Att starta eget - Vårdförbundet

vardforbundet.se
  • No tags were found...

Att starta eget - Vårdförbundet

Att starta eget


Grafisk produktion Form & Funktion i Sverige ABOmslagsfoto Lennart Hyse/Pressens BildTryck: Tryckindustri Information, Solna, december 2004Artikelnummer 60 42 20


InnehållFörord 5Inledning 6Entreprenörskap och profession 9Varför starta eget? 11Vilka företagsformer finns? 15Att särskilt tänka på 19Moms eller inte? 21Att lägga anbud 25Vad behöver regleras i ett vårdavtal? 29Referenser 33


FörordTillgång till olika former av vård med varierat utbud gagnar bådemedborgare och medlemmar. Därför vill Vårdförbundet inspirerasjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinskaanalytiker att starta och bedriva vård liksom laboratorieverksamheti egen regi. Detta kan göras enskilt eller i team.För att kunna utveckla Vårdförbundets Närvårdspolitiska idébehövs fler olika utförare för att tillgodose medborgarnas behov avvård i alla former. Vårdförbundets medlemmar använder sinkompetens för att starta dessa företag och utveckla sin profession.Den här skriften är tänkt som inspiration och ge kunskap om möjligheteroch visa hur man tar sig förbi hindren.Stockholm i december 2004Eva FernvallFörbundsordförande Vårdförbundet5


En diskussion om vårdens organisation presenteras i skriften Närvård– en vårdpolitisk idé som ger nya möjligheter för småföretagareatt samverka i en organisation nära patienten.Vårdförbundet arbetar med att stimulera och visa på medlemmarnasmöjligheter att starta eget. Boken Gör det nu – från anställd tillföretagare är ett led i detta arbete. Boken är framtagen tillsammansmed andra fackliga organisationer och med arbetsgivarorganisationer.En anledning till Vårdförbundets engagemang är att dessa entreprenörerstarkt bidrar till sin egen och andras yrkesutveckling för patientensbästa.Dokument i likhet med Samverkan för avknoppning som Vårdförbundetavdelning Stockholm och Stockholms läns landstings tidigarehade existerar inte idag, utan man kan konstatera att det råder försiktighetnär det gäller avknoppning och konkurrensutsättning.Ändå finns det forskning som visar att konkurrensutsättning höjerkvaliteten.Denna skrift är avsedd att ge mer kunskap om och att visa på möjligheterför Vårdförbundets medlemmar att starta företag inom vård,hälsa och omsorg. Fokus ligger på små företag, enmansföretagareoch företag med några anställda som vill starta tillsammans.7


Entreprenörskap och professionSjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskorhar de kännetecken som enligt bland annat Caplowkrävs för att tillhöra 1 en profession. Yrkesstatus, yrkeserkännande,etiska koder och legalisering (laglig bekräftelse) krävs. Även auktoritetlyfts fram – utövaren av yrket har i kraft av sin kunskap rätt attyttra sig och bli trodd. Det är sjuksköterskan, barnmorskan, den biomedicinskaanalytikern och röntgensjuksköterskan som person, sommåste använda sin kunskap för att kritiskt granska och basera sinabeslut på vetenskap och beprövad erfarenhet. Yrkesmonopolet ärfastställt genom att en yrkesexamen krävs för tillträde till yrket. Utbildningarnamåste ständigt anpassas till medborgarnas behov.Professionellt agerande anses självklart för personer som finns ivården, men det betyder inte att man tillhör en profession. För attverkligen agera som en profession behöver vi fundera på begreppetentreprenörskap.Det finns många definitioner på entreprenörer. En definition är attdet är företagsamma personer. Personer som exploaterar, skapar ochorganiserar och dessutom omsätter detta i handling. Varför lyckasvissa människor med det de har föresatt sig? Hur utvecklas man somprofessionell yrkesutövare? Vad behövs för att ständigt ha patientfokus?Ett annat begrepp är entreprenöriellt beteende och det kan sammanfattasså här: entreprenören är personorienterad och har stor socialkompetens, står för öppenhet, har litet revirtänkande, är processorienteradoch tror på ständiga förändringar (förbättringar). Det ären person som agerar och som ständigt vågar prova och utveckla nyaidéer. Entreprenören ser helheter utan att missa viktiga detaljer. Utmaningenär viktigare än lönen. Entreprenören ”scannar” ständigtav omvärlden och söker oftast information muntligt och direkt frånexperten.När man kopplar ihop profession och entreprenörskap kan man nåframgång som anställd eller företagare när det gäller att utvecklahälsa, vård och omsorg. Även arbetsmiljön förbättras och man kannå det goda arbetet. Mot bakgrund av detta anser Vårdförbundet attdet är viktigt att entreprenörskap finns på schemat redan i grundskolan,men också i vårdutbildningarna. Kopplingen till entreprenör-91 Caplow T., The Sociologi of Work, Minneapolis, MN, University of Minnesota Press, 1954


skap bidrar till att utveckla professionerna och förhindra att dessablir introverta. De medlemmar som driver företag är en viktig gruppsom bidrar till att göra saker på nytt sätt och utveckla verksamheter isyfte att ge medborgarna större valfrihet.10


