MKB Hällevadsholm V - Rabbalshede Kraft

rabbalshedekraft.se

MKB Hällevadsholm V - Rabbalshede Kraft

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGPROJEKT HÄLLEVADSHOLM VÄSTERUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS OCH TANUMS KOMMUNPÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT OKTOBER 2009THOMAS JOHANSSON OCH ANNA LJUNGGREN


MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGPROJEKT HÄLLEVADSHOLM VÄSTERUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, MUNKEDALS OCH TANUMS KOMMUNPÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT OKTOBER 2009THOMAS JOHANSSON OCH ANNA LJUNGGRENRIOKULTURKOOPERATIV


KontaktuppgifterRabbalshede Kraft AB (publ)Marknadsvägen 1457 55 RABBALSHEDEOrganisationsnummer 556093-1874Växel: 0525-197 00Fax: 0525-197 99E-post: info@rabbalshedekraft.seHemsida: www.rabbalshedekraft.seKontaktperson:Martin PettersenTel 0525-197 43martin.pettersen@rabbalshedekraft.seMiljökonsekvensbeskrivningProjekt Hällevadsholm VästerUppförande av vindkraftverk, Munkedals och Tanums kommun.På uppdrag av Rabbalshede Kraft oktober 2009Rapport 2009:32 Miljökonsekvensbeskrivning© Rio Kulturkooperativ 2009Projektnummer: 0922Projektansvarig: Annika ÖstlundProjektpersonal: Thomas Johansson, Anna Ljunggren och Stig SwedbergFörfattare: Thomas Johansson och Anna LjunggrenOmslagsbild: Fotomontage av vindkraftsparken Hällevadsholm Väster sett från Hällevadsholmsamhälle.Grundkartor har tillhandahållits av beställaren.Fastigheter: Stenehed 1:2 i Munkedals kommun och Fåglekärr 3:3 i Tanums kommun, VästraGötalands län.Beställare: Rabbalshede Kraft ABRedigering och layout: Optimal PressTryck: Nordbloms Trycksaker AB, HamburgsundSökord: Vindkraft, Munkedal, Västra GötalandRio KulturkooperativEkelidsvägen 5457 40 FJÄLLBACKAwww.riokultur.serio@riokultur.se


INNEHÅLL:Sammanfattning 5Del 1: Inledning 11Projektbeskrivning 13Placering 14Teknisk beskrivning 14Elanslutning 15Ekonomi 15Gällande planer 15Övriga vindkraftprojekt i området 17Del 2: Utredningsalternativ 19Alternativ 20Huvudalternativet 20Alternativ utformning 20Alternativa lokaliseringar 21Nollalternativ 21Del 3: Miljökonsekvenser 23Avgränsning 24Läsanvisning 24Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhet 26Ljud 26Skuggor 29Ljus 31Kemikalieanvändning 32Störningar under etableringsskedet 33Miljökonsekvenser – Landskapet 35Visuell påverkan – Landskapsbild 35Friluftsliv 37Kulturmiljö 39Naturmiljö 41Fåglar, fladdermöss och annan fauna 45Miljökonsekvenser – Resurser 50Energi 50Riksintressen 51Luft och klimat 51Markanvändning 52Vägar, transporter och material 53Avveckling 54Miljökonsekvenser – Sammanfattade konsekvenser 56Del 4: Anmälan och samråd 57Anmälan 58Samråd 58Den fortsatta processen 59Övrigt 59


Källor 61Bilagor 651. Ljudberäkningar2. Skuggberäkningar3. Fotomontage


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


SammanfattningSammanfattning av kapitlet ProjektbeskrivningProjektet syftar till att etablera en vindpark på sammanlagt tre vindkraftverk. Verkenhar en totalhöjd om maximalt 150 meter. Varje verk har en effekt om 2,5 MW ochden beräknade energiproduktionen ligger på cirka 19,5 GWh per år. Om verk meden effekt om 3,5 MW finns tillgängliga vid byggstart kan detta komma att ändras,men den totala höjden kommer fortfarande att vara maximalt 150 meter. Etableringkommer att innebära att vägar anläggs inom området samt att elanslutning anordnastill befintlig 130 kV-ledning söder om parken, via en ny anslutningspunkt påDingleslätten. Inom vindparken används markkabel, liksom mellan parken och anslutningtill kraftledning. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är upptill 6,6 m/s enligt Uppsala universitets vindkartering (MIUU). Projektområdet liggerinom ett av de områden som finns med i Munkedals kommuns planeringsunderlagför vindbruk samt i samrådshandlingen för ny översiktsplan (ÖP) för kommunen.Sammanfattning av kapitlet AlternativOlika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparkenbåde vad gäller placering och antal verk. Alternativa platser har inte studeratsdå området finns med i kommunens förslag till vindplan och i gällande ÖP ärmarkerat som möjligt område för grupper av vindkraftverk.Möjligheten att ha högre verk (totalhöjd cirka 180 meter) för att få en större elproduktionhar tidigare varit aktuellt. Under samrådet med kommunen gjordesdock bedömningen att verken inte bör överskrida 150 meters totalhöjd.Sammanfattning av kapitlet MiljökonsekvenserRedovisade miljökonsekvenser bygger på dokumenterat material, fältbesök, enarkeologisk utredning och naturvärdesbedömning i området, kontakter medföreningar och privatpersoner, samt utredningar av fågel- respektive fladdermusfauna.Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energioch därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Projektetproducerar 19,5 GWh förnyelsebar energi och kan då minska utsläppenmed totalt 30 600 ton koldioxid, 104 ton svaveldioxid och 90 ton kväveoxideroch 3,6 ton stoft, jämfört med kolkraft.Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetableringär: förändrad landskapsbild; förändrade rekreationsupplevelser; påverkan7


på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på omgivningen genomatt ljud och skuggor uppstår kring vindkraftverken.Vindparken får inte generera buller högre än 40 dB för närboende. Underetableringsskedet kommer störningar att ske i form av ökade transporter samtsprängningsarbeten. En skuggberäkning har gjorts, vilken visar att det finns riskatt rekommenderade värden överskrids för 2 fastigheter. Om så är fallet ska dettaavhjälpas med skuggreglerande teknik som installeras på verken. Verken kommeratt vara 150 meter höga och ska då markeras med blinkande rött medelintensivtljus under skymning, gryning och mörker.Landskapsbilden kommer att förändras, men synbarheten varierar beroendepå topografi, vegetation och bebyggelse. I lägre liggande partier är synbarhetensannolikt något mindre, men exempelvis från de öppna områdena runt E6 ellerhöjdområden kan den vara något större. I de trånga dalgångarna kan vindkraftverkenupplevas som dominanta, här ser man dock inte alla verk samtidigt. Fotomontagehar tagits fram för att förtydliga påverkan.Flera kulturmiljöer ligger i det omgivande landskapet. Påverkan på riksintressetBärfendal kommer att begränsas till en visuell, tidsbegränsad och reversibelpåverkan. Även de kommunala kulturmiljöerna påverkas visuellt. De delar avområdena som är belägna närmast vindparken ligger mindre än 1000 meter fråndenna. På grund av landskapets utseende kommer vindkraftverkens visuella påverkanatt växla, från dominerande på vissa platser till att inte ge någon påverkanalls.Under den arkeologiska utredning som utförts inom projektområdet har 25lämningar registrerats. De utgörs främst av ett historiskt marknyttjande vilket resulterati lämningar som gränsmärken, hägnader och kolgropar. Fem av dessabedömdes som fasta fornlämningar och de övriga som kulturhistoriska lämningar.Påverkan på lämningar kommer att vara liten, vid vissa passager kommerbefintliga öppningar i gärdesgårdar att behöva vidgas, eller nya tas upp.Naturmiljön påverkas i låg grad av projektet. Området är kraftigt påverkat avskogsbruk. Dokumenterade naturvärden utgörs av sumpskogsobjekt samt ennyckelbiotop i utkanten av området. Naturvärden i omgivningarna påverkas endastvisuellt. Hydrologisk påverkan bedöms som mycket liten då vägar och verki begränsad grad berör vattendrag. Våtmarker berörs inte. Den utredning av fågelfaunansom genomförts visar att det inte förekommer några höga tätheter avskyddsvärda eller känsliga arter inom området. Däremot finns det känsliga rovfåglari det omgivande landskapet som kan påverkas av projektet. Inte heller inventeringav fladdermöss visar på stor artrikedom eller fynd av mindre vanliga arter.Inga riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv eller riksintressenenligt miljöbalkens fjärde kapitel bedöms påverkas i någon högre utsträckningav projektet. Den påverkan som förekommer är visuell.Det är enligt kommunens planeringsunderlag för vindbruk inte aktuellt meddetaljplan för detta område eftersom projektet ligger inom område som utpekatssom lämpligt för ändamålet och därför tillkommer inga regleringar av jaktmöjligheterna.Sammanfattning av kapitlet AnmälanDenna handling utgör miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för vindkraftsprojektetHällevadsholm Väster och bifogas anmälan för projektet. Anmälan sker till8


Munkedals och Tanums kommun. Aspekter som framkommit under samrådethar beaktats i arbetet med denna MKB. Om du har synpunkter på projektet ellerdenna handling, kan du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner dupå sidan 2 i denna handling. Den kommunala nämnden skall också se till att desom är särskilt berörda skall få möjlighet att yttra sig angående anmälan.9


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


Ill. 1. Befintliga och planerade vindkraftverk i området kring Hällevadsholm Väster.12


Del 1: InledningProjektbeskrivningDenna MKB gäller projektet Hällevadsholm Väster. Rabbalshede Kraft AB har föravsikt att uppföra tre vindkraftverk vid Hällevadsholm, i ett område mellan Hällevadsholmssamhälle och E6 i Munkedals och Tanums kommun. Området liggermellan cirka 500 meter till 1,5 kilometer nordost om motorvägen, E6. Platsen företablering är idag skogsmark och nyttjas i huvudsak för skogsbruk.Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att:• platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästligvindriktning;• avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort;• ett befintligt nät av vägar kan användas;• etablering i området har stöd i Munkedals kommuns planeringsunderlag förvindbruk.Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,6 m/s enligt MIUU’svindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för envindkraftsetablering. Vindmätningar lokalt i området har pågått sedan augusti2009 med en vindmätningsmast i området nordost om Dingle. Vindkraftverkenkommer att ha en totalhöjd om max 150 meter och en maximal effekt på 3,5 MW.Tornhöjden kommer vara mellan 90-105 meter och de ha en rotordiameter på90-105 meter. Vindkraftverken som använts i beräkningarna för denna MKB haren effekt på 2,5 MW, tornhöjd på 100 meter och rotordiameter på 90 meter. Medvindområde eller vindpark menas det område som avgränsas av den beräknade40 dB-kurvan.Med tre maskiner blir den installerade effekten 7,5 MW. Det skulle ge en årligelproduktion på upp till 19,5 GWh, vilket beräknas räcka till som mest 975 eluppvärmdavillors totala elbehov (baserat på en förbrukning per villa på 20 000 kWh/år) eller 3 900 villors hushållsel (5 000 kWh/år). Munkedals kommun har en befolkningom cirka 10 250 personer och den totala elförbrukningen är cirka 89 GWh/år,exklusive industrin, SCB 2008. Projektet motsvarar mer än 20 % av denna elmängd.Vindkraftsparken genererar el motsvarande driften av 11 470 elbilar (baserat på1000 mil/år och en förbrukning av 1,7 kWh/mil), www.electroengine.se.Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknastill 2008-2012. Byggstart planeras till andra halvåret 2010 och de första13


maskinerna beräknas vara i drift första kvartalet 2012. Geologisk undersökningsker troligen sommaren 2010.PlaceringVal av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer:• minst 450 meter mellan vindkraftverken;• platser som ligger högt i terrängen;• ljudnivå under 40 dB(A) hos kringboende;• skugga max 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende.Placeringar i projektet redovisas på illustration 3. Placeringarna och vägarna harjusterats enligt rekommendationer i den arkeologiska utredning och naturvärdesbedömningsom utförts.Teknisk beskrivningDe vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkändaenligt Boverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandetinnebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastighetersamt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniskalivslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år.Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för attkunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik.Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via två olika metoder. De tvåalternativen är bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörernaav vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfyllasina garantivillkor.Bergadapter kräver plansprängning av en cirka 80 m² stor yta. Metoden byggerpå en armerad betongkonstruktion som fästs med långa förankringsstagner i berget. Bergadapter är den vanligast förekommande fundamentstypenoch används i första hand eftersom det innebär ett mindre ingrepp. Metodenställer stora krav på bergets hållfasthet och konstruktionen anpassas eftergeoteknisk undersökning av bergets kvalitet på platsen. Vid avveckling tasbergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen.Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrundsaknas. För ett vindkraftverk på 2,5 MW har fundamentet cirka 20 metersdiameter och 3 meters höjd i centrum, och i ytterkant är det cirka 0,5 meterhögt. Detta val av fundament kräver sprängning av gropar med cirka 21 meterdiameter och 3 meters djup. De bergmassor som uppkommer i samband medsprängningen används som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Fundamentensarmering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningenav groparna med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmastebetongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska miljöpåverkankan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jordoch/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är enbeprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet samt att sprängstenenkan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ettstörre ingrepp i naturen än bergadapter.14


Befintliga skogsbilvägar kommer att nyttjas i så stor utsträckning som möjligt.En del nya vägar kommer att byggas inom parken. Några befintliga vägsträckorbehöver förstärkas, rätas och breddas. Vägbanan kommer att ha en bredd av 4 till5 meter och vägbotten cirka 8 till 10 meter beroende på hur mycket material sombehöver påföras. Avverkning av skog sker i en korridor på cirka 10 till 20 metersbredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan.Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagda medbergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användasför anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vid behov kompletteras dettamed krossmaterial från närbelägna täkter. Vägdragningen har gjorts i samrådmed markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventeringoch arkeologisk utredning, se vidare beskrivning i del 3 Miljökonsekvenser, avsnittenKulturmiljö, Naturmiljö samt Vägar. Vägsamråd sker med naturmiljöenhetenpå Länsstyrelsen parallellt med ansökningsförfarandet.Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterialtill vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus ochvatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektionersom transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporterunder driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken.Vid större reparationer kommer mobilkran att användas.ElanslutningElanslutning görs troligen till befintlig 130 kV-ledning, där Fortum planerar en nyanslutningspunkt på Dingleslätten, vid motorvägsmotet. Inom parken användsmarkkabel som förläggs i eller längs vägarna i parken. Anslutning från parken tillkraftstationen sker troligtvis med markkabel men hur de planeras gå är i dagslägetinte klart. Diskussion med nätägaren pågår kontinuerligt.EkonomiFör att avgöra vilken maskin som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga:lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utanhaverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverketingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning medmera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 2400 fullasttimmarper år.Möjlighet till lokalt ägande kommer att utredas om intresse finns.Gällande planerI översiktsplan (ÖP) för Munkedals kommun anges inriktningsmål för samhällsbyggandet.Ett av dessa mål inbegriper en ökad användning av förnyelsebar energi.Kommunen är enligt ÖP positiv till vindkraftsutbyggnad. Ett övergripandemål gällande vindkraftsetablering är att väsentliga allmänna intressen inte skadasnämnvärt, Munkedals kommun 2001.Den aktuella vindparken ligger strax nordost om E6 och inte inom något tätortsområde.Området omfattas inte av detaljplan. Bebyggelsen är relativt glesoch koncentrerad till dalgångarna.Vindbruk - planeringsunderlag som Munkedals kommun har tagit fram pekarut lämpliga områden för vindkraft. För dessa områden kommer det i princip inte15


