10.07.2015 Views

Genomförandeformer för byggprojekt - WSP Group

Genomförandeformer för byggprojekt - WSP Group

Genomförandeformer för byggprojekt - WSP Group

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>WSP</strong> ManagementGenomförandeformerför <strong>byggprojekt</strong>


<strong>WSP</strong> ManagementMickey Johansson är chef för <strong>WSP</strong> Management, ett affärsområdemed 140 medarbetare på 11 orter i Sverige.– Vi erbjuder marknaden kvalificerade projektledningstjänsterför alla typer av projekt, stora som små. Inget uppdrag ärdet andra likt. Vår affärsidé är därför att anpassa genomförandeformentill projektets förutsättningar och kundens prioriteringaroch därmed skapa maximal kundnytta. Den här skriftenom olika genomförandeformer tror vi kan bli ett värdefullthjälpmedel i dialogen med våra kunder.Hur skall ett <strong>byggprojekt</strong> planeras och organiseras, föratt nå målen på ett säkert och ekonomiskt optimaltsätt?Frågan har inte något enkelt och entydigt svar. Om detvore så, skulle vi naturligtvis ha hittat den optimala modellenoch varje projekt skulle genomföras efter den.Svaret måste sökas i det enskilda projektet.Utgångspunkten är de krav och önskemål som byggherrenhar i det aktuella fallet.Ju bättre man kan definiera beställarens krav och önskemål,formulera projektmålen och klarlägga de förutsättningar sompåverkar valet av genomförandeform desto större är möjlighetenatt välja det optimala sättet att genomföra projektet.Förmågan hos beställare och brukare när det gäller att kunnabeskriva krav och önskemål är en faktor av stor betydelse.När ska då valet göras? Naturligtvis är det inte fel att funderapå hur projektet skall drivas och organiseras redan då deförsta tankarna på att genomföra det tar form. Vanligen är detemellertid under programfasen som man analyserar projektmåloch övriga förutsättningar. Då definieras projektet till sinomfattning och sitt innehåll genom lokalprogram med verksamhetsbeskrivning,rumsfunktionsprogram och logistiskasamband. Först då får man ett braunderlag för att bestämma lämpliggenomförandeform.Hur bråttom man än har, är det viktigtatt man i projektets inledningsfasägnar tillräckligt med tid åt att klargöravad som skall byggas i ett välgenomarbetat program.Ronnie PerssonAffärsutvecklareGenomförandeformerNär man talar om genomförandeformer används oftabegrepp som egentligen är benämning på entreprenadformeneller ersättningsformen. Det beror sannolikt på att valet aventreprenadform och ersättningsform har stor inverkan påhur projektet måste planeras och organiseras. Nedan görs ettförsök att sortera de olika genomförandeformer, som vi vanligtvisöverväger i projektplaneringen.Genomförande med utförandeentreprenadTraditionellt genomförande med generalentreprenad, samordnadgeneralentreprenad eller delad entreprenad.Construction Management eller mycket deladentreprenadByggherren anlitar projekt- och byggledningsorganisation somplanerar, organiserar och leder projektgenomförandet.Entreprenaderna kan upphandlas som utförande- eller totalentreprenader.Projektering och byggande sker parallellt.PartneringGeneral- eller totalentreprenad som upphandlas på löpanderäkning med fast del, riktkostnad med kostnadsincitament ellerbudgeterad kostnad med kostnadsbonus. Även andra bonusgrundandeparametrar kan vara fastställda som t ex tidshållningoch samarbetsförmåga. Underentreprenader och störreleveranser upphandlas av general- / totalentreprenören i samrådmed beställaren.Totalentreprenad, funktionsentreprenadBeställaren tillhandahåller program samt funktions-, prestandaochkvalitetskrav. Entreprenören svarar för både projekteringoch utförande av byggproduktion. I funktionsentreprenadensvarar entreprenören även för drift, skötsel och underhåll avden färdiga byggnaden under överenskommen tidsrymd.Totalochfunktionsentreprenader upphandlas normalt till fast pris.2