Varför starta eget?För att patienten i verklig mening ska kunna ta till vara att fritt väljasåväl vårdgivare som vårdens innehåll är det nödvändigt att det gesolika alternativ, det vill säga att det finns en mångfald av vårdgivare.Mångfalden i utbudet kan förutom olikheten i själva driftformenha sin bakgrund i specifika vårdideologiska värderingar eller andrabehandlings- eller vårdmetoder.Att starta eget kan ge den enskilda yrkesutövaren olika mervärdensåsom• större frihet• större arbetstillfredsställelse• större ansvar• bättre möjligheter att utveckla sin profession• möjlighet att bedriva vård enligt egna idéer.Vårdförbundet arbetar för att politiker och tjänstemän i kommuneroch landsting ska se den roll och betydelse som sjuksköterskor, barnmorskoroch biomedicinska analytiker har för att ge patienten möjlighetatt välja. I skriften Närvård – en vårdpolitisk idé beskrivs en nyvårdorganisation som utgår från människan i centrum. I den organisationenhar egenföretagare inom vården en given plats för att tillgodosepatientens behov.Ett viktigt villkor i sammanhanget är att de bestämmelser somfinns för till exempel etablering är jämlika, det vill säga enhetliga förolika yrkesgrupper inom vården.Jag har en idéOm du överväger att starta egen verksamhet har du sannolikt enverksamhets- eller affärsidé. Du har kanske en vision om vad du villuppnå med verksamheten i ett längre perspektiv.Inför en etablering bör du besvara följande frågor:• Vad – vilken vård/service kan jag erbjuda?• Vem vänder jag mig till? Vem är min kund?• Vad är speciellt? Vilka särdrag finns med den tjänst jag vill ge?• Finns det en marknad?11


En affärsidé måste kunna kommuniceras på ett tydligt och enkelt sättvid kontakter med exempelvis finansiärer och kunder.Och gör en planEfter att du formulerat affärsidén är det dags att mer i detalj beskrivavilka tjänster och produkter som ska bjudas ut. Detta bör du uttryckaså exakt som möjligt och det ska ge svar på olika frågor som:Vilka är kunderna/patienterna? Hur ser marknaden ut nu och hur serdet ut om tre år? Pågår några utredningar som påverkar området, ärtill exempel ny lagstiftning på gång som kan ge ändrade förutsättningar?Du bör också identifiera eventuella konkurrenter och beskrivamarknadsföringen samt göra en riskanalys. Allt detta är viktigaförberedelser och utgör också underlag vid kontakter med bankeroch låneinstitut för finansiering.Praktiska verktyg för att göra en affärsplan hittar du bland annathos Nutek eller Nyföretagarcentrum.Vad får man göra?I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdensområde (LYHS) anges att hälso- och sjukvårdspersonalen ska utförasitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.Samliga Vårdförbundets medlemsgrupper – biomedicinska analytiker,röntgensjuksköterskor, barnmorskor och sjuksköterskor tillhörhälso- och sjukvårdspersonalen. Detta för med sig att utrymmetför till exempel legitimerade sjuksköterskor att använda sig av komplementärmedicinskametoder är begränsat. Å andra sidan bör mankomma ihåg att framsteg inom hälso- och sjukvården sker genom attnya behandlingsmetoder och läkemedel prövas. Behandlingsmetodersom tidigare inte varit accepterade kan med tiden komma att bli det.Det kan också vara så att etablerade metoder inte längre har någotatt erbjuda patienten.Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd har i flera ärenden behandlatfrågan om förutsättningarna för legitimerad vårdpersonal att användakomplementärmedicinska och andra icke etablerade metoder.De förbehåll man har ställt upp är att patienten har tagit initiativettill behandlingen och att en etablerad behandling antingen getts samtidigtmed den komplementära behandlingen eller getts tidigare, meninte längre varit motiverad. Ett ytterligare krav som ställts upp harvarit att behandlingen inte inneburit några egentliga risker och baraförsumbara biverkningar.12


Om du överväger att starta eget och ägna dig helt eller delvis åtkomplementärmedicin bör du rådfråga Socialstyrelsen, Viam VårdförbundetService AB eller Kommittén för Alternativmedicin (KAM)för att få ytterligare upplysningar om vad som gäller.En annan fråga som kan komma upp när Vårdförbundets medlemmarfunderar på att starta eget är vilka arbetsuppgifter som måsteutföras av någon annan yrkesgrupp, exempelvis läkare. Det kan ivissa fall bli nödvändigt att knyta en läkare till verksamheten.Det finns arbetsuppgifter som är reglerade och därför endast kanutföras av en viss yrkesgrupp. Exempel på detta är sjukskrivning ochvårdintyg inom psykiatrin. Merparten av de åtgärder som vidtas ihälso- och sjukvården kan emellertid utföras av vem som helst underförutsättning att han eller hon har formell kompetens. Exempelvis ärrätten att ställa diagnos eller beskriva problem inte reglerat i någonförfattning. Detta innebär i praktiken att all hälso- och sjukvårdspersonalkan ställa diagnos eller beskriva problem inom ramen för sinegen yrkeskompetens.Formell kompetens får man genom legitimation för yrket, högskoleutbildningsom leder till yrkesexamen, specialistutbildning ellergenom särskilda kurser inom yrket. Det är således den genomgångnautbildningen och dess innehåll som avgör vilka arbetsuppgifter manfår utföra.Var kan jag få råd?Det finns många rådgivare som kan användas kostnadsfritt. ViamVårdförbundet Service AB finns för medlemmar som redan startateller överväger att starta. Här får du hjälp med det som rör hälsoochsjukvårdsbranschen.Almi Företagspartner finns i alla län. Almi ger i första hand råd ombolagsbildning och finansiering och kan hjälpa till med lån. Förteckningöver var Almi finns hittar du på Nuteks hemsida. Nutek är enmyndighet som arbetar med näringslivsutveckling, företagsutvecklingoch entreprenörskap. På Nuteks hemsida hittar du både AlmiFöretagspartner och Företagarguiden, som har intressanta webbplatseratt använda vid företagsstarten. Dessutom kan ibland kommunensnäringslivskontor ge viss hjälp.Jobs and Society är ett nätverk som har till uppgift att stimuleranyföretagande. Vårdförbundet ingår i nätverket. Lokalt drivs ett 80-tal Nyföretagarcentrum som kan ge vägledning.Kooperativt Idécentrum i Stockholm hjälper er som vill starta före-13


