundna att en del tabellinnehåll försvunnit i innermarginalen.Hur som helst kräver det ett nog- →[03:2012] biblioteksbladet | 17FOTO: Lena Blåsjö Jansson

Digitalisering”Om ett verk är defektgör man allt för att hittade sidor som fattas föratt få fullständiga verkinför digitaliseringen.I praktiken är detfyra medarbetaresom är inblandade idetektivarbetet med attspåra upp sidor somfattas. Ofta hittar mandet man söker på arkivoch bibliotek.”FOTO: Lena Blåsjö Jansson→ grant förberedelsearbete där man helt enkelt måste setill att det inte fattas några sidor, siffror eller tabeller i detryckta publikationerna. Sida för sida gås igenom. Omett verk är defekt gör man allt för att hitta de sidor somfattas för att få fullständiga verk inför digitaliseringen.I praktiken är det fyra medarbetare som är inblandadei detektivarbetet med att spåra upp sidor som fattas.Ofta hittar man det man söker på arkiv och bibliotek.Förarbetet innebär också att man ser över tabellerna.Liggande tabeller ska i digitaliseringen göras ståendeför att underlätta läsningen och tabeller, som i de gamlaböckerna löper över uppslag, behöver ibland justeras såatt raderna möter varandra. I ett beskrivningsblad somföljer med publikationen till digitaliseringen, noterasäven information om länkar och bokmärken. Patina påköpet får man genom originalens gamla bläckplumparsom syns även i de digitala versionerna.Själva digitaliseringen av statistiken kan delas in i treled där det manuella arbetet är centralt:• Scanning. Det är inför detta moment som medarbetarnai Stockholm ser till att materialet är fullständigt,läsbart och att det håller hög kvalitet för ett beständigtformat. En färgbild per sida i boken tar så stor plats som24 svartvita bilder. Enligt Rolf-Allan Norrmosse, bibliotekarievid SCB:s bibliotek, är det viktigt att se sammanhangenför att avgöra om det kanske går att scanna insvartvitt istället för originalets färgbild. Man måste exempelvistydligt anteckna att det är viktigt att de handmåladekartorna från 1860-talet bör återges i färg, sägerhan.• Teckenigenkänning. Ett arbetsintensivt moment därSCB:s bibliotekarier,stående fr v:Anna Nyströmer,Ela Klayman-Cohen,Rolf-Allan Norrmosse,Hans Ljungberg.Sittande: Johan Hulth,Birgitta Chisena.”Det handlarom att tillgängliggöraett kulturarvsom avslöjardet mestaom Sverigeshistoria.”flera personer gör sökbar text av bilderna. Innehållsförteckningenmåste vara uppemot 100 procent korrekt.• Framställning. PDF-publikationen skapas för att publiceraspå SCB:s webbplats.Hittills har ungefär 12 procent av det sammanlagdamaterialet digitaliserats, berättar Rolf-Allan Norrmosse.Han är den som i mitten av 2000-talet tog initiativtill en utredning för att få igång digitalisering av myndighetenshistoriska statistik. Det största hindret föratt genomföra digitaliseringen var bristen på pengar.Trots att det saknades jämförbara objekt som gjort liknandedigitaliseringsprojekt inom EU-området, gjordeRolf-Allan Norrmosse en utredning där man noggrantoch grundligt beskrev behoven samt tidsramarna föratt utföra digitaliseringsprojektet. Myndigheten hadelite tur eftersom flera av professorerna i RiksbankensJubileumsfond själva hade använt sig av BiSOS i sinforskning. Med pengar på fickan kunde man bland annatgöra en studieresa till Norges statistikbyrå som dåhade viss erfarenhet av digitalisering. Därefter skeddeen upphandling som Logica, dåvarande WM-data, kammadehem. Företaget introducerade i sin tur sin underleverantörInfodisk Modo i Riga. Först ut att digitaliseras2007 var bokverket Bidrag till Sveriges officiella statistik(BiSOS), som är föregångaren till dagens officiellastatistik (se även BBL nr 2/2007).– Vi valde avsiktligt att börja med BiSOS eftersom detär välkänt och används mycket utomlands. Tidsplanenpå 18 månader höll och digitaliseringen av BiSOS blevklar 2009, berättar Rolf-Allan Norrmosse.Därefter har digitaliseringsarbetet fortsatt med18 | biblioteksbladet [03:2012]

Digitaliseringbåde äldre och yngre statistik. Idag finns den viktigastestatistiken från 1800-talet på webben och biblioteketfortsätter idag att digitalisera 1900-talsstatistiken.Statistisk årsbok för Sverige (1914- 2011), Sveriges officiellastatistik i sammandrag (1870–1913), äldre Statistiskameddelanden (med massor av detaljstatistikexempelvis kring handel, bankväsendet men även vadgäller antalet utomäktenskapligt födda barn, husdjursräkningen1915–1916 etc) finns utlagt på nätet. Dessutomhittar man även den en gång i tiden så bespottadeFoB-räkningen (Folk- och bostadsräkningen) i sin helhet,1860–1990, på webben. På webbplatsen finns ävenstatistik från andra hälften av 1800-talet, BiSOS samtdess föregångare med statistik från början av 1800-talet.Även serien Historisk statistik för Sverige finns attfördjupa sig i.– Det handlar om att tillgängliggöra ett kulturarv somavslöjar det mesta om Sveriges historia, konstaterarRolf-Allan Norrmosse.– De här böckerna är efterfrågade men finns inte påmånga bibliotek så vi tycker att det är viktigt att de bevarasför framtiden och görs tillgängliga för fler, menarAnna Nyströmer, samordningsansvarig på biblioteket.Tekniken kring digitaliseringen har fungerat utmärktoch hållit hög kvalitet. Dessutom har man haft ett kontrollsystemsom inneburit en naturlig kvalitetskontroll.EU har finansierat vissa översättningskostnader. Publikationernaär sökbara med klickbara innehållsförteckningar.Det finns bokmärken ner till den lägsta rubriknivånvilket gör att det är enkelt att klicka sig fram ochtillbaka i publikationen. Dessutom finns en inledningssidamed information om föregångare och efterföljareså att det är enkelt att följa statistiken över tid.Det fleråriga digitaliseringsprojektet inleddes 2007med pengar från Riksbankens Jubileumsfond. Detförsta året digitaliserades 315 böcker eller 40 000 sidor.Vid årsskiftet 2011/2012 hade man digitaliserat ca4 400 böcker eller 650 000 sidor.– Under 2011 användes våra digitaliserade publikationer86 180 gånger, alltså det antal gånger som någonhar klickat på en pdf, berättar Anna Nyströmer.Hon understryker även vikten av att fortsätta satsa påwebben för att kunna förenkla för användare att hittadet man söker efter.Totalt elva miljoner kronor har digitaliseringsprojektethittills kostat. Men SCB:s bibliotek har nu sökt nyafriska miljoner till det fortsatta arbetet med digitaliseringen.Kanske man kan hoppas att fler myndighetertar efter och hoppar på detta digitaliseringståg. ■Sverige har enlång tradition avatt sammanställastatistik. 1749genomfördes Sverigesförsta folkräkning.Sverige och Finland ärde enda länder somhar sammanhängandeuppgifter om sinbefolkning så långttillbaka i tiden. 1858började SCB samlain statistik. 1870publicerades Sverigesofficiella statistik isammandrag somär föregångare tillStatistisk årsbokför Sverige. Helaårsboken, från ochmed 1914, finnsnumera även påwebben, www.scb.se.Dessutom är Statistiskårsbok 2011 en avlandets mest populäraIpad- appar.ABI/INFORMThe world’s leading business research database●Find the most relevant, highest quality content by searchingthousands of scholarly journals and trade publications from the world’sleading publishers●Keep up with the latest developments and trends with full textcoverage of the most important business and news periodicals●Fully understand your chosen markets with tens of thousands ofup-to-date market, industry, country, and company reports●Stay at the cutting edge with the latest scholarly thinking fromthousands of full text working papers and dissertations●Find specific current examples by exploring thousands of businesscases, company profiles, SWOT analyses, and annual reportsEmail business@proquest.com to arrange a FREE TRIALwww.proquest.com/go/business[03:2012] biblioteksbladet | 19

Biblioteket i Alexandriai farozonen igenFoto: Gunilla HeickBiblioteket i Alexandria.Studenter bildadeen levande kedjarunt byggnaden närnär biblioteket såg utatt bli måltavla underoroligheterna.Av Gunilla HeickI Egypten haltar revolutionen och denarabiska våren håller på att bli vinter…Frihet, rättvisa och demokrati var vad demonstranternapå Tahirtorget i Kairo önskadesig, då för mer än ett år sedan. Och strax efterMubaraks fall såg framtiden ljus ut, även omde demonstrerande inte hade någon frontfigur. Det fattadesen Washington, en Lenin eller en Havel. Och nuhaltar revolutionen. Den arabiska våren håller på att blivinter.Danske Sven Burmester, extern forskare på biblioteketi Alexandria, är bekymrad.– Egypten har inte sett den sista av sina plågor. Islamisternahar med stor majoritet vunnit det första friavalet i Egypten sedan militären övertog makten år 1952.Det muslimska broderskapet fick över fyrtio procent avrösterna, de rabiata salafisterna tjugofem. Så Egyptenkommer givetvis att få en islamistisk regering. Det ärsynd och skam att de unga idealisterna antagligen intefår något som helst inflytande, säger han.Sven Burmester är forskare och författare och arbetade26 år i Värlsbanken, bland annat som vicedirektör.Han har lett bankens kontor i Egypten, och också ifyra år varit chef för FN:s befolkningsfond i Kina ochNordkorea. I dag är han pensionerad och tillbringar sintid i skift mellan Kina, Egypten, Danmark och USA. Hanär gästprofessor vid Sichuan-provinsens befolkningsinstitut i Chengdu, extern forskare vid biblioteket iAlexandria och adjungerad professor vid Aalborg Universitet.Biblioteket i Alexandria såg i ett skede ut att bli måltavlaför demonstrationerna. Sven Burmester berättar:– När det blev kritiskt bildade studenterna från universitetetpå andra sidan gatan en levande kedja runtbiblioteket. De bar plakat där det stod ”Ned med Mubarak.Biblioteket är vårt”. Det var lite oklart hur det skulletolkas. Betydde ”Mubarak” presidenten eller hans hustruSusanne, som var ordförande för bibliotekets sty-20 | biblioteksbladet [03:2012]

else? Biblioteket slapp dock undan utan skador, till storlättnad för dess direktör Ismail Serageldin.Serageldin är Burmesters gamle vän och kollega.De arbetade båda många år i Världsbanken. Nu varSerageldin i en svår situation. Han arbetade nära sammanmed både Susanne Mubarak och sonen Gamal,som före revolutionen var utsedd till att så småningomöverta presidentposten. Gamal Mubarak hade ett pargånger försökt få Serageldin att bli medlem av regeringspartietspolitiska utskott. Sergeldin hade avböjtmed förklaringen att han familjemässigt tillhörde ettav de få tillåtna oppositionspartierna, Egyptens förstademokratiska parti, wafd-partiet, där hans farbror varordförande. Ismail Serageldin hade med sin goda pensionfrån Världsbanken heller inget behov av att låtakorrumpera sig. Han har också tills vidare sluppit att bliförföljd.Men senare ägde en helt annan demonstration rumpå biblioteket. För egyptiern i gemen handlade revolutioneninte om vackra ideal utan om att få mat på bordet.Fyrtio procent av Egyptens befolkning är fattig ochlever på mindre än tio kronor om dagen.Bibliotekets anställda får alla en långt högre lön ändet. Då Ismail Serageldin blev direktör år 2004, insisteradehan på att biblioteket inte skulle underkastasEgyptens normala statliga byråkrati, som enligt SvenBurmester hör till de trögaste och mest odugliga i världen.Ismail Serageldin fick sin vilja igenom och kundesjälv besluta om anställningsramar och personalpolitikså att de duktigaste togs tillvara och de inkompetentaavskedades.Med revolutionsandan i ryggen ordnade de inkompetentanu en demonstration, med krav på att Ismail Serageldinskulle avskedas och biblioteket underkastas denstatliga struktur som ville säkra fast anställning och pension,även om det sannolikt skulle medföra lägre lön.Ismail Serageldin klarade skinnet i första omgången.Men episoden visar klart att revolutionen nu handlarom ekonomi, och bara för ett fåtal på Tahrirtorget, omhöga ideal.Fattigdomen förblir ett avgörande problem i Egypten.Den ekonomiska tillväxten kommer under revolutionensförsta år att stanna på högst en och en halvprocent, vilket är samma som befolkningstillväxten.Arvet efter Mubarak är inte bara den autoritära statenutan också det faktum att Egyptens befolkning underhans trettio år vid makten mer än fördubblats, från 40till 85 miljoner.– Den del av Egypten som kan bebos och brukasmotsvarar Danmarks areal. Vart fjärde år lägger Egyptenett extra Danmark, fem och en halv miljon, till sinbefolkning. Om man inte gör något åt det kan varkensalafisternas Allah eller Mohammed hjälpa, säger SvenBurmester. ■Sven Burmester är extern forskarevid biblioteket i Alexandria ochgod vän med dess chef IsmailSerageldin sedan tiden så de bådaarbetade i Världsbanken.Artikelförfattaren är finlandssvenskbibliotekarie och journalist, bosatt iDanmark.www.lillianoberg.comFoto: Gunilla Heick[03:2012] biblioteksbladet | 21

