Screeningplan 2013 - Västerås stad

–© LÄSK-pärmen, www.fdb.nu

Västerås 2009 (Reviderad 2010, 2011, 2012 och 2013)Lena Gustafsson, läs– och skrivmentorBarbro Persson, läs– och skrivmentorLena Ragnerstam, läs– och skrivmentorKerstin Swahn Andersson, läs– och skrivmentorLisbeth Törnqvist, läs– och skrivmentorKerstin Hyrefelt, special- och dyslexipedagogSusanna Andersson, Västerås skoldatatekYlva Sjöberg, Västerås skoldatatekMaterialet får kopieras, men endast i sin helhet.2

Inledning 4Ur styrdokumenten 4Syfte 4Val av testmaterial 5Lärverktyg 6Annan form av kompensation 6Organisation och lärmiljö 6Ett tydligt tal 7Ordlista 8Litteraturlista 11Förskoleklass 13Årskurs 1 15Årskurs 2 17Årskurs 3 19Årskurs 4 21Årskurs 5 23Årskurs 6 25Årskurs 7 27Årskurs 8 29Årskurs 9 31Idébank/åtgärdsförslag 33Fortsatt väg för att skapa förutsättningarför en god läs- och skrivutveckling 373

Verksamhetscheferna för Lärande och Utbildning har den 8 september 2009 fattat beslut omen gemensam screeningplan för hela verksamhetsblocket. Tanken med planen är att skapaförutsättningar för alla skolor att på ett likvärdigt sätt uppmärksamma om elevernas läs- ochskrivförmåga utvecklas så att de får möjlighet att nå målen i svenska eller om särskilt stödbehöver sättas in. Screeningplanen gäller samtliga skolor i Västerås stads skolverksamheter.Ur styrdokumentenSkollagen 1 kap. 4§:I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd ochstimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader ibarnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nåmålen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklasssom enskilt.Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola• kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,Alla som arbetar i skolan ska• uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd,Läraren ska• ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande,• stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter,Syftet med screeningplanen• Följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever.• Vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-,läs- och skrivutveckling.• Underlätta samarbetet för lärare och pedagogisk ledning.I screeningplanen kan man utläsa vad som är väsentligt att uppmärksamma i det dagligaarbetet. Här finns också förslag på verktyg för ett diagnostiskt arbetssätt samt normeradetester. Rubrikerna Ansvar respektive Åtgärder finns med för att betona nödvändigheten avatt adekvata åtgärder sätts in i ett tidigt skede och att ansvaret för dessa tydliggörs.Med normerade tester kan vi relativt enkelt och snabbt skilja ut vilka elever som behöveruppmärksammas närmare. Klasscreening med normerade tester kan också vara ett stöd vidplanering av undervisningen samt utgöra ett underlag för skolans resursfördelning.Genom ett diagnostiskt arbetssätt, där elevens kunskapsnivå regelbundet utvärderas motklart uppställda mål, skapar vi goda förutsättningar för en undervisning som anpassas tillelevens proximala utvecklingszon och skapar förutsättningar för en metakognitiv hållning.4

