Ägarbeskattningen och företagandet - Esbri

esbri.se

Ägarbeskattningen och företagandet - Esbri

Tiden var som vanligt redan intecknad, men så dök enoväntad möjlighet upp när Tino beklagligt nog tvingadeshem från sina doktorandstudier i Chicago innan de egentligenpåbörjats. Skälet var att handläggningen av visumansökningarfrån studenter födda i Mellanöstern blivit mycketlångsammare sedan terrordåden mot usa. Studierna komatt försenas ett år och vi bestämde oss för att ta oss an frågantillsammans.Nu fanns plötsligt tiden och kraften – både ambitionsnivånoch manuset växte. När vi levererade vårt manus till årsbokenden 10 mars 2004 ansågs det vara för långt. I ställetbestämde vi oss för att utvidga det ytterligare och försökahitta en egen förläggare. Resultatet av processen blev dennabok.Tino tackar Jacob Wallenbergs Stiftelse för finansielltstöd. Vi har under arbetet med manuskriptet dessutom fåttvärdefulla kommentarer och hjälp från en rad personer. Vivill särskilt framhålla Åsa Carlsson, Ingemar Hansson, UlfJakobsson, Anders Kristoffersson, Tobias Lindhe, Erik Lindqvist,Sven-Olof Lodin, Arvid Malm, Göran Normann ochÖrjan Sandewall. Alla återstående fel och brister i boken ansvararvi givetvis ensamma för.Stockholm i maj 2004magnus henreksontino sanandaji6Ägarbeskattningen - inlaga.indd 6 04-06-04 11.41.29


1. InledningEkonomisk utveckling är en förutsättning för ökad välfärdoch högre levnadsstandard. Långsiktiga skillnader i tillväxtkan leda till så utomordentligt stora nivåskillnader i levnadsvillkorenatt effekten dominerar alla andra skillnader mellanolika samhällen. Även på kortare sikt är tillväxt viktigt,exempelvis tenderar den sittande regeringens valframgångatt vara intimt förknippad med den ekonomiska utvecklingenunder mandatperioden (Hibbs 2000). Inom nationalekonominfinns inte helt oväntat en omfattande teoribildningkring ekonomisk tillväxt och ekonomisk utveckling.Samtidigt är det välkänt att tillväxten skapas inom ramenför vinstdrivande företag. Varje företag exploaterar en ellerflera affärsidéer genom att mobilisera resurser, bland annat iform av arbetskraft, kapital och insatsvaror som inköpts utifrån.När alla produktionsfaktorer fått sin marknadsersättningåterstår ett eventuellt överskott, vinsten. Om denna avkastningär stor, ger den en signal till företaget att expanderasin verksamhet och till potentiella konkurrenter att etablerasig.Några företag existerar dock inte i de etablerade tillväxtmodellerna,vilket lekmannen sannolikt tror. Det finns aldrigvare sig några företag eller företagare i de traditionellaekonomiska modeller som ämnar förklara tillväxt och utveckling,ändå är det via företagande och inom ramen för företagsom tillväxten äger rum.7Ägarbeskattningen - inlaga.indd 7 04-06-04 11.41.29


Skatter förekommer däremot i tillväxtmodellerna. Ett välbekantproblem med modern tillväxtteori är att de resultatsom erhålls är mycket känsliga för hur modellerna specificeras.Detta leder till att man kan generera i princip vilka teoretiskaresultat som helst, en brist som tyvärr inte är unik förtillväxtteorin och som kan ha viktiga implikationer för policydiskussionen.En som formulerat detta på ett pregnant sättär Jonas Agell (1997, s. 244):But every theorist (and perhaps growth theorists in particular)also knows that cleverly assigned externalities are a safe route tounconventional policy results. With a little imagination, it is indeedhard to think of any policy intervention that cannot be rationalizedby invoking the right kind of externalities.Naturligtvis finns det vid sidan av tillväxtteorin en omfattandeteoribildning om kapitalbeskattningens effekter på företagensbeteende. Centrala aspekter här är hur företagetsinvesteringsbeslut påverkas inom ramen för den uppställdamodellen. Investeringar är en förutsättning för tillväxt ochekonomisk förnyelse. Goda incitament för företag att investeraär således viktiga för landets utveckling.Den intressanta frågan i sammanhanget är hur dessa modellerär konstruerade. Alla modeller är en förenkling avverkligheten; vilka förenklingar görs inom teorin för företagsbeskattning?Kan vi anse att de modellberoende resultatenhar empirisk relevans eller gäller de bara under mycketspecifika omständigheter? Finns det en mängd modeller somger mycket olika resultat eller kan vi säga att det finns en tydligkonsensus om huvuddragen? Hur ser det empiriska stödetut? Frågor som dessa är högst relevanta då den teoretiskautvecklingen inom företagsbeskattningsteori fått mycketstor betydelse för den förda skattepolitiken i ett flertal länder,inte minst i Sverige.8Ägarbeskattningen - inlaga.indd 8 04-06-04 11.41.29


Syftet med denna bok är att göra en utvärdering av dennationalekonomiska teoribildningen kring företagsbeskattningenmed särskild betoning på de policyslutsatser som hardragits utifrån teorin. I bokens senare del kommer dennaanalys att användas för att utvärdera den svenska företagsbeskattningenoch den teoribildning som använts för att motiveradensamma. Fokus kommer att ligga på utdelningsskatten,samt i viss mån på reglerna för fåmansföretagsbeskattning.Orsaken är framför allt att det är inom dessa områdenden teoretiska diskussionen varit intensivast. Vi kommeri vår diskussion om ägarskatter att endast i liten utsträckningberöra förmögenhetsskatten, reavinstskatten och bolagsskatten.Orsaken är inte att vi inte anser dessa skattervara snedvridande eller viktiga. Tvärtom har detta sin grundi att ekonomer generellt är överens om de skadliga effekternaav dessa skatter.Vi kommer i kapitel 2 att starta i de fundamentala ekonomiskafrågorna vad ett företag är, varför någon väljer attstarta ett företag och vilka incitaments- och koordinationsproblemsom är förknippade med att en mängd heterogenaproduktionsfaktorer skall samordnas. I kapitel 3 beskrivs detidéhistoriska klimat i vilket de använda teorierna om företagoch företagsbeskattning till stor del har sina rötter. Härskildras också hur detta klimat genomgick genomgripandeförändringar i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet,inte minst gällande synen på entreprenörskap.I kapitel 4 går vi kortfattat igenom de viktigaste teoribildningarnainom ägarbeskattningsområdet. Vi hävdar attsvenska skatteteoretiker har haft ett betydande inflytande påden förda politiken. De flesta av dessa forskare har tenderatatt tona ned ägarbeskattningens betydelse för företag-9Ägarbeskattningen - inlaga.indd 9 04-06-04 11.41.29


i boken. Vi drar slutsatsen att dagens svenska skattesystemkan förväntas ge upphov till avsevärda snedvridningar i samhällsekonominoch därigenom utgöra ett hinder för tillväxtoch välståndsutveckling. Ett flertal skatter som enligt enklareskatteteoretiska modeller har beskrivits som »neutrala«visar sig, om analysen görs utifrån en mer realistisk grund,potentiellt ha stora snedvridande effekter. Väl underbyggdapolicyslutsatser på ägarbeskattningsområdet kräver därföratt man utgår från för syftet bättre lämpade modeller änvad som hittills varit brukligt. Bokens sista kapitel utgörs aven kort sammanfattning och en rekapitulering av de viktigasteslutsatserna.11Ägarbeskattningen - inlaga.indd 11 04-06-04 11.41.30


2. Företagande –några grundläggandeutgångspunkterVad är egentligen ett företag? Varför finns det företag? Vadfyller de för funktion i ekonomin som inte skulle ha uppfylltsannars? Dessa till synes enkla frågor är i grunden mycketkomplicerade. Ett svar gavs av Ronald Coase (1937), somhävdade att företag finns därför att transaktioner i mångafall kan utföras billigare inom en organisation än på marknaden.Senare forskning har utgått från denna observationoch sedan försökt förklara vilka dessa transaktionskostnaderär, varför de kan variera inom och utanför företaget ochvad som avgör företagets gränser. 1 Ekonomiska aktörer måstefortlöpande ta ställning till om de själva skall producera enviss vara eller tjänst som behövs för att få fram de produktersom genererar företagets intäkter eller om det är mer lönsamtatt köpa varan eller tjänsten från ett annat företag.Även om vi inte kan vara säkra på exakt vilka faktorer sombestämmer det enskilda företagets gränser, så kan vi i alla fallmed säkerhet fastslå en viktig sak: ekonomisk aktivitet ochekonomisk förnyelse sker till överväldigande del genom denprocess som vi kallar företagande. Någon individ ser ett behovhos människor i den egna omgivningen som potentielltkan översättas till efterfrågan för en viss produkt, vilken kan1. Se till exempel Williamson (1975) och Holmström och Roberts(1998).12Ägarbeskattningen - inlaga.indd 12 04-06-04 11.41.30


pital samt insatsvaror inköpta från annat håll. Företagandehandlar då i princip om att maximera skillnaden mellanförsäljnings intäkten och kostnaderna för insatsvaror, de anställdaslöner (inklusive företagarens egen arbetsersättning)och räntan på eventuellt lånat kapital. Det som återstår näralla faktorer fått sin ersättning är ägarens vinst, vilken dennedisponerar fritt, t.ex. för privat konsumtion eller för återinvesteringi företaget eller i andra ekonomiska verksamheter.Men så här enkel är sällan verkligheten. Vid närmare eftertankeär produktionsfaktorerna betydligt fler än de ovanuppräknade.2.1 ProduktionsfaktorerEn produktionsfaktor kan definieras som en klassificering avmer eller mindre likartade »insatsvaror« för ekonomisk produktion.Företag tillverkar sina produkter genom att olikainsatsvaror kombineras för att producera varor och tjänstersom det finns efterfrågan på och som skapar ett ekonomisktmervärde. Denna förädling delas sedan upp på de olika insatsvarornapå ett mer eller mindre rättvisande/effektivt sätt.I en fungerande marknadsekonomi sker detta framför allt utifrånhur mycket de bidrar till förädlingsvärdet, även om avvikelserkan förekomma när det exempelvis finns monopolmakteller offentliga regleringar.I ekonomisk teori slår man för enkelhetens skull ofta ihopdessa »insatsvaror« till bredare kategorier, produktionsfaktorer.Industriarbetaren, ingenjören och vaktmästaren klassificerast.ex. som arbetskraft, medan fabrikslokalen, svarvenoch företagets tillverkningspatent ses som kapital. Indelningenbygger på att de olika insatsvaror som betraktas somsamma produktionsfaktorer på vissa avgörande sätt skiljer sigmer från andra produktionsfaktorer än de gör inom sina res-15Ägarbeskattningen - inlaga.indd 15 04-06-04 11.41.30


pektive kategorier. Hur vi väljer att definiera produktionsfaktorernainnehåller således ett visst mått av godtycke. Envanlig approximation är, som redan påpekats, att fördela förädlingsvärdetmellan produktionsfaktorerna arbetskraft ochkapital, där den samlade arbetskraften historiskt tenderat attfå ca två tredjedelar av ersättningen i ekonomin och kapitalden resterande tredjedelen. Teorin för företagsbeskattningbygger i sin tur på denna indelning, vilket har haft en avgörandebetydelse för vilka slutsatser teorierna lett fram till.Hur lämpligt ett förenklande antagande är beror i höggrad på sammanhanget. Olämpliga antaganden riskerar isjälva verket att anta bort just det som är kärnan i problemet.Den nationalekonomiska teoribildningen är full av exempeldär överförenklade (och kanske framför allt felförenklade)modeller givit upphov till missvisande slutsatser. Dessaslutsatser har påfallande ofta fått stort genomslag i den ekonomiskapolitiken. 5 Det kanske mest kända exemplet är hurledande nationalekonomer genom att bortse från informations-och koordinationskostnader under lång tid fick politikeri väst att överskatta planekonomiernas förmåga att genereratillväxt och välstånd (Tinbergen 1961; Hayek 1990).I den mån det är relevant bör därför produktionsfaktoreridentifieras på en mer detaljerad nivå (Jorgenson ochGriliches 1967; Binswanger 1974). I själva verket finns detnärmast oändligt många produktionsfaktorer, då två olikamaskiner eller två människor i princip aldrig är perfektasubstitut för varandra. Den sedvanliga konflikten mellan en-5. John Maynard Keynes (1936, s. 383) noterade detta förhållande i formav följande berömda formulering: »Practical men, who believe themselvesto be quite exempt from any intellectual influences, are usually the slavesof some defunct economist. Madmen in authority, who hear voices in theair, are distilling their frenzy from some academic scribbler of a few yearsback.«16Ägarbeskattningen - inlaga.indd 16 04-06-04 11.41.31


kelhet och realism i ekonomisk analys (Mayer 1993) är avgörande.Genom att slå ihop faktorer som liknar varandra iviktiga avseenden och göra antagandet att de utgör perfektasubstitut, dvs. är identiska i ekonomiskt hänseende, får manmer lätthanterliga och meningsfulla modeller. Detta skerdock alltid på bekostnad av graden av realism. Exempelviskan det ofta vara rimligt att utgå ifrån att människors bidragtill produktionsresultatet i viktiga avseenden skiljer sig fråndet bidrag som görs av maskiner, byggnader och andra »livlösa«insatsvaror. Då kan det vara en användbar förenklingav verkligheten att se dessa olika former av kapital respektiveolika människors arbete som två helt homogena insatsvaror.I den mån skillnader mellan olika former av kapital ellerarbetskraft är av central betydelse för den frågeställning somanalyseras krävs mer noggranna indelningar. Utifrån en företagaresperspektiv kan nedanstående mer detaljerade indelningvara relevant.Fysiskt kapital. Konkret manifesterar det sig främst i formav maskiner och byggnader, men kapitalstocken brukar oftauttryckas i monetära termer. Här är det meningsfullt att redannu göra en distinktion mellan tre typer av finansiellt kapital:1. Eget kapital som har tillförts av ägarna, antingenvid företagets start eller i senare nyemissioner.2. Eget kapital i form av återinvesterade vinster.3. Lånat kapital.Lån har på samma sätt som avlönat arbete i regel en fastoch i förväg bestämd ersättning, medan avkastningen på detegna kapitalet bestäms residuellt, dvs. när alla andra kostnaderhar betalats. Rätten till kontroll över företagets tillgångarskiljer sig på motsvarande sätt mellan lånat och eget kapital.Det egna kapitalets äganderätt kan definieras som en residuellkontraktsrätt, dvs. ägarna har bestämmanderätt över17Ägarbeskattningen - inlaga.indd 17 04-06-04 11.41.31


tillgångarna i den mån användningen inte redan har kontrakterats(Grossman och Hart 1986; Hart 1991).Arbetskraft. Brukar mätas i antal personer eller antal arbetadetimmar, men detta mått säger ganska lite i en modern ekonomi,eftersom det inte tar hänsyn till vare sig kvaliteten påindividens prestationer eller graden av ansträngning. Man talaribland om outbildad eller »rå« (raw; unskilled) arbetskraftför att fånga upp volymen av arbete som inte kräver speciellakunskaper och som de allra flesta klarar av. Även i dessa arbeten(exempelvis låglönejobb i serviceyrken) finns det dock avsevärdaskillnader i produktivitet mellan olika individer.Humankapital. Kan definieras som ekonomiskt relevantkompetens som individen på något sätt har tillägnat sig, ochsom inkluderar både generell och företagsspecifik kompetens.Om inte kunskapen är av en sådan natur att individenautomatiskt lär sig under arbetets gång (on-the-job learning)kan företagsspecifik kompetens kräva investeringar i form avinternutbildning för de anställda.Immateriellt kapital. En allt viktigare kapitalform i den modernaekonomin, vilken kan definieras som explicit/kodifieradkunskap som det finns äganderätt till, t.ex. copyright, registreratvarumärke och patent. Det gemensamma för dennaproduktionsfaktor är att den liknar en kollektiv nyttighet, pågrund av icke-rivaliteten i användningen (Arrow 1962). Tillskillnad från fysiskt kapital kan kunskaper nämligen nyttjasav i princip oändligt många användare utan extra kostnad. 66. Inrättandet av ett rättsligt skydd för äganderätt till immateriellt kapitali Storbritannien under 1700-talet har angivits som en viktig förklaringtill den industriella revolutionen (North och Thomas 1973; Rosenberg ochBirdzell 1986; Jones 2001). För första gången i historien blev det lönsamtför företag att investera i utvecklingen av ny teknologi utan att riskera attkonkurrenter helt enkelt skulle kopiera resultaten.18Ägarbeskattningen - inlaga.indd 18 04-06-04 11.41.31


Organisationskapital/strukturellt kapital. Den kanske mest svårfångadeav alla produktionsfaktorer, men inte des to mindre viktig.Termen organisationskapital har funnits länge inom industriellekonomi, men introducerades i nationalekonominförst av Prescott och Visscher (1980). Två (tämligen breda)definitioner är: (i) den kunskap som finns inneboende i företagetoch (ii) det kapital som finns kvar när de anställda gåtthem, exklusive fysiskt kapital.Ett företags produktivitet påverkas avsevärt av dess rutiner,system och interna organisationsstrukturer. Kanske likaviktigt som tillgången på välutbildad arbetskraft och kapitalär hur framgångsrikt organisationen lyckas utnyttja medarbetarnaskompetens. Denna förmåga varierar kraftigt mellanföretag. Variationen tycks till stor del bero på hur välderas olika organisationsmetoder och strukturer tillvaratarorganisationens innovationskraft och värdeskapande processer.Liksom övriga former av kapital kan organisationskapitalkräva investeringar för att byggas upp. 7 Det är denna produktionsfaktorsom gör det så svårt för konkurrenter att imiteraframgångsrika företag som ikea och Clas Ohlson, trotsatt det de gör vid en första anblick kanske inte förefaller såkomplicerat.Ägarstyrning. En viktig och allt mer uppmärksammad frågainom nationalekonomi är frågan om ägarstyrning (eng.corporate governance). Forskningen inom ägarstyrning behandlarde konflikter och problem som uppstår när ägareoch företagsledning inte är samma personer, och de lösning-7. Det brukar ofta betonas att den revolution som ekonomin genomgåtttill följd av genombrottet för ny informations- och kommunikationsteknologikrävt mycket stora investeringar i organisationskapital. Brynjolfssonoch Yang (1997) uppskattar exempelvis att varje dollar investerad i elektroniskhårdvara för med sig immateriella investeringar på 10 dollar i nya affärs-och produktionssystem, personalutbildning m.m.19Ägarbeskattningen - inlaga.indd 19 04-06-04 11.41.31


ar som finns för att på bästa möjliga sätt ta itu med dessa problem– se t.ex. Söderström m.fl. (2003) för en intressant ochlättillgänglig genomgång. Intressekonflikten mellan ledningoch ägare för med sig stora kostnader. En effektiv ägarstyrninghar därför en hög samhällsekonomisk avkastning. Deprivatekonomiska motiven för aktivt ägande är för de flestaägare alltför svaga, då varje enskild ägare själv tvingas bäraalla sina kostnader för övervakning och styrning medan värdetav dessa insatser tillfaller samtliga ägare i proportion tillderas ägarandelar i företaget. Eftersom ägare är olika benägna/kapablaatt styra ledningen så skapas en ekonomisk premieför kompetent ägande och ändamålsenliga strukturer föratt mildra det s.k. principal−agent-problemet – se vidare ifaktasammanställningen.Traditionellt betraktas ägarstyrning sällan som en produktionsfaktor,vilket är föga oväntat med tanke på att begreppethänvisar till en relation. Men vi vet att problematikenhanteras olika väl av olika ägare och i olika organisationer. Iden mån vissa ägare systematiskt hanterar intressekonflikternabättre än andra och därmed skapar ekonomiskt mervärdeär det högst rimligt att (i en detaljerad beskrivning) tillskrivadenna värdeökning den specifika produktionsfaktorn ägarstyrning.Bättre ägarstyrning eller ägarkompetens kan beropå ett antal faktorer: för syftet väl anpassade företagsstrukturer,skillnader i personlig förmåga, skillnader i styrelsetraditioneroch, inte minst, specialisering inom företag som särskilthar inriktat sig på att tillgodose behovet av ägarstyrning.Såväl de traditionella svenska maktbolagen (numera främstInvestor och Industrivärden) som private equity-företagenkan ses som instrument för att utöva ägarmakt, där det naturligtvisockså har skett avsevärda investeringar för att ökadenna förmåga. Samtidigt är utbudet av denna produktionsfaktornaturligtvis beroende av dess ekonomiska avkastning.20Ägarbeskattningen - inlaga.indd 20 04-06-04 11.41.32


Principal–agent-problemetIåtskilliga fall i de mer eller mindre komplicerade interaktionersom pågår mellan individer i samhället är det sannoliktatt det uppstår ett förhållande där agenter handlar påuppdrag av en huvudman, principal. Detta gäller inte minst ide fall där det finns vinster att hämta ur specialisering av arbetsuppgifter.Exemplen kan mångfaldigas: en advokat somger råd till sin klient, en läkare som undersöker en patient ellerväljare som röstar fram en regering. Här är vi särskilt intresseradeav fallet där företagsledningen agerar på uppdragav företagets ägare.Principal–agent-problemet handlar om hur man bäst skallfå överensstämmelse mellan principalens (ägarens) och agentens(företagsledningens) intressen. Ett av de viktigaste skälentill att principalen har svårt att förhindra agenten från attagera i enlighet med sina egna intressen är s.k. asymmetriskinformation. Ägaren har svårt att exakt observera vad företagsledningengör, hur mycket de anstränger sig osv. Dessutomkan ledningens informationsövertag leda till att de eftersträvarmål för egen del, såsom ökad status och förbättradekarriärmöjligheter, i stället för att maximera företagets värde,vilket i regel är ägarnas mål. Se exempelvis Hart och Holmström(1987) för en introduktion till principal–agent-problematiken.Entreprenörskap. Ett nystartat företag kräver att någonuppfattar eller skapar nya ekonomiska möjligheter. Att göradetta räcker dock inte långt i sig. De nya produkterna måsteintroduceras på marknaden under genuin osäkerhet (Knight1921), vilket kräver otaliga ytterligare beslut. Entreprenörenär inte bara (eller ens huvudsakligen) en uppfinnare, i hennesuppgifter ingår att i en osäker omvärld besluta om bland annatlokalisering, produktutformning, prissättning, resursan-21Ägarbeskattningen - inlaga.indd 21 04-06-04 11.41.32


Vad är entreprenörskap?Iden ekonomiska litteraturen har entreprenörskapet diskuteratsåtminstone sedan Richard Cantillons analyser frånbörjan av 1700-talet och i litteraturen kan man hitta åtminstone13 olika distinkta teman som utvecklats kring begreppet(Hébert och Link 1989; Thurik och Wennekers 1999).Vi har valt att definiera entreprenörskap som förmågan ochvilligheten hos individer, både på egen hand och inom organisationer,att– varsebli och skapa nya ekonomiska möjligheter– introducera sina idéer på marknaden under osäkerhet genomatt ta beslut om lokalisering, produktutformning, resursanvändning,institutioner och belöningssystem– konkurrera med andra för att öka sin marknadsandel, vilketinnebär att man inte kan sätta likhetstecken mellan entreprenörskapoch egenföretagande.Det är således en förutsättning för att verksamheten skallkunna definieras som entreprenöriell att den är i någon meningnydanande och att det finns en uttalad ambition att växa.Av definitionen framgår också klart att man inte kan sätta likhetsteckenmellan små- och nyföretagande och entreprenörskap.Men även om inte egenföretagande är synonymt medentreprenörskap, så är det likafullt sant att egenföretagandeutgör en av de viktigaste kanalerna för enskilda individer attförverkliga sina entreprenöriella ambitioner.I strikt mening är entreprenörskap något som karaktäriseraren person. En individ kan vara entreprenöriell både iegenskap av egenföretagare och som anställd, i det senare fallettalar man ofta om intraprenörskap. Genom att ett företagskapar goda förutsättningar för ett entreprenöriellt beteendehos sina anställda kan även organisationer bli entreprenöriella.En illustrativ indelning av företagare och anställda i entreprenöriellaoch förvaltande roller är följande:22Ägarbeskattningen - inlaga.indd 22 04-06-04 11.41.32


Entreprenörer och intraprenörerFöretagareAnställdaEntreprenöriell Innovatörer, risktagare IntraprenörerFörvaltande Saknar ambitioner att Företagsledareväxa och/eller förändraKälla: Anpassat från Thurik och Wennekers (1999).vändning och belöningssystem. Entreprenörskap som produktionsfaktorskiljer sig i viktiga hänseenden från övrig arbetskraft(Thurik och Wennekers 1999; Hébert och Link1989). Vikten av denna produktionsfaktor för ekonomisktillväxt förnekas av få, men det är svårt att med preci sionkvantifiera dess betydelse. Det har även visat sig vanskligtatt integrera entreprenörskap och entreprenöriell talang påett tillfredsställande sätt i neoklassiska modeller. 8 Till skillnadfrån övrig arbetskraft kan företag i regel inte upphandlafaktorn på en extern marknad, och inte heller verkar förmåganatt varsebli och frambringa nya ekonomiska möjligheterendast vara en form av inlärt humankapital. Ändå tycks förmågani vid bemärkelse i varierande grad finnas hos de flestamänniskor, givet lämpliga sociala och ekonomiska incitamentsstrukturer.Listan på produktionsfaktorer som ger upphov till företagets,och i förlängningen samhällsekonomins, produktionkan göras mycket längre. De speciella kapitalformerna land8. Redan i slutet av 1960-talet lyftes denna brist i den traditionella analysenfram av William J. Baumol (1968, s. 66) då han konstaterade att »thetheoretical firm is entrepreneurless – the Prince of Denmark has been expungedfrom the discussion of Hamlet«. Se vidare Barreto ( 1989) och Bianchioch Henrekson (2004).23Ägarbeskattningen - inlaga.indd 23 04-06-04 11.41.32


(som inte deprecierar) och råvaror separeras ibland från övrigtfysiskt kapital. Att behandla mark separat är i ekonomiskteori den traditionellt kanske vanligaste avvikelsen från denenkla uppdelningen av produktionsfaktorerna i kapital ocharbetskraft. Detta var också vanligare förr i tiden, då markvar en relativt sett viktigare produktionsfaktor. 9På nationell nivå finns det produktionsfaktorer i form avsociala nätverk och formella och informella institutioner(Kaspar och Streit 1998). Utifrån analysen i Olson (1996)kan man gå ännu ett steg längre och betrakta även värderingaroch röstbeteende som potentiella produktionsfaktorer.Gort och Lee (2003) ser skillnader i ledningens effektivitet(t.ex. till följd av olika belöningssystem) som ej helt återspeglasi ersättningen som en separat produktionsfaktor ellersom en underkategori av organisationskapital.2.2 Produktionsfaktorernas avkastningDen klassiska uppdelningen i produktionen mellan arbeteoch kapital är således en förenkling (som givetvis är mycketanvändbar i många sammanhang). Den ovanstående listanmed produktionsfaktorer är något längre, men också denär en förenkling av verkligheten. Hur olika produktionsfaktorerbör definieras beror i slutändan på huruvida det finnsekonomiskt relevanta skillnader mellan dem. Vad som skallbetraktas som en relevant skillnad beror i sin tur på den specifikafråga som analyseras.9. Hur svårt det är att göra en rättvisande faktoruppdelning illustrerasav att även mark kan delas in i olika produktionsfaktorer. Exempelvis kanmarkens produktivitet, precis som övrigt fysisk kapital, minska genom användningoch öka genom investering. Ändå försvinner inte marken, i vissmening är den icke deprecierbar och därmed samtidigt fundamentalt skildfrån andra former av fysiskt kapital. I teorin skulle således dessa olika aspekterav mark kunna behandlas som olika produktionsfaktorer.24Ägarbeskattningen - inlaga.indd 24 04-06-04 11.41.33


Det som är gemensamt för produktionsfaktorerna är dockatt tillgången på dem kan ge upphov till ekonomisk avkastningutöver marknadsräntan. En produktionsfaktor kan iprincip motsvara vilken resurs som helst, så länge den är åtminstonei någon mån unikt knuten till företaget (Montgomeryoch Wernefelt 1988). Olika företag har tillgång till olikakombinationer av heterogena produktionsfaktorer ochför en ständig kamp för att bibehålla dessa värdefulla (ochvärdeskapande) skillnader (t.ex. Barney 1991 och Foss 1997).Detta är grunden till mycket av det som inom managementlitteraturenkallas företagsstrategi. I den mån faktorerna representerarolika mått på kapital kan vi dock förvänta oss attdenna »överavkastning« med tiden kommer att försvinna.Detta sker i takt med att resurser flyter in i området tills denmarginella avkastningen är densamma som den riskjusterademarknadsräntan. 10Men införsel av nytt kapital och kopiering av resultaten ärinte alltid möjligt, framför allt när ägandet av företaget ochen viss produktionsfaktor inte kan eller bör särkopplas. Dettagäller definitivt för entreprenörskap och troligen ofta föraktivt ägande, då dessa svårligen eller inte alls kan upphandlaspå en extern marknad. Entreprenöriell aktivitet kombineradmed kapital kan därför förväntas generera långsiktigtbestående övervinster, vilka ofta tar formen av stora kapitalvinsterinom företaget.10. Här bortser vi ifrån de ofta förekommande situationer där inträdeshinderi form av offentliga regleringar o.d. förhindrar detta, och därmedger utrymme för långsiktiga monopolvinster. Mer generellt kan möjlighetenför företag och individer att tillgodogöra sig ekonomiska räntorbåde ha sin grund i politiskt/byråkratiskt tilldelade privilegier (därav begreppetrent seeking, , vilket på svenska brukar kallas privilegiejakt) och irättmätiga konkurrensfördelar. Gränsen är förstås inte alltid självklar, exempelvisgällande vad som är en rimlig livslängd för patentskydd av vetenskapligaresultat (Gilbert och Newberry 1982; Gilbert och Shapiro 1990).25Ägarbeskattningen - inlaga.indd 25 04-06-04 11.41.33