FOTO: Åsa EkströmTusen barni kö tillbokbussenFörskolor som har det svårt att ta sig tillsitt vanliga bibliotek får genom Barnensbokbuss chansen att uppleva en stundsbokmagi när Jessica Pellegrini och henneskollegor trollar.Jessica Pellegrini styrbokbussen mot ännuen förskola i Stockholmsförorter.Barnens bokbuss har parkerat utanför förskolanMuminstugan i Älvsjö. Det är en avde första soliga vårdagarna i huvudstadenoch det är fullt med barn som är ute på gården,leker och stojar.Varje vardag utom onsdagar stannar Stockholmsstadsbiblioteks enda bokbuss vid några av de ungefär140 hållplatserna. Denna morgon är de första besökarnatre overallklädda treåringar: Emily, Charlie och Teasom tillsammans med en av pedagogerna kliver in i denlilla bokbussen. De leriga stövlarna åker av med hjälpav bibliotekarien Krister Sellman och Jessica Pellegrinisom är platsansvarig för bokbussen. Inne i bokbussenfinns det mesta som lockar barnen att omedelbart börjaplocka ut böcker de vill låna – pekböcker, läskiga böcker,faktaböcker, kapitelböcker, bilderböcker… Ävenbarnböcker på andra språk.Varje förskola har ett eget bokombud och kan göraegna reservationer. Krister Sellman står vid datorn ochregistrerar utlån av böckerna och stoppar ned dem ipåsar samtidigt som Jessica Pellegrini visar runt och berättarom böckerna. Barntrion är bara början på en stridström av barn som under förmiddagen kommer in i detrullande biblioteket för att låna böcker eller ljudböcker.Förutom cd-skivor finns det även kassettband ochAv Åsa Ekströmeftersom förskolans cd-spelare nyligen har gått sönderpassar pedagogen på att låna några kassettsagoband.Tanken är att bokbussen främst ska besöka de förskolorsom har svårt att ta sig till det vanliga biblioteket,berättar Jessica Pellegrini. Idag stannar man till vidungefär 140 förskolor, fem gånger om året. Huvudsakligeni Stockholms förorter och med en slagsida åt dennordvästra sidan med Hässelby och Vällingby i täten.– Det beror nog egentligen på att ryktet om vår verksamhetframför allt har spridit sig snabbast där. Behovetär kanske inte alltid som störst där utan det harblivit så av gammal tradition. Samtidigt står det en massaförskolor i kö till oss och som kanske behöver oss merän andra, berättar Jessica Pellegrini.Hon ser nu över bussturlistan och vill förändrabehovskriterierna för att få till ett mer rättvist och struktureratsystem. Dessutom planeras för en ny miljöcertifieradoch större bokbuss där man även ska kunnaha möjlighet att förändra och anpassa ytorna.Arkitekten bakom inredningen heter CeciliaAndreasson. I dag erbjuder Barnens bokbuss programverksamhetsom sagostunder och boktips. I framtidenhoppas man även kunna erbjuda ett större bibliotekmed möjlighet att också kunna visa riktigt bra film förbarnen. En bioduk ska monteras i taket för att användas22 | biblioteksbladet [03:2012]

”Kan vi läsa en till?”vid filmvisning. På sikt hoppas man även att kunna utökaverksamheten till helger och lov. Upphandlingsarbetetmed den nya bussen väntas bli klart innan åretsslut.– Idag kör vi bussen med våra B-körkort eftersom deninte väger så mycket. Men blir det en större vikt på dennya bokbussen så får vi ta lastbilskort, konstaterar JessicaPellegrini som berättar om höga snö vallar som forceratsoch säkringsbyten som skett under året som gått.Krister Sellman understryker att han är glad över attbokbussen hinner köra ut ur stan strax efter morgonrusningenoch återvända in innan eländet tar vid igen.Han och de sex kollegorna i bokbussen arbetar i vanligafall i Asplundhuset under enheten LÄRA. Jessica Pellegriniär inte utbildad bibliotekarie utan har ett förflutetsom lärare i svenska och drama samt som kostymör påSVT. Att hon sysslat med teater är något som kommerväl till användning i jobbet. Hon bjussar frikostigt på sigsjälv, låter några barn pilla med hennes lego-örhängen – Jag stortrivs med mitt jobb. Barnen ger enormt mycket tillbaka, säger ”boktanten”medan hon läser högt ur en rim- och ramsbok och samtidigtklappar händer med ett annat barn.Jessica Pellegrini.– Jag stortrivs med mitt jobb. Barnen ger enormt mycket tillbaka.När vi kör vidare till nästa förskola, Fantasia, i Älvsjö har det blivit dags försagostund. Efter att ha parkerat bussen drar Jessica för de blå gardinerna medpingviner och lägger ut kuddar på golvet. Denna gång är det tio tvååringar ochtvå pedagoger som kommer in i den lilla bokbussen. De slår sig ner tätt intillvarandra. Jessica kör en presentationsrunda där de får säga sitt namn ochberätta om sin favoritmat. Några av de yngsta barnen får knappt fram vad deheter medan andra är svåra att få tyst på när de väl börjat prata. Men gemensamtär att allihop storögt tar del av sagorna om Lycke och Lage och ritsagorna somJessica Pellegrini berättar med stor inlevelse. När de läser Vem är arg? kommeräven känslo hatten fram där barnen kan kasta i ledsna, arga och glada känslor.– Kan vi läsa en till? Frågan följer automatiskt efter första sagan. Och efterandra, och tredje… ■Barnens bokbuss:Mercedes MB 414AutomatväxelTotalvikt 3 500 kgLängd 6,5 mBredd 2,3 mHöjd 3,2 mDet finns över 800 förskolor och mer än 300 fritidshem iStockholm.Barnbokbussen ska prioritera de verksamheter som av olikaanledningar har svårt att nå stadsdelsbiblioteken.Skanners Skrivare Etiketter LånekortKvittorullar Datortillbehör Rfid-EtiketterSnabbt Tryggt Enkelt Fraktfrittwww.axielldirekt.com[03:2012] biblioteksbladet | 23

Upprustningav AsplundhusetutredsFastighetsnämnden i Stockholm harbeslutat att ge fastighetskontoret i uppdragatt utreda en upprustning av Stockholmsstadsbibliotek.Av Henriette ZornFOTO: StadsbiblioteketAsplundhuset ärtrångbott, föråldratoch rent allmänt ibehov av underhålloch teknisk upprustning.Drygt två år har gått sedan man lade den beramadeutbyggnaden av Asplundshusetvid Odenplan i Stockholm i malpåse. Neri den försvann resultatet av en internationellarkitekttävling med det vinnande bidraget Delphinium,en intensiv debatt samt många miljoner – hurmånga, därom tvistar fortfarande de lärde.Det som inte försvann var problemen behäftade medstadsbiblioteket i Asplundshuset och det tillhörande s kAnnexet och lamellhusen – fastigheterna som populärtgår under namnet Spelbomskan: trångboddhet, föråldradeinstallationer och ett rent allmänt behov av underhålloch teknisk upprustning.Med utbyggnadshaveriet på behörigt avstånd i tidkänner sig de styrande politikerna i Stockholm nu redoatt ta nya tag och försöka lösa problemen. Någon ny utbyggnadär det dock inte tal om.Fastighetsnämnden i Stockholm har beslutat att gefastighetskontoret i uppdrag att för högst 8 miljonerkronor utreda en ”förädling och upprustning” av Stockholmsstadsbibliotek. Uppdraget delas med Kulturförvaltningensom för högst 1 miljon kronor ska göra enverksamhetsanknuten utredning. Totalt finns alltså 9miljoner i potten för att ta reda på hur man kan moderniseraAsplundshuset och de därtill hörande byggnadernasamt vilka konsekvenser det får för nuvarandehyresgäster, för omgivningarna och förstås, vad dethela kommer att kosta. Med i kalkylen finns också detfaktum att den nya citybanan beräknas vara klar 2017.Då får Odenplan en ny station som blir en knutpunkt förbåde pendeltåg och tunnelbana. Stadsbibliotekets lägeblir än mer centralt, trycket av människor i om rådetkommer att öka liksom sannolikt också besökarna tillbiblioteket.I det tjänsteutlåtande som ska ligga till grund förbeslut i mars (den 5 mars i fastighetsnämnden, den 22mars i kulturnämnden) ges en bild av hur tankarna går:• En integration av Internationella bibliotekets samlingar(idag i Annexet) med svenska medier.• Barnavdelningen ska bevaras men ”varsamt anpassas”och kompletteras, eventuellt också göras mer flexibel.24 | biblioteksbladet [03:2012]

SSB – planer för kommande årI februari 2012 antog Stockholms kommunfullmäktigeplanen: Strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad– också kallad Bibliotek i rörelse eller Biblioteksplan 3.0.Här anges riktningen för de kommande åren (2012–2015) som tillsammans med den strukturplan somKulturnämnden skulle ta i slutet av mars, slår fast attStockholms stadsbibliotek ska vara ”angelägna”, ”tillgängliga”och ”effektiva”.”Angelägna” bibliotek bör ha minst 20 000 lån och/eller besök per år. De senaste åren har Akalla, Örby,Björkhagen, Hagsätra, Gamla Stan och Hjorthagen haftsiffror som inte når upp till detta. Men, säger man också,att bara titta på utlåningssiffror är missvisande medtanke på bibliotekens många verksamheter som integenererar lån. Nyckeltalet besök per öppettimme ärmer intressant och fångar bättre upp bibliotekets verksamheti de fysiska lokalerna. Därför, menar man, börett bibliotek inom Stockholms stadsbibliotek i genomsnittha minst 30 besök i timmen för att anses vara ettangeläget bibliotek.• De administrativa ytorna bör minskas till förmån förpublika ytor och ”de byggnader som tillsammans skautgöra det nya Stadsbiblioteket behöver hänga ihop”.• Ytor ska utformas för att tillåta största möjliga flexibilitet– inte minst när genomgripande förändringar skersom gör att t ex medieförvaring kan omvandlas till olikapublika funktioner.Det verkligt intressanta i detta utredningsarbete – somberäknas starta nu i vår med målsättningen att ha ettinriktningsbeslut i mars 2013 – är att man ska studeramöjligheterna till förbindelser mellan Asplundshusetshuvudbyggnad och Annex samt möjligheter till utökadeytor mellan huvudbyggnaden och basarer, dvs delokaler där idag McDonalds och butiker huserar. Basarernaoch dess hyresgäster har tidigare varit något av ettNoli me tangere men nu ska ”verksamheternas, hyresgästernasbehov och önskemål sammanställas och behandlas”,som det heter i tjänsteutlåtandet.Vidare ska förstås antikvariska och kulturhistoriskaaspekter beaktas liksom miljökonsekvenser.Det man kan hoppas på är att detta nu – om än reduceradeomtag – inte skjuts i sank på det kommunalpolitiskaslagfältet. I slutet av mars skulle Kulturnämndenfatta beslut (mitt i pressläggningen av detta nummer)men redan innan var käbblet igång mellan den styrandeAlliansen som dragit igång utredningsprocessen ochoppositionen som inte vill se mera skattepengar försvinnaned ”i ett mörkt hål”.Mörkt hål? Om Stadsbiblioteket tillåts att förfalla – jamendå kan man på allvar tala om ett mörkt hål… ■Fakta SSBStockholms stadsbibliotekbestår avStadsbiblioteket medAnnex och barnbokbuss,39 stadsdelsbibliotek,det digitalabiblioteket, bemannadebibliotek påsjukhus och andravårdinrättningar,Internationella biblioteket,RegionbibliotekStockholmmed lånecentraler.Totalt hade SSBunder 2011 över 10miljoner besök varav4 miljoner var besökpå webbplatsen.”Tillgängliga” bibliotek är bibliotek som ligger näraoch finns där människor rör sig i sin vardag. Därför slårstrukturplanen fast att ingen stockholmare skall halängre än max 30 minuters resa med kollektivtrafik tillnågot av stadens sju s k fullskalebibliotek, de biblioteksom genom sin profil, sitt öppethållande och sin storlekskall erbjuda ett komplett biblioteksutbud. Fullskalebibliotekfinns i Farsta, Skärholmen, Kista, Vällingby,Medborgarplatsen, Kungsholmen och i Asplundshusetvid Odenplan. Öppettiderna är också viktiga för tillgänglighete.Därför ska samtliga bibliotek vara öppnaminst fyra dagar i veckan varav minst en av dagarna skavara lördag eller söndag. I dagsläget är det åtta biblioteksom inte når upp till detta.Fullskalebiblioteken skall fortsätta att vara öppna sjudagar i veckan.”Effektiva” bibliotek får man slutligen om tillgängligheten(generösa öppettider och attraktiva lägen) ochgraden av angelägenhet (känt och välanvänt) är bra.I strukturplanen föreslås såväl nya bibliotek somnedläggningar/omdispositioner av befintliga bibliotek.Fyra nya bibliotek föreslås vid Slussen, i Hässelby Gård,Kista och Norra Djurgårdsstaden.Verksamheten vid biblioteken i Akalla flyttas till Kistaoch Husby; verksamheten i Gamla Stan till det nyabiblioteket vid Slussen och Hjorthagens bibliotek flyttarin i det som är planerat för Norra Djurgårdsstaden.Stadsbiblioteket med Annex vid Odenplan är på förslagför renovering. I behov av renovering är också intemindre än 13 stadsdelsbibliotek, däribland Fruängen,Skärholmen, Tensta och Björkhagen.Dagens tre tunnelbanebibliotek kan komma att utökasfrån dagens tre till fem och då vid ”knutpunkterna”Liljeholmen och Gullmarsplan.Planen tar även upp bibliotekens verksamhet i skolorsamt biblioteksservicen till äldre. HZ[03:2012] biblioteksbladet | 25

