Tappvarmvatten_BH_Final_150618

ndsinnovation

Tappvarmvatten_BH_Final_150618

Resurseffektivanvändning avtappvarmvattenSlutrapport


Norra Djurgårdsstaden Innovation är Stockholms arena för samverkan, lärandeoch innovation kring hållbar stadsutveckling. Här samarbetar företag, akademioch staden kring olika forsknings- och utvecklingsprojekt som bidrar till hållbarstadsutveckling. Verksamheten är koncentrerad till tre områden:• Innovationsarena och mötesplats• Visningsverksamhet och utställningar• Internationellt samarbeteHållbara byggnaderHållbara byggnader är ett av Norra Djurgårdsstaden Innovations prioriteradeområden. Syftet är att främja utvecklingen och förvaltningen av hållbara byggnadergenom att vara en mötesplats för hela värdekedjan, från fastighetsägareoch byggherrar till tekniska konsulter, arkitekter och leverantörer. Inom ramen fördetta genomförs en rad olika aktiviteter i samarbete mellan Stockholms stad ochTillväxtverket.Forum för hållbara lösningar är en mötesplats för fastighetsägare/byggherraroch innovativa leverantörer. Syftet är att etablera kontakter och utveckla samarbetenoch affärer som bidrar till hållbara byggnader. Forumen har arrangeratssedan 2012 och är uppbyggda kring olika temaområden såsom digitalisering,ventilation och gröna mötesplatser, till belysning, transporter och biologiskmångfald.Ur Forumen har olika arbetsgrupper bildats kring energieffektiv tappvarmvattenhanteringoch lönsamma solcells investeringar. Syftet har varit att dela erfarenheteroch öka kunskapen kring dessa områden.Denna rapport är ett resultat av det arbete som arbetsgruppen kring energieffektivtappvarmvattenhantering kom fram till hösten 2014.3


InledningDe senaste tio åren har nyproduceradebyggnaders energiprestanda förbättrats markant,framför allt beroende på effektivarevärmeisolering och ventilation. Samtidigthar inte tekniken för att värma och distribueratappvarmvatten förändrats nämnvärt.I moderna byggnader utgör energianvändningenför tappvarmvattenuppvärmningnormalt sett mer än 50 procent av den totalavärmeanvändningen.Statistiken visar dessutom att det användsdubbelt så mycket energi för tappvarmvattenunder vintern som under sommaren. Detberor till stor del på att vi är mer inomhusoch att vi duschar längre, men även att det ärlägre temperatur på inkommande kallvatten.Är det då mer lönsamt att investera ytterligarei byggnaders klimatskal och installationer?Eller kan det faktiskt vara dags atthämta in besparingar inom tappvarmvattenanvändningen?Med denna fråga som utgångspunkt beslutadeen rad fastighetsägare och byggherrarunder 2013 att samlas. Som ett första stegarrangerades ett större seminarium i NorraDjurgårdsstaden Innovations regi, där fråganlyftes ur flera perspektiv. En arbetsgruppstartades med deltagare från HSB, JM,NCC, Stockholmshem, och Svenska Bostäder,plus representanter för Stockholmsstad genom Energicentrum och NorraDjurgårds staden Innovation.Syftet med gruppen var att välja ut prioriteradeteknikområden, bidra till att fördjupakunskapen inom dessa, samt att spridainformation om energieffektiv tappvarmvattenanvändningtill branschen.Resultatet efter ett halvårs regelbundna mötenvar fyra prioriterade teknikområden medrekommenderade åtgärder för fastighetsägareoch byggherrar. Dessutom initierade gruppenen studie av varmvattencirkulationsförluster.För att förankra sina rekommendationerarrangerade gruppen även en workshop meddrygt 50 personer från hela branschen ioktober 2014.Detta dokument syftar till att sammanfattagruppens arbete och workshopens slutsatser.Rapporten gör inga anspråk på att varaheltäckande eller ha vetenskaplig täckning.”Statistiken visar att detanvänds dubbelt så mycketenergi för tappvarmvattenunder vintern som undersommaren.”Jan-Ulric Sjögren, Miljöförvaltningen,Stockholms stad4


Fyra teknikområden i fokusTillsammans valde gruppen fyra teknikområdensom bidrar till en mer energieffektivtappvarmvattenanvändning.1Energieffektivavattenarmaturer2Förluster isystemet förvarmvattencirkulation(VVC)3Värmeåtervinningur spillvatten4Risken förlegionella ivattensystem5