De kapitalvärden som har skapats i bolag kontrollerade avpersoner som Jan Stenbeck, Rupert Murdoch och MichaelDell är således inte ersättning för placerat kapital. Inte hellerkunde samma förmögenhet ha skapats genom att personernahade investerat pengarna på börsen och blivit anställda i andraföretag. Dessa ekonomiska räntor representerar därföravkastning till helt andra produktionsfaktorer, något som detbehöver tas hänsyn till i skatteteori och skattepolitik. 1111. Kirzner (1997, s. 71–72), som är en ekonom som verkar inom dens.k. Österrikiska skolan, talar om pure entrepreneurial profits. Detta betraktassom ersättning till entreprenörens unika förmåga att upptäcka och exploateranya möjligheter. Det handlar om genuina upptäckter av något somingen egentligen visste var möjligt att söka efter på ett systematiskt sätt(Knight 1921). En ny, sammanhållen österrikiskt inspirerad analys av entreprenörskapetsbetydelse för ekonomisk utveckling är Shane (2003). Hanser entreprenörsvinsten som den ersättning entreprenören erhåller för attutifrån sin egen bedömning (som skiljer sig från vad som avspeglas i existerandemarknadspriser) om ett nytt sätt att kombinera produktionsfaktorertill en existerande eller ny produkt. Entreprenören bär risken för sin bedömning.Genom att residuellt göra anspråk på överskottet av denna ansträngningatt göra nya saker eller göra saker på ett nytt sätt erhåller entreprenörenockså rätten att utnyttja övriga produktionsfaktorer på det sätthon själv väljer. Ägarna till övriga produktionsfaktorer erbjuds däremot enförsäkring i det att entreprenören köper in dessa till ett i förväg fastställtpris (låneränta, timlön, lokalhyra osv.).26Ägarbeskattningen - inlaga.indd 26 04-06-04 11.41.33


3. Företagsteori i etthistoriskt perspektivI dagens debattklimat, där de små företagens betydelse oftatas för given, är det lätt att glömma att det förra halvsekletdominerades av en tämligen pessimistisk syn på de mind reföretagen. Politiker till både höger och vänster och på bådasidor om järnridån satte i stället sin tro till de fördelar somkunde erhållas från ökad skalavkastning, en ökad specialiseringoch en standardiserad industriell massproduktion. Storaproduktionsenheter organiserade inom ramen för den vertikaltintegrerade storkoncernen sågs som det viktigaste medletför ekonomisk och social utveckling, en samhällssyn somhar kommit att kallas fordism (Piore och Sabel 1984). Stordriftsfördelarnabedömdes i regel som större än de ökadekostnader som följer av växande informationsproblem ochbyråkratisering i stora organisationer; större var kanske tråkigaremen det ansågs effektivare (Henrekson 1996). Denhuvudsakliga avvägningen ansågs i stället stå mellan de mindreföretagens inneboende ineffektivitet och risken för de storaföretagens monopolmakt.Denna syn delades av (eller hade snarare sin grund i) denekonomiska forskningen, där de flesta akademiska ekonomervar övertygade om att framtiden tillhörde ett begränsatantal gigantiska företag. Minst lika viktigt var att de storaföretagen inte bara sågs som effektivare i produktionen,utan även som den ledande motorn för innovation och tek-27Ägarbeskattningen - inlaga.indd 27 04-06-04 11.41.33


nologisk utveckling. Joseph Schumpeter skrev redan 1942(s. 106): »What we have got to accept is that the large-scaleenterprise has come to be the most powerful engine of progress.«Ett annat berömt citat som fångar den dominerandesynen vid denna tid är signerat John Kenneth Galbraith(1956):Det finns ingen populärare illusion än att den teknologiska utvecklingenär ett resultat av den lille mannens sinnrika ansträngningaratt göra ett bättre jobb än sin granne, därtill tvingad avmarknadens konkurrens. Tyvärr är detta ren fiktion (vår övers.).Med tanke på detta synsätt är det inte oväntat att den ekonomiskapolitiken i hög grad inriktades på att underlätta förde stora byråkratiskt styrda organisationerna, vilket inkluderadebåde storföretag och offentliga monopol. Staten ansågssamtidigt spela en utomordentligt viktig roll som motvikt tillde för tillväxten nödvändiga, men ur demokratisk synvinkeltvivelaktiga, storföretagen. Detta medförde i sin tur att starkabegränsningar i näringsfriheten betraktades som nödvändiga.Ingreppen i ekonomin tog sig dock olika uttryck i olikaländer; i Storbritannien och Frankrike ägdes näringslivettill stor del av staten, Tyskland och Nederländerna utnyttjadestatliga regleringar, medan usa betonade antitrustlagar.De flesta länder kom att använda en kombination av dessamedel. Även de svenska socialdemokratiska tänkarna kom attse det stora industriföretaget som ekonomins viktigaste produktionsenhet.Detta låg väl i linje med visionen om ett samhällepräglat av »kapitalism utan kapitalister«. Se vidare Johanssonoch Magnusson (1998) och Henrekson och Jakobsson(2004). Synen på företaget i den teoretiska litteraturenkan bäst förstås mot bakgrund av denna övergripande samhällsstruktur.28Ägarbeskattningen - inlaga.indd 28 04-06-04 11.41.33


3.1 Företagen i ekonomisk forskningSå som problemen i ekonomin hade definierats föll det sigockså naturligt att de dynamiska aspekterna av företagandeinte kom att betonas i den teoretiska modellutvecklingen.Thurik och Wennekers (2001) menar till och med att dennastatiska syn på företagen var det mest fundamentala kännetecknetför den ekonomiska litteraturen under denna tid:Stor omsorg ägnades åt frågan vad som skulle göras med existerandeföretag och näringsstruktur, men lite uppmärksamhet ägnadesåt frågan varför företag uppstod och vad som skulle kommaatt hända med dem. 12Förändringarna i den nationalekonomiska teorin som tillslut kom hade sin grund inom den historiska utvecklingen. 13I samband med den kraftiga turbulensen i världsekonominvid den första oljeprischocken 1973 började de första tecknendyka upp som visade att större inte nödvändigtvis varbättre. Den teknologiska utvecklingen, tjänstesektorns alltviktigare roll samt förändringar i branschsammansättningentill förmån för småföretagsdominerade sektorer bidrog tillatt minska fördelarna med att vara stor. I allt högre grad komstorföretagen att ses som inflexibla och som dåliga på att anpassasig till nya marknadsbetingelser och alltmer kvalitets-12. »There was considerable concern about what to do about the existingfirms and industrial structure, but little attention was paid to where[firms] came from and where they were going.«13. Ett liknande samspel mellan teori–ideologi och erfarenheten frånverkligheten finns i Lindgren (2004), som dock tillämpar ett makroperspektiv.Den pessimistiska synen på fri företagsamhet hade sin grund i1930-talsdepressionen, som av ledande bedömare kom att anses bero påmarknadsekonomins inneboende svagheter. Vändningen i den allmännateoretiska och ideologiska synen (och i förlängningen i den ekonomiskapolitiken) kom 50 år senare med den ekonomiska stagnation som välfärdsstaternadrabbades av i början av 1970-talet, vilken i sin tur har tolkats somresultatet av inskränkningarna i näringsfriheten.29Ägarbeskattningen - inlaga.indd 29 04-06-04 11.41.34


medvetna konsumenter; se Carlsson (1999) för en översikt.År 1979 publicerade David Birch en uppmärksammad studiesom visade att småföretagen var långt viktigare för attskapa nya jobb än vad man tidigare trott. Ett annat viktigtgenombrott var Acs (1984) fynd att de mindre amerikanskastålverken, s.k. mini-mills, framgångsrikt konkurrerade medde större bolagen, och detta i en bransch som var själva sinnebildenför det fordistiska sättet att organisera ekonomiskaverksamheter. Ministålverken producerade en annorlundaprodukt med andra produktionsfaktorer och med en annanproduktionsprocess. De konkurrerade således inte med destora företagen genom att imitera dessa, utan genom att varainnovativa, att verka som agents of change. Detta skall tolkas ibredare bemärkelse än ren teknologisk förändring, eftersomförnyelserollen också inbegriper andra viktiga in novationersåsom förändringar i marknadsstrategi, intern organisationoch introduktion av nya produkter baserade på redan existerandeteknik.Vidare forskning på mikroplanet bekräftade snart att demindre företagen på många marknader kunde vara långt effektivareän de stora företagen, trots att de inte kunde dranytta av stordriftsfördelar. De kompenserar för bristen påstordriftsfördelar genom komparativa fördelar i innovationoch anpassning. 14 Inom den tillväxtdrivande forsknings- ochutvecklingsverksamheten tycks det ha skapats en form av arbetsdelningmellan stora och små företag: de stora företagenär relativt sett bättre på forskning och utveckling som syftartill att förbättra redan existerande produkter, medan de nydanandeinnovationerna ofta görs av små företag. Baumol14. Acs och Audretsch (1987, 1988) fann t.ex. att de mindre bolagen varca 60 procent mer effektiva i kunskapsproduktion jämfört med de störrebolagen, mätt i antal nya patent per anställd.30Ägarbeskattningen - inlaga.indd 30 04-06-04 11.41.34


(2004) illustrerar småföretagens vikt för den tekniska – och iförlängningen ekonomiska – utvecklingen i form av en talandelista på revolutionerande amerikanska innovationer somhar gjorts av mindre företag – se tabell A1 i Appendix.Det finns i dag även empiriska belägg för entreprenörskapetsbetydelse för den ekonomiska tillväxten. Se särskilt Audretschoch Thurik (2000), Reynolds m.fl. (2000) samt Carreem.fl. (2002). Ett statistiskt samband mellan entreprenörskapoch tillväxt har kunnat dokumenteras på i princip allatänkbara observationsnivåer: arbetsstället, företaget, branschen,regionen och landet (Thurik och Wennekers 2001).Sammanfattningsvis har det under de senaste två decenniernaskett viktiga förändringar i synen på företag och företagsamhetinom de ekonomiska vetenskaperna, och störrevikt läggs numera vid dynamiska aspekter av företagande.Samtidigt har det skett en renässans gällande de mindreentreprenöriella företagens roll för att generera tillväxtoch sysselsättning och därmed har deras betydelse för samhällsekonomini stort kommit att öka. Inom teorierna för företagsbeskattningtycks dock utvecklingen ha gått långsammare.Som vi kommer att se har det gjorts teoretiska arbetendär någon eller några av de aspekter som vi lyft fram behandlas.Däremot finns ännu inte något sammanhållet synsättutvecklat där de viktigaste mekanismerna inkluderas påen och samma gång. Den svenska policydiskussionen har tillyttermera visso endast i mindre grad tagit intryck av dessaarbeten.31Ägarbeskattningen - inlaga.indd 31 04-06-04 11.41.34


4. Beskattningen av företagA tax … may obstruct the industry of the people, and discouragethem from applying to certain branches of business whichmight give maintenance and employment to great multitudes.While it obliges the people to pay, it may thus diminish, or perhapsdestroy, some of the funds which might enable them moreeasily to do so.– Adam Smith (1776)Så här långt har vi diskuterat företaget i en fiktiv värld utanskatter, vilket som synes är komplicerat nog. Vi introducerarnu skatter i analysen, framför allt behandlar vi teorierom företagsbeskattning och teoriernas roll i policydiskussionen.Inom företagsbeskattningsteorin skiljs ofta mellan tvåolika inriktningar. Dessa skiljer sig främst gällande synen påså kallad dubbelbeskattning, där överskottet i bolaget förstbeskattas genom direkta vinstskatter och senare även genomskatter på utdelningar, vilka tas ut på ägarnivån. 15Den Traditionella Synen (the old view, hädanefter ts) serägarskatterna som snedvridande, medan den Nya Synen (thenew view, hädanefter ns) menar att skatter på aktieutdelningi normalfallet inte bör påverka företagets balansräkning ochdess investeringsbeslut. Grundidén i ns är att beskattning-15. Det är kanske mer korrekt att säga att de olika skatteteorierna skiljersig i synen på utdelningsskatten och inte på dubbelbeskattningen i sig,då de tenderar att överensstämma i analysen av direkta vinstskatter och desnedvridningar dessa medför.32Ägarbeskattningen - inlaga.indd 32 04-06-04 11.41.34


en av vinstutdelning (på marginalen) inte har någon effektpå företagets kapitalkostnad och därmed ingen effekt på dessinvesteringsbeslut. De slutsatser man dragit av den närbesläktadeÖppen ekonomi-Synen (hädanefter ös) har varit änstarkare; i en värld där de internationella kapitalmarknadernaär perfekt integrerade är ägarskatter fullständigt neutralaoavsett företagens finansieringsbeteende. Dessa slutsatserhar, som vi kommer att visa, använts som argument för attutdelningsskatten inte medför några snedvridande effekterpå samhällsekonomin. 164.1 Den traditionella synen påföretagsbeskattningEtt banbrytande verk inom teorin för företagsbeskattning ärHarberger (1962). Där analyseras företagsskatter i en allmänjämviktsmodell, dvs. för hela ekonomin samtidigt och intebara på en enskild marknad. Harberger delar upp ekonomini två sektorer, en formell sektor som belastas med företagsskatteroch en icke-formell som slipper dessa. Resultatet ärsnedvridningar i resursallokeringen då skatterna leder bortinvesteringar från den beskattade sektorn till den obeskattade.Det visas också att kostnaden av en skatt – dess så kalladeincidens – inte nödvändigtvis bärs av den som formelltåläggs den. Incidensen avgörs i stället av hur skatten påverkarolika priser i ekonomin. Exempelvis torde företagsskatteni viss mån bäras av de anställda genom lägre efterfråganpå arbetskraft och därmed lägre löner. Intressant i sammanhangetär att Harberger inte räknar med någon effekt på dettotala sparandet till följd av beskattningen, han tar i stället16. För en mer detaljerad genomgång av vad som skiljer de olika inriktningarnaåt rekommenderas Sørensen (1995).33Ägarbeskattningen - inlaga.indd 33 04-06-04 11.41.35


det totala sparandet i ekonomin för givet, och studerar endasthur det allokeras mellan sektorer. Det påpekas dock atteffekterna troligen skulle bli ännu större om modellen toghänsyn till förändringar i sparbeteende till följd av beskattning.Denna modell innehåller inte några företag, utan endastsektorer. Ett antal fundamentala frågor ryms därför inte imodellen. Det går inte att skilja mellan vinstskatter på företagetoch utdelnings- och reavinstskatter som belastar företagetsägare. Företagen antas också finansiera sina investeringargenom nyemissioner och dela ut eventuella överskotttill ägarna; hänsyn tas således inte till skuldfinansiering elleråterinvesterade vinster. Entreprenören finns varken medsom produktionsfaktor eller i någon annan form och de investeringarsom leder ekonomin mot jämvikt antas ske automatiskt.Harberger satte tonen för senare forskning inom den inriktningsom kallas den Traditionella Synen på företagsbeskattning(Sørensen 1995). Efterföljarna utvecklade naturligtvisanalysen, men en rad gemensamma slutsatser kvarstår.Framför allt antas tillförseln av eget kapital genom nyemissioner,trots skattenackdelar, spela en fortsatt viktig rolli företagens finansieringsstrategier. En ofta framförd orsaktill detta är att när marknaden präglas av problem med asymmetriskinformation mellan ledning och ägare, så fyller utdelningaren viktig roll som signaleringsmekanism till aktieägarna(Hansson och Norrman 1996).4.2 Den nya synen på företagsbeskattningEtt centralt begrepp i skatteteori är företagets kapitalkostnad(Jorgenson 1963, 1967), och inte minst företagets marginellakapitalkostnad. Detta är det risk- och likviditetsjusterade34Ägarbeskattningen - inlaga.indd 34 04-06-04 11.41.35


pris som företaget måste betala för att finansiera sina investeringar.Om företagets kostnad är lika med samhällets kapitalkostnadså som detta avspeglas i marknadsräntan antas investeringsbeslutetvara samhällsekonomiskt optimalt. Enligtts skulle de dubbla skikten av beskattning leda till snedvridningari bland annat de finansiella besluten, där lånade pengargynnas framför eget kapital och där återinvesterade vinstergynnas framför utdelningar och nyemissioner.För att sådana snedvridningar skall spela roll förutsätterdet att företagens finansieringsbeslut också får reala effekter.I teorin behöver så inte vara fallet. Modigliani och Miller(1958) har visat att aktievärdet i en friktionsfri ekonomiinte bör påverkas av företagets finansieringsbeslut, då ägarnakan justera sin egen portfölj för att upphäva effekten av detta.Om någon form av kapital är skattegynnat borde resultatetdärför enligt teorin bli att företaget endast utnyttjar dennafinansieringskälla.Eftersom skulder i de flesta länder varit skattemässigt gynnadejämfört med eget kapital är slutsatsen i detta ramverkatt företaget borde skuldfinansieras till 100 procent. I så fallkommer skatten inte att ha någon effekt på investeringsbeslutet,då företagets kapitalkostnad på marginalen sammanfallermed marknadsräntan (Stiglitz 1973). Stiglitz »neutralitetssyn«stämmer dock illa överens med den faktiska verkligheten,där företag fortfarande finansierar sin verksamhetmed en kombination av skulder och eget kapital. Framförallt tycks det finnas stora kostnader förknippade med alltförlåg soliditet, både på grund av den höga konkursrisken ochgenom de skadliga incitament som skapas om ägaren självhar satsat för lite i företaget. Dessa och andra kostnader sättergränser för graden av skuldfinansiering, trots att den ärkraftigt skattesubventionerad.35Ägarbeskattningen - inlaga.indd 35 04-06-04 11.41.35


I stället utvecklade forskare såsom King (1974, 1977),Auerbach (1979), Bradford (1981) och Sinn (1987) vad somdå kom att benämnas den Nya Synen. Denna accepterar dentraditionella utgångspunkten att eget kapital måste utnyttjasi finansieringen av investeringar och att företag betalar utdelning,men antar samtidigt att det erforderliga egna kapitaletkan byggas upp med återinvesterade vinstmedel. I kontrasttill ts är slutsatsen i dessa modeller att företagets kapitalkostnaderpå marginalen är neutrala med avseende på utdelningsskatten.Reavinstskatten antas dock även i ns påverka företagetskapitalkostnad, eftersom de återinvesterade vinsterna ökarföretagets aktievärde och därmed belastar ägaren med enimplicit skatteskuld, som faller ut vid den tidpunkt då aktiernasäljs. Dock bör vi skilja mellan den nominella och effektivareavinstskatten. Eftersom denna skatt inte utgår förränvid försäljning av hela eller delar av ett företag är den effektivaskatten i genomsnitt lägre än den nominella på 30 procent(ibland antas något schablonmässigt att den effektiva skattenär ungefär hälften av den nominella; t.ex. Sinn 1991a). Fortfarandegäller att den effektiva reavinstskatten utgör en belastningför ägaren och ökar företagets kapitalkostnad. 17Auerbach (2002) förklarar den grundläggande strukturenhos de två olika synsätten och visar att den centrala skillnadenligger i olika antaganden om hur den marginella investeringenfinansieras. I ts antas denna helt finansieras medny emitterat kapital. Investerarens krav på högre avkastning17. Detta behöver dock inte alltid vara fallet. Även reavinstskatten kanenligt teorin vara neutral under vissa omständigheter, exempelvis när företagutnyttjar återköp av egna aktier som alternativ metod att dela ut vinstertill ägarna. I extremfallet då aktiens ingångsvärde är noll (dvs. hela värdetutgörs av kapitalvinst) är reavinstskatten neutral för aktieåterköp (Auerbachoch Hassett 2000). Detta gäller dock inte generellt utan beror på relevanseni denna hypotetiska situation.36Ägarbeskattningen - inlaga.indd 36 04-06-04 11.41.35


som kompensation för ägarskatten ökar företagets kapitalkostnadoch leder till alltför små investeringar. I ns däremotantas den marginella investeringen finansieras med återinvesteradevinster, dvs. med kapital som ägarna till följd avskatten redan skrivit ned värdet på. Enligt ns används pengarnatill utdelning till ägarna endast om inga lönsamma investeringsalternativexisterar, utdelningen är således residuell.Eftersom aktieägarna redan har diskonterat de medelsom blev »fångade« inom företaget när skatten först infördes,påverkas inte företagets investeringsbeteende av skatten.Därför kallas ns ibland också för »infångat kapital«-synen(trapped equity view).De båda synerna har haft det gemensamt att de har analyseraten sluten ekonomi, eller en ekonomi där avkastningskravenpå kapital bestäms inom landet. ös undersöker i ställetsamma frågor i en liten öppen ekonomi (Broadway ochBruce 1992), givet antagandet att kapitalet flyter kostnadsfrittöver gränserna och att de inhemska ägarna utgår ifrånden internationella världsmarknadsräntan. Svenska ochnordiska ekonomer har varit mycket framstående inom dettaforskningsfält, kanske beroende på att dessa utgångspunkterförefallit särskilt lämpade för att analysera vår typ av ekonomi– se exempelvis Apel och Södersten (1999).I en liten öppen ekonomi kommer, enligt teorin, både utdelningsskattenoch andra ägarskatter att bli neutrala oavsettföretagets finansieringsbeteende, eftersom avkastningskravenefter skatt för de inhemska ägarna är irrelevant. Ävenom dessa på grund av skatten inte är beredda att finansierainhemska investeringar kommer företaget att ha tillgång tillkapital till den givna (risk- och likviditetsjusterade) världsmarknadsräntan,dvs. i praktiken kan utländska ägare ersättainhemska. Notera att detta förhållande i den grundläggandemodellen kan gälla även när företaget är litet och inte har37Ägarbeskattningen - inlaga.indd 37 04-06-04 11.41.36


tillgång till den internationella kapitalmarknaden. 18 Orsakenär att investerarna i de mindre företagen kommer att ha tillgångtill den internationella kapitalmarknadsräntan, vilketantas leda till att även dessa bolag kommer att vara opåverkadeav ägarskatter.En implikation av denna syn gällande effekten av beskattningmed avseende på investeringsvolymen är att ägarskatterpå landets egen befolkning inte medför några kostnader,medan höga ägarskatter i andra länder kan göra det (om deleder till lägre globalt sparande och högre internationell kapitalkostnad).En annan implikation är att skatter på företagsnivån(bolagsskatter) ses som mycket kostsamma ur effektivitetssynpunkt(Hansson och Norrman 1996), medanskatter på företagens ägare kan vara helt neutrala.4.3 Policyslutsatser utifrån den nya synenResultatet av analysen i föregående avsnitt om ns är slående,här anses det finnas en skatt som inte medför några välfärdsförluster!Som Sinn (1991a, s. 35) påpekar: »Många ekonomeranser att sådana skatter [på utdelningar] är bland demest neutrala skatter som existerar.« 19 För den vidare analysenär det viktigt att ha klart för sig hur det är möjligt atterhålla ett sådant kontraintuitivt resultat. Utdelningsskattenblir i detta perspektiv i grunden en klumpsummeskatt, som18. Notera att prefixet »litet« är kontextberoende. När det gäller tillgångtill internationella kapitalmarknader till överkomliga kostnader torde»små företag« inkludera även många företag med hundratals eller tusentalsanställda, dvs. företag som vi i andra sammanhang betraktar som medelstoraeller stora. När å andra sidan t.ex. regler för fåmansbolagsbeskattningdiskuteras är det mer lämpligt att som Lindhe m.fl. (2003) definierastora företag som företag med fler än femtio anställda.19. »Many economist believe that such taxes [on corporate dividends]are among the most neutral ones available.«38Ägarbeskattningen - inlaga.indd 38 04-06-04 11.41.36


när den införs en gång för alla överför en del av aktieägarnasförmögenhet till staten. Skattens enda effekt är i så fall denkapitalisering av skattesatsen som sker vid införandet, dvs.aktiernas marknadsvärde justeras nedåt med den förväntadeframtida skatten. Därmed medför skatten inte någon förändringi vad som är optimalt att göra med det kapital somredan finns inom företaget. Utifrån ett likartat resonemanghar även slutsatsen kunnat dras att småföretagens kapitalkostnadinte påverkas av reglerna för fåmansföretagsbeskattning(Lindhe m.fl. 2002, 2003a).Som Sinn (1991a) påpekar är utdelningsskatten en skattpå sparande, men utgör samtidigt en lika stor subvention tillinternfinansierade investeringar i bolaget. För dessa investeringarmotverkar subventionen exakt skatten och leder därmedtill samma slutgiltiga incitament som i fallet utan beskattning.För att lättare förstå effekten kan ett räkneexempel varapå sin plats. Anta att en potentiell investerare är nöjd meden avkastning efter skatt på 10 procent, men inte mindre.Anta samtidigt att det finns en investeringsmöjlighet med enförväntad avkastning på 10 procent. Det bästa utfallet är attinvesteringen sker, ett skattesystem som förhindrar detta ärdärmed att betrakta som snedvridande. Givet en utdelningsskattpå 30 procent kommer investeraren naturligtvis inte attvara villig att genom nyemission eller bildandet av ett nyttbolag finansiera investeringen, i enlighet med ts uppstår enskattekil. Anta nu i stället att investeraren äger aktier i ettbolag med tillgängligt kapital och möjlighet att genomförasamma investering. Kommer hon i så fall att vilja att investeringengenomförs? Svaret är ja. De medel som finns inomaktiebolaget är nämligen redan diskonterade nedåt av de externainvesterarna, varje krona inom företaget är bara värd70 öre för aktieägarna utanför. En krona av företagets kapi-39Ägarbeskattningen - inlaga.indd 39 04-06-04 11.41.36


tal som investeras kommer att skapa en vinst efter skatt på 7öre för ägaren. Men denne värderar tack vare skatten varjekrona i företaget till 70 öre, varför avkastningen faktiskt blir7/70, dvs. de 10 procent som ägaren ursprungligen krävde.Sinn ger också en annan intuitiv förklaring till varför företagetsmarginella investeringsvilja/kapitalkostnad inte ändras,nämligen på grund av att skatten kan ses som att staten blir»delägare« i bolaget, med en andel på i Sveriges fall 30 procent(för utdelningsskatten).4.4 Teori och politikDiskussionen om ns relevans är inte endast akademisk, eftersomteorins slutsatser påverkar den ekonomiska politiken.Den teoretiska slutsatsen att ägarskatten är neutral har spelaten viktig roll i de olika skattereformer som har gjorts.Neutralitetshypotesen (Sinn 1991a) har direkt bidragit tillatt dubbelbeskattningen behållits efter skattereformen i usa1986 (enligt Sinn 1991a) och i Sverige 1990/91, och att denfortfarande finns kvar i Sverige i dag. 20Dessa teoretiska slutsatser fortsätter att spela en mycketviktig roll i skattepolitiken även i dag. Ett färskt exempel ärViard (2003), som analyserar skattereformen i usa 2003, därdubbelbeskattningen avsevärt mildrades. Viard förklarar attutvärderingen av reformen är direkt avhängig av huruvida(eller i vilken utsträckning) ns slutsatser skall antas vara gäl-20. För den svenska policydiskussionen har även neutralitetsslutsatsenfrån ös spelat en mycket viktig roll. Att detta inte har gällt i usa beror delvispå att modellen är illa anpassad för usa. Landet är visserligen öppet förkapitalrörelser, men på grund av den mycket höga produktiviteten i denamerikanska ekonomin står usa ensamt för mellan en fjärdedel och en femtedelav världsproduktionen. Därför är det inte problemfritt att anta att deninternationella världsmarknadsräntan kan antas vara exogen, utan den tordepåverkas av landets skatteregler.40Ägarbeskattningen - inlaga.indd 40 04-06-04 11.41.36


lande (s. 8): »[Under the new view] the dividend tax reliefwould do nothing to boost new investment.« Om ns prediktionerdäremot inte var gällande skulle sänkningen av skatteni stället medföra (s. 8) »a substantial boost to new investment«.Författaren förklarar i slutsatserna att en utvärderingav skatteförslaget är direkt avhängigt (s.12) »on whether thetraditional view or the new view better describes corporateinvestment«, en bedömning som han dock inte anser sigkunna göra. En liknande slutsats återfinns i Sørensen (1995),som angående diskussionen om ns poängterar att »[d]et ärklart viktigt för offentlig politik vilken syn på företagsbeskattningsom är den mer korrekta«. 21Det finns på samma sätt skäl att tro att studier som byggerpå akademiska teorier inom företagsbeskattning har haft ettavgörande inflytande på skattepolitiken i Sverige – se särskiltSödersten (1984), Agell, Englund och Södersten (1995) ochsou 2002:52. I Agell m.fl. (1995), bilaga till sou 1995:104,görs en omfattande analys av det svenska ägarskattesystemetutifrån skatteteoretisk grund. Mycket utrymme ägnas åtdiskussionen om utdelningsskatten, med utgångspunkt frånbåde ns och ös. Slutsatsen i den del av analysen som förts utifrånns, men ej utifrån ös, är att utdelningsskatten är irrelevantför det fångade kapitalet, då »utdelningsskatten är kapitaliseradi företagets börskurser« och vidare att »beskattningenav utdelningsinkomsterna (m m d) [är] utan betydelse dåinvesteringen finansieras med behållna vinstmedel« (s. 97).Dock är det fortfarande fördelaktigt att sänka utdelningsskattenför finansiering som sker genom nyemissioner.I den senare delen av analysen, som utgår från ös, blirslutsatserna ännu starkare: Då Sverige antas vara en liten öp-21. »It is clearly important for public policy which view of the corporationtax is the more correct one.«41Ägarbeskattningen - inlaga.indd 41 04-06-04 11.41.37


pen ekonomi, så är kapitalkostnaden helt internationellt bestämd.Slutsatsen utifrån detta teoretiska ramverk blir att ägarbeskattningensaknar betydelse för de svenska företagenskapitalkostnad (Agell m.fl. 1995). Detta torde även inkluderaförmögenhetsskatten och reavinstskatten utöver utdelningsskattensom diskussionen främst gäller.Utredarna tar upp en av invändningarna mot denna slutsats,nämligen att små och medelstora företag saknar tillgångtill de internationella kapitalmarknaderna. Men de betonarsamtidigt att avkastningen (före skatt) vid de alternativa placeringarnaför svenska ägare av små och medelstora företagges av den utifrån givna internationella kapitalmarknadsräntan.En lägre skatt medför att även denna avkastning stigerefter skatt, vilket torde medföra att avkastningskravet (kapitalkostnaden)på de små svenska företagen stiger i motsvarandemån. »På detta sätt kan den gynnsamma effekten påkapitalkostnaden av en avskaffad utdelningsbeskattning helteller delvis utebli även för mindre och medelstora företag«(Agell m.fl. 1995, s. 102).Detta resonemang förs något mer djupgående i Södersten(1994), vilket är en utvärdering av utdelningsskatten. Dennabygger också på ns och ös, och argumenterar för att dentillfälligt avskaffade utdelningsskatten bör återinföras. I ettsvenskt sammanhang dras följande slutsats (s. 597): »Utdelningsskattenspelar ingen som helst roll för denna [totalamarginella] skattekil och därmed inte heller för företagetsinvesteringskostnader.« Dock anses skatten påverka nyemissioner,i den mån dessa används, och så länge analysen inteförs utifrån ös. När analysen förs utifrån ös är slutsatsen attutdelningsskatten är än mer neutral, då den marginella kapitalkostnadeninte påverkas (s. 599):42Ägarbeskattningen - inlaga.indd 42 04-06-04 11.41.37


