Aktuella skrifter om byggda miljöer och fysisk aktivitet, folder - FOT

fot.se

Aktuella skrifter om byggda miljöer och fysisk aktivitet, folder - FOT

på människors fysiska ochttraktivitet som gör områdenngsgrupper, och som innebär, personer med funktionsgrundoch socioekonomisktker i större utsträckning änvad som är ett attraktivtdem som arbetar med fysiskunal nivå. Folkhälsoinstitutetcifika behov och ge planerareraktiva för grupper som, merhansson, Sara Kollberg och. Rapporten är framtagen ikommun, Östersundselsen, Boverket, Länsstyrelsenådesansvariga inom institutet.R 2009:02ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-604-9as så att de tar hänsyn till sociala, miljöngsikt. Statens folkhälsoinstitut ser hälsoärktverktyg för att synliggöra hur beslutenpporten visar hur man kan komplettera endömning vid kommunal fysisk planering, i(ÖP). En mycket vanlig målkonflikt belyses;lla ett grönområde nära stadens centrum.defulla argument i en sådan beslutssituation.ingshandläggare vid centrala myndigheter,ja hälsa samt förebygga sjukdomar ochingen, statliga myndigheter, kommuner ochet bedrivs på vetenskaplig grund.49 88 11i@strd.sewww.fhi.seförväntades lösaarbete mellan olikaödjande miljöer förlaktör i detta arbetetet. Det kan exempelvisrastruktur med trygghet,ller att säkra tillgångenr för spontanidrott iatt man har en dialoghög potential för attehovet av platser ochden.ns uppdrag att påbörjailjöns betydelse förivå har Folkhälsoinstionernanärhet, tillgängaktivitet,samt föreochförvaltningen.r för hur kommuner kanav byggda miljöer.are, folkhälsostrategerförvaltning kan undervenintressant förstadsföretag ochR 2010:04ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-691-9Rapport R 2007:18ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-528-8ing är otillräckligt fysiskt aktiva ochlivsstil kostar årligen det svenskaformningen av städer, tätorter ochat ett samhälle som ofta motverkarsittande beteenden. Den här situanatökad risk för hjärt- och kärlblodtryck,övervikt och fetma samtssammanställning ges en överetgäller sambandet mellan denisk aktivitet. Forskning visar att dete av ett aktivt vardagsliv för allade miljöer som t.ex. gång- ochör rekreation, parker och grönmanställningredovisar forskningsljönhar på olika former av fysiskoch utvecklingsbehov på området.or och beteendesammanhang.anställningen är vidareinformatörer,arbetar med fysisk aktivitet ochsom är intresserade av sambandetktivitet.449 88 11hi@strd.set www.fhi.seRapport R 2007:3ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-494-6statens folkhälsoinstitutDen byggda miljön i samhället behöver förbökad fysisk aktivitet, speciellt när det gällersittande grupperna i samhället. Att skapa saktivitet i vardagen är intressant inte enbaräven intressant i ett socialt och miljömässifysiska förutsättningar för ett aktivt liv kan soch leda till en mer hållbar utveckling i storstäder och utformar våra bostadsområdenförutsättningar för ett aktivt liv – eller skapamer fysiskt aktiva om de lätt kan ta sig till pom det finns säker infrastruktur för gång ocaffärer inom cykel- eller promenadavstånd flyfts ett antal lärande exempel fram som visligt att åstadkomma med rätt resurser ochSkriften vänder sig framför allt till kommunagerar på det lokala planet och som har goden aktiv samhällsplanering. Skriften bör ockarkitekter, stadsplanerare, samhällsplaneraarbetare och grupper som på olika sätt verkhälle.Skriften är den första i en serie