Tjejernas år ibokfloden 2011Tillspetsat skulle man kunna säga att det är kvinnornasom skriver böcker med tjejer i huvudrollen och som läsesav unga tjejer. Det visar årets Bokprovning för 2011 somSvenska barnboksinstitutet gjort.Av Åsa EkströmBilder ur Tummelisaeller den andravildmarken av MatildaRuta – ett feministisktsvar på H C Andersensklassiska konstsaga.Förra året utkom 1 747 barn- och ungdomsböckeri Sverige, vilket är en ökning med drygt5 procent jämfört med året innan. De svenskaboktitlarna är fler än de översatta böckerna.Världen utanför EU ser man knappt skymten av. EnligtSvenska barnboksinstitutet är de kvinnliga författarnadubbelt så många jämfört med de manliga – 70 kvinnormot 30 män.Bilderböckerna, kapitel- och ungdomsböckerna ökarmest, samtidigt som man med ljus och lykta får letaefter diktsamlingar, sångböcker och dramatik. Fleraav de kvinnliga författarna är debutanter och tillhöralla en ny generation yngre författare som exempelvisSara Ohlsson, Sara Bergmark Elfgren, Sanne Näslingoch Moa Eriksson Sandberg som ligger bakom böckersom Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag,Cirkeln (tillsammans med Mats Strandberg), Kapituleraomedel bart eller dö samt Söta pojkar är bara på låtsas.Unga kvinnliga författare som skriver böcker somframför allt vänder sig till tjejer dominerar inom ungdomslitteraturen.De skriver dessutom med humor ochär både språk- och stilförnyare – även inom bilderboksvärldenoch i serier. Ett kul exempel där är Tummelisa ellerden andra vildmarken av Matilda Ruta. Långt från HCAndersens klassiska Tummelisa skildras här en flickasom har ihjäl en massa paddor och andra djur i sin kampför frigörelse.Bland alla de motiv och teman som tas upp i ungdomsbokenfinns många skildringar av flickors ochunga kvinnors sexualitet, lust, längtan och begär, gestaltadeutifrån dem själva och deras upplevelser. Blandfaktaböckerna återfinns kokböcker som t ex Flickornasegen kokbok: läckra recept att laga själv. Även de yngrekan numera ta del av kokböcker som fokuserar på desserteroch information om LCHF-diet.Huvudpersonerna i ungdomsromanerna dominerashelt av tjejerna, som är dubbelt så många som killarna.Under 2000-talet har det getts större plats i böckernaför mer filosoferande och eftertänksamma killar påbekostnad av de mer stereotypa ”manliga” dragen.Kriminalitet och våld förekommer och skildras av bådeflickor och pojkar i många ungdomsböcker. Både pojkarnaoch flickorna är våldsutövare och offer. Men dethar blivit allt ovanligare att sätta in flickorna i den traditionellaofferrollen.När killar läser vill de läsa om killar, något som naturligtvisockså påverkas av föräldrarna som köper böckerna.Hur ska det då gå med pojkarna som inte läser omdet inte finns några pojkar att läsa om i det nya utbudet?– Den frågan har även vi formulerat och det bör manväl reflektera över. Vad händer när förlagen väljeratt satsa på enbart dessa varor? I det nya utbudet harflickorna patent på det intellektuella kapitalet. Flickanär protagonist. Samtidigt är det klart att man kan förståförlagen som väljer att satsa på varorna som säljer,säger Åsa Warnqvist på Svenska barnboksinstitutet.Även samhällets ökade klyftor kan skönjas i ungdomsromanerna.Uteliggare och djupa klasskillnaderskildras men även exklusiva märkeskläder, dyra vanorsamt materiell och kulturell överklass. På frågan omöverklass- och medelklassgetton finns bland det somskildras, konstaterar Åsa Warnqvist att det nog finns entendens att medel- och överklass inte alltid med automatikskildras som ”de goda” och att överklasskildringarnaökar något.Förra året utkom också en så kallad enhanced book,på svenska: e-bok+ eller e-bok extra, en digital multimediaversionav den tryckta boken. Först ut blev SaraOhlssons Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolanidag. Tony DiTerlizzis Jakten på WondLa är exempel påanvändande av Augmented Reality (AR), förstärkt ellerförhöjd verklighet, i en svensk barn- och ungdomsbok.AR är en beskrivande term för realtidsapplikationersom blandar information från användarens fysiska omgivningmed information från en mjukvaruapplikation.Med hjälp av en webbkamera kan läsaren ladda ner ettprogram för att kunna använda t ex en karta i berättelsen.AR förutspås komma alltmer i samband med framtidaboksläpp. När det gäller bokprovning av e-böckeroch e-appar avvaktar Svenska barnboksinstitutet eftersomdet kräver helt andra resurser, berättar Åsa Warnqvist.Svenska barnboksinstitutet följer utvecklingen ochavvaktar med bokprovning av e-böcker tills ett beslutfattats om e-plikten. ■26 | biblioteksbladet [03:2012]

You do not need to think big!P. V. Supa erbjuder Återlämning kompletta med sortering för lösningar mindre bibliotek till bibliotekP. V. Supa erbjuder kompletta lösningar till bibliotekSjälvbetjäningsautomaterSorteringsanläggningarRFID-teknikompletta lösningar till bibliotekHybridlösningarSjälvbetjäningsautomaterSorteringsanläggningarKonverteringsutrustningRFID-teknikStöldskyddHybridlösningarKonverteringsutrustningEtiketter och förvaringStöldskyddBesök Etiketter oss och påförvaringBok & Biblioteksmässaoch se våra nyheter i monter E05:09gsautomaterläggningargargsutrustningförvaringHuvudkontorHuvudkontorP. V. Supa erbjuder P. V. Supa kompletta Sweden lösningar AB till bibliotekJungmansgatan 16 A • 531 40 LIDKÖPINGTel. 0510-608 P. V. 00 Supa • Fax. erbjuder 0510-205 kompletta 60 lösningar till bibliotekFörsäljningsansvarigErling MagnussonSjälvbetjäningsautomaterMobiltel. 070-567 29 33www.pv-supa.se • e-post: info@pv-supa.seSorteringsanläggningarFörsäljningsansvarigP.V. Supa Sweden ABErling MagnussonJungmansgatan 16 A RFID-teknik Mobiltel. 070-567 2933

BBL kommentar”Missvisande om Kulturrådetsläsfrämjandebidrag”Cay Corneliuson vill korrigera historieskrivningen i skriften Alla talar om KBSvensk Biblioteksförening har gett utskriften Alla talar om KB i det vällovliga syftetatt bidra med så mycket klarhet som möjligt ien brytningstid då många viktiga beslut fattas.Så mycket viktigare då att historieskrivningen ärnågorlunda korrekt. I del två, Varför KB, finns en beskrivningav hur Kulturrådet arbetat med biblioteksochläsfrämjandebidraget sedan 1990 som dessvärre ärmissvisande. Skribenten påstår att det riktade utvecklingsbidragettill biblioteken försvann på 1990-talet ochbakades in i ett stort utvecklingsbidrag där bibliotekenskulle konkurrera med det ”glansfulla kulturlivet”. Utvecklingsbidragtill regionala bibliotek har funnits från1996 fram till 2010 då medlen flyttades över till KB:sbudget. Bidraget har fördelats utan någon konkurrensfrån kulturlivet i övrigt och det har inte – som det påstås– fördelats till små lokala satsningar. Det har delvisfinansierat stora nationellt syftande projekt framföralltinom IT-området som SIM, BIN och LIM (beteckningarnarepresenterar olika delar av Sverige). Andra storaprojekt, en del med nationell karaktär, är: Demoteket,Bibliotek24, Öppna bibliotek, IKT-lyftet/DIgidel, Twinningoch Dolly. Utvecklingsbidraget användes också för fleraomfattande interregionala barnbiblioteksprojekt somMVG och Mars Express. I början och mitten av 2000-taletpågick också tre stora projekt som avsåg att implementerabarnkonventionen i svenskt barnbiblioteksarbetet,På barns och ungdomars villkor, Hissa segel och Doffsom berörde sex län.Inom läsfrämjande har målsättningen sedan 2005även där varit att skapa stora projekt som har möjlighetatt lämna spår bl a genom sina rapporter, t ex Läskonster(9 län). Parallellt har det mycket riktigt pågått småskaligbidragsgivning. Det motiveras av att länsbibliotekenofta fungerar som stöd för mindre projekt i olika skeden.Länsbiblioteken söker också, som sagt, pengar tillstora interregionala projekt. Det senaste riktigt storaprojektet som gett ringar på vattnet både nationellt ochinternationellt är Läskonster. Dessa projekt, vågar jagpåstå, har påverkat barnbibliotekspraktiken på ett långsiktigtsätt. De stora projekten är utvärderade och rapporteradeoch utgör en kunskapsgrund för barnbiblioteksarbetei Sverige. Till kunskapsgrunden har Kulturrådetockså bidragit genom att ge projektmedel till trekunskapsöversikter inom det i övrigt klent beforskadebarnbiblioteksområdet i samarbete med RegionbibliotekStockholm och forskare på Bibliotekshögskolan.En fjärde kunskapsöversikt är på väg som handlar omfolkbibliotekens samarbete med barnhälsovården. Entredjedel av läsfrämjandebidraget går till nationellasatsningar på längre sikt: Barnens bibliotek, Barnbokskatalogen,Bokjuryn och Läsambassadören. De är avseddaatt komplettera och förstärka det lokala arbetet.Till grund för samarbetet med länsbibliotekenfinns en gemensam strategi som antogs 2009 där fyragrundläggande punkter för att utveckla läsfrämjandebeskrivs: utbildning, litteraturen som konstform, strategiskanätverk och läsfrämjande i biblioteksplanerna.En del bidrag från Kulturrådet är mycket riktigtsmå. De delas ut när kommuner, trots små resurser,anstränger sig och ofta när de använder både inköpsstödetoch läsfrämjandebidraget för att åstadkommautveckling. Uppfattningen att staten bidrar bäst till utvecklingengenom att peka med hela handen och låtagesten åtföljas av en mängd miljoner åt samma håll kandiskuteras. Att skapa läslust är ett småskaligt arbetesom handlar om kommunikation, relationer och upplevelser.Målgruppsanpassning beskrivs i skriften somnågot negativt, vilket är svårt att förstå. Hög medvetenhetom målgrupperna och en väl utvecklad dialog meddem är en förutsättning för biblioteksutvecklingen. Iartikeln sägs också på flera ställen att stödet till biblioteksområdethaft en litteraturpolitisk inriktning – somom det vore en begränsning. Mot bakgrund av Kulturrådetsuppdrag är inriktningen logisk. Men självklartfinns det andra områden som behöver utvecklas inombiblioteksområdet som utbildning och lärande, informationsförsörjningmm.Kulturrådet ser folkbiblioteken som de viktigaste aktörernanär det gäller att främja kvalitetslitterat uren,och Kultursamverkansmodellen har gjort behovetav en regional aktör som stöd för kommunerna i detarbete,t tydligare. Skribenten efterlyser också en tydligaregränsdragning mellan Kulturrådet och KB. Detär viktigt att veta vem som ska göra vad men en tydligrågång mellan digital utveckling och läsfrämjande ärinte önskvärd eftersom läsfrämjande idag ofta byggerpå digitala tjänster.Cay CorneliusonHandläggare Kulturrådet28 | biblioteksbladet [03:2012]

UtblickTottie LönnEGYPTENBokmässa trots alltTunisien var hedersgäst vid Kairos internationellabokmässa i år – ett symbolisktval eftersom det arabiska upproret börjadei Tunisien förra året. Mässan överlappadefirandet av ettårsdagen av revolutionen ochkom därför i medieskugga av denna. Detvar tveksamt om mässan skulle äga rum iår. Förra året fick utställarna brådstörtatöverge sina bokstånd, då mässan hastigtställdes in på grund av oroligheterna. Defasta byggnaderna hade rivits. I år fick deersättas av tält. Internationella förlag varvisserligen färre än tidigare år men trotsallt fanns många förläggare och försäljarepå plats. Det var mellan 40 och 60 procentfärre besökare än vanligt. Nästan alla nyaböcker i år handlade om revolutioner ellervar av religiös karaktär. Några tecken påcensur eller övervakning av militären harinte rapporterats.Att Kairos internationella bokmässatrots allt ägde rum i år fick en symboliskbetydelse som det första internationellakulturevenemanget efter revolutionen.(www.guardian.co.uk m.fl.)FRANKRIKEDigitaliserad 1700-talshistoriaBibliothèque Nationale de France (BNF)är i färd med att digitalisera Casanovasmemoarer. För ett par år sedan köpte enokänd donator för BNF:s räkning de 3 700ocensurerade handskrivna sidorna medoriginalmanuskriptet till ”Histoire de MaVie” för en fabulös men okänd stor summa(troligen motsvarande ca 45 miljonerkronor).Äventyraren, förföraren och den bildadevärldsmannen Casanova (1725–1798) varbibliotekarie hos en bömisk adelsman närhan skrev sina memoarer från 1700-taletsEuropa på franska. De publiceradespostumt i olika utgåvor och översättningar,oftast mer eller mindre förkortade ochcensurerade. De fullständiga memoarernaska enligt uppgift ges ut på nytt med start år2013. Senast de gavs ut var 1960–62.(www.bnf.fr, www.guardian.co.uk m.fl.)NORGELyrikprojekt belönatBibliotekstidskriften Bok og Bibliotek harinrättat utmärkelsen ”Årets biblioteksprosjekt”.Hela 35 projekt tävlade om åretsutmärkelse och fyra av dem belönades. Påfolkbibliotekssidan gav juryn första platsentill projektet ”E-diktet” från fylkesbibliotekeni Østfold, Vestfold och Buskerud.Lyriken är inte så uppmärksammad menborde passa dagens jäktade människor, vartanken bakom projektet. E-dikt för vuxnastartade 2010, E-dikt för barn har funnitsända sedan 2008.Varje vecka sänds dikterna ut som e-postöver hela landet. Hittills abonnerar 4 500på tjänsten för vuxna, 2 200 abonnerar påbarndikterna. Både modern och klassisklyrik väljs men man undviker de ”smalaste”dikterna för att kunna nå en bred publik.Projektet ”E-diktet” är dessutom snartfärdigutvecklat som app för mobiltelefon.(Bok og Bibliotek 2012:1)STORBRITANNIENForskarna och biblioteken.Det finns ett direkt samband mellan universitetsbibliotekmed tillräckliga resurseroch moderinstitutionens framgångar. Detframgår av en ny rapport, ”UK Scholarlyreading and the Value of Library resources”,skriven av Carol Tenopir och RachelVolentine och utgiven av JISC (Joint InformationSystems Committee). Rapportenredogör för resultatet av en undersökningsom genomfördes under 2011 på sex universiteti Storbritannien. Gemensamt förforskarna vid de sex universiteten var att desom hade framgång, som publicerade mestoch som hade fått priser, också var de somläste mest.Den viktigaste fackinformationen ärvetenskapliga tidskrifter. Forskarna läste igenomsnitt 22 akademiska artiklar i månadenoch tvåtredjedelar av dessa levereradesi elektronisk form av biblioteken. Knappthälften av dessa artiklar var från de senaste18 månaderna, övriga var äldre. 17 procentvar t o m äldre än tio år. Artiklar frånbibliotekets samlingar ansågs viktigare änartiklar levererade från andra källor. Hälftenav forskarna prenumererade inte längrepersonligen på papperstidskrifter. De tillfrågadeforskarna ansåg bokläsningen varamycket viktig. Biblioteken stod dock baraför 26 procent av det lästa. De flesta lånadeav kollegor, fick av utgivarna eller köpte föregna medel.Alla forskare använde i genomsnitt 37timmar i månaden åt ”vetenskaplig läsning”och av dessa ägnades 16 timmar åtmaterial som biblioteket skaffat fram. Forskarnaläser förstås också annat än böckeroch artiklar. Bara 14 procent av ”andrapublikationer”, t ex rapporter, seminariematerialetc införskaffades av biblioteken. Istort pekar undersökningens resultat på attuniversitetsbiblioteken har en integreranderoll i forskning och undervisning och inteenbart en stödjande.(Revy 2012:2, dfdf.dk)USABokklotter blev handskriftsraritetValerie Solanas är mest känd för att honsköt och sårade Andy Warhol 1968 samt försitt S.C.U.M. Manifesto (Society for CuttingUp Men).Ingen såg när hon slank in på New YorkPublic Library och strök bort sitt eget namnfrån boken med manifestet och skrev dit”by Maurice Girodias”, dvs namnet påden som redigerat och publicerat boken.Hon skrev ilskna kommentarer här ochvar (”lies”, ”fraud” etc) och på titelsidanskrev hon ”This is not the title”, ”full ofsabotaging typos” mm, och hon signeradeinläggen med sitt namn. Hon skrev också”Read my version and events in my nextbook”. Biblioteket flyttade boken till”Manuscripts and Archives Division” närpersonalen sent omsider upptäckte hennesinlägg. Då var hon sedan länge död.(htpp://americanlibrariesmagazine.org)[03:2012] biblioteksbladet | 29