Det sannolika långsiktiga resultatet av att aktieutdelningarnaenkelbeskattas är därför förändrad ägarstruktur, med mer avsvenskt hushållsägande, men med oförändrade marknadspriserpå riskkapital.Den svenska forskningen och debatten om företagsbeskattningenhar dominerats av företrädare för ns och ös. En viktigbidragande orsak har varit att en av de internationelltmest framstående forskarna inom dessa teoribildningar, professorJan Södersten, som citerats ovan, är verksam i Sverige.Södersten har tillsammans med andra svenska och nordiskaforskare gjort viktiga bidrag till detta forskningsfält, blandannat genom utvecklingen av den s.k. Nordiska Synen på företagsbeskattning.22 Vidare har ett betydande antal doktoranderi Uppsala tränats inom företagsbeskattningsområdetsamt även skrivit doktorsavhandlingar inom ämnet. Dessadoktorer har sedan i påfallande utsträckning kommit att domineraFinansdepartementets skattepolitiska avdelning (formelltSkatte- och tullavdelningen), och därmed den skatteteoretiskadebatten och i förlängningen den svenska skattepolitiken.Det har på motsvarande sätt saknats en kritisk massa avnationalekonomiska forskare i Sverige med alternativa inriktningaroch utgångspunkter, t.ex. en inriktning där manstuderar finansierings- och ägarstrukturens betydelse för företagsbranschinriktning, tillväxtvilja och riskbenägenhet.Jan Södersten och andra forskare har även aktivt bidragittill den ekonomisk-politiska debatten om företagsbeskatt-22. I korthet bygger denna bl.a. på att hänsyn måste tas till begränsningari företagens agerande framför allt till följd av redovisningsregler, vilketger en förklaring till fenomenet att företag ofta inte fullt utnyttjar sinamöjligheter att reducera sina skattebetalningar (Kanniainen och Södersten1994, 1995).43Ägarbeskattningen - inlaga.indd 43 04-06-04 11.41.37


ningen, dels genom ett stort antal forskningsskrifter och offentligautredningar, dels genom att delta i den allmänna debatten.Exempelvis förklarar Jan Södersten i en intervju iDagens Arbete i februari 1999:Skatten på aktieutdelningar spelar ingen som helst roll för aktiekursenoch därmed inte heller för företagets finansieringskostnader.Det bestäms i stället på den internationella kapitalmarknadSverige är en del av. Att slopa skatten på aktieutdelning gördet inte billigare att investera och det ger inga nya jobb.I den redan refererade artikeln i Skattenytt från1994 formulerasungefär samma sak på följande sätt:Förändringar i aktieägarnas beskattning kan påverka sparandet iallmänhet och aktieägandet i synnerhet, men det har ingen betydelseför investeringarna.En illustration till det inflytande detta fått ges av följande citatfrån ett anförande av dåvarande skatteminister ThomasÖstros i riksdagen: 23Investeringskostnaderna i dag bestäms inte av hur svenska aktieägarebeskattas. De bestäms internationellt. Om vi avskaffardubbelbeskattningen generellt påverkar det alltså inte storföretagensinvesteringskostnader. Det ger inte ökade investeringar,det ger inte ökad sysselsättning. … Jag kan rekommendera Sverigeskanske största auktoritet på området, Jan Södersten, professori nationalekonomi, som har fått med sig stora delar av etablissemangetpå det här området.Det kan svårligen förnekas att de teoretiska slutsatsernainom ns och ös påverkat svensk skattepolitik på ett avgöran-23. Snabbprotokoll 1997/98:121 Anf. 137 Statsrådet Thomas Östros(s).44Ägarbeskattningen - inlaga.indd 44 04-06-04 11.41.37


de sätt. Att neutralitetshypotesen har blivit så viktig i policysammanhangär på ett sätt inte helt överraskande. Det är sedanlänge accepterat att skatter utöver sina omfördelningseffekterockså leder till mer eller mindre stora samhällsekonomiskakostnader. Staten måste jämföra dessa kostnader medvärdet av vad de finansierar, samtidigt som olika skattekällordessutom måste jämföras med varandra med avseende på derassnedvridande effekter (Hansson 1984). Om den teoretiskaslutsatsen att dubbelbeskattning utgör en »gratis« skattekällaaccepteras, är dessa skatter naturligtvis att föredra jämförtmed övriga skattekällor. I så fall är det snarare märkligtvarför skatten på aktieutdelningar inte är mycket högreän dagens nivå. De teoretiska slutsatser om neutralitet somgäller i ns och ös modeller när skatten är 30 procent gällernämligen också när skatten är t.ex. 99 procent.Det är därför viktigt att närmare undersöka hur man kommerfram till dessa slutsatser, vilka antaganden som liggerbakom modellerna och hur starkt stöd slutsatserna har i teorioch empiri.4.5 Genomgång av tidigare undersökningarFrågan om vilken av de två »synerna« inom företagsbeskattningsom bäst förklarar företagens faktiska beteende har naturligtvisstuderats empiriskt. Undersökningarna har framförallt fokuserat på hur finansieringen av nya investeringarsker, dvs. den största stridsfrågan mellan ts och ns. Resultatenger en blandad bild.Poterba och Summers (1985) utnyttjar data från Storbritannien,där ägarbeskattningen har genomgått flera förändringar.De drar utifrån sina empiriska test slutsatsen att tsstämmer bättre överens med företagens beteende, exempelvisgenom att utdelningsskatten och nivån på utdelningen är45Ägarbeskattningen - inlaga.indd 45 04-06-04 11.41.38


negativt korrelerade (i enlighet med ts, men ej förenlig medns). Gentry (1994) använder ett intressant naturligt experimentför att undersöka skatters påverkan på finansieringsochutdelningsval genom att jämföra så kallade Publicly Tra-ded Partnerships ( ptp) inom oljesektorn med vanliga företag.ptp är nämligen befriade från skatter, men liknar i övrigtvanliga företag. Resultatet ger också här stöd för ts, då dessaorganisationer, allt annat lika, tenderar att ge högre utdelningoch ha mindre lånefinansiering än vanliga företag. I Givolym.fl. (1992) visas det att företagens belåningsgrad påverkasav både företagsskatter och individskatter, ett resultatsom står i motsats till vad ns förutser.Zodrow (1991) och Gerardi, Graetz och Rosen (1990)ger en beskrivning av de båda synsättens argumentation ochsammanfattar den empiriska forskningen fram till början av1990-talet. De noterar att resultaten är »blandade«, men attde flesta undersökningar tenderar att stödja ts. McKenzieoch Thomson (1996) gör en grundlig genomgång av ns, tsoch Stiglitz neutralitetssyn. Författarna kommer även härfram till att ts har starkast empiriskt stöd, även om bildeninte är helt entydig. De sammanfattar sina fynd enligt följande:»We tentatively conclude that there is some supportfor the ’traditional’ view that dividend taxes dampen investments.«Samtidigt betonas dock att mer forskning bör genomförasför att kunna dra säkrare slutsatser.Auerbach och Hassett (2002) och Lindhe (2002) stödjer åandra sidan ns. Dessa slutsatser bygger främst på observationenatt mogna företag minskar utdelningarna när de harmöjlighet att genomföra lönsamma investeringar.46Ägarbeskattningen - inlaga.indd 46 04-06-04 11.41.38


4.6 Politiskt motiverade utredningarDet finns även flera exempel på policyinriktade analyser avägarskatters effekter på tillväxt och ekonomisk effektivitet.Med anledning av den schweiziska regeringens planer på enreformerad kapitalbeskattning gjorde Dietz och Keuschnigg(2003) en utvärdering av utdelningsskattens välfärdseffekterutifrån kapitalbeskattningsteori. 24 Författarna kommer framtill att en mildrad dubbelbeskattning potentiellt kan ge storavälfärdsvinster. De nämner särskilt skattens negativa påverkanpå ägarstyrningen, en effekt av den skattemässiga diskrimineringenav finansiering med externt eget kapital. De lyfterockså fram diskrimineringen av små och växande bolag,vilket skapar snedvridningar till förmån för investeringar iden icke-formella sektorn och skapar en ökad risk för ekonomiskinstabilitet till följd av att företagen kommer att ha enhögre skuldsättningsgrad. Listan av argument är i stort settdensamma i den omfattande och ofta citerade undersökningsom genomfördes av us Treasury (1992). Även denna studierekommenderar minskad dubbelbeskattning av företagsvinster,och beräknar icke-försumbara välfärdsvinster av detta.Resultaten i studien var viktiga för den amerikanska skattereformen2003, där utdelnings- och kapitalvinstskatternasänktes kraftigt.Sammanfattningsvis verkar de flesta bedömare vara överensom att företags finansieringsmönster är avsevärt merkomplexa än vad som följer av ts eller ns. Vi är därför bereddaatt instämma i Auerbach och Hassetts (2002) slutsatsatt »the discreteness of the regimes is really just a use-24. Schweiz har utdelningsskatter men i princip ingen kapitalvinstskatt,en kombination som inte helt oväntat gav upphov till svårigheter. År 2001röstade väljarna ned förslaget om att införa kapitalvinstskatt, varefter regeringenlovade att i grunden reformera kapitalbeskattningen, och bland annatkompensera kapitalvinstskatten genom reducerad dubbelbeskattning.47Ägarbeskattningen - inlaga.indd 47 04-06-04 11.41.38


ful simplification«. Detta är dock i sig en hård kritik av denneutralitetshypotes som så ofta framförs i den politiska diskussionenom dubbelbeskattningen, då fullständig neutralitetbygger på ett extremfall där ns alla antaganden är uppfyllda.25 Överhuvudtaget finns det skäl att ifrågasätta relevanseni dessa antaganden, som har spelat så stor roll föratt principiellt motivera de gällande reglerna på företagsbeskattningsområdeti Sverige.25. Situationen kompliceras som påpekats i en öppen ekonomi. Vi återkommertill detta mer utförligt i kapitel 8.48Ägarbeskattningen - inlaga.indd 48 04-06-04 11.41.38


5. Brister i teorin ochi dess policyslutsatserI föregående kapitel kunde vi konstatera att skatteteorinstarkt har betonat icke-neutralitet i den marginella kapitalkostnadensom den främsta (inte sällan enda) måttstockenpå en skatts skadeverkningar. 26 Detta gäller både ts och nssamt även ös. Genom att visa att utdelningsskatten undervissa specifika teoretiska förutsättningar är neutral med avseendepå den marginella kapitalkostnaden menar många avdessa teoriers förespråkare att de därmed har visat att skattensaknar skadliga effekter, eller att de skadliga effekternakan förväntas vara så små att man kan bortse från dem. Menneutralitetsslutsatsen nås inom ramen för begränsade ochinte minst statiska modeller, byggda på i många sammanhangtveksamma antaganden.Många av ns företrädare har också varit medvetna om begränsningarnai de egna statiska modellerna, varför teoriernaofta har utvidgats för att ta hänsyn till komplexiteten iden värld där faktiskt existerande företag bedriver sin verksamhet.Dessa viktiga framsteg inom forskningen tycks dock26. Den metodologi för bedömning av skatters effekter som utvecklatsav bl.a. King och Fullerton (1984) kan användas på ett fruktbart sätt för attutvärdera graden av neutralitet i ett flertal dimensioner: mellan finansieringsformer,mellan olika ägare, mellan olika investeringsobjekt och mellanolika sektorer.49Ägarbeskattningen - inlaga.indd 49 04-06-04 11.41.38


ännu endast ha fått begränsat genomslag i den svenska policydiskussionenoch politikutformningen.Vidare är slutsatsen om neutralitet för den marginella kapitalkostnadenen alltför snäv måttstock för effekterna avskatten. I själva verket är alla förändringar i beteende somdrivs fram av ägarskatter att betrakta som potentiella välfärdsförluster.Det räcker inte att endast undersöka kapitalkostnadenför redan befintligt kapital i exogent givna företagi ett statiskt perspektiv, även andra effekter av skatten påincitament och beteende är potentiellt intressanta. Själva utgångspunktenför varje analys av ägarskatternas effekter börrimligtvis vara att beteendemönster som oavsiktligt (och imånga fall oförutsett) drivs fram av skattesystemets utformninginte är optimala.Vi kommer i detta kapitel att göra en genomgång av utvecklingarinom ns, den dominerande skolbildningen inomteorin för företagsbeskattning. I de utvidgade analyserna tashänsyn till fler beteendeeffekter än i de tidiga modellerna.5.1 Växande företag ochnucleus of the firm-synenSlutsatserna gällande neutralitet är beroende av antagandetatt företaget kan finansiera behovet av eget kapital-delen avinvesteringar med återinvesterade vinstmedel. Ofta är dettadock inte möjligt, t.ex. i nyetablerade och snabbt växandeföretag. Sinn (1991a) utvecklar därför en ny alternativ teoriför att beakta detta problem. Teorin kan ses som en syntes avts och ns; medan utdelningsskatter tillåts höja kapitalkostnadenför de nya växande bolagen antas ns fortfarande gällaför de etablerade bolagen. Sinns nya modell har kallats för nucleusof the firm-synen, då företaget startas med en »kärna« avkapital som är mindre än investeringsbehoven, för att senare50Ägarbeskattningen - inlaga.indd 50 04-06-04 11.41.39


finansiera dessa genom återinvesterade vinster. Dietz (2003)applicerar Sinns teori i en allmän jämviktsmodell av monopolistiskkonkurrens, där nya och äldre företag antas existerasamtidigt. Slutsatsen är att utdelningsskatten medför snedvridningari användningen av både internt och externt kapital.Utdelningsskatten liksom reavinstskatten medför lägrekapitalackumulation, då de leder till mindre benägenhet attstarta nya företag. Utdelningsskatten missgynnar samtidigtsmåföretagen genom att försvåra deras möjligheter att växa.Vi kan också notera att dubbelbeskattningen gör det lönsamtför mogna företag att köpa upp eller att gå sammanmed yngre företag (Boadway och Bruce 1992). Detta bidrartill att minska finansieringsproblemen för de yngre företagen,men i den mån valet av företagens gränser avgörs avskatteeffekter i stället för av realekonomiska hänsyn uppstårnaturligtvis ekonomiska snedvridningar som kan minska deyngre företagens utvecklingskraft.5.2 NyetableringarEtt närbesläktat fenomen är startandet av nya företag. Vi börpåminna oss om att kärnan i »fångat-kapital«-synen är attföretagets kapitalkostnader kommer att vara lika med marknadensför de medel som redan finns inom företaget. Dettaförklarar hur ns-förespråkarna kan dra de slutsatser omneutralitet som de gör, men det är också därför utdelningsskatteni själva verket inte är någon gratislunch. Analysenovan bygger på en statisk syn: Utdelningsskatten är endasten klumpsummeskatt första gången den införs och då baraom införandet inte förutsågs; Alvarez, Kanniainen och Södersten(2000) visar att neutralitetsantagandet inte gäller ominvesterarna förutser en förändring i skattesatsen. För allt ka-51Ägarbeskattningen - inlaga.indd 51 04-06-04 11.41.39


pital som går in i företagssektorn efter det att skatten införtsutgör den självklart en kostnad.Dietz (2003) noterar att ns förutsätter att utdelningsskattenär neutral för redan etablerade företag, men poängteraratt beskattningen »dock har konsekvenser för nyetableringarom framtida skattebetalning förutses av entreprenörer somstår inför det diskreta [antingen-eller] valet att starta en nyverksamhet.« 27 Det finns även belägg för att mindre företagär mer benägna att utnyttja finansiering via nyemissioner(Auerbach och Hassett 2002), vilket gör skatten än merkostsam för dem. Att utdelningsskatten under ns är snedvridandevid nyemissioner tas även upp av Agell, Englund ochSödersten (1995) samt av Södersten (1994).Strängt taget uppstår snedvridningarna och kostnadernaav utdelningsskatter när företaget startas och inte när utdelningenges (Sinn 1991b). I en dynamisk ekonomi startas ochförsvinner företag kontinuerligt, medan de i ns i regel antasexistera exogent. Detta betyder bland annat att det inte förekommernågra individer som fattar beslut huruvida de skallstarta företag eller förbli löntagare. Synsättet är således direktolämpligt att applicera på småföretag och nyetableringar.ns förutsätter inte bara att alla dagens investeringar finansierasgenom återinvesterade vinster, men också att företagförväntar sig att aldrig i framtiden ta in kapital genomnyemission (Zodrow 1991). Edwards och Keen (1984) påpekaratt företags investeringsval i dag påverkas av om de förväntarsig att i framtiden behöva anskaffa kapital genom nyemissioner.ns syn på företag påminner i sammanhanget om uppfattningarhos Galbraith (1956, 1967) och andra anhängare av27. »However, taxation has consequences for new firm creation if futuretax payments are anticipated by new entrepreneurs faced with the discretedecision of starting a venture.«52Ägarbeskattningen - inlaga.indd 52 04-06-04 11.41.39


fordismen; man antar implicit att investeringsmöjligheteroch företagande uppkommer automatiskt så länge företagetbygger upp sitt fysiska kapital. I själva verket har inte alla företagtillgång till samma investeringsmöjligheter, vilket i sigbevisas av att nya företag startas trots de fördelar ägarbeskattningensutformning ger till redan etablerade bolag.5.3 Neutralitet med avseendepå företagsformns modeller tar valet av företagsform som exogent givet ianalysen av utdelningsskattens effekter (Gordon och Mac-Kie-Mason 1991). Men olika företagsformer är föremål förolika skatteregler, så det finns risk för omfattande ekonomiskineffektivitet om valet av företagsform styrs av skattesystemeti stället för av realekonomiska hänsyn. Gordon ochMacKie-Mason (1994) visar empiriskt att tillgångar, beskattningsbaravinster och avdragsgilla förluster skiftar organisatoriskform på grund av skatter, men noterar också att realekonomiskafaktorer såsom transaktionskostnader är viktigareän skatter för att bestämma organisatorisk form. Dettaproblem är möjligen av mindre omfattning i Sverige jämförtmed usa, då skattenivåerna (särskilt efter reformen 1991) ärmer neutrala med avseende på företagsform i Sverige. Å andrasidan finns i usa det s.k. check the box-systemet där fysiskapersoner som är ägare till mindre företag i sin deklarationdirekt kan välja huruvida de vill att näringsinkomstenskall individ- eller bolagsbeskattas (Zackrisson 2004). Även iSverige är dock möjligheterna att påverka skattebördan tillräckligtstora för att antagandet om att företagsformen är exogenkan ifrågasättas, framför allt om vi utvidgar diskussionengenom att inkludera valet av olika exit-strategier.Några exempel i ett svenskt sammanhang är off shore-lös-53Ägarbeskattningen - inlaga.indd 53 04-06-04 11.41.39


ningar (t.ex. en trust på Brittiska Kanalöarna), att bibehållasparandet i företaget för att i slutändan flytta utomlands 28 samtnaturligtvis att hålla hela eller delar av verksamheten i densvarta eller grå sektorn. Likaså är handelsbolag och enskildafirmor skattemässigt gynnade relativt aktiebolag till följd avsystemet med s.k. positiv räntefördelning, vilket gör det möjligtatt bygga upp ett eget kapital i företaget med enkelbeskattadutdelning – se Norrman (2000). Detta gör det ur skattesynpunktoptimalt för fåmansföretagare att bedriva kapitalintensivaverksamheter som handelsbolag eller enskild firmaoch arbetsintensiva verksamheter i aktiebolag. Ur ett privatekonomisktriskperspektiv är detta däremot olämpligt. Dessaskillnader mellan olika företagsformer drivs fram av beskattningenoch saknar således realekonomisk underbyggnad.Det bör påpekas att ovannämnda former av skatte pla nering/skattefusk inte är enbart negativa. I den mån valet inteendast står mellan företagsform, utan mellan skatteundvikandeföretagsform och att inte starta någon ny verksamhet alls,så kan »säkerhetsventilerna« ovan faktiskt gynna ekonomin.Så torde till exempel vara fallet med många arbetskraftsintensivatjänsteföretag som i dag drivs av personer med utländskbakgrund för vilka alternativen till skatteundvikande inte ensär den reguljära arbetsmarknaden utan arbetslöshet och bidragsberoende.Men även om nettoeffekten av skatteflykt förekonomin givet skattenivån i slutändan är en empirisk fråga,så är varje bolagsform som väljs av skatteskäl i stället för av realekonomiskaskäl att betrakta som en förlust för samhället.28. Här finns visserligen en s.k. exit-skatt med en varaktighet på fem år(tidigare tio år). Denna innebär att individen i normalfallet vid en försäljningav företaget skall beskattas enligt svenska reavinstregler om företagetsäljs inom fem år efter utflyttningen. Dock torde kontrollproblemen i dettafall vara stora. Det är också oklart om en exit-skatt är förenlig med eu:sregler för fri rörlighet inom unionen.54Ägarbeskattningen - inlaga.indd 54 04-06-04 11.41.40


5.4 Marginell eller genomsnittlig kostnadI litteraturen antas i regel att investeringsbeslutet är marginellt.Det antas därför också att skatter som belastar den s.k.inframarginella investeringen (dvs. i praktiken påverkar genomsnittet,men inte marginalen) är neutrala, men ändå kanta in avsevärda intäkter. Detta resonemang förklaras t.ex. avSinn (1991a, s. 26): »I stället är den så kallade ’Nya Synen’att … endast skatter på reavinster spelar roll. Belastningen avdubbelbeskattningen av utdelningar ligger framförallt på detinframarginella investeringsprojektet och anses inte påverkaden marginella kapitalkostnaden.« 29Devereux och Griffith (2003) undersöker i stället skatterseffekt på investeringar när företag står för ett diskret val mellantvå ömsesidigt uteslutande alternativ. 30 De visar att det isjälva verket är den genomsnittliga skattenivån som bestämmervalet. Mer generellt gäller att de marginella skatternagivet varje diskret beslut påverkar storleken på kapitalstockenpå varje gjord investering eller startat företag, medan detvid själva beslutet att investera/starta ny verksamhet ellerinte är den genomsnittliga skattenivån som är relevant (Devereux2003a). Det finns även empiriskt stöd för detta, exempelvisundersöker Devereux och Griffith (1998) skatter-29. »By way of contrast, the so called ‘new view’ (which, in fact, is nolonger so new) is that only the double burden on retained earnings matters.The burden of the double taxation of dividends is seen to fall largelyon inframarginal investment projects and is believed to have no effect onthe cost of capital at the margin.«30. En parallell finns i frågan huruvida företagens lokalisering av vissaverksamheter, t.ex. huvudkontoret, påverkas av den genomsnittliga skattebelastningenpå arbete. Braunerhjelm m.fl. (2004) finner i sina omfattandeintervju- och enkätstudier att personliga skatter påverkar lokaliseringen avmultinationella företags huvudkontor. De redovisar också beräkningar därskillnaden i skatten på arbetsinkomster leder till en ökning av den disponiblainkomsten med närmare 100 procent för en »representativ« företagsledaresom flyttar från Sverige till London.55Ägarbeskattningen - inlaga.indd 55 04-06-04 11.41.40


nas effekt på amerikanska företags val mellan att starta verksamheti Europa eller usa. Slutsatsen är att skattenivån spelarstor roll för lokaliseringsbeslutet, samt att det är genomsnittligaskatter och inte marginalskatter som avgör. Motsvarandeval för en entreprenör är än mer fundamentalt, dådet i stället handlar om huruvida denne skall (för)bli löntagareeller starta ett företag. Rimligtvis gäller sambandet ovan iminst lika stor utsträckning för dessa entreprenörer, som haravsevärt mindre möjlighet än multinationella företag att flyttavinster för att undvika skatt.Devereux och Griffith (2003) vill göra gällande att den effektivagenomsnittliga skattesatsen (eatr) är mer relevant änden effektiva marginella skattesatsen (emtr), som är standardinom skatteteorin, när företag förväntas erhålla ekonomiskavinster utöver kapitalets standardersättning (ekonomiskränta) på projekt. Författarna betonar särskilt att »tillskillnad från emtr är inte eatr oberoende av skattesatsen påutdelningar från en investering som finansierats med återinvesteradevinstmedel«. 31En viktig parallell till detta finns i litteraturen om arbetsutbudoch analysen av beslut på den intensiva respektive extensivamarginalen. 32 Insikten sprider sig i dag alltmer omatt det mest intressanta när det gäller arbetsutbudet kanskeinte är beslutet huruvida den som redan arbetar skall arbetalite mer utan huruvida det överhuvudtaget är meningsfullt31. »In contrast to the emtr, the eatr is not independent of the tax rateof dividends for an investment financed by retained earnings.«32. Med den intensiva marginalen avses exempelvis beslutet huruvida enindivid skall göra en smärre justering av sin arbetstid eller sin konsumtionav en viss vara till följd av en mindre justering i reallönen efter skatt ellerpriset på varan i fråga. Den extensiva marginalen handlar om beslutet huruvidaen individ överhuvudtaget skall välja att arbeta eller konsumera enviss vara. Vad gäller arbete står då, särskilt i en modern välfärdsstat, valetofta mellan att arbeta heltid eller att inte arbeta alls genom att i stället verkaför att t.ex. få förtidspension, avtalspension eller studera.56Ägarbeskattningen - inlaga.indd 56 04-06-04 11.41.40


att välja att arbeta (Meyer 2002). Parallellen till beslutet huruvidaen individ överhuvudtaget skall starta ett företag elleri stället välja att vara löntagare är uppenbar.5.5 Effekten på riskkapitalförsörjningenAv särskilt stor betydelse för de mindre företagens tillväxtmöjligheterär utbudet av en speciell form av riskkapital, internationelltbenämnt venture capital (vc). Detta utmärksav att det investeras i onoterade bolag och att kapitalägarenmedverkar aktivt i verksamheten genom att tillföra företagsledningskompetens,marknadskunnande, nätverkskontakterosv. Det finns belägg för att insatser av s.k. affärsänglaroch venture capital-bolag är av utomordentligt stor betydelseför att t.ex. nya teknologibaserade företag skall kunnalyckas (Lindström och Olofsson 1998). Riskkapitalföretagmissgynnas skattemässigt i bland annat Sverige genom attavkastningen trippelbeskattas (28 procent både i företagetoch riskkapitalbolaget och 30 procent på ägarnivån). I normalfallethar nu detta minskats till dubbelbeskattning frånoch med 2003, förutsatt att riskkapitalbolaget har minst 10procent av kapital eller röster i bolaget. Till följd av fåmansbolagsreglernai Sverige finns också den helt kontraproduktivaeffekten där en riskkapitalist som tar aktiv del i företagetsskötsel beskattas mycket hårdare än den passive finansiären(Henrekson och Rosenberg 2001).Keuschnigg och Nielsen (2003) gör en explicit analys aveffekten av ägarskatter (specifikt reavinstskatten) på »intelligent«kapital. Det speciella med riskkapitalister är att de intebara tillhandahåller kapital, utan även kunnande. Detta förmed sig ett dubbelt moral hazard-problem, i det att både entreprenörenoch riskkapitalisten får incitament att anstränga57Ägarbeskattningen - inlaga.indd 57 04-06-04 11.41.40


sig för lite. 33 Slutsatsen är att det finns starka skäl att tro attbeskattningen för med sig betydande välfärdsförluster, genomatt både bestraffa ansträngning från entreprenörenssida och aktivt stöd från riskkapitalisten.Forskningen tyder på att riskkapitalist-uppbackade företagi usa klarar sig bättre än andra företag (Hellman och Puri2000, 2002; Kortum och Lerner 2000). I Europa verkar dockinte detta gälla; det finns få belägg för att företag som är uppbackadeav riskkapitalister växer snabbare eller klarar sig bättreän andra företag (Botazzi och Da Rin 2002). Detta mönsterantyder att skillnaden mellan usa och Europa inte endastär kvantitativ – investeringar av riskkapitalister motsvarar ca 1procent av bnp i usa, jämfört med 0,4 procent i Europa – utanäven kvalitativ. De gynnsammare skattereglerna för riskkapitalisteri usa (Zackrisson2004) är troligen en bidragande faktortill detta (Henrekson och Rosenberg 2001).5.6 Sparande och investeringarEtt annat exempel på att ns slutsatser används oförsiktigt idebatten är effekten av utdelningsskatterna på det totala sparandet.I skattemodellerna tas sparandet och räntenivån generelltför givna. Man bortser således ifrån potentiella effekterav skatter på utbudet av kapital. Vidare tar teorierna endasthänsyn till den relativa och ej den absoluta avkastningen.Således antas det att företagen även med negativ real avkastningkommer att ha tillgång till samma mängd kapital,33. Begreppet moral hazardhar sitt ursprung i försäkringsteorin där ter-men betecknar det faktum att i och med att människor försäkrar sig moten viss skada blir deras intresse av att undvika skadan mindre. Härigenomökar riskexponeringen och således också skadefrekvensen. Ett klassiskt exempelär att om det blir möjligt att försäkra cyklar mot stöld så kommer antaletstulna cyklar att öka, eftersom det inte längre är rationellt för cyklarnasägare att vidta lika omfattande försiktighetsåtgärder som tidigare.58Ägarbeskattningen - inlaga.indd 58 04-06-04 11.41.41


så länge också andra skatter är tillräckligt höga! Låt oss exempelvisanta att skatten på nominella ränteinkomster är 99procent, medan den är 98 procent på utdelade vinster. Enligtdessa skattemodeller ger ett sådant skattesystem kraftfullaincitament till aktieinvesteringar, eftersom nettobehållningenär dubbelt så hög som på motsvarande inkomst vidinvestering i obligationer. 34 I tabell A2 i Appendix finns enjämförelse av förmögenhetskattereglerna i olika länder.Aktier torde utgöra en tillräckligt stor del av kapitalstockenoch vara tillräckligt differentierade från andra sparandeformerför att dessas avkastning (både den relativa och absoluta)skall påverka individens totala sparande. Detta bevisasbland annat indirekt av att privatpersoner som är föremål förutdelningsskatten fortfarande håller aktier i sina portföljer,trots skattenackdelarna.Även om vi helt skulle bortse från kapitalskatters effekterpå investeringarna så kommer dessa skatter därmed attmedföra stora välfärdsförluster genom att individens intertemporalaval snedvrids (se t.ex. Bradford 1980, Summers1982 samt Boadway och Wildasin 1994). Detta är desto viktigarei en situation där medborgarna troligen kommer att taett större ansvar för sin egen försörjning efter avslutad karriär.Ägarskattens negativa effekter på sparandet brukar sällanuppmärksammas i de policydiskussioner som bygger på skatteteoriernasslutsatser.Förutom de direkta effekterna på sparandet finns det indirektaeffekter genom den väldokumenterade interaktion somfinns mellan privat förmögenhetsbildning och möjligheterna34. Läsaren bör här notera den använda terminologin. Att bygga upp ettföretag ses inte i första hand som en konkret verksamhet där en entreprenörpå basis av en affärsidé långsiktigt utvecklar en framgångsrik organisationsom bygger på en kommersiell logik, utan som en fråga om att passivtplacera ett utifrån givet sparande i onoterat bolagskapital.59Ägarbeskattningen - inlaga.indd 59 04-06-04 11.41.41


till produktiv verksamhet. Företag är beroende av en tillräckligbas av eget kapital vid etablering, men också för att kunnaexpandera (Evans och Jovanovic 1989; Blanchflower och Oswald1998). Det finns omfattande vetenskapligt stöd för atten individs privata förmögenhetsställning har betydelse förmöjligheten både att bli företagare och för att kunna expanderaen redan existerande verksamhet. Sannolikheten för attbli egenföretagare ökar bland dem som erhåller ett arv elleren lotterivinst (Lindh och Ohlsson 1996), och det har visatsatt mottagandet av arv har en statistiskt signifikant effekt påsåväl sannolikheten att förbli egenföretagare som på företagetstillväxt (Holtz-Eakin, Joulfaian och Rosen 1994). 35Hur stor del av finansieringen som utgörs av eget kapitalrespektive skulder beror bland annat på transaktionskostnadernaför extern finansiering. Små och nystartade företag lideri större utsträckning av detta problem, då de externa finansiärernasmöjlighet att bedöma dem (samt utrymmet föreventuell signalering från företagarens sida) är avsevärt mindreän för redan etablerade storföretag (Blanchflower och Oswald1998). En potentiell företagare måste därför själv kunnastå för stora delar av finansieringen av sin affärsidé, särskilti början. Beskattningen av privat förmögenhetsbildning,där ägarbeskattningen naturligtvis ingår, drabbar därmed desmå nystartade företagen oproportionerligt mycket och skaparett ytterligare handikapp för entreprenörskap.Gentry och Hubbard (2000) finner mycket riktigt att amerikanskaentreprenörers sparande och förmögenheter skiljersig markant från andra hushålls, framför allt på grundav höga kostnader för extern finansiering. Småföretagarhushållethar högt sparande, men har en portfölj som är långtmindre diversifierad än genomsnittet. Slutsatsen av under-35. Blanchflower (2004) ger en omfattande översikt av denna litteratur.60Ägarbeskattningen - inlaga.indd 60 04-06-04 11.41.41


sökningen är slående, entreprenörens sparande- och investeringsvalär tätt sammankopplade och kan inte analyserasoberoende av varandra.61Ägarbeskattningen - inlaga.indd 61 04-06-04 11.41.41