genomförandeformer för <strong>byggprojekt</strong>Att välja genomförandeformFör att kunna precisera och rangordna byggherrens kravoch önskemål förs en diskussion mellan byggherre och projektledarei samband med att projektledaren upprättar projektplanen.Projektmålen ska vara möjliga att uppnå, samtidigtsom byggherrens behov tillgodoses.Faktorer som bör påverka valet är t ex:Objektstypen. Att bygga en laboratoriebyggnad för enkomplicerad verksamhet kräver en annan hantering än attbygga en enkel lagerbyggnad. Byggherren har vanligtvisintresse av att aktivt styra detaljutformningen när det gällerbyggnader som skall inrymma komplicerad verksamhet.Om funktionen kan definieras och kvalitetsnivån beskrivassamt ekonomiska vinster finns att göra i upprepningseffekterkan objektstypen vara lämpad för totalentreprenad d v s attentreprenören utformar tekniska lösningar så att de bästpassar hans produktion.Nybyggnad /Ombyggnad. Nybyggnad är oftastenklare än ombyggnad. Vid komplicerade ombyggnadermåste ofta detaljutformning ske i takt med att rivningsarbetenautförs. Byggarbetenas omfattning kan därför inte definierasi förväg, vilket påverkar såväl entreprenadindelning somval av ersättningsform.Projekttiden. Den tillgängliga tiden för projektetsgenomförande är ofta styrande. En kort projekttid innebäratt projektering och byggande tidsmässigt måste överlappas.Marknadsläget. Tillgången på orten av lämpliga leverantörerav projektering och byggande kan vara avgörande förvilken entreprenadform som väljs. I en situation med enöverhettad byggmarknad kan t ex intresset för att lämnaanbud ökas genom att entreprenadarbetena upphandlasdelade i mindre entreprenader.Projektkostnaden. Ofta har byggherren starka kravpå att med så stor säkerhet som möjligt känna till slutkostnaden,innan definitivt investeringsbeslut tas. Följden blir attupphandling av entreprenadarbetena måste ske till fast pris,oftast som totalentreprenad eller någon form av generalentreprenad.Fastprisupphandling förutsätter emellertid att det ärmöjligt att i förväg definiera arbetenas omfattning.Ett annat sätt att se på säkerhet i styrning mot en bestämdslutkostnad är att genom en mycket delad entreprenadanpassa omfattning och kvalitet, så att önskad kostnad uppnås.Då sker projektering och byggande parallellt och entreprenadupphandlingarnagörs successivt i mindre delar. Ettsådant förfarande förutsätter att projektet medger variation islutproduktens omfattning och utförande. En sådan kostnadsstyrningkan även ske i en partneringentreprenad.Risktänkande. Beställaren vill samla ansvaret för projektetsgenomförande på så få avtalsparter som möjligtEn skiljelinje i valet av genomförandeform är:- om beställaren ska tillhandahålla projekteringen ochentreprenören endast ansvara för att bygga det beställarenprojekterar och redovisar i form av bygghandlingar; så kalladutförandeentreprenadeller- om beställaren endast ska tillhandahålla program, funktions-och kvalitetskrav och låta entreprenören ansvara försåväl projektering som byggande, så kallad total- eller -funktionsentreprenad?Ett annat principiellt viktigt val är om projekteringen skafärdigställas innan byggproduktionen påbörjas eller omnågon form av tidig entreprenadupphandling ska tillämpas,det vill säga projektering och byggande överlappar varandratidsmässigt.Nedan beskrivs de vanligen använda genomförandeformerna.Det finns i en del av dem flera varianter och kombinationerav entreprenad- och ersättningsformer. De modellersom beskrivs utgör den variant som vi bedömt som vanligast.3