MKB Projekt Hällevadsholm VästerPlaneradeMKB Projekt Hällevadsholm vindkraftverk VästerMKB Projekt 1 -3 Hällevadsholm Planerade VästerVäster vindkraftverkPlanerade1 -3HällevadsholmvindkraftverkÖvriga Väster planerade1 -3Hällevadsholmverk VästerÖvriga planeradeverkBefintligt Övriga planerade verkverkAbcBefintligt verkAbcBefintligt Kulturmiljö verk ÖPAbcAbc Riks Kulturmiljö kultur ÖPAbc Kulturmiljö ÖPRiks kultur naturRiks kulturRiks friluftsliv naturRiks naturRiks 4:6 friluftslivRiks friluftslivRiks 4:6Riks 4:6Ill. 2. Riksintresseområden i vindparkens närhet. Även de kommunala kulturmiljöerna Bodeland, Heekullen,Långevall-Aspång-Hermansröd, Svarteborg-Köpestad samt Buråsen-Folkesberg är utmärktapå kartan.att bli aktuellt med detaljplan, Munkedals kommun 2009. Projektområdet för HällevadsholmVäster utpekas som lämpligt i detta underlag (område A, Österöd).Man beskriver att verksamheter huvudsakligen skall utvecklas kring E6-stråket.En positiv lokaliseringsfaktor för detta projekt är att området söder om Hällevadsholmär påverkat av E6 och befintlig 130 kV kraftledning. Kommunen harockså angett att verk som medför högintensivt vitt blinkande ljus (i dagslägetgäller detta verk högre än 150 meter i totalhöjd) inte skall tillåtas.I kommunens samrådshandling inför ny översiktsplan (ÖP 10) redovisas kommunalamål, och bland dessa tar man upp en ökning av förnyelsebar energi. Påde marker som är markerade som landsbygd vill man ha inriktning mot bostäder,jord- och skogsbruk samt vindbruk. De vindbruksområden som föreslås i Vindbruk- planeringsunderlag ligger enbart inom landsbygdsområden. Inom och i anslutningtill vindområdena föreslår ÖP att vindbruk ges företräde gentemot friluftslivsintressen,i den mån de inte går att tillgodose parallellt. När det gäller påverkan pålandskapet på längre avstånd kan olika typer av visualiseringar vara vägledandeför beslut. I ÖP påtalas också behovet av utbyggnad av ledningsnätet.I Tanums kommun pågår nu utställning av planförslag för vindbruk. Ett verkär beläget inom gränsen för Tanums kommun. Detta gränsområde är inte utpekatsom lämpligt område för vindkraft. Avståndet från Hällevadsholm Väster tillVärldsarv Tanum är cirka 12 kilometer.16


I omgivningarna finns riksintressen för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövårdoch vattendrag. Dessa redovisas på karta, illustration 2. I det angränsande odlingslandskapeti norr finns områden med särskilda hushållningsbestämmelsermed hänsyn till natur- eller kulturvärden av riksintresse. Värdena är knutna till odlingslandskapet.Söder om E6 och ner mot kusten sträcker sig det stora riksintressetför naturvård, Bottnafjorden-Åbyfjorden. Andra riksintressen för naturvårdsom finns i närområdet är Svarteborg och Bullaresjöarna. Dessa områdenligger på ett avstånd mellan 3 och 6 kilometer från planerad vindpark. Påverkanpå riksintressena behandlas under respektive avsnitt. Naturreservat och Natura2000-områden finns inom närbelägna riksinrtesseområden.Närmast belägna riksintressen för friluftslivet är Bullaredalen och Norra Bohuslänskust, avståndet är cirka 6 respektive 8 kilometer. Inga utpekade stora orördaeller tysta områden berörs.Delar av närliggande odlingsmarker i dalgångarna är utpekade som nationelltoch regionalt värdefulla odlingslandskap med stora skönhetsvärden. Dessa områdensammanfaller delvis med utpekade riksintresseområden. Mindre ängsochhagmarksobjekt finns i omgivningarna men dessa berörs ej.Merparten av de planerade vindkraftverken är placerade inom den zon somidag är bullerstörd av E6, se illustration 5.Övriga vindkraftsprojekt i områdetEnligt Munkedals kommun finns det tre befintliga verk i kommunen idag. Två avdessa ligger vid kommungränsen i väster, och ett vid kommungränsen i öster.Närmaste tillståndsgivna verk planeras strax norr om Svarteborg. I kommunensom helhet finns tillstånd för 18 verk och ansökningar för ytterligare 11-14 verk,Munkedals kommun 2009. Enligt planeringsunderlaget för vindkraft kan cirka 150verk i 17 områden komma att anläggas i kommunen.Närmaste vindkraftsområde som föreslås i planeringsunderlagets huvudalternativär område (B), Vinterberget som ligger drygt 3 kilometer sydöst om projektHällevadsholm Väster, mellan E6 och Svarteborg. Område (X), Stumperöd, ligger1,5 kilometer sydväst om Hällevadsholm Väster.Inom Tanums kommun ligger närmaste område utpekat i Tanums kommunsförslag för vindbruk vid Hogarna/Skotteröd, cirka 6 kilometer nordväst om HällevadsholmVäster.17


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


Del 2: UtredningsalternativAlternativHuvudalternativetHuvudalternativet är att etablering sker i området väster om Hällevadsholm enligtprojektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är: Fåglekärr 3:3 i Tanumskommun och Stenehed 1:2 i Munkedals kommun. Placeringar för huvudalternativetfinns på illustration 3.Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheternaatt placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Huvudalternativetligger inom område som bedöms lämpligt för vindbruk både i gällandeÖP och i kommunens förslag till vindplan. Antalet verk är 3, med en sammanlagdeffekt om 7,5 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 19,5 GWh. Höjden på verkenkommer att vara max 150 meter. Begränsningen av höjden på verken till 150meter har gjorts efter samråd med kommunen. Antalet verk är maximerat medhänsyn till att ljudnivåerna för närboende skall kunna hållas under 40 dB.Verken är placerade på höjder väster om samhället Hällevadsholm med närhettill E6:ans sträckning och befintlig kraftledning, vilket gör att man samlokaliserarvindkraftverken med annan infrastruktur som idag påverkar landskapet såvälvisuellt som när det gäller ljudnivåer. Det kan därför anses vara en väl vald lokaliseringinom området.Den slutliga utformningen har anpassats efter att områdets kultur- och naturvärdenhar utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Bland annathar placeringen av ett verk justerats, se nedan under Alternativ utformning. Fotomontage,decibelberäkning och skuggberäkning för huvudalternativet finnsredovisade i illustration 3 och i bilagorna 1, 2 och 3. Miljökonsekvenser för huvudalternativetbeskrivs i avsnittet Miljökonsekvenser.Alternativ utformningEn tidigare utformning innefattade fem verk. Det sydligaste verket togs bort eftersamråd med Totalförsvaret då det var i konflikt med Totalförsvarets intressen.Det nordligaste placerade verket togs bort efter samråd med Munkedals kommuneftersom det låg inom en buffertzon runt Hällevadsholms samhälle somönskades hållas fri. Borttagandet av detta verk gav också ett större avstånd tillfornlämningsmiljön Stenehed och därmed mindre påverkan på den. Vid samrådetpåpekades även att området i kommunens förslag till vindplan optimerats20


MKB Projekt Hällevadsholm VästerPlaneradevindkraftverk1 -3HällevadsholmVästerVindområde 40dBPlanerad vägIll. 3. Det föreslagna huvudalternativets utformning med verksplacering, vägdragningar samt vindområdetmarkerat.för fler verk i södra delen av området. Vid förnyad kontakt med Totalförsvaretvisade det sig att även denna del av området var i konflikt med deras intressen.Inga ytterligare verk kunde därför planeras inom området.Då flera olika alternativa utformningar har studerats, både av verksplaceringaroch vägnät presenteras inte någon alternativ utformning av parken. De alternativsom studerat har av olika skäl inte varit realistiska att arbeta vidare med. Ettalternativ med fler än 3 verk inom området går inte att få fram utan konflikt medmotstående intressen. Huvudalternativet är därmed optimerat efter områdetsförutsättningar.Tidigare studerat placeringsförslag redovisas på illustration 4.Alternativa lokaliseringarDå platsen finns med i kommunens förslag till vindplan och i gällande ÖP, haringa alternativa lokaliseringar studerats.NollalternativNollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projektinte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagnaområdet. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras.Det innebär att befintliga förhållanden kvarstår vad gäller markanvändningen, ochatt skogen brukas och vägar nyttjas som tidigare. Nollalternativet kan innebära att19,5 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket gernegativa miljökonsekvenser, bland annat i form av ökade utsläpp. Nollalternativetkan också innebära etableringar av förnyelsebar energi på andra platser. Det nationellamålet för vindkraftsproduktion får uppfyllas genom etablering på andra platseri landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte,och lokala arbetstillfällen samt möjligheter till lokalt ägande av vindkraft minskar.21


Enligt planeringsunderlaget för vindkraft föreslås en utbyggnad med etableringi flera närliggande områden. Det innebär att det troligaste nollalternativetär att omgivningarna längs E6 till viss del kommer att exploateras oavsett omdetta projekt genomförs och att miljön förändras med avseende på landskapsbildmed mera.22


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


Del 3: MiljökonsekvenserMiljökonsekvenserRedovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial.Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdetsnatur- och kulturvärden, utredningar av fågel- respektive fladdermusfauna,samt kontakter med myndigheter, kommunen, nätägare, privatpersoner och lokalaföreningar. Vägsträckningar och verksplatser har utretts med avseende pånatur- och kulturvärden. Rapportarbete från utredningen pågår och resultatenkommer att inarbetas i MKB:n. Med vindområde avses det område som avgränsasav den beräknade/preliminära 40 dB(A)-kurvan.AvgränsningDen negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetableringär: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan påbiologisk mångfald och kulturmiljöer, samt påverkan på människors hälsa genomatt buller och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på de ovannämnda miljökonsekvenserna.Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energioch därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar.Avgränsningen av MKB:n har gjorts efter vad som framkommit i samråden. Isamrådshandlingen lyftes följande aspekter upp som förslag på vad som bordebehandlas i MKB:n: eventuella störningar för kringboende; påverkan på närbelägnariksintressen; påverkan på landskapsbilden; påverkan på natur- och kulturvärdeni närheten av verksplatser och vägsträckningar.Under samrådet med kommunen betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv,fladdermöss, arkeologiska värden samt önskemål om fotomontage. Dessutomhar synpunkter på maximalt utnyttjande av området framförts. Särskildautredningar av områdets fågel- och fladdermusfauna har genomförts och inarbetatsi denna handling.Gemensamt samråd hölls för projekten Dingle-Skogen, Ås och HällevadsholmVäster. Vid samrådet med sakägare och allmänhet lyftes frågor om visuell påverkan,bullerstörningar, ljusstörningar nattetid, påverkan på jakten samt påverkan påfågelliv och kulturlämningar. Inga av dessa frågor berörde Hällevadsholm Väster.LäsanvisningAvsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsaoch säkerhet under rubrikern ljud, skuggor och ljus, olyckor, kemikalieanvänd-24


ning och störningar under etableringsskedet; Landskapet ur ett brett perspektiv,med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi,luft och klimat, markanvändning, vatten, transporter och material, infrastrukturoch avveckling; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömålbeskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorernasammanfattas i tabellform.För ökad tydlighet finns under varje rubrik tre underrubriker. Först beskrivs iNulägesbeskrivning hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenservilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder föratt undvika eller minska miljöpåverkan.Med ”vindområde” avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära40 dB(A)-kurvan. Se illustration 3.25


Miljökonsekvenser – Människors hälsa och säkerhetI detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs ärtill stora delar subjektivt. Studier om störning från vindkraftverk visar att det intebara är ljudnivån i sig som har betydelse. Om verken syns eller inte från punktendär människor vistas samt vilken uppfattningen man har om påverkan på landskapethar betydelse, Pedersen 2007. Pågående forskning visar att inställningentill vindkraft påverkar i vilken grad man upplever störning och andelen människorsom upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige,Boverket 2009. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget ochbuller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skallaccepteras. Det ena är att verken är ”förankrade” i landskapet – att de uppfattassom en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt somplacerats ”ovanpå” landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi.Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informeraom produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det.När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan. Studierom störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som harbetydelse för om man störs av ljudet.LjudNulägesbeskrivningTrafiken från E6 är den idag största bullerkällan i området. Det finns ingen aktuellkarta över vägbuller som gäller nuvarande sträckning. För gamla E6 har Länsstyrelsenredovisat bullerstört område på grund av väg. Den illustrationskartasom bilagts visar samma omfattning av vägnära område som Länsstyrelsen räknatmed för gamla E6. Den ger därför en grov uppfattning om vilka områdensom idag är bullerutsatta längs nuvarande E6. Redovisningen är gjord med enzon som ej tagit hänsyn till topografin. På vissa platser inom området kan ljudetavskärmas av höjder i landskapet, se illustration 4 och 5. Under utredningen harnoterats att ljudet från E6 är påtagligt inom hela vindområdet. Riksdagen har ifrågan om vägbuller beslutat och angett riktvärden angående ny eller väsentligtombyggd väg. Riktvärden för störande buller invid husvägg anges till 55 dB ochtill uteplats i anslutning till bostad 75 dB, information från Vägverkets hemsida.Befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet i området ger upphov till säsongsbetonadeljud såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt.Effekter och konsekvenserNärheten till vägen gör att buller från vindkraften till del maskeras. Merparten avde planerade vindkraftverken är placerade inom av E6 bullerstört område.Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visstavstånd. Naturvårdsverket har i sina allmänna råd angivit riktvärden för vad somär acceptabel ljudnivå vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978 rev. 1983.Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 dB(A) angetts som villkor avtillståndsmyndigheter. Under 2009 har det dock kommit domar från Miljööverdomstolensom kan komma att innebära förändrad praxis när det gäller användningenav riktvärden i villkor för verksamheter.Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genomluften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det uppstår även ett mekaniskt ljud26