I arbetet med att utveckla goda läs- och skrivfärdigheter är det viktigt att ta hänsyn till de treolika sidorna i triangeln nedan.Triangeln bygger på insikten om det ömsesidiga beroendet mellan faktorerna träning,självförtroende och kompensation. Eleven behöver träning för att utveckla och förbättra sinförmåga. Att den egna förmågan växer stärker självförtroendet. Kompensation på olika sätt,bland annat med alternativa lärverktyg, bidrar till att överbrygga svårigheter och kan göra attelever med läs- och skrivsvårigheter får möjlighet att tillägna sig och redovisa sina kunskapersamt utvecklas maximalt utifrån sina egna förutsättningar. Med kompensation kansjälvförtroendet stärkas.Val av testmaterial© LÄSK-pärmen, www.fdb.nuUnder rubriken ”Förslag till normerade tester/screening”, på sidorna 13-31, återfinnstestmaterialet DLS av Birgitta Järpsten, av följande skäl:Materialet är normerat på ett stort antal elever och har därför stor tillförlitlighet.Testerna har hög mätsäkerhet, reliabilitet. Validiteten är god; testerna mäter det deavser att mäta.Materialet är vanligt förekommande på skolorna.Materialet finns från år 1 till och med första året på gymnasiet.Av samma skäl har vi föreslagit testmaterialet Läskedjor av Christer Jacobson.Läskedjor har också den fördelen att de går snabbt att genomföra. Testet kan genomförasfrån och med år 1 upp till gymnasiet.Annat material som mäter samma delfärdigheter i läsandet och skrivandet kan naturligtvisanvändas.Normerade tester innebär att man kan jämföra en individs resultat eller klassresultatet meden referensgrupp av elever i samma ålder. De flesta testerna är normerade utifrån denniogradiga stanineskalan, där 4 – 6 är normalvärden och 7 – 9 är resultat över genomsnittet.Resultat 1 – 3 är under genomsnittet och måste uppmärksammas.5

LärverktygJu yngre eleven är, desto mer fokus bör man lägga på övning. Vid sidan av övning kan elevenha behov av kompensation. För äldre elever med kvarstående svårigheter blir olikalärverktyg alltmer nödvändiga parallellt med övning.När man planerar vilka lärverktyg som är lämpliga för en elev eller på en skola kan manfundera utifrån olika kategorier:Lärverktyg för att läsa texter, till exempel inlästa böcker och talsyntes.Lärverktyg för att skriva och anteckna, till exempel interaktiv skrivtavla, AlphaSmart,Pulse SmartPen och olika appar.Lärverktyg för att stava och formulera sig, till exempel Stava Rex, digitala ordlistoroch ordprediktionsprogram.Lärverktyg för att minnas och strukturera, till exempel fickminne.Lärverktyg för koncentration, till exempel röstförstärkning.Lärverktyg för engelska, till exempel SpellRight och talsyntesens engelska röst.Exempel: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att användainläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör detmöjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem.En elev med stavningssvårigheter behöver kompenseras för detta. Stava Rex, SpellRight ochClaro Read är program som Västerås grundskolor har licens för. Dessa lärverktyg kananvändas av alla med stavningssvårigheter, inte endast av dem med dyslexi, även omprogrammen är utformade just för dem.Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någondiagnos krävs ej.Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig ochindividuell kontakt med pedagogen.Annan form av kompensationNär man planerar kompensatoriska insatser för en elev bör man lära ut studieteknik för atthjälpa eleven att utnyttja olika typer av inre kompensation, till exempel elevens egnastrategier för att lära och minnas. Att resonera med eleven om metakognitiva frågor ochväcka hans/hennes medvetenhet om hur man lär och vad det innebär att kunna något, kanvara helt avgörande för att lyckas.Organisation och lärmiljöEn annan betydelsefull fråga handlar om organisation och lärmiljö:Vilka anpassningar behöver göras i klassen?Hur är dagen tidsmässigt disponerad gällande olika ämnen och raster?Hur ser lokalerna ut med tanke på ljud, ljus, färger, ventilation?Är möbleringen optimal för lärande?Hur många personer möter eleven?Är det lugn och ro så att ett lärande kan ske?6