<strong>WSP</strong> ManagementFOTO: PRESSENS BILDUtanför Arjeplog uppför Bosch ett nytt testcentrum för motorfordon. Investeringarna uppgår till ca 200 Mkr och omfattar teststräckor, laboratorier och kontorslokaler.<strong>WSP</strong>Management i Luleå ansvarar för byggledning och utförandekontroll.Genomförande med generalentreprenadGeneralentreprenad till fast pris är sannolikt dengenomförandeform som ger beställaren den störstasäkerheten i projektet, även om man erfarenhetsmässigtvet att det fasta priset förändras under entreprenadtidenpå grund av faktorer, som var okända vid kontraktstillfället.Detaljprojektering av bygghandlingar genomförs underledning av beställaren innan upphandling sker. En välgenomförd projektering är en detaljanalys av den blivandebyggnaden, beställaren kan studera alternativa utföranden istort och i smått och på så sätt förvissa sig om att det somhandlingarna visar uppfyller hans krav och önskemål.Beställaren får också ett bra kalkylunderlag för att skaffasig en säker uppfattning om vad hans projekt bör kosta attbygga och på vilken nivå entreprenadanbuden förväntas ligga,om en sund anbudskonkurrens kan etableras. Beställaren kanpå så sätt ta ställning till priset innan entreprenaden upphandlas.Många byggherrar anser att konkurrensen inte blir tillfredsställandei stora generalentreprenader eftersom bara ettbegränsat antal entreprenörer i Sverige klarar att åta sig sådana.Om byggmarknaden är överhettad brukar också generalentreprenadanbudenhamna på en ofördelaktig nivå förbeställaren. Därför delas ofta entreprenadarbetena upp i mindredelar, som ger ett annat sätt att genomföra projektet.Att först projektera och sedan bygga ger en längre projekttidän om man tidsmässigt överlappar projektering ochbyggande. Tidsåtgången är sannolikt det vanligaste skälet tillatt den rena generalentreprenaden är mindre vanlig nu äntidigare.Entreprenadavtalet tecknas med en entreprenör som svararför hela byggproduktionen, vilket ger en enkel ansvarsbild.Samtidigt innebär det att beställaren inte har inflytande övervilka underentreprenörer som anlitas för att utföra den störstadelen av entreprenaden. På marknader med överkapacitet ientreprenörsleden finns risk att underentreprenörerna pressasprismässigt av generalentreprenören, så att negativa effekteruppstår för beställaren.Genomförandet planeras på helt annat sätt om generalentreprenadenupphandlas till löpande räkning i stället för tillfast pris. Då kan projektering och byggande överlappas vilketkräver en större insats av beställarorganisationen för projekteringsledningoch ekonomistyrning. Det är lämpligt att funderaöver någon form av partnering vid löpande räkning4


genomförandeformer för <strong>byggprojekt</strong>Genomförande med delad entreprenadEntreprenadarbetena delas i ett fåtal fackavgränsadeentreprenader t ex mark-, bygg-, el-, rör-, ventilationsochstyrentreprenad. Jämför med ConstructionManagement nedan.Vid genomförande med delad entreprenad väljer beställarenvilka entreprenörer som skall utföra entreprenadarbetenagenom att han själv upphandlar det antal entreprenader hanväljer att dela in byggproduktionen i.Projekttiden kan kortas genom att projektering och bygggandeöverlappas. Entreprenadindelningen kan göras så att deförst upphandlade entreprenaderna kan påbörjas innan projekteringenär klar för att upphandla övriga delar.Genomförandeformen ställer stora krav på beställarorganisationenskompetens och resurser både under projekteringsochbyggfasen. Beställaren planerar såväl projekterings- somentreprenadarbetena. Entreprenadarbetena måste indelas påett sätt som ger en rationell produktion och klara ansvarsgränsermellan entreprenaderna.Entreprenadindelning inverkar på hur projekteringen måstebedrivas och hur handlingarna redovisas. Ett antal upphandlingspaketger en ökad projekteringsinsats jämfört med generalentreprenaden.Betydligt större upphandlingsresurser erfordrasän vid generalentreprenaden och under byggfasen ansvararbeställarens byggledningsorganisation för planering, uppföljningoch samordning av de olika entreprenaderna.Förfarandet ökar byggherrens risktagande i projektet jämförtmed olika former av generalentreprenad respektive totalentreprenad.Till exempel är garantiansvaret uppdelat på deentreprenader som upphandlats.Genomförande medsamordnad generalentreprenadSamordnad generalentreprenadkännetecknas av attbeställaren upphandlar ettantal entreprenörer. Med en aventreprenörerna avtalar han attdenne skall överta de upphandlingarsom gjorts med övriga,och som generalentreprenöransvara för och bedriva dem somunderentreprenader, som om hanupphandlat dem själv. Beställarenfår betala för att generalentreprenörenövertar ansvaret för övrigaentreprenader. Det är ett ansvarsom innefattar att åtagandet i deövertagna avtalen uppfylls i alladelar och att arbetena leds ochsamordnas under byggtiden.Under projektering och upphandlingställs samma krav påbeställarorganisationen som viden delad entreprenad medanDen nya Operahögskolan i Stockholm som Akademiska Hus byggt inom Tekniska Högskolans område tillgodoserhyresgästens mycket speciella akustiska krav. I skolan finns förutom alla undervisningslokaler också en egen studioteater.<strong>WSP</strong>Managements uppdrag har omfattat projekt- och projekteringsledning, upphandling och byggledning.5byggskedet kan jämföras med generalentreprenaden. Skälentill att detta genomförande används är dels att projekttidenkan kortas genom att projektering och byggande kan överlappasdels att den ger beställaren inflytande över vilka entreprenörersom anlitas och vilken konkurrens som etableras.Samtidigt samlas ansvaret för byggproduktionen hos enkontraktspart som också har ett samlat garantiansvar.