med fyra deav Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdfysisk aktivitet 2006–2008, som handlar omutvecklingsarbete kring byggd miljö och fysStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmFax 08-449 88 11fhi@strd.sewww.fhi.seMålet med skriften Barns miljöer för fysisk akhällsplaneringens betydelse för att främja barörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhäett väletablerat faktum att barns rörelsefrihegrund av starkt ökande trafikvolym, höga halängre avstånd samt otrygga fysiska förhållaoch cykling till skolan. Vetenskapliga projektmöjligt att vända en negativ trend och åstadhos barn och unga genom att förbättra denSkriften vänder sig framför allt till kommuneagerar på det lokala och regionala planet ocatt verka för en aktiv samhällsplanering när dtill fysisk aktivitet. Skriften bör också vara av sfolkhälsoarbetare, arkitekter, stadsplaneraresom på olika sätt verkar för ett mer hållbartSkriften är den tredje i en serie med fyra delav Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrfysisk aktivitet 2006–2008, som handlar omutvecklingsarbete kring byggd miljö och fysiStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmFax 08-449 88 11fhi@strd.sewww.fhi.seI framtiden kommer vi att få en ökad andel äldärmed sannolikt en ökad andel människor mOm vi lyckas bygga ett samhälle som är tillgäaktighet och inflytande. Detta medför bland aoch social samvaro – två viktiga faktorer för eaktivt åldrande. De positiva hälsoeffekterna avistelse för äldre är många. I denna skrift besmiljön som främjar detta, till exempel social sområden, promenadvänlighet och tillgång tilloch tillgänglighet är andra nyckelfaktorer somheten till fysisk aktivitet. I skriften lyfts ett antsom visar vad som är praktiskt möjligt att åstoch prioriteringar.Skriften vänder sig främst till kommuner ochpå det lokala och regionala planet och som hför en aktiv samhällsplanering när det gäller äfysisk aktivitet. Skriften bör också vara av storrare, beslutsfattare, folkhälsostrateger, föreninoch andra som på olika sätt verkar för ett meSkriften är den fjärde i en serie med fyra delraav Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrafysisk aktivitet 2006–2008, som handlar om autvecklingsarbete kring byggd miljö och fysiskFax 08-449 88 11fhi@strd.sewww.fhi.seSatsningar på ökad aktiv transport och minskvinster för både samhälle och individ ochoch cykelresorna är mycket stor – det visar insatsningar i de stora cykelländerna Danmark,Tyskland. I denna skrift lyfts ett antal lärande esom är praktiskt möjligt att åstadkomma medringar i transportsystemet. Utvärderingar visamöjligt att kraftigt öka säkerheten och trygghereducera motorfordonens fart, minska bilåkanliga närvaron i stadskärnan. Flera satsningar pockså visat sig ge kraftiga samhällsvinster räkman fått en attraktivare stadskärna och ett meI skriften ges också exempel på vad som behöska komma till stånd.Skriften vänder sig framför allt till kommuneragerar på det lokala planet och som har godaen aktiv samhällsplanering. Skriften bör ocksåtransportplanerare, folkhälsoarbetare, arkitektfattare och grupper som på olika sätt verkar föSkriften är den andra i en serie med fyra delraav Statens folkhälsoinstituts regeringsuppdrafysisk aktivitet 2006–2008, som handlar om autvecklingsarbete kring byggd miljö och fysiskStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmFax 08-449 88 11fhi@strd.sewww.fhi.seGrönområden för flerR 2009 : 