tag tillsammans, främst i form av kooperativ och ekonomiska föreningar.I landet finns 24 Lokala kooperativa utvecklingscentra, LKU.Vilken driftform ska jag välja?Hälso- och sjukvård kan bedrivas i privat regi i olika former på motsvarandesätt som gäller i samhället för övrigt. De olika formerna ärkringgärdade med särskilda bestämmelser, vilka gäller oberoende avverksamhetens art.En särskild form för verksamhetens bedrivande, som bland annatanvänds inom hälso- och sjukvården, är kooperativ. Kooperativ kandrivas i olika företagsformer som beskrivs nedan. Ordet kooperativkommer från latinets ”cooperor” som betyder arbeta tillsammans.Kooperationen bygger på demokrati, öppenhet och aktivt deltagandeav medlemmarna. Grunden i den kooperativa idén är att människorna,medlemmarna och deras behov som står i centrum. I det kooperativaföretaget är det alltid flera som delar på ansvaret. En gemensamideologi om vad företaget vill uppnå är grunden.Som exempel på kooperativ kan nämnas:• Föräldrar som startat egna daghem, fritidshem och skolor.• Fotografer, arkitekter och informatörer som gått samman omgemensamma lokaler, utrustning och marknadsföring.• Lantbrukare som slagit sig samman och erbjuder snöröjning,gräv- och schaktarbeten till allmänheten.• Äldre, anhöriga och personal som startat gemensam äldreomsorg.• Personal som tagit över vård- och behandlingshem.• Tandläkare och sjukvårdspersonal som gått samman och bedriververksamhet på uppdrag av ett landsting eller kommunt.ex. hemsjukvård.14


Vilka företagsformer finns?Grundläggande information för att välja företagsform.AKTIEBOLAGAktiebolag bildas av en eller flera personer,är juridisk person och tilldelas organisationsnummersom identitetsbeteckning.FörpliktelserEtt aktiebolag ska företrädas av en styrelseoch i vissa fall en verkställande direktör.Styrelsen utses av bolagsstämman.För att ett aktiebolag ska kunna registrerasmåste en godkänd eller auktoriseradrevisor ha accepterat revisorsuppdraget.Aktiebolag har något tyngre administrationän andra företagsformer och skatill exempel för varje räkenskapsår sändain årsredovisning till Bolagsverket.Ansvar och riskAtt starta ett aktiebolag kräver stor kapitalinsats,men därutöver har ägarna ingetpersonligt ansvar för bolagets skuldereller andra förpliktelser. Vissa undantagfinns.Styrelsens och VDs ansvar är omfattandeoch i vissa fall kan dessa personerbli personligt ansvariga för bolagetsskulder.AktiekapitalAktiekapitalet ska vara lägst 100.000kronor för privata bolag och lägst500.000 kronor för publika bolag.Registreringsavgiften är 1 700 kr från1 januari 2001.NamnskyddAktiebolag får skydd för sitt namn i helalandet.Fördelar med aktiebolagI aktiebolag har du det största ekonomiskaskyddet som privatperson, med klarskiljelinje mellan bolag och ägare.I ett aktiebolag har aktieägarna inflytande(och ekonomiskt ägande) motsvarandeägda aktier.Skattemässigt är aktiebolag fortfarande,enligt många bedömare, en gynnad företagsformäven om skillnaderna mot andraföretagsformer håller på att jämnas ut.Aktiebolag får ha brutet räkenskapsår,vilket kan underlätta den ekonomiskaplaneringen när det gäller skatter, krediter,löner och räntor.ENSKILD NÄRINGSIDKAREELLER ENSKILD FIRMAFöretagsformen enskild näringsidkarekallas ibland enskild firma. Den innebäratt en fysisk person (en människa) självdriver och står för sin rörelse. Ett företagsom drivs på detta sätt är inte en juridiskperson och näringsidkaren är personligtansvarig för till exempel att avtalen hållsoch skulderna betalas. Ditt eget personnummerblir företagets identitetsbeteckning.15


Ansvar och riskDet finns ingen ekonomisk skiljelinjemellan dig själv och företaget. Dettamedför givetvis vissa risker. Går företagetdåligt måste du använda privata tillgångarför att betala skulderna. Du är ekonomisktoskyddad, då du personligen ansvararför verksamhetens alla avtal. Detär ändå viktigt att hålla isär din privataekonomi och företagets.Enskild näringsidkare ärbokföringsskyldigVerksamheten ska redovisas per kalenderår.Intäkterna deklareras i bilagor till dinegen självdeklaration.Fördelar med enskild näringsverksamhetDels kan du börja verksamheten i litenskala utan något större startkapital, delshåller de skattemässiga skillnadernamellan enskild näringsverksamhet ochaktiebolag på att utjämnas. Nu kan ävenen enskild näringsidkare t.ex. avsättavinstmedel skattemässigt för framtidenoch kvitta underskott i en nystartadverksamhet mot inkomst av tjänst ellerframtida överskott. Normalt finns ingetkrav på revisor som granskar verksamheten,men det kan vara klokt att ha enkunnig ekonomisk rådgivare.NamnskyddEnskild näringsidkare, handels- ochkommanditbolag, får skydd för företagsnamnetbara i det län där företaget är registrerat.HANDELSBOLAGHandelsbolag är en rörelse som drivs avtvå eller flera bolagsmän. Ett handelsbolagblir en juridisk person i och medregistrering i handelsregistret. Handelsbolagetfår då ett tiosiffrigt organisationsnummer.Ansvar och riskI handelsbolag finns det bara en viss skiljelinjemellan företaget och delägarna.Handelsbolag är visserligen en juridiskperson, men som delägare i ett handelsbolag,påtar man sig ändå ett privat ekonomisktansvar. Detta kan vara förenatmed stora risker. Man är inte bara personligenutan också solidariskt ansvarigaför rörelsens skulder (med hela sin förmögenhet).Detta innebär att den somhar en fordran på bolaget kan kräva betalningpå hela beloppet hos vem somhelst av bolagsmännen. Sen är det upptill denne att i sin tur kräva bolaget ellerövriga delägare på deras del av skulden.Bolagsmännen ska avtala om att drivanäring i bolagsform. Vi rekommenderaratt detta sker skriftligt för att undvikadiskussioner om vad som avtalats. Bolagsmännenföreträder bolaget och hargemensamt inflytande – ingen får göranågot mot de andras vilja, om man inteavtalat om det.Handelsbolaget är bokföringsskyldigtoch har krav på att göra årsbokslut.Räkenskapsåret är alltid kalenderår omnågon privatperson är bolagsman. Intäkternai bolaget deklareras i bilagor tillden egna självdeklarationer.16