MKB Projekt Hällevadsholm VästerPlaneradevindkraftverkMKB Projekt Väster1 -3HällevadsholmPlanerade Västervindkraftverk1 -3HällevadsholmVäster Planerad vägVindområde 40dBPlanerad vägVindområde Alternativ 4 vkv 40dBAbcAbcAlternativ 4 vkvA områdeAlternativ 4 vkvA områdeIll. 4. Huvudalternativets utformning samt de alternativ som föregått denna.från själva aggregatet. Vindkraftverken är även utrustade med kylsystem för attundvika att aggregatet överhettas. Olika fabrikat använder olika typer att kylsystem;det finns både luftkylda och vätskekylda aggregat. Används luftkylda systemkan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går ochdärmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverketinte startat.Det aerodynamiska ljud som uppstår uppfattas av människan som ett svischandeljud. Ljudet från vindkraftverk hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersomdet naturliga bakgrundsljudet (vindbrus, lövprassel och annat) är lägre viddessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4meter per sekund.Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverken. Vid cirka8 meter per sekund blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högreän verkens eget ljud och ljudet från vingar och turbin maskeras. Vindkraftverkethörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4och 8 meter per sekund. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturligabakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Dagens moderna verkhar utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre äntidigare i förhållande till storlek på verken. Risken för att närboende uppleverstörande buller är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer frånandra källor är låga och då markinversionen kan göra att vindkraftverken gårtrots att det är vindstilla på marken. Riktvärdet 40 dB(A) får inte heller nattetidöverskridas.Ljudberäkningarna görs i efter Naturvårdsverkets rekommenderade metod iLjud från landbaserade vindkraftverk, 2001. Beräkningen är gjord i WindPro version2.6 vilket är ett vanligt förekommande program vid beräkning av ljudutbredningfrån vindkraftverk i Sverige och flera andra länder. I ljudberäkningen tas27


ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation.Naturvårdsverkets riktvärden och angivna värden i bygglov reglerar hur mycketljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören harett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarnastämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsattagränser inte överskrids. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverkenutgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkanbedöms därför bli liten. Inga tätorter eller områden med samlad bebyggelse liggerinom vindområdet (40 dB-kurvan). De områden som kan vara aktuella förframtida bebyggelse i anslutning till Hällevadsholms samhälle ligger i områdensom enligt beräkningarna får en ljudnivå som ligger under 35 dB och därmedmed god marginal uppfyller rekommenderade riktvärden. Den beräknade 40dB-kurvan utgår från verk med tornhöjd om 100 meter och rotordiameter om 90meter och redovisas på bland annat illustration 3.I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapportLjud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, seTabell 1.Tabell 1: Ljudnivåer från vardagslivet Sheet10 – 15 dB(A) Svagast uppfattbara ljud30 – 35 dB(A) Bakgrundsnivå I bostadsrum med mekanisk ventilation50 – 60 dB(A) Medelljudnivå på mycket tyst gata60 - 65 dB(A) Samtal på kort avstånd65 – 75 dB(A) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd80 – 85 dB(A) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd85 dB(A) Risk för hörselskada vid långvarig exponering90 – 95 dB(A) Startande långtradare på 5 – 10 meters avstånd120 – 130 dB(A) SmärtgränsOm man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverki full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 dB(A). Det innebär att det går att föraett samtal i normal samtalston, 60-65 dB(A), rakt under ett verk i drift.Temporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena medvägdragning och materialtransporter. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningensdrift och underhåll beräknas ske vid några tillfällen per år.InfraljudInfraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människanshörselområde. Exponering av lågfrekvent ljud kan påverka människor, främst genomökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inte infraljud över normal bakgrundnivåpå de avstånd som rekommenderas till bebyggelse.UltraljudUltraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människanshörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar ochfladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns intenågra dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats.28


MKB Projekt Hällevadsholm VästerPlanerade vindkraftverk HällevadsholmVäster1 -3Planerad vägVindområde 40 dBTrafikbullerIll. 5. Schematisk beskrivning av vägbuller från E6. Exakt utbredning är ej beräknat.ÅtgärderDe bullerstörningar som vindkraftverk främst ger upphov till, minskas i förstahand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att denberäknade ljudnivån inte överskrider 40 dB(A) samt att vindkraftverk med variabeltvarvtal används, så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter. Verkengår att reglera till en lägre ljudnivå; dock minskar produktionen vid en sådanåtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom attändra inställningarna för ett eller flera verk.Konsekvenserna för bullerstörningar under byggperioden kan minskas genomatt undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter underkänsliga perioder, till exempel jakt. Temporära bullerstörningar såsom transportersom kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedömsge en liten påverkan på omgivningen och inga åtgärder föreslås.SkuggorNulägesbeskrivningI dagsläget finns närmaste vindkraftverk cirka 10 kilometer nordväst om Hällevadsholmvid Hud i Tanums kommun. Skuggorna kan inte uppfattas på detta avstånd.Effekter och konsekvenserVindkraftverk ger upphov till roterande skuggor som kan upplevas som störandeoch stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning,topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol ochdå verken placeras sydost till sydväst om objektet. Skuggorna kan uppfattas påett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar.På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2007. Stora vindkraftverkroterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag.29


Ill. 6. Redovisning av de bostäder som enligt beräkning kan komma att få mer svepande skuggor änvad som är acceptabelt. Skuggreglering kommer att installeras för att rekommenderade värden inteskall överskridas.En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färresvepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats.Det finns inga fastställda svenska normer när det gäller hur mycket roterande/svepande skuggor en närboende maximalt skall behöva utstå. I Tyskland finnsriktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk. Boverket anger att dessa riktlinjerbör kunna vara tillämpliga även vid bedömningar i Sverige. Enligt dessa rekommendationerbör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än åtta timmars faktiskskuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värdepå åtta timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar omåret, vilket är det riktvärde som rekommenderas av Boverket.Beräkningar av skuggpåverkan för Hällevadsholm Väster har genomförts iprogrammet SHADOW (WindPRO 2.6). Skuggberäkningen utgår från att solenlyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastarmaximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkanlägre då faktorer som varierande vindriktning, vindhastighet, molnighet och vegetationtillkommer. För att begränsa skuggpåverkan på närliggande fastigheterkan automatik som känner av om ett hus blir drabbat av skugga installeras. Underperioder då skuggor kan verka störande eller riskerar att överskrida rekommenderadegränsvärden kan verken stängas av för att minska påverkan.Ett fåtal fastigheter ligger över gränsvärden enligt modellberäkningen, se bilaga2. I WindPro finns även möjlighet att ta fram en grafisk kalender som visarnär fastigheter kan få skuggor, se bilaga 2.Tre fastigheter nordost om parken får skuggor från verk 2 och 3 på eftermiddagenunder vinterhalvåret. En fastighet vid Gregeröd öster om parken fårskuggor från verk 2 och 3 under sommarhalvåret vid sen eftermiddag/kväll medanen fastighet väster om parken får skuggor från alla tre verk under perioderna30


februari-april samt september-november på morgonen/förmiddagen, illustration6. Efter ett års vindmätning i området kan en mer korrekt skuggberäkningutföras som då kan ta hänsyn till faktiska omständigheter gällande vindriktning,antalet soltimmar och hur ofta det blåser så att vindkraftverken är i drift.ÅtgärderPå de vindkraftverk som riskerar att ge skuggor överskridande gränsvärden vidfastigheter kommer automatisk skuggreglering att installeras så att inga närboendefår mer än 8 timmar svepande skuggor per år eller mer än 30 minuter perdag. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållandenär så att rotorbladen kommer att kasta skugga över huset, så stängs vindkraftverketner tillfälligt för att huset skall slippa svepande skugga.LjusNulägesbeskrivningIdag finns inga vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns idag utgörs avmaster för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. I övrigt ärdet främst ljuskällor längs E6 och övriga vägar som påverkar området.Effekter och konsekvenserProjektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning på höjdområdetvid Hällevadsholm. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synligaovan skogen på dessa höjder.Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser.Dessa bestämmelser har nyligen reviderats och de nya föreskrifterna innehållerspecifika regler för färg- och ljusmarkering av vindkraftverk. Vindkraftverkenskall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meterskall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning,gryning och mörker, under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverkhögre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljusunder dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. I envindkraftpark skall samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markerasenligt ovan. Övriga verk kan markeras med lågintensivt rött fast ljus omTransportstyrelsen inte beslutar om ytterligare markering i det enskilda ärendet,Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47.Vid val av vindkraftverk till projekt Hällevadsholm Väster har en maximal höjdpå 150 meter angetts även om det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikatsom kommer att upphandlas. Verken i parken kommer att förses med medelintensivtljus.Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet manbefinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen. I närområdetfinns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är oftast intesynliga samtidigt från en och samma plats.Tidigare har det varit ett problem att vindkraftverken kan ge upphov till reflexersom uppstår när solljus speglas på rotorbladen. Dagens vindkraftverk ärantireflexbehandlade, störande reflexer skall inte behöva uppstå.31


ÅtgärderPåverkan från hinderbelysningen blir lägre genom att vindkraftverk med enmaximal totalhöjd om 150 meter väljs. Problem med reflexer kommer sannoliktinte att uppstå. Inga åtgärder föreslås.KemikalieanvändningNulägesbeskrivningI dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av störremängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från skogsbruket.Effekter och konsekvenserDe kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel ochbatterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxelfinns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja (i verkmed växellåda) och cirka 300-400 liter (i verk utan växellåda).Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Riskenför ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets konstruktionär sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, ochinte kan nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion.Om läckage inträffar, fungerar botten som ett kar för uppsamling, och det räckerför uppsamling av all olja vid växellådshaveri. Även om maskinhusets bottenläcker är tornets nedre sektion tät.ÅtgärderRegelbunden service planeras för att minska risken för läckage. Översyn av verkensker löpande och service två gånger per år. Läckage av olja leder till omedelbartdriftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigtbedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskernavid olyckor.OlyckorNulägesbeskrivningOmrådet där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark. De olycksriskersom föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt ochfriluftsliv bedrivs. Inga vandringsleder eller andra anläggningar för friluftslivetligger i närheten av verksplatser.Effekter och konsekvenserRiskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndighetenoch Räddningsverket skriver i en rapport utgiven 2007, Nya olycksrisker i ett framtidaenergisystem, att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligenför de servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll. Ett möjligtolycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm ochatt delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna medpersonskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrarsom lossnat, klämskador och fall från ställningar. Eftersom inga vandringsledereller andra anläggningar för friluftslivet ligger inom parken nära något av verkenbedöms risken för personolyckor som mycket låg.32


Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken.Nedisning uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjdermen kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden som dimma/hög luftfuktighet följt av frost samt vid underkylt regn. Riskbedömning bör göraslokalt bland annat utifrån de nedisningsförhållanden som kan förväntas påden aktuella platsen, hur ofta människor kan tänkas vistas vid verken och omdet finns egendom som är särskilt känslig för skador. Om stor risk för nedisningföreligger kan olika avisnings- eller varningssystem monteras på verken.ÅtgärderRegelbunden service och underhåll kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv.Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär attverken stannar om till exempel temperaturen blir för hög, och att verken automatisktstängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltförstora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. Vid driftstopplarmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startaspå nytt. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderiskenvid åska.Dörren till tornen är alltid låst. På dessa stora verk finns en hiss upp till maskinhusetså risken som tidigare fanns för servicepersonal vid klättringen på stegeupp genom tornen är borta.Risken för nedisning och att någon person skulle skadas av iskast bedöms somliten i detta område.Vid infartsvägarna till vindkraftverken kommer informationsskyltar att sättasupp. I övrigt föreslås inte någon specifik åtgärd. I ÖP anges inte några generellaskyddsavstånd för vindkraftverk.Störningar under etableringskedetNulägesbeskrivningI dagsläget förekommer inga arbeten med etablering av vindkraft eller andratyper av anläggningsarbeten i området.Effekter och konsekvenserEtableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbetensom kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Effektivbyggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tretill fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transportervid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommerockså i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Sprängningkommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggningav nya vägar. Vindkraftverken transporteras i delar och transportekipagenär långa, vilket kan innebära kortvariga störningar för övrig trafik i närområdetunder monteringsperioden. Resningen av ett vindkraftverk tar normalt två tilltre dagar i anspråk, sedan ytterligare en dag att flytta lyftkranen till nästa plats.ÅtgärderKonsekvenserna för bullerstörningar under byggperioden kan minskas genomatt undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under33


känsliga perioder, till exempel häckningsperioder för störningskänsliga fågelartereller perioder när närboende kan känna sig störda, så som storhelger ochjakt.34


Miljökonsekvenser – LandskapetI denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö,kulturmiljö och friluftsliv.Visuell påverkan – landskapsbildNulägesbeskrivningOmrådet är beläget sydväst om Hällevadsholm på ett höjdområde som angränsartill E6:an och utgörs till största delen av skogsmark. Skogen domineras av brukadbarrskog och hällmarker. Området ligger högt och har en del markerade höjderdär man har utsikt över det omkringliggande landskapet. Omgivningarna utgörsav trånga dalgångar med kuperat, halvöppet, småskaligt odlingslandskap medlövskog i dungar och skogspartier. Att området ligger nära redan påverkad miljörunt E6 är en lokaliseringsfördel.De omgivande riksintresseområdena har även landskapliga värden. En vindkraftsetableringkommer att ha en viss påverkan på områdenas landskapsbildgenom att vindkraftverken kommer att vara synliga från delar av riksintresseområdena.Avståndet till utpekade stora orörda områden vid Kynnefjäll är över en mil ochtill Herrestadsfjället är avståndet längre. Vindparkerna bedöms inte påverka dessaområden annat än visuellt.I närområdet finns flera regionalt värdefulla odlingslandskap. Dessa utgörs avmindre brukade ytor mellan skogsbevuxna bergs- och impedimentpartier. VidStenehed, 1 kilometer norr om området, finns ett större sammanhängande odlingslandskapsom i ÖP bedöms som vara av största betydelse. Odlingslandskapenvid Stenehed i norr och Grind, Heekullen väster om vindområdet är utpekadesom regionalt värdefulla.Området gränsar i nordost till ett område med Särskilda hushållningsbestämmelsertill förmån för natur- och kulturmiljövärden av riksintresse. Detta områdesammanfaller med södra Bullarebygden som utgör ett riksintresse för naturvård.Objekt i landskapet av liknande karaktär som vindkraftverk är master för telekommunikation.Närmaste vindkraftverk ligger norr om Hällevadsholm.Effekter och konsekvenserSynligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi.I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverkvara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet manbefinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, menfrån höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd,Naturvårdsverket 2005. I den utförda landskapsbildsanalysen anses vindkraftverkendominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanfördenna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandbokenbehandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Därbeskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen 0-4,5 kilometer kan verkenbli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarhetenmed topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verkensynas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap35


minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkasgenerellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelservid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet.Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007.Vindkraftshandboken behandlar vindkraftens inverkan på landskapsbilden utifrånden europeiska landskapskonventionen. Den lyfter fram landskapets socialabetydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värderingoch förvaltning av landskapet, Boverket 2009.I landskapet möts många olika slags värden – kulturhistoriska, ekologiska, estetiska,sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, frånden lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som detursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationenmellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar ävenom ljud, lukt, känsla, minnen och associationer.Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur områdetkring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringenav verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roteraravsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck.Landskapsbilden kommer under en tid att förändras om den planerade etableringengenomförs, se fotomontage, bilaga 3. Den visuella påverkan upphördå verken monteras ner efter sin tekniska livstid, vilken normalt är 20-30 år. Alternativtgörs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften.Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placerasatt ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en planyta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanentförändring av landskapets form.Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare iområdet kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden.Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet.Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta somvackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslagi miljön. Vindparken kan också ge en positiv bild av Munkedals kommun sommiljökommun. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtagligför de kringboende.Enligt planeringsunderlaget för vindkraft i Munkedals kommun bedöms tålighetenför vindkraftsanläggningar i området vara relativt god, Munkedals kommun2009.För att tydligare kunna redovisa påverkan på landskapsbilden har ett antalfotomontage från strategiska platser i landskapet tagits fram. I Munkedals planeringsunderlagbeskrivs att vindkraftverken kan bli dominerande i de trångadalgångarna. Platser för fotomontage har diskuterats under samrådet utefter deolika önskemål som framkommit och lämpliga platser har slutligen tagits framtillsammans med kommunen. Till denna MKB har tre montage tagits fram: ettfrån badplatsen vid Hällevadsholm samt två varianter från Stenehed, se omslagsbild,illustration 7 och bilaga 3.En vindkraftsetablering kommer att ha en viss påverkan på områdets landskapsbildgenom att vindkraftverken kommer att vara tydligt synliga fråndelar av jordbrukslandskapet vid Stenehed samt Hällevadsholms samhälle.36