<strong>WSP</strong> ManagementPartneringByggherresidan har under senare år sökt efter formerför ett genomförande där samverkan mellan byggherre,entreprenörer och konsulter sätts i fokus. Tankenär att man genom fokusering på tydliga och gemensammamål för projektet skall minska optimering av partsintressenoch kontraktsutnyttjande. Parternas kunskap och förmågaskall i stället samverka för ett optimalt projektresultat.Partnering används för genomförandeformer som byggerpå en hög grad av samverkan mellan beställaren, dennes konsulteroch med en tidigt upphandlad entreprenör. Eftersomdet är i entreprenaderna som åttio till nittio procent av byggkostnadenförbrukas blir vanligtvis entreprenörsparten densom avgör om partneringprojektet lyckas eller inte.Entreprenören handlas upp i tidigt skede för att han skallkunna tillföra sina kunskaper under projekteringsskedet på såsätt att kvalitet, ekonomi och effektivitet i byggandet optimeras.<strong>WSP</strong> Managements partneringmodellUpphandling av en generalentreprenör görs på underlag avanpassade systemhandlingar. Ersättningsformen är löpanderäkning med fast del. I den fasta delen ingår vanligen entreprenörensplatsetablering, platsorganisation och entreprenörarvode.Vid upphandlingen överenskommer entreprenören ochbeställaren om en riktkostnad eller projektbudget. Den fastställsefter det att beställare och entreprenör gjort var sin kalkyl.Eventuella skiljaktigheter mellan kalkylerna analyserasoch man resonerar sig fram till en gemensam uppfattning omrätt entreprenadkostnad för projektet. Den fastställda budgetkalkylendelas upp i de kommande underentreprenadernaoch större materialinköpen. På så sätt erhålls ett underlag förkostnadsstyrning under produktionstiden.Entreprenör väljs främst efter värdering av föreslagen projektorganisationskunskap, erfarenhet och samarbetsförmåga.Den fasta delens storlek värderas liksom anbudsgivarens förståelseför projektet.Vid upphandlingen överenskommer parterna om ett partneringdokumenti vilket projektets affärsidé och mål fastslås.I dokumentet anges också parternas överenskommelse om attsamarbeta och formerna för samarbetet.Den valda generalentreprenören skall medverka aktivt iprojekteringen med sina produktionserfarenheter.Projekteringen och produktionen samplaneras med syfte attnå en optimal byggtid. Genom att generalentreprenörenkommer in i projektet redan efter det att systemhandlingarfärdigställts bli projekttiden kort.För att uppmuntra till merprestation får entreprenören enbonus om intentionerna i partneringdokumentet uppnås.Bonus kan vara kopplad till olika faktorer såsom kostnadsstyrning,samarbetsförmåga, tidshållning etc. Entreprenörensförmåga att uppfylla de bonusgrundande kriterierna mätsregelbundet under projektets gång och resultatet delgesentreprenören så att han kan avhjälpa eventuella brister. Somkomplement till eller ersättning för bonus kan kostnadsoch/ellertidsincitament avtalas.Upphandling av underentreprenörer och större leveransergörs successivt av generalentreprenören i samverkan medbeställaren. Upphandlingarna görs i konkurrens och till fastpris, då bygghandlingar föreligger.6