Fördelar med handelsbolagMed denna något enkla företagsform,kan man ändå ha partners i bolaget.Man behöver inte nödvändigtvis ha ettstort startkapital eller en revisor.NamnskyddEnskild näringsidkare, handels- ochkommanditbolag, får skydd för företagsnamnetbara i det län där företaget ärregistrerat.KOMMANDITBOLAGDet som gäller för handelsbolag gällerockså för kommanditbolag – med någraundantag. Den största skillnaden är attkommanditbolag har minst en bolagsmanmed begränsat ansvar. Det innebäratt den som är kommanditdelägare endastansvarar för den kapitalinsats manutlovat i bolaget. Övriga bolagsmän, skavara minst en och ansvarar för bolagetsskulder med hela sin förmögenhet.EKONOMISK FÖRENINGEn ekonomisk förening är en juridiskperson och bildas av minst tre fysiskaeller juridiska personer. Föreningen tilldelasorganisationsnummer som identitetsbeteckning.FörpliktelserEn ekonomisk förening ska registrerashos Bolagsverket efter det att föreningenbildats. En ekonomisk förening påminnerpå så sätt om ett aktiebolag men detfinns skillnader. I mindre ekonomiskaföreningar ställs inget krav på godkändeller auktoriserad revisor. Det räckermed att personen är ”kunnig för sittuppdrag”.Ansvar och riskVarje medlem utfäster sig att betala ettinsatskapital och vid behov en årlig medlemsavgiftsom beslutas av föreningsstämman.Däremot finns inget krav påett lägsta startkapital motsvarande aktiekapital.Ekonomiska föreningars medlemmarär inte personligt ansvariga förföretagets skulder och andra förpliktelserutöver insatsen.Ekonomiska föreningar är bokföringsskyldigaoch ska upprätta årsredovisningar.Dessa är offentliga men bara störreföreningar behöver utan uppmaningskicka in årsredovisningen till Bolagsverket.Avveckling av en ekonomisk föreningkan inte ske genom en enkel avregistreringhos Bolagsverket. Det kan endast skegenom fusion, konkurs eller likvidation.NamnskyddEkonomisk förening får skydd för sittföretagsnamn i hela landet.Fördelar med ekonomisk föreningEn medlem har ekonomisk nytta av verksamheten,t ex som producent, konsumenteller anställd. En ekonomisk föreningär öppen för alla och kan i principinte vägra någon som uppfyller villkoreni stadgarna medlemskap. Varje medlemhar i regel en röst. Man brukar säga attföreningar bygger på demokrati och ansvarstagande.En ekonomisk förening fårha brutet räkenskapsår med de fördelardetta kan medföra.17


Att särskilt tänka påF-skattsedelSkattsedel för företagare kallas F-skattsedel. Det innebär att företagarensjälv sköter sin skatteinbetalning och själv betalar sina socialaavgifter. Uppdragsgivaren ska därför varken dra skatt eller betalasociala avgifter. F-skattesedeln är beviset till uppdragsgivaren på attföretagaren betalar detta själv.Villkor för att få F-skattsedel:• Att man har för avsikt att bedriva näringsverksamhet.• Att skatte- och avgiftsanmälan fylls i.• Att företagets verksamhet beskrivs.• Att skyldigheten att lämna självdeklaration fullgjorts.Vid ansökan om F-skatt är det viktigt att man på ett tydligt sättframhåller affärsidén, de specialistkunskaper man har och att mansjälv är ansvarig för det arbete man utför. Om man känner till någratänkbara uppdragsgivare är det bra att tala om vilka de är. Har manför avsikt att erbjuda utbildning, handledning eller andra tjänsterange detta i ansökan. Man kan vända sig till Viam för att få mer rådoch tips om hur man bör gå till väga vid ansökan om F-skatt.Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma)eller av juridisk person, t.ex. aktiebolag, handelsbolag, eller i ekonomiskförening.Näringsverksamhet bedriven av fysisk person ska uppfylla följandevillkor:SjälvständighetKravet på självständighet innebär normalt att man ska• Ta uppdrag från olika uppdragsgivare.• Ha frihet att besluta om hur överenskommet uppdrag ska utföras.• Avgöra vilka uppdrag man vill ta och är inte personligen arbetsskyldig.• Ha egen utrustning, egna verktyg används och att arbetet utförsi egna lokaler.19


