Svensk avfallshantering 2012 - Avfall Sverige

2012SVENSK AVFALLSHANTERING | 2012

Svensk avfallshantering 2012InnehållFörord 3Så fungerar svensk avfallshantering 4FÖREBYGGANDE AV AVFALL, FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNING 6Insamling och transport 8Avfallsmängder 2011 10Farligt avfall 12Batterier 16Avfall från elektriska och elektroniska produkter 17Materialåtervinning 18Biologisk återvinning 21Energiåtervinning 25Deponering 28Avfallsekonomi 30Annat avfall än hushållsavfall 32Avfallsagenda 33Ordlista 36Om Avfall Sverige 39Kansli 39OMSLAGSBILDENMannen på omslagsbilden heter Lulzim ”Zaggi” Zogejani. Han arbetar på enåtervinningscentral. Varje dag hjälper Zaggi och hans kolleger runt om i Sverigetill att återvinna och återanvända 6 miljoner kilo avfall.2

Svensk avfallshantering 2012FörordAvfallsmängderna ökar något, efter att hasjunkit ett par år i rad. Det visar den senastestatistiken från Avfall Sverige. De nya siffrornavisar hur viktigt det är att inte slå sig till ro meddet faktum att insamling, återvinning ochbehandlingsmetoder fungerar. Metoderna kanbli bättre och förfinas men vi måste även fortsättaarbeta för att minska avfallsmängderna,både här i Sverige och i vår omvärld.Årets avfallstrend visar också hur viktigt detär att låta vår vision – ”Det finns inget avfall”– genomsyra all avfallsverksamhet och varaett motto för alla som arbetar med avfallshanteringi Sverige.Insamlingen av källsorterat matavfall ökar.Kommunerna har tidigare kritiserats för attinsamlingen inte har gått tillräckligt fort. Mendet tar lång tid att etablera insamlingssystemenoch det är viktigt att göra rätt från början.Nära 60 procent av landets kommuner har nuinfört insamlingssystem för källsorterat matavfalloch ytterligare ett 70-tal kommuner planeraratt införa sådan insamling.En av flera nyheter i årets statistik är att vinu kan redovisa kommunernas nya insamlings-och återvinningssystem för ytterligarefraktioner. Det är gips, planglas och den såkallade kommunplasten – plast som inte ärförpackningar – som nu räknas in i materialåtervinningen.En annan nyhet är att farligt avfall intelängre redovisas som en behandlingsmetodutan ingår i material- eller energiåtervinningen.Kontorspapper utgår däremot. Det är intehushållsavfall och ingår inte i värdet för materialåtervinning.Dessa förändringar innebär atttidigare publicerad statistik inte är jämförbarmed årets.Med Svensk Avfallshantering 2012 vändervi oss till verksamma i avfallsbranschen,beslutsfattare, myndigheter, utbildningsväsendet,media och alla andra intresserade. Itext, figurer och tabeller beskrivs hur hushållsavfallhanteras i Sverige.Statistiken i årsskriften Svensk Avfallshantering2012 är hämtad från Avfall Sverigeswebbaserade statistiksystem Avfall Web ochfrån producenternas organisationer.Malmö i juni 2012Weine Wiqvist, VDAvfall Sverige3

Svensk avfallshantering 2012Så fungerar svensk avfallshanteringAvfall ska hanteras så att största möjligamiljö- och samhällsnytta uppnås. I det arbetetska alla delta – producenter, verksamheter,kommuner och hushåll.Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet,producenterna ansvarar för sina respektiveproduktgrupper och verksamhetsutövareansvarar själva för omhändertagandet av detavfall som inte är hushållsavfall.Hushållen har skyldighet att sortera ut ochlämna sitt avfall till de olika insamlingssystemsom finns. Hushållen har också skyldighet attfölja reglerna för avfallshanteringen i kommunen.AvfallshierarkinHanteringen ska, om möjligt, ske enligt avfallshierarkinsprioritetsordning:• förebyggande av avfall• förberedelse för återanvändning• återanvändning• materialåtervinning• annan återvinning, till exempel energiåtervinning• bortskaffande.Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändigaav tekniska, ekonomiska eller miljömässigaskäl.EU anger ramarna för den europeiskaavfallshanteringen, riksdagen beslutar utifråndessa ramar hur den svenska avfallshanteringenska utformas. Riksdagens miljömål harunder 2000-talet styrt Sverige mot en mermiljömässig avfallshantering och i det arbetethar landets kommuner haft en central roll. Såhar exempelvis deponeringen minskat sombehandlingsmetod för hushållsavfall, från attutgöra nära fem procent år 2005 till mindre änen procent 2011.I maj 2012 beslutade regeringen om nyaetappmål, två av dessa berör avfallshanteringen:• Etappmålet om ökad resurshushållning ilivsmedelskedjan innebär att insatser skavidtas senast 2018 så att resurshushållningeni livsmedelskedjan ökar genom attminst 50 procent av matavfallet från hushåll,storkök, butiker och restauranger sorterasut och behandlas biologiskt så attväxtnäring tas tillvara, där minst 40 procentbehandlas, så att även energi tas tillvara.• Etappmålet om byggnads- och rivningsavfallinnebär att insatser ska vidtas senast2020 så att förberedandet för återanvändning,materialåtervinning och annat materialutnyttjandeav icke-farligt byggnads- ochrivningsavfall är minst 70 viktprocent.BehandlingsmetoderAvfall behandlas genom• materialåtervinning,• biologisk återvinning,• energiåtervinning,• deponering.Farligt avfall kan behandlas med någon ellerflera av dessa metoder, beroende på avfalletsegenskaper.Materialåtervinning av förpackningar, returpapper,metallskrot, el-avfall, batterier m.m.minskar miljöpåverkan. Det sparar ocksåenergi och råvaruresurser.Biologisk återvinning sluter kretsloppet ochåterför näringen till jorden. Avfallet behandlasgenom rötning eller kompostering. Rötning gerbiogödsel och biogas, som kan användas tillfordonsbränsle. Kompost är ett långtidsver-4

Svensk avfallshantering 2012kande jordförbättringsmedel som används iträdgårdar, parker och vid markanläggningar.Energiåtervinning är ett effektivt och miljömässigtsäkert sätt att utvinna energin uravfallet. Det ger både fjärrvärme och el.Energiåtervinning är en metod som lämpar sigväl för avfall som inte kan återvinnas på annatsätt.Deponering är en behandlingsmetod föravfall som inte kan eller ska återvinnas.Deponering innebär att avfallet förvaras på ettlångsiktigt säkert sätt. Det är förbjudet attdeponera brännbart eller organiskt avfall.Så organiseras avfallshanteringenKommunerna kan själva välja hur man villorganisera sin avfallshantering, den möjlighetentill kommunalt självstyre finns i grundlagen,och det finns flera olika organisationsformer:• egen förvaltning,• kommunalt bolag, eget eller samägt medandra kommuner,• gemensam nämnd,• kommunalförbund.Det finns också kommuner som samverkarkring enskilda frågor, till exempel vid gemensammaupphandlingar. Samverkan är ennaturlig verksamhetsform för att nå störstamöjliga miljö- och samhällsnytta, för att hanteraavfallet på ett kostnadseffektivt sätt ochför att säkra den kompetens som krävs, vilketgynnar både kommuninvånarna och miljön.I drygt 70 procent av landets kommunerutförs insamling av hushållsavfallet av externaaktörer – privata företag – övriga kommunerutför insamlingen i egen regi. Behandlingen avavfallet genomförs antingen av kommunernasjälva eller av en extern aktör, som kan varaett annat kommunägt bolag eller ett privatföretag. Hur stor fördelningen är mellan deolika utförandeformerna beror på behandlingsmetod.5

Svensk avfallshantering 2012FÖREBYGGANDE AV AVFALL,FÖRBEREDELSE FÖR ÅTERANVÄNDNINGAtt förebygga uppkomsten av avfall är det förstasteget i avfallshierarkin. Det är också prioriterati den svenska avfallslagstiftningen.I Sverige är vi bra på att återvinna material,energi och näring ur avfallet. Men vi kan nåännu längre genom att förebygga uppkomstenav avfall. Miljövinsten är större om en produktaldrig produceras än om den produceras,används och sedan återvinns.Svenska kommuner har tagit ett stortansvar för att minska avfallet och mängdenfarliga ämnen i det avfall som uppstår. FörAvfall Sveriges medlemmar är arbetet medavfallsminimering högt prioriterat. Årsmötet2011 antog den långsiktiga visionen ”Detfinns inget avfall”. Visionen innehåller två målför 2020 - dels att sambandet mellan avfallsmängderoch tillväxt har brutits, dels att detska ha skett en stark och tydlig rörelse uppåt iavfallshierarkin. Kommunerna är en viktigaktör som motorn i omställningen och garantenför en långsiktigt hållbar avfallshantering.I en rapport från Avfall Sverige 1 finns exempelpå åtgärder, där kommunerna lyckats få neravfallsmängderna:• Kretsloppsparken Alelyckan i Göteborg förebygger360 ton avfall om året genom attprodukter kan återanvändas istället för attslängas.• Gävle driver projektet Hållbara familjer, därett antal familjer under ett år får i uppdragatt ändra sin livsstil i en mer miljömedvetenriktning. Ett av uppdragen i projektet harvarit att minska avfallet. Mängden avfallminskade med tre kilo per månad och familjunder projektets gång.• Halmstad kommun arrangerade en tävlingom vilken skola som kunde minska matavfalletmest under veckan ”Europa minskaravfallet”. Resultatet blev 11 procent mindrematavfall.Avfall Sverige är nationell samordnare förEU-projektet ”Europa minskar avfallet”, somäven stöds av Naturvårdsverket. Projektetpågår under en vecka i november när detanordnas aktiviteter över hela Europa somsyftar till att minska avfallet och mängdenfarliga ämnen i avfallet. Projektet startade2009 och sträcker sig fram till 2015.Förberedelse för återanvändning och återanvändningär nästa steg i avfallshierarkin. Ettmål i den nationella avfallsplanen är att återanvändningenav hushållens avfall ska öka,bland annat genom att det ska bli enklare attlämna material och produkter till återanvändningeller till förberedelse för återanvändning.Det saknas verktyg för att följa upp utvecklingenav avfallshanteringen och se att åtgärdernastyr mot de uppsatta målen. AvfallSverige, med flera aktörer, har därför initieratett projekt för att ta fram indikatorer för enresurseffektiv avfallshantering och verktyg föratt följa upp utvecklingen och arbetet medAvfall Sveriges vision ”Det finns inget avfall”.1 U 2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för kommuner – idébok för en mer hållbar produktion och konsumtion6

Svensk avfallshantering 2012Avfallskärl i rader är en symbol för de ökadeavfallsmängderna. Men Sverige och resten avEuropa har krav på sig att minska mängdernagenom olika åtgärder.7