Månadens uppsatsAnna Kåring WagmanAtt läsa lagennerifrån och uppBibliotekslagen anger att biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt invandrareoch andra minoriteter. Vad betyder det och hur verkställs det i praktiken? Lisa Börjessonfann att lagen används för att hitta stöd för behov som personalen redan identifierat i sinverksamhet.Lisa Börjesson:Särskild uppmärksamhetåt invandrare ochandra minoriteter? Enfallstudie av relationenmellan styrdokumentoch bibliotekspraktik ien lokal kontext.Uppsala universitet 2011.Lisa Börjesson har studerat hur bibliotekslagenoch olika lokala styrdokument förhåller sigtill det praktiska arbetet kring invandrareoch andra minoriteter på folkbiblioteketi en kommun. Påverkar bibliotekslagen arbetet medflerspråkiga användare i den lokala praktiken? Och kanexemplet säga oss något generellt om tillämpningen avstyrdokument på lokal nivå?I bibliotekslagens åttonde paragraf står att ”folk- ochskolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åtfunktionshindrade samt invandrare och andra minoriteterbl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk änsvenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppersbehov”.Uppsatsförfattaren menar att paragrafen är vagt formuleradvilket gör den öppen för tolkning. Uttrycket”särskild uppmärksamhet” är otydligt och vad bibliotekenmer ska göra, förutom att erbjuda litteratur, ärinte definierat. Likaså är det oklart vilka som ska räknastill gruppen ”invandrare och andra minoriteter”. Paragrafenger inte heller någon motivering till varför bibliotekenska ägna dessa grupper särskild uppmärksamhet.Som en jämförelse kan man konstatera att bibliotekslagensnionde paragraf – som även den pekar ut en särskildanvändargrupp, nämligen barn och ungdomar – ärtydligare än skrivelsen om invandrare. Den anger såvälmotiv som metoder för bibliotekens arbete med målgruppen.Hur återspeglas då bibliotekslagen i de lokala styrdokumenten?Den undersökta – icke namngivna – kommunensbiblioteksplan innehåller ett avsnitt om arbetemed invandrare. Där kopplas biblioteketsservice till invandrare ihop med frågan omintegration, något som alltså inte görs i bibliotekslagen.Planen beskriver invandraresom en grupp i behov av integration ochbiblioteket som ett medel att nå det målet.Biblioteksplanen lyfter därmed fram ennyttoaspekt i verksamheten riktad till invandrade.Kopplingen mellan invandrareoch integration gör också att kommunensbiblioteksplan tillför ett syfte med verksamheten,vilket inte finns i bibliotekslagen. Börjessonmenar att det är bibliotekslagens otydliga formuleringarsom leder till att tolkningen blir möjlig; eftersomlagen i sig inte anger något ändamål med den särskildauppmärksamheten till invandrare, blir det möjligt attlägga till ett lokalt syfte.Lisa Börjesson menar att det inte är bibliotekslagensom är orsaken till att man arbetar med invandrarfrågornapå det undersökta biblioteket. På bibliotekethar i stället några medarbetare på eget initiativ bildatvad man kallar ”flerspråksgruppen”. Bakgrunden ärett ökat antal flerspråkiga användare i kommunen ochatt det fanns en uppfattning i personalgruppen om attbiblioteket skulle behöva göra mer för att tillmötesgå deflerspråkiga användarnas behov.Den gängse uppfattningen är att bibliotekslagen skapeka ut prioriterade områden som sedan verkställs pålokal nivå. Men uppsatsförfattarens slutsats blir i ställetatt personalen använde bibliotekslagen för att hittastöd för behov de redan hade identifierat i sin verksamhet.Därmed skapade de sig det organisatoriska utrymmetde behövde för att kunna arbeta med uppgiften.Börjesson menar att lagen i det här fallet snarare avgjordevad som var möjligt att se som ett verksamhetsområdeoch därför användes för att utveckla en plattformför att påbörja ett arbete. Lagen blev i det här falletmer av ett redskap för de anställda än ett traditionelltdokument.Styrdokumenten kan också vara redskap för att tillgodosebehovet av resurser. Biblioteksplanen användei det aktuella fallet ett syfte som kommunen värdesatteoch var villiga att lägga pengar på – integration. Ombiblioteket gör gällande att det spelar en viktig roll förintegrations- och demokratiseringsprocesser i lokalsamhälletså framstår det som betydelsefullt för kommunen.Och bilden av biblioteket i lokalpolitiken är viktigför biblioteket eftersom det påverkar fördelningenav de kommunala medlen. Gruppens arbete blev därförett sätt för biblioteket att hävda sin roll i samhället införlokalpolitiker.Inget av de lokala dokumenten utvecklade vad bibliotekslagensformulering om ”andra minoriteter” står30 | biblioteksbladet [03:2012]

KrönikaErik Stattin”Jag är lätt avundsjuk”för. Det är ett exempel på att lagens intentioner kan gåförlorade då de vida formuleringarna inte följs upp avlokala konkretiseringar. Börjessons slutsats är att jumer precist formulerad en användargrupp är i lagen,desto tydligare behandlas den i lokala styrdokument.”Invandrare” är mer precist än begreppet ”andra minoriteter”och den senare gruppen nämndes över huvudtaget inte i de lokala styrdokumenten.Trots att Börjesson framhåller att luckor och otydligaformuleringar i lagen leder till olika tolkningsmöjligheter,vill hon ändå inte rekommendera en mer explicitlagstiftning som den enda tänkbara metoden föratt stärka lagstiftningens genomslagskraft. Lösningenligger inte i att enbart arbeta med formuleringar ochimplementeringen av lagen uppifrån och ned, eftersomannan forskning visar att mer detaljerade formuleringarkan ha en begränsande och negativ effekt för biblioteksverksamhet.Börjesson vill lyfta fram att det intebara är styrdokumentens innehåll utan också användningenav dem som påverkar deras ställning. En merrelevant fråga är därför hur lagar och andra styrdokumentsställning kan stärkas genom att användningen avdem stärks. Författaren frågar sig om man skulle kunnaförstärka personalens förmåga att använda dokumenteni syfte att öka bibliotekets handlingsmöjligheter,flytta fram bibliotekets position och utveckla verksamheterna.De biblioteksanställda skulle då kunna göramer för att använda bibliotekslagen och biblioteksplanenför att positionera folkbiblioteket i lokalpolitikenoch den kommunala organisationen. Nyckeln tilldetta är att öka de biblioteksanställdas medvetenhetom styrdokumentens roll och möjligheter.Biblioteksbladetnu på egen hemsidawww.biblioteksbladet.seKan en skicklig programmerare, utan attha läst en rad av Moa Martinson, men medtillgång till hela den svenska arbetarlitteratureni digital form, lära sig mer fortare ochgöra mer intressanta analyser än en ämnesexpertmed åratal av läsning, tolkningar ochkunskap om tiden? Hårdrar man det så är detmellan dessa två extremer som diskussionenom ”Big Data”-experter kontra domänexperterstår.Digital humaniora som teoribildning befinnersig någonstans däremellan, med olika metoder för att förstå alltifrånlitteraturhistoria till samtida nätkultur. Allra mest uppmärksamhet har de fåttsom analyserat just gigantiska mängder av digitaliserad litteratur från Googleoch gjort mer eller mindre sofistikerade litteraturanalyser (gör dem själv medGoogle Ngram Viewer).Idén om att man med kvantitativa metoder, ordräkning i slutänden, kan lärasig något om mänsklig kultur eller att göra kulturvetenskapliga analyser, är provocerandeför vissa och befriande för andra. Metoder som ”text mining”, sentimentanalys,klustring och entitetsextraktion kanske låter sexiga i ett visst sammanhang(säg, de lite hårdare vetenskaperna), men om de nämns i sambandmed älskade litteraturklassiker sätter många humanister i halsen.I vilken mån man faktiskt forskar i kulturen när man använder de här metodernakan också, enligt många, debatteras. På sin höjd är det språket och dessförändringar som undersöks, menar man. Men att den specialisering som ocksåfinns inom humaniora gärna får kompletteras med ett mer makroskopisktperspektiv som kan visa på större trender över längre tidsperioder och geografiskaavstånd, är mer än välkommet. De breda, svepande, undersökningarnakan förhoppningsvis generera nya hypoteser som kan studeras mer i detalj.Alla metoder inom digital humaniora är dock inte statistisk ordräkning. Setill exempel Matthew Kirschenbaum vars kommande bok Track Changes skriverordbehandlingens historia – om hur övergången från skrivmaskin till den ständigtformbara texten som ordbehandlingen medger, påverkar litteraturen somkommer ut ur den – verktygen formar tankarna (något som redan Nietzsche,en ”early adopter” av skrivmaskinen, observerade). Eller kolla upp StephanieHendrick som nyligen disputerat vid Umeå universitet om blogg-gemenskaper.När jag själv började på Stockholms universitet för, eh-hm, tjugo år sedanvar det självklart att jag var där för att läsa. Mycket och nära. Om man användedatorer till något så var det för att skriva sina uppsatser på (Macintosh Classic!)eller, på plats på biblioteket, söka i CD-ROM-baserade databaser. Vetenskapsteoretisktläste man in sig på hermeneutik, dekonstruktion, feminism och postkolonialism.Ricoeur, de Man, Irigaray och Spivak.När det var dags för uppsats i litteraturvetenskap närläste jag en sedan längebortglömd essä av den engelske romantiske, och inte direkt hyperaktuella, diktarenWilliam Wordsworth.Frågan är hur jag hade närmat mig ämnet idag? Om jag ens kommit på tankenatt göra den sortens närläsning? Personligen är jag lockad av möjligheternasom har öppnat sig när stora mängder text har blivit tillgängligt och verktygenför textanalys på internet har blivit mer lättillgängliga.Jag är lätt avundsjuk på de som idag får börja gräva i de digitala arkiven ochhitta samband som ingen tidigare sett. Men en dubbel kompetens behövs: kunskapom ämnet och om de digitala verktygen.Skulle en framsynt regering väcka liv i friårssystemet så vet jag vad jag skullegöra: Gräva i de digitala gruvorna![03:2012] biblioteksbladet | 31