Vinstsyfte• Man tar ekonomisk risk.• Att verksamheten går med vinst.Varaktighet• Verksamheten bedrivs regelbundet och varaktigt. Enstaka uppdragfår inte bli näringsverksamhet även om de är självständigtutförda och att vinstsyfte finns.Det finns även en FA-skattsedel (F = företag och A = anställning)som kan användas av den som har inkomst både av näringsverksamhetoch anställning samtidigt. Detta kan till exempel vara aktuelltnär man bedriver verksamhet som enskild näringsidkare parallelltmed anställning. Då drar arbetsgivaren skatt på lönen och betalar avgifter.För inkomsten från den egna verksamheten betalar företagarensjälv skatt och egenavgift.För att ansöka om F-skatt fyller man i en skatte- och avgiftsanmälan.Man ska bland annat beskriva företagets verksamhet, exempelvis vilkentyp av tjänster som företaget tillhandahåller. F-skattsedel kan gestill den som har fullgjort sina skyldigheter att lämna självdeklarationoch redovisat/betalat skatter och avgifter.Verksamhet som ska bedrivas av en juridisk person beskattas iprincip alltid som näringsverksamhet.Det förekommer att Vårdförbundets medlemmar nekas F-skattsedel.Det gäller framförallt den som vill starta uthyrningsverksamhet iliten skala, det vill säga hyra ut sig själv till olika uppdragsgivare.Om man har fått ett F-skattebevis ska man vara noga med att visaupp detta för uppdragsgivaren och även ange att man har F-skatt påfakturor, anbudshandlingar och avtal.I sammanhanget bör också påpekas att skattsedeln inte avgör tillvilket inkomstslag en viss ersättning ska hänföras vid taxeringen. Beslutetatt utfärda en F-skattsedel bygger på en preliminär bedömningav om den sökande kommer att bedriva näringsverksamhet. Vid ensenare granskning av deklarationen gör skattemyndigheten en slutligbedömning om verksamheten utgjort näringsverksamhet. Det kaninnebära att man i detta skede gör en annan bedömning än när F-skattsedelnutfärdades.20


Moms eller inte?Sjukvård är undantaget från momsredovisning. Huvudregeln är attman inte behöver redovisa moms för sjukvård, tandvård eller socialaomsorger. Beroende bland annat på vilken slags vård som utförs ochhur den definieras kan vården ändå vara momspliktig. Momslagstiftningen(ML) utgår från hälso- och sjukvårdslagstiftningen.Den sjukvård som är undantagen från skatteplikt omfattar dels institutionellsjukvård och dels sjukvård utanför den institutionellavården. För skattefrihet enligt ML krävs att sjukvården omfattarsådana åtgärder som definitionsmässigt är sjukvård enligt ML ochatt sjukvården tillhandahålls på det sätt som anges i lagen. Dettainnebär att den ska tillhandahållas vid vissa inrättningar eller avnågon med särskild legitimation att utöva sjukvårdsyrke.Vacusacbehandling är ett exempel på behandling, som kan hänförastill så kallad komplementärvård, och utgör därför inte sjukvårdenligt ML. Detta gäller även om den ges av någon som innehar behörighetenligt behörighetslagen. Andra exempel är terapier, till exempelaromaterapi och rosenterapi, och olika former av healing.Företagshälsovård utgör i princip inte sjukvård enligt ML, men dendel av verksamheten som avser sjukvård omfattas av undantaget.Momslagstiftningen kan således ge en vägledning om vad man börkontrollera, dels vad som är möjligt att utöva som legitimerad sjuksköterskaoch egen företagare inom vården, dels om det är momspliktigteller inte.Momslagstiftningens avsnitt om hälso- och sjukvård finns att läsapå www.skatteverket.se.FörsäkringarFöretagande innebär en rad risker och en del av dessa kan täckasgenom försäkringar. Information kan du få från Viam VårdförbundetService AB eller av en oberoende försäkringsrådgivare.Patientförsäkring är obligatorisk, men mestadels omfattas privatavårdföretag av den försäkring som tecknats av landsting eller kommun.Detta bör man dock kontrollera. Företaget bör dessutom ha enföretagsförsäkring, där egendoms-, allrisk-, avbrotts- och ansvarsförsäkringingår. Som företagare har du ansvar för att det finns erforderligaförsäkringar.21


För anställda måste du teckna sedvanliga avtalsreglerade försäkringar.Som företagare måste man se över det egna skyddet när mangår från en anställning.Tillstånd och anmälningspliktNäringsfriheten, det vill säga rätten att bedriva privat verksamhet, äri vissa avseenden begränsad och kräver tillstånd, godkännandeoch/eller registrering. Olika lagar, såsom socialtjänstlagen, SOL(2001:453), hälso- och sjukvårdslagen, HSL (1982:763) och livsmedelslagen(1971:511) reser krav. För viss verksamhet fordras att länsstyrelsenger tillstånd. Detta gäller till exempel särskilda boendeformeroch regleras i 7 kap. 1§.För verksamhet som Socialstyrelsen har tillsyn över ska särskild anmälangöras till styrelsen. Detta regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhetpå hälso- och sjukvårdens område. Skälet är att Socialstyrelsenska få kännedom om all hälso- och sjukvårdsverksamhetför att kunna utöva tillsyn. Någon prövning av verksamheten ellerannan form av godkännande görs inte, utan anmälan leder endast tillregistrering. Detta gäller både privat och offentligt bedriven vård. ISocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, (SOSFS 1998:13) omanmälan av verksamheter på hälso- och sjukvårdens område finnsnärmare upplysningar.Anmälan ska innehålla• verksamhetens inriktning• var verksamheten bedrivs• vem som är verksamhetschef• vem som är anmälningsskyldig enligt Lex Maria• uppgift om patientförsäkring.För ny verksamhet ska du göra anmälan en månad i förväg och vidförändring eller förflyttning inom en månad. Vid nedläggning skaanmälan göras omedelbart. För mer information se www.sos.se.I kommunernas ansvar ingår bland annat att ägna sig åt tillsyn avlokaler. Anmälan till kommunen gör du innan lokalen eller anläggningentas i bruk. Gäller lokaler för undervisning, vård eller annatomhändertagande och även lokaler där allmänheten yrkesmässigterbjuds hygienisk behandling, till exempel frisörer, massörer ochakupunktur. Kontakta din kommun för mer information.22