Svensk avfallshantering 2012Insamling och transportDet finns flera olika system för att samla inoch transportera hushållsavfall. Hushållenskärl- och säckavfall kan samlas in som enblandad fraktion avsedd för energiåtervinningeller delas upp i en matavfallsfraktion och enbrännbar fraktion.För blandat brännbart avfall från enfamiljshusanvänds vanligen ett 190-liters kärl somtöms varannan vecka. Det finns även variantermed olika säck- eller kärlstorlekar och medolika tömningsintervall. Från flerfamiljshushämtas avfallet ofta varje vecka.De vanligaste systemen för insamling avkällsorterat matavfall är separata kärl, ett förmatavfall och ett för brännbart avfall, flerfackssystemeller optisk sortering. Vid optisksortering sorterar hushållen sitt avfall i olikfärgadepåsar som läggs i samma kärl. Påsarnatransporteras sedan av sopbilen till en optisksorteringsanläggning där de sorteras automatisktför rätt behandling. Optisk sortering harinförts i flera kommuner de senaste åren.Eskilstuna har optisk sortering i sex fraktioner:• matavfall• pappersförpackningar• tidningspapper• metallförpackningar• plastförpackningar• övrigt hushållsavfall.Under 2012 har även Linköping, Vadstena ochMotala infört optisk sortering för matavfall.De flesta kommuner erbjuder fastighetsnärainsamling av förpackningar och tidningarfrån flerfamiljsfastigheter, ett 30-tal kommunererbjuder även samma tjänst från villfastigheter.Vid fastighetsnära insamling av förpackningaroch tidningar är det vanligt att förpackningarnasorteras i två fyrfackskärl och hämtasmed olika intervall. Det ena kärlet kan varaavsett för till exempel matavfall, brännbartavfall, pappersförpackningar och färgat glas.Det hämtas varannan vecka. Det andra kärlet,med till exempel ofärgat glas, metall, plastförpackningaroch tidningar, hämtas var fjärdeeller var åttonde vecka.Den traditionella baklastande sopbilendominerar fortfarande insamlingsarbetet menandelen flerfacksfordon ökar och teknikutvecklas.Sidlastare har en mer konstant andelav fordonsparken. Allt fler fordon kör på biogas,vilket kan styras av kommunens krav iupphandlingen. Dessutom används andraalternativa drivmedel, till exempel RME, ochäven olika hybridtekniker i bilarna för attminska klimatpåverkan.Genom upphandlingar kan kommunernaäven ställa krav på att kärl och fordon anpassasur arbetsmiljösynpunkt.Moderna insamlingssystemAvfallshämtning har tidigare inneburit mycketarbetsskador. Tunga lyft hörde till vardagenoch för att arbeta med insamling krävdes enmycket god fysik. Idag har säckar ersatts medkärl eller andra typer av behållare. Manuellhantering ersätts med ny teknik och automatiseradesystem som sopsug och underjordsbehållare.Båda dessa system ökar, främst istorstäderna och i nybyggda områden.Fördelarna är bland annat att det inte krävslika tung manuell hantering. Arbetsmiljön harblivit bättre ur många aspekter, men det uppstårfortfarande problem, som branschen kontinuerligtarbetar med att lösa.Sopsug är ett bra system ur arbetsmiljösynpunkteftersom det är slutet och helt automatiserat.Systemet minskar också behovet avtransporter, särskilt inne i bostadsområden.Det finns två olika sopsugsystem, stationärtoch mobilt. Stationärt sopsugsystem innebäratt avfallet samlas in med hjälp av luft i ettautomatiskt vakuumsystem. Det transporterassedan via rör i marken från nedkasten tillstora uppsamlingscontainrar, som är placeradei en terminal. Tekniken kan transporteraavfallet upp till två km från sopnedkasten.Antalet containrar varierar och beror dels påantalet utsorterade fraktioner och dels påmängden avfall. Containrarna hämtas sedanav lastväxlarfordon.Även i det mobila sopsugsystemet samlasavfallet in med hjälp av luft och själva vakuumteknikensitter i bilen. Under varje nedkastfinns en lagringstank. Tankarna binds ihopgenom rör i marken till en så kallad docknings-8

Svensk avfallshantering 2012punkt, som kan vara placerad upp till 300meter från tankarna. Vid tömning ansluter fordonettill dockningspunkten, vakuumteknikensätts igång och avfallet transporteras medhjälp av luft från de olika lagringstankarna tilldockningspunkten och vidare in i bilen. Mobilasopsugsystem kräver specialfordon.Underjordsbehållare är ett annat växandeinsamlingssystem. Genom att placera behållareunder jord minskar behovet av utrymmeovan jord. Temperaturen i marken där avfalletförvaras är relativt låg vilket förhindrar dåliglukt, och behållarna är lätta att tömma medkranbil. Det finns även underjordsbehållaresom töms med frontlastarfordon. Eftersomunderjordsbehållare rymmer större volymerminskar transporterna.ÅtervinningscentralerPå kommunernas bemannade återvinningscentralerlämnar hushållen själva in sitt grovavfall,el-avfall och farliga avfall. Grovavfall ärhushållsavfall som är för tungt, skrymmandeeller har andra egenskaper som gör att detinte är lämpligt att samla in i säck eller kärl.Under 2011 lämnade hushållen in 1,6 miljonerton grovavfall, merparten på kommunernasbemannade återvinningscentraler. En liten delav detta, mindre än tio procent, samlades invia fastighetsnära insamling. Mängden grovavfallmotsvarar 173 kg/person. Det finns630 återvinningscentraler i hela landet ochsammantaget får de årligen cirka 20 miljonerbesök.Mängden grovavfall och farligt avfall, somlämnas till återvinningscentralerna, har ökatkraftigt de senaste åren. Kommunerna hardärför anpassat och moderniserat sina återvinningscentraler.Mindre återvinningscentralerhar lagts ner och ersatts av nya och större,som är bättre anpassade till de mängder somlämnas in och till antalet besökare.Många av landets återvinningscentraler harde senaste åren drabbats hårt av stölder ochinbrott. Personal har också hotats av besökare.På de flesta nybyggda större återvinningscentralernainstalleras därför elstängsel, vilketreducerat inbrotten avsevärt. För att ökasäkerheten, men också för att få ett funktionelltpassersystem och bättre besöksstatistik,har flera kommuner infört ett bomsystem pååtervinningscentralerna. Systemet är oftakombinerat med ett besökskort, som ger hushållenrätt till ett visst antal fria besök. Ävensmåföretagare kan i flera kommuner motavgift använda den service, som kommunernager via återvinningscentralerna.ÅtervinningsstationerProducenternas system med cirka 5 800 obemannadeåtervinningsstationer för mottagningav förpackningar och tidningar ska täckahela landet. Insamlingssystemen ska byggapå samråd mellan producenter och kommuner.På återvinningsstationerna finns behållareför tidningspapper och olika förpackningsmaterial.Fastighetsnära insamling av förpackningaroch tidningar från flerfamiljshus ochvillafastigheter är på väg att införas i allt flerkommuner.Omkring 60 procent av det som läggs i hushållenssoppåse kan återvinnas. I hushåll utanutsortering av matavfall är siffran nästan 80procent. Det visar en undersökning från AvfallSverige 2 . Undersökningen har sammanställt246 plockanalyser som genomförts i Sverigeskommuner sedan 2007. Villaägare är generelltsett bättre på att sortera ut återvinningsbaramaterial. Omkring 30 procent av innehållet isoppåsen från ett villahushåll består av förpackningaroch tidningar. I lägenhetshushållär motsvarande siffra 36 procent av soppåsen.En halv procent av det som finns i soppåsenär farligt avfall, batterier och el-avfall.Merparten utgörs av el-avfall.Det system som valts för insamling påverkarockså graden av sorteringen. Villahushållmed fastighetsnära insamling sorterar bäst.De lämnar hälften så mycket förpackningaroch tidningar i soppåsen som andra hushåll.2 U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall9

Svensk avfallshantering 2012AVFALLSMÄNGDER 2011Den behandlade mängden hushållsavfall uppgickår 2011 till 4 349 910 ton. Det är enökning med 3,5 procent jämfört med 2010.Utslaget på hela befolkningen gav varje svenskupphov till 458,7 kg hushållsavfall 2011, attjämföra med 443,3 kg per person 2010.Biologisk återvinning ökade med 4,3 procenttill 650 300 ton, 68,6 kg/person. 14,9procent av hushållsavfallet behandladesgenom biologisk återvinning 2011. Mängdeninsamlat matavfall ökade med 10 procent till275 000 ton. Matavfall behandlas alltmergenom rötning, i stället för kompostering.Matavfall till samrötningsanläggningar harökat med 28 procent och matavfall till centralakomposteringsanläggningar har minskatmed 24 procent. Matavfall som rötas vidavloppsreningsverk uppgick till ca 65 000 ton.Hemkompostering av matavfall fortsätter attminska i takt med att kommunerna inför centralmatavfallsinsamling.Energiåtervinningen ökade med 5,3 procenttill 2 235 720 ton, 235,8 kg/person. 51,4procent av hushållsavfallet gick till energiåtervinning2011. En förklaring till ökningen är attmängden grovavfall ökade kraftigt med120 000 ton till 1,6 miljoner ton, en ökning på8 procent. En stor del av grovavfallet går tillenergiåtervinning.Mängden kärl- och säckavfall ökade med3,6 procent till 2,2 miljoner ton. Insamlat farligtavfall ökade med 16 procent, till knappt60 000 ton. Hälften av det farliga avfalletbestår av impregnerat virke, vilket går till förbränning.Det är också impregnerat virke somstår för en stor del av ökningen.Materialåtervinningen ökade med 0,8 procenttill 1 425 690 ton, 150,3 kg/person. 32,8procent av hushållsavfallet går till materialåtervinning.Kommunerna har numera insamlingssystemför fler typer av material till materialåtervinning.Från och med 2011 redovisasäven materialåtervinning av gips, planglas ochplast som inte är förpackningar, så kallad kommunplast.Även en del vattenbaserad färg ocholjehaltigt filter går till materialåtervinning.Mängden förpackningar och returpapper minskademed 2 procent. Övrigt hushållsavfall tillmaterialåtervinning ökade med 11 procent.Metallskrot ökade med 4 procent.Deponering av hushållsavfall minskademed 9 procent till 38 200 ton jämfört med2010, 4 kg/person. Deponering står för 0,9procent av totala behandlingen.Farligt avfall redovisas inte längre i avfallstrendenför behandlat avfall. Det ingår i mängdernaför material- eller energiåtervinningalternativt deponering.Kontorspapper är inte hushålls avfall ochräknas inte längre in i material återvinningen.Mängderna i avfallstrenden 2007-2011 harkorrigerats för detta, men statistik i tidigarepublikationer är inte direkt jämförbar.Insamlad mängd kärl- och säckavfall samt grovavfall 2007–2011 (ton)2007 2008 2009 2010 2011Kärl- och säckavfall* 2 211 900 2 226 700 2 167 800 2 152 000 2 230 900Grovavfall 1 227 400 1 421 100 1 498 400 1 518 000 1 638 000(Kg/person)2007 2008 2009 2010 2011Kärl- och säckavfall* 241 241 232 229 235Grovavfall 134 154 160 161 17310*Kärl- och säckavfall består av blandat brännbart avfall samt utsorterat brännbart avfall och källsorterat matavfall.Källa: Avfall Web/Avfall Sverige 2012