02Grönområden för fler– en vägledning för bedömning avnärhet och attraktivitet för bättre hälsastatens folkhälsoinstitut | www.fhi.seGrönområden för fler– en vägledning för bedömning av närhetoch attraktivitet för bättre hälsa(Statens folkhälsoinstitut 2009)Vistelse i grönområden har en positiv påverkan på människorsfysiska och psykiska hälsa. Men hur kan man skapa enattraktivitet som gör områden användbara och lockande förbreda befolkningsgrupper, och som innebär att fler besökerdem? Barn, ungdomar, äldre, personer med funktionsnedsättningsamt grupper med utländsk bakgrund och socioekonomiskt svaga, ärgrupper som är utsatta för hälsorisker i större utsträckning än andra.Skriften vänder sig i första hand till dem som arbetar med fysisk planering ochtill folkhälsoplanerare på kommunal nivå. Syftet är att lyfta fram olika gruppersspecifika behov och ge planerare vägledning i hur grönområden kan göras attraktivaför grupper som, mer än andra, är utsatta för hälsorisker.Hälsokonsekvensbedömningi fysisk planeringHälsokonsekvensbedömning i fysisk planeringFördjupning av översiktsplan för områdetFyrvalla-Remont hagen, Östersund(Statens folkhälsoinstitut 2007)Fördjupning av översiktsplan för områdetFyrvalla-Remonthagen, ÖstersundEn vanlig konflikt i samband med fysisk planering är omgröna områden i en stad eller kommun ska behållas för rekreationeller bebyggas för att tillgodose behovet av bostäder.www.fhi.seDen här rapporten visar att en hälsokonsekvensbedömningkan tillföra nya värdefulla argument i en beslutssituation såatt både miljömässig och social hållbarhet belyses.Rapporten ska kunna fungera som en vägledning för dem som vill förstärkakraven på hållbar utveckling i fysisk planering, det vill säga planeringshandläggarevid centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting, kommuner, konsulter samtpolitiker i nämnder som handlägger planfrågor.Aktivt liv i byggda miljöerR 2010 : 04Aktivt livi byggda miljöerManual för kommunal planeringAktivt liv i byggda miljöer– manual för kommunal planering(Statens folkhälsoinstitut 2010)Manualen ska kunna fungera som planeringsunderlag för attsäkerställa att hänsyn tas till fysisk aktivitet och folkhälsoaspekterdå nya byggda miljöer planeras och utformas, ochför att bedöma hur redan befintliga miljöer kan utvecklas föratt i högre grad främja fysisk aktivitet och folkhälsa. Viktigaområden för manualen är bland annat planering och utformningav parker, grönområden, bostadsområden, skol- och förskolegårdar, idrottsochrekreationsområden samt gång- och cykelbanor.Den byggda miljönspåverkan på fysisk aktivitetEn kunskapssammanställning för regeringsuppdraget”Byggd miljö och fysisk aktivitet”Johan Faskungerstatens folkhälsoinstitutwww.fhi.seDen byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet(Statens folkhälsoinstitut 2007)Denna kunskapssammanställning redovisar forskningsresultatöver vilken inverkan den byggda miljön har på olika formerav fysisk aktivitet samt visar på forsknings- och utvecklingsbehovpå området. Forskning visar att det finns stor potentialför ett aktivt vardagsliv för alla, om samhället satsar på stödjandemiljöer som t.ex. gång- och cykelbanor samt anläggningarför rekreation, parker och grönområden.Målgruppen för kunskapssammanställningen är vidareinformatörer, forskareoch beslutsfattare som arbetar med fysisk aktivitet och samhällsplanering samtandra som är intresserade av sambandet mellan byggd miljö och fysisk aktivitet.