Ill. 7. Fotomontage som visar vindkraftsparken.Synbarheten kommer dock att variera beroende på var man befinner sig. Inombegränsade delar kan vindparken komma att upplevas som det dominerandesynintrycket medan topografin och vegetationen gör att synbarheten varierarmycket även över korta avstånd. På längre avstånd kommer parken som helhetatt vara synlig från flera platser i det omgivande odlingslandskapet. Särskilt tydligtkommer parken att ses när man rör sig längs motorvägen.Bland de faktorer som beskrivs kunna påverka värden inom riksintresseområdetvid Bullaresjöarna negativt, nämns till exempel bebyggelse, luftledningaroch vägdragningar och åtgärder i anslutning till sjön Bullaren. Avståndet mellanriksintresseområdesgränsen och närmaste verk är 5 kilometer vilket bedöms tillräckligtför att inte ge stor påverkan på landskapsbilden.Vindparken kommer att utgöra en tydligt avgränsad gruppering och därförborde risken för dominans av synfältet minskas. Topografin och vegetationengör att synbarheten inom och i projektområdets närmaste omgivningar troligenär relativt låg, särskilt då man befinner sig i lägre liggande partier kommer få verkvara synliga samtidigt.ÅtgärderGenom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan på landskapsbildenlägre än om man väljer många mindre verk. Vid avgränsningen avområdet har hänsyn tagits till omkringliggande intresseområden.FriluftslivNulägesbeskrivningOmrådet inom den planerade vindparken är skogsmark som kan nyttjas av närboendeför vanlig närrekreation som promenader, ridning, svamp- och bärplockningmed mera.Inga riksintressen för friluftslivet eller andra regionala eller lokalt utpekade områdenav värde för friluftslivet ligger nära den planerade parken. Närmast utpekadeområde är badplatsen vid sjön Kolstorpevattnet i Hällevadsholms samhälle.37


Området där vindparken planeras är troligen inte intressant för organiserat friluftslivpå grund av närheten till E6.Norr om Dingle och Svarteborg går Bohusleden. Här finns också några kortarevandringsleder. Avståndet till dessa leder är som kortast 3,5 kilometer. I samrådsversionenför ÖP 2010 utpekas Kynnefjäll som ett tyst område med högafriluftsvärden. Det binds då samman med motsvarande utpekade område inomTanums kommun.Effekter och konsekvenserFriluftslivet påverkas främst visuellt och genom förändrad ljudnivå. Upplevelsenav landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindkraftpark. Påverkanpå friluftsliv och turism har studerats i flera länder, men man kan inte dranågra entydiga slutsatser.En studie i Härjedalens kommun behandlar fjällturisters attityder till vindkraft.Denna studie behandlar fjällvärlden, och kan inte utan vidare översättas till andratyper av områden. Trots detta kan den ibland fungera för områden med liknandeeller samma sorts värden. Det friluftsliv och den turism som i Härjedalsstudien visadesig vara mest känslig för vindkraft var vandring och turskidåkning, Hörnsten2002.Det har även gjorts studier i Skottland, i områdena Argyll och Bute, där det redanfinns utbyggd vindkraft och landskapet är ett av de värden besökarna uppskattar.De besökande tillfrågades om varför de besökte området, om de hadesett eller var medvetna om vindkraftverken i omgivningen, och om de kundetänka sig att besöka området igen. Få personer i den studien upplevde vindkraftensom något enbart negativt, Mori Scotland 2002.Om den planerade etableringen genomförs kommer landskapsbilden ochljudbilden att förändras. Hur detta påverkar upplevelsen av att vistas i områdetberor till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenadpåverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenadenär att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelsehar ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet enmaskerande effekt som försvinner när man stannar.Avståndet till vandringslederna norr om Dingle och Svarteborg är 3,5 kilometeroch den visuella påverkan på utsiktsplatser längs lederna bedöms som måttlig.Avståndet till nytt utpekat tyst område vid Kynnefjäll är tillräckligt stort för attdet inte skall beröras av ljud från parken. Miljön vid badplatsen i Hällevadsholmkommer att påverkas marginellt av ljud från vindkraftverken.För att åskådliggöra påverkan på landskapsupplevelsen har fotomontagetagits fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrånde förhållanden som är planerade i projektet. Ett fotomontage visar parkensett från badplatsen i Hällevadsholm, se omslagsbild, illustration 7 och bilaga3.ÅtgärderDe hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud, Landskapsbildoch Störningar under etableringskedet, kan anses gälla även friluftsliv och turismdå det handlar om upplevelseaspekter.38


KulturmiljöNulägesbeskrivningLandskapet vid Hällevadsholm Väster är typiskt för denna del av Bohuslän, medsydvästsluttande bergsryggar som bryts av uppodlade marker. Utredningsområdetär beläget i skogsmark, nära odlingsmarkerna och ett aktivt skogsbruk bedrivsi området idag. Inom området finns mindre ängsmarker. Historiska kartor visar attdelar av området har brukats till odlings- och betesmark. I övrigt kan områdeträknas till gårdarnas utmark. Fornlämningarna är knutna till övergången mellanodlings- och skogsmark och till krönlägena. En fornlämningsliknande lämningfanns registrerad inom området före utredningen. I anslutning till utredningsområdetfinns däremot ett antal kända fornlämningar vilka till stor del utgörs av by-/gårdstomter och boplatser. Dessa representerar skilda skeenden, som boplatserfrån stenåldern då dalgångarna var vattenfyllda vikar till historisk tid när byar ochgårdar kartlades för att skiftas. Nordväst om området finns det stora järnåldersgravfältetStenehed, mest känt för sin rad med resta stenar. Området runt Stenehed,och Hällevadsholm, innehåller flera gravar och gravfält från järnåldern.Inom en radie av fyra kilometer från vindparken finns fem kommunala kulturmiljöer;Bodeland, Heekullen, Ås-Buråsen-Folkesberg, Långevalla-Aspång-Hermanrödoch Svartestad-Köpestad, se illustration 2. Miljön Heekullen är idag påverkadav närheten till nya E6, framförallt genom buller. Svarteborg-Köpestad ärtill delar påverkad av pågående täktverksamhet och intensivt bedrivet jordbruk.Dessa platser skildrar i första hand det historiska odlingslandskapet i form avgårdar och bybildningar med tillhörande brukande marker samt enstaka gravmiljöer.Tidsmässigt härrör dessa platser främst från historisk tid men det finnsäven kontinuitet från förhistorien. Platsernas särart vårdas genom fortsatt markanvändningoch en fortsatt traditionell byggnadstradition.Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en arkeologiskutredning för projekt Hällevadsholm Väster. Under 2008 och 2009 utreddesflera olika alternativa förslag för verksplatser samt anslutningsvägar till dessa.Det primära syftet med utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomstenav okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området, Ljunggren,med flera 2009.Inom ramen för utredningen har Rio Kulturkooperativ registrerat 25 lämningar,vilka givits nummer 0922:1-15, 22-24 och 26-32 i Rio Kulturkooperativs databas,illustration 8. Dessa utgörs av fyra gränsmärken, två husgrunder, sjutton hägnader,en kallkälla och en kolgrop. Gränsmärkena kan vanligtvis knytas till befintligaeller historiskt belagda fastighetsgränser men i arkivhandlingarna har ingagränser knutna till gränsmärkena kunnat beläggas. I och med det skulle dessakunna ha en betydande ålder. Övriga lämningar kan med stor sannolikhet knytastill historisk tid och utgör rester från ett skede när dessa utmarksområden varbetydligt mer uppodlade än idag.Effekter och konsekvenserPåverkan på kulturmiljön i närområdet kommer främst vara visuell. Från gravfälteti Stenehed kommer delar av verken vara synliga. Denna påverkan är tidsbegränsadoch reversibel. Avståndet mellan gravfältet och det närmast placeradeverket är cirka 1 kilometer. För att kunna redovisa den visuella påverkan på gravfälteti Stenehed har två fotomontage tagits fram, se bilaga 3.39


Även de omkringliggande kommunala kulturmiljöerna kommer att påverkasvisuellt. Avståndet till Heekullen och Svarteborg-Köpestad är mellan 1,5 och 2kilometer. På grund av landskapets karaktär kommer vindkraftverkens visuellapåverkan att växla från dominerande till osynliga. De kulturmiljöer som är belägnanärmast parken är också de som redan idag är mest påverkade av moderninfrastruktur. Det visuella intryck vindkraften ger i dessa miljöer kommer att förstärkapåverkan av moderna inslag i miljöerna. Om hänsyn enligt nedan visastill kulturlämningar inom utredningsområdet, bedöms en etablering kunna skeutan stor påverkan på områdets kulturvärden.Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) ochgenom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn tillkulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas tillLänsstyrelsen.Påverkan på riksintresset Bärfendal kommer att begränsas till en visuell, tidsbegränsadoch reversibel påverkan. Den visuella påverkan kommer att varieraberoende på var i området betraktaren befinner sig. Påverkan bedöms som mindreäven i de delar av riksintresset som ligger närmast parken.Fornlämningsmiljön vid Stenehed gynnas genom att fastigheten Stenehed1:2 erhåller arrendeersättning för vindkraftverk. De öppna kulturmarkerna inomvindområdet är belägna på fastigheten Österröd 1:1. Genom att tillgänglighetentill området ökar med de nya vägdragningarna samt att ekonomisk ersättningutgår ges förbättrade möjligheter till fortsatt brukande av markerna. Incitamentför fortsatt kulturpåverkan i området ökar.ÅtgärderGenerell hänsyn visas genom att vägområden och verksplatsområden inte anläggsnärmare kulturlämningarna än 30 meter. Beroende på områdets karaktäroch typen av lämning är olika hänsynsavstånd till fornlämningar och kulturhistoriskalämningar i vissa fall tillämpliga. Verksplatser och vägar har anpassatsefter den kulturmiljöutredning som genomförts. Detta redovisas i illustration8.Kulturlämningarna 3, 8-10, 15, 22, 23, 28-30 och 32 består alla av stengärdesgårdarvilka påverkas av vägbyggnationen antingen genom närhet till vägen ellergenom att vägen passerar igenom hägnaden. Hänsyn till dessa tas genom attbefintliga öppningar i hägnaderna 3, 8, 22 och 23 används så långt det är möjligt.Vid passage kan dessa öppnas något större. Dessa öppningar kommer att görasmed omsorg så att gärdesgårdarna får en naturlig avslutning intill vägen. Vidvägdragning där gärdesgården skadas utformas vägen så att den ansluter tillhägnaden. Överbliven sten kommer att lämnas invid hägnaden så att platsen endag kommer att kunna återställas.Tre av gärdesgårdarna, 3, 22 och 23, angränsar till brukad jordbruksmark och innefattasdärmed av biotopskydd. Ansökan om dispens för ingrepp i biotopskyddademiljöer görs hos Länsstyrelsen. Frågan kommer att ingå i det vägsamråd somhålls med Länsstyrelsen angående vägdragningen inom parken.Kulturlämningarna 1, 2, 5, 7, 8, 13, 14 består av stengärdesgårdar vilka genomsin närhet till den planerade vägen påverkas av byggnationen. Hänsyn till dessagörs genom att vägdragningen anpassas så att ett avstånd om minst 10 metertill kulturlämningen uppstår.40


Kulturlämning 27 består av en husgrund. Hänsyn till denna tas genom att vägsträckningenjusteras att löpa väster om husgrunden och så att ett avstånd omminst 10 meter till kulturlämningen uppstår.Kulturlämning 31 består av en husgrund. Hänsyn till denna tas genom att vägsträckningenjusteras så att ett avstånd om minst 10 meter till kulturlämningenuppstår.Lämning 29 består av en kolgrop vilken också är en fast fornlämning. Hänsyntill denna tas genom att vägsträckningen justeras så att ett avstånd om minst 10meter till fornlämningen uppstår.Lämning 12 består av ett gränsmärke vilket är en fast fornlämning. Märketfinns i dagsläget på platsen för en verksplats. Hänsyn till märket görs genom attutformningen av verksplasens ytan inte hamnar högre än basen på gränsmärket.Vindkraftverket kommer att placeras norr om gränsmärket på ett avstånd avcirka 20 meter.NaturmiljöNulägesbeskrivningOmrådet utgörs av skogsmark som domineras av brukad barrskog. Inom områdetfinns flera mindre uppodlade ytor med små åkerholmar, omgivna av gärdesgårdar.Lövträdsinlaget är stort i anslutning till odlingsmarken, bäckar och diken.Området ligger högt och har en del markerade höjder där man har utsikt överdet omkringliggande odlingslandskapet.I utkanten av vindområdet finns skogliga biotoper registrerade i skogsstyrelsenskartmaterial, en nyckelbiotop och två sumpskogsmiljöer. Nyckelbiotopenligger i anslutning till den öppna marken vid Gregeröd. Det är en hassellund medäldre blandlövskog och mycket död ved. Mellan den planerade vindparken ochStenehed ligger de två sumpskogsmiljöerna. De beskrivs som kärrskogar medblandskog respektive lövskog. Båda områdena är starkt lokalt påverkade av vägaroch anslutande diken.Inga verk eller vägsträckningar ligger inom strandskyddat område. I det storskaligaomgivande landskapet runt den planerade vindparken finns flera skyddadeområden med värdefull natur. Några av dem har höga ornitologiska värden,dessa beskrivs i kommande avsnitt om fågellivet.Områden med särskilda hushållningsbestämmelser med hänsyn till natur- ellerkulturvärden av riksintresse, värdefulla odlingslandskap och ängs- och hagmarksobjekti omgivningarna har tidigare beskrivits. Dessa ytor berörs inte av etableringsarbeten.Inga andra skyddade områden berörs, ej heller områden med högtnaturvärde utpekade i ÖP.Riksintresset för naturvård, Bottnafjorden-Åbyfjorden, sträcker sig från kustenoch in i landet mot Dingle. Riksvärdet är kopplat till havslandskapet och odlingslandskapetmed stora geologiska värden och värdefull flora och fauna i naturbetesmarker,ädellövskogar och vattendrag. Fjorden och fjorddalgången beskrivsha ett utomordentligt skönhetsvärde. Mellan riksintresseområdet och vindparkengår E6 och miljön kring motorvägen utgör en landskaplig avgränsningsåväl visuellt som geografiskt. Vindkraftverken kommer att vara tydligt synligafrån vissa platser i de nordliga delarna av riksintresset. Då projektet inte innebärnågra åtgärder inom riksintresset bedöms projektets inverkan på riksintressetsnaturvärden som låg.41