Svensk avfallshantering 2012Behandlad mängd hushållsavfall 2007–2011 (TON)2007 2008 2009 2010 2011Materialåtervinning 1 591 180 1 520 470 1 604 400 1 414 410 1 425 690Biologisk återvinning 561 300 597 280 617 680 623 200 650 300Energiåtervinning 2 190 980 2 292 970 2 173 000 2 123 680 2 235 720Deponering 186 490 140 250 63 000 42 000 38 200Totalt behandlad mängd 4 529 950 4 550 970 4 458 080 4 203 290 4 349 910Behandlad mängd hushållsavfall 2007–2011 (KG/PERSON)2007 2008 2009 2010 2011Materialåtervinning 173,3 164,3 171,8 150,2 150,3Biologisk återvinning 61,1 64,5 66,1 66,2 68,6Energiåtervinning 238,6 247,7 232,6 225,5 235,8Deponering 20,3 15,2 6,7 4,5 4,0Totalt behandlad mängd 493,3 491,7 477,3 443,3 458,7Behandlad mängd hushållsavfall 2007–2011 (%)2007 2008 2009 2010 2011Materialåtervinning 35,1 33,4 36,0 33,7 32,8Biologisk återvinning 12,4 13,1 13,9 14,8 14,9Energiåtervinning 48,4 50,4 48,7 50,5 51,4Deponering 4,1 3,1 1,4 1,0 0,9Totalt behandlad mängd 100 100 100 100 100Källa: Avfall SverigeÖversikt 1975-2011ton2 500 0002 000 00054milj. tonAVFALLSTRENDEN 20121 500 00031 000 0002500 0001019751994 2000 20052011Biologisk återvinningEnergiåtervinningDeponeringMaterialåtervinning02007 2008 2009 2010 2011MaterialåtervinningBiologisk återvinnningEnergiåtervinningDeponering11

Svensk avfallshantering 2012Farligt avfall2011 samlades 59 830 ton farligt avfall infrån hushållen. I genomsnitt lämnade varjesvensk in 6,3 kg farligt avfall. I mängden ingåräven 30 000 ton impregnerat virke och 5 450ton asbest.Farligt avfall redovisas numera inte som endel av den behandlade mängden hushållsavfall,vilket det gjort tidigare. Farligt avfall kanbehandlas med flera olika metoder och ingårdärför i den totala mängden behandlat avfall.Några av de egenskaper som utmärker farligtavfall är att det kan vara giftigt, cancerframkallande,frätande, fosterskadande, ekotoxiskt,smittförande eller brandfarligt.De farliga ämnena kan finnas i väldigt småmängder i olika produkter men sammantagetkan de göra stor skada om de hamnar fel. Detär därför viktigt att det farliga avfallet sorterasut och lämnas in på rätt sätt och på rätt plats.Kommunerna har ansvar för hushållensfarliga avfall. Ansvaret omfattar insamling,transport och behandling. Ansvaret regleras imiljöbalken, avfallsförordningen och den kommunalarenhållningsordningen.Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt farligaavfall från övrigt hushållsavfall. De flestakommuner har denna skyldighet inskriven iden kommunala renhållningsordningen.På det nationella planet saknar Sverige heltett uppföljningssystem för farligt avfall frånindustri och andra verksamheter. Det finnsheller inga exakta uppgifter på mängden farligtavfall från industrin, men enligt den officiellasvenska avfallsstatistiken, som Naturvårdsverketrapporterar till EU, uppkom 2,5miljoner ton farligt avfall från hushåll ochföretag i Sverige under 2010. I den mängdeningår även skrotbilar från hushåll, el-avfallmed mera.InsamlingssystemDet vanligaste insamlingssystemet för hushållensfarliga avfall är inlämning på kommunernasbemannade återvinningscentraler. Mångakommuner har avvecklat de obemannademiljö stationerna, som tidigare var vanliga, ochi stället infört någon form av fastighetsnärainsamling. Cirka 40 procent av landets kommunerkan erbjuda fastighetsnära insamlingav farligt avfall, ofta i kombination med fleraandra insamlingssystem.BehandlingsmetoderFarligt avfall som lämnats till mottagningsellerbehandlingsanläggningar, måste ofta förbehandlasför att förenkla den fortsattabehandlingen. Eftersom farligt avfall kan innehållaämnen som ska fasas ut ur kretsloppetgår behandlingen oftast ut på att förstöradessa ämnen. De ämnen, som inte kan oskad-12

Svensk avfallshantering 2012liggöras eller återanvändas, deponeras. Det ärdå viktigt att avfallet är kemiskt och fysisktstabilt så att farliga ämnen inte läcker ut tillomgivningen.Materialåtervinning från farligt avfall skergenom att de farliga ämnena separeras ut ochåterstoden återvinns. Metoden används tillexempel för att ta hand om färgburkar ocholjefilter. Giftiga och svårnedbrytbara ämnen,som bekämpningsmedel och annat farligtkemikalieavfall, förbränns i speciella ugnar vidhöga temperaturer. Förorenad jord kan sanerasgenom biologisk nedbrytning. Impregneratvirke innehåller miljöfarliga ämnen som arsenik,kreosot och koppar. Det insamlade virketflisas och förbränns med energiutvinning ianläggningar, som har särskilda tillstånd.INSAMLAD MÄNGD FARLIGT AVFALL 2000-2011ton60 00050 00040 00030 00020 00010 0000-00 -02 -04 -06 -08 -10 -11Insamlad mängd farligt avfall (exkl. asbest och impregnerat virke)Insamlad mängd farligt avfall (inkl. impregnerat virke)Insamlad mängd farligt avfall (inkl. asbest och impregnerat virke)Källa: Avfall Web/Avfall Sverige 201213

Svensk avfallshantering 2012Batterier2011 samlades 2 700 ton bärbara batterieroch 500 ton inbyggda batterier in, i genomsnitt340 gram per invånare. Det innebär enökning med 16 procent jämfört med 2010.6 780 ton bilbatterier, i genomsnitt 0,7 kgper invånare, samlades in 2011. Det är enminskning med 3 procent jämfört med åretinnan.Det är batteriproducenterna som har ansvaretför insamling, behandling, återvinning ochbortskaffande av alla batterier oavsett när desatts på marknaden. Producenterna skaockså ansvara för att genomföra nationellainformationsaktiviteter. I cirka 70 procent avkommunerna sköter producenternas organisationEl-Kretsen insamlingen av bärbara batterier.I övriga sköter kommunen insamlingenmot en avtalad ersättning från producenterna.Alla batterier som samlas in tas om handoch sorteras efter kemiskt innehåll innan deskickas till återvinning eller bortskaffande:• Bilbatterier skickas till återvinning och blyetanvänds i nya bilbatterier.• Batterier som innehåller nickel/kadmiumskickas till behandling och kadmiumanvänds till så kallade öppna nickelkadmiumbatterier,som används inom industrin.Nickel återvinns i stålverk.• Nickelmetallhydridbatterier återvinns.• Batterier med kvicksilver skickas till upparbetning.Kvicksilver ska inte återvinnas därförutvinns kvicksilvret ur batterierna så attdet ska kunna föras ur kretsloppet ochslutförvaras på ett säkert sätt.• Litiumbatterier tas omhand där man kanåteranvända kobolt, till exempel som tillsatsi stålindustrin.Alla batterier ska samlas in och materialåtervinnasså långt det är möjligt.INSAMLAD MÄNGD BÄRBARA OCH INBYGGDA BATTERIER 2002-2011kg/invånare0,350,300,250,200,150,100,050,0-02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09 -10 -11InbyggdaBärbaraSmåbatterierFrån 2009 redovisas inbyggda och bärbara batterier separat.Källa: El-Kretsen och Avfall Web/Avfall Sverige 201214

Svensk avfallshantering 2012AVFALL FRÅN ELEKTRISKA OCH ELEKTRONISKA PRODUKTER149 280 ton el-avfall samlades in 2011, vilketär en ökning med 4 procent jämfört med2010. I genomsnitt lämnades 15,7 kg el-avfallper person in 2011. Året innan samlades 15,3kg in per person.InsamlingssystemSedan producentansvaret för elektriska ochelektroniska produkter infördes i Sverige2001 har kommuner och producenter samarbetatför att samla in el-avfall. Avfall Sverige,Sveriges Kommuner och Landsting samt elproducenternasservicebolag El-Kretsen bildadesystemet El-retur. Det samarbetet innebär attkommunerna åtar sig att mot ersättningansvara för insamling av el-avfall från hushålloch producenterna ansvarar för behandlingen.Insamling av el-avfall från hushållen skerfrämst på kommunernas bemannande återvinningscentraler,det finns 630 runt om i landet.I cirka 80 procent av kommunerna finnstre eller flera insamlingssystem för elavfall därinsamlingen är organiserad via kommunerna.Den fastighetsnära insamlingen via kommunereller entreprenörer omfattar sammantagetca 1 200 000 hushåll. Insamling via butiker,inklusive elektronikbranschens egen insamling,sker på mer än 1 500 insamlingsställen.Avfall Sverige och El-Kretsen har, tillsammansmed flera kommuner, bedrivit olika projekt föratt utveckla insamlingssystemen. Ett sådantsystem är insamlingsbehållaren Samlaren förglödlampor och smått el-avfall. Ett 100-talsådana insamlingsbehållare finns utplaceradei butiker eller andra offentliga miljöer runt omi landet.Utvecklingen av teknik för olika återvinningsmetoderhar underlättat insamlingen förkonsumenterna, som numera kan lägga allaljuskällor i samma behållare.BehandlingsmetoderElektriskt och elektroniskt avfall förbehandlas– sorteras och demonteras – innan det behandlas.Förbehandlingen sker hos certifieradeanläggningar, som därefter skickar avfalletvidare till slutlig behandling eller återvinning.Komponenter med farliga ämnen, farligtavfall, tas om hand i godkända anläggningar.När de miljöfarliga ämnena tagits bort kanmycket återvinnas. Plasthöljen förbränns ianläggningar för energiutvinning och metallerskickas till smältverk för återvinning.Återvunnet koppar, aluminium och järnanvänds som råvara i nya produkter. Datorer,mobiltelefoner och andra IT-produkter innehållersmå mängder ädelmetaller som ocksååtervinns, exempelvis kan vissa kretskortinnehålla guld och/eller silver. Lysrör och lågenergilamporinnehåller kvicksilver. Dessaprodukter hanteras därför genom separering ien sluten process. Lysrörspulvret och kvicksilvretkan återanvändas vid nyproduktion avljuskällor. Glaset renas och återanvänds iglasflaskor och burkar.Det förekommer att uttjänt elektronikskänks till andra länder men även om syftet ärgott så gagnar det inte miljön. Det är bättre attlämna till återvinning i Sverige, där det finnsmöjlighet att ta hand om avfallet på ett miljömässigtriktigt sätt.Avfall Sverige och El-Kretsen bedriver under2012 kampanjen ”Lysande återvinning” för attöka insamlingen av ljuskällor och smått el-avfall.ÅTERVINNING AV EL-AVFALL 2003-2011ton200 000150 000100 00050 0000-03 -04 -05 -06Återvunnet elavfall-07-08 -09 -10 -11Källa: El-Kretsen15