Mer information finns i Förordningen 1998:899 om miljöfarlig verksamhetoch hälsoskydd och Miljöbalken 1998:808.NamnregistreringFirmans namn ska du registrera hos Bolagsverket, www.bolagsverket.se.Ett gott råd är att inte beställa brevpapper, trycksaker, skyltar etc.förrän företaget och det föreslagna företagsnamnet är registrerat.KonkursEtt företag kan försättas i konkurs. Som företagare vill man somregel givetvis undvika konkurs. Ett välskött företag som går bra behöversom regel inte försättas i konkurs. Om det trots allt skulle inträffafinns regler om hur en konkurs ska genomföras. Konkurserkan vara komplicerade och kontakt med jurist rekommenderas. Mankan läsa om konkurser på dessa sidor till exempel:www.skatteverket.se/kronofogden/www.ekonomi.konsumentverket.seFrån anställd till arbetsgivareFörändring från att vara anställd till att bli egen företagare kan innebäraatt man går från att vara arbetstagare till att bli arbetsgivare.Att vara arbetsgivare innebär olika former av ansvar. Man måste tillexempel anmäla verksamheten hos skattemyndigheten för registrering.(Läs avsnittet om F-skatt.)Som arbetsgivare har man skyldighet att känna till och följa delagar, förordningar och andra bestämmelser som reglerar arbetsmarknaden,till exempel kollektivavtal och individuella överenskommelserom arbetsvillkor.KollektivavtalVårdförbundet anser att alla arbetsgivare ska sluta kollektivavtal.Med kollektivavtal menas enligt 23 § Medbestämmandelagen: ”ettskriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare ocharbetstagarorganisation om anställningsvillkor för arbetstagare ellerom förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.”I kollektivavtalet formas bland annat villkoren för anställningen, arbetstid,semester, ledigheter, skyldigheter, försäkringar och pensioner.En arbetsgivare som träffat kollektivavtal uppfattas som en säkrarearbetsgivare. Det finns ordning på vad som gäller för arbetet och de23


anställda. I samband med upphandling av verksamhet ställs oftastkrav på att entreprenören har kollektivavtal med berörda organisationer.Att träffa själva kollektivavtalet kostar inget, men de villkor somavtalet omfattar innebär kostnader som du som arbetsgivare får, tillexempel pensioner och försäkringar. I de enskilda anställningsavtalsom du träffar med den som du ska anställa kan du då hänvisa till ertgällande kollektivavtal. Detta gör att det blir färre frågor som du ochden arbetssökande behöver skriva in i det enskilda anställningsavtalet.Frågor som alltid måste finnas med i det enskilda anställningsavtaletär vilken anställning det gäller, vilken omfattning anställningenhar, om det är en anställning tillsvidare eller en tidsbegränsad anställning,vilken lön ni är överens om. Av kollektivavtalet framgår ivilka frågor du som arbetsgivare och den arbetssökande ytterligarekan förhandla om. Om du som arbetsgivare inte vill träffa kollektivavtalmåste du i varje enskilt anställningsavtal komma överens omvilka villkor som ska gälla.ArbetsgivarorganisationEtt sätt att omfattas av kollektivavtal är att du som arbetsgivare ansluterdig till en arbetsgivarorganisation. Det är viktigt om du har enmer omfattande verksamhet med fler anställda. Att tillhöra en arbetsgivarorganisationär en trygghet för såväl arbetsgivaren som för arbetstagarorganisationenoch medlemmarna. En arbetsgivarorganisationtillhandahåller hjälp och stöd i arbetsrättsliga frågor men är även ettforum för andra arbetsgivarnära frågor. Man kan jämföra ett medlemskapi arbetsgivarorganisation med att vara medlem i en fackligorganisation. Det kostar en del men är en trygghet och en möjlighettill kontakt och påverkan.Vårdförbundet anser att den enskilda företagaren ska sluta kollektivavtalsom reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivarenoch arbetstagaren om anställningsvillkor, arbetstid, lön, semester,pension m.m.24


Att lägga anbudOffentlig upphandlingLagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) tar sikte på deupphandlingar som görs bland annat av staten, kommunerna ochlandstingen. Dessa brukar kallas upphandlande enheter.All upphandling ska göras affärsmässigt och med utnyttjande avtillgänglig konkurrens. Anbudsgivare, anbudssökande och anbud skabehandlas objektivt. Syftet med upphandling är att åstadkomma enöppen och konkurrensutsatt marknad.Bestämmelserna är olika beroende på vilken typ av upphandlingdet gäller. Upphandling av så kallade B-tjänster, till vilka hälso- ochsjukvård och socialtjänst hör, regleras i 6 kap. LOU.Den form av upphandling som används i 6 kap. LOU är förenkladupphandling. Direkt upphandling får dock göras om upphandlingensvärde är lågt eller om det finns synnerliga skäl. Urvalsupphandlingär ytterligare ett förfarande som kan förekomma.Förenklad upphandling innebär att landstinget eller kommunen iett så kallat förfrågningsunderlag – underlag för anbud – anger vilkatjänster man önskar köpa och vilka krav man ställer på den som skautföra tjänsten. Leverantören får kännedom om upphandlingengenom annons i en databas eller genom annonsering i dagstidningareller branschtidningar och begär därefter att få ut förfrågningsunderlagetfrån den upphandlande enheten.Alla intresserade leverantörer har rätt att delta i anbudsgivningen.Detta för med sig att man inte kan vägra att lämna ut förfrågningsunderlagettill en leverantör som begär detta. Vidare ska anbudsgivarnages skälig tid att lämna sina anbud. Anbuden ska vara skriftliga.Ett förfrågningsunderlag bör normalt bestå av kravspecifikation,kontraktsvillkor, administrativa bestämmelser, utvärderingskriterieroch kvalifikationskrav.Den som ska lämna anbud, bör titta på kvalificeringskraven i förstahand. Kvalificeringskraven är minimikrav som en leverantörmåste uppfylla för att komma ifråga i den aktuella upphandlingen.Efter leverantörskvalificeringen vidtar steg två, utvärderingen avsjälva tjänsten.25


