fågelåret 2010 8 - Forskning - Lunds universitet

foto: göran snyggUnder 2010 kompletterades Svensk Fågeltaxering med nattfågelräkningar. Sparvuggla Glaucidium passerinum.8fågelåret 2010

Figur 1. Antal och fördelning av inventerade vinter punktrutter (period 3), sommarpunktrutter, standardrutter respektivenattfågelrutter per 25 x 25 km yta vintern 2009/2010 och sommaren 2010. För punkt rutterna betyder de olikstorasymbolerna 1, 2, 3–4, 5–7 respektive 8–10 unika rutter per ruta. För standardrutterna och nattfågelrutternafinns en rutt per ruta och de vita symbolerna visar vilka rutter som gjorts.10fågelåret 2010

alfågel, blå kärrhök, sparvuggla, gröngöling, ängspiplärkaoch varfågel. Som vanligt följdes alltså engenerellt bra vinter av en sämre.Under sommaren 2010 sågs det på punkt- ochstandardrutterna jämförelsevis många individer(sett över det senaste decenniet) av snatterand, grågås,sångsvan, fjällvråk, småspov, skogssnäppa, ringduva,gök, göktyta, dubbeltrast, ringtrast, rödstjärt,svarthätta, gransångare och steglits. Jämförelsevisfå individer sågs av storlom, dalripa, fasan, dvärgmås,tornseglare, gröngöling, spillkråka, hussvala,kråka, lappmes, talltita, björktrast, törnskata, stare,gulsparv och ortolansparv. Storskarv, häger, sothöna,gärdsmyg och kungsfågel minskade med mer änfoto: p-g bentz(TRends & Indices for Monitoring data). Antaletfåglar för en art ett givet år (basåret) sätts till 1.Basår kan vara startåret, slutåret, eller något år mitti serien (vi använder 1998). Därefter räknas ett indexut för varje år i förhållande till basåret (för merdetaljer, se hemsidan). Diagram över de vanligastefåglarnas trender finns på vår hemsida.Nattfågeltaxeringen– nytt ljus över nattens fåglarVi har sedan länge inom Svensk Fågeltaxering saknaten bra metod att följa hur det går för alla dearter som i huvudsak är aktiva under kvälls- ochnattimmarna. Detta eftersom de flesta punktrutterfoto: tomas lundquistStorskarven Phalacrocorax carbo minskade med merän 30 procent i häckfågeltaxeringen från 2009 till 2010.Ringtrast Turdus torquatus noterades i förhållandevisstort antal under sommaren 2010.30 % i båda delprogrammen. I alla fall fyra av dessafem arter är kända för sin stora känslighet för vinterkyla.Deras kraftiga minskning var alltså att förväntaefter den stränga vintern 2009/2010. Därtillkan läggas att inte en enda videsparv sågs på punktrutterna.Det är första gången sedan startåret 1975som detta händer.TrendanalysmetoderHuvudsyftet med Svensk Fågeltaxering är att följaarternas antalsutveckling. Eftersom alla rutter interäknas alla år, måste man använda avancerad statistikför att beräkna de genomsnittliga förändringarnamellan åren. Vi använder en metod kallad TRIM12fågelåret 2010och alla standardrutter räknas på morgonen. Morkullanstöts visserligen regelbundet längs standardrutternaoch gräshoppssångaren samt näktergalenkommer med på många punktrutter. För arter somkornknarr, nattskärra och de flesta ugglearter saknasemellertid goda data. Därför fick vi chansen att under2010, med Naturvårdsverkets stöd, starta Nattfågeltaxeringen.Starten följde på två års testverksamheti Uppsala län, ett samarbete mellan UOFoch länsstyrelsen där.Sammanlagt räknades 105 rutter från Kiruna inorr till Trelleborg i söder (Figur 2). Av dessa täcktes95 rutter (90 %) vid alla tre tillfällen (mars,april, juni). Samtliga 105 rutter inventerades vid