Svensk avfallshantering 201216

Svensk avfallshantering 201217

Svensk avfallshantering 2012MaterialåtervinningMaterialåtervinningen uppgick till sammanlagt1 425 690 ton 2011, 150,3 kg per person.32,8 procent av hushållsavfallet gick till materialåtervinning2011. Det är en ökning med0,8 procent jämfört med 2010.I den totala mängden ingår insamlade förpackningaroch tidningar från hushåll, somlämnats till materialåtervinning. Dessa fraktioneruppgick till 757 430 ton, 80 kg per person.Den delen av materialåtervinningen somomfattar el-avfall, kylenheter, batterier ochdet grovavfall som tas tillvara vid kommunernasåtervinningscentraler uppgick till 360 100ton, 38 kg per person.Förpackningar och tidningar samlas huvudsakligenin via de cirka 5 800 obemannadeåtervinningsstationerna, som producenternadriver. Insamling kan även finnas vid kommu-nernas bemannade återvinningscentraler. Deflesta kommuner erbjuder fastighetsnärainsamling av förpackningar och tidningar frånflerfamiljsfastigheter, ett 30-tal kommunererbjuder även samma tjänst från villfastigheter.På kommunernas bemannade återvinningscentralerkan hushåll, och ibland ävenmindre företag, lämna sitt grovavfall, el-avfalloch farligt avfall. Mycket av grovavfallet återvinns,till exempel metallskrot. Trä blir oftabränsle, trädgårdsavfall komposteras, stenoch jord blir till fyllnadsmassor etc. Numerafinns även återvinningsmetoder för gips,planglas och plast som inte utgörs av förpackningar,så kallad kommunplast.Materialåtervinning spelar en stor roll i etthållbart samhälle. Det är därför viktigt att avfalletses som en resurs och behandlas på rättsätt. Materialåtervinning innebär att sorteratmaterial kan ersätta andra produktions- ellerkonstruktionsmaterial. Materialåtervinningmedför inte bara att uttaget av mängden jungfruligtmaterial minskar. Det leder också till attvi sparar energi. Genom att till exempel användaett ton återvunnet stål sparas lika mycketjungfruligt material, men även mer än ett tonkoldioxid.Avfall Sverige genomförde under 2010-2011 en nationell kampanj om materialåtervinning,i samarbete med landets kommuner.Målet med kampanjen har varit att öka kunskapenom materialåtervinning och förtroendetför kommunernas arbete med återvinningensamt att öka materialåtervinningen.18

Svensk avfallshantering 2012Insamlad mängd förpackningar och returpapperfrån hushåll till materialåtervinning 2011[ton] [kg/person]Tidningspapper 383 500 40,4Pappersförpackningar 125 600 13,2Metallförpackningar 16 660 1,8Plastförpackningar 48 270 5,1Glasförpackningar 183 400 19,3Totalt 757 430 79,9Källa: Avfall Web och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI)Uppgifterna avser endast det som samlats in från hushåll viaåtervinningsstationer och sk. fastighetsnära insamling.materialåtervinning hushåll 1975-2011ton2 000 0001 800 0001 600 0001 400 0001 200 0001 000 000800 000600 000400 000200 00001975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2011MaterialåtervinningMaterialåtervinning exkl kontorspapper, inkl nyafraktioner för återvinningInsamlat hushållsavfall för materialåtervinning 2007-2011 (ton)2007 2008 2009 2010 2011Returpapper 474 000 459 000 420 000 386 000 383 500Förpackningar av papp, metall, plast och glas 759 520 739 140 852 830 704 730 682 100Elektronikavfall 129 700 122 900 117 770 117 100 122 530Kylenheter 30 500 28 800 26 080 26 730 26 760Bärbara batterier 1 660 1 830 1 720 2 750 3 200Bilbatterier 5 000 6 000 5 280 7 000 6 780Elavfall utanför producentansvaret 5 000 5 000 5 000 5 500 5 050Oljehaltigt filter 1 800 1 800 1 800 1 800 1 820Vattenbaserad färg 4 000 4 000 4 000 3 750 4 100Metallskrot 180 000 152 000 169 920 159 050 164 730Gips - - - - 18 090Planglas - - - - 1 630Plast, ej förpackningar - - - - 5 400Summa 1 591 180 1 520 470 1 604 400 1 414 410 1 425 690Källa: Avfall Web, El-kretsen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI)I mängden ingår även insamlade förpackningar från verksamheter. Mycket av detta material är sk. jämförligt hushållsavfall.Fr.o.m. 2011 samlas statistik in om kommunernas materialåtervinning av gips, planglas och plast som inte utgörs av förpackningar.Uppgifter om oljehaltigt filter, vattensbaserad färg och elavfall utanför producentansvaret har uppskattast för åren 2007-2009.19

Det här är Irene Bohn. Hon är forskare påen biogasanläggning och varje dag hjälperIrene och hennes kollegor runt om i Sverigetill att hantera 2,6 miljoner kilo hushållsavfallför rötning och kompostering.

Svensk avfallshantering 2012Certifierad återvinningAnläggningar som producerar kompost ellerbiogödsel från utsorterat bioavfall, inklusivematavfall från livsmedelsindustrin, kan kvalitetsmärkasin produkt genom certifiering.Certifieringssystemet har Avfall Sverige arbetatfram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen,tillverkare av kompost ochbiogödsel, jordtillverkare, myndigheter ochforskare. Krav och Svenskt Sigills Kvalitetsrådgodkänner biogödsel baserat på källsorteratmatavfall, som certifierats enligt AvfallSveriges system. Besiktningsorganet för dettacertifieringssystem är SP, Sveriges TekniskaForskningsinstitut. Cirka 90 procent av allbiogödsel som används inom jordbruket äridag certifierad. För kompost har systemet hittillsinte haft samma genomslag. En orsak kanvara att kompost framförallt används för jordtillverkningoch kunderna har inte ställtsamma krav på produkten som livsmedelsindustringör när det gäller gödselmedel förjordbruksproduktion.Certifieringen ställer krav på hela hanteringskedjanfrån inkommande avfall till slutprodukt,det finns även krav på hur processengenomförs.13 biogasanläggningar har erhållit certifikat.De är Bjuv, Borås, Falkenberg, Helsingborg,Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Laholm,Linköping, Norrköping, Uppsala, Västerås ochVänersborg. Tre komposteringsanläggningar ärcertifierade, Borlänge, Malmö och Örebro.Minimera metanutsläppAvfall Sverige har tagit initiativ till ett frivilligtåtagande för att minimera utsläpp från biogasochuppgraderingsanläggningar. I anläggningar,där det sker biologisk behandling av organisktmaterial genom anaerob nedbrytning,och vid uppgradering av biogas till fordonsbränslekan det uppstå utsläpp till luft i olikadelar av systemet. Dessa utsläpp bör minimerasav flera skäl även om utsläppen från biogasanläggningarär låga. Ett 40-tal biogas- ochuppgraderingsanläggningar har anslutit sig tilldet frivilliga åtagandet.Biologisk återvinning totalt inklusive hushållsavfall (ton) 1 2007 2008 2009 2010 2011Rötning 356 087 405 580 535 930 661 620 555 050Kompostering 515 294 568 700 630 500 566 210 690 100Total 871 380 974 280 1 166 430 1 227 830 1 245 150Resurshushållning (ton) 2007 2008 2009 2010 2011Biogödsel 336 100 389 350 498 720 582 750 594 310Energiproduktion (MWh) 2007 2008 2009 2010 2011Fordonsgas 149 230 204 720 262 600 264 680 321 600El 1 230 700 0 0 60Uppvärming 67 960 48 740 41 280 50 980 17 380Fackling 10 400 25 840 13 560 12 450 10 390Total (MWh) 228 820 280 000 317 440 328 110 349 430Källa: Avfall Web, Avfall Sverige1) Dessa mängder avser de anläggningar som huvudsakligen behandlar hushållsavfall. De ger ingen komplett bild av den biologiska behandlingen i Sverige.2) Minskningen 2011 beror på att två anläggningar, som tidigare ingått i vår statistik, har utgått.Det är anläggningar vid avloppsreningsverk och räknas in i statistik som Svenskt Vatten tar fram.222

Svensk avfallshantering 2012Kompostering Totalt (ton) varav hushållsavfallAle 1 480 430Alingsås 2 020 1 840Borlänge 11 790 11 210Eslöv 9 940 9 940Fagersta 3 400 700Filipstad 980 10Gällivare 9 650 400Gävle 12 020 12 020Göteborg 31 120 4 360Halmstad 115 570 6 350Helsingborg 13 860 13 460Huddinge 12 900 12 900Hässleholm 12 530 9 480Jönköping 10 000 10 000Karlshamn 8 970 8 320Karlskrona 8 000 8 000Karlstad 37 000 0Klippan 6 160 5 040Kristianstad 10 300 7 560Kristinehamn 15 480 0Kungsbacka 7 510 1 910Landskrona 6 680 3 190Ludvika 10 630 3 380Luleå 14 000 11 500Malmö 34 500 31 170Mariestad 1 580 0Motala 3 160 3 160Sala 12 400 6 700Simrishamn 5 300 4 320Sunne 670 590Söderhamn 6 230 800Södertälje 3 200 3 200Tranås 1 800 250Trelleborg 7 500 3 610Täby 23 200 9 040Uppsala 15 290 14 150Västerås 12 800 4 200Växjö 7 300 7 300Ystad 10 400 6 760Årjäng 1 290 70Örebro 16 170 14 500Östersund 11 020 5 290Summa 545 800 257 110Övriga anläggningar 144 300 144 300Totalt 690 100 401 410Källa: Avfall Web, Avfall SverigeAvfall Sveriges statistik omfattar komposteringsanläggningar som taremot hushållsavfall. De flesta tar också emot annat avfall.Anläggningarna i Karlstad, Kristinehamn och Mariestad är trots dennadefinition medräknade.Hemkompostering tillkommer.Rötning Totalt (ton) varav hushållsavfallBjuv 52 600 1 500Borås 34 360 25 420Falkenberg 83 000 800Falköping 6 760 1 440Helsingborg 64 600 11 920Huddinge 830 800Jönköping 16 520 11 080Kalmar 27 500 0Kristianstad 85 150 25 460Laholm 55 970 660Linköping 50 000 0Norrköping 15 500 0Skellefteå 6 100 4 500Uppsala 19 800 17 650Vänersborg 15 850 15 390Västerås 20 510 15 760Totalt 555 050 132 380Källa: Avfall Web, Avfall SverigeAvfall Sveriges statistik omfattar rötningsanläggningar som tar emot hushållsavfall.De flesta tar också emot annat avfallAnläggningarna i Kalmar, Linköping och Norrköping är trots denna definition medräknade.BIOLOGISK ÅTERVINNING AV HUSHÅLLSAVFALL 1975 – 2011ton700 000600 000500 000400 000300 000200 000100 00001975 1980 19851990 1995 2000 2005 2011Biologisk behandling av hushållsavfall (ton) 2010 2011Matavfall till samrötningsanläggning 103 580 132 380Matavfall till central kompostanläggning 101 720 77 520Matavfall som rötas vid reningsverk 45 000 65 000Matavfall som hemkomposteras 58 800 51 500Trädgårdsavfall till central kompostanläggning 314 100 323 900Totalt 623 200 650 300Matavfall är hushållsavfall och därmed jämförligt från hushåll, restauranger, livsmedelsbutiker,skolor och liknande verksamheter. Däremot ingår inte avfall från livsmedelsindustri,slakteri m.m.23