Ett tydligt talDet talade ordet ligger till grund för det skrivna och forskning har visat att barn med tal- ochspråkavvikelser i större utsträckning riskerar att få problem med sin läs- och skrivinlärning.Det är dock inte alla typer av svårigheter som ställer till bekymmer.Vissa uttalsavvikelser hos barn kan bero på att en del språkljud tar lite längre tid att lära sigatt uttala. De är helt enkelt rent artikulatoriskt svårare än andra, till exempel kan r-ljudetställa till problem en bra bit upp i skolåldern. Likaså kan det vara svårt att producera ett klarts-ljud, precis som det kan ta lite extra tid att lära sig de bakre språkljuden k och g. Enstakauttalsfel kan alltså dröja sig kvar hos ett barn som i övrigt är språkligt välutvecklat. Oftaspontanförbättras dessa uttalssvårigheter och barnet får heller inte problem i sin läs- ochskrivinlärning.En orsak till läs- och skrivsvårigheter kan däremot olika former av strukturellaförenklingsprocesser i talet vara. Dessa kan bland annat ta sig uttryck i form av metateser,omkastningar av de enskilda ljuden i ett ord, vilket skulle kunna få till följd att ordet kapitelfelaktigt uttalas ”pakitel”, legitimation blir ”legimitation” och så vidare. Metateser är vanligahos barn i 3-årsåldern men försvinner så småningom hos de flesta. De elever som har kvarsina svårigheter döljer dem dock ofta genom att hitta ersättningsord, så kan till exempelordet fik användas istället för ordet konditori. Men skrapar vi lite på ytan finns avvikelsernadär. Förenklat kan vi säga att ”hoppar bokstäverna i munnen” har de en tendens att även”hoppa på papperet”. Eleven har helt enkelt inte det nödvändiga talstödet när han/honskriver vilket resulterar i utelämningar, omkastningar och andra felskrivningar precis somläsningen blir orytmisk och osäker.• Läs alltid hela manualen eller handledningen före testningen.• Följ instruktionen exakt och läs innantill!• Använd tidtagarur vid tidtagning.• Vid grupptestning måste eleverna placeras åtskilt.• Ge tid för reflektion! Resultaten måste analyseras, för att finna goda åtgärder både förgruppen och för den enskilde eleven. Svenska Dyslexiföreningen ger följande svar på vilkametoder som är att föredra:Systematisk övning i hur språkljud och bokstäver hänger samman har visat sig fungera bra för elever somhar svårt att stava och avkoda ord. Så kallad multisensorisk träning – träning med flera sinnenengagerade – där man ser, säger, läser och till och med känner på ord, verkar särskilt effektivt.Intensivträning tycks ge särskilt goda resultat. Att gå om en klass eller att göra mer av samma sak somman fick i klassrummet hjälper inte.7

FonemSpråkets minsta betydelseskiljande delar. Kan även kallas ljud. Fonemenbetyder inte något i sig själva.Fonemisk medvetenhetMedvetenhet om ordens uppbyggnad i fonem (ljud). Man uppfattarexempelvis skillnaden mellan vara och fara.Fonologisk läsningMan avkodar, läser ut ordet, med hjälp av de enskilda ljuden, fonemen.Fonologisk medvetenhetMan är medveten om att orden består av ljud, vilka de är och ivilken ordning de kommer. Man förstår t.ex. principen för rim och att ordet tågär kortare än ordet nyckelpiga, trots att tåget är långt.GrafemBetydelseskiljande bokstavstyp, skrivtecken. Vid fonologisk (ljudenlig) stavningstår det ett grafem, (tecken eller bokstav) för varje ljud. Vid ljudstridig stavninghar ett fonem ofta flera grafem, t.ex. sj-ljud eller tj-ljud. Grafemet x hardäremot två fonem, ks.Logografisk läsningKallas ofta logoläsning. När man känner igen ord på samma sätt somnär man känner igen en bild, alltså utan att kunna bokstäverna.LäsflytDen sammanhållande länken, kittet, mellan avkodning och förståelse. När manhar gott läsflyt läser man med passande läshastighet och betoning så att detblir förståelse i det lästa.MetakognitionMedvetenhet, uppsikt och ansvar för det egna tänkandet och lärandet.MorfemSpråkets minsta betydelsebärande enhet. Kan även kallas orddelar. Svenskaspråket är ett morfologiskt språk. Orden är uppbyggda av orddelar, morfem,t.ex. rotmorfem (grundord), prefix (förstavelser) och suffix (ändelser).Att ha morfologisk förmåga är nödvändigt för att uppnå god avkodning, gottläsflyt, god läsförståelse och säker stavning.Morfologisk medvetenhetAtt kunna känna igen meningsbärande delar i ett ord. Man inserexempelvis att orden lastbil och billast betyder olika saker.NormeringStatistisk behandling av testresultat så att man kan ange någon form avstandardpoäng. För att normeringen ska vara tillförlitlig måste ett tillräckligtstort antal individer delta i utprövningen.8