Längre bort från vindområdet ligger ytterligare riksintressen för naturvården.Bullaresjöarna, Svarteborg och Örekilsälven med Kärnsjön ligger på ett avståndav mellan 5 och 10 kilometer från vindområdet. Dessa områden kommer inte attberöras annat än visuellt.Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en naturvärdesbedömninginom området för vindkraftsutbyggnad, Ljunggren, med flera2009. Syftet med naturvärdesbedömningen var att översiktligt inventera och bedömanaturmiljöerna inom och i anslutning till utredningsområdet och föreslåjusteringar för att minska miljöpåverkan, illustration 8.Effekter och konsekvenserIngreppen i naturmiljön blir cirka 0,5 ha per vindkraftverk i form av nya vägar, fundamentsamt uppställningsplats för lyftkran. Vegetation inom den sammanlagdaytan för vägar, platsen för byggandet av vindkraftverken, arbets- och kör-ytor kommeratt avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationentillbaka på vägkanter, runt fundament och på mobilkranens uppställningsytaför att minska ingreppet i naturmiljön. Val av förankringsmetod påverkar tillviss del hur stora markingreppen blir. Etableringsplatserna kräver cirka 350 m² tillfundament och cirka 2500 m² som uppställningsyta för varje verk i samband medmontering. När fundamenten är färdigbyggda kommer de att täckas med jord och/eller material från platsen, så de kommer bara att vara synliga under byggskedet.Sprängning på verksplatsen annat än vid själva fundamenten kommer så långtsom möjligt att undvikas. Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning,detta sker begränsat och med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet ochger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. Vid dragning av de nya vägarnakommer särskild hänsyn att tas för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.De värdefulla skogliga biotoper i form av nyckelbiotoper och sumpskogsmiljöersom ligger i anslutning till vindområdet berörs inte av några verk eller vägarinom projektet. Avståndet mellan nyckelbiotopen vid Gregeröd och närmasteverk är cirka 500 meter. Avstånd mellan verk och närmast belägna sumpskogobjektär cirka 400 meter. Inga vägar kommer att beröra dessa miljöer då infartsvägtill parken blir från söder.Längs de öppna markerna runt Österöd planeras vägen i randzonen mellanåker/hagmark och skogen. Här finns gärdesgårdar och ett stort inslag av lövträdi brynmiljöerna. Flera alternativa sträckningar för infartsväg har utretts och densträckning som ger lägst påverkan på kulturmiljö, naturmiljö och odlingslandskaphar valts. Gärdesgårdarna som här omfattas av biotopskydd passeras på ettställe där en ny öppning behöver göras, se vidare i avsnittet Kulturmiljö. Längsvissa partier innebär vägdragning att randzonen av löv avverkas för att kunnalägga vägen på ett bra sätt i förhållande till öppen mark och gärdesgårdar vilkethar en temporär negativ effekt på brynmiljön. I andra delar innebär väganläggningatt zoner med lövträd och hassel längs branterna sparas och delvis friställs närplanterade granar på den nedanliggande platån avverkas i vägkorridoren. Dettaär positivt då den yta där vägen planeras tidigare ha varit öppen mark och ljusablockiga lövskogmiljöer återställs. Vilka hänsynsåtgärder som planeras i dennamiljö beskrivs nedan under Åtgärder.Samtliga riksintressen för naturvården ligger på ett sådant avstånd att de bedömspåverkas endast visuellt. Avståndet till riksintresse Bärfendal är cirka 3 ki-42


Ill. 8. Resultat från den arkeologiska utredningen och naturvärdesbedömningen. Genom justeringar ochhänsynstaganden kommer projektet att kunna genomföras utan att kultur- eller naturmiljön skadas.lometer och till riksintresse Svarteborg cirka 3 kilometer. Områden med värdenknutna till odlingslandskapet bedöms heller inte påverkas annat än visuellt. Påverkanpå dessa landskap tas upp i avsnittet Landskapsbild.De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband medbyggskedet bedöms bli begränsade med de förslag till åtgärder som föreslåsnedan. Det handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskadorpå markytor som angränsar till verksplatser och vägar.ÅtgärderVerksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen.Hänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper.Hänsynen redovisas också på illustration 8.• Infartsvägen från söder har flyttats ut från en blockig brant och vägen läggs ikanten på den plana öppna hagmarken. Lövträd och hassel i branten berörs43


44då inte och man undviker sprängning för att få en mjukare kurva (naturpunkt1).• Vid naturpunkt 2 passeras en fuktig miljö med ett albestånd. Trumma läggsvid passage för att bibehålla vattentillförsel till sänkan nedanför. Vägenläggs här i kanten på ängsmarken för att undvika avverkning av albeståndet.• Vidare längs vägsträckningen passeras en bäck i anslutning till gärdesgården,en trumma läggs i bäckfåran vid passage. Vägen hålls sedan så nära denöppna åkermarken som möjligt, väster om inmätta naturpunkter 3 och 4. Deutgörs av en blockig miljö i anslutning till brant och fuktig skog med al, aspoch ask.• En mindre bäck passeras med trumma i kanten på hygge (naturpunkt 5).• Samtliga verksplatser är belägna på hällmarker med många äldre tallar ochen del död ved. Generell hänsyn kommer att tas vid byggnation så att äldreträd och död ved lämnas så långt möjligt. Där detta inte är möjligt kommerde istället att lämnas som död ved i närområdet. Avverkning för verksplatsoch uppfartsväg kommer att ske så begränsat som möjligt.• Det samma gäller vägsträckning markerad på karta, från befintlig mobilmastfram till verk 2. Denna sträcka går i gles äldre tallskog där antalet grövre knotigatallar är stort. Här hålls avverkningskorridor så smal som möjligt. Uppfartsvägentill verk 2 har justerats något österut för att minska ingrepp i äldreskogsbestånd med inslag av ek. Till verk 3 har en vägsträckning runt höjdenvalts för att minska ingreppen i naturmiljön.• Längs vägen mellan verk 1 och verk 2, passeras ett blöthål med omgivandesumpskog (naturpunkt 6). Vägen har flyttats något åt söder för att undvikamiljön.• Centralt i området, vid vägskälet där vägen delar sig och går åt öster ochsedan norr mot verk 3 passeras en bäckmiljö. Bäcken går i en sänka utanförgärdesgården som avgränsar odlingsmarken från skogen och är omgiven avlövträd, främst al och asp. Här har vägsträckning justerats så att passage medtrumma kan ske på smalaste stället (naturpunkt 7), och med begränsad avverkningav lövträd. Man minskar även markingreppet då man lägger vägennorr om en mindre höjd istället för att passera på skrå genom den lövrikabäckmiljön.• Befintliga skogsvägar används i den mån det är möjligt. Sprängning ochandra åtgärder begränsas och vägarna anläggs så att de följer befintlig marknivåoch landskapsform så bra som möjligt.• Med vidtagna åtgärder beräknas markavvattning inte uppstå, och skador påsumpskogar och vattendrag kan undvikas.Fåglar, fladdermöss och övrig faunaNulägesbeskrivningEn utredning av förväntad påverkan på fågellivet har gjorts i samband med Arkeologiskutredning och naturvärdesbedömning, Ljunggren, med flera 2009. I landskapetrunt den planerade vindparken finns en del områden med utpekat högaornitologiska värden. Närmast belägna fågelskyddsområde är Örnekullen vidBottna, drygt 8 kilometer sydväst om parken vid branter i västra delen av Tåsterödsstora vatten. Det finns även ett område med branter vid Kärnsjöns östra


sida som ingår i Valbergs Flågs fågelskyddsområde. Det ligger cirka 9 kilometerostsydost om närmaste verk. Dessa skyddsområden är främst avsatta för attskydda några olika häckande känsliga fågelarter i branterna, Länsstyrelsernas gistjänst2009 respektive H Elg.I väster finns Åbyfjorden och Bottnafjorden med grunda bottnar och omgivandestrandängar som har ett rikt fågelliv och är viktiga häcknings-, rast- ochövervintringslokaler för vadare och sjöfågel. Dessa ingår i tidigare beskrivna riksintressetBottnafjorden-Åbyfjorden. Avståndet är cirka 11,5 kilometer till bådeBottnafjorden och Åbyfjorden från närmaste verk. Åbyfjorden med närmasteomgivningar är även Natura 2000 område.Färlevfjorden inom riksintresset Gullmarsfjorden, cirka 9 kilometer från parkenär en annan värdefull fågellokal. De inre grunda delarna av fjordarna medomgivande strandängar är viktiga som häcknings- och rastplatser för framföralltvadare och sjöfågel. Flera olika arter rovfåglar ses också regelbundet vid Färlevfjorden,framförallt under flyttning och övervintring, Artportalen 2009.Vid en sökning på Artportalen för åren 2005 till 2009 hittades mycket få registreradefynd av fågelarter i vindområdet och i dess närmaste omgivningar. Detfinns dock några registrerade fynd av intressanta arter norr och öster om vindområdeti dalgången i och runt Hällevadsholm. I det området ses regelbundetenstaka övervintrande fjällvråk, ormvråk, sparvhök och tornfalk. De tre sistnämndaarterna har även setts på våren tillsammans med enstaka fynd av sträckandebivråk, fiskgjuse, sångsvan, grågås, trana och storspov.Ett större sträck av gäss, svanar och andra våtmarksfåglar från fjordarnas inredelar går huvudsakligen åt nordost i dalgången mellan Munkedal och Dingle tillKärnsjön och sedan vidare längs sjön. Det är mer än 7 kilometer från närmasteverk. Ett mindre sträck av rovfågel och andra fåglar går genom dalgången förbiDingle, Svarteborg och vidare norrut längs Bullaresjöarna cirka 3 kilometer österom närmaste verk. Även i de mindre dalgångarna runt vindområdet förekommervårfågelsträck fast i mindre omfattning än vid Dingle.Det sträck av rovfåglar som kommer in från Danmark vid Väderöarna passerarsannolikt mer än 5 kilometer nordväst om närmaste verk, H. Elg och J. Uddénmuntligen.Stora delar av utredningsområdet är påverkat av modernt skogsbruk. I de lägreliggande delarna av vindområdet växer det mestadels bestånd av tät, likåldriggranskog som inte har några högre värden för fågellivet. Det finns många områdenmed ungskog och hyggen framför allt i de södra delarna av vindområdet.Inslaget av lövträd, speciellt äldre lövträd, är ofta litet. Det växer mer lövträd somasp, ek och björk, med inslag av äldre lövträd nära kanterna eller strax utanförvindområdet i övergången till det öppna kulturlandskapet.Uppe på åsarna centralt i vindområdet, framförallt vid verk 1 och 2, samt nordvästom verk 3 finns lite större områden med hällmarkstallskog och gles gallradtallskog på tunnare jord. I anslutning till dem finns mindre områden med glesareblandskog av tall och gran med mycket blåbärsris.Det finns några våtmarker i vindområdet. De är starkt påverkade av dikning.Där växer ofta yngre björkdominerad sumpskog med större inslag av gran ellertall. Det finns mycket lite öppen våtmark i området.De glesa tallskogarna på åsarna, som även ligger nära hyggena i den sydvästradelen av vindområdet, bedömdes vid fältbesöket som lämplig häckningsmiljö45


för nattskärra. Därför gjordes en nattinventering för att undersöka förekomst avspelande hanar.En spelande hanne hördes och sågs i området mellan verk 1 och 2 vid nattinventeringeni juni. Sannolikt fanns även en hona i samma område. Spelandehanar kan i lugnt väder höras på upp till en kilometers håll. Ingen mer spelandefågel hördes norr eller väster om detta område under natten. Noteringarna påartportalen visar att spelande nattskärra har observerats på flera platser längresöder ut, runt Bärfendalen. Arten verkar vara vanlig i området.Under natten hördes också en spelande kattuggla från västra kanten av vindområdetvid Klevekasen och några spelande morkullor sågs i den sydvästra delenav vindområdet.Morkulla var den enda vadare som observerades i området under fältbesöken.Det finns inga tjärnar eller större öppna våtmarker i området och därmed ingenlämplig häckningsmiljö för gäss, änder eller trana. Morkulla och några av de vanligarevadarna i denna del av Sverige, skogssnäppa och kanske enkelbeckasin,bedöms kunna häcka i området men inga andra mer skyddsvärda arter vadare.De äldre glesa barrskogarna som är kvar på åsarna i de centrala delarna av vindområdetbedömdes som möjlig livsmiljö för orre och tjäder. En orrhöna observeradesi området mellan verk 1 och 2 och enstaka tjäderspillning noterades. Eftersomdet finns så lite lämpliga skogsmiljöer i vindområdet och dess närmasteomgivning och liten yta lämpliga våtmarker är bedömningen att det som bästfinns en svag stam av tjäder och orre i området.Större hackspett, spillkråka och gröngöling observerades under fältbesöket. Nästanalla hackspettobservationer gjordes i anslutning till kulturmarkerna, framföralltvid Gregeröd och Österöd. Dessa tre hackspettarter kan sannolikt häcka i områdetmen eftersom det inte finns god tillgång på äldre lövträd och död ved i vindområdetär bedömningen att det inte häckar några mer ovanliga hackspettarter.Ormvråk observerades under fältbesöket. En fågel vid Österöd och ett par vidGregeröd.Av mer ovanliga och skyddsvärda rovfåglar är det framför allt två arter, berguvoch pilgrimsfalk, som kan komma att beröras av vindparken. De finns eller kanfinnas häckande i det omgivande större landskapet runtom vindparken. Sannoliktligger vindområdet i utkanten av några berguvrevir, H. Elg. Närmaste häckningför pilgrimsfalk ligger mer än 2 kilometer bort.Naturmiljön i vindområdet är präglad av barrskog och hällmarker och är inteav den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av fladdermöss. Odlingslandskapenrunt om vindparken är i detta avseende mer intressant. Dock finns någrasumpskogar i vindområdet som skulle kunna fungera som födosökslokaler. PåArtportalen finns inga observationer av fladdermöss registrerade i närheten avvindområdet. Länsstyrelsen har under sommaren 2007 inventerat fladdermöss itvå närbelägna lokaler inom Tanums kommun, Bottna, nära Tosteröds lilla vattenoch Grind. Miljöerna i Bottna utgörs av skogsväg genom ädellövskog och kantpå före detta åkermark. I Grind är området runt hembygdsgården med omgivandeädellöv inventerat. Ingen av dessa lokaler visade sig vara artrika. På bådalokalerna noterades enbart nordisk fladdermus, en vanlig art.En inventering av arter och miljöer lämpliga för fladdermöss i vindparkens omgivningarhar utförts under sommaren 2009. Inte heller denna inventering visarpå stor artrikedom eller fynd av mindre vanliga arter, Pettersson 2009.46