genomförandeformer för <strong>byggprojekt</strong>Sveriges mest expansiva högskola,Södertörns Högskola,har genom ny- och ombyggnadfått ett lokaltillskott omca 45 000 m 2 . Genomförandeformvar Partnering.<strong>WSP</strong> Management tillhandahöllen komplett projektledningsorganisationmed funktionerför byggledning, installlationssamordning,projekteringsledningsamt kvalitetsochmiljöstyrning.Genom hela projektet arbetar en ledningsgrupp sammansattav parterna. Ledningsgruppens uppgift är att styra mot defastställda projektmålen och verka för att samarbetet bedrivspå avsett sätt. Genomförande med partnering ställer krav påbeställarens projektorganisation. Beställarens projektledareleder projektet och dess framdrift. Projekteringsledare ochbyggledare ingår i organisationen. Kostnadsstyrningen är enviktig del av projektledningens arbete liksom medverkan i allaunderentreprenadupphandlingar.För att genomförandeformens idé skall generera de fördelarsom eftersträvas krävs samarbetsinriktade organisationer hosbeställare och entreprenör. Valet av de personer, som skall ingåi respektive organisation är avgörande för ett lyckat projektresultat.Om ett projekt med tidig upphandling av entreprenör skadrivas effektivt, är projektörernas förmåga att kunna projekterasamtidigt som byggproduktion pågår av stor betydelse.Konsulterna måste ha kunskap och resurser för att kunnadriva projekteringsarbetet samtidigt på flera fronter. Nyabygghandlingar framställs samtidigt som revideringar i gälllandebygghandlingar kanske måste göras. Dessutom pågårframtagande av förfrågningsunderlag för olika kommandeentreprenadupphandlingar och utformning av ännu ej projekteradebyggnadsdelar. Jämfört med att projektera först ochbygga sen är det en komplicerad process som ställer stora kravpå konsultföretagens förmåga att planera och organisera sittarbete och som innebär merarbete jämfört med t exprojektering för genomförande med general- och totalentreprenader.7


<strong>WSP</strong> ManagementConstructionManagementUnder senare tid har flergångsbyggherrar i högre gradän tidigare valt att använda ConstructionManagement, CM, som genomförandeform. Detgäller t ex flera statliga och kommunala byggherrar.De bakomliggande skälen sägs främst vara:• Risken för bristande konkurrens i stora projekt p g a för fåmöjliga entreprenörer vid general- eller totalentreprenad• Möjlighet att etablera stor konkurrens i varjedelentreprenad• Strävan efter kort projekttid• Möjlighet till beställarinflytande och påverkan genom helaprojektet• Möjlighet till direktkontakt och dialog med anlitadeentreprenörer och leverantörer• Man ser CM som en form av partnerskap med möjlighetatt i högre grad fokusera på projektets mål• Ger bättre möjlighet att kostnadsstyra projektetConstruction Management är inget entydigt begrepp, mengenomförandet karaktäriseras huvudsakligen av:• Beställarinflytande och korta beslutsvägar• Projektering och byggande sker parallellt, vilket germöjlighet till sena beslut och möjlighet att påverkautformning och utförande under projekttiden. Det innebärockså färre ändringar i redan upphandlade entreprenader,vilket oftast är kostsamt.• Kort projekttid• Beställarens byggledningsorganisation planerar, leder ochsamordnar byggproduktionen• Entreprenadformen är delad entreprenad• Entreprenaderna upphandlas vanligtvis i fastpriskonkurrensI CM-genomförande ges beställaren möjligheter att styraoch påverka genom hela projektet.Beställaren anlitar en projekt- och byggledningsorganisationsom ansvarar för att planera och leda såväl projekteringsom byggproduktion. Avtal tecknas mellanbyggherren/beställaren och respektive konsult och entreprenör.Beställaren får maximalt inflytande över val av konsulteroch entreprenörer samt har möjlighet att styra och förändraunder projekttiden. Samtidigt tar naturligtvis beställaren ettbetydligt större ansvar än vid genomförande med generalellertotalentreprenad. Han bär risken för mycket av det somingår i general- eller totalentreprenörens kontraktsåtagande.Byggledningens organisation och bemanningEtt projekt- och byggledningsuppdrag med CM-åtagandekräver följande kompetenser, som inte erfordras i lika höggrad i motsvarande uppdrag med general- eller totalentreprenad.ProduktionsledningAnsvaret för produktionsledningen kräver erfarenhet av byggproduktionfrån entreprenadföretag, sannolikt som arbetschefoch platschef. Produktionsledaren har ansvaret för att planerasamt övergripande leda och samordna entreprenadarbetena.Beroende på projektets storlek ingår en eller flera byggledareoch en eller flera installationsledare i organisationen.PlaneringProduktionsplanerare måste finnas i organisationen.Produktionsplaneringen är grunden för entreprenadindelning,upphandlingsplanering och planering av bygghandlingsprojektering.Nära samverkan mellan planering och ledning avproduktion, upphandling och projektering sker kontinuerligt.8