6. Entreprenörskapoch ägarskatterDet finns starka skäl att tro att entreprenörskap, dvs. individersoch företags förmåga och drivkrafter att upptäcka, prövaoch kommersialisera nya möjligheter, är av utomordentligtstor betydelse för ett lands ekonomiska utveckling. Enrimlig hypotes är att ett produktivt entreprenörskap är avgörandeför att de mest lovande affärsidéerna skall nå sin fullapotential i form av snabbt växande företag. De entreprenöriellasmåföretagen har därför en viktig roll i en dynamiskekonomi, en roll som sannolikt har ökat i den moderna kunskaps-och tjänsteekonomin. Det är därför intressant att undersökahur ägarbeskattningen påverkar denna produktionsfaktor.Stimulerar skattesystemet utbudet av entreprenörskap?Minst lika viktig är frågan huruvida det ges incitamentatt kanalisera befintligt entreprenörskap till de mest produktivaområdena.6.1 Entreprenörskap som produktionsfaktorSom redan påpekats är det svenska skattesystemets definitionerav olika inkomstslag inte nödvändigtvis i överensstämmelsemed ekonomiskt motiverade inkomstslag. Det tas hellerinte någon hänsyn till detta i de teoretiska modeller somanvänds som stöd för neutralitetshypotesen, där den relevantaproduktionsfaktorn är (passivt investerat) portföljka-62Ägarbeskattningen - inlaga.indd 62 04-06-04 11.41.42


pital. De antaganden som gäller för detta beskattningsobjektskiljer sig markant från beskattningen av den avkastning somentreprenöriell verksamhet genererar.Ett ytterligare argument för att behandla entreprenörskapsom en separat produktionsfaktor är att vi empiriskt observeraratt entreprenörer verkar bete sig annorlunda än löntagare,bland annat genom att de är mycket känsligare för ekonomiskaincitament. Nyare forskning visar att entreprenörensinkomstskatter har negativa effekter på entreprenörensinvesteringar i fysiskt kapital, på företagets tillväxt, på entreprenörenseget arbetsutbud i företaget och för viljan att anställa(Carrol m.fl. 2000a, 2000b, 2001; Rosen 2003). Högainkomstskatter minskar också sannolikheten för att enskildapersoner startar företag och blir självanställda (Gentry ochHubbard 2001; Fölster 2002). Resultaten tycks bekräfta attdet inte rör sig om exakt samma produktionsfaktor som lönearbete,samt att utbudet på entreprenöriell verksamhet äravsevärt känsligare för skattenivån. För Sverige finner Raganoch Ljunge (2004) att sänkningarna av marginalskatterna efterskattereformen påverkade småföretagarnas beteende betydligtmer än löntagarnas.Asimakopulos och Burbidge (1975) påpekade redan för 30år sedan i sin diskussion av beskattningens effekter på investeringsvalatt det är av betydelse för analysen huruvida modellengör en åtskillnad mellan entreprenörsinkomster ochinkomster av kapital. I modeller med explicita entreprenörerbör vinsten utöver marknadens kapitalkostnad ses somavkastning på entreprenöriell verksamhet. Därmed är denkonceptuellt skiljd från den riskjusterade marknadsräntanför passiva investerare. Asimakopulos och Burbidge anmärkermed avseende på Stiglitz (1973) artikel om skatteneutralitetvid lånefinansierade investeringar:63Ägarbeskattningen - inlaga.indd 63 04-06-04 11.41.42


För att en viss investeringspolicy skall vara optimal i hans modell,krävs inte bara att kapitalets marginalproduktivitet är likamed räntan, utan den totala avkastningen för den entreprenörsom följer en sådan policy måste vara åtminstone lika hög somhan [eller hon] skulle erhålla om han [eller hon] i stället flyttadeöver sin verksamhet till någon annan sektor. Införandet av envinstskatt i en sektor kommer att påverka vad entreprenören fårför avkastning i den sektorn, även i det fall kapitalets marginalproduktivitetförblir lika med räntan i alla sektorer. 36Detta har mycket viktiga implikationer för skattepolitikenoch för neutralitetsantagandets relevans. Även om ägarskatterskulle vara neutrala med avseende på kapitalet i ett företagbehöver de inte vara det för allokeringen av entreprenörielltalang (Murphy, Shleifer och Vishny 1991; Baumol1990) i ekonomin. Genom att minska avkastningen på företagsamhetoch nyskapande i den formella sektorn kommertalangen att ledas bort från företagsamhet (där nyttan är somhögst) och in i annan verksamhet. I stället kommer mångaatt ägna sig åt t.ex. entreprenörskap i den svarta sektorn, attbli vanliga löntagare, att flytta utomlands eller att helt ellerdelvis lämna arbetsmarknaden. Notera att de tre sista alternativenleder till mindre företagsamhet i samhället, medandet första alternativet troligen leder till mindre positiv företagsamhet.36. »For a particular investment policy to be optimal in his model, notonly must the marginal product of capital be equal to the rate of interest,but the total return to the entrepreneur pursuing that policy must be atleast as great as that which he [or she] would earn if he [or she] transferredhis [or her] activity to some other sector. The imposition of a profit tax onone sector will affect the earnings of the entrepreneur in that sector eventhough the marginal product of capital remains equal to the rate of interestin all sectors.«64Ägarbeskattningen - inlaga.indd 64 04-06-04 11.41.42


6.2 Snedvridningar i inriktningenpå entreprenörskapetDen neutralitetsslutsats som nås i ns bygger på att aktieägareninte kan slippa utdelningsskatterna genom att pengarnastannar kvar i företaget, till slut måste skatten ändå betalas.Detta underskattar dock investerarens möjligheter tillatt ändra sitt beteende, inte minst för entreprenörer med direktägande. Viktigast av allt är kanske att begrunda riskenatt investeringen överhuvudtaget inte görs. Individens beslutatt förverkliga sin idé eller inte bör inte främst ses sominvestering av portföljkapital, utan av den speciella form avhumankapital som utgörs av entreprenöriell förmåga. Valetsom görs är, som påpekats, ofta definitivt och inte marginellttill sin natur.Att starta ett företag kräver många »antingen-eller« (diskreta)beslut, där det första av dessa ofta är att ge upp sittvanliga jobb och riskera sina besparingar för att fullfölja enviss affärsidé. Beslutet påverkas naturligtvis också av dendramatiska ökning av risken som sker då trygghetssystemeni Sverige i praktiken är kopplade till anställning. Här kan endirekt parallell göras till analysen ovan angående ett företagslokaliseringsbeslut, vilket främst förefaller styras av den genomsnittligaoch inte av den marginella skattebelastningen(Devereux 2003a). 37Högre ägarskatter påverkar samtidigt inte bara mängdenentreprenörskap, utan även inriktningen på detsamma.37. Visserligen är det möjligt även för egenföretagare att få arbetslöshetsersättning,men för att a-kassa skall utgå krävs att verksamheten harupphört. Ersättningen till företagaren beräknas dessutom på ett genomsnittav företagarens inkomst de tre senaste åren före arbetslösheten ocheftersom de flesta företagare minskar sitt eget uttag ur verksamheten i taktmed att den går sämre, leder reglerna genom sin konstruktion till begränsadersättning från försäkringen.65Ägarbeskattningen - inlaga.indd 65 04-06-04 11.41.42


Egenföretagande skapar möjligheter till undvikande av skattergenom undanhållande av skattepliktiga intäkter samt privatkonsumtion på företagets bekostnad. Företagare är naturligtvisinte endast motiverade av materiella vinster. Ettviktigt exempel på andra motiv är kontrollvärdet i företaget(Söderström m.fl. 2003). Kontrollvärdet kan i sin tur tamånga former: att ha ett eget privat imperium (Schumpeter1934), att styra över kassaflödet och belasta bolaget medkostnader för privat konsumtion eller låta delar av verksamhetengå vid sidan av bokföringen.I rader av företagsekonomiska studier har det dokumenteratsatt svenska företagare har starka preferenser för kontrollframför tillväxt. I mindre företag finns ett mycket tydligtmönster: för att prioritera tillväxt vill inte entreprenörenförlora kontrollen till externa finansiärer eller andra intressenter(Davidsson 1989; Wiklund, Davidsson och Delmar2003; Saemundsson 1999). Detta är en naturlig anpassningtill det allmänt ogynnsamma företagarklimat som kan sägasha präglat Sverige under senare decennier. En slående empiriskillustration till de svaga incitamenten för nya företag attväxa fram är att inte ett enda av Sveriges 50 största företag år2000 grundats efter 1970 – se figur 1.En oundviklig effekt av utdelningsskatter är att kontrollvärdetoch andra former av »konsumtion« subventioneras, ijämförelse med att maximera företagets lönsamhet (Cullenoch Gordon 2002). Här är det viktigt att påpeka att vi inteargumenterar för att icke monetär konsumtion i företaget isig är »fel«. Det är i själva verket osannolikt att företagarensenda mål med företaget skulle vara att tjäna pengar, precis påsamma sätt som lönearbete ger mer tillfredsställelse utöverpengarna i lönekuvertet (Burke, FitzRoy och Nolan 2002).Möjligheten att tjäna mycket pengar behöver i sig inte varaavgörande för beslutet att starta ett företag eller att investe-66Ägarbeskattningen - inlaga.indd 66 04-06-04 11.41.42


Företagen är själva medvetna om att företaget skulle presterabättre om delar av kontrollen överfördes till utomstående.Emellertid förefaller det som att avkastningen i termer av tillfigur1. Etableringstidpunkt för Sveriges 50största privata företag år 2000 (omsättning).Antal161514121086610118420–1870 1871–1890 1891–1913 1914–1945 1946–1969 1970–20000Källa: Nutek & Almi (2001).ra i det. Det kan också handla om vilka möjligheter det finnsatt förverkliga en idé eller vision. Finansiella resurser är docken förutsättning för att kunna utveckla en idé. Höga skatterpå sparande, arbete, företagsvinster och reavinster gör att deresurser som står till förfogande för att bygga upp ett framgångsriktföretag blir avsevärt mindre. I den mån avvägningenstyrs av skattesystemets utformning bör grundhypotesenvara att detta medför en snedvridning.Cressy och Olofsson (1996) studerar företag med 5–199anställda och finner en stark ovilja att ta in externt ägarkapitaläven när detta ökar tillväxtmöjligheterna kraftigt. Skäletär ovilja att dela med sig av kontrollen över företaget. Författarnakonkluderar (s. 63):67Ägarbeskattningen - inlaga.indd 67 04-06-04 11.41.43


växt, vinst och överlevnad inte är tillräckligt stor för att säkerställaatt den välbehövliga överföringen av ägandet sker. 38I en uppföljningsstudie finner Berggren, Lindström ochOlofsson (2000) samma mönster.De preferenser för kontroll framför tillväxt som framkommerur dessa och andra studier är vad vi kan förvänta oss ien institutionell miljö där det är riskfyllt att växa och därdet privata kontrollvärdet höjs på grund av höga ägarskatter.Det finns många indikationer på att en sådan »kontrollkultur«skadar tillväxten och den ekonomiska dynamiken i företagssektorn.I usa har det visat sig att riskkapitalister spelaren viktig roll genom att köpa upp företaget från grundarenoch driva det vidare mot större storlek (Gompers och Lerner2001). Om den svenske entreprenören i stället tenderar atthålla fast vid sitt företag under hela sin entreprenöriella karriärblir det många företag som inte når sin potential. Dettapekar på att höga ägarskatter också skapar ett problem medefterfrågan på riskkapital. Det är det vi ser i Sverige i dag –det existerande utbudet av riskkapital har ofta svårt att hittaföretag att investera i.*Vi har i detta kapitel kunnat notera att det finns starka principiellaskäl att förvänta sig att ett system där avkastningenpå vad som egentligen är entreprenörsinsatser skattemässigtbehandlas som arbetsinkomster, leder till negativa effekterbåde på det totala utbudet av och inriktningen på entrepre-38. »The firms themselves are aware that relinquishing some controlwould improve performance. However, it seems that the returns in growth,profits and survival are not sufficient to ensure that the needed transfer ofshares takes place.«68Ägarbeskattningen - inlaga.indd 68 04-06-04 11.41.43


nörsinsatser i ekonomin. Dels kan vi förvänta oss mindre entreprenörsaktiviteti ekonomin som helhet, dels ökar riskenatt entreprenörsansträngningarna kanaliseras till verksamhetermed lägre samhällsekonomiskt värde. Den senare effektenuppstår genom att entreprenören väljer att göra andraprioriteringar än de som skulle ha maximerat sannolikhetenatt företaget och/eller affärsidén når sin fulla potential.69Ägarbeskattningen - inlaga.indd 69 04-06-04 11.41.43


7. Skattesystemetoch det aktiva ägandetEn ägare som själv styr företaget kan förväntas fatta beslutsom maximerar dennes nytta (Jensen och Meckling 1976).Detta behöver inte endast bestå av finansiell avkastning, utankan även inkludera icke-pekuniär avkastning (personlig frihet,relationer med anställda, att bedriva välgörenhet genomföretaget, vackra lokaler, upphandling från vänner osv.).Samtidigt bär många av de aktiviteter som är nödvändiga förframgångsrikt företagande med sig kostnader för dem somskall utföra dem, exempelvis att arbeta hårt, att aktivt sökaefter nya affärsmöjligheter, att ta risker och inte minst attfatta svåra och obekväma beslut. Om ägaren och företagarenär samma person kommer både kostnaderna och fördelarnaatt tillfalla denne, och vi kan förutsätta att företagareni varje enskilt fall personligen gör en så bra sammanvägningav dessa som möjligt.Så är däremot inte fallet då ägandet är skilt från den dagligaledningen av företaget. Ledningens incitament att takostsamma beslut försvagas då ledningen bär kostnaden fördessa medan avkastningen tillfaller ägarna. På samma sättfinns det starka incitament att »konsumera« på jobbet; nyttantillfaller chefen medan ägaren bär kostnaden. Det klassiskaägarstyrningsproblemet inom de stora aktiebolagenhar sin grund i kombinationen av den grundläggande konfliktsom finns mellan ägare och ledningen (principal–agent),70Ägarbeskattningen - inlaga.indd 70 04-06-04 11.41.43


där den förra inte helt kan styra över ledningens förvaltningav företaget på grund av informationsasymmetrier (se faktasammanställningeni avsnitt 2.1).Ägarstyrningsproblemet illustreras tydligt av de mångaföretagsskandalerna under senare år. Även om direkta fall avmissbruk från ledningens sida är spektakulära finns det troligenmer subtila, men också mer utbredda, problem till följdav svag ägarkontroll. Det torde därför inte vara kontroversielltatt hävda att ett effektivt ägande av företag är betydelsefulltför näringslivets lönsamhet och för samhällsekonominsutveckling.Vi skall i detta kapitel visa hur ett företagsbeskattningssystemsom inte behandlar alla ägarkategorier och finansieringsformerlika kan ge upphov till skadliga effekter, till följdav den ägarstyrningsproblematik skattesystemet tycks bortseifrån.7.1 Ägarstyrning inom skatteteoriDe portföljmodeller som ns analys utgår ifrån är bäst lämpadeför situationer med passivt ägande och tenderar att bortseifrån de ägarstyrningsproblem som finns inom företaget. Ettundantag är Kanniainen och Södersten (1994) som genomatt ta hänsyn till agency-problem och kontrollkostnader förklararvarför företag inte alltid maximalt utnyttjar de möjligheterde har att skjuta upp sina skatter, trots att detta är detsammasom att erhålla ett räntefritt lån. 39 Banklån ger aktieägarnamöjligheten att dela kostnaderna för övervakning av39. McGee (1998) inkluderar en agentkostnadsvariabel i sin detaljerademodell för effekter av företagsbeskattning, där fokus dock är på reavinstskatten.Med avseende på konflikten mellan skulder och eget kapital noterarhan dock att ägarskatter ur ett agentkostnadsperspektiv tenderar attsnedvrida den optimala finansieringsstrukturen.71Ägarbeskattningen - inlaga.indd 71 04-06-04 11.41.44


ledningen med banken, vilket skulder till staten förstås integör. Om fördelarna av detta är minst lika stora som den nominellaräntan kan det löna sig för aktieägarna att ersättaräntefria skatteskulder med banklån. 40 Kanniainen och Södersten(1994) har dock inte med eget kapital i sin modell.Detta innebär att de överhuvudtaget inte tar upp den mestrelevanta frågeställningen, nämligen huruvida kapitalägarnaeller långivarna är bäst lämpade att utöva erforderlig kontrollöver företagsledningen.Därmed inte sagt att skulder är oanvändbara som instrumentför att reducera kostnaderna för ägarkontroll. Jensen(1986) visar att de utgör ett instrument för att förbinda företagsledningenatt dela ut det framtida kassaflödet (i just detsammanhanget torde det inte finnas några skillnader mellanlån från finansiella institutioner, obligationer eller skatteskulder).Skulder är dock endast ett i bästa fall imperfektsubstitut till eget kapital när det gäller incitament till övervakningav ledningen. Detta beror förstås på att eget kapitalersätts residuellt, medan ersättning till lånat kapital måstebetalas oavsett hur det går för företaget. Banken förloraregentligen bara vid dålig skötsel av företaget när detta ledertill konkurs eller ackord, medan ägaren alltid drabbasfullt ut.Det finns ofta även en intressekonflikt mellan långivareoch ägare med avseende på företagets investeringsbeteende.Eftersom långivare ersätts så länge företaget inte är konkurshotattenderar de att föredra säkrare investeringar ävenom dessa ger låg avkastning. För ägarna i mycket skuldsattaaktiebolag kan det däremot vara rationellt att kraftigt ökarisknivån, då de i så hög grad äventyrar andras pengar. På40. Eventuellt minus kostnaderna för skatteplanering, i den mån dettaför med sig större kostnader.72Ägarbeskattningen - inlaga.indd 72 04-06-04 11.41.44


grund av kombinationen av informationsasymmetrier ochkostsamma kontrakt uppstår återigen avsevärda moral hazard-kostnader.Detta är för övrigt ett av de viktigaste skälentill att företag inte helt finansieras genom skulder. Det skattemässigagynnandet av skuldfinansiering höjer belåningsgradenoch torde förvärra dessa kostnader.Samtidigt pekar Kanniainen och Södersten (1994) på enintressant aspekt av olika incitament för ägarövervakningsom finns mellan olika finansieringsformer (i deras fall olikaskuldformer). Det är svårförståeligt att företrädarna för nsinte på motsvarande sätt undersöker de alltför svaga incitamentenför övervakning och aktivt ägande som finns i företageti stort. Att undersöka incitamentsskillnader mellan kapitalägareoch borgenärer är t.ex. en mer fundamental frågaän incitamentsskillnader mellan olika typer av borgenärer.7.2 Maktförskjutning från ägare till ledningEn viktig kontrollkraft på företagsledningen utgörs av riskenför så kallade »fientliga« uppköp, 41 där företag köps upp avexterna parter mot ledningens vilja. Då ett misskött företagär mer värt i händerna på kompetenta ägare är dessa bereddaatt betala mer för företaget om de får ägarkontroll. På såsätt har ledningen större incitament att följa ägarnas intresseäven om ägarna inte förmår agera tillräckligt kraftfullt (självahotet om att bli utbytt är här minst lika viktigt som det faktiskaövertagandet). Ägarskatter är inte neutrala i ett sådantsammanhang, eftersom de skjuter in en kil mellan bra ochdåligt ägande. De värden som den nya ledningen kan skapa41. Framför allt i den anglosaxiska ägarmodellen, som Sverige enligt flerabedömare mer och mer är på väg emot i takt med att en allt större andelav näringslivet blir utlandsägd, se Henrekson och Jakobsson (2004).73Ägarbeskattningen - inlaga.indd 73 04-06-04 11.41.44


inom företaget kommer nämligen att vara föremål för ägarbeskattning.Ett byte av ledningen blir därför mindre attraktivt,inte minst då fientliga uppköp brukar kräva en betydandeöverkurs även utan skatter på aktieutdelning.Naturligtvis mildras många av dessa effekter av företagensmöjligheter till skatteplanering. Private equity-företagorganiseras som skattetransparenta kommanditbolag och finansierasav amerikanska pensionsfonder, riskkapitalister registrerarföretaget på Kanalöarna etc. Som alltid finns ocksåstora kostnader för skatteplanering (vilket inte minst bevisasav att staten faktiskt får in skattepengar). Det är knappastsamhällsekonomiskt effektivt att stora delar av de svenskaföretagsledarnas, juristernas och entreprenörernas tid ochmentala kraft går åt till undvikande av skatter, eller att viktigabeslut om finansiering eller lokalisering drivs av skattemässigaöverväganden i stället för av realekonomiska faktorer.Kanske lika illa är att möjligheterna och benägenhetentill skatteplanering är ojämnt fördelade i samhället, där privatpersoneroch många småföretagare tenderar att missgynnas.Dessa grupper frestas i stället till oärlighet och fusk, varslönsamhet ökar av den höga beskattningen och skatte- ochregelsystemens komplexitet.Ett mer generellt problem är den effekt utdelningsskattenkan ha på ledningens beteende med avseende på så kallatimperiebyggande. Företagsledningens makt, status och ersättningtenderar att vara knutna till företagets storlek. Detär därför ett välbekant problem att ledningen ogärna släpperut kapital ur »sitt« företag, även om alternativvärdet förägarna är större utanför företaget. Skatterna minskar kapitaletsvärde för ägarna och reducerar (de redan svaga) incitamentenatt kontrollera att ledningen inte återinvesterar förmycket i det egna bolaget. Man kan utrycka det som att riskenför missbruk av statens 30-procentiga »andel« i företa-74Ägarbeskattningen - inlaga.indd 74 04-06-04 11.41.44


get är mycket större, då skattemyndigheten har ännu mindremöjlighet att kontrollera ledningens beteende än ägarna.Det är ett välkänt faktum att utdelning tenderar att betalasi en jämn ström, trots uppenbara transaktions- och skattekostnader.Det är heller inte helt ovanligt att företag iblandtill och med gör en nyemission samtidigt som de fortsätteratt ge utdelning (Fama och Babiak 1968; Brav m.fl. 2003).Detta stämmer naturligtvis illa överens med de teorier somfrämst betonar beskattningens effekter på företagens finansieringsbeteende.Men det finns potentiella förklaringar tillfenomenet: Givet att det finns intressekonflikter och informationsasymmetriermellan ledning och ägare kan företagetskapitalkostnader påverkas av utdelningsnivån. Genomatt dela ut en stor del av kassaflödet förbinder sig ledningenatt inte missbruka kapitalet (Easterbrook 1984; Jensen 1986).I dessa situationer kan utdelning samtidigt fungera som ensignaleringsmetod (Miller och Rock 1985; John och Williams1985). Företagets insiderskan härigenom på ett trovär-digt sätt visa sin styrka genom utdelningar, då hälsosammaföretag är mer benägna att vidta liknande åtgärder (som juär mindre kostsamt för företag med gott kassaflöde). Utdelningsbeskattningenfördyrar således användandet av en viktigmarknadsmekanism som finns för att hantera de inneboendesvårigheter som orsakas av incitamentsproblem i ekonomin.Skillnaderna i den skattemässiga behandlingen av olikafinansieringsformer leder som vi har sett till en »hackord-ning« (pecking order) ) bland finansieringsformerna, framförallt genom att återinvesterade vinster är att föredra framförnyemissioner. Intressant nog har det även framförts andrateoretiska skäl – skäl helt orelaterade till skillnader i beskattning– för en likartad hackordning (Myers 1984). Utgångspunktenför denna teori är asymmetrisk information mellan75Ägarbeskattningen - inlaga.indd 75 04-06-04 11.41.44


marknaden och ledningen, där ledningen har bättre informationom huruvida företaget är under- eller övervärderat.För ett företag som är övervärderat är det relativt sett mergynnsamt med nyemission, medan ett undervärderat företaghellre lånefinansierar sig. Aktiemarknadens aktörer kommerdock att känna till det skeva urval en sådan handlingsregelger upphov till och blir därför misstänksamma mot företagsom nyemitterar. Resultatet blir att intern finansieringföredras framför nyemissioner (skuldfinansiering intar enmellanposition). Denna teori kan bl.a. förklara den empiriskaobservationen att mer framgångsrika företag tenderar attvara mindre skuldsatta (Fama och French 2000).Denna syn kan i viss mån kontrasteras mot teorier somförklarar balansräkningens sammansättning som en avvägning(tradeofradeofff ) mellan för- och nackdelar med skulder respektiveeget kapital. Skulder är, som påpekats, skattegynnadeoch kan ha en disciplinerande effekt genom att de minskardet fria kassaflödet, men samtidigt ökar de agentkostnadernaoch konkursrisken. Varje företag har, beroende på sinspecifika situation, en optimal skuldsättningsgrad, vilken detkan förväntas sträva emot.Liksom för ts och ns är de empiriska resultaten (som harerhållits genom studier av amerikanska företag) blandade.För vår diskussion är det framför allt intressant att det finnsomfattande belägg för att mindre företags beteende stämmersämre med hackordningsteoriernas förutsägelser (Murrayoch Goyal 2003). Dessa företag tenderar att vara mindreskuldsatta, och vad viktigare är, små växande företag förlitarsig i stor utsträckning på nyemitterat kapital (Fama ochFrench 2000).76Ägarbeskattningen - inlaga.indd 76 04-06-04 11.41.45


7.3 Balansräkningens sammansättningI enlighet med Modigliani och Miller (1958) förutsätter nsmodeller i sin grundform att företagets balansräkning endastbestäms av skattesystemet och att det i övrigt är irrelevanthur företaget finansieras. Modigliani–Miller-teoremet bör isammanhanget snarast ses som ett tankeverktyg än en rimligapproximation av verkligheten, på grund av de utomordentligtstarka antaganden som görs om perfekta marknader ochtotal avsaknad av transaktionskostnader. Att företag överhuvudtagetexisterar beror ju på att det finns transaktionskostnaderpå marknaden.Incitamentsproblem förekommer i alla situationer utanperfekta kontrakt och perfekt information (dvs. i praktikeni alla företag). Dessa problem hanteras delvis genom företagetsval av finansieringsstruktur, t.ex. genom att riskfylldaverksamheter har extra hög soliditet, både för att undvikakonkursrisk och som en garanti mot överdrivet risktagandemed belånade medel. Skattesystemet missgynnar i dagliknande lösningar genom att finansiering med skulder ochåterinvesterade vinster gynnas framför nyemissioner. I praktikeninnebär det att branscher som lämpar sig för stora, kapitalintensivaföretag och där behovet av nyetableringar ärlitet gynnas (Davis och Henrekson 1997). Detta tar ns intenågon större hänsyn till (Sørensen 1995).De som härigenom missgynnas är främst de småföretagaresom har sitt sparande knutet till samma företag som sitthumankapital. De förlorar nämligen inte bara sparande vidkonkurs utan även sitt företagsspecifika humankapital ochdess avkastning. För att kompensera denna extra risk måstede ha högre soliditet och högre förväntad avkastning ängenomsnittet (Nooteboom 1993). Det finns sannolikt ingenväg runt detta utan det måste helt enkelt räknas in i avkastningskravet.77Ägarbeskattningen - inlaga.indd 77 04-06-04 11.41.45


