Med_ansiktet_vant_mot_Europa

ama.hurst

Med_ansiktet_vant_mot_Europa

14 med ansiktet vänt mot europaunder den tyska nazisteran. Lewin (1936, 1951), som forskade om hur människorrelaterade sig till sina livsrum, fick stor betydelse för kunskapsutvecklingen omlivet i lokala organisationer. Lewin initierade experimenterandet med gruppbaseradeinlärningsmetoder i National Training Laboratory (Back, 1974). Det varinom ramen för denna verksamhet som flera av de forskare som kom att undersökaorganisationer och deras utveckling fann ingångar till kunskapsbildningen.Kunskaperna om skolors inre liv – skolklimatet – och om skolors utveckling harstadigt växt under 1900-talets andra hälft. Under femtiotalet bidrog amerikanernaGordon (1956) och Coleman (1961) till förståelsen av i hur hög grad som dynamikeni relationerna mellan elever kan förklara skolors förmåga att nå sina resultat.Miles (1965) lade också fram sina iakttagelser av vad det är som kännetecknarden väl fungerande lokala organisationen och engelsmannen Sugerman (1969)sina iakttagelser av hur man kan förstå den enskilda skolan som ett socialt system.I Sverige stimulerade dessa forskare till undersökningar av skolors inverkanpå ungdomars utveckling av kunskaper, värderingar och relationer (Andersson,1969, Ekholm, 1977). Den sociologiska och socialpsykologiska forskning som produceradesunder den här perioden gjordes begriplig och överblickbar av Bocoock(1972) och Schlechty (1976).Ett par brittiska studier bidrog till att europeisk empiri lyftes fram för att göraförståelsen av skolor och deras omvandling förståelig. Framför allt var det Hargreaves(1967, 1972) tidiga arbeten om det sociala livet bland elever och deras sättatt förhålla sig till lärare, som lämnade spår. Hargreaves har senare tillsammansmed Hopkins (Hargreaves och Hopkins, 1991) knutit samman sina ursprungligaslutsatser om skolans inre dynamik med teorier om hur man kan styra förbättringsprocesseri skolan. Deras funderingar har i hög grad kommit att tillämpas påbred bas i England under senare delen av 1990-talet och under början av 2000-talet(Hargreaves, 2004). I slutet av sjuttiotalet pekade Stenhouse (1977) i Englandpå betydelsen av att man studerade skolans förbättringsprocesser inifrån läraresperspektiv.Effektiva skolorForskningen om lokala skolors inverkan på elevernas utveckling har fortsatt frånsjuttiotalet och framåt. Ett forskningsarbete som har speciell tyngd när det gälleratt kartlägga skolfaktorernas roll redovisades av Rutter m fl (1979). Det gälldeen uppföljningsstudie som, även om den kritiserats på flera punkter, gav storamöjligheter till orsakstolkningar. Man följde eleverna i tolv av Londons innerstadsskolorpå sekundärnivån och eftersom man hade uppgifter om barnen frånföregående stadium, var det möjligt att belysa skolornas effekter. De effektvariablersom studerades var närvaro, beteende (genom klassrumsobservationer och

Similar magazines