OrtografiStavningssystemet i ett språk. Det svenska stavningssystemet är fonologiskmorfologiskt.Den morfologiska principen är starkare än den fonologiska närdessa system krockar med varandra. Denna släktskapsprincip visar sigexempelvis i ordet havsörn.Ortografisk-morfologisk läsningMan avkodar med hjälp av de betydelsebärande orddelarna, morfemen. Manär inte hänvisad till att ljuda sig igenom ordet, som vid fonologisk läsning, utanavkodar direkt de ortografiska och morfologiska delarna i ordet. Får ej förväxlasmed logografisk läsning!PrefixProsodiScreeningFörstavelse, t.ex. be-, in-, för- eller på-.Satsmelodi. Avser intonation, rytm, accent och dynamik. Ljudenhetensprosodiska egenskaper betoning, längd och ton kan yttra sig på stavelse-,ord-, fras- eller satsnivå.Översiktlig prövning av en större grupp, t.ex. en hel klass eller en hel årskurs,för att skilja ut en mindre grupp för närmare kartläggning.SegmenteringAtt dela upp ord i ljud, stavelser eller orddelar, t.ex. kobestår av ljuden k och o, vitamin består av stavelserna vi, ta och minoch avvisade består av morfemen av, visa och de.Semantisk medvetenhetMan är medveten om ords betydelser och om betydelsenyanser.Man förstår synonymer, ord som betyder ungefär samma sak, t.ex. pojke –kille, och homonymer, ord som låter lika men kan ha olika betydelser, t.ex.fara, klippa och fil.Språklig förmågaInnebär både att förstå språkets innehåll och att själv göra sig förstådd.Språklig medvetenhetKallas även lingvistisk medvetenhet. Att vara språkligt ellerlingvistiskt medveten innebär att man förstår att språket inte bara har eninnehållssida, utan även en formsida. Den som är språkligt medveten kanfrigöra sig från innehållet och rikta uppmärksamheten mot språkets form samtreflektera över denna. Språklig medvetenhet är ett samlingsbegrepp förfonemisk/fonologisk medvetenhet (se ovan), morfologisk medvetenhet (seovan), syntaktisk medvetenhet, vilket avser språkets grammatik ochmeningsbyggnad och kan innebära att man förstår skillnaden mellan Kattenlapar och Lapar katten?, semantisk medvetenhet (se ovan) samt pragmatiskmedvetenhet, vilket har att göra med interaktion.9

Standardiserade testTest som utprovats på en större grupp, t.ex. en viss årskurs eller en vissåldersgrupp. Testpoängen omvandlas till standardpoäng i en standardskala,t.ex. stanineskalan.StanineSuffixSyntaxSyntesEn statistiskt normalfördelat niogradig skala. Ordet kommer från de engelskaorden ”standard nine”.Avlednings- eller böjningsändelse, t.ex. -ande, -ing eller -de.Hur man sätter ihop ord i en mening, meningsbyggnad eller satslära.Att sätta ihop ljud eller orddelar till ord, t.ex. s + o + l blir sol, sked + ar blirskedar.Vid frågor angående screeningplanen, kontakta:Lena Gustafsson lena.holmberg-gustafsson@skola.vasteras.seBarbro Persson barbro.persson@skola.vasteras.seLena Ragnerstam lena.ragnerstam@skola.vasteras.seKerstin Swahn Andersson kerstin.swahn-andersson@skola.vasteras.seKerstin Hyrefelt kerstin.hyrefelt.gillfors@vasteras.seYlva Sjöberg, ylva.sjoberg@vasteras.se10