Närmaste vindkraftverk ligger norr om Hällevadsholm. Inga större vindparkerfinns ännu i omgivningarna. Större ledningar finns i närområdet, norr om parken.Runt om vindparken finns också flera master. På Artportalen finns inga noteringarom övriga hotade djur- och växtarter, eller om arter som skulle kunnavara känsliga för en etablering.Effekter och konsekvenserI en litteraturöversikt gjord av Fredrik Widemo, Uppsala universitet, på uppdragav Sveriges Ornitologiska förening, Widemo 2007, sammanfattas de potentiellariskerna för fåglar i tre punkter: störning och barriäreffekter; dödlighet genomkollisioner; och habitatförstöring.Kollisioner är den effekt som är mest studerad hittills. Widemo konstaterar attde flesta studierna drar slutsatsen att landbaserade vindparker innebär små ellerförsumbara problem för flyttfåglar, med undantag för enstaka fall då vindkraftverkplacerats i områden med höga tätheter av flyttande fåglar eller födosökandetermikflygare som örnar och gamar, Widemo 2007. Svenska studier av havsbaseradvindkraft har visat att flyttande sjöfåglar tenderar att väja för vindkraftverk tillhavs, vilket minskar risken för kollisioner, Pettersson 2005. En orsak till att fåglaruppehåller sig kring verken är att de jagar insekter som samlas runt dessa, Ahlén2002. Hur vindkraftverk bör fördelas i rummet för att minimera kollisionsriskerkan variera mellan olika arter; täta grupperingar kan vara önskvärda för att minskarisken för födosökande och rastande individer, medan glesa rader parallelltmed sträckriktningen kan vara att föredra för flyttande individer. Rovfåglar har istudier visat sig flyga över konvexa landskapskonturer, som kullar och åsar, i föstahand, men undviker gärna konkava strukturer i form av dalar och raviner. De rörsig också oftare på vind- än läsidan av åsar. Genom att ta hänsyn till den förhärskandevindriktningen och välja att placera vindkraftverk längre in på kullar ochåsar bör risken för fågelkollisioner kunna minskas, Widemo 2007.Vindkraftverkens inverkan på fåglarnas häckningsplatser och födosöksområdenär betydligt mindre utredda. Effekter på fåglar när det gäller bullerstörninghar framför allt studerats i vägtrafiksammanhang, och visar på sänkta populationstätheterhos många fågelarter inom bullerpåverkade områden. Det finns studiersom visar att etablering av landbaserade vindparker kan medföra minskande antalfåglar, i de fall där man verkligen samlat in bra data på fågelförekomster innanoch efter etableringen, men det saknas i stor utsträckning undersökningar där inventeringarutförts både före och efter etablering, samt undersökningar där vindparkerjämförs med kontrollområden. Gäss, änder och i viss utsträckning vadareverkar vara mer känsliga grupper, Widemo 2007. En nyligen genomförd undersökningi England visar att småfåglar under vintersäsongen inte verkar störas av attvistas i vindparker, Devereux med flera, 2008. Skogshöns hör till de arter som kanvara känsliga för en vindkraftsetablering även om kollisionsrisken för dessa arterär låg. I en undersökning från Skottland har man som planeringsverktyg utarbetaten känslighetskarta för olika fågelarter och angivit olika känslighetsgrader ochrekommenderade buffertavstånd, Bright med flera 2008.Hur landbaserade vindkraftverk stör fåglar varierar kraftigt mellan arter, platseroch tider på året. Störning sker både genom ljud och synintryck under drift samtgenom mänskliga aktiviteter i samband med underhåll. Det finns få heltäckandestudier av störningskänslighet för olika arter och olika miljöer.47


Det finns flera studier som visar på störningseffekter på upp till 600 meter ochi något fall upp till 800 meter från dagens medelstora verk på 1,5 MW; dennasiffra ligger nära de som anges som indirekta arealkrav för högsta bullernivå av40 dB(A). En försiktighetsåtgärd skulle därmed kunna vara att avståndet mellankänsliga fågelområden och vindparker bör vara desamma som för vindparkeroch bebyggelse.Fåglar kolliderar också med kraftledningar; också här skiljer sig riskerna åt mellanolika arter. Nya luftburna ledningar är dock inte aktuella för detta projekt.På våren går ett större fågelsträck genom denna del av Bohuslän. Det följerhuvudsakligen dalgångarna åt norr eller nordost. Gäss och svanar och andravåtmarksfåglar sträcker från fjordarnas inre delar huvudsakligen år nordost i dalgångenmellan Munkedal och Dingle till Kärnsjön och vidare längs sjön. Dit äravståndet mer än 7 kilometer. Ett mindre sträck på våren av rovfåglar och andrafåglar går genom dalgången förbi Dingle, Svarteborg och vidare norrut. Även i demindre dalgångarna runt den planerade vindparken går fågelsträck, fast i mindreomfattning än vid Dingle. Det sträck av rovfåglar som kommer in från Danmark vidVäderöarna passerar sannolikt mer än 5 kilometer nordväst om närmaste verk.Eftersom fågelsträcket genom området till största delen följer dalgångarnabedöms den planerade vindparken inte ha någon större påverkan på flyttandefågel.Branterna i fågelskyddsområdena vid Tosteröds stora vatten och Valbergs flågligger mellan 8 och 9 kilometer från de planerade verken. Det bedöms vara etttillräckligt långt avstånd för att inte de känsliga fågelarter som häckar eller kanförväntas häcka där skall påverkas.De för fågellivet värdefulla grunda vikarna och strandängarna vid Bottnafjordenoch Åbyfjorden ligger drygt 11 kilometer från närmaste verk. De fågelrikastrandängarna och grundområdena vid Färlevfjorden ligger drygt 9 kilometerfrån planerade verk. Det är på ett tillräckligt långt avstånd från vindparken för attfågellivet inte bör påverkas i dessa områden.För pilgrimsfalk finns rekommendationer om ett säkerhetsavstånd på minsttvå kilometer från boplats till närmaste verk, Bright m fl. 2008, Lindberg muntligen.Eftersom avståndet till närmaste häckning för arten är mer än två kilometer bedömsatt arten inte bör påverkas av en etablering.Sannolikt ligger vindområdet i utkanten av några berguvrevir. I vilken utsträckninguvarna jagar i de här delarna uppe på åsarna är svårt att säga. Berguven haren jaktteknik som troligen gör den mer sårbar än till exempel pilgrimsfalk förkollision med verk. Det finns exempel på att uvar har dödats av vindkraftverk,Strandvik muntligen. Då det inte är känt i vilken utsträckning arten använder denplanerade vindparken för födosök är det svårt att säga hur berguven i områdetkommer att påverkas av en etablering. Inga för författarna kända rekommendationerfinns vad gäller avstånd till häckande berguv, men här uppfylls ett försiktighetsavståndom mer än 2 kilometer vilket bedöms som tillräckligt.Man vet inte säkert hur häckande nattskärror påverkas av vindkraftverk. I enbrittisk studie rekommenderar man ett skyddsavstånd på 1 kilometer runt spelandehanar. Rekommendationerna i studien bygger mycket på försiktighetsprincipenoch på hur fåglarna brukar röra sig i sina revir, Bright med flera 2008.Fladdermöss kolliderar ibland med vindkraftverk. Studier på landbaseradeverk har visat att fladdermössen jagar insekter runt verken. Troligen är det vär-48


mestrålning som gör att verken attraherar insekter. Störst risk för fladdermössatt kollidera med vindkraftverk uppstår troligen i insektsrika miljöer, särskilt påhösten, Ahlén 2002. Lågriskområden kan vara öppen jordbruksslätt utan elementsom vattendrag, eller redan exploaterade områden som industriområden. Högrisklägenkan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter.Fladdermöss kan även omkomma av att flyga nära vingarna. Tryckförändringarrunt vingarna som skadar vävnader i andningsorganen, har i en studie visat sigvara den troliga dödsorsaken, snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald medflera 2008. För att minska risken för kollisioner kan man stänga av verken underperioder med högre risk, Ahlén 2008.Påverkan på fladdermusfaunan i denna typ av landskap är relativt liten. Deinventeringsresultat som finns från omgivningarna runt parken visar inte på högartrikedom eller förekomst av ovanliga, hotade arter. En etablering här bedömsinte ha någon negativ inverkan på fladdermuspopulationen.Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas,är mycket begränsade. I en sammanställning Fredrik Widemo gjort påuppdrag av Svenska Jägarförbundet beskrivs att man inte vet i vilken utsträckningexempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo 2007. Det troliga är attmänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig.ÅtgärderAnläggningsarbeten kommer inte att ske under nattskärrans häckningsperiodfrån mitten av maj till och med augusti uppe på åsen vid verken 1 och 2.Inom vindparken planeras markburen kabel. Att ledningarna förläggs i markgör att riskerna för kollision till följd av projektet minskar. Inga övriga åtgärderplaneras.49


Miljökonsekvenser – ResurserI detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande,material, råvaror, vatten, luft och klimat samt berörda riksintressen.EnergiNulägesbeskrivningMöjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Den beräknade årsmedelvindenär 6,6 m/s på 72 meters höjd enligt MIUU’s vindkartering. I vindplanenanges vinden till 5,9-6,6 m/s. Vindmätningar påbörjas under sensommaren 2009,dels med en mast vid Dingle Skogen och dels med hjälp av referensdata frånvindkraftsparken vid Hud.Effekter och konsekvenserRiksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras påförnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällandeplaneringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWhår 2015. Energimyndighetens nya förslag till planeringsmål för vindkraft angeratt vindkraften år 2020 skall stå för 30 TWh, varav 20 TWh på land. I dag producerarvindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverkbehöver öka från knappt 1 000 till 3 000 – 6 000 beroende på effekt, Naturvårdsverket2009.Detta projekt innebär att 19,5 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrardet till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänligelproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Iett lokalt och regionalt perspektiv är det stora mängder förnyelsebar el som kanproduceras. I Munkedals kommun förbrukades år 2005 cirka 89 GWh el, exklusiveindustrins förbrukning, SCB 2008. Projektet innebär en elproduktion som motsvarar20 % av denna förbrukning.Tabell 2: Exempel på energianvändningen för hushållHushållsel för villacirka 5 000 kWh/år och hushåll(Eon och Energidalen)Eluppvärmning av en villacirka 25 000 kWh/år (Eon)Total genomsnittsförbrukning cirka 35 000 kWh/år (Eon)i en eluppvärmd villa (hushållsel, värme, vatten)Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningenav hushållsel i en villa cirka 6 000 kWh, Statens energimyndighet 2009.Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka 3 200 villor. Den energimängdsom går åt vid tillverkningen av ett vindkraftverk samt frakten till byggplatsen utvinnervindkraftverket på 3-6 månader, Boverket 2007, Energimyndigheten 2008.Området har goda vindförhållanden och projektet innebär tillvaratagande avvindresursen på platsen. Etablering av vindkraft på de platser där vindenerginär god innebär att färre vindkraftverk kan producera samma mängd energi somflera verk i sämre lägen. Antalet verk är maximerat med hänsyn till att ljudnivåernaför närboende skall kunna hållas under 40 dB.50


ÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder.RiksintressenNulägesbeskrivningInom Munkedals kommun finns totalt 16 utpekade områden av riksintresse förnaturvård, kulturmiljö och friluftsliv. Inom kommunen finns också riksintressenför Yrkesfiske, Kustzonen, Kommunikationer, Energidistribution och -produktion,Totalförsvaret och Natura 2000-områden. De riksintressen som finns i närområdetbeskrivs under rubrikerna Landskapsbild, Friluftsliv och Naturmiljö. Se ävenillustration 2.Effekter och konsekvenserPåverkan på riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö beskrivs ovan,under rubrikerna Naturmiljö, Friluftsliv, Kulturmiljö samt Landskapsbild. Riksintressensom ligger på längre avstånd från parken inom kommunen påverkas mycketbegränsat. Riksintressen enligt 3 kap, 6§ miljöbalken (MB), för natur, kultur ochfriluftsliv som ej beskrivits i tidigare avsnitt bedöms ligga på ett sådant avståndatt de inte påverkas.Inom riksintresse enligt 4 kap, 4§ MB, Kustzonen, kan en viss visuell påverkanförväntas, men avståndet gör att denna inte bedöms ge någon dominans ellerhög grad av påverkan. Riksintressen för Yrkesfiske, Kommunikationer, Totalförsvaretoch Natura 2000-områden påverkas inte. Inom området finns inga riksintressenför värdefulla ämnen eller material.ÅtgärderProjektet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintressesom föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits.Luft och klimatNulägesbeskrivningOmrådets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar frånandra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggdaskogslandskap. En viss påverkan från E6:an kan finnas.Effekter och konsekvenserVindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekternaär minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft.Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningaroch därmed till att flera av Sveriges 16 nationella miljömål kan uppfyllas.De utsläpp som genereras under ett vindkraftverks livscykel är mycket småjämfört med fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1procent av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning,Naturvårdsverket 2009. I jämförelse med importerad kolkraft beräknasprojekt Hällevadsholm Väster i genomsnitt kunna minska utsläppen enligt tabellennedan.51


Tabell 3: Utsläppsminskning per år för 19,5 GWh, enligt uppgifter i Wizelius,2007.KoldioxidSvaveldioxidKväveoxiderStoft16500 ton56,5 ton49 ton2 tonDe begränsade utsläpp som kommer att ske är i samband med tillverkning, monteringoch transport av vindkraftverket. Vid transport är det själva transportfordonensom orsakar utsläppen. Under verkets livstid kommer utsläpp att ske isamband med service och underhåll genom transporter till och från verken.ÅtgärderEftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder.MarkanvändningNulägesbeskrivningOmrådet för den planerade vindparken domineras helt av skogsmark med ettaktivt skogsbruk. Markägarna bedriver jakt i området.Vindkraftsutbyggnad stämmer väl överens med de intentioner som finns beskrivnai kommunens ÖP och man skriver bland annat att: ”Genom inkomsterfrån vindkraften kan jord/skogsbrukarna få ett värdefullt tillskott till gårdensekonomi.”Runt vindområdet, i dalgångarna, finns små områden med jordbruksmark.Delar av den omgivande marken utgör värdefulla odlingslandskap som ingår iLänsstyrelsens bevarandeprogram.Området innehåller inga utpekade värdefulla materialförekomster. Berggrundenslämplighet för makadamproduktion är tämligen dålig. Utanför vindområdetfinns en mindre yta med förekomst av grus och sand. Längre söderut i Bärfendalenfinns fyra grus-, sand- eller bergtäkter markerade på karta över värdefullamaterial i översiktsplanen.Effekter och konsekvenserDen mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundamentoch eventuella servicebyggnader står. Skogsmark berörs av projektet genom attarealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Nya vägar underlättardock skogsbruket på den kvarvarande arealen. Vissa befintliga vägsträckorär användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöverbreddas.Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses somett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kannyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkanav vindkraftsetableringen är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verkenmonteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd.Jordbruksmark kommer att beröras i viss utsträckning, genom att infartsvägarförläggs i randzonen mellan jordbruksmark och skogsmark. Inga verk är dockplacerade på jordbruksmark.52