RecensionerPamela Schultz NybackaBookonomy: The ConsumptionPractice and Value of BookReading.School of Business, Stockholm University, 2011Från och med år 2002sänktes momsen påförsäljningen av böckeri Sverige från 25 till 6procent. Pamela SchultzNybacka genomfördei samband med dennareform en studie av hur konsumtionen ochläsvanorna eventuellt hade förändrats. Deningick i Bokpriskommissionens slutredovisning2005 under titeln ”Människans vägtill boken – en studie om böcker och läsandeefter momssänkningen.” Undersökningenvar en del i hennes avhandlingsarbete ochett steg på vägen mot en färdig avhandlingi moderämnet företagsekonomi. Man kanställa frågan om det hade gått tillräckligtlång tid för att kunna göra en meningsfullutvärdering av momssänkningens konsekvenser.Undersökningen är inte kvantifierandeoch sifferbaserad utan lutar mer åtkonsumtionsforskning, läsforskning osv påett teoretiserande plan.Schultz Nybackas omfångsrika avhandlingom konsumtion och läsning av böckerblev utgiven och framlagd 2011. Det är ettangeläget och lockande ämne som berörde intrikata ekonomiska och psykologiskaaspekterna på anskaffande och läsning avböcker. Med förväntan närmar man sigstudien i förhoppningen att finna nya ochannorlunda perspektiv från en ekonomssida på boken och läsandet.Först på sidan 229 vidtar den empiriskastudien. Avhandlingen består således av enmycket lång introduktion som innehållerbåde teori, metod, vetenskapshistoria omkultur i största allmänhet och en utblicköver läsandets historia från Egypten viaantiken fram till våra dagar. Med en sådanvittomfamnande och ambitiös kontextkrävs det betydande formuleringskonsterav författaren för att få teori och empiri atthänga ihop.Den empiriska studien om ”BookReading in Consumer Culture” rymmer ettantal intervjuer/observationer av läsning iolika sociala sammanhang i det modernaSverige. Det gäller frågesvar från Nordiskamuseets undersökningar, intervjuer medmetallarbetare, läsning i ett måndagsgäng,som får rita sina upplevelser av läsning(teckningarna finns med i avhandlingen),en analys av ljudbokslyssnande, en undersökningav tre läsare av Harlequinromaneroch till sist, tre bokläsecirkar i Lund ochStockholm. Subtila metodiska avvägandenoch kraftfulla verktyg i tolkningen avmaterialet behövs för att göra analysen tillforskning. Schultz Nybackas studier avläsarnas verklighet utgör i sig ett intressantsamtidshistoriskt dokument.Avslutningsvis innehåller del IV (s. 335–388) ett försök att komma fram till avhandlingenshuvudtes, nämligen definitionenav det för avhandlingen bärande begreppet”Bookonomy”. Termen är elegant, om ändiffus. Här saknar man en distinkt definitionav begreppet och även ett försök attsätta det i relation till den utförda empiriskaundersökningen.Pamela Schultz Nybackas avhandlingom konsumtionen och läsningen av böckerläggs fram i företagsekonomi – ett områdevars vetenskapliga nomenklatur för mig ärtämligen obekant. Emma Stenström, somär ämneskollega och befinner sig inomsamma forskningsfält, kunde ha uppmärksammatsbland alla de forskare somnämns. Hennes resonemang om konstensbetydelse för företagsvärlden har på ettfruktbart sätt tagit spjärn mot det humanistiskaperspektivet. Ännu mer förvånande äratt Pierre Bourdieu inte tydligare integrerasoch diskuteras eftersom tankegångarnaom ekonomiskt och kulturellt kapital är enteoretisk grund som knappast någon somrör sig inom kultursfären kan komma förbi.För att kunna orientera sig i det avperson namn överflödande opuset skulle ettpersonregister ha varit på sin plats. Det ärsvårt att kontrollera om teoretiskt viktigapersoner återkommer i resonemang ochslutsatser. En förkortningslista saknasockså. Pamela Schultz Nybackas avhandlingspänner över ett oerhört stort områdeoch framtiden får utvisa om termen”bookonomy” kommer att bli ett användbartanalysredskap för forskning kringbokinförskaffande och läsarpraktiker.Gunnel FurulandBibliotekarie och fil. dr i litteraturvetenskapMats DolatkhahDet läsande barnet: minnen avläspraktiker, 1900–1940Valfrid, 2011En av de finaste läsarbiografierjag läst är essän”Fars bokskåp”som ÅkeÅberg skrev i vänbokenLitteraturens vägar, somutkom till Lars Furulands60-årsdag 1988.Den legendariske bibliotekarien,som var minlärare på högskolan i Borås, var uppväxtutanför Trelleborg där hans far var stins.Han var läsintresserad, skriver Åberg, men”saknade den inre trygghet som behövs föratt läsa djupt och länge”.Fars bokskåp innehöll cirka 160 böckeroch Åke Åberg räknar upp dem alla. Närhan efter en ögonoperation på äldre dartvingades till sängläge utan att kunna seförsökte han minnas alla böckerna, tillfärg, innehåll, storlek, doft. Skåpet, sominnehöll ett glasskåp överst och en låst byråunder, var fyllt av böcker. Det har Åbergillustrerat på omslaget till vänboken.Åke Åberg var också litteratursociolog,hans avhandling handlade om bokmarknadenoch den läsande allmänheten iVästerås 1790–1850, ”från Johan HenricKellgren till Onkel Adam” (C.A. Wetterbergh).Under sin tid som lärare i Borås läthan även sina elever på bibliotekarieutbildningengöra intervjuer med ett antal ”veteraner”om deras läsvanor. LäshistorikernMats Dolatkhah vid Högskolan i Borås harför sin avhandling valt att djupanalyseratrettio av dessa intervjuer, som behandlarbarns läsning mellan 1900–1940.Vi kommer här de olika läsarna nära ochmetoden syns mig väl vald. Jag tror ÅkeÅberg skulle ha varit nöjd men säkert ocksåkommit med invändningar, sin vana trogen.Man bör då hålla i minnet att alla dessatrettio intervjuade var bokintresserade,de flesta vad Åberg skulle kallat ”arbetaradel”,det vill säga litterärt bevandrade urarbetarklassen.Från början av 1800-talet var det oftatypografer eller bokbindare, naturligtnog, därefter de arbetare som ofta gickvidare och gjorde en klassresa som gick via32 | biblioteksbladet [03:2012]

folkhögskolor, kvällsskolor och biblioteksbesök. Denintressanta frågan är naturligtvis varför? Vad är detsom gör att vissa individer går djupare i sin läsförståelseoch tar till sig det lästa bättre, ja att de läser överhuvud taget?Dolatkhah stöder sig teoretiskt på den forskningsom finns – främst av Robert Darnton, Roger Chartier,Jonathan Rose och Christine Pawley. På svenska finnsännu ganska lite forskat på det läshistoriska området.Dolatkhahs avhandling är därför ett pionjärarbete, ochett glädjande sådant.Metoden är alltså snarast etnologisk, där informanternafår redogöra för varför de började läsa, när, varoch hur. Svaret som Dolatkhah ger till min fråga ärändå hoppfull: det kommer alltid att finnas de somvill läsa ”på djupet”, och som inte låter sig hindras avförbud, förtryck, eller ont om tid.Vi har idag svårt att föreställa oss de svårigheter sommötte unga läsare förr: det kunde vara allt från dåligtljus, illitterata miljöer, fattiga och trånga bostadsförhållanden,griniga bibliotekarier och en direkt avoghetmot att sitta ner för att bara läsa en bok.I det här sammanhanget finns kanske min endareflektion kring Dolatkhahs forskningsresultat. Detfanns dock en sorts läsning som ändå var accepterad:det var skolstudier och läsning av nyttig facklitteratur.Men ren underhållningsläsning sågs över axeln, ochgörs så till viss del än idag. Ivar Lo-Johansson har sagtatt folk ser bara författaren när han är ute och tar enpromenad, och sluter sig då till att han eller hon ”intearbetar”.Även idag är det som J.R.R. Tolkien kallat ”kreativeskapism” inte riktigt accepterat. Lönsamhet ochproduktivt arbete är det som premieras, inte självkännedomoch humanism. Att bara sitta ner och läsa entext för nöjes skull när man egentligen ”borde arbeta”kräver idag inte något större motstånd så länge detgörs på fritiden. Problemet är väl bara att en stor del avdagens ungdomar inte har någon fritid. Sen finns deten stor kategori som inte har annat än fritid men somsaknar förutsättningarna att tillägna sig svårare texter.Här har folkbiblioteket ett stort glapp att fylla, medolika metoder.Vilken litteratur är det som haft stor ”mening” förinformanterna i Dolatkhahs studie? Det är, visar detsig, ofta barndomens läsning av sagor, underhållningsromaner,i mitt eget fall de första serietidningarna ochindianböckerna. All läsning är såtillvida subjektiv, denstora upplevelsen kan lika väl vara en enkel underhållningsromanså väl som Ulysses av James Joyce. Det tålatt tänka på, eller hur?Mats MyrstenerArbetarrörelsens arkiv och bibliotekNotiserKB: Verksamhetsplan2012I mitten av februari presenteradesKB:s nya organisation. Densyftar bland annat till att sorterain IT-avdelningens olika enheter iKB:s övriga avdelningar.IT-avdelningens enheter flyttastill Biblioteksavdelningen respektiveAdministrativa avdelningen,dit också enheten för IT-drift flyttas.Enheterna för Digital produktionsamt Systemutvecklingoch systemarkitektur, integreras iBiblioteksavdelningen. Ett IT-rådinrättas för samordning och beredningav strategiska IT-frågor.Inalles organiseras nu KB i femavdelningar: Biblioteksavdelningen,Avdelningen för audiovisuellamedier, Avdelningen förnationell samverkan, Forskningsavdelningensamt Administrativaavdelningen.I KB:s verksamhetsplan för 2012– med rubriken Gå till den säkrakällan – prioriteras fyra områden:E-plikten (föreberedelser ochinförande); Digitalisering (planering,produktion, tillgängliggörande/gränssnitt);bibliografiskafrågor (kataloger, metadata) samtupphovsrätt och avtalslicenser.Det nationella samordnadeuppdraget hör alltså inte till prioriteringarnamen ligger som ettmålområde under Avdelningenför nationell samverkan.HZBibliotek bättreän fildelarjaktVänsterpartiets nye partiledare JonasSjöstedt vill se ett biblioteksliknande systempå nätet istället för poliser som jagar fildelare.I ett program på SVT – Nyhetslabbet – sadeJonas Sjöstedt bl a att man måste hitta andraformer för att slå vakt om upphovsrätten änatt jaga fildelare som laddar ner för eget bruk.Jonas Sjöstedt menar att det helt enkelt integår att kriminalisera fildelning för eget brukeftersom det är omöjligt att efterfölja den ilagstiftningen. Istället föreslår Vänsterpartietsledare ett nytt biblioteksliknade system därman får ta del av upphovsrättsskyddat materialoch samtidigt garantera inkomster tillupphovsmännen.– På biblioteken får ju författarna betalt föratt man lånar böcker, den servicen borde ävenfinnas på nätet för att se till att filmskapareoch andra får betalt för sina verk.V röstade emot det s k Acta-avtalet iEuropa parlamentet och har även tagit uppfrågan i riksdagen. Partiet anser att avtaletbegränsar friheten på nätet.ÅEzh Zuzana HelinskyChefer kan!Det gäller bara att våga inse det.En hel dags inspiration.När: 7 maj 2012Var: Lund, Klostergatan 14LKostnad: 1300:- inklusive lunch och kaffeKursen vänder sig till dig som är arbetsledare påbibliotek och som vill behärska oväntade situationermed kollegor och hantera de förväntningar somdu möter.Metoden bygger helt enkelt på att kunna ta varapå glädjen i att leda och påverka. Kursen ger en radexempel på hur det kan gå till och gott om tillfällenatt diskutera egna erfarenheter.Mer om innehållet finns påwww.zuzh.com/svenska/kurser/forvaningar_pa_ledareAnmälan till: mailto z@zuzh.comtfn: 046 - 373 022, mobil: 070 - 888 1103[03:2012] biblioteksbladet | 33

NotiserPatienter fårlåna surfplattorSom första sjukhusbibliotek iSverige har man sedan september2011 på försök lånat ut Ipads tillpatienterna vid Akademiska sjukhuseti Uppsala.En utvärdering som gjorts visaratt patienterna är mycket nöjdamed att ha kunnat låna surfplattorunder sin sjukhusvistelse– även om många efterlyser kostnadsfritrådlös uppkoppling motinternet. Nio av tio användarerekommenderar andra att låna ensurfplatta. Utvärderingen visarockså att sjukhusbibliotekariernaär positiva till satsningen och attsurfplattorna lever upp till sjukhusetshygienkrav.De tre surfplattorna har oftavarit utlånade samtidigt. Bådeunga och äldre patienter fått möjlighetatt surfa, läsa e-böcker,titta på film, lyssna på musikeller spela spel under vårdtidenpå sjukhuset. Bakom satsningenstår landstingets IT-enhet ochsjukhusbiblioteket. Eftersom responsenvarit så positiv kommerbiblioteket nu att permanenta utlåningav surfplattor.ÅENacka-nyttKulturnämnden i Nacka har beslutat omen ny finansieringsmodell för folkbiblioteken ikommunen. Modellen innebär att kulturnämndenstår för lokalhyra, infrastruktur och webbportal.För övriga kostnader får bibliotekenersättning utifrån öppettimmar och utlån.Sedan 2007 har biblioteksverksamheten iNacka finansierats genom en s k prestationsbaseradersättning utifrån antal utlån, antalbesök och antal öppettimmar. I samband medatt man förra året beslutade att upphandlabiblioteksverksamheten beslöt man samtidigtatt arbeta fram ett nytt finansieringssystem.Nu har man kommit fram till en variant av ettprestationsbaserat system.Den nya finansieringsmodellen består avtvå delar. I den ena delen står Kulturnämndenför lokalhyra, infrastruktur (bl a IT-system,gemensam mediekatalog och databaser)samt gemensam webbportal. Den delen liggeralltså utanför fördelningssystemet. Lokalhyrornauppgår till 11,6 miljoner kronor.Dessutom införs ett bonussystem och kostnadenför detta budgeteras även det direktunder Kulturnämnden. I bonussystemet kanföljande parametrar ge en mindre ersättning:• besökarnas nöjdhet med media• besökarnas möjlighet till inflytande• producerade artiklar på bibliotekswebbenAv budgeten på 40,9 miljoner kronor för 2012kommer, enligt kommunens tjänsteskrivelse,35 procent fördelas inom ramen för bonussystemetsposter.Den andra delen är prestationsbaserad ochger biblioteken ersättning för övriga kostnaderutifrån öppettimmar och utlån. Viktningenmellan de båda är 75 procent för öppettimmaroch 25 procent för utlån. Parametern besökär borttagen. 65 procent av budgeten för 2012kommer att fördelas som ersättning för prestation.I tjänsteskrivelsen föreslås också att varjebibliotek ska äga sina inventarier ”då det gerden enskilde anordnaren möjlighet att ge biblioteketen lokal prägel inom de gränser somavtalet reglerar”. Kommer en annan ”anordnare”in i bilden föreslås att denne får köpainventarierna till bokfört värde.Mediabeståndet däremot ägs av Nackakommun.Den nya finansieringsmodellen förväntasträda i kraft när avtal med respektive anordnareär tecknat.Det torde bli någon gång senare i vår. Närdenna tidning gick i tryck var beslutet om vilkasom får driva folkbibliotek i Nacka kommunännu inte fattat.HZRespons recenserarfacklitteraturPremiärnumret rymde 75, minst sagt, välmatade,texttunga sidor som sätter facklitteraturen i centrum.Respons. Recensionstidskrift för humaniora & samhällsvetenskap,heter en nya tidskrift som har ambitionen attrecensera all ”viktig” facklitteratur som utkommer påsvenska, också inom ämnen som berör medicin, naturvetenskapoch teknik ”i deras samhälleliga sammanhang”.Därutöver rymmer tidskriften även essäer, debatt ochintervjuer – i första numret t ex en intervju med den franskehistorikern Emmanuel Todd och den tyske sociologenRichard Münch (om marknadsekonomin som kolonialiseratuniversiteten).Chefredaktör är Kay Glans, författare med ett förflutetpå Svenska Dagbladet och som tidigare chefredaktör förAxess. Till sig har han knutit ett redaktionsråd av kvalificeradeakademiker – även skribenterna är i huvudsakakademiker.Respons ska utkomma med sex nummer om året ochbibliotekarier är en av de målgrupper man vänder sig till:”Om Du är bibliotekarie får Du både överblick och djuparebelysning av den svenska fackboksutgivningen”.Och i sin programförklaring säger man bl a så här:”Respons fyller också en viktig tvärvetenskaplig funktiongenom att forskare och studerande får möjlighet attinformera sig om vad andra discipliner sysslar med ochlära känna företrädare för andra discipliner. En utförlig ochtillförlitlig recension ger i många fall den kunskap man behöver,och ersätter läsningen av boken.”BBL har ingalunda läst alla 75 sidor men så mycketkan sägas: det här är en tidskrift där varje nummerräcker länge, betoning ligger på text, mindre på bildoch form. Och här finner man texter kring ett urval avuppmärksammade fackbokstitlar från den gångna säsongen:från Fanny Ambjörnssons Rosa – den farligafärgen till Lovisa Lamms bok om Sveriges relation tillNordkorea. Och massor som lockar under rubriken filosofioch psykologi…HZ34 | biblioteksbladet [03:2012]

