ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN - Västerbottens museum

ODLINGSLANDSKAPETI VÄSTERBOTTENSTUDIEPLAN

InledningVårt odlade landskap betyder mer än vi kanske tänker oss. I mer än tusen år har våraförfäder brukat jorden och påverkat vårt landskap. Generation efter generation avjägare, fiskare, renskötare och jordbrukare har förvandlat naturlandskapet till ett kulturlandskap.Under efterkrigstiden har jord- och skogsbruket bedrivits i allt storskaligare former.En ökad mekanisering och effektivisering har inneburit att färre arbetsdagar krävs föratt producera samma mängd mat. År 1961 hade vi i Västerbottens län 13 200 mjölkproducentermed 60 000 kor. År 1995 producerade 880 mjölkbönder med 17 700kor lika mycket mjölk.Den nya ordningen märks tydligt i landskapet; de gamla betesmarkerna och slåtterängarnabehövs inte mer, fäboddriften har upphört, de mödosamt upptagna myrodlingarnaväxer igen. Hässjan, ladan och diket blir allt ovanligare, liksom storspovenoch sädgåsen. Det varierande, innehållsrika odlingslandskapet har antingen övergettseller till stora delar förvandlats till ett storskaligt och ofta ensartat landskap.Syftet med denna studieplan är lyfta fram det centrala och den märkbara kontinuiteteni odlingslandskapet. Ta med och jämför äldre och nyare fotografier och kartorunder studiecirkelns gång. Dokumentera gärna det som diskuteras. Tänk på att detsom är självklart idag inte kommer att vara det för kommande generationer. Länetsmuseer, Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkviet (DAUM) m fl tar gärna emot erdokumentation.Mycket nöje!Västerbottens läns hembygdsförbundAnders Karlsson och Maria Paulsson1

De äldsta spårenDe första tecknen på odling i Västerbottenhärstammar från stenålder, mendet är först på 1300-talet som en jordbruksbebyggelsekan beläggas viaskriftliga källor. Det medeltida jordbruketpräglades av boskapsskötsel, däråkerbruket hade mindre betydelse.Jakt och fiske var viktiga inslag i ekonomin.Man bedrev även handel, delsmed samer, dels med handelsmän påmarknadsplatserna. Jordbruket kom attpåverka och förändra landskapet kraftigt:genom bebyggelse, bruk av olikamarkslag, odlingar, djurhållning…ATT DISKUTERA:• Vilka spår av långvarig odling finner man i landskapet?• Är det viktigt att uppmärksamma betesmarker, slåtterängar och kulturspår somberättar om äldre tiders jordbruk? Varför?• Hur länge har det funnits människor i Västerbottens län?• Vår äldsta jordbruksbebyggelse är äldre än våra äldsta skriftliga källor. Hur kan mandå veta något om platsens historia? Vad kan ett ortnamn som t ex Strand berätta?• När får vi några mer exakta uppgifter om byarnas antal? Var i länet fanns byarna?Varför just där?• Diskutera de spår från äldre tiders jordbruk som finns i er by/bygd.LITTERATUR:• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 10–11.• Segerström, Ulf, Bonden i det förhistoriska Västerbotten. Västerbotten 1997:1,s. 38–47.• Västerbotten 1991:4, Ortnamn.• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.2

KolonisationLänets kolonisation har tagit sig olikauttryck genom århundradena. Från1300-talet och framåt finns skriftligakällor där man kan följa byarnas framväxtoch utveckling. På 1400-taletfanns fem socknar i nuvarande Västerbottenslän.Detaljerade skattelängder från 1543visar hur många byar och skatteböndersom fanns i länet. Under 1600-taletavtog befolkningsutvecklingen för attunder 1700-talet ta ny fart och under1800-talet i det närmaste explodera.Kolonisationen ökade under dessaårhundraden även i skogslandet ochfjällbygderna.Under 1900-talet möjliggjorde bl amyndigheters subventioner, uppmuntranoch lån att ytterligare ett steg i länetskolonisationshistoria kunde tas.ATT DISKUTERA:• Varför stagnerade bebyggelseutvecklingen under 1600-talet?• Under storskiftets och laga skiftets genomförande var det förhållandevis fåjordbrukare som tvingades flytta sina gårdar i Västerbotten, jämfört med södraSverige. Vad var orsaken?• När började lappmarkerna koloniseras av nybyggare? Varför vid den tidpunkten?Hur hade dessa omfattande landområden nyttjas dessförinnan?• På vilka platser i landskapet slog sig nybyggarna ner? Varför just där?• Varför utstakades en odlingsgräns? Vilken praktisk betydelse kom den att få?Hur är det idag?• Nämn några faktorer som uppmuntrade nykolonisationen under 1900-talet.LITTERATUR:• Det värdefulla odlingslandskapet.• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 12–26.• Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden.• Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället.• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.3