genomförandeformer för <strong>byggprojekt</strong>fram för kommande entreprenadupphandlingar och ännu ejprojekterade byggnadsdelar utformas. Jämfört med att projekteraförst och bygga sen är detta en komplicerad process somställer stora krav på konsultföretagens förmåga att planera ochorganisera sitt arbete.Östasiatiska museetpå Skeppsholmengenomgåren mycket varsamombyggnad. DenK-märkta byggnadenanpassas tilldagens kravgenom installationav hissar, bjälklagsförstärkningarochhelt nya installationer.När museetåter öppnarhösten 2004,kommer besökarnafrämst attmärka av den nyaentréhallen ochatt man lättare kanröra sig mellanmuseets olikadelar. Projektetgenomförs somdelad entreprenad.<strong>WSP</strong> svarar försåväl projektledningsom produktionsledningi CMåtagande.Uppdragsgivare ärStatens fastighetsverk.InköpPlanering och genomförande av upphandlingar och inköpkräver dels kunnande om det entreprenadjuridiska regelverketdels en mer omfattande marknadskännedom om leverantöreroch entreprenörer, än vid övriga genomförandeformer.Samordning av arbetarskyddSamordningsansvaret kan ligga på byggledningsorganisationen,som i så fall måste ha nödvändig kompetens, eller köpasav någon eller några entreprenörer.ProjekteringFör projekteringen gäller samma förhållande som vid t expartnering och annan tidig upphandling. Avgörande för omprojektet kan drivas effektivt, är projektörernas förmåga attkunna projektera samtidigt som byggproduktion pågår.Konsulterna måste ha kunskap och resurser för att kunnadriva projekteringsarbetet samtidigt på flera fronter. Mycketarbete sker samtidigt; nya bygghandlingar tas fram, revideringargörs i gällande bygghandligar, förfrågningsunderlag tasEntreprenadindelningAllmänt kan sägas att uppdelning i ett stort antal entreprenaderinte är ett mål i sig.Entreprenadindelningen anpassas till vad som är optimalt idet enskilda fallet med hänsyn till marknadsläge, ingåendearbeten, upphandlingsekonomi, tillgängliga entreprenörer,produktionsordning, leveranstider, projekteringsordning,ansvarsgränser mm.DokumenthanteringEtt effektivt system för dokumenthantering är viktigt i allastörre projekt och projekt med tidig upphandling. I CMgenomförande,när ett antal entreprenader pågår samtidigtmed projekteringen, är det särskilt viktigt att dokumenthanteringenär effektiv.FörsäkringarDet försäkringsansvar som krävs enligt AB 92 köps i respektiveentreprenad alternativt allriskförsäkras samtliga entreprenadergenom byggherrens försorg.GarantiEntreprenadgarantin för den färdigställda byggnaden är uppdeladpå de entreprenader som medverkat i uppförandet. Varoch en svarar för garantin avseende sin entreprenad. Riskenfinns att oklarheter om garantiansvaret uppstår vid fel i gränsenmellan olika entreprenader eller fel som påverkar fleraentreprenader. Risken för att konkurser begränsar garantiansvaretär också större.Vid garantifel vänder sig sannolikt beställaren till CM-konsulten.Avtalet dem emellan skall klargöra hur konsultenersätts för att ombesörja att felet blir åtgärdat.ProjektfaserVid CM-genomförande och andra former av tidig upphandlingär det särskilt viktigt att projektets tidiga faser genomförspå ett noggrant sätt. En tydlig målbeskrivning och ettgenomarbetat program, som fastställts av beställaren, är engrundförutsättning för att gå vidare till nästa projektfas.Systemhandlingar bör vara fastställda innan entreprenörerupphandlas och projektets byggfas inleds.9