Sverige uppvisar här det förväntade mönstret. Andersson,Ericsson och Fall (2004) visar att ägarledda bolag har högresoliditet, högre avkastning och lägre konkursrisk än företagmed spritt ägande. Trots den lägre konkursrisken ochden högre avkastningen väljer de att ha en hög re soliditet,trots att detta är ogynnsamt ur skattesynpunkt. Med tankepå att en företagare inte bara riskerar sitt kapital utan ocksåavkastningen på sina kompletterande produktionsfaktorer –entreprenörskap, ägarkompetens, specialiserat humankapital– kan detta mycket väl vara optimalt. Andersson m.fl.:s rön ärockså konsistent med hypotesen att avkastningen i ägardrivnabolag ofta inte är hög endast på grund av att dessa företagtar stora risker utan tack vare att de lyckas skapa eller hittamöjligheter att erhålla ekonomiska räntor.Diskriminering av eget kapital har också negativa makroekonomiskaeffekter, genom att instabiliteten i ekonominkan öka. Risken för finanskris ökar om företagen har lägresoliditet, vilket inte minst illustrerades i den svenska bankkriseni början av nittiotalet. Rogoff (1999) går i detta sammanhangså långt att han pekar ut det skattemässiga missgynnandetav eget kapital som huvudorsaken bakom Asienkrisenoch andra återkommande finanskriser i världsekonomin.7.4 Ägandet i SverigeDen svenska ägarmodellen för stora företag präglas redan aven ovanligt stor kontrollmakt i händerna på ett mindre antalägargrupper med en relativt liten kapitalandel. Detta är tillstor del resultatet av en avsiktlig politik; skattesystemet harmissgynnat uppbyggandet av privata förmögenheter, medaninstitutionella ägare har varit skattegynnade. Samtidigthar ägandereglerna möjliggjort kontroll över företag genom78Ägarbeskattningen - inlaga.indd 78 04-06-04 11.41.45


små kapitalandelar, inte minst genom systemet med a- ochb-aktier. Detta »kontinentaleuropeiska« system har ävenvissa fördelar gentemot den anglosaxiska företagsstyrningsmodellenmed svaga styrelser och spritt ägande (Söderströmm.fl. 2003). De röststarka ägarna i Sverige har större möjlighet(men inte nödvändigtvis i motsvarande mån starkare incitament)att utöva makt över ledningen och styra företaget.Ägarstyrningsproblemet återuppstår dock i denna ägarmodelli en besläktad form. I stället för en konflikt mellanmånga små ägare och en stark ledning uppstår nu en konfliktmellan många små ägare och röststarka ägargrupper. Dessakontrollaktieägare har något förenklat stor makt över företagetskassaflöde, men inte motsvarande »intresse« i kapitalet.Utdelningsskatten förvärrar åter denna situation då den oftastörsta residual claims-ägaren, staten, är helt frånvarande.På lång sikt är det också troligt att systemet för ägande haruppkommit delvis just på grund av skattesystemet, som effektivthar minskat incitamenten för enskilda individer tilluppbyggnad av privata förmögenheter. Ägandet har i ställetmer och mer kanaliserats till skattegynnade ägare, såsomstiftelser, pensionsfonder och utländska ägare. De röststarkaägarna är i Sverige främst just skattebefriade stiftelser. Attdessa stiftelser är »ägarlösa« ökar förstås risken för missbrukav företagens tillgångar. Samtidigt kanaliseras hushållenssparande till skattegynnade fonder, som sällan deltar i företagetsstyrning. Det systematiska skattegynnandet av störrebolag ökar också problemet indirekt, då principal–agentproblemgivetvis ökar med företagsstorleken.Henrekson och Jakobsson (2004) pekar på en inneboendeinstabilitet i denna ägarmodell i och med de senaste årensinternationalisering av kapitalmarknaderna, i kombinationmed skattesystemets fortsatt snedvridande effekt (mot enskildasvenska ägare till förmån för utländska ägare och in-79Ägarbeskattningen - inlaga.indd 79 04-06-04 11.41.45


stitutionella ägare). De relativt fattiga svenska ägargruppernahar helt enkelt inte den finansiella bas som krävs för attaktivt delta i den omstrukturerings- och sammanslagningsprocesssom pågår internationellt. Resultatet är en historisktunik övertagandevåg av svenska företag.Sammanfattningsvis är de flesta modeller inom skatte teorikonstruerade för att analysera passivt (portfölj-)ägande. Meni verkligheten måste det också finnas aktiva ägare, dvs. ägaresom deltar i företagens styrning och försäkrar sig om attföretaget ägnar sig åt en effektiv och lönsam affärsverksamhet.Ägarkontroll kan i sig ses som en produktionsfaktor,vars utbud långsiktigt i hög grad bestäms av skattesystemetsutformning. Ägarskatters snedvridning till förmån för institutionellaägare innebär i praktiken en straffbeskattning avutövandet av kontroll. Den senaste tidens företagsskandaleroch det snabbt ökande utlandsägandet är två indikatorer påatt det råder brist på denna produktionsfaktor.80Ägarbeskattningen - inlaga.indd 80 04-06-04 11.41.45


8. Företagsbeskattningi en liten öppen ekonomiI den svenska policydiskussionen är det kanske vanligaste argumentetför att utdelningsskatter är neutrala påståendet attskatten inte påverkar företagens investeringar, eftersom kapitalmarknadernaär internationellt integrerade (t.ex. Apel ochSödersten 1999, Södersten 1994 och Agell m.fl. 1995). Dennaaspekt har redan tagits upp i kapitel 4. Syftet med detta kapitelär att titta lite djupare på lödigheten i detta argument.Många av de problem vi pekade på ovan mildras av internationaliseringen,inte minst då de utländska ägarna i mångafall har lägre skatter eller inga ägarskatter alls – se vidare tabell1. Detta gäller i dag alla Sveriges största handelspartnersoch stora eu-länder: Tyskland, Storbritannien, Frankrike,Norge, Finland, Italien och Spanien. 42 Även i usa har dubbelbeskattningenavsevärt mildrats, då ägarskatten nyligensänktes till 5−15 procent (beroende på ägarens inkomstnivå).Därmed kan dessa tillhandahålla finansiering till svenska företag,och delvis eller helt fylla det gap mellan lönsamma in-42. Det har varit vanligt att kompensation för dubbelbeskattning endastgällt inhemska investerare, någonting som strider emot eu:s krav på likabehandling.eu-domstolens anmärkningar har lett till att ett flertal länder harförändrat sina system, bl.a. Tyskland, Storbritannien och Finland. Fortfarandehar dock dessa länder mer gynnsamma ägarskatter än Sverige. eumedlemskapetskrav på likabehandling av utdelningar på svenska aktier ochutländska aktier medför även att en eventuell framtida sänkning av skattenpå utdelningsinkomster måste ske likformigt.81Ägarbeskattningen - inlaga.indd 81 04-06-04 11.41.46


tabell 1. Några viktiga aspekter på aktieägarbeskattningen i ett antal andra industriländer, 2003.82Ingen eller reducerad Ingen förmö- Låg förmögenhetsskatt, Ingen reavinstskatt Reavinstskatt > 0beskattning av utdel- genhetsskatt* höga fribelopp och/eller på långa innehav men ≤ 20 % på långaning på ägarnivån låg/ingen utdelningsskatt (avser 2002) innehav (avser 2002)Finland Australien Finland Belgien IrlandFrankrike Belgien Frankrike Danmark ItalienGrekland Danmark Luxemburg Grekland JapanItalien Grekland Schweiz Korea Luxemburg‡Luxemburg Irland Spanien Luxemburg NorgeNorge Italien Mexiko SpanienNya Zeeland Japan Nederländerna usaSpanien Kanada Polen KanadaStorbritannien Nederländerna Portugal IslandTyskland Nya Zeeland Storbritannien#Polen TysklandPortugal ÖsterrikeStorbritannien TjeckienTyskland Nya Zeelandusa SchweizÖsterrikeNot: #Stort grundavdrag. ‡Halv inkomstskatt, dvs. effektivt max 23 %. *Mer detaljer om förmögenhetsskattens utformning gesi tabell A2. Definitionen av »långt innehav« varierar mellan 3 månader och 5 år. Ibland avser uppgifterna ett representativt typfall.Källa: Svenskt Näringsliv, Institutet för Utländsk Rätt, och European Tax Handbook (utgiven av kpmg).Ägarbeskattningen - inlaga.indd 82 04-06-04 11.41.46


vesteringar och tillgängligt kapital som beskattning kan geupphov till. 43Det påstås ofta att de höga svenska ägarskatterna inte behövervara något problem, då detta kompenseras av att bolagsskattenär låg. Detta är dock en sanning med modifikation.Visserligen ligger den nominella bolagsskattesatsenfortfarande strax under genomsnittet i eu-15, men den effektivanivån är även för denna skatt bland de högsta i världen– se figur 2. Detta beror bl.a. på de mindre möjligheternasvenska företag har att skilja mellan bokföringsmässig redovisningav vinst från det resultat beskattningen baseras på.I exempelvis usa är den nominella bolagsskattesatsen mer än10 procentenheter högre än den svenska, ändå är bolagsskatternasom andel av bnp avsevärt lägre. I en färsk rapport frånGeneral Accounting Office framgår att till och med underhögkonjunkturåren i slutet av 1990-talet betalade bara entredjedel av de amerikanska företagen skatt (Björk 2004). 44Ett än mer slående exempel är Tyskland; de högsta formellabolagsskattesatserna kombineras med de lägsta skatteintäkternafrån bolagssektorn av samtliga länder i eu-15 och usa.Den enkla korrelationskoefficienten mellan bolagsskattesatsenoch bolagsskatteintäkterna i figur 2 är t.o.m. svagt nega-43. Ett flertal studier har vidgat den teoretiska ramen till fallet med öppnaekonomier. Bovenberg, Andersson, Aramaki och Chand (1990) undersökerskattekilarna och välfärdseffekterna av kapitalbeskattning i små öppnaekonomier. Kristofferson (2002) gör en utförlig analys av effekten av ägarbeskattningi en öppen ekonomi, mot bakgrund av sin diskussion om s.k.cash flow-skatter. Lindhe (2001) tittar med hjälp av en klassisk kapitalkostnadsmodellpå effekter av lättnader i dubbelbeskattningen i en öppen ekonomi,där den marginella investeraren antas vara en utlänning. Shahnazarianoch Stoltz (1999) redovisar några olika synsätt på dubbelbeskattningenseffekter i en öppen ekonomi.44. Se Zackrisson (2004) för en detaljerad genomgång av alla de möjlighetersom finns i usa, särskilt för mindre företag, att i praktiken sänka skattebelastningentill mycket låga nivåer.83Ägarbeskattningen - inlaga.indd 83 04-06-04 11.41.46


figur 2. Bolagsskattesatser och bolagsskatternasandel av bnp i eu och usa, 2000 (procent).Bolagsskattesats60,0Andel av BNP850,040,0Bolagsskattesats76530,020,010,00,0LuxemburgAustralienKälla: oecd (2004), Tax Data Base & Revenue Statistics.Andel av BNPNorgeFinlandPortugalNederländernaKanadaNya ZeelandSverigeIrlandSydkoreaBelgienStorbritannienItalienSpanienSchweizUSADanmarkTurkietUngernÖsterrikeIslandTysklandtiv (−0,07). Självfallet innebär inte detta att vi inte är medvetnaom att dessa stora skillnader mellan den formella och effektivabolagsskattesatsen kan ge upphov till stora snedvridningari företagens agerande. Poängen är bara att en jämförelseav formella bolagsskattesatser kan ha ett lågt informationsvärdeeller till och med vara direkt missvisande.432108.1 Utländskt och inhemsktägande inte perfekta substitutUtländskt ägande är inte ett perfekt substitut till inhemsktägande, givet att det drivs fram av snedvridningar i beskattningen.Det utländska ägandet löser inte alla de snedvridandeeffekterna av ägarbeskattningen och för samtidigt med sig84Ägarbeskattningen - inlaga.indd 84 04-06-04 11.41.46


en rad nya komplikationer. Det första av dessa problem är attspelplanen inte är densamma för utländska och svenska ägare,framför allt inte för svenska privatpersoner. Självfallet ärinternationaliseringen av ägandet i sig positivt, inte minst dådet för med sig fördelar som ökad riskdiversifiering och störrekunskapsutbyte. I dag drivs dock utvecklingen inte bara avnaturliga gains from trade utan är också en följd av de skattefördelarsom utländska ägare åtnjuter i relation till inhemskaägare. En svensk privatperson betalar i dag inte sällanupp till 62 procent skatt på vinsten av en investering, 45 jämförtmed 28 procent för många utländska investerare. För deländer som inte har särskild beskattning av utdelningsinkomsterkan man räkna med ungefär samma skattekilar som förde skattebefriade institutionerna i Sverige.Skattesystemet favoriserar således utländskt ägande framföenskiltsvenskt ägande. I klartext innebär den mer förmån-liga skattesituationen att utländska ägare kan arbeta med ettlägre avkastningskrav före skatt än svenska ägare (förutom deskattebefriade institutionerna), dvs. att de, allt annat lika, kanbetala ett högre pris för företagets tillgångar. 46 När de sistahindren för utländskt ägande av svenska tillgångar togs bort1993 ledde detta också till en exceptionellt snabb uppgång iden utländska ägarandelen på börsen – se figur 3. Än mer anmärkningsvärdär uppgången i de helt utlandsägda företagensbetydelse i svenskt näringsliv. Antalet anställda i utlandsägda45. Givet 10 procent real avkastning, inklusive förmögenhetsskatt, se Jonung(2002) för beräkningar.46. Naturligtvis inte på marginalen, där alla ägare på en fungerandemarknad per definition måste betala lika mycket. Dock kommer dettaatt gälla inom vissa intervall, mer specifikt inom de intervall där utländsktägande på grund av ägarbeskattningen ersätter svenskt ägande. Hur brettdetta intervall är beror på en rad olika faktorer, inte minst spararnas känslighetför avkastning, kostnaderna för internationellt ägande samt hur omfattandefördelarna av inhemskt ägande är.85Ägarbeskattningen - inlaga.indd 85 04-06-04 11.41.47


figur 3. Fördelningen av ägandet på den svenska börsen1950–2001 (procent).%-andel8070Svenska hushåll6050Svenska institutioner40302010Utländska ägare01950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000Källa: Spånt (1975), Norrman och McLure (1997), scb ochom Stockholmsbörsen.företag har ökat snabbt i Sverige under de senaste två decennierna.1980 var ca 113 000 svenskar, motsvarande drygt 5procent av sysselsättningen i näringslivet, anställda i utlandsägdaföretag. Fram till 2001 hade antalet ökat till 520 000,vilket innebar att mer än var femte näringslivsanställd (21procent) arbetade i ett utlandsägt företag (itps, 2002). För attundvika missförstånd finns skäl att upprepa att en ökad internationaliseringav ägandet i ett litet land som Sverige både ärnaturligt och på flera sätt gynnsamt. Det finns dock skäl atttro att utvecklingen inte helt är ett resultat av realekonomiskahänsyn. Dessa två effekter bör hållas principiellt isär.Denna slutsats dras dock knappast av ledande svenska skatteekonomer.Som vi diskuterade i avsnitt 4.2 är det brukligt86Ägarbeskattningen - inlaga.indd 86 04-06-04 11.41.47


att med stöd av ös utgå ifrån att svenska enskilda ägare måsteta både den internationella avkastningsnivån före skatt ochde svenska skattereglerna för givna. Därmed betyder en högreskattebelastning på enskilda inhemska ägare att de måstesänka sina avkastningskrav efter skatt.Däremot kan dessa modeller, så som de är konstruerade,inte ta hänsyn till huruvida det spelar någon roll vem somäger en viss resurs, vilket oförsiktigt har tolkats som att det iverkligheten inte spelar någon roll vem som äger en resurs. Isjälva verket kan detta vara extremt viktigt, avkastningen påkapital är inte oberoende av ägandet, tvärtemot vad som harantagits i ös modeller.Detta är också orsaken till att medborgarna i världens länderhar det mesta av sitt kapital sparat i sina respektive hemländer.Det som ytligt sett definieras som avkastning på kapitalär i själva verket i hög grad fråga om avkastning på en ellerflera andra viktiga produktionsfaktorer, inte minst entreprenörskapoch ägarstyrning, vilka därtill bidrar till att höjaavkastningen på både kapital och arbetskraft genom en produktivsamverkan. Att det finns en samverkan mellan avkastningenpå »rått« kapital och »rå« arbetskraft spelar också encentral roll i teorin för företagsbeskattning. Tyvärr har dockinte analysen vidgats till att inkludera även andra produktionsfaktorer.Det finns också anledning att tro att utbudetav dessa produktionsfaktorer är känsligt för både den absolutaavkastningen och avkastningen relativt lönearbete, fritid,att flytta utomlands, att verka i den svarta sektorn osv.Hänsyn till samverkan mellan kapital och arbetskraft inomskatteteorin har för övrigt varit ytterst indirekt, inte genomatt interaktionseffekten (på t.ex. arbetsproduktiviteten) inkluderasi modellerna, utan snarast genom själva frågeställningen.Mycket av grunden till den analys som förs i ös äratt undersöka huruvida företags investeringsvilja påverkas87Ägarbeskattningen - inlaga.indd 87 04-06-04 11.41.47


av ägarbeskattningen eller inte. Dock har den policyvariabelsom det har fokuserats på i tolkningen av resultaten inte varitavkastningen på det placerade kapitalet i sig, utan investeringarnasindirekta effekter på löntagarnas situation. Distinktionenmellan dessa två effekter görs sällan explicit. Detimplicita fokuset på kapitalbildningen snarare än på de samladeinkomsterna förklarar troligen också varför ös kan draslutsatsen att utdelningsskatten inte är skadlig, trots att modellernasjälva kommer fram till att ägandet av investeringarnaförskjuts till utlandet.Förekomsten av svensk ägarkompetens och entreprenörsförmågakan dessutom snabbt utarmas om inte nya generationererbjuds att verka i miljöer där de kan bygga upp sådanakompetenser. Eftersom de är starkt komplementära med realkapitalkommer en minskande tillgång till dessa kompetenseratt ytterligare höja avkastningskravet på investeringar försvenska entreprenörer och/eller ägare. Med andra ord innebären hög skatt på enskilt svenskt ägande och svenska entreprenöreren påtaglig risk att denna skattebas långsiktigt eroderas.Vi kan redan i dag observera att intäkterna till statskassanfrån utdelnings- och reavinstskatterna är blygsamma,trots att värdet på det svenska (skall inte blandas ihop meddet svenskägda) aktiekapitalet potentiellt är mycket stort.Det kanske viktigaste förbiseendet hos dem som argumenterarför att internationaliseringen gör utdelningsskattenneutral (se t.ex. Fuest och Huber 1999, Södersten 1994och Östros i avsnitt 4.4) är att de bortser från distinktionenmellan bruttonationalprodukten (bnp), den storhet som diskuteras,och bruttonationalinkomsten (bni), den storhetsom borde diskuteras. Det viktigaste från svenskt perspektivär inte hur mycket som produceras i Sverige, utan hurhöga svenska folkets inkomster är. Apel och Södersten ( 1999),bland andra, argumenterar att det spelar en underordnad88Ägarbeskattningen - inlaga.indd 88 04-06-04 11.41.48


oll om höga skatter leder till lågt inhemskt sparande i företagssektorn,då det (i varje fall för stora och medelstora företag)kommer att kompenseras av att utländskt kapital tar dessplats. Men vad de inte verkar ta hänsyn till är att en sådan utvecklingkommer att innebära – och redan i dag innebär – attavkastningen på dessa investeringar kommer att tillfalla utländskaägare. Visserligen finns det som vi påpekat troligenindirekta, positiva effekter av en högre kapitalnivå i Sverige,exempelvis genom påverkan på de sysselsattas produktivitet,men de direkta, kvantitativt viktigare avkastningseffekternakommer inte att tillfalla svenska investerare.8.2 Graden av finansiellintegration och home biasÄven om bortfallet av svenskt ägarkapital i varje fall för destörre företagen till stor del kommer att kompenseras av utländskfinansiering måste vi ha klart för oss att detta inte ärett kostnadsfritt flöde. Slutsatsen att internationaliseringengör svenskt sparande överflödigt bygger på ett mycket starktantagande, nämligen att kapitalet flyter kostnadsfritt övergränserna. Detta antagande är dock en dålig approximationav de verkliga förhållandena (Lewis 1999; Obstfeld och Taylor2003). Majoriteten av allt ekonomiskt utbyte i världensker fortfarande inom nationsgränserna, både gällande varuhandeloch finansiella flöden. Omfattande belägg för avsevärdhome bias finns i t.ex. Obstfeld och Rogoff (2000). Engeloch Rogers (1996) finner vidare i en uppmärksammad artikelom varuhandel att gränsen mellan usa och Kanada lågträknat motsvarar ett geografiskt avstånd på ca 3 000 kilometerinom ett land vad gäller varuhandel.Liknande resultat har erhållits i studier av Europa, t.ex.Engel och Rogers (2001), samt för finansiella flöden, t.ex.89Ägarbeskattningen - inlaga.indd 89 04-06-04 11.41.48


Portes och Rey (2000). Klart är att investerare av olika skälhar starka fördelar i och preferenser för att placera i sitt egetland. French och Poterba (1991) visade att hela 92 procent avden amerikanska börsen ägdes av inhemska placerare. Motsvarandesiffror var 96 procent för Japan, 79 procent för Tysklandoch 89 procent för Frankrike. 47 Det finns även belägg förhome biasinom ett land; investerare föredrar t.ex. att ameri-kanska chefer investerar nära sina kontor (Huberman 2000).Vikten av home biasframgår t.ex. av det faktum att majori-teten av allt kapital i Sverige är inhemskt ägt, trots att svenskekonomi och kapitalstock utgör mindre än 1 procent av dentotala världsekonomin respektive av världens kapitalstock.Att effekterna av gränser och geografisk närhet är så starkahar lett till svårigheter att förklara de exakta mekanismerna.Vanliga förklaringar, såsom formella hinder i form av skatteroch regleringar (Black 1974), efterfrågechocker (Froot,O’Connell och Seasholes 1998) och kostnader för handel avvaror (Obstfeld och Rogoff 2000) tycks inte räcka för att förklaraden utomordentligt kraftiga effekten av home bias. Mersannolika förklaringar är därför skillnader i informationskostnaderför inhemska respektive utländska placerare/ägare,t.ex. i form av klassiska informationsasymmetrier (Gehrig1993) eller så kallad Knightiansk eller genuin osäkerhet (Epsteinoch Miao 2000; Kasa 2000). 48 Den som investerar i ettland, eller för den delen på en ort, har således stora fördelar47. Siffror för 1990. Under 1990-talet ökade internationaliseringen något,i usa t.ex. hade andelen inhemskt ägt kapital sjunkit till 88 procent år2001 (Warnock 2001).48. Normalt behandlas osäkert inom nationalekonomin som en situationdär det framtida utfallet visserligen är okänt, men där de möjliga utfallenssannolikhetsfördelning är känd. I detta fall kan den ekonomiska aktörenberäkna både vilken risk den utsätter sig för och den matematiska förväntanav utfallet. Knightiansk (Knight 1921) osäkerhet refererar till situationerdär även sannolikhetsfördelningen för de möjliga utfallen är okänd.90Ägarbeskattningen - inlaga.indd 90 04-06-04 11.41.48


av geografisk (och kulturell) närhet. Detta gäller inte minstden viktiga kategori av kapitalägare vars investeringar tillkommertill följd av att de vill exploatera en lokal affärsidé elleraffärsmöjlighet snarare än att de vill diversifiera risker.Feldstein och Horioka (1980) visade i sin inflytelserika studiepå en stark korrelation mellan sparande och investeringarinom ett land, samt på skillnader i realräntor mellan länder.Detta resultat har visat sig hålla även i senare studier (Coaklym.fl. 1998). Även för öppna ekonomier som Sverige är det enöverdrift att förutsätta kostnadsfria kapitalrörelser över gränserna.Med tanke på detta är det orealistiskt att anta att vikan räkna med att utländskt kapital helt och hållet kan ersättasvensk finansiering och ägarkontroll. Kostnaderna för investeringaröver gränserna är troligen också lägre för passiva änför aktiva ägare, vilket ytterligare kan bestraffa ägarkontroll.8.3 Olika tillgång till utländsk finansieringEtt argument som ofta framförts, exempelvis av skatteministern(se avsnitt 4.4), är att internationaliseringen av kapitalmarknadernagör beskattningen av svenskt ägande irrelevant.Sverige kan förlita sig på internationella placerare attkompensera det eventuella bortfall av kapital som beskattandetav inhemskt kapital ger upphov till. Det finns dock godaskäl att tro att en sådan lösning inte är så problemfri som deredovisade citaten kan få oss att tro. En sparande- och investeringsmodelldär Sverige i viss utsträckning »outsourcar«finansieringen av företagen till utlandet kommer att missgynnade mindre företagen, då dessa har sämre – i praktikenobefintlig – tillgång till utländskt kapital. Därmed kommerSverige än en gång att via skattesystemet diskriminera småföretagen;de gamla snedvridningarna i ekonomin till storföretagensfördel består, om än i ny form.91Ägarbeskattningen - inlaga.indd 91 04-06-04 11.41.48


Denna effekt motverkas genom att svenska investerare iviss mån kommer att ingå en arbetsdelning med utländsktkapital, där de förra finansierar de mindre företagen, medande större har tillgång till de internationella kapitalmarknaderna.Dock gäller fortfarande att svenska investerare, sålänge de har en sämre skattesits, kommer att ha en mindrebenägenhet och förmåga att satsa i dessa småföretag. Somvi redan noterat i avsnitt 8.1 förbises detta problem ofta genomatt ledande svenska ekonomer gör antagandet att svenskainvesterare och företagare måste ta det internationellt bestämdaavkastningskravet före skatt för givet och därmed automatisktär tvingade att acceptera det avkastningskrav efterskatt som impliceras av svenska skatteregler.Det finns få modellansatser som beaktar denna avgörandeskillnad mellan små och stora företag. Ett undantag är Norrman(1997) som modellerar en liten öppen ekonomi medbåde små och stora företag, där båda har tillgång till internationelltkapital i form av skulder, men där endast de storabolagen har tillgång till internationellt aktiekapital. En sänkningav ägarskatten kommer i denna modell att leda till välfärdsvinstergenom ökad kapitalbildning i småföretagarsektorn(storföretagssektorn är dock opåverkad).Apel och Södersten (1999) menar i skarp kontrast tillNorrmans och vår egen analys att kapitalkostnaden även förde mindre företagen kommer att avgöras på den internationellamarknaden. Inhemska ägarskatter påverkar därför inteinvesteringsgraden. Argumentet är att ägarna till dessa företagkan hålla utländskt kapital i sin investeringsportfölj, såatt alternativkostnaden likväl blir den utifrån givna (risk- ochlikviditetsjusterade) världsmarknadsräntan. Med stöd av analyseni ös har Södersten dragit starka slutsatser i den svenskapolicydiskussionen. I en artikel i tidskriften Skattenyttfrån1994 skriver han exempelvis (s. 599):92Ägarbeskattningen - inlaga.indd 92 04-06-04 11.41.49


… om placerarna handlar rationellt, [måste] sambandet mellanavkastningskraven för småföretagsaktier och börsaktier bero avderas riskaversion och av hur avkastningarna på de alternativaplaceringsobjekten är korrelerade. Man kan lätt visa att en avskaffadutdelningsbeskattning, som höjer avkastningen efter skatt påbörsaktier, också kommer att driva upp avkastningskravet efterskatt på småföretagsaktierna. Under det inte orimliga antagandetatt avkastningen på aktierna i de små och medelstora företagensamvarierar med avkastningen på börsaktier, men är mer risk abel,så är det t.o.m. tänkbart att en avskaffad utdelningsbeskattningökar detta avkastningskrav efter skatt i en sådan utsträckning attkostnaden för småföretagens riskkapital, räknat före personligaskatter, faktiskt ökar! Skattereformen kan alltså, paradoxalt nog,komma att bli fördyrande för realinvesteringarna i de små ochmedelstora företagen, alltså en effekt rakt motsatt den åsyftade.Således menar han att avskaffad dubbelbeskattning till ochmed kan minska investeringarna i småföretag och för att såinte skall ske hävdar han att det krävs en viss grad av »irrationelltbeteende« hos småföretagarna för att förräntningskravenpå investeringarna skall bli lägre.Denna modell tycks dock ej ta hänsyn till det tidigare påpekadeargumentet att en småföretagares portfölj (liksom företagetsbalansräkning) främst anpassas för att mildra de storaincitamentsproblem, intressekonflikter och informationsbristersom är en självklar del av ekonomin. Den typiskasmåföretagaren startar ett företag med sina egna besparingaroch arbetar där på heltid (eller mer). Det mesta av besparingarna(och mer därtill i fallet när andra tillgångar belånas)är investerade i denna enda rörelse, och småföretagaren harofta begränsade möjligheter att, särskilt i början, finansierasin rörelse med externt riskkapital. Det är därmed närmastorimligt att betrakta dessa ägares investeringar i sina företagsom (perfekta) alternativ till passiva investeringar i globalaindexfonder och liknande finansiella instrument prägla-93Ägarbeskattningen - inlaga.indd 93 04-06-04 11.41.49


de av en hög grad av riskdiversifiering och likviditet. Att såinte är fallet inses lätt genom att notera det faktum att andelenav varje småföretagares investering som ligger i det egnaföretaget vida överstiger den andel som skulle vara optimalur riskdiversifieringssynpunkt. 49Företagarens investering i det egna bolaget är knappastalls ett sätt att diversifiera risk, men det är heller inte ett utslagav irrationalitet. Företagarens handlande är logiskt givetden syn på företagande som presenteras i denna bok, därkapitalet är en nödvändig del i skapandet av ett ekonomisktmervärde genom att det kombineras med produktivt entreprenörskap,värdefullt humankapital och ägarkompetens.Att detta kapital till stor del bör vara ägt av företagaren självberor i sin tur på de utomordentligt viktiga incitamentsproblemsom präglar ekonomin, och som leder till (prohibitivt)höga transaktionskostnader för att finansiera småföretagen ifallet där grundaren saknar möjlighet att bidra med eget kapital.Samtidigt är ägarens humankapital, entreprenörskap,affärsidé och egna arbete komplement till det kapital som ärinvesterat i det egna bolaget, till skillnad från fallet med passivtbörssparande. I själva verket torde en stor del av dettakapital inte bara vara sparat, utan även skapati det egna fö-retaget. Detta inkluderar inte minst värde i form av affärsidén(immateriellt kapital) och företagets strukturella kapital.I detta perspektiv är det lätt att se varför ökad beskattningknappast skulle förbättra företagarens villkor, utan tvärtomge upphov till avsevärda merkostnader.49. Utifrån detta borde en småföretagare knappast ha mer än kanske någontusendel av sina tillgångar i det egna bolaget. Notera även parallellentill sparandet i det egna landet.94Ägarbeskattningen - inlaga.indd 94 04-06-04 11.41.49


9. Den svenskaföretagsbeskattningenSkatter har två huvudsakliga effekter: överföring av resursermed tillhörande beslutanderätt över dessa resursers fördelningtill offentliga sektorn och förändringar i de relativprisersom ekonomins aktörer möter. Förändringar i dessa relativpriserhar stora effekter på företags och individers beteende,ett förhållande som politikerna inte verkar ha missat. Mycketriktigt har de svenska företagsskatterna under efterkrigstideninte endast (eller ens främst) använts som inkomstkällaför staten, utan spelat en viktig roll som styrinstrument i denekonomiska politiken. Genom dessa skatter har staten medblandad framgång försökt att styra företagens beteende, inteminst i syfte att skapa ett system präglat av »kapitalism utankapitalister« (Johansson och Magnusson 1998).Det svenska skattesystemets premiering av institutionelltägande och missgynnande av direkt hushållsägande av företagunder efterkrigstiden stämmer väl överens med dettaövergripande mål. Hushållens direkta ägarandel på Stockholmsbörsenminskade exempelvis från 75 procent 1950 till16 procent 1992 (Norrman och McLure 1997) – se vidare figur2. Den förmånliga skattebehandlingen av skulder jämförtmed eget kapital och av institutionellt jämfört med individuelltägande gynnade systematiskt större, börsnoteradeoch väletablerade företag. Studier (King och Fullerton 1984;Fukao och Hanazaki 1987) visar också att Sverige var extremti dessa avseenden.95Ägarbeskattningen - inlaga.indd 95 04-06-04 11.41.49