MarkernaBoskapskötseln var tidigt den dominerandeinriktningen i länets jordbruk.Skogsbetes-, betes- och olika varianterav slåttermarker har därför dominerat.Översilnings- och överdämningsteknikgav rika skördar. När vallodlingen komavtog dessa markers betydelse. Långvarighävd har gett betes- och slåttermarkernaen särpräglad flora, som försvinneri takt med att markernasnyttjande upphör. Efterjande upphör. Efter skiftesreformernapå 1800-talet skapades förutsättningarför ett mer effektivt åkerbruk. Åkrarnablev större med regelbundna former,vilket underlättade brukandet, i synnerhetnär bättre redskap och maskinerbörjade användas. Sjösänkningaroch myrdikningar bidrog till att åkerarealenökade.ATT DISKUTERA:• Boskapsskötsel har alltid dominerat i länets traditionella jordbruk. Varför?• På vilket sätt påverkade införandet av vallodling nyttjandet av de traditionellaängs- och betesmarkerna?• Förr inhägnades inägomarken. Varför?• Dikeskanter, vägrenar, åkerholmar och skogsbryn intill åkrarna var förr betydelsefullamarker för bonden. Hur användes dessa små markområden?• Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur jordbruketbedrevs i er by/bygd. Fanns det några myrodlingar? Var fanns betes- och slåttermarkerna?Hade tegarna, betes- och slåttermarkerna särskilda namn? Notera gärna äldrenamn på en karta.• Hur påverkades floran av bete och slåtter? Vilka hävdgynnade arter finns i erby/bygd och var finns de?LITTERATUR:• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32–59.• Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. (folder från turistbyrån i Norsjö altwebben)• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.• Västerbotten 1990:3, Lantbruk.• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.• Västerbotten genom tiderna, s. 78-91.WEBBPLATSER:Rörträsk: http://www.ac.lst.se/files/uuEErrxp.pdfHummelholm: http://www.ac.lst.se/files/MtRSfUUo.pdfSvansele: http://www.ac.lst.se/files/QYYYYXiB.pdf4

ByggnadernaDen västerbottniska gården innehöllett antal olika byggnader för olikafunktioner. Varje byggnad hade sinbestämda placering, och även på utmarkernafanns byggnader.Många av dessa byggnader försvannnär de förlorade sin funktion i takt medjordbrukets förändring. En del stårännu kvar och minner om en tid närden största andelen människor hadesin sysselsättning inom jordbruket ochall möda som låg bakom.Bebyggelsens utseende har varit olikai länet beroende på var man befunnitsig, både beträffande material sombyggnadstradition. Det vidsträckta länetmed olika geografiska förutsättningarär en av orsakerna till detta.ATT DISKUTERA:• Vilka olika byggnaderna fanns på en traditionell bondgård? Hur var de placerade?Varför?• Vilka typer av mangårdsbyggnader har varit vanligast i vårt län?• I norra länsdelen finns snedväggiga lador. Vilka fördelar kan en sådan konstruktionha?• Vad var fördelarna med att ha sommarladugårdar?• Studera eventuellt medtagna fotografier och äldre kartor. Diskutera hur gårdarna ibyn/bygden såg ut. Vilka byggnader fanns? Vilka har försvunnit? Vilka försvannförst/senast? Varför?• Bevarandet av äldre byggnader: hur? Varför? För vem?LITTERATUR:• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 28–31.• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.• Västerbotten 1990:3, Lantbruk.• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.• Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader – hur man vårdar sina hus.• Västerbotten genom tiderna, s. 114-131.5