Svensk avfallshantering 201224

Svensk avfallshantering 2012EnergiåtervinningUnder 2011 gick 2 235 720 ton hushållsavfalltill energiåtervinning. Det är en ökning från2010 med drygt 112 000 ton. Utslaget påvarje invånare i Sverige lämnades 235,8 kghushållsavfall per person till energiåtervinning2011. Energiåtervinning utgör 51,4 procent avden totala mängden behandlat hushållsavfall.Avfall har blivit ett allt viktigare bränsle i desvenska fjärrvärmesystemen. Totalt utvanns15,5 TWh energi genom förbränning, fördelatpå 13,5 TWh värme och 2 TWh el. En undersökningav hur avfall används för energiutvinningur ett europeiskt perspektiv 4 visar attSverige är det land, som utvinner mest energiur avfallet vid förbränning.Förutom hushållsavfall behandlades också3 miljoner ton övrigt avfall, främst industriavfall,vid de svenska anläggningarna. AvfallSveriges statistiska uppgifter avser främstanläggningar, som behandlar hushållsavfall.Energiåtervinning sker också i anläggningar,som inte behandlar hushållsavfall, men detfinns ingen samlad uppgift på den totala energiutvinningengenom förbränning av avfall iSverige.ResterEfter förbränningen kvarstår rester beståendeav slagg från ugnen, 15–20 viktprocent av dentillförda mängden avfall, och rökgasreningsrester,3–5 viktprocent. En del av slaggendeponeras, men slaggruset används ocksåsom ersättning för naturgrus vid exempelviskonstruktion av vägar och deponier.Rökgasreningsresterna deponeras elleranvänds som neutraliseringsmedel vid återfyllningav gruvor.Utbyggnad och importI Sverige finns 30 anläggningar, som förbrännerhushållsavfall. Utbyggnaden fortsätterunder 2012–2013. Kapaciteten för avfallsförbränningi Sverige är större än den inhemskatillgången på brännbart avfall och fortsätteröka under de kommande åren visar en studiefrån Avfall Sverige 5 .152 000 ton hushållsavfall importeradestill Sverige 2011, främst från Norge. Den totalaimporten av avfall till energiåtervinning var813 000 ton. Avfall Sverige och SvenskFjärrvärme har gjort en studie som indikerarminskade utsläpp av växthusgaser till följd avimporten.ÅtervinningsmetodEnligt EUs ramdirektiv för avfall är avfallsförbränningmed effektiv energiutvinning attbetrakta som återvinning. Det är ett hygienisktoch miljömässigt bra sätt att behandla detavfall som inte kan eller bör behandlas mednågon annan metod.Svenska anläggningar för förbränning avavfall uppfyller med råge det så kallade energiutvinningskriterietsom finns i EUs ramdirektivför avfall, och som är ett krav för att fåbetraktas som ett återvinningsförfarande.4 2008:13 Energi från avfall ur ett internationellt perspektiv5 F2012:03 Kapacitetsutredning 2011. Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020.25

Svensk avfallshantering 2012Tillfört avfall (ton)Energiutvinning (MWh)Kommun Anläggning varav hushållsavfallTotalt från Sverige Värme ElAvesta Källhagsverket 56 190 29 350 182 050 0Boden Bodens Värmeverk 99 320 35 070 304 990 26 230Bollnäs Säverstaverket 39 920 32 340 106 840 6 750Borlänge Fjärrvärmeverket, Bäckelund 88 780 33 060 204 890 36 550Borås Ryaverket 110 050 25 230 215 000 51 300Eda Åmotsfors Energi 71 310 13 980 176 800 19 500Eksjö Eksjö Energi AB 49 750 21 150 90 020 14 490Finspång FTV Värmeverket 27 930 24 160 69 830 0Göteborg Sävenäs avfallskraftvärmeverk 535 810 248 670 1 419 300 263 270Halmstad Kristineheds avfallsvärmeverk 190 350 99 690 423 450 67 100Hässleholm Beleverket i Hässleholm 44 510 26 200 103 700 9 000Jönköping Kraftvärmeverket Torsvik 165 010 40 720 385 490 111 030Karlskoga Karlskoga Kraftvärmeverk 85 510 34 540 258 020 32 830Karlstad Avfallsvärmeverket på Heden 50 790 44 520 147 690 0Kil Kils Avfallsförbränningsanläggning 14 200 0 39 200 0Kiruna Kiruna Värmeverk 69 870 10 760 162 000 31 440Kumla SAKAB Förbränning 162 540 40 030 253 580 55 140Köping Norsa avfallsförbränningsanläggning 28 200 23 100 72 620 0Lidköping PC Filen 98 000 44 580 286 850 19 590Linköping Gärstadverket 396 860 142 540 1 031 400 116 400Ljungby Ljungby Energi AB 59 000 48 270 132 260 15 530Malmö Sysav förbränningsanläggning 548 730 174 370 1 393 080 248 820Mora Avfallsförbränningen Mora 20 150 14 650 53 070 0Norrköping E.ON Händelöverket 335 590 204 670 787 790 130 150Skövde Värmekällan 56 480 27 760 178 350 12 070Stockholm Högdalenverket 701 920 425 620 2 139 770 347 000Sundsvall Korsta kraftvärmeverk 208 500 100 500 540 80Södertälje Söderenergi 381 030 0 1 241 830 170 550Uddevalla Lillesjö Avfallskraftvärmeverk 100 010 49 150 189 150 58 080Umeå Dåva kraftvärmeverk 121 020 50 710 352 750 79 480Uppsala Vattenfall AB Värme Uppsala 324 000 157 180 970 940 44 450Västervik Stegeholmsverket 47 180 13 150 125 140 0Summa 5 288 510 2 235 720 13 498 390 1 966 830Avfall Sveriges statistik omfattar avfallsförbränningsanläggningar som tar emot hushållsavfall. De flesta tar också emot annat avfall.Anläggningen i Södertälje och Kil är trots denna definition medräknad.Mängden hushållsavfall innefattar enbart hushållsavfall från SverigeI totala mängden avfall ingår även importerat avfall.I energiåtervinningen ovan finns även energin från stödbränslen med.26

Svensk avfallshantering 2012Energiutvinning och emissioner 2007 2008 2009 2010 2011Förbränning (ton)Hushåll 2 190 980 2 292 970 2 173 000 2 123 680 2 235 720Annat avfall 2 279 710 2 273 840 2 497 840 2 976 690 3 052 790Summa 4 470 690 4 566 810 4 670 840 5 100 370 5 288 510Produktion (MWh)Värme 12 151 270 12 196 620 12 284 420 12 631 900 13 498 390El 1 482 750 1 527 600 1 647 850 1 781 620 1 966 830Summa 13 634 020 13 724 220 13 932 270 14 413 520 15 465 220Utsläpp till luft (ton)Stoft 24 30 37 20 28HCl 60 39 35 49 56SOx (SO 2) 196 154 211 228 195NOx (NO 2) 2 101 2 190 2 350 2 360 2 190Utsläpp till luft *Hg (kg) 36 44 58 58 59Cd + Tl (kg) 6 136 15 6 10Pb (kg) 51 136 170 180 183Dioxin (g) 0,5 0,8 2,6 0,8 0,6Slagg, bottenaska (ton) 649 680 693 140 736 020 850 200 879 640RGR, flygaska (ton) 183 370 202 920 216 660 239 050 256 880* utsläppsvärden redovisas enligt föreskrifterna för avfallsförbränningAVFALL TILL ENERGIÅTERVINNING 1991 – 2011ton5 000 0004 000 0003 000 0002 000 0001 000 000energiutvinning UR AVFALL 1991 – 2011MWh15 000 00012 000 0009 000 0006 000 0003 000 000-91 -96 -01-08 -11Energiutvinning ur avfall genom förbränningVarav hushållsavfall-91 -96-01-08 -11ProduktionVärme27

Svensk avfallshantering 2012Deponering2011 deponerades 38 200 ton hushållsavfall.Det är en minskning med 3 800 ton, 9 procent,jämfört med 2010. Utslaget per invånareär det 4 kg per person. 0,9 procent av hushållsavfalletdeponerades 2011. Vid de svenskadeponierna för kommunalt avfall deponeradestotalt 1 515 500 ton år 2011, en ökningmed 245 000 ton jämfört med året innan. Detberor bland annat på en ökad deponering avförorenade massor.Deponering är den behandlingsmetod somanvänds för avfall som inte kan behandlas påannat sätt, till exempel kakel, porslin ochbetongkross.På en modern avfallsanläggning är deponeringenendast en liten del av verksamheten.Utsortering av material för bearbetning, förtransport till återanvändning och återvinningsamt för energiutvinning pågår på de flestaavfallsanläggningar. De utnyttjas också sommellanlager för stora mängder avfall som fallerunder producentansvaret, till exempel papperoch glas, och avfallsbränslen.På anläggningarna behandlas ofta ävenbiologiskt nedbrytbart avfall och förorenademassor. Sluttäckningen av avslutade deponieroch deponiceller kan dessutom pågå underlång tid.Den 31 december 2008 trädde strängareEU-bestämmelser för deponering i kraft ochnära hälften av deponierna för kommunaltavfall stängdes. Under 2011 deponeradesavfall på 79 anläggningar.Merparten av deponierna som drivs vidaretar emot icke-farligt avfall.De deponier som stängs ska sluttäckas.Tillsammans täcker dessa deponier en yta avuppskattningsvis 25 km 2 och den uppskattadetotala kostnaden för sluttäckning är cirka 6miljarder kronor. Det årliga materialbehovetför sluttäckningsändamål är cirka 6-8 miljonerton. Det är inte alltid naturliga material finnsatt tillgå. I många fall utnyttjas restprodukter istället, till exempel slagg, slam, askor, förorenadejordar.Gas och lakvatten samlas fortfarande infrån avslutade deponier. Under 2011 samladestotalt cirka 270 GWh deponigas in vid 57avfallsanläggningar, varav 237 GWh utvannssom energi. Energiutvinningen bestod av 16GWh i form av el och 221 GWh som värme.Gas motsvarande 32 GWh facklades bort. Vidfackling utvinns inte energi, men utsläppen avmetan minskar. På 46 av anläggningarna medgasutvinning deponeras fortfarande avfall.Under 2011 hanterades drygt 9 miljonerkubikmeter lakvatten, inklusive förorenat dagvattenfrån lagrings-, sorterings- och behandlingsytor,på 106 avfallsanläggningar. Endast68 av dessa anläggningar deponerar fortfarandeavfall. Utspädning genom inläckage avgrundvatten och dagvatten kan dessutomvariera kraftigt mellan olika anläggningar.Hälften av anläggningarna uppger att lakvattenavleds till kommunala reningsverk eftervarierande grad av lokal behandling. Övrigaanläggningar uppger att lakvattnet hanteraslokalt.28