Den upphandlande enheten ska anta antingen1. det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga, eller2. det anbud som har lägst anbudspris.Vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktigakan enheten förutom priset ta hänsyn till en rad andra omständigheter,leveranstid, driftskostnader, kvalitet, funktionella ochtekniska egenskaper, miljöpåverkan m.m. Enheten ska i förfrågningsunderlageteller i annons ange vilka kriterier som ska tillmätasbetydelse och om möjligt rangordna dem. Kriterierna måste vara tydligaoch mätbara.Kriterierna hör ihop med så kallade bör-krav som inte måste uppfyllastill skillnad från skall-kraven. Ett skall-krav måste uppnåsmedan bör-kraven, anger vad som är önskvärt och i vilken utsträckningen ökad uppfyllelse värderas.Den som utformar ett anbud ska tänka på att noga följa anvisningarnai förfrågningsunderlaget. Svara på alla skall-krav och beskriv ivilken mån du kan uppfylla de bör-krav som finns. Samtliga skallkravmåste vara uppfyllda.Var noga med att skicka anbudet i god tid så att det hinner framinnan anbudstiden går ut. Ett för sent inkommet anbud får inte prövas.Urvalsupphandling innebär att alla leverantörer har rätt att ansökaom att få lämna anbud och att den upphandlande enheten sedan bjuderin vissa av de sökande till anbudsgivning.Direktupphandling får användas om upphandlingens värde är lågteller om det finns synnerliga skäl. Vid direktupphandling sker somregel inte någon annonsering. Det krävs därför mer aktivitet för attfå kännedom om en sådan upphandling. Som leverantör kan du takontakt med de upphandlande enheter som är intressanta och frågavilka direktupphandlingar som de brukar genomföra.Vad händer när anbudstiden har gått ut?När anbudstiden har gått ut ska anbuden öppnas vid en förrättning.Därefter sker en utvärdering.När en upphandlande enhet har valt leverantör ska informationskickas till anbudsgivarna om beslutet och skälen till det (tilldelningsbeslutet).Från det att tilldelningsbeslutet har offentliggjortshar en leverantör i princip minst tio dagar på sig att begära överprövningav upphandlingen hos länsrätten.26


Överprövningsmöjligheten finns under hela upphandlingsförfarandet.Upptäcker en leverantör att den upphandlande enheten på någotsätt bryter mot LOU kan den vända sig till länsrätt för att få rättelseeller ett beslut att upphandlingen ska göras om.Ofta behöver det inte gå så långt som till domstol. Du kan själv takontakt med den upphandlande enheten och påtala felet. De flestaupphandlare är angelägna om att göra rätt och inte sällan sker en frivilligkorrigering, då man inser att ett fel begåtts. Det är inte ensnödvändigt att i detta läge avslöja vem du är.Nämnden för offentlig upphandling är tillsynsmyndighet för denoffentliga upphandlingen, enligt Lagen om offentlig upphandling(LOU). www.nou.se27


Vad behöver regleras i ett vårdavtal?1.Vem är part?I normalfallet är landstingets eller kommunens avtalsbärande enhetden ena parten och företagare/vårdgivaren den andra. Med vårdgivareavses antingen juridisk person (aktuellt företag), eller fysiskperson (den individ som sluter avtal).2. Åtagandet – innehåll och omfattningÅtagandet i form av vårdens innehåll och omfattning bör beskrivasnoggrant, då detta är grundbulten i avtalet och även är en förutsättningför uppföljning. Antalet besök och åtgärder bör anges, liksomvilken ekonomisk ersättning som ska utgå. Vidare bör anges om detfinns ett ekonomiskt ”tak” och i så fall vad som gäller om detta nås.Vilka patienter man vänder sig till kan behöva preciseras noga, exempelvisutifrån diagnoser. Vidare bör samarbete med till exempelprimärvård, slutenvårdskliniker, kommuner beskrivas.Även vid övertagande av hela verksamheter bör preciseras vad somingår i åtagandet.I normalfallet är patientkategorierna mer generella och kan omfatta• alla som är försäkrade enligt lagen om allmän försäkring oavsetthemlandsting• medborgare i EES-länderna• andra patienter som omfattas av konventioner om vård mellanSverige och andra länder• asylsökande och flyktingar (dvs. de som omfattas av förordningenom statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.).Vårdgivaren bör informera patienten om rätten att vända sig till patientnämnden.3. Mål för verksamhetenDe fastställda målen ska så långt det är möjligt gå att mäta. En tydligmålbeskrivning är en förutsättning för en god uppföljning.29


4.TillgänglighetLokalisering, öppettider, kontinuitet och tillgänglighet bör regleras.Eventuellt bör också förväntade och acceptabla väntetider anges. Detkan vara en fördel att besvara följande frågor: Hur löses olika formerav frånvaro såsom semester och sjukdom? Hur tillgodoses egen ocheventuella medarbetares fortbildning?5. Personal, bemanning och lokalerExempel på vad som kan behöva regleras är personalens kompetens,kontinuitet, eventuella krav på handikappanpassade lokaler och hurkompetensutveckling ska ske. Eventuell möjlighet att ta del av landstingetseller kommunens fortbildning bör anges.6. KvalitetenTydliga riktlinjer för avsedd kvalitet bör finnas liksom hur denna skamätas. Exempel på kvalitetsfrågor som kan vara lämpligt att regleraär att vårdgivaren ska• följa landstingets eller kommunens policy för kvalitet• följa medicinska program• följa vårdprogram• följa miljöprogram• medverka i forskning• medverka i utveckling av kvalitetsindikatorer• verka för ackreditering av verksamheten• följa vårdkedjeprogram• bestämma om, när och hur patientenkäter ska användas.(Lästips Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Kvalitetssystemi hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24 och Kvalitetssystem inomomsorgerna om äldre och funktionshindrade SOSFS 1998:8 samtVårdförbundets Vinnande vård – Vårdförbundet om kvalitet i vården,Bra Vård för äldre och Kvalitetskriterier för den psykiatriska vården )7. SamverkanÄr verksamheten en del av landstingets/kommunens hälso- och sjukvårdbör detta slås fast, liksom hur samverkan med andra enheterska ske. Eventuellt kan regleras i vilken utsträckning vårdgivaren för-30