Hur jaktmöjligheterna påverkas av vindkraft är osäkert. Om detaljplan upprättasför en vindkraftsetablering innebär det vissa konsekvenser för jakten. Inomdetaljplanerat område krävs personligt skottlossningstillstånd för att få jaga, Widemo2007. Det är dock inte aktuellt med detaljplan enligt kommunens planeringsunderlagför vindbruk eftersom projektet ligger inom område som utpekatssom lämpligt, Munkedals kommun 2009. Projektörens erfarenheter från tidigarevindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdena under själva byggprocessenför att sedan återvända.ÅtgärderNär vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att användakringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk. Inga åtgärder föreslås.Enligt Munkedals planeringsunderlag för vindbruk kommer området inte attdetaljplaneras, och det är därför inte nödvändigt med några åtgärder för att underlättajakten.Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängningoch vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, tillexempel under jakt. Se Miljökonsekvenser - Människors hälsa och säkerhet: Störningarunder etableringskedet ovan.Vägar, transporter och materialNulägesbeskrivningDe idag förekommande transporterna i området består av boendes och besökandesprivatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. Inomområdet finns ett delvis befintligt vägnät i form av grusvägar och skogsvägar avskiftande kvalitet. Väg som sammanbinder parken med E6 kommer att behövarätas på ett ställe.Effekter och konsekvenserUnder byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkrossoch annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken skertroligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasensker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntadedriftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållandetill den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion avförnyelsebar energi.För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporterför varje verk. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporterper verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage förtransport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk.Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk.Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för serviceoch underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommermobilkran att användas.Sprängsten som uppstår vid sprängning vid verksplatser och vägsträckningarkommer att användas som vägmaterial tillsammans med krossmaterial från närmastebergstäkt. Det beräknas gå åt cirka 2 500-3 000 ton krossmaterial per verk.Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong.53


De befintliga vägarnas skiftande kvalitet innebär att man behöver göra en delåtgärder för att kunna använda dessa. De befintliga skogsvägarna behöver förstärkas,breddas och rätas.Nya vägar kommer att behöva anläggas mellan vindkraftverken. De befintligavägarnas skiftande kvalitet innebär att man behöver göra en del åtgärder för attkunna använda dessa. De befintliga skogsvägarna behöver förstärkas, breddasoch rätas. Vid infarten på grusvägen mot Österöd behöver en rätning av vägengöras för att de långa transporterna ska kunna passera, se illustration 3. På platsenär det redan sprängt i berget för befintlig väg och ytterligare sprängningbehövs för att räta infartenInnan byggnationen påbörjas skalas växttäcket och en del jordmassor bort.Vägbanan kommer att ha en bredd av 4 till 5 meter och vägbotten cirka 8 till10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras. I de delar avvägen som går på rena berghällar behöver endast en mindre utfyllnad för attjämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor cirka 10 till 20meter bred. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intillvägbanan. Hårdgjorda markytor på vägar och platser kommer att vara belagdamed bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användasför anläggning av vägar fram till vindkraftverken.ÅtgärderMaterial från sprängning vid fundamentplatser och vägsträckor används vid anläggningav verksplatser och vägar. Detta minskar behovet av att transportera infyllnadsmaterial. Den jord som tas bort i vägkorridoren lagras i närheten inomparken tills den kan återföras på slänterna när vägen är färdig. De transportersom är kopplade till vindparkens anläggande och drift är mycket begränsade.Inga åtgärder föreslås.AvvecklingNulägesbeskrivningEtt vindkraftverk beräknas ha en teknisk och ekonomisk livslängd på drygt 20 årmen den kan förlängas genom att vissa komponenter, såsom rotorblad, växellådaoch generator, byts ut eller renoveras. Vindkraftsanläggningar är enkla attavveckla eller vid behov ersätta med nya.Effekter och konsekvenserEftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att finnastillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskrivamiljökonsekvenserna till följd av avvecklingen. Vid avveckling nedmonterasverken för återvinning och endast fundament och vägar kvarstår. Fundamentenkan täckas med jord.De delar som kan återvinnas återvinns, och arbetet skall utföras på ett sådantsätt att miljöpåverkan av avvecklingen blir acceptabel. De ingående beståndsdelarnai ett vindkraftverk utgörs till stor del av material som i dagsläget är av högtvärde för återvinning och kommer troligen att vara attraktiva som återvunnet materialäven om 30 år. Ägaren av vindparken är ansvarig för avvecklingsprocessen.En eventuell ersättning med nya verk istället för avveckling kommer att prövasenligt vid aktuell tidpunkt gällande lagstiftning.54


ÅtgärderVindkraftverken kommer, efter avslutad drift, att monteras ner. Fundamentsdelarovan mark avlägsnas och ett jordtäcke påförs så att den naturliga vegetationeni omgivningarna kan breda ut sig. Markkabel omhändertas för återvinning ellertillåts ligga kvar i marken.Under de första årens drift av parken kommer pengar att betalas till en försäkringsom täcker kostnaderna för nedmontering och återställande av mark.Denna försäkring följer med vindkraftverken oberoende av ägarförhållanden.För att minska störning kan avveckling och återställande av mark med tillhörandetransporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger ochjakt.55


Miljökonsekvenser – Sammanfattade konsekvenserI avsnittet presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvensernaMiljökonsekvenser i tabellform. – Sammanfattade konsekvenserI Miljökonsekvenser avsnittet presenteras en – sammanfattning Sammanfattade av de konsekvenserviktigaste miljökonsekvenserna i tabellformI avsnittet Tabell presenteras 4: Projektets en påverkan sammanfattning på miljöintressen av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellformMiljöaspekt Påverkan KommentarHällevadsholm VästerMiljöaspekt Påverkan KommentarFörnyelsebar energi produceras vilket bidrar tillKlimatHällevadsholm Västerminskade utsläpp av växthusgaser.VindresursenFörnyelsebar energitas tillvaraproducerasoch förnyelsebarvilket bidrarenergitillKlimatproduceras.minskade utsläppInverkanav växthusgaser.på riksintressen och andraNaturresurserresurser Vindresursen bedöms tas tillvara bli begränsad. och förnyelsebar energiLandskapsbilden produceras. Inverkan i omgivningarna på riksintressen förändras. och andraNaturresurserSynbarheten resurser bedöms varierar bli begränsad.dock, från E6 och deMiljöaspekt Påverkan Kommentaröppnare Landskapsbilden dalgångarna i omgivningarna är synbarheten förändras. stor.Hällevadsholm VästerTåligheten Synbarheten bedöms varierar som dock, god från i kommunensE6 och deLandskapsbildFörnyelsebar planeringsunderlag öppnare dalgångarna energi produceras för är vindbruk. synbarheten vilket bidrar stor. tillKlimatminskade PåverkanTålighetenpå utsläpp bedömsfriluftslivet av som växthusgaser.bedömsgod i kommunenssom begränsadLandskapsbilddåplaneringsunderlagområdet ligger näraförE6vindbruk.Vindresursen tas tillvara och och förnyelsebar främst nyttjas energi avFriluftslivproduceras. närboende.Påverkan på Inverkan friluftslivet på bedöms riksintressen som begränsad och andraNaturresurserresurser då området bedöms ligger bli nära begränsad. E6 och främst nyttjas avFriluftslivPåverkan på naturmiljön bedöms somLandskapsbilden närboende. i omgivningarna förändras.begränsad då hänsyn tagits till känsliga miljöerSynbarheten varierar dock, från E6 och devid Påverkan utformning på naturmiljön av parken. bedöms Avståndet som tillöppnare dalgångarna är synbarheten stor.häckningsplatser begränsad då hänsyn för känsliga tagits till fågelarter känsliga bedöms miljöerTåligheten bedöms som god i kommunensNaturmiljövara vid utformning tillräckligt. av parken. Avståndet tillLandskapsbildplaneringsunderlag för vindbruk.Visshäckningsplatserpositiv påverkanför känsligapå kulturlandskapetfågelarter bedömsavNaturmiljöPåverkan på friluftslivet bedöms som begränsadetableringenvara tillräckligt.avseende möjligheterna till ett öppetdå området ligger nära E6 och främst nyttjas avodlingslandskap. Viss positiv påverkan Viss på påverkan kulturlandskapet på det visuella avFriluftslivnärboende.Kulturmiljöupplevevlsevärdet etableringen avseende vid kulturmiljön möjligheterna Stenehed. till ett öppetBuller och andraPåverkan Ljud- odlingslandskap. och på ljusmiljön naturmiljönViss kommer påverkanbedöms att förändras. påsomdet visuellastörningarKulturmiljöbegränsad Hänsyn upplevevlsevärdet har då tagits hänsyn till vid närboende. kulturmiljöntagits till känsliga Verken Stenehed.miljöer kommerBuller och andravid att Ljud- utformning förses och med ljusmiljön av teknik parken. kommer för att Avståndet reglera att förändras. skuggor till påstörningarhäckningsplatser fastigheter.Hänsyn har tagits för till känsliga närboende. fågelarter Verken bedöms kommerNaturmiljövara att förses tillräckligt. med teknik för att reglera skuggor påPositivVissfastigheter.positiv påverkan på kulturlandskapet avStor Måttlig Litenetableringen avseende möjligheterna till ett öppetPositivodlingslandskap. Viss påverkan på det visuellaKulturmiljö Stor Måttlig Litenupplevevlsevärdet vid kulturmiljön Stenehed.NegativBuller och andraLjud- och ljusmiljön kommer att förändras.Stor Måttlig Litenstörningar NegativHänsyn har tagits till närboende. Verken kommerStor Måttlig Litenatt förses med teknik för att reglera skuggor påfastigheter.Miljökonsekvenser – Sammanfattade konsekvenserI avsnittet presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform.Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkanPositiv på klimat genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion.framgår Lokalt att kommer huvudförslaget en liten negativ kommer påverkan att ha en på stor naturresurser, positiv inverkan friluftsliv på klimat genStor Måttlig LitenAv tabellenprojektet och landskapsbild är en del i omställningen att ske. Denna till är förnyelsebar till stor del reversibel energiproduktion. och uppvägs Lokalt helt kommer avAv tabellen Negativ framgår att huvudförslaget kommer att ha stor positiv inverkan på klimat en gen litenegativ Stor projektets påverkan positiva Måttlig på naturresurser, effekter. Litenprojektet är en del i omställningen friluftsliv till förnyelsebar och landskapsbild energiproduktion. att ske. Lokalt Denna kommer är till stor en del litereversibel negativ påverkan och uppvägs på naturresurser, helt av projektets friluftsliv positiva och landskapsbild effekter. att ske. Denna är till stor delreversibel och uppvägs helt av projektets positiva effekter.Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkan på klimat genprojektet är en del i omställningen till förnyelsebar energiproduktion. Lokalt kommer en litennegativ påverkan på naturresurser, friluftsliv och landskapsbild att ske. Denna är till stor delreversibel och uppvägs helt av projektets positiva effekter.56


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


Del 4: Anmälan och samrådAnmälan och samrådAnmälanDen verksamhet som planeras är anmälningspliktig enligt miljöbalken. Anmälanskall i de fall det behövs innehålla en MKB. Vid anmälan är det inte obligatorisktmed en MKB men den kommunala nämnden har möjlighet att kräva de utredningarsom man anser behövs, till exempel en fullständig MKB med samrådsförfarandesom för större anläggningar, eller en enklare MKB. De statliga och kommunalamyndigheter samt organisationer och enskilda som kan ha ett särskiltintresse i saken skall ges tillfälle att yttra sig över en anmälan.SamrådSamråd med Munkedals kommun hölls den 25:e februari 2009. Informationsmöteför allmänheten hölls den 11 maj 2009. Inför detta möte har fastighetsägaresom har fastighet inom 1 kilometers radie från något av verken fått skriftlig inbjudan.Mötet har annonserats i lokala tidningar och på anslagstavlor. Mötet vargemensamt för projekten Dingle Skogen, Hällevadsholm Väster och Ås, alla inomMunkedals kommun. Muntligt samråd har skett med Tanums kommun i sambandmed att placeringen av ett verk kom att flyttats över kommungränsen.Remissförfrågningar har skickats till Luftfartsverket, Transportstyrelsen, Försvaret,närmaste flygplats, telekommunikationsbolag samt berörda myndigheter,organisationer och sakägare.Under arbetet med MKB:n har föreningar, privatpersoner och övriga intressenterkontaktats. De synpunkter som framkommit i denna process har beaktas vidframtagandet av denna MKB. En kort sammanfattning av vad som lyfts undersamrådet följer nedan. För en fullständig redogörelse hänvisas till den samrådsredogörelsesom lämnas in tillsammans med anmälan för detta projekt.Under samrådet med kommunen betonades konsekvenser för hydrologi, fågelliv,fladdermöss, arkeologiska värden samt önskemål om fotomontage. Dessutomhar synpunkter på maximalt utnyttjande av området framförts. Efter vadsom framkom under samrådet har också maximal höjd på verken begränsats till150 meter.Samråd kring projektet Hällevadsholm Väster hölls i samband med vindkraftprojektenDingle-Skogen och Ås. Under samrådet med sakägare och allmänhetlyftes allmänna frågor om visuell påverkan, bullerstörningar, skuggpåverkan, ljusstörningarnattetid och påverkan på kulturlämningar. Önskemål om fotomontage58


från olika platser framkom. Oro för påverkan på fågellivet framfördes gällandeparkerna Dingle-Skogen och Ås. Inga skriftliga synpunkter gällande HällevadsholmVäster har inkommit.Teracom har inget att invända mot etableringarna i projektet HällevadsholmVäster. Inte heller har Försvaret något att invända mot i etableringens nuvarandeform. Inga övriga remissinstanser har något att erinra.De synpunkter som inkommit har beaktats i MKB-arbetet genom att särskildautredningar av områdets fågel- och fladdermusfauna har genomförts och inarbetatsi utredning och naturvärdesbedömning för projektet. Fotomontage hartagits fram för att visa exempel på hur landskapsbilden förändras.Samråd med Länsstyrelsen angående vägdragning pågår.Den fortsatta processenFör dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur processengår till fortsättningsvis.• När anmälan kommit in skall den kommunala nämnden skicka ett exemplarav handlingarna till Länsstyrelsen. De statliga och kommunala myndighetersamt organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken skall”på lämpligt sätt och i skälig omfattning” få tillfälle att yttra sig över en anmälan.• Nämnden bedömer om handlingarna innehåller den information som behövs.Verksamhetsutövaren bör annars ges möjlighet till komplettering. Tillsynsmyndighetenhar också möjlighet att förelägga om komplettering medpreciserade krav.• Den kommunala nämnden fattar beslut. Nämnden kan lämna anmälan utanåtgärd, meddela råd eller förelägganden, eller förbjuda verksamheten. Tillsynsmyndighetenkan också återkomma med krav på verksamheten då denär i drift.ÖvrigtOm ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter ärni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmännaupplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Kontaktuppgifterfinns på sida 2 i denna handling.59