Svensk avfallshantering 2012DEPONERADE MÄNGDER 1994–2011 (TON)deponerade mängder 1994 – 2011Deponerad mängdvarav hushållsavfall1994 6 080 000 1 380 0001995 5 340 000 1 200 0001996 5 050 000 1 110 0001997 4 750 000 1 150 0001998 4 800 000 1 020 0001999 4 900 000 920 0002000 4 450 000 865 0002001 4 240 000 880 0002002 3 770 000 825 0002003 2 940 000 575 0002004 2 480 000 380 0002005 1 940 000 210 0002006 1 830 000 226 0002007 1 994 000 186 0002008 1 670 000 140 0002009 1 030 000 63 0002010 1 271 000 42 0002011 1 515 500 38 200ton7 000 0006 000 0005 000 0004 000 0003 000 0002 000 0001 000 0000-94 -96 -98 -00 -02 -04Deponerad mängd avfallvarav hushållsavfall-06-08 -10-11Avfall Sveriges deponistatatsitik ger inte en komplett bild över deponeringen i Sverige.Det finns en osäkerhet i värden för hushållsavfall då det inte alltid är möjligt att särskiljaflödena av hushållsavfall från annat avfallEnergiutvinning på deponier (mWh)2006 2007 2008 2009 2010 2011Nyttiggjord energi 282 200 290 100 310 800 294 240 262 200 237 400varav elenergi 20 800 22 600 23 700 17 400 20 400 16 000Fackling 60 200 52 100 65 100 43 600 36 600 32 200Källa: Avfall Web29

Svensk avfallshantering 2012AvfallsekonomiHushållsavfallet hanteras av kommunerna ochproducenterna. Kommunens kostnader tas utvia en avfallsavgift och producenternas kostnadersom en avgift på själva produkten.Kommunfullmäktige fastställer kommunensavfallsavgifter, producenterna beslutar självahur stor avgiften på produkten ska vara.Avfallsavgiften täcker som regel kommunenshela kostnad för avfallshanteringen, menunderskott får skattefinansieras. I kostnadernaingår att administrera verksamheten genomavfallsplanering, kundservice, fakturering ochinformation. Dessutom ska avgiften täckakostnaden för den service som ges vid återvinningscentralernai form av mottagning av grovavfalloch hushållens farliga avfall. Det är vanligtatt taxan delas in i grundavgift och rörligavgift, exempelvis hämtnings- och behandlingsavgift.Enligt kommunallagens självkostnadsprincipfår kommunerna inte ta ut högreavfallsavgifter än vad som motsvaras av dekostnader man har för avfallshanteringen.Genomsnittlig avgiftEtt svenskt villahushåll betalar i genomsnitt2 000 kronor per år i avfallsavgift enligt uppgifterfrån Avfall Sveriges statistiksystem AvfallWeb. Lägenhetshushåll betalar i genomsnitt1 260 kronor och för fritidshus är den genomsnittligaavgiften 1 130 kronor per år.Många kommuner, som infört frivillig insamlingav matavfall, använder taxan som styrme-del. Det kan ske genom att de som väljermatavfallsabonnemang får betala en lägreavgift än de som väljer att lämna blandatavfall.För att styra över mer avfall till återvinninghar flera kommuner infört en viktbaseradavgift där man utöver grundavgiften betalarper kilo avfall som hämtas. 29 kommunerhade infört viktbaserad taxa 2011.Hämtningsfordonet är då försett med en vågfunktionoch utrustning för att identifiera varjeenskilt kärl. Hur hög den årliga kostnaden blirvid viktbaserad avgift beror på hur mycketavfall som lämnas. Avgiften varierar mellan1,30–3,50 kr/kg kärl- och säckavfall, kombineratmed olika former av kärlavgifter och fastgrundavgift. En del kommuner som har matavfallsinsamlinghar lägre viktavgifter för kärletför matavfall. Det vanligaste är dock att manhar samma viktavgift på kärlen för brännbartavfall och matavfall.I genomsnitt är kostnaden för avfallshanteringen690 kronor per person och år, exklusivemoms. Kommunens kostnader för insamlingav kärl- och säckavfall är i genomsnitt 205 krper person och år. I denna kostnad ingår intebehandlingen av avfallet. I grundkostnaden,som uppgår till 283 kr per person och år, ingårdrift av återvinningscentraler, hantering avhushållens farliga avfall, planering, informationoch administration. Statistiken kommerfrån Avfall Web och bygger på uppgifter fråndrygt en tredjedel av Sveriges kommuner.Det finns en mängd olika styrmedel för attminska avfallshanteringens miljöpåverkan,öka resurseffektiviteten och öka återvinningen.Det kan vara information eller administrativaoch ekonomiska styrmedel. Till de administrativastyrmedlen hör regleringar och förbud,exempelvis gränsvärden för utsläpp ochförbud att deponera organiskt avfall.Ekonomiska styrmedel kan fungera som morot– exempelvis skattelättnader och subventioner– eller piska – exempelvis skatter ochavgifter. En grundprincip är att förorenarenska betala.Skatt på avfall som deponeras infördes år2000 som ett styrmedel för att minska deponeringen.Skatten var då 250 kronor per tonoch den har sedan höjts i olika intervaller.Sedan den 1 juli 2006 är deponiskatten 435kronor per ton avfall. Det är deponeringsanläggningen,som är skattskyldig.Variationerna i behandlingsavgifter kanvara stora. I en del avgifter ingår transportermedan andra avgifter är exklusive transporter.Avgifterna speglar det kommunerna får betala.För förbränning är trenden att avgifternaper ton minskar. Många kommuner har dockfortfarande gamla avtal där minskningen ännuinte slagit igenom. Avgiften för rötning ökar.30

Svensk avfallshantering 2012I Avfall Web kan kommunerna även mata in resultat från sina kundnöjdhetsundersökningar.Undersökningarna visar att• 81 procent av kunderna är nöjda eller mycket nöjda medavfallshantering i villa• 84 procent är nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringeni lägenhet• 74 procent är nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringen i fritidshus• 87 procent är nöjda eller mycket nöjda med hämtning avkärl- och säckavfall• 87 procent är nöjda eller mycket nöjda med besöket vid återvinningscentral• 74 procent är nöjda eller mycket nöjda med tillgängligheten till återvinningscentral• 74 är nöjda med återvinningsstation• 79 procent av invånare anger att de lämnar in väldigt mycket eller alltfarligt avfall till insamlingssystemetDeponiskatt 2000 – 2012kr/ton5004003002001000-00 -02-04 -06 -08 -10 -12Behandlingsavgifter för hushållsavfall (exkl moms) 2011kr/ton Rötning Kompostering Förbränning DeponeringGenomsnitt 590 540 510 820Intervall 240-730 380-740 420-860 570-1170Uppgifterna bygger på data från Avfall Web där drygt hälften av kommunerna har lagt in uppgifter.Intervallet visar normalfördelningen av behandlingsavgifterna.31

Svensk avfallshantering 2012Annat avfall än hushållsavfallIndustrier ansvarar själva för omhändertagandetav det avfall som inte är hushållsavfall ochhar i vissa fall egna deponier och möjligheteratt utnyttja energin ur avfallet i egna förbränningsanläggningar.Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering,ombyggnad eller rivning av byggnadeller som uppstår vid större anläggningsarbetei en trädgård ingår inte i kommunens ansvaratt samla in eller omhänderta. Avfall frånmindre underhållsarbeten och reparationer ibostaden räknas dock som hushållsavfall. Endel bygg- och rivningsavfall klassas som farligtavfall, till exempel asbest och impregneratvirke, och måste hanteras som sådant.Samlade uppgifter om annat avfall än hushållsavfallfinns i den officiella statistik, somSverige rapporterar till EU via Naturvårdsverket.Enligt EUs avfallsstatistikförordning skamedlemsländerna rapportera sin statistikvartannat år. Den senaste statistiken avseravfallsmängden 2010.• Uppkomna mängder i verksamheter: 113,5miljoner ton varav gruvavfall 89 miljoner ton.• Egen behandling i verksamheter: 96,7 miljonerton, varav gruvavfall 87,4 miljoner ton.• Annan behandling: 16,7 miljoner ton.• Farligt avfall: 2,5 miljoner ton, varav industrin/tjänstesektornstår för 2,1 miljoner ton.I hela EU uppkommer 3 miljarder ton avfall.Sverige står för en relativt stor mängd pågrund av gruvavfallet.32

Svensk avfallshantering 2012AvfallsagendaStörre förändringar i lagar, förordningar ochregler som styr avfallshanteringen.1999• Miljöbalken med tillhörande förordningaroch föreskrifter.2000• Skatt på avfall som förs till deponeringinförs med 250 kr/ton.• Kommunernas möjlighet att ta frivilligtansvar för annat avfall än hushållsavfallförsvinner.2001• Förordning med föreskrifter om deponeringav avfall.• Förordning om producentansvar för elektriskaoch elektroniska produkter.2002• Skatten på avfall till deponering höjs till 288kr/ton.• Avfallsförordning med ny avfallslista.• Deponeringsförbud för utsorterat brännbartavfall.• Förordning om förbränning av avfall införs.Gäller direkt för nya anläggningar.2003• Skatt på avfall till deponering höjs till 370kr/ton.• Regeringens proposition 2002/03:117 ”Ettsamhälle med giftfria och resurssnålakretslopp” publiceras. Riksdagsdebatt ochbeslut om propositionen.2004• Förtydligande om avfallsinnehavarensansvar införs i 15 kap 5 a § miljöbalken.• Föreskrifter och allmänna råd om hanteringav brännbart avfall och organiskt avfall.• Ändringar i förordningar om producentansvarför förpackningar respektive returpapper.2005• Deponeringsförbud för organiskt avfall.• Svenskt miljömål: Mängden deponeratavfall, exklusive gruvavfall, ska minskasmed minst 50 procent jämfört med 1994.(Enligt statistiken uppfyllt för hushållsavfallunder 2003).• Ny förordning om producentansvar för elektriskaoch elektroniska produkter träder ikraft den 13 augusti. Tidigare förordninggäller tills vidare för glödlampor och ljuskällor.• Förordning och föreskrift om avfallsförbränningträder i kraft 28 december.2006• Skatt på hushållsavfall till förbränning införs1 juli.• Skatt på avfall till deponering höjs till 435kr/ton.• Nya föreskrifter om krav för mottagning avavfall vid anläggningar för deponering, samtföreskrifter om innehåll i en kommunalavfallsplan.• Ny EG -förordning 1013/2006 om transportav avfall träder i kraft.2007• Vägledning till begreppet hushållsavfall frånNaturvårdsverket.• Införande av utvidgat miljöansvar för verksamhetsutövarenoch utökad lagstiftningom miljöbrott.• Kommunernas möjlighet till frivilligt ansvarför annat farligt avfall än hushållsavfall upphör1 juli.• Ny förordning om miljöfarlig verksamhet ochhälsoskydd med nya tillstånd- och anmälningsnivåeri bilagan.33