Druid Glentow, B. (2006) Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter Natur och KulturElwér, Å., Fridolfsson, I., Samuelsson, S. & Wiklund, C. (2009) LäSt - Test I Läsning ochStavning. HogrefeHäggström, I. (2008) Språklekar efter Bornholmsmodellen Ing-Read ABHäggström, I. (2008) Hur låter orden Ing-Read ABHøien, T. & Lundberg, I. (2012) Dyslexi Från teori till praktik Natur och KulturJacobson, C. (2001) Läskedjor Stockholm: Psykologiförlaget.Johansson, M.-J. (2009) LäsEttan Natur och KulturJärpsten, B. (2007) DLS Bas för skolår 1 och 2 Hogrefe PsykologiförlagetJärpsten, B., Taube, K. (2013) DLS för skolår 2 och 3 Hogrefe PsykologiförlagetJärpsten, B. (2010) DLS för klasserna 4-6 Hogrefe PsykologiförlagetJärpsten, B. (2002) DLS för klasserna 7-9 och år 1 i gymnasiet Hogrefe PsykologiförbundetLundberg, I. (2007) Bornholmsmodellen. Vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass Naturoch KulturLundberg, I. & Herrlin, K. (2006) God läsutveckling Natur och KulturLundberg, I. (2008) God skrivutveckling Natur och KulturLÄSK-pärmen. Tips om läs- och skrivsvårigheter (2007) FDB, Föräldraföreningen förDyslektiska BarnModell för utredning av läs- och skrivsvårigheter (2012) Svenska DyslexiföreningenNationella prov SkolverketNya Språket Lyfter! (2009) SkolverketSterner, G. & Lundberg, I. (2010) Före Bornholmsmodellen – språklekar i förskolan Natur ochKulturWitting, M. (2010) Wittingmetoden – en metod för läs- och skrivinlärning Verti ABWitting, M. (2010) Vägledning i det praktiska metodarbetet Verti ABWitting, M. (1998) Före läs- och skrivinlärningen Verti ABWitting, M. (2009) Wittingmetodens terminologi Verti ABWolff, U. (2013) Mini DUVAN Test av fonologisk medvetenhet hos förskolebarn HogrefePsykologiförlagetWolff, U. (2010) Lilla Duvan Dyslexiscreening för årskurs 3, 5 och 7 Hogrefe PsykologiförlagetWolf, U. (2006) Duvan Dyslexiscreening för ungdomar och vuxna Hogrefe PsykologiförlagetÖrtendal, M. (2008) Läsinlärning i 7 steg Liber11

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)FörskoleklassIntresse, lyssna/läsaböckerTydligt talOrdförrådBeskriva, återberättaBornholmsmodellenIngvar LundbergGod LäsutvecklingIngvar Lundberg &Katarina HerrlinNya Språket lyfterSkolverketKartläggning urBornholmsmaterialetIngvar LundbergHur låter orden?Ingrid HäggströmFonolekIngegärd Hemmingssonseptemberoch majseptemberLekskrivandeFonologisk medvetenhetUmeåmodellenMargit TornéusBokstavskunskapWittingmetodenMaja Witting13

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 1Intresse, lyssna/läsaböckerTydligt talGod läsutveckling/skrivutvecklingIngvar LundbergLäskedjor (ordkedjor)Christer JacobsonvårenOrdförrådBeskriva, återberättaNya Språket lyfterSkolverketFonologisk medvetenhetUmeåmodellenMargit TornéusBokstavskunskap/tätabokstavskontrollerOrdavkodningWittingmetodenMaja WittingDLS bas, läsförståelseBirgitta JärpstenaprilLäsförståelseLäsinlärning i 7 stegMaj ÖrtendalLjudenlig stavningSkapande skrivning15