Till synes paradoxalt har det allmänt höga skattetrycketockså lett till avsevärt mindre progressivitet i skattesystemet,både gällande arbets- och kapitalbeskattning. Det är slåendeatt kapitalskatter nästan aldrig är progressiva, men icke destomindre varierar kraftigt. Nivåerna varierar mellan 0 procentför ränteinkomster för passiva institutionella ägare till närmare70 procent för många fåmansföretagare. Kapitalskatternatillåts således variera avsevärt beroende på ägande- ochfinansieringsform, men inte beroende på ägarens förmögenhet.Än mer paradoxalt är kanske att arbetarrörelsens långadominans i svensk politik har fört med sig allt högre relativbeskattningav arbetsinkomster jämfört med kapitalinkomster.Bolagsskatternas andel av de samlade skatteintäkternahar exempelvis sjunkit från 12 procent 1950 (Bergström1982) till 4 procent 2003. Ägarna i Sverige beskattades 2003med ca 47 miljarder i bolagsskatter och knappt 9 miljarder iutdelnings- och reavinstskatter. 509.1 Den stora skattereformenDet nuvarande svenska skattesystemet (både kapital- och arbetsbeskattning)baseras på skattereformen 1990, där manförsökte skapa ett skattesystem som förde med sig mindresamhällsekonomiska snedvridningar. Viktigt i reformen varatt sänka marginalskatterna, att bredda skattebaserna, att50. Enligt Ekonomiska vårpropositionen (2004), där siffrorna dock presenteraspå aggregerad nivå under posten »Hushållens skatt på kapital«.Detta utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinstersamt skattereduktion för utgiftsräntor. Därtill kommer ca 12 miljarderkronor i avkastningsskatt, vilket är en schablonmässig ägarskatt påförsäkringsbolag och pensionsfonder. Ytterligare 1,9 miljarder kronor tasin genom kupongskatt, en särskild skatt på aktieutdelningar till utlandsbaseradeägare. Summan av intäkterna från dessa tre skatter på ägande tenderargenerellt att vara ca hälften av bolagsskatten.96Ägarbeskattningen - inlaga.indd 96 04-06-04 11.41.49


minska komplexiteten och skapa neutralitet mellan olika finansieringskälloroch ägarkategorier. På det stora hela tycksreformen ha varit framgångsrik, även om utvärderingen försvårasav den djupa 90-talskrisen (Agell, Englund och Södersten1995). Ragan och Ljunge (2004) rensar för konjunkturenoch finner att de lägre marginaleffekterna i enlighet medreformens syften lyckades stimulera arbetsutbudet.Den svenska skattereformen 1990 byggde, liksom reformeni usa 1986, till stor del på teoretiska och empiriska resultatfrån den ekonomiska forskningen. Här bör särskilt arbetetav King och Fullerton (1984) framhållas. De kritiseradeatt skattesystemen inte var neutrala mellan olika ägare,kapitalformer och investeringsobjekt. Före reformen leddekapitalbeskattningen (i kombination med hög inflation, seSödersten 1984) till exceptionellt stora snedvridningar medavseende på ägare, bransch och finansieringsform (King ochFullerton 1984; Södersten 1984, 1993).Skattereformen 1990/91 mildrade många av dessa effekter,även om en del snedvridningar bestod. Den borgerligaregeringen avskaffade dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster1994 men behöll den på realisationsvinster, även omskattesatsen sänktes från 30 procent till 12,5 procent. Samtidigtslopades det så kallade Annellavdraget, som innebaratt företagen fick en skattelättnad på nyemitterat aktiekapital.När den socialdemokratiska regeringen tillträdde 1994togs beslut om att återinföra dubbelbeskattningen fullt ut,utan Annellavdrag, och att återinföra den 30-procentiga nominellaskattesatsen på reavinster.Det skattesystem som gällde under år 1994 behandladei stort sett individuellt och institutionellt ägande lika. Likasågynnades inte längre skuldfinansiering skattemässigt.Men återinförandet av dubbelbeskattningen och höjningenav rea vinstskatten 1995 innebar ännu en gång att institutio-97Ägarbeskattningen - inlaga.indd 97 04-06-04 11.41.50


nellt ägande och skuldfinansiering kom att gynnas. Från ochmed 1997 har vissa lättnader i dubbelbeskattningen av aktieutdelningarinförts för onoterade bolag. Detaljreglerna ärkomplicerade (se sou 2002:52), men som visas i Henrekson(1998) är det sannolikt att effekterna är små för de minstabolagen. De stora vinnarna bland ägarna förefaller vara ägarnatill de förhållandevis stora onoterade företagen.9.2 Beskattningen av fåmansbolagI och med skattereformen 1990/91 blev beskattningen av kapitalinkomsterproportionell, medan löneinkomster fortfarandebeskattades progressivt. 51 Reformen innebar att skattenivånpå arbetsinkomster kom att ligga avsevärt över skattenivånpå kapitalinkomster, framförallt över inkomstnivåerdå även statlig skatt skall betalas på arbetsinkomster (308 800kronor i årsinkomst 2004). Om inga spärregler infördes skulledet under dessa omständigheter uppstå ekonomiska incitamentför höginkomsttagare att försöka omvandla arbetsinkomstertill kapitalinkomster och därigenom sänka sin skattebelastning.Genom ändrade kontraktsformer där uppdragutförs inom egna bolag och inte inom ramen för en anställningskulle arbetsersättning kunna omvandlas till »vinster«och kapitalbeskattas.För att motverka detta infördes som en del av skattereformende så kallade 3:12-reglerna (se även faktasammanställ-51. Denna progressivitet skall dock inte överdrivas, då de indirekta skatterna(främst moms och sociala avgifter) är proportionella eller till ochmed regressiva. Inklusive de indirekta skatterna betalade heltidsanställdai 10:e och 90:e percentilen 62 procent respektive 66 procent i totala skatter2002 (Sanandaji och Wallace 2003). De höga svenska marginalskatternaär ett resultat av höga genomsnittliga skatter, inte av en stark progressiviteti skattesystemet.98Ägarbeskattningen - inlaga.indd 98 04-06-04 11.41.50


ningen), vars syfte är att uppnå neutralitet i beskattningen avfåmansföretagare jämfört med andra löntagare. Trots dettaligger fokus i lagstiftningen inte på arbetsersättningen utanpå kapitalavkastningen; myndigheterna försöker fastställavad en »normal kapitalavkastning« för företaget är och beskattaöverskjutande överskott som arbetsinkomster. Myndigheternamåste också avgöra vilka ägare som skall betraktassom aktiva i bolaget. De som omfattas av begränsningarnai 3:12-reglerna är de delägare i fåmansföretag som enligtgällande regelverk anses ha haft en påtaglig betydelseför vinstgenereringen (Larsson 2003). År 2000 beskattades19 000 ägare av fåmansföretag och/eller handelsbolag för inkomstav tjänst på sina utdelnings- eller kapitalvinster, vilkauppgick till 5,4 miljarder kronor (Företagarna 2003).De ursprungligen relativt enkla reglerna har med tiden vuxittill ett komplext lapptäcke av undantag och tillägg. Den viktigasteförändringen är att företag utöver den accepterade avkastningenpå kapital får lägga till ett beräknat löneunderlagtill gränsbeloppet. Reformen syftade till att stimulera tillväxten,samt motverka den från början lågt beräknade normalavkastningen.Missnöjet med systemet ledde till den så kallade3:12-utredningen (sou 2002:52), vilken syftade till att se överde gällande reglerna. Utredarna visar också i vissa stycken stormedvetenhet om relevansen av flera av de problem vi diskuterari denna bok, även om dessa insikter inte i någon större utsträckningtillåtits påverka utredningens slutsatser.För det första bör framhävas att utredningen mycket tydligtbetonar vikten av att skattesystemet inte bör vara snedvridande(s. 111):… beskattningen skall vara utformad på ett sådant sätt att den ärneutral i förhållandet mellan olika handlingsalternativ. Beskattningenskall inte styra den enskildes handlande.99Ägarbeskattningen - inlaga.indd 99 04-06-04 11.41.50


Fåmansföretagen och 3:12-reglernaAktiebolag där fyra eller färre fysiska personer äger aktiereller andelar som motsvarar mer än hälften av rösternadefinieras som fåmansföretag.Fåmansföretagen måste utöver de allmänna aktiebolagsreglernabeakta de s.k. 3:12-reglerna. Dessa har sin bakgrundi den duala inkomstskattemodell som infördes genom1990/91 års skattereform. Kombinationen av en progressivbeskattning av arbetsinkomster och en proportionell kapitalbeskattninggör att det vid inkomster över den s.k. brytpunktenför statlig inkomstskatt kan bli lönsamt att försökaomvandla arbetsinkomster till utdelningsinkomster. Föratt begränsa dessa möjligheter att omvandla arbetsinkomsttill lägre beskattad kapitalinkomst definieras i 3:12-reglernahur mycket av bolagets vinst som vid utbetalningen till ägarenfår betraktas som kapitalinkomst, liksom hur stor del avreavinsten som vid försäljning måste deklareras som inkomstav tjänst.För att uppnå detta har lagstiftaren satt upp regler för vadsom skall betraktas som en »normal« avkastning och därmedfå beskattas i inkomstslaget kapital. Inkomster över dennanivå beskattas som inkomst av tjänst. Med normal kapitalavkastningavses kapitalinkomst upp till ett s.k. gränsbelopp.Gränsbeloppet beräknas från och med inkomståret 2004 somstatslåneräntan plus 7 (tidigare 5) procentenheter multipliceratmed ett speciellt definierat underlag. Enligt huvudregelnutgörs underlaget av anskaffningskostnaden för aktiernasamt över tiden nyemitterat kapital. Till anskaffningskostnadenfår läggas ett löneunderlag som beräknas på summanav de löner som har utgått till arbetstagare i företaget, dvs.andra än aktieägarna. Löneunderlaget utgörs av den del avdetta sammanlagda ersättningsbelopp som överstiger 10 prisbasbelopp.Utöver 3:12-reglerna finns sedan 1997 de s.k. lättnadsreglerna.Dessa innebär att viss del av utdelningar och kapitalvinst,lättnadsbeloppet, är skattefri på ägarnivån. För att lätt-100Ägarbeskattningen - inlaga.indd 100 04-06-04 11.41.50


nadsreglerna skall vara tillämpliga måste aktierna vara onoterade.Lättnadsbeloppet erhålls genom att ett lättnadsunderlagmultipliceras med en räntesats, den s.k. lättnadsräntan.Lättnadsunderlaget är detsamma som underlaget för gränsbeloppetoch lättnadsräntan har sedan systemet infördes motsvarat70 procent av statslåneräntan.För det andra ger utredningen uttryck för en medvetenhetom att entreprenörskap är av betydelse för den framtida välståndsutvecklingeni ett land och att ett väl fungerande skattesystemmåste beakta detta (s. 114):… även andra faktorer än företagets kapitalplaceringar kan höjakapitalavkastningen, t.ex. företagarens idéer och företagsledandeförmåga. Nämnda faktorer kan sägas utgöra en »immateriell«del av fåmansföretagarens fysiska arbetsprestation somdärför inte bör beskattas som inkomst av tjänst i sin helhet.Efter en litteraturgenomgång konstaterar utredningen likaledes(s. 228):Innebörden av det ovan sagda får anses vara att det inte ens i efterhandgår att fastställa något marknadsbestämt värde på renaentreprenörsinsatser utan detta är helt individuellt för varje enskildföretagsledare. Varje företagsledare är unik.För det tredje ställer sig utredningen (s. 162–163) bakomden svenska forskning som kommit fram till att det finns enstorleksmässig tröskel vid ungefär tio anställda som det visatsig att många företag haft svårt att eller varit ovilliga att brytaigenom. Den citerade forskningen anges visa att storlekströskelnförklaras av kombinationen av att det vid ungefärdenna storlek uppstår ett antal administrativa problem som101Ägarbeskattningen - inlaga.indd 101 04-06-04 11.41.51


måste lösas samtidigt som de personliga motiven, inklusiveförväntade inkomstökningar, i regel är för svaga för att företagarenskall välja att försöka växa vidare. Vad gäller dennaaspekt konkluderar utredningen (s. 175–176):[A]lltför få företag växer och kommer över den s.k. kritiska tröskelnpå ca tio anställda. Den övervägande delen av företagen haröver huvud taget inga anställda. Bland dessa företag kan mångasmå förändringar ge stor effekt. Om så är fallet kan det finnasskäl att åstadkomma en tät »undervegetation« ur vilken nya embryontill tillväxtföretag kan uppstå och frodas. Därigenom ökarsannolikheten för att antalet tillväxtföretag skulle kunna öka.För det fjärde är utredningen fullt klar över att det inte längregår att förlita sig på att existerande storföretag och storaoffentliga tjänsteproducenter ensamma skall kunna stå förtillväxten och förnyelsen (s. 217):Till det nu sagda kommer den utveckling som ägt rum under desenaste åren och som medfört att en rad uppgifter inom såvälden offentliga som den privata sektorn genom privatisering ochs.k. outsourcing lagts ut på självständiga företag. Från näringspolitiskthåll uppmuntras denna utveckling. Det framstår därförsom motsägelsefullt att personer som antar den utmaning somutvecklingen innebär inte skall få ta del av de fördelar som finnsmed att bedriva verksamhet i bolagsform.De förändringar som utredningen föreslår är som vi påpekatinte så långtgående som man skulle kunna förvänta sigom utredningen dragit de fulla slutsatserna av sin egen verklighetsbeskrivning.Den viktigaste föreslagna förändringenär att den inkomst i bolaget som får beskattas som kapitalinkomstskall beräknas med utgångspunkt från bolagets beskattadeegna kapital (den s.k. bek-modellen). Dock räknasvärdet av beskattade återinvesterade vinstmedel ned kraftigtför att justera för en fiktiv andraledsbeskattning. Vidare fö-102Ägarbeskattningen - inlaga.indd 102 04-06-04 11.41.51


eslogs höjd klyvningsränta till statslåneräntan plus 10 procentenheter.Några smärre förändringar föreslogs också, bland annatförändrade regler för löneunderlaget och en schablonregel,där ett halvt prisbasbelopp får tas som normalavkastning.Den senare gjordes i syfte att förenkla för de småföretagaresom inte har tid att sätta sig in i reglerna, vilket tyder påatt utredarna är medvetna om de höga kostnaderna för regelverket.Samtidigt föreslogs en skärpning av reavinstbeskattningendär hela den skattepliktiga reavinsten upp till100 prisbasbelopp (ca 4 miljoner kronor år 2004) beskattassom arbetsinkomst.En mer genomgripande reformering av systemet avfärdadesdock av utredarna, framför allt med argumentet att manogärna ville ändra ett sedan tio år »etablerat« system. Dennanärmast explicita s.k. status quo biasär enligt vår uppfattningen svag motivering för att bibehålla ett kostsamt regelverksom dessutom motverkar sitt eget syfte – neutralitet.Än i dag måste entreprenörsinkomsten i företag som ägsav ett fåtal personer i huvudsak tas ut i form av lön, dvs. meden marginalskattesats på ca 68 procent om företaget går bra.Ett stort hinder mot att ta bort begränsningsreglerna för utdelningari de mindre företagen har varit att man velat undvikaatt exempelvis konsulter skall kunna omvandla högt beskattadearbetsinkomster till lågbeskattade kapitalinkomster(se sou 1996:119). 52 En lösning på detta problem är att endastinkomster utöver en nivå som motsvarar en marknadsmässignormallön i branschen beskattas som kapitalinkomst. Detta52. Den typ av konsult man ofta hänvisar till i detta sammanhang är »juristensom säger upp sin anställning och startar egen låda på Östermalm«.Ironiskt nog har dessa jurister i regel sina stora inkomster just tack varesina insikter om hur kapitalstarka svenska aktörer genom innovativa affärsupplägglagligt skall kunna undgå svenska kapitalskatter.103Ägarbeskattningen - inlaga.indd 103 04-06-04 11.41.51


inte minst mot bakgrund av att man i dagens system uppenbarligenanser sig klara av att definiera en marknadsmässigavkastning på kapital, trots att variationen är långt större i olikaföretags lönsamhet än i lönenivåerna inom ett visst yrke.Detta gäller naturligtvis ex post, men även ex ante torde dennavariation vara mycket stor på grund av den höga heterogeniteteni småföretagens verksamhet och optimala finansieringsstruktur.Därmed inte sagt att det nödvändigtvis är ett trivialtproblem att designa en fungerande normallönemodell.Det är också mycket möjligt att problemets art gör detomöjligt att konstruera en fungerande modell, som är åtminstoneapproximativt neutral. Men detta är heller inget rimligtkriterium, eftersom den relevanta jämförelsegrunden är enännu mer imperfekt och svårdesignad »normalavkastningsmodell«.För en utredning som anser sig klara av att definieraen normalavkastning på kapital för en faktor med ännu högrevariation i avkastningen blir det svårt att hävda starka principiellainvändningar mot en normallönemodell.104Ägarbeskattningen - inlaga.indd 104 04-06-04 11.41.51


10. Diskussionen om desvenska företagsskatternaNågot förenklat kan man säga att en skatt är mer skadlig jumer den snedvrider ekonomiska aktörers beteende. 53 I ställetför att fatta investerings-, konsumtions- eller sparandebeslututifrån reala faktorer anpassar vi vårt beteende till följdav skatten. Därmed slås en kil in mellan vad som är samhällsekonomisktoch vad som är privatekonomiskt optimalt.De dominerande teorierna inom företagsbeskattningsområdethar fokuserat på förändringar i företagets kapitalkostnadsom måttstock för skattens välfärdskonsekvenser. Denna ansatshar haft många fördelar i den teoretiska forskningen,men det har, enligt vår uppfattning, funnits tendenser till attden fört in policydiskussionen på villospår.10.1 Företagarens mångfacetterade valFörst och främst har det av många felaktigt tolkats att enskatt som är neutral med avseende på ett existerande företagsmarginella kapitalkostnad inte har några eller endast smådödviktskostnader. Att enbart studera den marginella kapitalkostnadenriskerar, som vår litteraturgenomgång i tidiga-53. Givetvis avses här skatter som syftar till att finansiera offentlig verksamhet;för skatter som just syftar till att ändra på samhällsskadligt beteende,såsom miljöskatter, gäller den motsatta principen.105Ägarbeskattningen - inlaga.indd 105 04-06-04 11.41.51


e kapitel antyder, att bli alltför snävt. I själva verket finns deten rad andra potentiella beslut som kan snedvridas av dessaskatter:• val av organisationsform• val mellan finansieringskällor• omfattningen av investeringar i humankapitalsom komplement till fysiskt kapital• graden av delaktighet i företagets drift(för riskkapitalister)• val av tillväxthastighet och initial finansieringsochdärmed indirekt verksamhetsinriktning.Valet av inriktning påverkas också av skillnader i potentialenatt undkomma skatter i olika branscher och företagsstrukturer.Att valet att bedriva företagande i ett fåmansbolag ochpassivt sparande i börsnoterade aktier är allt annat än perfektasubstitut verkar inte heller ha uppmärksammats i tillräckligutsträckning.Konjunkturinstitutet (2003) antar implicit att den endapotentiellt viktiga frågan är att kapital kan flyttas från fåmansbolagtill börsnoterade aktiebolag eller tvärtom; det ärsåledes endast den relativa avkastningen som studeras. Riskenatt en investering i ett fåmansbolag överhuvudtaget intesker, eller att företagaren på grund av de höga skatterna inteser det som lönsamt att alls starta företaget tas överhuvudtagetinte upp (där det naturligtvis är den förväntade genomsnittligaoch inte marginella avkastningen som räknas; Devereux2003a).106Ägarbeskattningen - inlaga.indd 106 04-06-04 11.41.51


10.2 Avkastningskrav försmå onoterade företagSå som reglerna för fåmansbolagsägare har konstruerats ärdet nödvändigt för statsmakten att avgöra det korrekta avkastningskravetpå de företag som berörs. Detta är naturligtvisingen lätt uppgift, inte minst då den ersättning investerarenkräver i dessa företag inte nödvändigtvis är densammasom för företagssektorn i stort.Det har länge varit välkänt att de minsta börsnoteradeföretagen i usa tycks ha haft en långsiktig avkastning somöverstigit storföretagens, även när hänsyn har tagits till skillnaderi volatilitet (Reinganum 1981; Banz 1981; Fama ochFrench 1992). Orsaken till detta fenomen – som har visat siggälla även i andra länder och olika perioder – är fortfarandeomdiskuterad. Några av de förklaringar som har förts framför denna s.k. small-firm effect är en dold riskpremie i dessabolag, och kanske viktigast av allt att den låga likviditeten imindre företag leder till högre avkastningskrav från finansiärerna.Från 1926 till 2003 hade de mindre amerikanskabörsbolagen en genomsnittlig nominell avkastning på 12,7procent. 54 Den genomsnittliga reala riskfria avkastningen lågunder samma period på blygsamma 0,7 procent (nominellt3,7 procent). Detta torde illustrera betydelsen av risk- ochlikviditetspremie och andra eventuella faktorer utöver den»rena« kapitalkostnaden (se även Devereux 2003b).En viktig fråga är naturligtvis huruvida den höga avkastningeexpostpå investeringar i de mindre företagen har va-54. Inflationen har under samma period varit 3 procent, den reala avkastningenvar således 9,4 procent för små noterade företag. Under sammaperiod gav investeringar i de stora företagen (S&P 500) en real avkastningpå 7,2 procent per år (Ibbotson Associates i Mellon 2004). Den studiepå vilken 3:12-reglerna har grundats visar på en premie för alla svenska aktierpå 6,4 procent (för åren 1919–1990), vilket tycks ligga i linje med denamerikanska börsen (sou 1993:29).107Ägarbeskattningen - inlaga.indd 107 04-06-04 11.41.52


it förväntad eller åtminstone delvis ett resultat av slumpen.Om den höga avkastningen var förväntad tyder det på attägare till dessa företag kräver en premie för att tillhandahållakapital, t.ex. på grund av hög risk och/eller låg likviditeti dessa bolag. En avkastningspremie på aktierna i de minstabörsföretagen har identifierats i en rad länder (Dimson2002; Davis m.fl. 2000). Denna avkastningspremie har inteminskat över tiden, vilket ger en ytterligare indikation på attden i varje fall i viss mån har varit förväntad.Dessa avkastningsskillnader avser börsnoterade aktiebolag,ofta med marknadsvärden på flera miljarder kronor. Förde onoterade småföretagen torde samma mekanismer göraavkastningskraven ännu högre. Ett sätt att mildra dessa problemär framväxten av venturekapitalister som visserligen investerari små onoterade bolag, men som givet detta försökerminska risken genom att vara väldiversifierade, lägga mycketresurser på att välja vilka företag de investerar i samt bidramed kompletterande kompetenser för att öka den förväntadeavkastningen. Trots detta beräknar Kerins m.fl. (2003)att kapitalkostnaden för väldiversifierade venturekapitalisteri usa ligger på ca 17 procent. 55I denna anda och med analys i skattemodeller redovisarNormann (2004) i ett pågående arbete uppskattningar av avkastningskravenex ante (netto efter skatt) för väldiversifieradeinvesterare och entreprenörer. I det senare fallet beror avkastningskravetpå hur stor andel av den privata förmögenhetensom investeras i företaget. Även om denna andel begränsastill 25 procent är kapitalkostnaden inklusive skattepåslagetmed nuvarande svenska skatteregler nära tre gånger så hög för55. Enligt Kerins m.fl. (2003) har avkastningen på venture capital-investeringar varierat mellan 13 och 31 procent beroende på tidsperiod,bransch och använd metod. Se även Gompers och Lerner (2001).108Ägarbeskattningen - inlaga.indd 108 04-06-04 11.41.52


en entreprenör som för en investerare med en bred portfölj.Här tillkommer också problemet att de onoterade företagennärmast per definition har särskilt låg likviditet. Transaktionskostnadernaför handel i dessa företag är i regel avsevärda.Vi har försökt bilda oss en uppfattning om transaktionskostnadernagenom samtal med några av de ledande aktörernapå marknaden för företagsförmedling. Ett typiskt mäklararvodevid försäljning av ett mindre onoterat företag (årsomsättningpå 5–150 miljoner per år) förefaller i dag ligga ispannet 10–15 procent av försäljningspriset. Samma aktörerrapporterar också att försäljningspriset i regel ligger i intervallet2–6 årsvinster, att jämföra med motsvarande värderingpå större börsnoterade bolag, vilken typiskt ligger på nivån10–25 årsvinster beroende på faktorer som bransch, tillväxtutsikter,konjunkturläge och mer företagsspecifika faktorer.En värdering motsvarande p/e-tal i intervallet 2–6 förfungerande ägardrivna företag implicerar ett avkastningskravhos externa investerare i onoterade (etablerade ochvinstgivande) bolag på mellan 17 och 50 procent. Mot dennabakgrund är det uppenbart att dagens normalavkastningpå statslåneräntan plus 7 procent är för låg. Likaså gäller judenna avkastning inte återinvesterade vinstmedel utan endastkapital tillfört utifrån, vilket visas för Sverige av Lindhem.fl. (2002).10.3 NeutralitetEn viktig princip har sagts vara neutralitet mellan löntagareoch företagare i beskattningen. 56 Men i dag är de allra flestatrygghetsmekanismer i samhället kopplade till anställning.56. Se t.ex. Södersten (2004) för en kraftfull formulering av detta argument.109Ägarbeskattningen - inlaga.indd 109 04-06-04 11.41.52


Detta beskrivs i detalj i 3:12-utredningen (sou 2002:52, s.208–218). Där lyfts fram att egenföretagaren inte har någotanställningsskydd, någon reglerad arbetstid eller någon avtaladersättning per tidsenhet. Denne saknar också lagstadgadrätt till semester, har avsevärt sämre skydd vid sjukdom ocharbetslöshet och har flerfaldigt högre deklarationskostnader.Till detta kommer krav på att själv generera sina inkomster,risken att kunderna inte betalar för utfört arbete eller levereradeprodukter samt, i de fall företagaren har anställda, attanställningar innebär ett stort åtagande. Utredningen uttryckerförhållandet på följande sätt (sou 2002:52, s. 218):»Det är betydligt lättare för uppdragsgivaren att göra sig avmed en uppdragstagare än vad det är att göra sig av med enanställd.«I själva verket är den relevanta neutraliteten den mellan attförbli anställd och att starta en ny verksamhet, där alternativkostnadenökar på grund av den trygghet som förloras. För envanlig löntagare är det att spela hasard med sin privatekonomiatt frivilligt ge upp en trygg anställning. Med fast tjänst ärman så länge systemet håller i praktiken garanterad inkomsttrygghetresten av livet om än på en inte alltför hög nivå. Omman i stället frivilligt ger upp de förmåner som upparbetatsinom ramen för den fasta anställningen och startar eget, dåhar man i värsta fall inget skydd alls ut över vad socialbidragsnormengaranterar (när man gjort sig av med alla tillgångar).Den nyblivne entreprenören skall dessutom försöka växa genomatt rekrytera personal som, om de redan är etablerade påarbetsmarknaden, ställs inför samma dilemma.Föga förvånande rapporterar också Blanchflower (2004)om att individers uppgivna vilja att gå från att vara löntagaretill att bli egenföretagare är i särklass lägst i Sverige, Norge,Danmark och Belgien; länder som har de mest omfattandeoffentliga trygghetssystemen.110Ägarbeskattningen - inlaga.indd 110 04-06-04 11.41.52