Svensk avfallshantering 20122008• Ny lagstiftning om offentlig upphandlingträder i kraft 1 januari.• Samtliga aktiva deponier ska följa förordningoch föreskrift om deponering av avfall.• Införande av krav på förhandsgodkändainsamlingssystem för förpackningar ochvissa slags papper, bland annat tidningspappersamt om krav på tillstånd för attyrkesmässigt driva sådana insamlingssystem.Lagändringen föreslås träda i kraft den1 september.• Nytt ramdirektiv om avfall från Europeiskagemenskapen.• Ny EG -förordning med bestämmelser omexport för återvinning av avfall till vissa länder.• Ny EG -förordning med bestämmelser omförbud mot export av bland annat kvicksilverfrån EU .2009• Ny förordning om batterier träder i kraft 1januari.• Ny förordning om avfall från utvinningsindustrin.Bestämmelserna rör avfall från prospektering,utvinning, bearbetning eller lagringav en mineraltillgång och avfall fråndriften av bergtäkt.2010• Skatt på förbränning av hushållsavfall tasbort den 1 oktober 2010.• Ny handbok från Naturvårdsverket om återvinningav avfall i anläggningsarbeten.• Förordningsändring möjliggör attNaturvårdsverket bemyndigas att förhandlaöverenskommelser om ett mindre striktanmälningsförfarande för avfallstransporteri gränsområden mellan Sverige ochFinland respektive Danmark.• Reviderad definition av biogas som skamöjliggöra att deponigas omfattas av definitionen.Skattebefrielse för biogas som levererasi rörledning. Skattefriheten ska kunnafölja gasen till kunden enligt avtal.• Skatten på handelsgödsel avskaffas den 1januari 2010.• Miljöskade- och saneringsförsäkringen försvinnerden 1 januari 2010.• Ny lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedeloch flytande biobränslen. Implementeringav krav i förnybarhetsdirektivet 2009/28/EG .• Reviderade föreskrifter från Naturvård s-verket om stora förbränningsanläggningarrespektive avfallsförbränning, ändringar iNF S 2002:26 respektive NF S 2002:28.• Reviderade föreskrifter från Naturvårdsverketom krav på att deponier för farligtavfall och deponier för icke-farligt avfall skasamla in och redovisa meteorologiska data,ändring i NF S 2004:10.• Nationellt mål att 35 procent av matavfallfrån hushåll, restauranger, storkök och butikerska behandlas genom biologisk återvinningår 2010.• Nationellt mål att minst 50 procent av hushållsavfalletska återvinnas genom materialåtervinning,inklusive biologisk behandlingår 2010.• Nationellt mål att allt lämpligt matavfall ochdärmed jämförligt avfall från livsmedelsindustriermed mera ska återvinnas genombiologisk behandling år 2010.• EUs reviderade ramdirektiv för avfall skavara infört senast 10 december34

Svensk avfallshantering 20122011• Den nya EG -förordningen om animaliskabiprodukter, 1069/2009/EG , ska tillämpasfrån och med den 4 mars 2011.• En ny straffbestämmelse om nedskräpningsförseelseträder i kraft 1 juli.• Nya avfallsregler träder i kraft i svensk lagstiftninggenom bl a ändringar i miljöbalkens15 kap. (i kraft den 9 juli) och en nyavfallsförordning (SFS 2011:927, i kraft den10 augusti).2013• Enligt avfallsdirektivet ska EUs medlemsstatersenast den 12 december 2013 tafram nationella program för att minskaavfallsmängderna och samtidigt göra avfalletmindre farligt. Programmen ska antingeningå i avfallsplanerna enligt direktivet eller iandra miljöpolitiska program. Kraven återfinnsi ramdirektivet 2008/98/EG om avfall.2014• Avfall som innehåller minst 0,1 viktprocentkvicksilver och som inte är slutligt deponerati enlighet med tillstånd meddelat medstöd av miljöbalken eller föreskrifter sommeddelats med stöd av balken ska bortskaffaspå sätt som anges i avfallsförordningen(med vissa undantag angivna i förordningen1108/2008/EG ).2015• Senast år 2015 ska EU s medlemsstater haanordnat separat insamling för åtminstonepapper, metall, plast och glas förutsatt attdet är tekniskt, miljömässigt och ekonomisktgenomförbart. Kraven återfinns i ramdirektivetför avfall.2018• Etappmålet om ökad resurshushållning ilivsmedelskedjan innebär att insatser skavidtas senast 2018 så att resurshushållningeni livsmedelskedjan ökar genom attminst 50 procent av matavfallet från hushåll,storkök, butiker och restauranger sorterasut och behandlas biologiskt så attväxtnäring tas tillvara, där minst 40 procentbehandlas, så att även energi tas tillvara.2020• EU har satt upp som mål att minska utsläppenav växthusgaser med 20 procent framtill år 2020, jämfört med år 1990. Riksdagenhar beslutat att Sveriges utsläpp skavara 40 procent lägre än utsläppen 1990.Det övergripande målet är 20 procent förnybarenergi totalt i EU och minst 10 procentav fordonsbränslena ska ha förnybartursprung.• Ramdirektivet för avfall innebär nya återvinningsmålför medlemsstaterna. Till 2020ska 50 procent av summan av papper,metall, plast och glas i avfall från hushålloch liknande avfall återanvändas eller återvinnas.För bygg- och rivningsavfall gäller 70procent.• Etappmålet om byggnads- och rivningsavfallinnebär att insatser ska vidtas senast2020 så att förberedandet för återanvändning,materialåtervinning och annat materialutnyttjandeav icke-farligt byggnads- ochrivningsavfall är minst 70 viktprocent.35

Svensk avfallshantering 2012ordlista (Benämning på engelska inom parentes)AEROB BEHANDLING (Aerobic treatment)Behandling av bioavfall med tillgång till/tillförselav syre, exempelvis komposteringANAEROB BEHANDLING (Anaerobic treatment)Behandling av bioavfall utan tillgång till/tillförselav syre, exempelvis rötningASKA (Ashes)Se rökgasreningsrest respektive slaggAVFALL (Waste)Varje föremål eller ämne som innehavaren görsig av med eller avser eller är skyldig att görasig av med.Ett ämne eller föremål ska anses vara enbiprodukt i stället för avfall, om ämnet ellerföremålet1. har uppkommit i en tillverkningsprocessdär huvudsyftet inte är att produceraämnet eller föremålet,2. kan användas direkt utan någon annanbearbetning än den bearbetning som ärnormal i industriell praxis, och3. kommer att fortsätta att användas på ettsätt som är hälso- och miljömässigt godtagbartoch som inte strider mot lag ellerannan författning. Ett ämne eller föremålsom blivit avfall upphör att vara avfall,om det har hanterats på ett sätt sominnebär återvinning och uppfyller krav ifråga om fortsatt användning enligt föreskriftersom har meddelats med stöd av9 eller 28 §. (15 kap. 1§ Miljöbalken).BALA (Baling)Packa samman och eventuellt binda sammantill balar, till exempel inför mellanlagring ellerför att få ett lätthanterligt materialBAT (Best Available Technology)Bästa tillgängliga teknikRättesnöre för vilket system som ska väljasutifrån ett miljöperspektiv med hänsyn till vadsom kan anses ekonomiskt rimligt (se 2 kap.3§ Miljöbalken)BIOAVFALL (Biowaste)Biologiskt lättnedbrytbart avfall, dvs. den delav det organiska avfallet som på begränsadtid kan brytas ner i biologiska processer,exempelvis mat- och trädgårdsavfall (jämförorganiskt avfall)BIOCELL (Biocell)Avgränsat område, exempelvis på deponi, därbioavfall bryts ner i syrefri process och deponigastas tillvaraBIOGAS (Biogas)Gas som bildas vid syrefri nedbrytning av biologisktmaterial, huvudsakligen bestående avmetan och koldioxidBIOGÖDSEL (Digestate)En produkt från rötning av bioavfall. Det är ettsnabbverkande gödselmedel som kan ersättamineralgödsel inom jordbruket. Certifierad biogödselgodkänns idag av bland annat KRAV.BIOLOGISK BEHANDLING(Biological treatment)Återvinning av humus, näring och/eller energiur bioavfall genom aerob eller anaerobbehandlingBIOLOGISKT AVFALL Se bioavfallBORTSKAFFANDE (Disposal)Sådana förfarande som anges i bilaga 3 tillAvfallsförordningen, bland annat deponeringBRÄNNBART AVFALL (Combustible waste)Sådant avfall som brinner utan energitillskottefter det att förbränningsprocessen startat(se Avfallsförordningen 3 §)BYGG-OCH RIVNINGSAVFALL(Construction and demolition waste)Avfall som uppkommit vid nybyggnad, tillbyggnad,renovering, ombyggnad eller rivning avbyggnadDEPONI (Landfill)Upplagsplats för avfall (se 5§ Avfallsförordningen)DEPONIGAS (Landfill gas)Biogas som bildas i en deponiDIOXIN (Dioxin)Samlingsnamn för 210 klororganiska föreningar,varav 17 stycken är mycket giftiga ochanrikas i fettvävnad36