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 2Intresse, lyssna/läsaböckerOrdförrådBeskriva, återberättaFonologisk medvetenhetGod läsutveckling/skrivutvecklingIngvar LundbergNya Språket lyfterSkolverketOrdavkodningLäsflytLäsförståelseUmeåmodellenMargit TornéusWittingmetodenMaja WittingDLS bas, läsningBirgitta JärpstenDLS läsförståelseBirgitta JärpstenseptemberfebruariStavningLäsa/skriva i olika genrerLäsinlärning i 7 stegMaj ÖrtendalDLS rättstavningBirgitta Järpstenfebruari17

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 3Intresse, lyssna/läsaböckerOrdförrådBeskriva, återberättaFonologisk medvetenhetGod läsutveckling/skrivutvecklingIngvar LundbergNya Språket lyfterSkolverketOrdavkodningLäsflytLäsförståelseStavningLäsa/skriva i olika genrerUmeåmodellenMargit TornéusWittingmetodenMaja WittingLäsinlärning i 7 stegMaj ÖrtendalLäskedjorChrister JacobsonDLS rättstavningBirgitta JärpstenNationella prov*oktoberfebruarivårterminen19

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 4Intresse, lyssna/läsaböckerOrdförrådGod läsutveckling/skrivutvecklingIngvar LundbergOrdavkodningNya Språket lyfterSkolverketBeskriva, återberättaLäsflytLäsförståelseStavningLäsa/skriva i olika genrerUmeåmodellenMargit TornéusWittingmetodenMaja WittingDLS läshastighet(Draken)DLS ordförståelseDLS rättstavningBirgitta Järpstenoktoberoktoberoktober21

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 5Intresse, lyssna/läsaböckerGod skrivutvecklingIngvar LundbergOrdavkodningOrdförrådNya Språket lyfterSkolverketLäskedjorChrister JacobsonvårenBeskriva, återberättaLäsflytUmeåmodellenMargit TornéusDLS läsförståelseBirgitta JärpstenoktoberLäsförståelseStavningWittingmetodenMaja WittingDLS rättstavningBirgitta JärpstenoktoberLäsa/skriva i olika genrer23

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 6Intresse, lyssna/läsaböckerGod skrivutvecklingIngvar LundbergOrdförrådBeskriva, återberättaOrdavkodningLäsflytUmeåmodellenMargit TornéusWittingmetodenMaja WittingDLS ordförståelseBirgitta JärpstenDLS Läshastighet(Isbjörnen)oktoberoktoberLäsförståelseDLS rättstavningBirgitta JärpstenoktoberStavningNationella prov*Läsa/skriva i olika genrer25

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 7Intresse, lyssna/läsaböckerUmeåmodellenMargit TornéusOrdförrådBeskriva, återberättaOrdavkodningWittingmetodenMaja WittingLäskedjorChrister JacobsonvårenLäsflytLäsförståelseStavningLäsa/skriva i olika genrerDLS läshastighetBirgitta JärpstenDLS läsförståelseBirgitta JärpstenDLS rättstavningBirgitta Järpstenfebruariseptemberoktoberseptemberoktober27

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 8Intresse, lyssna/ läsaböckerUmeåmodellenMargit TornéusOrdförrådBeskriva, återberättaWittingmetodenMaja WittingDLS ordförståelseBirgitta JärpstenseptemberoktoberOrdavkodningLäsflytDLS LäsförståelseBirgitta JärpstenfebruariLäsförståelseStavningLäsa/skriva i olika genrerDLS rättstavningBirgitta Järpstenseptember -oktober29

Övning (metoder)Kompensation(tidsenligalärverktyg)År 9Intresse, lyssna/ läsaböckerUmeåmodellenMargit TornéusDLS RättstavningBirgitta JärpstenseptemberOrdförrådBeskriva, återberättaWittingmetodenMaja WittingNationella prov*januari -februariOrdavkodningLäsflytLäsförståelseStavningLäsa/skriva i olika genrer* Nationella prov är ej normerade31