<strong>WSP</strong> ManagementNy bygg- och trädgårdsmarknad vid Minelundsvägen i Göteborg. Hornbach är ett tyskt företag som säljer bygg- och trädgårdsprodukter till proffs och privatpersoneri moderna anläggningar med god logistik. Marknaden är den första av ett antal planerade etableringar i Sverige.Genomförande med totalentreprenadDen till synes enklaste genomförandeformen, sett urbeställarens synvinkel, är totalentreprenaden.Beställaren har en avtalspart, som ansvarar för såvälprojektering som utförande.Det som gör att verkligheten inte ter sig lika enkel, är attbeställaren ofta har svårt att i avtalet med totalentreprenörendefiniera det som skall byggas på ett sådant sätt att slutresultatetmotsvarar beställarens krav och förväntningar.Beställaren skall genom att ange program, funktions-, kvalitets-och prestandakrav försäkra sig om att totalentreprenörenprojekterar och bygger den byggnad, som beställarenavsett.De argument som framförs för genomförande med totalentreprenadär främst:• lägre total kostnad för projektering och byggande• kort genomförandetid• klara ansvarsförhållanden• tidigt besked om projektets byggkostnadArgumenten mot är vanligen:• lägre kvalitet på material och detaljlösningar• högre drifts- och underhållskostnader därför att investeringskostnadeni varje lösning minimeras inom kontraktsramarna• svårigheter för beställaren att få insyn i och kunna påverkamaterialval och detaljlösningar10


genomförandeformer för <strong>byggprojekt</strong>Både anbudsräkning och anbudsutvärdering kräver betydligtlängre tid än vid upphandling av utförandeentreprenader.Som alltid är det innan upphandling beställaren har sinstörsta möjlighet att skapa grunden för ett bra projektgenomförandegenom att utarbeta ett entydigt och bra förfrågningsunderlag.Det erfordras hög kompetens av de projektörer, som skallproducera rambeskrivningar, definiera funktions-, kvalitetsochprestandakrav samt utarbeta program. Ofta innehållerförfrågningsunderlaget mer eller mindre avsiktligt äventekniska lösningar, så kallad styrd totalentreprenad. Ett sådantförfarande gör den från början tydliga ansvarsbilden otydlig,eftersom entreprenörens funktionsansvar kan komma attbegränsas.Det är viktigt att beställaren noga följer entreprenörensprojektering genom gransknings- och godkännandeförfarande,dels för att förvissa sig om att kontraktsåtagandet uppfyllsmen också för att i tid kunna förhindra oönskade utförandenoch materialval.Beställaren har naturligtvis rätt att begära ändringar frånkontrakterat utförande och göra tilläggsbeställningar somregleras avseende tider och ekonomi på gängse sätt.Tids- och kostnadsregleringarna kompliceras emellertid av attkontraktsåtagandets omfattning är angivet i funktions- ochprogramkrav och därigenom inte klart definierat till mängdoch kvalitet. Vidare är totalentreprenören en mycket starkmotpart i dessa regleringar eftersom han har kontrollen överbåde projektering och utförande.• höga anbudsräkningskostnader som kan vara konkurrensbegränsande• svårigheter att hantera reglering av tider och ekonomi vidförändringar i omfattning och utformningTotalentreprenaden kan vara lämplig i projekt där funktionskravenentydigt kan anges, samtidigt som standard- ellernormkrav styr valet av tekniska lösningar på ett ur drifts- ochunderhållssynpunkt tillfredsställande sätt. Totalentreprenadenförefaller vidare mest ekonomisk i projekt, där upprepningenav standardlösningar som passar entreprenörens produktionsapparatkan ge ekonomiska vinster.Totalentreprenaden innebär att projektering och byggandeöverlappas. Därigenom sker en tidsbesparing jämfört medgenomförande med generalentreprenad. Om man jämför medovan beskrivna genomförandeformer med tidig upphandlingav entreprenör, t ex Partnering och CM är det tveksamt omtotalentreprenaden generellt innebär kortare projekttid.Totalentreprenaden kräver betydligt längre upphandlingstid.Genomförande medfunktionsentreprenadBegreppet har kommit att användas för totalentreprenadmed åtagande för totalentreprenören som även innefattardrift, skötsel och underhåll av det byggda underen viss bestämd tidsperiod. Syftet är att skapa incitament förtotalentreprenören att välja tekniska lösningar som ger godtotalekonomi. Som exempel kan nämnas att Vägverketgenomförde en funktionsentreprenad som omfattade bygggandeav en vägsträcka utanför Stockholm. I entreprenadeningick att under sju års tid ombesörja skötsel och underhåll avvägen.11

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!