LitteraLund Festival 2012Den 16–21 april arrangerar Lunds kommunför sjunde gången bokfestivalen LitteraLundFestival, en vecka med program för barn,unga och vuxna.Festivalen består av fyra delar: ett skolprogram,16–20 april, med författarbesökoch workshops för skolbarn och skolungdom;Ett offentligt program för ungdomarsamt ett likaledes för barn där utgångspunktenär boken och berättelsen med anknytningtill andra konstarter.Konferensprogrammet är satt till den19–20 april och då möter bibliotekarier,pedagoger, förläggare, journalister ochandra som arbetar med barns och ungasläsning närmare trettio svenska, nordiskaoch internationella gäster. Konferensenrymmer tretton programpunkter – allt frånAlfons till urban fantasy. Invigningstalargör Katti Hoflin, numera chef för Dunkerskulturhus.De internationella gästerna är JosephineAngelini (USA), som i Starcrossed förvandlargrekisk mytologi till romantisk action,och bilderboksmakarna Stephanie Blake(USA/Frankrike)och Charlotte Gastaut(Frankrike).Maria Turtschaninoff (Finland) skriverliksom svenska Nene Ormes urban fantasysom utspelas i Helsingfors respektiveMalmö. På LitteraLund möts de i ett samtalmed Elin Fahlstedt som debuterade 2011,och fantasyveteranen Niklas Krog.Alfons Åberg fyller fyrtio år! Lund firarmed en Alfons-utställning på Kulturen ochGunilla Bergström medverkar i konferensprogrammet.LitteraLund sätter fokus på frågor ochhändelser i tiden genom debatter och samtal.I år handlar det om barns och ungasdelaktighet och eget skapande med medverkandebl a från ALMA, Kulturrådet, Tio­Tretton/Kulturhuset (Stockholm).Under LitteraLund Festival 2012 deltarockså Sveriges första läsambassadör JohanUnenge och författarna Mats Wahl, EvaSusso, Moni Nilsson, Martin Olczak och SaraLundberg. HZFå sökande till chefsjobb på UBBibliotekschefen Christina Persson, Stadsbiblioteket i Göteborg,är en av sju som har sökt jobbet som överbibliotekarie vidGöteborgs universitetsbibliotek. Totalt fyra bibliotekarier har sökttjänsten – övriga sökanden kommer från andra områden inom denakademiska världen.Utöver Christina Persson märks från biblioteksvärlden MorganPalmquist, överbibliotekarien vid Mittuniversitetet, Colm Doyle,biblioteks- och IKT-chef vid Lunds universitetsbibliotek och PerAhlin, f d överbibliotekarien vid Örebro universitetsbibliotek.Det handlar om att leda arbetet vid en av landets största bibliotekmed 200 anställda. Enligt P-O Rehnquist, förvaltningschefvid Göteborgs universitet, är det genomgående svårigheteratt rekrytera till högre chefstjänster i biblioteksvärlden. Hög lön,hög status och andra förmåner räcker uppenbarligen inte för attlocka bibliotekarier att söka chefsjobb vid universitetsbibliotekoch myndigheter som t ex KB. Trenden att folkbibliotekarier i alltstörre utsträckning söker chefsposter på forsknings- och universitetsbiblioteken,tror P-O Rehnquist kan vara begriplig.– Förr var det professorer och andra som hade anknytning tillforskningen som av tradition blev chefer på universitetsbiblioteken.I dag är det helt andra kompetenser som behövs än förtrettio år sedan. Digitaliseringen är ett av huvudskälen till den förändringen,tror P-O Rehnquist.Nuvarande överbibliotekarien vid GUB, Agneta Olsson, går ipension i maj.ÅELuleå tekniska universitet sökerBibliotekarietill universitetsbiblioteketMer informationwww.ltu.se[03:2012] biblioteksbladet | 35

NotiserNy ledningför NoffBiS i ny kostymBranschkollegan BiS – Bibliotek i Samhälle –har fått ny kostym. Formatet är detsamma men layoutenhar piffats upp med ny BiS-logga, nytt typsnittoch fyrfärg. Ny är också redaktören, Johanna Dalmalm,och redaktionsgruppen kring henne. LennartWettmark, som sedan tretton år haft huvudansvaretför innehållet och produktionen av BiS, finns kvarsom ansvarig utgivare för tidskriften.”Nytt år, ny redaktion, samma gamla solidaritet”– under den parollen presenteras BiS nyanummer, det första för året, som har Västsaharasom tema. Sedan 2010 driver BiS ett projekt tillsammansmed författaren Monica Zak i syfte attsprida böcker till barnen i de västsahariska flyktinglägren.150 000 kronor har samlats in för attkunna trycka upp Monica Zaks bok Pojken somlevde med strutsar på arabiska samt en lärarhandledning.5 000 ex har hittills tryckts upp ochskickats till flyktinglägren.BiS temanummer rymmer bl a en rapporteringfrån projektets första två år. På BiS seminariumpå Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar iNorrköping kommer Monica Zak att berätta om”strutsprojektet”.Hela numret handlar inte om Västsahara.Tobias Willstedt skriver om Chinua Aschebesklassiker från 1958: Allt går sönder. Kan för övrigtrekommenderas.Noterar också att Mats Myrstener dammar avtvå arbetarförfattare som förtjänar att läsas i nyttljus: Rudolf Värnlund och Maria Sandel.Sedan blir man förstås nyfiken på vem LovelyLaura är som på tidningens sista sida skriver dagbokur en bibliotekaries vardag…HZDe oberoende förlagensförening, Noff, har fått nyordförande och inför även ettnytt arbetssätt för styrelsen.På årsstämman i Helsingborgvaldes Elisabet Fredriksson,Fredriksons förlag, till nyordförande. Elisabet Fredriksonhar varit sekreterare iNoff sedan 2003.Noff har 211 medlemmaroch föreningen jobbar för attfrämja de oberoende förlagensintressen. NOFF bevakarförlagsgemensammafrågor som bokdistribution,bokprissättning, skatte regleroch marknadsföring. Ett tiotalförlag är dubbel anslutnaoch är även medlemmar iSvenska Förläggareföreningen.Noff:s nya styrelse beståri dag, utöver ordför ande,av sex representanter frånHeidruns förlag, Thorén& Lindskog, Sekwa förlag,Libris förlag, Laurella&Wallinoch Nypon förlag.ÅEOlika syn på sakenDet är uppenbart att regering och riksdag har lite olikasyn på det här med en nationell biblioteksstrategi. I förranumret av BBL (nr 2) var Utbildningsdepartementet alltjämttydligt med att någon nationell biblioteksstrategi blirdet inte.Riksdagens kulturutskott har en annan syn på saken.Både den nyutnämnda ordföranden i Riksdagens kulturutskott,Gunilla Carlsson (S) och vice ordföranden,Christer Nylander (FP) uttalar sitt stöd för en nationell biblioteksstrategi(se även sid 40). Som svar på direkt frågafrån Svensk Biblioteksförening om vad Gunilla Carlsson villgöra för att biblioteken ska utvecklas för framtiden, sägerhon:– Jag vill att alla kommuner ska ha bra bibliotek som allakan nå i sitt närområde. Biblioteken ska ha god personaltäthet,många och välutbildade bibliotekarier är det somgör ett bra bibliotek. Jag tycker också det är viktigt att allabarn har tillgång till ett bra skolbibliotek och skolbibliotekariesom kan uppmuntra och stimulera till läsande.– Jag vill att en nationell biblioteksstrategi kommertill stånd som ett stöd för alla Sveriges bibliotek att mötaframtidens utmaningar. Regeringens uppdrag till Kungligabiblioteket att ha nationell överblick ser jag bara som enbörjan.I sitt svar till Svensk Biblioteksförening lyfter ChristerNylander bibliotekens läsfrämjande funktion och behovetav en modern bibliotekslag och säger:– Jag tycker att biblioteken ska fortsättavara en lokal angelägenhet. Men det behövsen tydlig nationell biblioteksstrategi för atttillgodose behovet av bra biblioteksserviceoch bra läsfrämjande i hela landet.Niclas Lindberg, generalsekreterare förSvensk Biblioteksförening, säger i en kommentaratt han hoppas att regeringen lyssnar påriksdagen och agerar så att Sverige inte längrehalkar efter de andra nordiska länderna. HZBBL och projektRunebergMånga är de förfrågningar vi får angåendedigitalisering av BBL. För ändamåletfinns också en upplaga av samtligaårgångar sparade i ett förråd. Men undertiden tuffar Projekt Runeberg på med digitaliseringenav BBL:s årgångar.Och för en tid sedan meddelades attprojektet har utökats med årgångarna1938, 1939 och 1940. Därmed är 25 årgångarhittills digitaliserade. De senastetre årgångarna har, enligt Lars Aronsson påProjekt Runeberg, scannats i färg (JPEG),vilket betyder att de många fotografiernaav biblioteksinteriörer är fullt njutbara. Urårgången 1940 rekommenderar han bl aNils Genells historik (http://runeberg.org/biblblad/1940/0228.html) över Biblioteksföreningensförsta 25 år.Från BBL:s sida skulle vi förstås välkomnaatt alla årgångar blev tillgängligamen upphovsrättslagen sätter stopp fördet – upphovsrätten gäller i 70 år efterupphovsmannens dödsår (inte publiceringsåret).Det innebär att tillstånd måsteinhämtas från samtliga artikelförfattareeller deras arvingar till dess sjuttio år förflutitefter dödsåret.So far so good – på Biblioteksbladettackar vi och bugar för de digitaliseringsinsatsersom gjorts och hoppas att fler harlust att fördjupa sig i den tid som flytt viade årgångar av BBL som nu finns tillgängliga.Gör gärna ett besök på http://runeberg.org/biblblad/HZ36 | biblioteksbladet [03:2012]

