1390285_havet_2012_121120

sindrelangaas

1390285_havet_2012_121120

Foto: Niels Sloth/Biopix

Foto: Niels Sloth/Biopix

Artsammansättningen i Östersjöns

kustfisksamhällen skiljer sig dock mycket

åt mellan områden och årstider. I yttre

och mer exponerade skärgårdsområden är

temperaturförhållandena andra och under

höst, vinter och vår är vattentemperaturen

betydligt lägre. Det gör att inslaget

av arter med en lägre preferenstemperatur,

så kallade kallvattenarter, är betydande

här. Typiska kallvattenarter är de med ett

marint ursprung som torsk och strömming,

men även anadroma arter som sik.

Kallvattenarter längs kusten

I Bottniska viken är inslaget av kallvatten­

havet 2012

arter som sik och strömming betydande

under den kallare delen av året. I Egentliga

Östersjön dominerar torsk, plattfisk

och sill/strömming i skärgården under

den kalla årstiden. Vid öppna kuststräckor

dominerande dessa arter under nästan

hela året. Flera av arterna spenderar en

betydande del av sin livscykel i Östersjöns

utsjö, men en avgörande del av livet är

förlagd till kusten. Strömmingen vandrar

i betydande antal in till kusten under vår

och höst för att leka, och kusten utgör ett

viktigt uppväxtområde för både väst­ och

ostkusttorsk. Även grunda sandbottnar

längs kusterna utgör viktiga yngel­ och

n Mört (Rutilus rutilus) och abborre (Perca fluviatilis) är typiska varmvattenarter som dominerar

Östersjöns kustfisksamhällen under den varmare delen av året.

CPUE abborre

CPUE abborre

ton sik i yrkesfisket

total biomassa ton sik i (1000 yrkesfisket ton)

total biomassa (1000 ton)

havets djur och växter

VARM- OCH KALLVATTENFISKE

10

2

Kallvattenfiske (oktober)

abborre

sik

torsk

5

1

100

50

Varmvattenfiske (augusti)

abborre

sik

0

0

1990 2000 2010

20

10

n Fångst per ansträngning (cPUE)

av abborre, sik och torsk i provfiske

under hösten (kallvattensfiske, övre)

och sommaren (varmvattensfiske,

nedre) i Kvädöfjärden. Mängden

abborre är väsentligt högre under

varmvattensfisket i augusti. det

omvända gäller för sik och torsk. Sik

fångas endast sporadiskt och torsk

fångas överhuvudtaget inte i varmvattensfisket.

0

0

SIK I YRKES-

2000

OCH

2005

PROVFISKE

2010

40

n ÖSTERSJÖTORSK landningar av sik i yrkesfisket KUST/UTSJÖ

0,8

Yrkesfisket i

1200 Egentliga Östersjön (Sd 27) Kvädöfjärden och fång- 8

30

total

ster i kallvattenprovfisken (Kvädöfjär- Muskö biomassa 0,6

provfiske kusten 6

800 20 den och Muskö). Trots betydande 0,4

mellanårsvariation i provfiskena ses

4

10 en liknande utveckling som den inom 0,2

400

yrkesfisket.

2

0

0

2000 2005 2010

0

0

ÖSTERSJÖTORSK 1970 1980 1990 KUST/UTSJÖ

2000 2010

1200

8

total biomassa

provfiske kusten 6

800

65

0,1

0,05

SIK I YRKES- OCH PROVFISKE

40

Yrkesfisket

0,8

30

Kvädöfjärden

Muskö

0,6

400

0

1970 1980 1990 2000

n Utvecklingen av det östra beståndet

av torsk i Östersjön (total biomassa,

IcES) och i kallvattensprovfisket i

Kvädöfjärden som ligger på gränsen

mellan Östergötland och Småland

(Provfiske kusten). Utvecklingen i de

två serierna följer varandra väl, men

förändringar är mer uttalade på kusten

där man främst fångar ungtorsk.

0,4

0,2

4

2

0

2010

CPUE sik och torsk

CPUE sik

CPUE sik

CPUE provfiske CPUE sik

CPUE provfiske

More magazines by this user
Similar magazines