ArbetetAtt anlägga ett jordbruk eller nybyggevar inte gjort i en handvändning. Hårtarbete präglade livet som jord- ochnybrukare, där var och en hade sinuppgift och där arbetsuppgifterna skiftadei takt med årstiderna.Många jordbrukare hade även en delbisysslor som var viktiga för försörjningen,som t ex tjärdalsbränning ellerpottasketillverkning samt jakt och fiske.Både av jordbruksarbetet och binäringarfinns det ännu idag olika spårav i skog och mark.Det var inte bara slit som kännetecknadearbetsuppgifterna under året.Många har t ex nostalgiskt vittnat omslåttertiden som en trivsam tid medstark gemenskap inom slåtterlaget ochsäkert finns andra exempel på hur detgemensamma arbetet verkade sammanhållandeoch glädjande.ATT DISKUTERA:• Arbetsfördelningen: vad gjordes av män, kvinnor och barn; vad gjordes var för sigoch vad gjordes tillsammans? Hur ser det ut idag?• Arbetsåret: vad gjordes när?• Slitiga arbetsuppgifter – vilka var de?• Glädjande arbetsuppgifter – vilka var de?• Vilka binäringar förekom i er by/bygd?• Spåren av forna dagars verksamhet – vad kan de berätta om arbetet som bedrevs?Diskutera diken, rösen, husgrunder, gärdsgårdar, stenmurar, tjärdalsgropar, kolbottnar,ödegårdar mm.LITTERATUR:• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap, s. 32–59.• Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv.• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.• Västerbotten genom tiderna, s. 92-101.• Westman, Fredrik, Tjärbränning.6

Besök odlingslandskapetOdlingslandskapet har förändrats.Många gårdar och nybyggen harövergivits eller fått annan karaktär.Småskaligheten har förbytts motstorskalighet. Samhället har förändratsoch med det människors försörjningsmöjligheter.Men ännufinns det många vackra platser i vårtlän som kan berätta om en annan tidän den de flesta lever i. Denna sistaträff föreslås bli en utflykt till någonav platserna som föreslås nedan.Om inte en utflykt är lämplig kanföreläsningskväll, delta i länsstyrelsensfältvandringar eller eget förslagtill valfri aktivitet med anknytningtill odlingslandskapet och dessspår göras. Ett besök på någon avlänets hembygdsgårdar, museer ellerDAUM ger också djupare förståelseför de människor som slitit förett drägligt liv. Inspireras även av litteraturförslagen!Det finns även filmer att hyra frånVästerbottens museum.http://www.vbm.se/imuseet/fotoarkivet/film.php visar vilka filmer somfinns med anknytning till odlingslandskapet.ATT BESÖKA, NÅGRA FÖRSLAG:• Svansele, Norsjö kommun – dammängar• Rörträsk, Norsjö kommun – silängar• Lagnäset, Bjurholms kommun – slåtteräng• Hummelholm; Nordmalings kommun – lövängar• Ammarnäs, Sorsele kommun – strandslåtter och raningar• Örnbo, Sorsele kommun – fjällägenhet• Rismyrliden, Skellefteå kommun – nybygge• Bredselbodarna, Dorotea kommun – fäbodvall• Torvsjö, Åsele kommun – kvarnar och bäckraning• Holmön, Umeå kommun – jordbruksbygd i skärgårdsmiljöLITTERATUR:• Det värdefulla odlingslandskapet.• Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap.• Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden.• Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället.• Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar.• Västerbotten 1985:1, Människor vid älven.• Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur.• Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr.• Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet.7

LitteraturlistaTitel markerad med asterisk (*) finns att köpa på Västerbottens museum.Titel markerad med dubbel asterisk (**) finns enbart i årsboken av tidsskriftenVästerbotten.Det värdefulla odlingslandskapet. Program för bevarande av natur- och kulturmiljövärden.Meddelande nr 2. Länsstyrelsen i Västerbottens län. Umeå 1993.* Karlsson, Anders, Vårt odlade landskap. Meddelande nr 10. Länsstyrelsen i Västerbottenslän. Umeå 1996.Kulturreservat i Västerbotten. Rörträsk silängar. Länsstyrelsen i Västerbottens länoch Norsjö kommun. Umeå 2004.* Sevärt i Västerbottens län, Rismyrliden. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1999.* Sevärt i Västerbottens län, Stöttingfjället. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1999.* Sevärt i Västerbottens län, Torvsjö kvarnar. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1996.* Västerbotten 1978:3, Nybyggarliv. Västerbottens läns hembygdsförening. Umeå1978.* Västerbotten 1985:1, Människor vid älven. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1985.Västerbotten 1987:4, Sevärd kultur. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå1987.** Västerbotten 1988:2/3, Bilder från förr. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1988.* Västerbotten 1990:3, Lantbruk. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1990.* Västerbotten 1991:4, Ortnamn. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1991.* Västerbotten 1997:1, Det odlade landskapet. Västerbottens läns hembygdsförbund.Umeå 1997.Västerbotten genom tiderna. Västerbottens läns hembygdsförbund. Umeå 1994.* Westman, Fredrik, Tjärbränning. InformationsTeknologi, Sävar AB. Sävar 2006.Wästerby, Rune, Lantbrukets byggnader – hur man vårdar sina hus. Skellefteå museum.Skellefteå 2007.8