Svensk avfallshantering 2012ELEKTRISKT OCH ELEKTRONISKT AVFALL(Waste Electric and Electronic Equipment, WEEE)Avfall från elektriska och elektroniska produktersom i sin utformning och för en korrektfunktion är beroende av elektriska strömmareller elektromagnetiska fält, utrustning förgenerering, överföring och mätning av elektriskaströmmar eller elektromagnetiska fältsamt material som ingår eller har ingått isådana produkter eller sådan utrustning somnämns ovan. Omfattas av producentansvar(se Avfalls-förordningen 8 § och Förordningenom producentansvar för elektriska och elektroniskaprodukter 2005:209)ENERGIÅTERVINNING (Energy recovery)Tillvaratagande av el/värme som alstras i enanläggning för avfallsförbränning eller av gasfrån organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggningeller på en deponiFARLIGT AVFALL (Hazardous waste)Ett ämne eller ett föremål som är avfall ochsom är markerat med en * i bilaga 4, som innehålleren förteckning över egenskaper som göratt avfall ska anses vara farligt avfall, eller somomfattas av föreskrifter som har meddelatsmed stöd av 12 § i Avfallsförordningen.FASTIGHETSNÄRA INSAMLING(Curb-side collection)Insamling på eller i direkt anslutning till defastigheter där avfallet uppkommitGROVSOPOR/GROVAVFALL (Bulky waste)Hushållsavfall som är så tungt eller skrymmandeatt det inte är lämpligt att samla in isäck eller kärl (se NFS 2004:4 5§)GRÖNAVFALL (Green waste)Park- och trädgårdsavfallHUSHÅLLSAVFALL (Household waste)Avfall som kommer från hushåll samt därmedjämförligt avfall från annan verksamhet. (seMiljöbalken 15 kap 2 §)ICKE BRÄNNBART AVFALL(Non-combustible waste)Avfall som inte kan förbrännas även om energitillförs, exempelvis sten, metallerINERT AVFALL (Inert waste)Avfall som inte genomgår några väsentliga fysikaliska,kemiska eller biologiska förändringarexempelvis sten och grus (se Deponeringsförordningen3 §)INSAMLING (Collection)Uppsamling, sortering eller inledande lagring avavfall för vidare transport. (se Avfallsförordningen4 §)KOMPAKTOR (Compactor)Fordon som används för att sönderdela ochpacka avfallet (minska avfallsvolymen) på endeponiKOMPOSTERING (Composting)Biologisk hantering där biologiskt avfall brytsner under förbrukning av syre (jämför rötning)KÄLLSORTERING (Source separation)Sortering eller separering av avfall på sammaplats där avfallet uppkommit, till exempel ihushålletKÄRL-OCH SÄCKAVFALL(Waste in bins and bags)Det avfall som normalt uppstår i hushållet ochsom läggs i ett kärl eller i en säck, som samlasupp i containrar, i underjordsbehållare eller isopsugsystem.LAKVATTEN (Leachate)Vätska som rinner genom, tränger ut ur ellerinnehålls av avfall under deponering, mellanlagringeller transportLINER (Liner)Tätning i deponi, ofta bestående av flera lager,för att förhindra nederbörd att tränga ner ideponin eller samla upp lakvattenLÄTTNEDBRYTBART AVFALL(Biodegradable waste)Avfall som lämpar sig för kompostering ellerrötningMATAVFALL (Food waste/Catering waste)Livsmedelsavfall från livsmedelskedjan (hushåll,restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustrin)som av kommersiell ellerannan orsak inte gått till konsumtionMATERIALÅTERVINNING (Material recycling)Se återvinningMILJÖSTATION(Unmanned hazardous waste collection point)Mindre anläggning för mottagning av hushållensfarliga avfall, ofta förlagd till en återvinningscentraleller placerad invid en bensinstation37

Svensk avfallshantering 2012ORGANISKT AVFALL (Organic waste)Biologiskt avfall, plastavfall och annat avfallsom innehåller organiskt kol. (se Avfallsförordningen3 §)PRODUCENT (Producer)Den som yrkesmässigt tillverkar, för in tillSverige eller säljer en vara eller en förpackningeller den som i sin yrkesmässiga verksamhetframbringar avfall som kräver särskildaåtgärder av renhållnings- eller miljöskäl(avfallsproducent) (se Miljöbalken 15 kap 4 §)SAMFÖRBRÄNNING (Co-incineration)Förbränning av avfall, eventuellt tillsammansmed andra material, i en anläggning somhuvudsakligen byggts för att producera energi.SLAGG, SLAGGRUS (Slag, bottom ash)Material som inte är brännbara eller inte förångasvid förbränning, till exempel glas, porslin,järnskrot och stenliknande material (grusmed mera). Sedan större föremål samt metallrestersorterats bort och materialet siktats fårman slaggrus.ÅTERANVÄNDNING (Reuse)Användning av en kasserad produkt utan föregåendeförädlingÅTERVINNING (Recovery)En avfallshantering som beskrivs i bilaga 2 tillAvfallsförordningen eller som på annat sättinnebär att avfallet kommer till nytta somersättning för annat material eller förberedsför att komma till sådan nytta eller en avfallshanteringsom innebär förberedelse för återanvändning.PRODUCENTANSVAR(Producers’ responsibility)Producenters ansvar för vissa utpekade produkterunder hela dess livscykel inklusivedesign, produktion och omhändertagandesom avfallRÖKGASRENINGSRESTER(Flue gas treatment residues)Samlingsnamn för en finkornig fraktion somuppstår vid rening av rökgaserna och bestårav pannaska, flygaska, filterkaka från slangfiltersamt slam. Rökgasreningsresterna deponerassom farligt avfall.RÖTNING (Anaerob digestion)Anaerob (syrefri) behandlingsmetod för bioavfalldär biogas bildas (jämför kompostering)TILLSYN (Inspection Check)Kontroll från myndighet över verksamhet sombedriver viss verksamhet, särskilt miljöfarligsådanTÄCKNING (Covering)Material på deponi, ofta i flera lager, för attdränera lakvatten, förhindra regnvatten atttränga ner och ibland för att hindra avfallet attblåsa iväg. Mellantäckning läggs mellan lagerav avfall, sluttäckning i ett tjockare lageröverst, ibland med en avslutande plantering.VERKSAMHETSAVFALL (Industrial waste)Avfall som uppkommit genom en verksamhetsprocessÅTERVINNINGSCENTRAL, ÅVC(Recycling centre)Bemannad större anläggning för mottagningav grovavfall, trädgårdsavfall, el-avfall, farligtavfall etcÅTERVINNINGSSTATION, ÅVS(Recycling station)Obemannad mindre anläggning för mottagningav förpackningar och returpapperKällor: Avfall Sverige, Svensk avfallsterminologi (1998, AFR-rapport 217), 1000 Terms in Solid Waste Management (1992, ISWA) samt Svensk Författningssamlingoch Naturvårdsverkets Författningssamling.38

Svensk avfallshantering 2012Om Avfall SverigeAvfall Sverige är den svenska branschorganisationeninom avfall och återvinning. Våra medlemmar ärkommuner och kommunala bolag. Privata företag ärassocierade medlemmar. Totalt har vi cirka 400medlemmar.Avfall Sveriges främsta uppgift är att företrädaoch utveckla medlemmarna genom att skapa nätverk,förmedla kunskap och påverka beslutsfattare.Avfall Sverige strävar efter att främja utvecklingenav en miljöriktig, hållbar avfallshantering utifrån etttydligt samhällsansvar.”Det finns inget avfall” – det är Avfall Sverigeslångsiktiga vision. Konkreta mål är att sambandetmellan avfallsmängder och tillväxt då har brutits ochatt det sker en stark och tydlig rörelse uppåt i avfallshierarkin.Kommunerna är motorn i omställningenmot målen 2020 och den långsiktiga visionen.Kommunerna är också garanten för en långsiktigthållbar avfallshantering för allmänintresset och förmedborgarna.Avfall Sveriges uppdrag att tillvarata medlemmarnasintressen inom avfallshantering omfattar blandannat sortering, insamling, återvinning och bortskaffandeav avfall samt frågor om administration, ekonomi,information, planering, utbildning och utveckling.Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är AvfallSveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshanteringfungerar – allt från insamling till återvinning.Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbartoch långsiktigt. Vi är 15 000 personer som arbetartillsammans med Sveriges hushåll och företag – tillsammansgör vi ett av Sveriges viktigaste jobb!Läs mer på www.avfallsverige.seKansliWeine WiqvistVerkställande direktörDirekttel. 040-35 66 05Mobiltel. 0708-93 15 99weine.wiqvist@avfallsverige.seAnna-Carin GripwallKommunikationschefDirekttel. 040-35 66 08Mobiltel. 070-662 61 28anna-carin.gripwall@avfallsverige.seSven LundgrenJurist, rådgivareDirekttel. 040-35 66 09Mobiltel. 0708-35 66 55sven.lundgren@avfallsverige.seIngegerd SvantessonInformatör och webbredaktörDirekttel. 040-35 66 07Mobiltel. 0705-35 66 37ingegerd.svantesson@avfallsverige.seAngelika BlomRådgivare för biologisk återvinning:kompostering och rötningDirekttel. 040-35 66 23Mobiltel. 070-622 00 63angelika.blom@avfallsverige.seJessica ChristiansenUtbildningschefRådgivare för farligt avfall ochelektronikavfallDirekttel. 040-35 66 18Mobiltel. 0706-69 36 18jessica.christiansen@avfallsverige.sePeter FlyhammarRådgivare för deponering ochenergiåtervinningDirekttel. 040-35 66 24Mobiltel. 0709-49 49 57peter.flyhammar@avfallsverige.seKarin JönssonRedaktör för Avfall och Miljö ochwww.sopor.nuDirekttel. 040-35 66 17karin.jonsson@avfallsverige.seEwa KovermanEkonomiassistent, faktureringDirekttel. 040-35 66 04ewa.koverman@avfallsverige.sePetra Kvist CarlssonKursansvarigDirekttel. 040-35 66 03Mobiltel. 0708-81 96 36petra.carlsson@avfallsverige.seHåkan LarssonRådgivare för samhällskontakterMobiltel. 0705-35 66 42hakan.larsson@avfallsverige.seBritta MoutakisAssisterande rådgivare, ansvarig förnätverket Avfall Sverige YngreDirekttel. 040-35 66 14Mobilnr. 0703-58 66 14britta.moutakis@avfallsverige.seJon Nilsson-DjerfRådgivare för materialåtervinning,insamling och transportMobiltel. 070-526 35 27jon.nilsson-djerf@avfallsverige.sePer NilzénAvfall Sverige UtvecklingDirekttel. 040-35 66 13Mobiltel. 070-523 24 04per.nilzen@avfallsverige.seJAKOB SAHLÉNRådgivare för energiåtervinningDirekttel. 040-35 66 16jakob.sahlén@avfallsverige.sePernilla SvenssonKursadministratörDirekttel. 040-35 66 11pernilla.svensson@avfallsverige.seJenny WestinRådgivare för statistik, upphandlingoch avfallstaxorDirekttel. 040-35 66 15Mobiltel. 070-518 40 45jenny.westin@avfallsverige.sePeter WestlingAdministrativ chefDirekttel. 040-35 66 06peter.westling@avfallsverige.seJenny ÅströmRådgivare för exportfrågor (projekt)Inhyrd konsultMobiltel. 0766-34 75 10jenny.astrom@avfallsverige.se39

Svensk avfallshantering 2012AdressTelefonFaxE-postHemsida©Avfall Sverige ABProstgatan 2, 211 25 Malmö040-35 66 00040-35 66 26info@avfallsverige.sewww.avfallsverige.seFORM PETER FORSNOR - INGELA HANSSON/TRADEMARK MALMÖ AB FOTO André de Loisted40