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


KällorLitteraturReferenserAhlén, Ingemar 2008 ”Vindkraft – ett hot för fåglar och fladdermöss?” Biodiverse Nr 12008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald.Ahlén, Ingemar; Bach,Lothar; Baagøe, Hans J.;Pettersson, Jan2007 Fladdermöss och havsbaserade vindkraftverk studerade i södraSkandinavien. Rapport 5748. Naturvårdsverket.Ahlén, Ingemar 2002 ”Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk.” Flora ochFauna 97 (3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006,Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2.Artportalen 2009 Rapportsystemet för fåglar.www.artportalen.se Besökt 2009-06-13Baerwald, Erin F; Dámours,Genevieve H; Klug, BrandonJ; Barclay, Robert M.R2008 Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at windturbines.Current Biologi Vol 18 No 16Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverkpå land och i kustnära vattenområden.Boverket 2008 Manus till vindkraftshandboken 2008-05-30.Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31.Boverket 2003 Prövning och planering av vindkraftsanläggningar.Bright, J; Langston, R;Bullman, R; Evans, R; Gardner,S; Pearse-Higgins, J2008 Map of bird sensitivities to windfarms in Scotland: A tool to aidplanning and conservation. Science Direct.Devereux, C. L.; Denny. M. J.H.; Whittingham, M. J.2008 ”Minimal effects of windturbines on the distribution offarmland birds.” Journal of Applied Ecology, Vol 45, Issue 6, pp1689-1694. Brittish Ecological Society.Energimyndigheten 2008 Energimyndighetens hemsida. www.energimyndigheten.seBesökt 2008Hörnsten 2002 Turisters attityder till vindkraftverk i ällen. Hållbar utveckling avvindkraft – metodutveckling för ällområdena.Ljunggren, Anna; Swedberg ,Stig2009 Projekt Hällevadshom Väster Arkeologisk utredning ochnaturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ. Rapport 2009:58.Länsstyrelsen 2009 Länsstyrelsernas GIS-tjänst. www.gis.lst.se Besökt 2009-06-12Länsstyrelsen 2009 Länsstyrelsens hemsida – www.lst.se/vastragotaland.Länsstyrelsen VästraGötalandLänsstyrelsen VästraGötaland2000 Värdebeskrivningar riksintresse för naturvård. Uppdaterad 2008.2008 Fladdermöss i Orust, Strömstad och Tanums kommunersommaren 2007. Rapport 2008:04.Mori Scottland 2002 Tourist Attitudes towards Wind Farms. Research Study Conductedfor Scottish Renewables Forum & the British Wind EnergyAssociation.Munkedals kommun 2009 a Vindbruk - planeringsunderlag.Munkedals kommun 2009 b Öp 10 Munkedal Översiktsplan för Munkedals kommun. Skiss församråd. Samrådshandling 2009-05-20.Munkedals kommun 2001 Översiktsplan.62Sida 1


ReferenserNaturvårdsverket 2009 www.naturvardsverket.se/Verksamheter-medmiljopaverkan/Energi/Vindkraft/.Besökt 2009-01-20.Naturvårdsverket 2006 Vindkraftverk på land. Branschfakta Utgåva 2Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513.Naturvårdsverket 2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk.Naturvårdsverket 1983 Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, SNV RR1978:5 rev. 1983Naturvårdsverket 1978 Riktlinjer för externt industribuller. Råd och riktlinjer 1978:5.Pedersen, Eja 2007 Human respons to wind turbine noise. Perception, annoyanceand moderating factors. Göteborgs universitet, Occupational andEnvironmental Medicine, Department of Public Health andCommunity Medicine, The Sahlgrenska Academy.Pettersson, Stefan 2009 Fladdermusinventering och biotopkartering av Ås,Hällevadsholm och Dingle Skogens planerade vindkraftsparker.Rio Kulturkooperativ. Rapport 2009:31Riksantikvarieämbetet 2009 FMIS. Besökt 2009-09-22SCB 2008 http://www.h.scb.se/scb/mr/enbal/guide2/en_frame.htm. Besökt2008Skogsstyrelsen 2009 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se. Besökt 2009-01-30 och09-06-14Statens energimyndighet 2009 Energistatistik för småhus 2007. ES 2009:1.Sveriges Natura 2000-områden2009 http://w3.vic-metria.nu/n2k/jsp/main.jsp. Besökt 2009-06.Tanums kommun 2009 Tillägg till Öp 2002 på temat vindkraft. Utställningshandling 2009-06-24Transportstyrelsen 2008 Transportstyrelsens författningssamling, LFS 2008:47Widemo, Fredrik 2007 Vindkraftens inverkan på fågelpopulationer.Widemo, Fredrik 2007 b Bra att veta om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet.Wizelius, Tore 2007 Vindkraft i teori och praktik. Upplaga 2:1Vägverket 2009 http://www.vv.se/Startsida-foretag/Trafiken/Buller/Ovrigt-ombuller-fran-vagtrafiken/.Besökt 2009-10-16.www.electroengine.se/index.php2009www.electroengine.se/docs/produktblad_Aero.pdf SportCombi.pdfMuntliga källorHåkan ElgPeter LindbergPeter StrandvikJan UddénRovfågelinventerare, RabbalshedeProjekt Pilgrimsfalk, GöteborgBerguvsansvarig, BohuslänBohusläns MuseumSida 263


SAMMANFATTNINGINLEDNING 1UTREDNINGSALTERNATIV 2MILJÖKONSEKVENSER 3ANMÄLAN OCH SAMRÅD 4KÄLLORBILAGOR


Bilaga 1. LjudberäkningarProject:HällevadsholmDECIBEL - TK Tanum MunkedalCalculation: Ljud Hällevadsholm Fil: TK Tanum Södra 1 10000.jpgWindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-08-05 09:15 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-08-05 09:04/2.6.1.2520 250 500 750 1000mMap: , Print scale 1:20 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 249 982 Nord: 6 501 606Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/sNytt VKVHöjd över havet från aktivt linjeobjekt40,0 dB(A) 45,0 dB(A) 35,0 dB(A)WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk67


Project:HällevadsholmDECIBEL - HuvudresultatCalculation:Ljud HällevadsholmSVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅNLANDBASERADE VINDKRAFTVERKWindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-08-05 09:04 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-08-05 09:04/2.6.1.252Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverkrekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001(ISBN 91-620-6249-2)Råhetsklass: 2,0Råhetslängd: 0,100K: 1.0 dB/(m/s)WTGsNytt VKVSkala 1:50 000Ljudkänsligt områdeRN VKV typ LjuddataOst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Upphovsman Namn Vindhastighet Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdatarated diameter tonerRN [m] [kW] [m] [m] [m/s] [m] [dB(A)]1 1 249 545 6 501 392 104,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! n... Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 USER Level 1 oktavdata 103,3 dB 8,0 100,0 103,3 No Ja2 1 249 940 6 501 644 120,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! n... Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 USER Level 1 oktavdata 103,3 dB 8,0 100,0 103,3 No Ja3 1 250 418 6 501 821 116,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! n... Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 USER Level 1 oktavdata 103,3 dB 8,0 100,0 103,3 No JaBeräkningsresultatLjudnivåLjudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Uppfylls kraven ?Nej Namn Ost Nord Z Imission Ljud From WTGs Ljudheight[m] [m] [dB(A)] [dB(A)]A Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (1) 1 250 720 6 502 838 110,0 1,5 40,0 33,5 JaB Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (2) 1 250 522 6 502 938 110,0 1,5 40,0 33,3 JaC Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (3) 1 250 446 6 503 098 107,9 1,5 40,0 32,2 JaD Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (4) 1 250 978 6 502 782 110,0 1,5 40,0 32,9 JaE Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (5) 1 249 384 6 503 034 57,5 1,5 40,0 31,8 JaF Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (6) 1 251 140 6 502 398 98,6 1,5 40,0 33,8 JaG Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (7) 1 251 218 6 502 248 99,7 1,5 40,0 34,0 JaH Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (14)1 251 158 6 501 468 82,7 1,5 40,0 35,3 JaI Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (15)1 251 176 6 501 500 86,2 1,5 40,0 35,3 JaJ Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (16)1 251 032 6 501 570 80,0 1,5 40,0 37,3 JaK Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (18)1 249 894 6 500 558 56,9 1,5 40,0 35,3 JaL Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (19)1 249 764 6 500 476 59,5 1,5 40,0 34,6 JaM Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (20)1 249 180 6 501 870 90,0 1,5 40,0 39,0 JaN Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (21)1 248 672 6 502 228 45,8 1,5 40,0 32,9 JaO Noise sensitive point: Swedish - Night; Dwellings (23)1 248 588 6 501 014 29,6 1,5 40,0 33,4 JaAvstånd (m)VKVNSA 1 2 3A 1863 1426 1061B 1829 1419 1122C 1930 1540 1278D 1997 1541 1113E 1650 1497 1594F 1886 1417 924G 1880 1414 907H 1615 1231 820Continued on next page...WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk68


Project:HällevadsholmDECIBEL - HuvudresultatCalculation: Ljud Hällevadsholm...continued from previous pageVKVNSA 1 2 3I 1635 1245 823J 1498 1095 663K 904 1087 1367L 942 1181 1496M 601 793 1239N 1209 1396 1793O 1029 1492 2000WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-08-05 09:04 / 2Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-08-05 09:04/2.6.1.252WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk69


Bilaga 2. SkuggberäkningarPå kommande sidor finns en skuggberäkning för projekt Hällevadsholm Väster.Beräkningen är gjord i WindPro version 2.6. Programmet kommer från EMD iDanmark och är det mest förekommande vid beräkning av skuggutbredningfrån vindkraftverk, både i Sverige och flera andra länder. Beräkningarna ärgjorda utifrån en horisontell yta på 5x5 m i ”Green house mode” viket innebär attberäkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Skuggberäkningen utgårfrån ett så kallat ”worst case”, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltidär molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. IBoverkets Planering och prövning av vindkraftanläggningar, rekommenderas 30timmar svepande skuggor per år som ett gränsvärde för en ”worst case” beräkning.En ”real case” beräkning kan också att göras, med inlagda data för vindriktningaroch soltid, men utan hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. Ensådan beräkning ger en något bättre uppskattning av den verkliga skuggtiden.Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så ingen får merän 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verkastörande kan verken stängas av för att minska påverkan.Grafen på sidorna 76-79 visar när på året och när på dygnet skuggornakommer till utvalda fastigheter och kartan på sidan 73 visar den totalaskuggspridningen.71


Project:HällevadsholmSHADOW - Munkedal FKCalculation: Skuggberäkning Hällevadsholm V Fil: Munkedal FK.jpgWindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-08-05 08:59 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-07-28 15:05/2.6.1.252Nytt VKV30 150 250 500 750 1000mMap: , Print scale 1:25 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 250 049 Nord: 6 501 555SkuggmottareIsolinjer som visar skuggor i Skuggtimmar per år. Beräkning för värsta fall.WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk73


Project:HällevadsholmSHADOW - HuvudresultatCalculation:Skuggberäkning Hällevadsholm VAntaganden för skuggberäkningMaximum distance for influenceCalculate only when more than 20 % of sun is covered by the bladePlease look in WTG tableWindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-07-28 15:12 / 1Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-07-28 15:05/2.6.1.252Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 °Dag steg för beräkning1 dagarTidssteg för beräkning1 minuterBeräknade tider är för "värsta fall" utifrån följande antaganden:Solen skiner hela dagen, från soluppgång till solnedgångRotorplanet är alltid vinkelrätt mot linjen mellan VKV och solenVindkraftverket är alltid i driftTo avoid flicker from WTGs not visible a ZVI calculation is performedbefore the flicker calculation. The ZVI calculation is based on the followingassumptionsHeight contours used: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_0.wpo (1)Obstacles used in calculationÖgonhöjd: 1,5 mGrid resolution: 10 mSkala 1:75 000Nytt VKVSkuggmottareWTGsRN VKV typ Shadow dataOst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Type-generator Power, Rotor Navhöjd Calculation RPMrated diameter distanceRN [m] [kW] [m] [m] [m] [RPM]1 1 249 545 6 501 392 104,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! ...Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 1 424 14,92 1 249 940 6 501 644 120,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! ...Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 1 424 14,93 1 250 418 6 501 821 116,0 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! ...Ja NORDEX N90x-2 500 2 500 90,0 100,0 1 424 14,9Skuggmottare-IndataRNNej Ost Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Direction modeö.m. syd medurs fönster[m] [m] [m] [m] [°] [°]A 1 250 526 6 502 935 105,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"B 1 250 707 6 502 817 110,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"C 1 250 747 6 502 842 110,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"D 1 250 981 6 502 780 110,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"E 1 251 217 6 502 239 92,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"F 1 251 615 6 502 212 94,1 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"G 1 251 175 6 501 504 86,2 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"H 1 251 029 6 501 573 75,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"I 1 251 164 6 501 459 75,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"J 1 251 639 6 501 325 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"K 1 248 585 6 501 010 21,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"L 1 249 381 6 499 900 30,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"M 1 248 361 6 500 621 27,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"N 1 248 842 6 502 744 57,6 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"O 1 249 186 6 501 866 61,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"P 1 251 135 6 502 388 95,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"Q 1 251 833 6 501 671 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"R 1 248 157 6 501 194 25,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"S 1 248 676 6 502 223 47,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"T 1 248 344 6 502 166 31,3 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"U 1 248 500 6 502 565 48,4 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"V 1 249 382 6 503 032 57,3 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"W 1 250 443 6 503 104 100,0 5,0 5,0 1,0 0,0 0,0 "Green house mode"WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk74


Project:HällevadsholmSHADOW - HuvudresultatCalculation: Skuggberäkning Hällevadsholm VBeräkningsresultatSkuggmottareSkuggor, värsta fallNej Skuggtimmar per år SkuggdagarMax skuggtimmar per dagper år[t/år] [dagar/år] [t/dag]A 4:08 24 0:13B 21:34 52 0:35C 8:05 32 0:19D 18:21 58 0:21E 13:09 32 0:34F 4:59 22 0:17G 23:02 74 0:28H 46:53 123 0:34I 27:56 88 0:28J 5:47 26 0:17K 22:13 73 0:22L 0:00 0 0:00M 5:19 30 0:14N 0:00 0 0:00O 39:48 96 0:36P 15:35 34 0:40Q 0:00 0 0:00R 4:38 23 0:16S 0:00 0 0:00T 0:00 0 0:00U 0:00 0 0:00V 0:00 0 0:00W 0:00 0 0:00WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009Printed/Page2009-07-28 15:12 / 2Licensed user:Rabbalshede Kraft ABMarknadsvägen 1SE-457 55 Rabbalshede+46 (0) 525 197 00Calculated:2009-07-28 15:05/2.6.1.252Total amount of flickering on the shadow receptors caused by each WTGNej NamnWorst case[t/år]1 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! nav: 100,0 m (23) 54:472 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! nav: 100,0 m (24) 51:443 NORDEX N90x 2500 90.0 !O! nav: 100,0 m (25) 123:31WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk75


Bilaga 3. FotomontageIll. 9. Punkter varifrån foton till fotomontagen är tagna.81


82Ill. 10. Hällevadsholm Väster från Steneheds gravfält.


83Ill. 11. Hällevadsholm Väster från Steneheds gravfält.


84Ill. 12. Hällevadsholm Väster från badplatsen i Hällevadsholm.


RIOKULTURKOOPERATIVRAPPORT 2009:32 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

More magazines by this user
Similar magazines