Teknikområde 1EnergieffektivavattenarmaturerDetta är ett område med större potential änvad man tidigare känt till. Mätningar visaratt energieffektiva kranar och duschar kanspara upp till 1 000 kWh per år i en vanliglägenhet.Energimyndigheten bedömer att potentialenpå Sverigenivå är fyra terawattimmar (TWh)energi per år om alla installerar effektivatappvattenarmaturer. Inom hela EU skulleden siffran bli ca 60 TWh.SIS-standardSedan 2012 finns en SIS-standard för energiklassningav tappvattenarmaturer. Denär framtagen i nära samarbete med armaturbranschenoch gör det därför möjligt förbyggherrar och fastighetsägare att upphandlaenergieffektiva armaturer.JM har numer energiklassade armaturersom standard. Som jämförelse har de mätt3 000 lägenheter på sommaren och resultatetvisar på en årlig besparing om 3 –5 kWh/m 2 ,vilket motsvarar mer än 5 procent av byggnadenstotala energianvändning.”Energieffektiva tappvattenkranaroch duschar kanspara upp till 1 000 kWhper år i en vanlig lägenhet.”Kjell-Åke Henriksson, JMÅtgärder för att öka andelen energi effektivavattenarmaturer för byggherrar/fastighetsägare→Ställ krav på energiklassade armaturer vid upphandling.Kontakta certifieringsorganet KIWA för en uppdaterad listaöver certifierade produkter.6


Teknikområde 2Förluster i systemet förvarmvattencirkulation (VVC)Tappvarmvatten cirkulerar ständigt i störrebyggnader för att nå kranen inom 10 sekunderfrån det att den öppnas. Det har varit allmänkunskap i många år att VVC-systemet ledertill värmeförluster, men det har saknatssäkerställd statistik.Nya studier av varmvattencirkulationsförlusterPå initiativ av HSB och med stöd från deövriga företagen i arbetsgruppen, genomfördesen förstudie av kvantitativa data. Aktea,som utförde studien, samkörde byggnadsdatafrån Boverkets databas Gripen medFortum Värmes energistatistik från trevarma sommarnätter i juli.Resultaten pekar på en förlust på ca 17kWh/m 2 och år. Dessutom skiljer sig olikabyggnadstyper åt. Till exempel varierarvärmeförlusterna beroende på byggnadsår,med högre förluster under 70- och 90-tal.Möjliga anledningar till variationerna är t ex1990-talets handdukstorkar kopplade tillVVC och 1970-talets snabba bostadsbyggande.Studien finansierades av Bebo (Energimyndighetensbeställargrupp för energieffektivaflerbostadshus). Bebo har även finansieraten mer kvalitativ studie där Stockholmshemoch andra allmännyttiga bostadsbolag ingår.Syftet vara att mäta VVC-förluster i 12byggnader under ett helt år. Studien genomförsav Bengt Bergqvist Energianalys.Preliminära resultat från studien visar påen stor variation i VVC-förlusterna. I någrabyggnader var energiförlusterna i VVCsystemet10 gånger större än i andra uppmättabyggnader.När de båda studierna är avslutade ärförhoppningen att lättare kunna avgöravar insatserna bör sättas in i olika typer avbyggnader.Byggnader med i huvudsak stora lägenhetervisade sig dessutom ha mindre förluster änbyggnader med små, vilket borde bero påfärre installationer och rakare rördragningar.”Rätt planerade lägenheter med kortare rördragningarkan sänka varmvattencirkulationsförlusterna radikalt.”Hannes Schmied, NCC7