Slutligen är det överhuvudtaget mycket tveksamt att applicerakapitalkostnadsteori på det sätt som har gjorts föratt jämföra nya växande företag och etablerade bolag. Sinn(1991b) poängterar att »King-Fullertons kapitalkostnadsformlerinte är applicerbara på omogna företag« (vår övers.).Orsaken är att dessa modeller förutsätter att företaget är indifferentmellan att dela ut eller återinvestera vinsten frånden marginella investeringen, medan växande företag striktkommer att föredra återinvestering i syfte att finansiera tillväxten.Detta leder till att kostnaden för kapital för de växandeföretagen kommer att underskattas i en vanlig kapitalkostnadsmodelljämfört med motsvarande mogna företag.Det är måhända talande att svenska forskare inom företagsbeskattningsområdetinte tycks ha funderat så mycket påvad det egentligen är som beskattas med nuvarande reglerför fåmansbolagsbeskattning. I en teoretisk värld där det endastexisterar kapital och arbete och där nyföretagande ärirrelevant må varianter på 3:12-reglerna kanske vara rimliga,men i dag är det mycket mer troligt att de framför alltbeskattar entreprenöriell verksamhet snarare än rena kapitalvinstereller arbetsinkomster. Indirekt tycks den bristandelogiken i fåmansbolagsbeskattningen bekräftas av 3:12-utredningen själv. I slutsatserna poängteras nämligen att»det påtagliga motsatsförhållandet mellan de näringspolitiskaambitionerna och de skatterättsliga principerna går somen röd tråd genom direktiven« och det har varit »ett omöjligtuppdrag« att förena kraven på stimulans av ekonominmed bibehållen neutralitet i beskattningen. Vad som missatsär att det i en korrekt definierad neutralitet inte borde finnasen sådan motsättning! Syftet med skattemässig neutralitet ärjust att eliminera de ekonomiska snedvridningarna och stimuleranäringslivet, inte tvärtom.Här kan det också vara på sin plats att fråga sig varför ett111Ägarbeskattningen - inlaga.indd 111 04-06-04 11.41.53


annat strängt krav på neutralitet förenas med sin exakta motsats.3:12-reglerna syftar till att förhindra att höginkomsttagareslipper undan höga marginalskatter genom att omvandlaarbetsinkomster till kapitalvinster. Skälen till detta är troligenfördelningspolitiska. I så fall är det dock svårt att förståvarför en höginkomsttagare skall beskattas lägre om dennehar sina inkomster från kapital än från arbete. En eventuellförklaring kan vara att detta har sin grund i skatteeffektivitet;om kapital (exempelvis på grund av internationell rörlighet)har högre utbudselasticitet än arbete kan lägre skatter varavälfärdsekonomiskt motiverade, trots att det leder till oönskadefördelningspolitiska effekter och till icke-neutralitet ibeskattningen av olika inkomstslag. Men exakt samma resonemangborde då gälla för entreprenöriella inkoms ter. Vihar tidigare observerat att (små)företagare är känsligare förekonomiska incitament än anställda. Detta skulle också kunnaförklara varför utredarna ser en konflikt mellan neutralitetoch effektivitet – en konflikt som inte skulle exi stera ombegreppen hade varit korrekt definierade.10.4 De ekonomiska räntornaoch neutralitetenDe ekonomiska räntor som 3:12-reglerna vill behandla somarbetsinkomst är i själva verket fundamentala för att säkerställaden dynamiska effektiviteten i marknadsekonomin. Detär ekonomiska aktörers ständiga sökande efter dessa »övernormala«vinster som leder till att entreprenörskap, talang,humankapital och ägarkompetens både kanaliseras till rättområden och överhuvudtaget bjuds ut i optimala kvantiteter.Därmed ökar sannolikheten att nya affärsmöjligheter tillvaratasoch att de sedan utvecklas så att de når sin fulla potential.I denna process skapas också det organisations-/strukturkapi-112Ägarbeskattningen - inlaga.indd 112 04-06-04 11.41.53


tal som är en omistlig del av alla framgångsrika företag. Denpotentielle entreprenören kan alltid avstå från att aktivera sinförmåga och förbli anställd med fast lön, riskkapitalisten kanvälja att förbli passiv i stället för att komplettera sin finansiellainvestering med tillförsel av ägarkompetens osv.Vi har argumenterat att det svenska skattesystemet har liditav att i alltför stor utsträckning förlita sig på den ofullständigaoch i många sammanhang direkt missvisande analyssom ges av en alltför långtgående användning av överförenkladeskatteteoretiska modeller i policysammanhang. Dettydligaste exemplet på detta torde vara 3:12-reglerna. De avseratt säkra neutralitet, men ger ofta motsatt effekt. Samtidigtsom ett närmast kompromisslöst krav på neutralitetställs mellan löneinkomster i bolaget och utanför skapas änstörre avsteg från neutralitet mellan olika ägare. Medan reglernakan leda till att småföretagares ekonomiska räntor beskattasmed närmare 70 procent kan stiftelser och utländskaägare ofta helt komma undan beskattning på ägarnivån.De mindre entreprenöriella bolagen fyller en speciell rollsom förnyande kraft i ekonomin, men drabbas särskilt hårtav dagens system för kapitalbeskattning. Detta har inte tagitstillräcklig hänsyn till i policysammanhang, varken av politikereller av forskare. Dubbelbeskattningen av vinster har avskaffatsför vissa grupper av ägare, framför allt stiftelser ochutländska ägare (ofta svenska kapitalister som jobbar via offshore-lösningar), 57 dvs exakt de grupper som har lägst benä-57. Se särskilt artikeln »Riskfria miljarder« i Affärsvärlden nr 6, 2004. Pågrund av att de stora riskkapitalbolagen kan agera utan att behöva ta hänsyntill skatter sjunker deras avkastningskrav, vilket gör att många industrielltriktiga omstruktureringar inte kan genomföras. Ledningarna i de storariskkapitalbolagen kan i många fall skattefritt tjäna hundratals miljoner genomvad som i hög grad handlar om skattedrivna omstruktureringar av deuppköpta företagens balansräkningar.113Ägarbeskattningen - inlaga.indd 113 04-06-04 11.41.53


genhet att starta nya företag eller bedriva förnyande (entreprenöriell)verksamhet. För gruppen med störst benägenhetoch möjligheter till nyföretagande – privatpersoner med aktivtägande i företagen – har skatterna i stället höjts, till ochmed utöver dubbelbeskattningens 50 procent.114Ägarbeskattningen - inlaga.indd 114 04-06-04 11.41.53


11. SlutsatserDet finns i dag en bred enighet både bland ekonomer ochbland politiker om att Sverige lider av ekonomiska problem,främst manifesterat i en långsiktigt låg tillväxttakt och i attekonomin inte genererar tillräckligt många arbetade timmar.När åtgärder för ett bättre näringsklimat diskuteras brukarföretagarna själva ofta nämna utdelnings- och reavinstskatternasom exempel på skatter som är särskilt skadliga. Desom argumenterat för en sänkning av dessa skatter har dockhaft svårt att få genomslag i den ekonomisk-politiska debatten.Ett viktigt skäl till detta är att svensk forskning på företagsbeskattningsområdetnästan uteslutande legat inom enforskningstradition vars modeller inte är konstruerade ochframför allt inte särskilt väl ämnade att behandla dessa frågor.Icke desto mindre har modellerna flitigt använts för dettaändamål.Vi har i vår diskussion av de ekonomiska kostnaderna avdubbelbeskattningen försökt visa att den tidigare analysenvarit alltför snävt fokuserad på den marginella kapitalkostnadeni redan etablerade företag. De policyslutsatser som hardragits från den nya synens modeller samt dess utvidgningartill öppna ekonomier – att utdelningsskatten är av ringa betydelseeller kanske till och med irrelevant för investeringarnasinriktning och omfattning – kan genom den alltför begränsadeanalysen ha underskattat dessa skatters skadlighet.Det finns i själva verket goda skäl att tro att dubbelbeskattningenmedför stora ekonomiska snedvridningar.115Ägarbeskattningen - inlaga.indd 115 04-06-04 11.41.53


Vi ifrågasätter inte den traditionella företagsbeskattningsteorinsprincipiella legitimitet, dock menar vi att teorinbrister vad gäller relevans i den policydiskussion somförs om ekonomisk tillväxt och förnyelse, och att ett flertalutomordentligt viktiga mekanismer för snedvridningar heltenkelt antagits bort i dessa modeller.Modellerna bortser från kopplingen mellan ekonomiskavkastning och utbudet på flera avgörande produktionsfaktorer.Vi menar att sökandet efter ekonomiska räntor är underskattatsom mekanism för att skapa dynamisk effektivitet(och därmed tillväxt och förnyelse) i ekonomin. Kapital, entreprenörielltalang och ägarkompetens antas implicit finnasexogent och oberoende av avkastningsnivån. Ett exempel ärSørensen (2001), som vidhåller att beskattning av »normal«avkastning bör vara mild för att inte bestraffa högt sparande,men som anser att vinster utöver »normalnivån« kan beskattashårt då dessa är s.k. windfall gains. Vi menar utifrån våranalys att detta är en missvisande argumentation, då det implicitförutsätter att ekonomiska räntor inte fyller en viktigdynamisk incitaments- och signalfunktion i samhället.Det finns heller inget utrymme i de använda modellernaför de intressekonflikter och informationsbrister som genomsyrarekonomin, och som spelar en stor roll för hur företagensbalansräkning bör se ut för att bäst hantera dessaproblem.En generell anmärkning angående de diskussioner somhar förts om ägarbeskattningen är att skatten delvis är enfunktion av hur viktiga man anser små och medelstora företagvara för landets ekonomiska utveckling. Storföretagendrabbas av flera skäl (inte minst större tillgång till internationellakapitalmarknader och mindre beroende av enskildaägare) i mindre utsträckning av utdelnings- och reavinst-116Ägarbeskattningen - inlaga.indd 116 04-06-04 11.41.53


skattens negativa effekter. 58 De antaganden som ligger bakomneutralitetshypotesen i beskattningsteoretiska modeller,både ns och ös, är oftast särskilt tveksamma när det gällersmåföretag, vilket också har poängterats av företrädarna fördessa modeller. Naturligtvis är även stora internationella företagviktiga delar i Sveriges näringsliv. Men det finns skäl atttro att den låga internationella förnyelsetakten i svensk ekonomihar haft sin grund i ett alltför oförmånligt näringsklimatför små och medelstora företag, vilka därför inte kommitatt spela den roll som förnyare och innovatörer i svenskekonomi som de annars skulle ha gjort.Faktorer som kan vara av underordnad betydelse i modelleroch teorier vilka utgår från storföretag kan vara centrala ien analys som i stället utgår från de små ägarledda företagenssituation. Detta förklarar i hög grad den övergripande skillnadenmellan oss själva och den forskning vi kritiserar i dennabok. När det gäller de små ägarledda företagen är det tillexempel ett olämpligt antagande att separera sparande fråninvesteringar, eller att anta att det relevanta alternativet tillföretagande är kapitalplaceringar på den internationella ränte-och aktiemarknaden. Både teoretiska och empiriska skälpekar i den riktningen. Entreprenörskap och ägarens specifikahumankapital är i dessa situationer komplement till kapi-talinvesteringen, komplement som dessutom inte kan upphandlaspå en extern marknad.Bland slutsatserna i Södersten (1994) skrivs: »Det är väsentligtatt konstatera detta [att skattefriheten för de svenskahushållens aktieutdelningar saknar betydelse för kapitalkost-58. Därmed inte sagt att de förblir helt opåverkade. Storföretagens potentiella(svenska) ägare påverkas naturligtvis av skatten, i och med desssnedvridande effekter på förmögenhetsbildningen och ägarstrukturen iSverige.117Ägarbeskattningen - inlaga.indd 117 04-06-04 11.41.54


naderna i de större företagen] eftersom storföretagen spelaren avgörande roll för utvecklingen i den svenska ekonomin.«Vi skulle kunna parafrasera denna slutsats för att sammanfattaskillnaderna i perspektiv: Det är väsentligt att konstaterade snedvridande effekterna av dubbelbeskattningen eftersomsmåföretagen och nyföretagandetspelar en avgörande rollför utvecklingen i den svenska ekonomin.Dessa alltför snäva modeller har kunnat fortsätta att utgöragrunden för svensk företagsbeskattning, trots att de aspekterman bortser ifrån sedan ett par decennier studerasintensivt inom flera grenar av den ekonomiska forskningen.Det finns heller ingen roll i modellerna för de entreprenörersom i verkligheten gör kopplingen mellan nya affärsidéeroch investeringsmöjligheter – inte nog med att företagen antasfinnas exogent, det antas också investeringsmöjligheternagöra. Teorierna är därmed särskilt olämpliga när de appliceraspå entreprenörskap och nyföretagande, just de kanskesvagaste punkterna i den svenska ekonomin.Med denna genomgång hoppas vi ha visat att det finnsviktiga mekanismer och livaktiga forskningsfält som behöverfå influera den ekonomisk-politiska diskussionen omsvensk ägarbeskattning. Företagande och entreprenörskapär avgörande för Sveriges framtida välståndsutveckling ochdärmed är det också utomordentligt viktigt att den ekonomisk-politiskadiskussionen på detta område tar sin utgångspunkti all för området relevant forskning. I annat fallfinns det en överhängande risk att skattepolitiken byggerpå felaktiga principer, och därmed motverkar Sveriges välståndsutveckling.118Ägarbeskattningen - inlaga.indd 118 04-06-04 11.41.54


Appendixtabell a1. Viktiga innovationer avamerikanska småföretag under 1900-talet.Air Conditioning Heart Valve Prefabricated HousingAir Passenger Service Heat Sensor Pressure SensitiveAirplane Helicopter TapeArticulated Tractor High Resolution ProgrammableChassis cat Scanner ComputerArtificial Skin High Resolution Quick-Frozen FoodAssembly Line Digital X-Ray CellophaneAudio Tape Recorder High Resolution Reading MachineBakelite X-Ray Microscope Rotary Oil Drilling BitBiomagnetic Imaging Human Growth Safety RazorBiosynthetic Insulin Hormone Six-Axis Robot ArmCatalytic Petroleum Hydraulic Brake Soft Contact LensCracking Integrated Circuit Solid Fuel RocketComputerized Blood Kidney Stone Laser EnginePressure Large Computer Stereoscopic MapController Link Trainer ScannerContinuous Casting Microprocessor Strobe LightsCotton Picker Nuclear Magnetic Strain GaugeDefibrillatorResonance Scanner Supercomputerdna Fingerprinting Optical Scanner Strain GaugeDouble-Knit Fabric Oral Contraceptives Strobe LightsElectronic Spreadsheet Outboard Engine Two-Armed MobileFreewing Aircraft Overnight National Robotfm Radio Delivery Vacuum TubeFront-End Loader Personal Computer Variable OutputGeodesic Dome Photo Typesetting TransformerGyrocompass Polaroid Camera Vascular Lesion LaserPortable Computer XerographyPrestressed Concrete X-Ray TelescopeAnm.: Vi har medvetet avstått från att översätta från engelskan. Detta beslut härrörfrån att vi tror det är större risk för pinsamma översättningsfel än att någon intresseradläsare inte förstår vilken innovation det är frågan om.Källa: Baumol (2004).119Ägarbeskattningen - inlaga.indd 119 04-06-04 11.41.54


tabell a2. Förmögenhetsskatten i Sverige och andra länder år 2003.Lägsta skatte- Högsta skatte-Land Skattesats (%) sats från (kr) sats från (kr)Sverige 1,5 1 500 000 1 500 000Finland 0,9 1 700 000 1 700 000Frankrike 0,55–1,8 6 500 000 135 000 000Luxemburg 0,5 ca 750 000 ca 750 000Spanien 0,2–2,5 1 500 000 96 000 000Österrike Slopad 1994BelgienIngen skattDanmark Slopad 1997Tyskland Slopad 1997GreklandIngen skattIrlandIngen skattItalienIngen skattNederländerna Slopad 2000PortugalIngen skattStorbritannien Ingen skatt120Ägarbeskattningen - inlaga.indd 120 04-06-04 11.41.54


tabell a2. Forts.Lägsta skatte- Högsta skatte-Icke eu-länder Skattesats (%) sats från (kr) sats från (kr)Island 0,6 500 000 500 000Norge* 0,7–1,1 110 000 640 000Schweiz* (Zürich) 0,05–0,3 400 000 16 400 000Australien Ingen skattJapanIngen skattKanadaIngen skattKoreaIngen skattMexikoIngen skattNya Zeeland Ingen skattPolenIngen skattSlovakien Ingen skattTjeckienIngen skattTurkietIngen skattUngernIngen skattusaIngen skatt* Bostäder värderas ofta till 10–20 procent av marknadsvärdet.Anm.: Många länder har aldrig haft förmögenhetsskatt och under 1990-talet slopadesskatten i bland annat Tyskland, Danmark, Nederländerna och Österrike. Sverigeskombination av hög skattesats, låga fribelopp och hög värdering av tillgångar innebäratt Sverige har den strängaste förmögenhetsbeskattningen. Reglerna är komplicerade.Förmögenhetsskattereglerna lämnar betydande utrymme för skatteplanering inom lagensramar.Källa: Respektive länders skattelagstiftning, International Bureau of Fiscal Documentation,Svenskt Näringsliv.121Ägarbeskattningen - inlaga.indd 121 04-06-04 11.41.54


ReferenserAcs, Z.J. (1984), The Changing Structure of the U.S. Economy. NewYork: Praeger.Acs, Z.J. och D.B. Audretsch (1987), »Innovation, Market Structure,and Firm Size«. Review of Economics and Statistics 69(4),567−574.Acs, Z.J. och D.B. Audretsch (1988), »Innovation in Large andSmall Firms. An Empirical Analysis«. American Economic Review78(4), 678−690.Affärsvärlden (2004), »Riskfria miljarder«, nr 6, 28–35.Agell, J. (1997), »Comment on ’Understanding State-Led Late Industrialization’by Juhana Vartiainen«. I V. Bergström, red., Governmentand Growth. Oxford: Clarendon.Agell, J., P. Englund, och J. Södersten (1995), Svensk skattepolitik iteori och praktik. 1991 års skattereform. Bilaga 1 till sou 1995:104.Stockholm: Allmänna Förlaget.Alvarez L., V. Kanniainen och J. Södersten (2000), »Why is theCorporation Tax not Neutral? Anticipated Tax Reform, InvestmentSpurts and Corporate Borrowing«. Working Paper No.2000:4. Department of Economics, Uppsala University.Andersson, K., P. Ericsson och J. Fall (2004), »Taxation of CloselyHeld Companies – New Empirical Results«. Manuskript.Svenskt Näringsliv, Stockholm.Arrow, K.J. (1962), »Economic Welfare and the Allocation of Resourcesfor Invention«. I R.R. Nelson, red., The Rate and Directionof Inventive Activity. Princeton: Princeton University Press.Apel, M. och J. Södersten (1999), »Personal Taxation and InvestmentIncentives in a Small Open Economy«. International Taxand Public Finance 6(1), 79–88.Asimakopulos, A. och J.B. Burbidge (1975), »Corporate Taxationand the Optimal Investment Decisions of Firms«. Journal of PublicEconomics 4(3), 281–287.Audretsch, D.B. och A.R. Thurik (2000), »Capitalism and Democracyin the 21st Century: from the Managed to the EntrepreneurialEconomy«. Journal of Evolutionary Economics 10(1), 17–34.122Ägarbeskattningen - inlaga.indd 122 04-06-04 11.41.55


Auerbach, A.J (2002), »Taxation and Corporate Financial Policy«.I A. Auerbach och M. Feldstein, red., Handbook of Public Economics,vol. 3. Amsterdam: North-Holland.Auerbach, A.J (1979), »Share Valuation and Corporate Equity Policy«.Journal of Public Economics 11(3), 291–305.Auerbach, A.J och K.A. Hassett (2000), »On the Marginal Sourceof Investment Funds«. nber Working Paper No. 7821.Auerbach, A.J och K.A. Hassett (2002), »On the Marginal Sourceof Investment Funds«. Journal of Public Economics 87(1), 205–232.Banz, R.W. (1981), »The Relationship between Return and MarketValue of Common Stocks«. Journal of Financial Economics 9(1), 3–18.Barney, J. (1991), »Firm Resources and Sustained Competitive Advantage«.Journal of Management 17(1), 99–120.Barreto, H. (1989), The Entrepreneur in Micro-Economic Theory: Disappearanceand Explanation. London: Routledge.Baumol, W.J. (1968), »Entrepreneurship in Economic Theory«.American Economic Review 58(2), 64–71.Baumol, W.J. (1990), »Entrepreneurship: Productive, Unproductive,and Destructive«. Journal of Political Economy 98(5), 893–921.Baumol, W.J. (2004), »Entrepreneurial Enterprises, Large EstablishedFirms and Other Components of the Free-Market GrowthMachine«. Small Business Economics 23(1), 9–23.Benhabib, J. och M.M. Spiegel (2002), »Human Capital and TechnologyDiffusion«. Working Paper. San Francisco: Federal ReserveBank of San Francisco.Berggren, B., G. Lindström och C. Olofsson (2000), »Control Aversionand the Search for External Financing«. Small BusinessEconomics 15(3), 233–242.Bergström, V. (1982), Studies in Swedish Post-War Industrial Investments.Doktorsavhandling. Nationalekonomiska institutionen,Uppsala universitet.Bianchi, M. och M. Henrekson (2004), »Is the Neoclassical EntrepreneurReally Entrepreneurial?« Manuskript. Nationalekonomiskainstitutionen, Handelshögskolan i Stockholm.123Ägarbeskattningen - inlaga.indd 123 04-06-04 11.41.55


Binswanger, H.P. (1974), »The Measurement of Technical ChangeBiases with Many Factors of Production«. American Economic Review64(6), 964–976.Birch, D.L. (1979), The Job Generation Process. Cambridge, ma:mit.Björk, C. (2004), »usa-bolag slipper skatt«. Dagens Industri, 15april.Black, F. (1974), »International Capital Market Equilibrium withInvestment Barriers«. Journal of Financial Economics 1(2), 337–352.Blanchflower, D.G. (2004), »Self-Employment: More May not BeBetter«. Uppsats presenterad vid Ekonomiska Rådets konferensom egenföretagande och entreprenörskap den 23 mars 2004.Swedish Economic Policy Review, under utgivning.Blanchflower, D.G och A.J. Oswald (1998), »What Makes an Entrepreneur?«.Journal of Labor Economics 16(1), 26–60.Boadway, R. och N. Bruce (1992), »Problems with IntegratingCorporate and Personal Income Taxes in an Open Economy«.Journal of Public Economics 48(1), 39–66.Boadway, R. och D. Wildasin (1994), »Taxation and Savings: ASurvey«. Fiscal Studies 15(1), 19–63.Bottazzi, L. och M. Da Rin (2002), »Venture Capital in Europeand the Financing of Innovative Companies«. Economic Policy 34,231–269.Bovenberg, A.L., K. Andersson, K. Aramaki och S. Chand (1990),»Tax Incentives and International Capital flows: The Case of theUnited States and Japan«. I A. Razin och J. Slemrod, red., Taxationin the Global Economy. Chicago and London: The Universityof Chicago Press.Bradford, D.F. (1981), »The Incidence and Allocation Effects ofa Tax on Corporate Distributions«. Journal of Public Economics15(1), 1–22.Bradford, D.F. (1980), »The Economics of Tax Policy Toward Savings«.I G.M. von Furstenberg, red., The Government and CapitalFormation. Cambridge, ma: Ballinger.Braunerhjelm, P. m.fl. (2004), »Heading for Headquarters? Whyand How the Location of Headquarters Matter among the euCountries«. I P. Ghauri och L. Oxelheim, red., European Union124Ägarbeskattningen - inlaga.indd 124 04-06-04 11.41.56


and the Race for Foreign Direct Investment in Europe. Amsterdamoch Boston: Elsevier.Brav, A., J.R. Graham, C.R. Harvey och R. Michaely (2003), »PayoutPolicy in the 21st Century«. nber Working Paper No.9657.Brynjolfsson, E. och Yang, S. (1997), »The Intangible Benefits andCosts of Computer Investments: Evidence from Financial Markets«.Proceedings of the International Conference on InformationSystems. Atlanta, ga.Burke, A.E., F.R. FitzRoy och M.A. Nolan (2002), »Self-employment,Wealth and Job Creation: The Roles of Gender, NonpecuniaryMotivation and Entrepreneurial Ability«. Small BusinessEconomics 19(3), 255–270.Carlsson, B. (1999), »Small Business, Entrepreneurship, and IndustrialDynamics«. I Z.J. Acs, red., Are Small Firms Important?Their Role and Impact. Dordrecht: Kluwer.Carree, M., A. van Stel, A.R. Thurik och S. Wennekers (2002),»Economic development and business ownership: an analysisusing data of 23 oecd countries in the period 1976–1996«. SmallBusiness Economics 19(3), 271–290.Carroll, R., D. Holtz-Eakin, M. Rider och H.S. Rosen (2000a),»Income Taxes and Entrepreneurs’ Use of Labor«. Journal of LaborEconomics 18(2), 324–351.Carroll, R., D. Holtz-Eakin, M. Rider och H.S. Rosen (2000b),»Entrepreneurs, Income Taxes, and Investment«. I J.B. Slemrod,red., Does Atlas Shrug? New York: Russell Sage Foundation.Carroll, R., D. Holtz-Eakin, M. Rider och H.S. Rosen (2001),»Personal Income Taxes and the Growth of Small Firms«. I J.Poterba, red., Tax Policy and the Economy 15. Cambridge, ma: mitPress.Coase, R.H. (1937), »The Nature of the Firm«. Economica 4(4),386–405.Coakley, J., F. Kulasi och R. Smith (1998), »The Feldstein-HoriokaPuzzle and Capital Mobility: A Review«. International Journalof Finance & Economics3(2), 169–188.Cressy, R. och C. Olofsson (1996), »Financial Conditions for SMEsin Sweden.« I R. Cressy, B. Gandemo och C. Olofsson, red., FinancingSMEs – A Comparative Perspective. Stockholm: nutekFörlag.125Ägarbeskattningen - inlaga.indd 125 04-06-04 11.41.56


Cullen, J.B. och R.H. Gordon (2002), »Taxes and EntrepreneurialActivity: Theory and Evidence for the U.S.«. nber WorkingPaper No. 9015.Davidsson, P. (1989), »Entrepreneurship – And After? A Study ofGrowth Willingness in Small Firms«. Journal of Business Venturing4(3), 211–226.Davis, J.L., E.F. Fama och K.F. French (2000), »Characteristics,Covariances and Average Returns: 1929 to 1997«. Journal of Finance55(2), 389–406.Davis, S.J. och M. Henrekson (1997), »Industrial Policy, EmployerSize and Economic Performance in Sweden«. I R.B. Freeman,R. Topel och B. Swedenborg, red., The Welfare State in Transition.Chicago: University of Chicago Press.Devereux, M.P. (2003a), »Measuring Taxes on Income from Capital:Evidence from the uk«. cesIfo Working Paper No. 968.Devereux, M.P. (2003b), »Taxing Risky Investment«. cepr DiscussionPapers 4053.Devereux, M.P. och R. Griffith (1998), »Taxes and the Location ofProduction: Evidence from a Panel of us Multinationals«. Journalof Public Economics 68(3), 335–367.Devereux, M.P och R. Griffith (2003), »Evaluating Tax Policy forLocation Decisions«. International Tax and Public Finance 10(2),127–146.Dietz, D. (2003), »Dividend and Capital Gains Taxation in a Cross-Section of Firms«. Manuskript. University of St. Gallen (iff).Dietz, D. och C. Keuschnigg (2003), »Reforming Corporate IncomeTaxation in Switzerland: An Economic Perspective«. Tax NotesInternational 29(8), 730–735.Dimson, E., P. Marsh och M. Staunton (2002), Triumph of the Optimists:101 Years of Global Investment Returns. Princeton, nj: PrincetonUniversity Press.Easterbrook, F.H. (1984), »Two Agency-cost Explanations of Dividends«.American Economic Review 74(3), 650–659.Edwards, J.S.S. och M.J. Keen (1984), »Wealth Maximization andthe Cost of Capital: A Comment«. Quarterly Journal of Economics99(1), 211–214.Ekonomiska vårpropositionen (2004), Prop. 2003/0/ 4:100. Finansdepartementet.126Ägarbeskattningen - inlaga.indd 126 04-06-04 11.41.57


Eliasson, G. (1984), »Micro Heterogeneity of Firms and the Stabilityof Industrial Growth«. Journal of Economic Behavior and Organization5(2), 249–274.Engel, C. och J.H. Rogers (1996), »How Wide is the Border?«.American Economic Review 86(5), 1112–1125.Engel, C. och J.H. Rogers (2001), »Deviations from PurchasingPower Parity: Causes and Welfare Costs«. Journal of InternationalEconomics 55(1), 29–57.Epstein, L.G. och J. Miao (2000), »A Two-Person Dynamic Equilibriumunder Ambiguity«. Working Paper, Department of Economics,University of Rochester.Evans, D.S. och B. Jovanovic (1989), »An Estimated Model of EntrepreneurialChoice under Liquidity Constraints«. Journal ofPolitical Economy 97(4), 808–827.Fama, E.F. och H. Babiak (1968), »Dividend Policy: An EmpiricalAnalysis«. Journal of the American Statistical Association 63(324),1132–1161.Fama, E.F. och K.R. French (1992), »The Cross-Section of ExpectedStock Returns«. Journal of Finance 47(3), 427–465.Fama, E.F. och K.R. French (2000), »Testing Tradeoff and PeckingOrder Predictions About Dividends and Debt«. Universityof Chicago, Working Paper No. 506.Feldstein, M. och C. Horioka (1980), »Domestic Savings and InternationalCapital Flows«. Economic Journal 90(358), 314–329.Foss, N.J. (1997), »Resources and Strategy: A Brief Overview ofThemes and Contributions«. I N.J. Foss, red., Resources, Firmsand Strategies: A Reader in the Resource Based Perspective. Oxford:Oxford University Press.Frank, M. och V. Goyal, (2003), »Testing the Pecking Order Theoryof Capital Structure«. Journal of Financial Economics 67(2) 217–248.French, K.R. och J.M. Poterba (1991), »Investor Diversificationand International Equity Markets«. American Economic Review81(2), 222–226.Froot, K.A., P. O’Connell, och M. Seasholes (1998), »The PortfolioFlows of International Investors«. nber Working Paper No.6687.127Ägarbeskattningen - inlaga.indd 127 04-06-04 11.41.57


Fukao, M. och M. Hanazaki (1987), »Internationalization of FinancialMarkets and the Allocation of Capital«. oecd EconomicStudies, No. 8, 35–92.Fuest, C. och B. Huber (1999), »The Optimal Taxation of Dividendsin a Small Open Economy«. Working Paper nr 348, ces-Ifo Institute och University of Munich.Fölster, S. (2002), »Do Lower Taxes Stimulate Self-Employment«.Small Business Economics 19(2), 135–145.Företagarna (2003), »En politik för växande småföretag. Företagarnasförslag för ökad tillväxt«. Underlag till regeringens s.k.tillväxtsamtal med parterna vintern 2003–2004. Stockholm.Galbraith, J.K. (1956), American Capitalism: The Concept of CountervailingPower. Boston: Houghton Mifflin.Galbraith, J.K. (1967), The New Industrial State. London: HamishHamilton.Gehrig, T.P. (1993), »An Information Based Explanation of theDomestic Bias in International Equity Investment«. ScandinavianJournal of Economics 21(1), 97–109.Gentry, W.M. (1994), »Taxes, Financial Decisions and OrganizationalForm: Evidence from Publicly Traded Partnerships«.Journal of Public Economics 53(2), 223–44.Gentry, W.M. och R.G. Hubbard (2000), »Entrepreneurship andHousehold Saving«. nber Working Paper No. 7894.Gentry, W.M. och R.G. Hubbard (2001), »Tax Policy and Entryinto Entrepreneurship«. American Economic Review 90(2), 283–287.Gerardi, G., M.J. Graetz och H.S. Rosen (1990), »Corporate IntegrationPuzzles«. National Tax Journal 43(2), 307–314.Gilbert, R. och D.M. Newberry (1982), »Preemptive Patentingand the Persistence of Monopoly«. American Economic Review72(3), 514–526.Gilbert, R. och C. Shapiro (1990), »Optimal Patent Length andBreadth«. RAND Journal of Economics 21(1), 106–112.Givoly, D., C. Hayn, A.R. Ofer och O. Sarig (1992), »Taxes andCapital Structure: Evidence from Firms’ Responses to the TaxReform Act of 1986«. Review of Financial Studies 5(2), 331–355.128Ägarbeskattningen - inlaga.indd 128 04-06-04 11.41.57