väntas delta i möten inom till exempel aktuell specialitet, vårdplanering,kurser och konferenser. Även samarbete med enheter som haransvar för rehabilitering, exempelvis kommun, försäkringskassa ocharbetsgivare bör man reglera.8. Medicinskt och ekonomiskt ansvarVårdgivaren bedriver verksamheten på eget medicinskt och ekonomisktansvar och ska inneha F-skattsedel. (Ta kontakt med lokalaskattemyndigheten!) Vårdgivarens ekonomiska förutsättningar kanman följa genom att ta del av vårdgivarens bokslut.9. FörsäkringarAtt teckna/inneha patientförsäkring är obligatoriskt från 1997.Landstinget tecknar patientförsäkring. Vårdgivaren måste försäkrasig om att vedertagna företags- och ansvarsförsäkringar för privatvårdgivare är tecknade för företaget och dess anställda.10. Uppföljning och utvärderingParterna bör gemensamt följa upp och utvärdera verksamheten ochde uppnådda resultaten. Det bör beskrivas hur detta ska gå till. Enförutsättning är att målen enligt punkt 3 är tydliga. Extern kliniskrevision kan göras, exempelvis vart tredje år. Finansieringen avdenna revision bör man reglera.11. Ekonomisk ersättningI normalfallet utbetalas ersättning månadsvis antingen med fastställtbelopp eller per utförd prestation. Kombinationer kan även förekomma.Det bör tydligt framgå hur man ska hantera hur fakturering ochutbetalning av ersättningen ska göras, vilka administrativa rutinersom ska gälla och hur ersättningsjustering ska göras. Är till exempelindexjustering aktuell?Om inte särskild ersättning utgår för medicinsk service, språktolkservice,hjälpmedelsförskrivning, sammanträden och intyg/utlåtandenbör vårdgivaren ha samma rättigheter och skyldigheter som man harinom motsvarande verksamhet i landstingets/kommunens egen regi.12. StuderandeFörutsättningar och grunder för att eventuellt ta emot studerandebör regleras.31


Referenser- Klara spelregler - en förutsättning för samverkan mellan offentlig och privat hälsoochsjukvård (SOU 1997:179)- Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)- Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område- Socialtjänstlagen (1980:620)- Förordning (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården- Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd- Miljöbalken (1998:808)- Socialstyrelsens allmänna råd om verksamhetschef inom hälso- och sjukvård (SOSFS1997:8)- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:24) om kvalitetssystem ihälso- och sjukvården- Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1998:8) om kvalitetssysteminom omsorgerna om äldre och funktionshindrade- Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1998:13) om anmälan av verksamheter påhälso- och sjukvårdens område-Vinnande vård,Vårdförbundet 1999- PUNK-handboken,Vårdförbundet 1996- Bra vård för äldre,Vårdförbundet 2000- Kvalitetskriterier för psykiatrisk vård,Vårdförbundet 2003Läs mer- Entreprenörskola – offentlig service på entreprenad - Agneta Spånberg NUTEK- Försäljning för icke säljare. Britt-Marie Ahrnell, Leif Klockare, Konsultförlaget- Inledning till avtalsrätten. Christina Hultmark, Jan Ramberg, Juristförlaget- Kommunala driftsentreprenader, konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorg,fritid och kultur, Svenska Kommunförbundet- Kunskapsföretagets marknadsföring. Minica Nicou, Britt-Marie Ahrnell, Libers Förlag- Kvinnliga nätverk, ett sätt att utvecklas på jobbet. Carin Lann, Brombergs Förlag- Låneboken En handbok om finansiering vid start av eget företag. Margareta BergmarkAlmi Nutek- Starta och driva företag. Björn Lundén och Ulf Svensson- Starta Eget Handboken. Mats Kullstedt och Lars Melin- Starta & Driva Eget. SAFs förlag- Att föra bok – en handledning i bokföring från Bokföringsnämnden- Att skapa kooperativ. Sven Bartilson- Relationsmarknadsföring, strategi och metod i servicekonkurrens. Ralf Blomqvist,Johan Dahl,Tomas Haeger, IHM Förlag- Gör det nu – från anställd till företagare i vården,Vårdförbundet m fl33


Länkarwww.nutek.sewww.nutek.se/foretagarguidenwww.nutek.se/AlmiForetagspartnerwww.vardforbundet.se och För egenföretagarewww.sos.sewww.bolagsverket.sewww.jobs-society.sewww.nyforetagarcentrum.sewww.kam.sewww.nou.sewww.skatteverket.se34


Viam visar vägen!Att arbeta i egen regi är ett sätt att förverkliga sinaidéer, utnyttja sina unika kunskaper och växa i yrket. Flerarbetsgivare inom vård, omsorg och hälsa bidrar till nytänkandeoch kreativitet. Ett framgångsrikt företag kräverbåde kunskap och engagemang.I det här häftet får du tips om vad du bör tänka på närdu startar eget inom vården.Till din hjälp har du ocksåViam Vårdförbundet Service AB.Viam är till för dig somdriver, eller planerar att starta egen verksamhet inomhälso- och sjukvårdsområdet. 250 företag är anslutna tillViam. Många arbetar med rehabilitering och förebyggandehälsovård.Vill du ha ytterligare information om Viam, kontaktavd Ingela Bengtsson, tel 08-14 77 64, fax 08-14 78 38,e-post ingela.bengtsson@vardforbundet.se.Besöksadress: Adolf Fredriks kyrkogata 11, StockholmPostadress: Box 3260, 103 65 Stockholm

More magazines by this user
Similar magazines