ättras för att stimulera tillatt påverka de mest stillatödjandemiljöer för fysiskt från en hälsosynpunkt, utangt perspektiv. Förbättradetärka de sociala relationernat. Det sätt vi bygger vårapå kan antingen ge godahinder för det. Människor ärarker och grönområden ochh cykling samt service ochrån bostaden. I denna skriftar vad som är praktiskt möjprioriteringari samhället.er och organisationer soma möjligheter att verka förså vara av stort intresse förre, beslutsfattare, folkhälsoarför ett mer hållbart samlrapporter.Skrifterna är en delrag Stödjande miljöer föratt påbörja ett långsiktigtisk aktivitet.R 2008:30ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-581-3tivitet är att lyfta fram samrnslek, fysiska aktivitet ochllen och städer. Det är i dagt har minskat, sannolikt påstigheter på motorfordon,nden för till exempel gångvisar dock att det är fulltkomma ökad fysisk aktivitetbyggda miljön.r och organisationer somh som har goda möjligheteret gäller barns förutsättningartort intresse för pedagoger,, beslutsfattare och gruppersamhälle.rapporter. Skrifterna är en delag Stödjande miljöer föratt påbörja ett långsiktigtsk aktivitet.R 2008:33ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-586-8dre i befolkningen oched funktionsnedsättning.ngligt för alla skapas delnnatökad fysisk aktivitettt hälsosamt liv och ettv fysisk aktivitet och utekrivsvilka faktorer i närammanhållningi bostadsnärnatur.Trygghet, säkerheti hög grad påverkar möjligallärande exempel framadkomma med rätt resurserorganisationer som agerarar goda möjligheter att verkaldres förutsättningar tillt intresse för samhällsplanegar,frivilligorganisationerr hållbart samhälle.pporter. Skrifterna är en delg Stödjande miljöer förtt påbörja ett långsiktigtaktivitet.R 2008:35ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-584-4at bilåkande ger storajligheterna att öka gångteminst internationellaNederländerna ochxempel fram som visar vadrätt resurser och prioritertill exempel att det ärten för alla trafikanter,det samt öka den mänskågång och cykling harnat i pengar. På köpet harra hållbart transportsystem.ver ske för att en förändringoch organisationer sommöjligheter att verka förvara av stort intresse förer, stadsplanerare, beslutsrett mer hållbart samhälle.pporter. Skrifterna är en delg Stödjande miljöer förtt påbörja ett långsiktigtaktivitet.R 2008:31ISSN 1651-8624ISBN 978-91-7257-577-6Denna skrift är ett led i Statens folkhälsoinkunskapen om äldres hälsa utifrån delaktigDen ger också exempel på samhällsplaneräldres delaktighet och inflytande på olika nstöd till individens eget val för att påverkaDe hälsofrämjande praktiska erfarenheternolika delar av landet.Att ha möjlighet att påverka och ta saker i eför en god hälsa. Det kan exempelvis handldelta i föreningslivet, förbättra utemiljön ekommun eller landsting. Äldre människorerfarenheter att bidra med i samhällsutvecSkriften vänder sig till politiker och ansvarigplanering inom kommuner och landstingorganiserade. Skriften är också användbarorganisationer samt företag delaktiga i hälpel bostadsföretag. Skriften kan även användStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 Stockholmfhi@strd.sewww.fhi.seFax 08-449 88 11fhi@strd.sewww.fhi.seFör några decennier sedan började allmännyttigaoch handla i nya banor. Utgångspunkten blev deområdet och deras behov, och man kom då bl.a.tagets dagliga och kontinuerliga förvaltning spelaett bostadsområdes möjligheter till förnyelse. Föfick de se till de frågor som hyresgästerna självaboendemiljön. Oftast handlade det om trygghetsom gällde barnen, samt om olika slag av offentlservice.När det är aktuellt att förnya ett bostadsområderingen också se till olika hälsofrämjande insatserhur man kan använda en checklista för att göra ebedömning av sådana insatser.Rapporten vänder sig till utredare och planeringsmyndigheter, länsstyrelser och kommuner.Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kuDenna kunskapssammanställning redovisar desom finns om sambandet mellan utformningenoch den fysiska aktiviteten bland personer medtionsnedsättning.Utformningen av våra städer, bostadsområdentransportsystem har stor betydelse för hur vi moch även i vilken utsträckning vi rör på oss. Pernedsättning utgör inget undantag. Men personav funktionsnedsättning har särskilda svårighemiljöer är planerade och byggda för människor uTidigare forskning visar också att personer medär fysiskt aktiva i mindre utsträckning än den öKunskapssammanställningen riktar sig till samplanerare, beslutsfattare, forskare och andra soi samhällsplanering eller som arbetar med fysisintresserade av funktionshinderfrågor.Statens folkhälsoinstitut utvecklar och förmedlar kStatens folkhälsoinstitutDistributionstjänst120 88 StockholmR 2011:05fhi@strd.sewww.fhi.seSamhällsplaneringför ett aktivt liv– fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsaJohan FaskungerSamhällsplanering för ett aktivt liv– fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa(Statens folkhälsoinstitut 2008)Att skapa stödjande miljöer för fysisk aktivitet i vardagenär intressant inte enbart från en hälsosynpunkt, utan ävenintressant i ett socialt och miljömässigt perspektiv. I dennaskrift lyfts ett antal lärande exempel fram som visar vad somär praktiskt möjligt att åstadkomma med rätt resurser ochprioriteringar i samhället.Barns miljöer förfysisk aktivitet– samhällsplanering för ökad fysisk aktivitetoch rörelsefrihet hos barn och ungaJohan FaskungerBarns miljöer för fysisk aktivitet– samhällsplanering för ökad fysisk aktivitetoch rörelsefrihet hos barn och unga(Statens folkhälsoinstitut 2008)Målet med skriften Barns miljöer för fysisk aktivitet är att lyftafram samhällsplaneringens betydelse för att främja barns lek,fysiska aktivitet och rörelsefrihet i bostadsområden, lokalsamhällenoch städer. Barns rörelsefrihet har minskat, sannoliktpå grund av starkt ökande trafikvolym, höga hastigheter påmotorfordon, längre avstånd samt otrygga fysiska förhållanden för till exempelgång och cykling till skolan. Vetenskapliga projekt visar dock att det är fullt möjligtatt vända en negativ trend och åstadkomma ökad fysisk aktivitet hos barn och ungagenom att förbättra den byggda miljön.Äldres miljöerför fysisk aktivitet– samhällsplanering för ökad fysiskaktivitet och ett hälsosamt åldrandeAnna Bergman StamblewskiÄldres miljöer för fysisk aktivitet– samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet ochett hälsosamt åldrande(Statens folkhälsoinstitut 2008)Vilka faktorer är det som främjar fysisk aktivitet och socialsamvaro för äldre? I denna skrift beskrivs vilka faktorer i närmiljönsom främjar detta, till exempel social sammanhållning ibostadsområden, promenadvänlighet och tillgång till närnatur.Trygghet, säkerhet och tillgänglighet är andra nyckelfaktorersom i hög grad påverkar möjligheten till fysisk aktivitet. I skriften lyfts ett antallärande exempel fram som visar vad som är praktiskt möjligt att åstadkommamed rätt resurser och prioriteringar.Aktiv transport–på väg mot bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik(Statens folkhälsoinstitut 2008)Satsningar på ökad aktiv transport och minskat bilåkande gerstora vinster för både samhälle och individ och möjligheternaAktiv transport– på väg mot bättre förutsättningar att öka gång och cykelresorna är mycket stor. I denna skriftför gång- och cykeltrafiklyfts ett antal lärande exempel fram som visar vad som ärJohan Faskungerpraktiskt möjligt att åstadkomma med rätt resurser och prioriteringari transportsystemet. Utvärderingar visar till exempelatt det är möjligt att kraftigt öka säkerheten och tryggheten för alla trafikanter, reduceramotorfordonens fart, minska bilåkandet samt öka den mänskliga närvaroni stadskärnan. Flera satsningar på gång och cykling har också visat sig ge kraftigasamhällsvinster räknat i pengar. På köpet har man fått en attraktivare stadskärnaoch ett mera hållbart transportsystem.I skriften ges också exempel på vad som behöver ske för att en förändring skakomma till stånd.Dessa fyra skrifter vänder sig framför allt till kommuner och organisationer somagerar på det lokala och regionala planet och som har goda möjligheter att verkaför en aktiv samhällsplanering när det gäller barn och fysisk aktivitet. Skriftenbör också vara av stort intresse för pedagoger, folkhälsoarbetare, arkitekter,stadsplanerare, beslutsfattare och grupper som på olika sätt verkar för ett merhållbart samhälle.

More magazines by this user
Similar magazines