Med_ansiktet_vant_mot_Europa

ama.hurst

Med_ansiktet_vant_mot_Europa

84 med ansiktet vänt mot europaverka deras sätt att tänka – deras föreställningsvärld – vilket gör det hela tveksamtur etiskt synpunkt.Relevansen i denna kritik kan emellertid diskuteras. Så länge man håller sig inomramen för ett instrumentellt målrationellt system förefaller kritiken befogad,men om man byter grundperspektiv är det mera tveksamt. Utifrån ett lärandeorganisations-perspektiv handlar det inte om att som ledare få medarbetarna atttänka och göra på ett visst sätt, utan om att bidra till att medarbetare får syn påoch kan reflektera över sitt eget handlande och grunden för detsamma i relationtill uppdraget, liksom att bidra till det gemensamma lärandet om hur uppdragetkan förverkligas. En sådan grundidé förutsätter en öppen process där man somskolledare inte kan utgå från att man vet vilka slutsatser man kommer att dra elleratt man själv sitter med de bästa lösningarna.Resa utan mål?På samma sätt som skoleffektivitetsforskningen kritiseras för att endast fokuserapå resultaten (vad som kännetecknar en skola som fungerar) utan att hjälpa skoloratt förstå hur man kan ta sig dit, kritiseras företrädare för ett lärande organisations-perspektivibland för att i alltför hög grad fokusera på processen. Kritikerhar ibland liknat den lärande organisationen vid en resa utan destination, där utvecklingsprocesseninte bara blir viktigare än målet utan framstår som ett mål i sig(Holmes 1998; Kerka, 1995).Kritiken kan förstås på ett par olika sätt. Antingen som en kritik som riktar sigmot den öppenhet som finns i perspektivet när det gäller nya sätt att förstå ochagera, liksom den strävan efter next practice snarare än best practice som kännetecknarperspektivet och som innebär att utvecklingsarbetet inte är begränsat tillförbättringar inom ramen för gällande helhetsidé (uppdrag, vision etcetera) utanatt man förhåller sig kritisk till och strävar efter att utveckla densamma.Kritiken kan också relateras till den brist på objektivitet och absoluta mål (Holmes,1998) som präglar arbetet i en lärande organisation, liksom svårigheten attmäta och göra jämförelser mellan skolor, vilket i sin tur gör det svårt att garanterakvalitet och likvärdighet i systemet. Detta är emellertid ett problem som är närasammanhängande med skolans förändrade styrning, vilken utgör en förutsättningför den lärande organisationen.I och med att staten under senare år har lämnat över en stor del av sin maktöver skolan till den lokala arenan, vilken förutsätts ha större möjlighet att anpassaverksamheten efter de lokala behoven, skapas visserligen förutsättningar förskolutveckling som tar sin utgångspunkt i de problem och dilemman som denenskilda skolan brottas med. Däremot finns det ingenting i det decentraliseradesystemet som garanterar att skolorna tar till vara den möjlighet till lyhördhet och