etydligt större med data från nattrutterna. Dettagäller särskilt för gräshoppsångaren där 4–6 gångerfler fåglar registrerades på nattrutterna jämförtmed standard- och punktrutterna. De ovanligarearterna flod-, vass-, trast- och busksångare noteradesbara med enstaka individer och dessa arter ärtroligen alltför ovanliga i landet för att kunna fångasupp av nattfågeltaxeringen, även om antalet inventeraderutter skulle utökas ordentligt. De delarav landet varifrån flest individer av nämnda arterspontanrapporteras hade dessutom god täckningunder 2010.Om resultaten för de egentliga nattsångarna varlite av en besvikelse så var resultaten för övrigationer av arten, före fälthare, rödräv och grävling.Med denna inventeringsinsats även framöver bördet gå att beräkna godtagbara trender för fälthare,skogshare, vildkanin, rödräv, grävling, vildsvin, älg,rådjur och dovhjort.Nattfågelinventeringen fortsatte även under2011 och vi hoppas att programmet skall permanentas.Titta på kartan i Figur 2 för att se var detfinns lediga rutter och anmäl dig därefter gärna tillNatt fågelinventeringen! Det går även bra att flerapersoner delar på en rutt och kör den olika perioder.foto: tomas lundquistTrots att morkullan Scolopax rusticola är en vanlig fågel i Sverige, har dess tillbakadragna och nattliga levnadsvanorinneburit att den bara noterats i små mängder. De nya nattfågelrutterna innebär en betydande förstärkning.nattaktiva arter i juni desto mera glädjande. Åttainräknades i så stora antal att framtida trendberäkningbedöms som rimlig. Fyra av dessa kan vi idaginte följa på ett godtagbart sätt genom standard- ellerpunktrutter, nämligen vaktel, kornknarr, vattenralloch nattskärra och för rördrom, morkulla, enkelbeckasinoch trädlärka innebär nattrutterna enförstärkning.Däggdjur, större än smågnagare och exklusivefladdermöss, rapporterades från inte mindre än 95rutter. Totalt inkom data för 18 däggdjursarter från271 inventeringstillfällen. Rådjur, dovhjort, fälthareoch rödräv räknades i tresiffriga antal. Rå djurettoppar även listan över antalet rutter med observa-14fågelåret 2010Varför behövs egentligenSvensk Fågeltaxering?Varför lägger vi ner så mycket möda på att systematiseraoch standardisera fågelräkningar? Varför måsteinventerarna noggrant rapportera allt de sett ochgjort på speciella formulär? På standardrutterna fårde dessutom inte gå var de vill utan de skall gå precisdär vi säger att de skall gå. Man kan visserligenönska ett område (”på Gotland” eller ”nära Ljusdal”)för en standardrutt, men vi bestämmer denexakta gångvägen i naturen. Detta kan ju ställasemot Artportalen och Svalan där man kan skåda fågelvar och när man vill och rapportera det man vill,orkar och har lust till. Räcker inte det? Där finns ju