Rättvisepris till olikaFlyttlasset gårtill FlemingsbergEfter 110 år vid Norra Bantorget flyttarArbetarrörelsens arkiv och bibliotek till Elektronvägeni Flemingsberg, söder om Stockholm.En flytt som ger stora lokaler intillSödertörns högskola och på sikt ett samlatbestånd.Förra året stod det klart att Arbetarrörelsensarkiv och bibliotek tvingas flytta ut ursina lokaler vid Norra Bantorget i centralaStockholm. Hyresvärden, AB Folkets Hus, villhellre hyra ut till sina andra hyresgäster i områdetoch LO vill spara pengar. Men institutionenhar i sina nuvarande lokaler också haften för trång kostym och inte tillräckligt stortutrymme för samlingarna. Förutom beståndeni lokalerna vid Norra Bantorget har Arbetarrörelsensarkiv ett mindre magasin på OlofPalmes gata där i första hand gamla Metallindustriarbetareförbundetsarkiv förvaras ochäven ett stort magasin under Runöskolan iÅkersberga samt ett bemannat fjärrmagasini Grängesberg i Dalarna. På sikt ska arkivetsbestånd föras samman till de nya lokalerna iFlemingsberg.Institutionschefen Lars Ilshammar:– Förutom minskade hyreskostnader och eneffektivare lokalanvändning blir det även närmaretill de forskare som använder materialet.Lokalerna man flyttar in i är dels en kontorsbyggnadsom blir forskarexpedition ocharbetsrum för personalen, dels en industrifastighetdär Arbetarrörelsens arkiv ochbibliotek kommer att bygga upp det nya magasinet.Tidigare har Siemens funnits i lokalerna.Från och med oktober ska man vara ute urlokalerna vid Norra Bantorget så själva flyttentill Flemingsberg påbörjas några veckordessförinnan. Goda kommunikationer för besökare,modernare arbetsmiljö och mera rationellaarbetsmöjligheter för personalen harstått i centrum.– Utifrån dessa förutsättningar tycker viatt vi har hittat den bästa möjliga lösningen.Läget – ett stenkast från Södertörns högskola– inbjuder också till nya spännande samarbeten,säger Ulf Jönson, arkivarie och ansvarigför lokalprojektet.Hyreskontraktet med fastighetsägarenMånsbro AB sträcker sig till 2027.ÅEOlika förlag som nyligen gav ut den uppmärksammadebarnboken Kivi och monsterhundsom genomgående använder detkönsneutrala pronomet hen, har fått Rättvisepriset2012. Priset delades ut i sambandmed Rättviseförmedlingens 2-års firande den1 mars.– Olika förlag står verkligen för det somRättvisepriset vill uppmärksamma. De bryternormer i sin bransch och sticker ut hakan förjämställdhet och mångfald – det är inspirerandeoch befriande både för barn och vuxna,konstaterar Ola Nilsson i Rättviseförmedlingensstyrelse.– I en tid då det stormar kring oss på Olika,då många tycker att införandet av hen i barnboksvärldenär fantastiskt och andra tycker att det är läskigt eller tramsigt, blir ett sådant härpris lite som en varm filt att ha över axlarna när det blåser kallt i debattklimatet. En barnbok kaninte ensam förändra världen, men den kan vara en del av en positiv utveckling där vi alla får varaolika och ändå lika mycket värda. Oavsett om vi är hon, han eller hen, säger Karin Salmson, förläggarepå Olika förlag.Rättvisepriset går till ett projekt, företag, person eller organisation som på ett innovativt sättgjort konkreta insatser för jämställdhet och normbrytande och samtidigt inspirerat andra attagera. Förutom äran prisas vinnaren med 10 000 kronor.Den ideella Rättviseförmedlingen bildades för två år sedan för att hjälpa företag och organisationeratt hitta kompetens oavsett kön, ursprung och fysiska förutsättningar. Målet är en rättvisrepresentation i samhället.ÅEJag ser världen. Ser du?Jag ser världen. Ser du?Unesco firar Världsbokdagenvarje år. Gör det du med!Läs mer på www.unesco.seVärldsbokdagenVärldsbokdagen 2323aprilaprilwww.unesco.sewww.unesco.seUnited NationsEducational, Scientific andCultural OrganizationSvenska Unescorådet[03:2012] biblioteksbladet | 37

BesserwisserAnders MathleinFörutom att Siri von Essens och August Strindbergsäktenskap varade i 13 år är deras livsöden på olika sättmärkligt sammanflätade. I ålder skilde det ett år mellandem (August var född 1849 och Siri 1850), och de avledvåren 1912 med några få veckors mellanrum. I höstaskom Lena Einhorns dokumentärroman om Siri vonEssen vilket känns lite som en upprättelse med tankepå alla jubileum kring August Strindbergs död som äraktuella under året.Vad som är sanning eller fiktion i romaner som handlarom historiska personer går förstås aldrig att kontrollera,kanske är det varken ett problem eller ens intressantmen känslan av att det kan ha gått till på det sättsom beskrivs gör att man gärna läser med viss förförståelseoch i det sammanhanget är realism ett viktigtinslag. Det historiska skeendet har betydelse eftersomdetta färgar vår tolkning av det vi läser.Den finlandssvenska skådespelerskan Siri von Essenkommer alltid att vara förknippad med August Strindberg,det är ofrånkomligt. Hennes inflytande och delaktighetöver såväl hans dramatik som skönlitterära produktionär genomgående och jag skulle vilja påstå nödvändigockså långt efter att deras äktenskap avslutats.Inte minst av den anledningen är det spännande att läsaEinhorns roman som beskriver den speciella relationenmellan två konstnärskap, viljor och liv.Strindbergs betydelsefulla ställning i svensk litteraturlockar gärna till spekulation. Einhorn utnyttjardetta i sin berättelse då hon beskriver hur konfliktfylltdet kvinnliga konstnärskapet i relation till det manligakunde te sig vid förra sekelskiftet. Men ändå kan en vissambivalens anas när det gäller att förankra berättelsen iett trovärdigt sammanhang.Ömsom beskrivs Strindberg som nyckfull och paranoidsamtidigt som han är passionerad och romantisk,utöver detta vilar ständigt en patologisk svartsjuka ochsjälvupptagenhet. Denna beskrivning är på gott ochont väl etablerad i litteraturen och därför lätt sliten. Enmer balanserad tolkning av det historiska stoffet hadekunnat fördjupa och skapa en mer nyanserad berättelse.Utrymme för detta är möjligt med tanke på all denforskning som finns kring Strindberg, därför hade Einhornkunnat skapa en mer tänkvärd berättelse om honLästLena EinhornSiriNorstedtsbättre förmått använda allt detta material på en bättresätt.I en mer komplex beskrivning av såväl August Strindbergssom Siri von Essens livsöden finns möjlighet tillen mer polemisk infallsvinkel vilket Einhorn i romanengår miste om. Den lesbiska relationen, vilket börpåpekas är en spekulation, mellan Siri von Essen ochden danska väninnan Marie David väcker frågor, mentyvärr är tolkningsutrymmet i romanen relativt begränsat.Homosexualitet vid den här tiden var på alla sätt syndigtoch kriminellt. Såväl En dåres försvarstal som Giftasnovellernasom åtalades, vittnar om detta och i detperspektivet hade det varit intressant att få en bild avSiris roll i den juridiska konflikten. Att Strindbergs idéervar radikala och ofta obekväma för sin tid får alltför begränsatspelrum hos Einhorn. Likaså var Strindbergsförhållande till kvinnor och kvinnosaken minst sagtkomplicerad men faktiskt, trots allt, inte helt igenomnegativ och i det sammanhanget är Siris och Augustsförhållande intressant att undersöka.Romanen är uppdelad i två tidsperspektiv, dels 1875då Siri och August möts och dels 1893 då separationenär ett faktum. Redan vid första mötet bjuder Siri hemden blyge författaren, hon är då baron Carl GustafWrangels unga hustru och August är biblioteksamanuensvid Kungliga biblioteket. Efter en tids bekantskapbörjar August uppmuntra Siri att skilja sig för att kunnaförverkliga sina teaterdrömmar. När hon lyckas i sinkarriär som självständig och framgångsrik konstnärväxer dock svartsjukan allt mer hos Strindberg.Den i begynnelsen förhållandevis jämlika kärlekenfår snart ge vika för Strindbergs nycker. På grund avkonflikter med förläggare och vänner tvingas familjenlånga perioder leva utomlands och Siri får ge upp sinkarriär. Efter separationen 1893 flyttade Siri med barnenoch Marie David till Helsingfors, och de skulle aldrigmer ses.Strindbergs pjäs Tribadernas natt belyser förhållandettill Siri von Essen, och har premiär i maj på Stockholmsstadsteater.Annsofi LindbergBibliotekarie på Röda Korset Högskola i Stockholm38 | biblioteksbladet [03:2012]

Aktuelltfrån Svensk Biblioteksföreningmaterial mailas till se@biblioteksforeningen.orgValberedningenNya ledamöterföreslås till styrelsenValberedningen har lämnat sitt förslag på nyaledamöter till Svensk Biblioteksförenings styrelseinför årsmötet som hålls 7 maj i Norrköping.De nya föreslagna ledamöterna är Anders Söderbäck,bibliotekarie, Stockholms Universitetsbibliotek,Maria Jacobsson, chef, Bibliotek, bildningoch media, Region Skåne, Jenny Samuelsson,chef, Luleå universitetsbibliotek LRC, BarbroBolonassos, enhetschef, Fisksätra bibliotek, Nackakommun och Torbjörn Nilsson (fyllnadsval), chef,Stadsbiblioteket i Helsingborg.Beställ Aniaraaffischentill ditt bibliotekSvensk Biblioteksförening har sedan 1974 delat ut Aniarapriset till ensvenskspråkig författare. Prisutdelningen sker i september och prisetbestår av en skulptur av Linnéa Jörpeland och en prissumma på 50 000kronor. Aniarapriset instiftades på förslag av Bengt Holmström, dåvarandestadsbibliotekarie i Malmö.Vill du och ditt bibliotek hjälpa till att sprida kunskap om ”bibliotekenslitteraturpris”? Beställ affischen i ditt biblioteks namn genom attskicka ett e-postmeddelande till: info@biblioteksforeningen.orgLäs mer om juryn, föreningens tre barnbokspriser och tidigare pristagarepå vår hemsida.Omval föreslås av ordförande Inga Lundén ochCajsa Broström, bibliotekarie, Västerås stadsbibliotek.De ledamöter som har ett år kvar på sin mandatperiodär Inger Edebro Sikström, bibliotekschef,Umeå stadsbibliotek, Margareta Lundberg Rodin,prefekt, Bibliotekshögskolan i Borås, UlrikaDomellöf Mattsson, koordinator, Naturvårdsverketsbibliotek och Peter Linde, bibliotekarie,Blekinge Tekniska Högskola.Valberedningen har bestått av Henrik Åslund,Lund, Ellen Åberg,, Göteborg, Elisabeth Aldstedt,Stockholm, Sylvia Blomberg, Örebro och AnnaSwärd Bergström, Umeå.[03:2012] biblioteksbladet | 39

Starkt stöd för nationell biblioteksstrategi i kulturutskottetMed anledning av att en ny ordförande har utsetts i Riksdagenskulturutskott har Svensk Biblioteksförening frågathenne och utskottets vice ordförande hur de ser på sinauppdrag och vad de vill göra för att biblioteken ska utvecklasi framtiden. Både ordförande Gunilla Carlsson (s) och vice ordförandeChrister Nylander (fp) uttrycker önskemål om en tydligare nationellbiblioteksstrategi. Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksföreninghar kommenterat beskeden:– Det är mycket glädjande att kulturutskottets presidium så tydligttar ställning för en nationell strategi. Jag hoppas nu att regeringenlyssnar på riksdagen och agerar så att Sverige inte längre halkar efter deandra nordiska länderna.Foto: Melker Dahlstrand.Gunilla Carlsson (s):1. Vad står överst på dagordningen?Jag vill arbeta för att kulturen ska görasmer tillgänglig för alla. Just nu står fråganom Public Service högt på dagordningendå Public Service utreds. Tyvärrhar alliansen inte valt att göra PublicService-utredningen parlamentarisk.Vi anser att frågor om Public Serviceoch yttrandefrihet är grundläggandeoch viktiga frågor för vår demokratioch beslut borde fattas över blockgränserna.Vi är oroliga för att alliansenkommer att smalna av Public Service och minskaPublic Services resurser. Vi ser också fram emotvad litteraturutredningen ska komma fram till ochatt regeringen sedan väljer att lägga en kraftfullproposition.2. Vilken är din syn på bibliotekens roll isamhället?Biblioteken har en central roll som informationsspridareoch offentligt mötesrum, som är viktig attslå vakt om. Bibliotek är på det sättet ”Public Service”för alla i praktiken! Att ha tillgång till böcker,tidningar och tidskrifter är grundläggande för vårdemokrati och det offentliga samtalet.3. Vad vill du göra för att biblioteken skautvecklas i framtiden?Jag vill att alla kommuner ska ha bra biblioteksom alla kan nå i sitt närområde. Biblioteken skaha god personaltäthet, många och välutbildadebibliotekarier är det som gör ett bra bibliotek. Jagtycker också det är viktigt att alla barn har tillgångtill ett bra skolbibliotek och skolbibliotekariesom kan uppmuntra och stimulera till läsande.Jag vill att en nationell biblioteksstrategi kommertill stånd som ett stöd för alla Sveriges bibliotekatt möta framtidens utmaningar. Regeringensuppdrag till Kungliga biblioteket att ha nationellöverblick ser jag bara som en början.Foto: RiksdagenChrister Nylander (fp):1.Vad står överst på din dagordning?Att fler barn och unga får upptäcka och glädjasåt läsning. Jag är särskilt oroad över att vi harför många som knappt läser alls och att läsvanortydligt går i arv. Det påverkar så mycket, alltifrånupplevelsen i sig, via skolresultat till deltagande isamhället i övrigt.2. Vilken är din syn på bibliotekens roll isamhället?Jag anser att biblioteken är viktigare än någonsin.Statistiken visar att besökssiffrorna på bibliotekengår ned. När jag lägger ihop detta medstatistiken över läsvanor, dra jag slutsatsenatt vi måste lägga mer kraft påatt locka fler till läsning. Jag tyckeratt biblioteken ska fortsätta vara enlokal angelägenhet. Men det behövsen tydlig nationell biblioteksstrategiför att tillgodose behovet av bra biblioteksserviceoch bra läsfrämjande ihela landet.Foto: Riksdagen3. Vad vill du göra för att bibliotekenska utvecklas i framtiden?Det behövs en ny modern bibliotekslag.Jag vill att vi sätter fokus på denkompetens som finns på bibliotekenoch ser till att den tillvaratas. Biblioteken ska varafyllda av bra böcker och lugn och ro där bibliotekariernafår visa sin kunskap och föra den vidare.Jag tycker också att man ska titta på hur bibliotekenkan få ett tydligare uppsökande uppdrag.I en tid där klyftorna bland läsvanor ökar är detviktigt att vi hittar nya vägar för att nå fram tillbarn och unga och får dem att läsa. I framtidenkommer vi att se fler digitala böcker och det ärviktigt att vi slår fast att lån av litteratur ska varafri oavsett teknik.40 | biblioteksbladet [03:2012]