Åtgärder för att minska VVC-förluster→→RörisoleringDimensionera rätt tjocklek på isolering.Isolera varma rördelar i sin helhet, även i undercentraler.Dra alltid VVC-rören separat från rören för värmedistribution(VS-kretsen) och kallvatten.→→→→→→→→→→→PlaneringKompakta byggnadsgeometrier ger även mer effektiva VVCsystem.Placera rörschakt i direkt anslutning till bad/dusch och kök.Skapa utrymme i schakten för tillräcklig isolering.KulvertKorta ner kulvertar där det går och arbeta med effektivadragningar, undvik om möjligt grunda dragningar i marken.Kulvertar bör isoleras separat.Handdukstorkar och golvvärmeErsätt handdukstorkar och golvvärme på VVC-kretsen medeldrivna handdukstorkar med timer.BeställarkravStäll krav på totalentreprenörer vid upphandling så att deredovisar hur varmvattencirkulationsförluster ska minskas.Ställ krav på projektören att alltid räkna ut de specifikaförlusterna givet byggnadens utformning.Ställ krav på flera mätare för att kunna följa upp förlusternalöpande.Alternativa lösningarKontorsbyggnader använder lite varmvatten och kanskeskulle det räcka med en elberedare.Tekniker för vattenrening av legionella gör att temperatureni VVC-systemet kan hållas lägre, men är enligt många enosäker metod.8


Teknikområde 3Värmeåtervinningur spillvattenNär vi duschar, diskar eller använder varmvattenpå annat sätt rinner överskottsvärmenut i avloppet. I Stockholm återvinnsrestvärmen i vattenreningsverket och tillförsfjärrvärmesystemet. Samtidigt har fastighetsägarenrätt att återvinna värmen direkt ibyggnaden, så länge som det utgående vattnetinte är kallare än det inkommande. Dettahar dock inte gjorts i särskilt omfattandeskala då problemet varit att flödena varit förojämna och låga för kostnadseffektiv drift.Många systemlösningarMen nu börjar det etableras flera systemlösningarför värmeåtervinning av spillvatten,framför allt i Tyskland och andra europeiskaländer. Värmen kan återvinnas på mångaplatser:• I badrum• På stammen• I samlingsledning• Utlopp med kassun och värmepump• I kommunens nätVanligast i Sverige är installation på liggandeledning, vilket kan ge en årlig besparing om5–10 kWh/m 2 . Skulle man därutöver anslutaen värmepump blir besparingen högre.”Värmeåtervinning från spillvatten kommeratt vara standard i nyproduktion om 10 år.”Roland Jonsson, HSBÅtgärder för ökad värmeåtervinning ur spillvatten→→Installera värmeåtervinningssystem och mät resultaten.Starta fler initiativ för att samla fakta och erfarenheter avavloppsvärmeväxling.9


Teknikområde 4Risken för legionellai vattensystemLegionellabakterienLegionellabakterien finns i allt vatten menökar i antal först i temperaturer mellan 20och 45 grader. Problemen i varmvattenledningarär väldokumenterade och tydligabyggregler finns.Samtidigt har det saknats praxis för kallvattensystem,som kan vara mycket svåraatt rena om bakterien väl fått fäste. I vissafall har man varit tvungen att demonterarören helt.Nu innebär nya byggregler att kraven påkallvattensystem ändras. Temperaturen förstillastående tappkallvatten i installationerfår inte överstiga 24 grader efter åtta timmar.Studie över kallvattentemperaturerVVS-Företagen har tillsammans medHögskolan i Gävle undersökt installationersinverkan på kallvattentemperatur. Studienresulterade i en rad rekommendationersåväl vad gäller isoleringstyp, som rörensplacering.Till exempel behövs separata fördelarskåpför varm- och kallvattenrör för att kommaunder 25 grader. Även isolerade rör i gemensamtskåp gav förhöjda temperaturer.Med dessa kunskaper är det av stor vikt attinstallationerna utformas rätt.”Legionella i kallvattensystemtalas det inte om lika ofta,men det kan vara mycketsvårt att bli av med bakterienom den väl fått fäste.”Fredrik Runius, Säker VattenÅtgärder för att minimera legionellabakterier→→→Säkerställ att gällande regelverk följs.Ställ krav på beräkning av kallvattentemperatur i projekteringen.Ställ krav på separata fördelarskåp.Tekniker för vattenrening av legionella i tappvarmvattensystem göratt temperaturen kan hållas lägre, men är enligt många enosäker metod.10


SlutsatserArbetsgruppens slutsats är att det finns storpotential att minska energianvändningen ibyggnader genom effektiv tappvarmvattenanvändning.Detta är nästa stora utmaningför branschen.De främst prioriterade teknikområdenaär energieffektiva armaturer, minimeringav varmvattencirkulationsförluster samtvärmeåtervinning ur avloppsvattnet.I denna typ av åtgärder måste självklartrisken för legionella alltid tas i beaktande.11

Similar magazines