Gompers, P.A. och J. Lerner (2001), The Money of Invention: HowVenture Capital Creates New Wealth. Cambridge, ma: HarvardUniversity Press.Gort, M.A. och S. Lee (2003), »Managerial Efficiency, Organiza-tional Capital and Productivityy«. Working Paper.Gordon, R.H. och J. MacKie-Mason (1991), »Taxes and the Choiceof Organizational Form«. nber Working Paper No. 3781.Gordon, R.H. och J. MacKie-Mason (1994), »Tax Distortions tothe Choice of Organizational Form«. Journal of Public Economics55(2), 279–306.Grossman, S. och O. Hart (1986), »The Costs and Benefits of Ownership:A Theory of Lateral and Vertical Integration«. Journalof Political Economy 94(4), 691–719.Hansson, I. (1984), »Marginal Cost of Public Funds for DifferentTax Instruments and Government Expenditures«. ScandinavianJournal of Economics 86(2), 115–130.Hansson, I. och E. Norrman (1996), Skatter. Teori och praktik. Stockholm:sns Förlag.Harberger, A. (1962), »The Incidence of the Corporate IncomeTax«. Journal of Political Economy 70(3), 215–240.Hart, O. (1991), »Incomplete Contracts and the Theory of theFirm«. I O.E. Williamson och S.G. Winter, red., The Nature ofthe Firm. Oxford: Oxford University Press.Hart, O. och B. Holmström (1987), »The Theory of Contracts«.I T. Bewley, red., Advances in Economic Theory: Fifth World Congressof the Econometric Society. Cambridge: Cambridge UniversityPress.Hayek, J.A. (1990), Det stora misstaget. Stockholm: Ratio.Hébert, R.F. och A.N. Link (1989), »In Search of the Meaning ofEntrepreneurship«. Small Business Economics 1(1), 39–49.Hellmann, T. och M. Puri (2000), »The Interaction Between ProductMarket and Financing Strategy: The Role of Venture Capital«.Review of Financial Studies 13(4), 995–984.Hellmann, T. och M. Puri (2002), »Venture Capital and the Professionalizationof Start-Up Firms: Empirical Evidence«. Journalof Finance 57(1), 169–197.129Ägarbeskattningen - inlaga.indd 129 04-06-04 11.41.58


Henrekson, M. (1996), Företagandets villkor. Spelregler för sysselsättningoch tillväxt. Stockholm: sns Förlag.Henrekson, M. (1998), »De nya lättnaderna i dubbelbeskattningen– en kritik«. Ekonomisk Debatt 26(2), 127–132.Henrekson, M. och U. Jakobsson (2004), »The Swedish Model ofOwnership and Corporate Control in Transition«. I H. Huizingaoch L. Jonung, red., Who Should Own Europe? Cambridge:Cambridge University Press, under utgivning.Henrekson, M. och N. Rosenberg (2001), »Designing Efficient Institutionsfor Science-Based Entrepreneurship: Lessons from theus and Sweden«. Journal of Technology Transfer 26(2), 207–231.Hibbs, D. (2000), »Bread and Peace Voting in U.S. PresidentialElections«. Public Choice 104(1), 149–180.Holmström, B. och J. Roberts (1998), »The Boundaries of the FirmRevisited«. Journal of Economic Perspectives 12(4), 73–94.Holtz-Eakin, D., D. Joulfaian och H.S. Rosen (1994), »Sticking Itout: Entrepreneurial Survival and Liquidity Constraints«. Journalof Political Economy 102(1), 53–75.Huberman, G. (2000), »Home Bias in Equity Markets: Internationaland Intranational Evidence«. I G. Hess och E. van Wincoop,red., Intranational Macroeconomics. Cambridge: Cambridge UniversityPress.itps, Institutet för tillväxtpolitiska studier (2002), Foreign-ownedEnterprises 2001. S2002:007. Stockholm.Jensen, M.C. (1986), »Agency Costs of Free Cash Flow, CorporateFinance, and Takeovers«. American Economic Review 76(2),323–329.Jensen, M.C. och W.H. Meckling (1976), »Theory of the Firm:Managerial Behavior, Agency Costs and Ownership Structure«.Journal of Financial Economics 3(4), 305–360.Johansson, A.L. och L. Magnusson (1998), LO – andra halvseklet.Fackföreningsrörelsen och samhället. Stockholm: Atlas.John, K. och J. Williams (1985), »Dividends, Dilution, and Taxes:A Signalling Equilibrium«. Journal of Finance 40(5), 1053–1070.Jones, C.I. (2001), »Was an Industrial Revolution Inevitable? EconomicGrowth Over the Very Long Run«. Advances in Macroeconomics1(2), 1028–1048.130Ägarbeskattningen - inlaga.indd 130 04-06-04 11.41.58


Jonung, L., red. (2002), Vem skall äga Sverige? Stockholm: sns Förlag.Jorgenson, D.W. (1963), »Capital Theory and Investment Behavior«.American Economic Review 53(2), 247–257.Jorgenson, D.W. (1967), »The Theory of Investment Behavior«. IR. Ferber, red., Determinants of Investment Behavior. New York:nber.Jorgenson, D.W. och Z. Griliches (1967), »The Explanation of ProductivityChange«. Review of Economic Studies 34(3), 249–283.Kanniainen, V. och J. Södersten (1994), »Costs of Monitoring andCorporate Taxation«. Journal of Public Economics 55(2), 307–321.Kanniainen V. och J. Södersten (1995), »The Importance of ReportingConventions for the Theory of Corporate Taxation«.Journal of Public Economics 57(3), 417–430.Kasa, K. (2000), »Knightian Uncertainty and Home Bias«. frbsfEconomic Letter. Federal Reserve Bank of San Francisco.Kaspar, W. och M. Streit (1998), Institutional Economics. Aldershot:Edward Elgar.Keuschnigg, C. och S.B. Nielsen (2003), »Start-Ups, Venture Capitalists,and the Capital Gains Tax«. Journal of Public Economics,under utgivning.Kerins, F., J. Kiholm Smith and R. Smith (2003), »OpportunityCost of Capital for Venture Capital Investors and Entrepreneurs«.Claremont Graduate University. Mimeo.Keynes, J.M. (1936), The General Theory of Employment, Interest andMoney. London: Macmillan.King, M.A. (1974), »Taxation and the Cost of Capital«. Review ofEconomic Studies 41(1), 21–35.King, M.A. (1977), Public Policy and the Corporation. London: Chapman-Hall.King, M.A. och D. Fullerton (1984), The Taxation of Income fromCapital. Chicago: University of Chicago Press.Kirzner, I.M. (1997), »Entrepreneurial Discovery and the CompetitiveMarket Process: An Austrian Approach«. Journal of EconomicLiterature 35(1), 60–85.Knight, F.H. (1921), Risk, Uncertainty and Profit. Boston: HoughtonMifflin Company.131Ägarbeskattningen - inlaga.indd 131 04-06-04 11.41.59


Konjunkturinstitutet (2003), Konjunkturläget. December.Kortum, S. och J. Lerner (2000), »Assessing the Contribution ofInnovation«. Rand Journal of Economics 31(4), 674–692.Kristofferson, A. (2002), »Neutral beskattning av bolagsinkomsteri en öppen ekonomi – cash-flowskatter och andra skatter«. I Expertrapportertill Skattebasutredningen. Vol. C. sou 2002:47. Stockholm:Fritzes.Larsson, C. (2003), »Analys av föreslagna 3:12-regler (sou 2002:52)– särskilt löneunderlagsreglerna«. Examensarbete. Juridiska fakulteten,Lunds universitet.Lewis, K. (1999), »Trying to Explain Home Bias in Equities andConsumption«. Journal of Economic Literature 37(2), 671–708.Lindgren, H. (2004), »Business and Government in 20th CenturySweden: A Tale of Income Redistribution or Rent Seeking?«.I T. Gourvish, red., Business and Politics in Europe, 1900–1970.Cambridge uk: Cambridge University Press.Lindström, G. och C. Olofsson (1998), Teknikbaserade företag i tidigutvecklingsfas. Linköping: Institute for Technology and Management.Lindh, T. och H. Ohlsson (1996), »Self-Employment and WindfallGains: Evidence from the Swedish Lottery«. Economic Journal106(439), 1515–1526.Lindhe, T. (2001), »Mitigating Double Taxation in an Open Economy«.Working Paper No. 2001:5. Department of Economics,Uppsala University.Lindhe, T. (2002), »The Marginal Source of Finance«. WorkingPaper No. 2002:9. Department of Economics, Uppsala University.Lindhe, T., J. Södersten och A. Öberg (2002), »Economic Effectsof Taxing Closed Corporations under a Dual Income Tax«. IfoStudien 4, 575–609.Lindhe, T., J. Södersten och A. Öberg (2003a), »Economic Effectsof Taxing Different Organizational Forms under a Dual IncomeTax«. Working Paper No. 2003:19. Department of Economics,Uppsala University.Lindhe, T., J. Södersten och A. Öberg (2003b), »Beskattningen avolika organisationsformer i de nordiska länderna«. Generalrap-132Ägarbeskattningen - inlaga.indd 132 04-06-04 11.41.59


port till Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminariumi Lund den 29–30 oktober.Mayer, T. (1993), Truth versus Precision in Economics. Aldershot: EdwardElgar.McGee (1998), »Capital Gains and New Firm Investment«. NationalTax Journal 51(4), 638–660.McKenzie, K.J. och A.J. Thompson (1996), »The Economic Effectsof Dividend Taxation«. Technical Committee on BusinessTaxation Working Paper 96–7. Department of Finance, Governmentof Canada, Ottawa.Mellon Financial Corporation (2004), Investment Update. The Practiceof Wealth Management. Tillgänglig online: http://www.mellon.com/business/pwm0504.pdf.Meyer, B.D. (2002), »Labor Supply at the Extensive and IntensiveMargins: The eitc, Welfare and Hours Worked«. American EconomicReview 92(2), 373–379.Miller, M. och K. Rock (1985), »Dividend Policy under AsymmetricInformation«. Journal of Finance 40(6), 1031–1051.Modigliani, F. och M.H. Miller (1958), »The Cost of Capital, CorporationFinance and the Theory of Investment«. American EconomicReview 48(3), 261–297.Montgomery, C.A. och B. Wernefelt (1988), »Diversification, RicardianRents, and Tobin’s q«. RAND Journal of Economics 19(4),623–632.Murphy, K.M., A. Shleifer och R.W. Vishny (1991), »The Allocationof Talent: Implications for Growth«. Quarterly Journal ofEconomics 106(2), 503–530.Murray, F. och V.K. Goyal ( 2003), »Testing the Pecking OrderTheory of Capital Structure«. Journal of Financial Economics67(2), 217–248.Myers, S.C. (1984), »The Capital Structure Puzzle«. Journal of Finance39(3), 575–592.Nordhaus, W.D. (1969), Invention, Growth and Welfare. Cambridge:mit Press.Normann, G. (2004), »Taxation of Entrepreneurs Relative to WellDiversified Investors – A Swedish Perspective«. iui Working Paper,under utgivning.133Ägarbeskattningen - inlaga.indd 133 04-06-04 11.42.00


Norrman, E. (1997), »Portfolio Choice, Taxation and the Allocationof Capital between Large and Small Firms – A GeneralEquilibrium Model with Financial Behavior«. Working PaperNo. 3. Reports from the Personal Finance and Family BusinessResearch Program. Department of Economics. Lund University.Norrman, E. (2000), »Ägarbeskattningens perversa drivkrafter«.Ekonomisk Debatt 28(7), 681−690.Norrman, E. och C.E. McLure (1997), »Tax Policy in Sweden«.I R.B. Freeman, R. Topel och B. Swedenborg, red., The WelfareState in Transition. Chicago: University of Chicago Press.Nooteboom, B. (1993), »Firm Size Effects on Transaction Costs«.Small Business Economics 5(3), 283–295.North, D.C. och R. Thomas (1973), The Rise of the Western World.Cambridge: Cambridge University Press.Nutek och Almi (2001), Tre näringspolitiska utmaningar – Allianserför hållbar tillväxt. Stockholm: nutek Förlag.Obstfeld, M. och K. Rogoff (2000), »The Six Major Puzzles inInternational Macroeconomics: Is There a Common Cause?«.Center for International and Development Economics Research. PaperC00-112.Obstfeld, M. och A. Taylor (2003), »Global Capital Markets«. I M.Bordo, A. Taylor och J.A. Williamson, red., Globalization in HistoricalPerspective. Chicago: University of Chicago Press.Olson, M. (1996), »Big Bills Left on the Sidewalk: Why Some Nationsare Rich and Others Poor«. Journal of Economic Perspectives10(2), 2–24.Piore, M. och C. Sabel (1984), The Second Industrial Divide – Possibilitiesfor Prosperity. New York: Basic Books.Portes, R. och H. Rey (2000), »The Determinants Of Cross-BorderEquity Flows«. cep Discussion Papers 0446, Centre for EconomicPerformance, London School of Economics.Poterba, J.M. och L.H. Summers (1985), »The Economic Effectsof Dividend Taxation«. I E.I. Altman och M.G. Subrahmanyam,red., Recent Advances in Corporate Finance. Homewood, Ill: RichardD. Irwin.134Ägarbeskattningen - inlaga.indd 134 04-06-04 11.42.00


Prescott, E.C. och M. Visscher (1980), »Organizational Capital«.Journal of Political Economy 88(3), 446–461.Ragan, K. och M. Ljunge (2004), »Who Responded to the Tax Reformof the Century?«. Manuskript. Department of Economics,University of Chicago.Reinganum, M.R. (1981), »Misspecification of Capital Asset Pricing:Empirical Anomalies Based on Earnings’ Yields and MarketValues«. Journal of Financial Economics 9(1), 19–46.Reynolds, P., M. Hay, W. Bygrave, M. Camp och E. Autio (2000),Global Entrepreneurship Monitor 2000. Executive Report. KaufmanCentre for Entrepreneurial Leadership och Babson College.Rogoff, K.S. (1999), »International Institutions for Reducing GlobalFinancial Instability«. Journal of Economic Perspectives 13(4),21–42.Romer, P.M. (1990), »Endogenous Technological Change«. Journalof Political Economy 98(5), S71–S102.Rosen, H.S. (2003), »Entrepreneurship and Taxation: EmpiricalEvidence«. Opublicerat manuskript.Rosenberg, N. och L. Birdzell (1986), How the West Grew Rich: TheEconomic Transformation of the Industrial World. New York: BasicBooks.Saemundssson, R.J. (1999), New Technology-Based Firms Growinginto Medium-Sized Firms. Licentiatavhandling. Institutionen förindustriell dynamik, Chalmers Tekniska Högskola.Sanandaji, T. och B. Wallace (2003), »Fiscal Illusion and Fiscal Obfuscation:An Empirical Study of Tax Perception in Sweden«.Examensarbete. Nationalekonomiska institutionen, Handelshögskolani Stockholm.Schumpeter, J.A. (1934), The Theory of Economic Development. Cambridge,ma: Harvard University Press. Först utgiven på tyska1911.Schumpeter, J.A (1942), Capitalism, Socialism and Democracy. NewYork: Harper & Row.Shahnazarian, H. och B. Stoltz (1999), En översikt av olika synsättpå dubbelbeskattningens effekter på den reala ekonomin. Promemoriavid skatteekonomiska enheten. Stockholm: Finansdepartmentet.135Ägarbeskattningen - inlaga.indd 135 04-06-04 11.42.00


Shane, S. (2003), A General Theory of Entrepreneurship. The Individual–OpportunityNexus. Cheltenham: Edward Elgar.Shell, K. (1973), »Inventive Activity, Industrial Organization, andEconomic Activity«. I J. Mirrlees och N. Stern, red., Models ofEconomic Growth. London: Macmillan.Sinn, H.W. (1987), Capital Income Taxation and Resource Allocation.Amsterdam: North Holland.Sinn, H.W. (1991a), »Taxation and the Cost of Capital: The ‘Old’View, the ‘New’ View and Another View«. I D.F. Bradford, red.,Tax Policy and the Economy 5, 25–54. Cambridge, ma: NationalBureau of Economic Research.Sinn, H.W. (1991b), »The Vanishing Harberger Triangle«. Journalof Public Economics 45(3), 271–300.sou 1993:29, Fortsatt reformering av företagsbeskattningen. Del 2.Stockholm: Fritzes.sou 1996:119, Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags inkomster.Delbetänkande av 1992 års företagsskatteutredning,Stockholm: Fritzes.sou 2002:52, Beskattning av småföretagare. Del 1. 3:12-reglerna. Betänkandeav 3:12-utredningen. Stockholm: Fritzes.sou 2002:52, Beskattning av småföretagare. Del 2. Generationsskiften.Betänkande av 3:12-utredningen. Stockholm: Fritzes.Spånt, R. (1975), Förmögenhetsfördelningen i Sverige. Stockholm:Prisma.Stiglitz, J.A. (1973), »Taxation, Corporate Financial Policy, and theCost of Capital«. Journal of Public Economics 2(1), 1–34.Summers, L.H. (1982), »Tax Policy, the Rate of Return, and Savings«.nber Working Paper No. 995.Södersten, J. (1984), »Sweden«. I M.A. King och D. Fullerton,red., The Taxation of Income from Capital. A Comparative Study ofthe United States, the United Kingdom, Sweden and West Germany.Chicago: University of Chicago Press.Södersten, J. (1993), »Sweden«. I D.W. Jorgenson och R. Landau,red., Tax Reform and the Cost of Capital. An International Com parison.Washington D.C.: Brookings.Södersten, J. (1994), »Bör utdelningar förbli skattefria?« Skattenytt44(10), 506–602.136Ägarbeskattningen - inlaga.indd 136 04-06-04 11.42.01


Södersten, J. (2004), »bek-modellen håller inte måttet«. DagensIndustri, 6 februari.Söderström, H.T. m.fl. (2003), Ägarmakt och omvandling. Den svenskamodellen utmanad. Ekonomirådets rapport. Stockholm: snsFörlag.Sørensen, P.B. (1995), »Changing Views of the Corporate IncomeTax«. National Tax Journal 48(2), 279–294.Sørensen, P.B. (2001), »The Nordic Dual Income Tax – In orOut?«. Invited speech given at the meeting of the oecd WorkingParty No. 2 on Fiscal Affairs in Paris.Thurik, A.R. och S. Wennekers (1999), »Linking Entrepreneurshipand Economic Growth«. Small Business Economics 13(1), 27–55.Thurik, A.R. och S. Wennekers (2001), »A Note on Entrepreneurship,Small Business and Economic Growth«. erim (ErasmusResearch Institute for Management) Report. Rotterdam: ErasmusUniversity.Tınbergen, J. (1961), »Do Communist and Free Economies ShowConverging Patterns?«. Soviet Studies 12(3), 333–341.U.S. Treasury, (1992), Integration of the Individual and Corporate TaxSystems. Washington, D.C.: U.S. Government Printing Office.Viard, D.A (2003), »The President’s Tax Plan«. Federal ReserveBank of Dallas, Mars. Tillgänglig online: www.dallasfed.org/research/indepth/2003/id0303.pdf.Warnock, F.E. (2001), »Home Bias and High Turnover Reconsidered«.Board of Governors of the Federal Reserve System. InternationalFinance Discussion Paper No. 702.Wiklund, J., P. Davidsson och F. Delmar (2003), »What Do TheyThink and Feel about Growth? An Expectancy-Value Approachto Small Business Managers’ Attitudes Toward Growth«. EntrepreneurshipTheory and Practice 27(3), 247–269.Williamson, O.E. (1975), Markets and Hierarchies: Analysis andAntitrust Implications. New York: Free Press.Zackrisson, M. (2004), Skattesystemet i usa – en översikt med fokus påsmåföretag och deras finansiärer. Stockholm: itps.Zodrow, G. (1991), »On the ‘Traditional’ and ‘New’ Views of Taxation«.National Tax Journal 44(1), 497–509.137Ägarbeskattningen - inlaga.indd 137 04-06-04 11.42.01


SammanfattningViktiga kategorier av modeller inom kapitalbeskattningsteorinkommer till slutsatsen att beskattning av utdelningartill ägarna inte påverkar företagens marginella kapitalkostnad.Ledande svenska offentliga beslutsfattare och nationalekonomerhar i stor utsträckning utgått från detta teoretiskaresultat när de hävdat att utdelningsskatten är av underordnadbetydelse för företagsklimatet. Dubbelbeskattningen(och inte sällan ägarskatter generellt) skulle därför saknade snedvridande effekter som präglar de flesta andra skatter.De skulle därmed fungera som en »gratislunch« ur beskattningshänseende.Vi menar att denna slutsats är missvisande och att skatterpå ägarnivån i stället sannolikt ger upphov till betydandesnedvridningar i ekonomins funktionssätt. Detta är i överensstämmelsemed den s.k. traditionella synen inom företagsskatteteorin,men vi når inte vår slutsats av riktigt sammaskäl. De teoretiska modellerna bakom den s.k. nya syneninom företagsbeskattningsteorin och dess utvidgningartill små öppna ekonomier bidrar med viktiga insikter vad gällereffekten av skattereglerna på ägarnivån och vad gäller hurföretagen väljer att finansiera sin verksamhet. Å andra sidantenderar denna teoribildning att tona ned eller ignorera fleraviktiga faktorer som vi menar borde spela en central rolli policydiskussionen, inte minst gällande små och medelstoraföretag.Vi lyfter fram flera av dessa faktorer, särskilt de ekonomiskaräntornas (»överavkastningens«) betydelse för ekonominsförnyelse, behovet av nyföretagande, ägarstyrningsproblematiken,utbudet av »intelligent« riskkapital och utbudet avproduktiva entreprenörsansträngningar. Därtill har effekternapå sparande snarare än kapitalkostnad kommit att betonas138Ägarbeskattningen - inlaga.indd 138 04-06-04 11.42.01


alltför lite, samtidigt som vikten av att skilja mellan nationalproduktenoch nationalinkomsten för nationell välfärd intehar betonats i tillräcklig utsträckning.Vi drar slutsatsen att svenska ekonomer och politiska beslutsfattarehar tenderat att underskatta de välfärdsekonomiskakostnaderna av denna form av ägarbeskattning och att deraspolicyrekommendationer därmed kan ifrågasättas. Vi förespråkardärför ett bredare perspektiv på denna fråga. Densnäva teoretiska modellram som hittills använts som den huvudsakligautgångspunkten för policyrekommendationernapå företagsbeskattningsområdet bortser från potentielltmycket viktiga effekter av beskattningen i en omfattning somkan ge upphov till missvisande policyrekommendationer.139Ägarbeskattningen - inlaga.indd 139 04-06-04 11.42.01


RegisterAffärsidé 13, 62, 91, 94, 118Agent of change 30Aktieutdelningar 34, 44, 93Aktieägare 44, 59Aktivt ägande 25, 70ffArbetsersättning 15Arbetskraft 15–16, 18, 23, 87Arbetsställe 31Arbetsutbud 56, 115Asienkrisen 78Asymmetrisk information 34, 75,90Avkastningskrav på investeringar85f, 88, 92–93, 107ffBalansräkning 32, 33f, 76, 77f, 116bek-modellen 102–103Belöningssystem 22, 23Bokföringsmässig vinst 13Bolagsskatt 9, 38, 83, 96Check the box-systemet 53Copyright 18Corporate governance 19Dubbelbeskattning 10, 44, 47, 51,57, 97, 114Economic rent 14Effektiv genomsnittlig skattesats(eatr) 56Effektiv marginell skattesats(emtr) 56Egenföretagande/egenföre tagare22, 110Eget kapital 17, 47, 94Ekonomisk politik 16Ekonomisk ränta 14, 56, 112ffEkonomisk tillväxt 7, 31, 115, 116Enkelbeskattning 54Entreprenör 13, 52, 108, 116Entreprenöriell aktivitet 25, 63ff,68–69, 101, 111Entreprenörsinkomst 63, 101, 112Entreprenörskap 10, 21ff, 31, 62ff,78, 87, 94, 101, 112–113, 117Finansiering/finansieringsstruktur47, 52f, 60, 75, 104Fordism 27, 53Fysiskt kapital 17–18, 24, 63, 106Fåmansföretagsbeskattning 9, 57,96, 98ff, 106, 111Företag 12ffFöretagande 12ff, 60, 64, 118Företagare 13, 109Företagets gränser 12, 51Företagsbeskattning 95ff, 111Företagsbeskattningsteori 8, 15,41, 45f, 71ff, 87, 116Företagsform 53–54Företagsspecifik kompetens 18, 77Företagsstrategi 25Företagsteori 27ffFörmögenhetsskatt 9, 42, 59,120–121Förädlingsvärde 15Genomsnittlig kapitalkostnad55ff, 65, 106Genuin osäkerhet 21, 90Gränsbelopp 99ff140Ägarbeskattningen - inlaga.indd 140 04-06-04 11.42.02


Hackordning (pecking order)) 75Home bias 89ffHumankapital 18,23, 65, 77, 94,106, 112, 117Immateriellt kapital 18, 94, 101Incidens (av en skatt) 33Incitamentsstruktur 23, 62, 72Individuellt ägande 95, 97, 116Informationskostnader 16, 90Infångat kapital-synen (trappedequity view) 37Innovation 13, 27, 31, 117, 119Insatsvaror 7, 15Institutionella ägare 78–79, 86,95, 97Internationalisering 39Internationella kapitalmarknaden38, 44, 89, 92, 117Intraprenör 23Investeringskostnader 44Investeringsmöjligheter 53, 88,91, 118Jordränta 14Kapital 15–16, 24, 51f, 64, 87, 94,116Kapitalkostnad 92, 105, 108, 111,113Klumpsummeskatt 38, 51Klyvningsränta 103Konkursrisk 35, 76, 78Kontrollvärde (av ägande) 66, 68Koordinationskostnader 16Kritisk tröskel 102Lånat kapital 17, 46, 63, 72,Lättnadsbelopp 100Löntagare 52, 63, 109, 110Mandatperiod 7Marginell kapitalkostnad 34, 42,49, 55fMarknadsersättning 7Medelstora företag 42, 116Mini-mill 30Modigliani–Miller-teoremet 77Monopolmakt/monopolvinst 15,25, 27Moral hazard 57, 58, 73Nationalekonomisk vinst 13Neoklassiska modeller 23Neutralitet (i beskattning) 99,103, 109ff, 113Neutralitetssynen 35–36, 40, 45,49, 64, 97, 117Nordiska synen (på företagsbeskattning)43Normallönemodellen 103–104Nucleus of the firm-synen 50–51Nya synen (på företagsbeskattning)32, 34ff, 41, 45–46, 52,65, 73Nyemission/nyemitterat kapital34, 37, 41, 75–76Nyföretagande 22, 51, 111, 118On-the-job learning 18Organisationskapital 19, 24, 106,112Patent 15, 18, 30Planekonomi 16Positiv räntefördelning 54Preferenser för kontroll 66ffPrincipal–agent-problemet 20–21, 70, 79Private equity-företag 20, 74Privat konsumtion 15Privilegiejakt 25141Ägarbeskattningen - inlaga.indd 141 04-06-04 11.42.03


Produktionfaktor 10, 13, 15ff,62–63, 116Produktionsfaktorers avkastning25, 87Publicly traded partnerships(ptp) 45Reavinstskatt 9, 36, 42, 51, 67,97, 103, 115Rent seeking 25Residuell kontraktsrätt 17–18, 79Resursallokering 14, 33Riskdiversifiering 93ff, 108Riskapital/riskkapitalister 43,57ff, 68, 93, 106Risk- och likviditetspremie107–108Skatteplanering/skattefusk/skatteundvikande 54, 74Skattepolitik 26, 40ff, 64, 118Skattereformen 1990/91 96ffSkatteteori 26, 80, 117Skuldfinansiering 35, 71–72,76, 95, 98Small-firm effect 107Småföretag/småföretagande/småföretagare 22, 30, 31, 42,51–52, 60, 74, 91, 93, 104,116, 118Snedvridningar (snedvridandeskatter) 11, 45, 52, 67, 79, 85f,99, 115Sociala nätverk 24, 57Soliditet 35, 77, 78Sparande 58, 60, 89, 105Stordriftsfördelar 30Storföretag 28–29, 91, 95, 102, 116Strukturellt kapital 19, 94, 112Substitut 17Svart sektor 87Tillväxtmodeller 7–8Tillväxtteori 8Tjänst 13, 15Traditionella synen (på företagsbeskattning)32, 45–46Transaktionskostnader 12, 53,94, 109Trippelbeskattning 57Utdelningsbeskattning 32–33,38, 41, 44, 51, 65, 75, 85ff, 93,96, 115Utländsk finansiering 91Utländska ägare 79–80, 84ff,91–92, 113Vara 13, 15Varumärke 18Venture capital/venturekapitalister57f, 108Windfall gain 116Världsmarknadsräntan 37Återinvesterade vinstmedel 17,36, 41, 50, 52, 77, 109Återköp av egna aktier 36Ägandebeskattning 9, 32f, 40f,47, 50, 57–59, 65f, 73–74, 82ff,116Äganderätt 18Ägarkompetens 94, 112–113,116, 117Ägarstyrning 10, 14, 19–20, 47,71ff, 79, 87, 91142Ägarbeskattningen - inlaga.indd 142 04-06-04 11.42.04


Öppen ekonomi 10Öppen ekonomi-synen(på företagsbeskattning) 33,37, 41, 81ff, 87Österrikiska skolan 26Överavkastning 25143Ägarbeskattningen - inlaga.indd 143 04-06-04 11.42.04


Om författarnamagnus henrekson är verksam vid Handelshögskolan iStockholm och innehavare av Jacob Wallenbergs forskningsprofessuri ekonomi med särskild inriktning mot det svenskanäringslivets utveckling och den ekonomiska politiken.Han förestår där Section for Historical Economics and Entrepreneurship(shee) och forskar själv huvudsakligen kringförklaringar till ekonomisk tillväxt och företagandets villkor.Han utkom tidigare i år med boken Vägar till ökad jämställdheti svenskt näringsliv (sns Förlag). Förutom sina akademiskameriter har han bland annat erfarenhet från internationellbanking (1981–83) och en omfattande erfarenhet som rådgivare,styrelseledamot och föredragshållare i ett stort antalsammanhang såväl i näringslivet som i den offentliga sektorn.tino sanandaji avslutade i juni 2003 sin grundutbildningvid Handelshögskolan i Stockholm, med en uppsats oms.k. fiscal illusion i Sverige, där en stor och systematisk underskattningav skattenivån bland väljarna påvisades. Tinosforskningsintresse ligger i första hand inom politisk ekonomioch historisk nationalekonomi. Under våren 2003 år blevhan antagen som forskarstuderande i nationalekonomi vidUniversity of Chicago, men tvingades att skjuta upp studiernaett år när det stod klart att hans studentvisum inte skullebli behandlat i tid. Under läsåret 2003–2004 har han därför istället forskat på Handelshögskolan. Förutom denna bok harhan arbetat med att tillsammans med Björn Wallace upprättaen longitudinell databas över den svenska adeln. Dettaprojekt finansieras av Vetenskapsrådet. Fr.o.m. höstterminen2004 kommer han att vara forskarstuderande i nationalekonomivid University of Chicago.144Ägarbeskattningen - inlaga.indd 144 04-06-04 11.42.04

More magazines by this user
Similar magazines