Martin Engmanvikarierar somjuristKenyanskt besök5-9 mars genomfördes en workshop i Stockholm tillsammans med Kenyas biblioteksföreninginom ramen för samarbetsprojektet Stronger together.Deltagarna arbetade utifrån IFLA:s program ”Building Strong Library Asso ciations”.Från Kenya deltog Constantine Nyamboga, KLAs ordförande, David Muswii,RoseMary Gitachu, Ben Namande, Robert Ondari, Moses Isutsa, Purity Kavuri,Stephen Euppa. Från Svensk Biblioteksförening deltog Leif Mårtensson, IngaLundén, Niclas Lindberg och flera medarbetare på kansliet.Erfarenheter och kunskaper om bibliotekets roll i samhället, att bygga en starkorganisation och att driva politiskt påverkansarbete delades mellan de bägge föreningarna.Under veckan genomfördes också studiebesök på Stockholms universitetsbibliotek,Kungliga biblioteket, Stockholms stadsbibliotek och biblioteken iKulturhuset i Stockholm.Samarbetsprojektet med Kenya har pågått i drygt ett år. Svensk Biblioteksföreningsarbetsgrupp för projektet består av Leif Mårtensson, Christina Tovoté ochWiviann Wilhelmsson.Läs mer om Kenyas biblioteksförening: www.klas.or.keMera om projektet kommer i nästa nummer av BBL.Svensk Biblioteksförenings jurist CarolineFellbom Franke är föräldraledigtill och med februari 2013. Den 1 marstillträdde Martin Engman som vikarie.Martin har en jur.kand.-examen medspecialisering på EG-rätt, från Stockholmsuniversitet, och studerade ävenett år vid University of Glasgow, Schoolof Law. Tidigare har Martin arbetat somhuvudsekreterare i en statlig utredning,som revisionsdirektör, biståndshandläggareoch pressekreterare vidRiksrevisionen, pressekreterare ochpolitiskt sakkunnig vid justitiedepartementet,och som politiskt sakkunnigi Europaparlamentet. Martin Engmanär författare till den juridiska skriften”Homosexuellas rättigheter”, utgivenav Folkhälsoinstitutet och Ombudsmannenmot diskriminering med hänvisningtill sexuell läggning. Närmastkommer han från en tjänst som seniorkonsultvid kommunikationsbyrånDiplomat Communications.Martin nås på e-postadressen me@biblioteksforeningen.org och mobilnumret072-250 06 15.Programförslagtill Bok &Bibliotek 2012Svensk Biblioteksförening håller somvanligt i arrangemangen på Biblioteksscenenunder torsdag och fredag, 27–28september.Vi hoppas på dagar fyllda av inspiration,lärande exempel och engagerandeinsatser på biblioteksområdet. Därförbehöver vi era förslag på vad ni vill lyftafram från året som gått och vad som är pågång framåt i tiden. Det kan handla omallt från egna projekt till större, regionalaeller nationella satsningar.Slutdatum för inlämnade av förslag, mednamn och en kortfattad beskrivning avinnehåll, är 8 maj.Förslag skickas:Stefan Engström, informationschef:E-post: se@biblioteksforeningen.org[03:2012] biblioteksbladet | 41

KalendariumMaila info till kalendariet: se@biblioteksforeningen.orgför vidare info se: www.biblioteksforeningen.org12–13 april, 2012 Örebro stadsbibliotekNätverkskonferens för bokbusspersonalVilken roll spelar bokbussar i Bibliotekssverige?Vilka utvecklingstrender finns? Hur använderman bussar i biblioteksorganisationer? Sombarnbibliotek, som en del av Boken Kommerverksamheteller som medborgarkontor? Ärteknikdiskussionen annorlunda idag än för tioår sedan? Konferensen erbjuder hela Sverigesbokbusspersonal att komma och diskuteraaktuella bokbussfrågor och bidra med tankar tillverksamhetsutveckling.Din bokbuss är ocksåvälkommen.OBS! Det finns plats för tio bussar.Först till kvarn!Anmälan: www.landstingetsormland.se13–15 april, 2012 Conventum ArenaBokmässan ÖrebroBokmässan Örebro gör en rejäl nystart med nyarrangör, ny tid och ny lokal. ABF Örebro länhar tagit över arrangemanget, som flyttar frånÖrebro slott till Conventum Arena 13-15 april.Årets tema är Läsfest för alla. Läslust och läsfrämjandestår i centrum, och man kommeratt lyfta fram boken i en rad skepnader, inbunden,digital och som seriealbum. Nyheter förvårens mässa är extra fokus på områden som:den nordiska deckaren, mat och klimat, serier,fantasy och manga samt teckenspråkskultur.På så sätt kommer mässan att göras bredare ännågonsin! Arrangören utlovar tre fullspäckadedagar med möjlighet att träffa författare, lärare,bibliotekarier, förläggare, journalister och enlästörstande allmänhet. Besökare ges chansenatt ta del av ett hundratal seminarier, författarsamtal,kulturdebatter och uppläsningar. Alltingår i inträdesbiljetten.Arr: ABF Örebro LänMer info: www.orebrobokmassa.se18 april, 2012 Tylösand HalmstadHalmstadskonferensen 2012Från transaktion till relation: framtid för folkbibliotekenär temat för Halmstadskonferensen2012.Arr: Halmstad Stadsbibliotek, Hordaland fylkesbibliotek,Kultur i Väst, Mölndals stadsbibliotek,Region Halland, Kultur och Aarhus KommunesBibliotekerMer info: www.regionhalland.se19 april, 2012 FörsvarshögskolanNyttovärdering 2.0Svensk förening för informationsspecialisterinbjuder till heldagsseminarium i Stockholmtorsdag 19 april 2012. Att sprida kunskapom ekonomiska värderingsmodeller för biblioteksverksamhetär något SFIS var först ute medoch fortlöpande uppdaterar.Linnéa Sjögrenoch Viveca Nyström kommer denna gång attgå igenom utvärderingsmetoder med fokus påsociala medier.Att jobba med facebook, bloggar och twitter ärviktigt och kul, men är det nyttigt också?Exempelfrån olika branscher och bibliotek lyftsfram, och kursdeltagarna kommer själva att iworkshops testa olika metoder för utvärdering,och hur resultaten kan analyseras. Några frågeställningarsom berörs under dagen:– vilkaolika mål kan man ha med aktivitet i socialamedier?– går effekterna av sociala medier attutvärdera?– hur utvärderar man med hjälp avsociala medier? SFIS arrangerar detta seminariummed bidrag från KB med syfte att göradet tillgängligt för så många intresserade somdet är möjligt. Tack vare detta kan vi erbjudaevenemanget till låg avgift. Välkommen med dinanmälan! Sänd förhandsanmälan till: annelie.janred@chalmers.se.Mer info:http://www.sfis.nu4 maj, 2012 Västerås stadsbibliotekNätverksträff tidningar och tidskrifterAlla medlemmar i Svensk Biblioteksföreningsnätverk för tidningar och tidskrifter på folk- ochskolbibliotek bjuds in till träff på Västerås stadsbibliotekfredagen den 4 maj.Kontakt: kristina.andersson@umea.se7–9 maj, 2012 Louis de Geer Konsert ochKongressBiblioteksdagarna 2012Arr: Svensk BiblioteksföreningProgram och anmälan: www.biblioteksdagarna.se22–23 maj, 2012 Sankt Gertrud konferensAxiell BOOK-IT Användarmöte 2012Axiell hälsar dig varmt välkommen till BOOK-IT Användarmöte 2012. Den 22-23 maj fyllervi Sankt Gertrud Konferens gemytliga lokaler iMalmö med inspiration och skapar en mötesplatsför alla BOOK-IT- och Arena-användare.Möjligheter:Workshoparna kommer att innehållaintressanta diskussioner och möjlighetatt få ta del av nyheter, andras erfarenheteroch upplevelser. Den välbesökta utställningkommer som vanligt att finnas på plats och gedig möjlighet att testa våra produkter.Upplevelser:Passapå att se en bit av Malmö, när duändå är där. Följ med på en tur på kanalen med”Rundan”, som visar Malmö från ett annat perspektiv.Inspiration:Andra höjdpunkter underdagarna är ju naturligtvis alla fantastiska föreläsare.Inspiratören Eva Funck, Pamela SchultzNybacka som talar om ”Bokonomi” och BarbroRoos är bara några av dem som kommer att varapå plats.Mer info: www.axiell.se24–25 maj, 2012 UmeåPersonarkiven i en ny tidEn konferens som riktar sig till verksammainom kulturarvssektorn med angränsandeforskningsområden. Intresset för personhistoriaär större idag än på mycket länge, nyaanvändare med nya perspektiv och behov sökersig till arkivens samlingar. Samtidigt förändrasarkiven själva, nya samhällsgrupper blirproducenter av arkiv, digitala leveranser i enmångfald format kräver andra kompetenser.Behovet av kunskapsspridning inom områdetär därför stort.Konferensen anordnas av Umeåuniversitetsbibliotek i samarbete med Uppsalauniversitetsbibliotek.Mer info: www.ub.umu.se24–25 maj, 2012Innovation & tradition– framtidens sjukhusbibliotek med 100 år ibackspegelnKontakt: helena.rudberg@dll.se24–25 maj, 2012 VimmerbyTill en del kommer jultomten och till en delbara fattigvårdenVimmerby bibliotek, Regionbibliotek/Regionförbundeti Kalmar län, Astrid Lindgrens Näs,Astrid Lindgren-sällskapet, Svenska barnboksinstituteti samverkan med Litteraturpriset tillAstrid Lindgrens minne inbjuder till:”Till en del folk kommer jultomten och till en delbara fattigvården” om politik och barnböcker& politik i barnböcker i Astrid Lindgrens Vimmerby.Mer info: www.vimmerby.se11–17 augusti, 201278th IFLA General Conference and AssemblyWorld Library and Information Congress : 78thIFLA General Conference and Assembly.Congress theme: Libraries Now! – Inspiring,Surprising, EmpoweringArr: IFLAMer info: http://conference.ifla.org/ifla7817–18 augusti, 2012Beyond libraries – subject metadata in thedigital environment and semantic webIFLA Satellite Post-ConferenceThe conferencewill explore the role of different kinds of subjectmetadata in the digital environment and thesemantic web, in libraries and beyond libraries.The digital environment creates new opportunitiesand new challenges for subject access. Howcould we take advantage of the new opportunitiesand how can we handle the challenges?Arr: IFLA Classification and Indexing Sectionoch National Library of EstoniaMer info: http://www.nlib.ee/tallinnsatellite42 | biblioteksbladet [03:2012]

OmvärldInvärldBILDER AV BIBLIOTEKVäljmellan 50 olikaföreläsningar,seminarier, ochstudiebesök.Keynote SpeakersVälkommen till Norrköping7–9 maj, 2012Bilder av bibliotek– omvärld och invärldBiblioteksdagarna är mötesplatsen för alla som är verksammainom biblioteksområdet; bibliotekarier, politiker och andra som ärintresserade av biblioteksutveckling. För att synliggöra bibliotekarbetar Svensk Biblioteksförening med fem perspektiv: Kunskapoch lärande, Inspiration och utveckling, Kultur och upplevelser,Demokrati och informationsfrihet och Fristad och gemenskap.Perspektiven bildar strukturen för konferensen.Nytt för i år är att vi erbjuder alla medlemmar i föreningen en dag för seminarier omvår verksamhet där vårt arbete kommer att tas upp i föreläsningar, seminarier ochworkshops. Måndagen den 7 maj är avgiftsfri för enskilda medlemmar i föreningenoch den avslutas med föreningens årsmöte.Under tisdag och onsdag hålls en storföreläsning för varje perspektiv och seminariersom på olika sätt anknyter till detta. Moderator under tisdag och onsdag är GabriellaAhlström.Konferensen arrangeras av Svensk Biblioteksförening i samarbete med Norrköpingsstadsbibliotek, Länsbibliotek Östergötland och Linköpings universitetsbibliotek.Årsmötet och konferensen hålls på Louis De Geer Konsert & Kongress i Norrköping.Varmt välkomna!ModeratorGabriella Ahlström,journalist.Learning through inspirationRosan Bosch, VD, Art andDesign, Studio Rosan BoschLtd.Has the internet really changedeverything?Toby Bainton, Senior PolicyAdviser, Information SansFrontières, Bryssel.Fred, demokrati och yttrandefrihetJan Eliasson, en av Sverigesmest erfarna och internationelltuppskattadediplomater.Skapa innebär att göra motståndStina Oscarson, chef förRadioteatern vid SverigesRadio.How to Build a Community-LedLibrary ServiceJohn Pateman, författareoch bibliotekarie med 30 årserfarenhet från brittiskabibliotek.Global Challenges for the Librariesin a New Era and IFLA Positions inthese mattersSinikka Sipilä, PresidentElect, IFLA and SecretaryGeneral, Finnish LibraryAssociation.Fullständigt program ochanmälnings formulär finns påwww.biblioteksdagarna.se

BPosttidningBiblioteksbladetBox 70380, 10724 StockholmSkräddarsyttLundGöteborgWorkshopsStockholmFördjupningSpecialkurserGrundkurserBehöver du växtnäring?Då kan någon av våra utbildningar ge dig den näring du behöver. Vierbjuder ett stort antal kurser i Axiell Arena, BOOK-IT, LIBRA.SE, FreeLibsamt NetLoan. Givetvis kan vi alltid skräddarsy kurser. Hör av dig till ossoch berätta vad just du behöver.Du kan också höra av dig om du behöver tips och goda råd om hur dukan utveckla din Axiell Arena. Det finns massa kul att göra och mångaspännande funktioner att använda.Kontakta Anders eller Lena på Axiell för mer information. Hoppas vi sessnart i Stockholm, Göteborg, Lund eller någon annan del av Sverige.Anders Gezelius för LIBRA.SE & Axiell Arenatlf. 031-710 29 67Lena Arborelius för BOOK-IT & Axiell Arenatlf. 046-270 04 42www.axiell.se