Observera att denna sammanställning på intet sätt är fullständig. Syftet är att ge exempel på hur man både kan öva och kompensera för olikaproblem i läs- och skrivprocessen.För att stärka den allmänna språkutvecklingen:• Läs och berätta i klassen. Stimulera läslusten. Använd biblioteken.• Bildstöd vid berättande av händelseförlopp• Ge ordförklaringar vid genomgångar. Arbeta med begreppsutvecklingen i alla ämnen. Visa ordens morfologiska uppbyggnad.• Hjälp eleven att göra tankekartor.• Aktivera bakgrundskunskap. Eleverna behöver utveckla realbegrepp, för att knyta dem till verbalbegrepp de möter.För att öva fonologisk medvetenhet:Lyssnarövningar. Öva att känna igen vardagsljud. Därefter öva att känna igen språkljud, ex.vis med datorprogrammet Lystring. Övningarfinns även i Bornholmsmaterialet, Wittingmetodens förberedelsearbete och i Fonologiska övningar av Gustafson & Samuelsson m.m.Rim, sång och ramsor.Språklekar i skolan av A. Frylmark.Vokaler.Betoning.Morfologi (stam, prefix, suffix, böjningsändelser)KonsonantklusterFör att öva ordavkodning:Läslistor, se t ex God Läsutveckling av Lundberg & Herrlin.NonordsläsningOrtografisk läsning33

För att öva läsflyt:Repeterad läsning, upprepad läsning.Läslistor. Exempelvis www.debeo.seKörläsning, parläsning, ekoläsningÖva morfologi, t ex enl materialet Rotfrukt av M Herrström.Rydaholmsmetoden eller BravkodBok och Daisy. Lyssna till text samtidigt som man följer med i boken.Flash-card-träning, www.mglos.seFör att kompensera för dålig ordavkodning och dåligt läsflyt:Ljudstöd vid läsning: Inläst litteratur, både för skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur.Daisyspelare och/eller mp3-spelare.”Bok och Daisy”Talsyntes på dator, ClaroRead Plus/WordRead Plus.För att öva förståelse:Övningar ur Westerlunds Att undervisa i läsförståelse eller ur Reichenberg & Lundberg Läsförståelse genom strukturerade textsamtal.Inferensträning ur Träna läsförståelse av L. Franzén.Vägar till läsförståelse. Texten, läsaren och samtalet av M. Reichenberg.Vad är lättläst? av I. Lundberg och M. ReichenbergAktivera bakgrundskunskapen.Ordkunskap (Kan bl.a. övas med korsord). Läs/lyssna till skönlitteratur.För att öva stavning:Öva stavning på ett strukturerat sätt. Väl beprövad arbetsgång finns i Pilens material, Wittingmetoden eller Druid Glentows handbokFörebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter.För att kompensera för bristfällig stavning och skrivning:Stavningsprogrammet Stava Rex på dator. (SpellRight för engelska)Talsyntes på dator, t.ex. ClaroRead Plus/WordRead Plus.35

Vid prov och redovisning• Ge längre tid vid skriftliga prov.• Ge muntliga prov.• Prova alternativa redovisningssätt, t ex utställning, tankekarta, föredrag, dramatisering, inspelning, film.-Individuell kartläggningNär man på ett strukturerat sätt, under lång tid, provat olika åtgärder efter screeningen utan önskvärd effekt, blir det dags för fördjupadindividuell kartläggning på skolan. Denna kan göras av skolans speciallärare, specialpedagog, svensklärare, klasslärare eller annan lärare medintresse och erfarenhet av området. Till att börja med rekommenderas då att man gör:• Samtliga DLS-tester för aktuell årskurs.• Läskedjor• Mini Duvan för F-klass.• LäsEttan i de yngre årskurserna.• Lilla Duvan för årskurserna 3-8.• Duvan för årskurs 9.• LäStOm stöd och hjälp önskas i arbetet med den individuella kartläggningen hänvisas till läs- och skrivmentorerna och till special- ochdyslexipedagogen samt till seminariet Från screening och kartläggning till upptäckt och åtgärd, vilken annonseras fortlöpande på Saba.37