massor av data, faktiskt mycket fler observationerän vad vi har inom Svensk Fågeltaxering!Allt handlar om representativitet och jämförbarhet.För att få trovärdiga trender för Sverige i sinhelhet, eller regioner av Sverige, måste olika regioneroch biotoper täckas i förhållande till hur storade är. Av ännu större vikt är att man räknar på sammasätt år efter år och helst på samma sätt i alla inventeringar.Viktigast av allt är att alla fåglar manser rapporteras – då får man nämligen samtidigtreda på vad som inte setts. Det är inte minst det sistnämndasom saknas i spontanrapporteringen. Omen fågel börjar rapporteras allt mer sällan – berordet då på att det finns färre av den, eller beror detpå att folk har tröttnat på att rapportera den? Striktstandardiserade och systematiska program gällerinte bara Svensk Fågeltaxering utan är ryggraden iSveriges officiella statistik.När SIFO och andra institut gör sina regelbundnaväljarbarometrar för att följa svenska folkets politiskapreferenser, slumpar de ut ett antal tusenpersoner så att de representerar åldersklasser, landsdelar,inkomstklasser, m.m., i samma proportionersom landets befolkning i stort. Av stor vikt idessa undersökningar är också att veta hur mångasom faktiskt svarar, vilket speglar osäkerheten i svaret.Jämför detta med många tidningars hemsidor,där man också kan finna motsvarande frågor, t.ex.”Vilket är Sveriges bästa parti”. Vem som helst kanklicka i sitt svar. På Aftonbladets hemsida kanskeman då får veta att 75 % tycker att socialdemokraternaär bästa parti. SIFO fick svaret 33 %. Vill vitro på SIFO eller Aftonbladet?För att de som bryr sig om hur det går för Sverigesfåglar inte skall behöva grunda slutsatser och åtgärderpå data med okänd bakgrund, behövs standardiseradeundersökningar såsom Svensk Fågeltaxering,flyttfågelräkningarna vid Falsterbo och Ottenby, ochde (inter)nationella and- och gåsräkningarna. Låt ossta tjädern som exempel, där vi med hjälp av standardiseraderäkningar inom Svensk Fågeltaxering kan fåett ungefärligt mått på hur många det finns och engod bild av ifall de ökar eller minskar i antal.Kan det verkligen gå bra för tjädern?Tjädern är en speciell fågel i den svenska faunan,som ofta står som symbol för den orörda gammelskogen.Det har länge varit en allmän uppfattningatt det går mycket dåligt för tjädern. I Vår Fågelvärld4/2011 skriver Tjäderkommittén att vi inomSvensk Fågeltaxering ger en onyanserad bild av tjädernspopulationsutveckling i Sverige. Tjäderkommitténskriver inte uttryckligen på vilket sätt vi äronyanserade, men det framgår med önskvärd tydlighetatt det är vårt påstående i årsrapporten för2010 att tjädern ökar i antal i Sverige som är problemet.Vi skriver att tjädern under perioden 1998–2010har ökat med i genomsnitt 3,9 % per år (Figur 3).Dessutom skriver vi att en ökning skett både i södraoch norra Sverige. Vi bygger dessa slutsatser pådata från standardrutterna, ett system av 716 inventeringsruttersystematiskt utlagda över Sverige.Varje rutt består av en åtta km lång linje i form aven 2 x 2 km kvadrat. Inventeraren räknar alla fåglarsom ses och hörs längs linjen under ett besök per år.foto: tomas lundquistMeningarna går isär när det gäller tjäderns Tetrao urogallusutveckling i Sverige.Rutterna räknas från mitten av maj (sydligaste Sverige)till början av juli (norra Lappland). Genomsin systematiska fördelning i landet täcks de flestaav Sveriges naturtyper på ett representativt sätt, inteminst skogen. Eftersom ungefär 55 % av landets ytaär skog (fjällbjörk oräknad) så ligger ungefär 55 %av linjerna i skog. Inventerarna vandrar dessutomi alla typer av skog, såsom hyggen av olika åldrar,lövskog, täta granplanteringar, contorta, slutgallradtallskog och gammelskog. Allt i proportion till hurdessa skogstyper förekommer i landet. Notera attmånga av dessa skogstyper är miljöer de flesta ornitologerinte ens skulle drömma om att besöka, omdet inte vore för dessa inventeringar.fågelåret 2010 15

!Figur 3. Tjäderns utbredning och populationstrendenligt standardrutterna 1998–2010. Kartan visar hurmånga tjädrar som i genomsnitt setts per rutt och år.Dia grammet visar populationsutvecklingen. De årligavärdena är index, där antalet fåglar 1998 är satt till 1.Trenderna är beräknade med TRIM (se text). Av rubrikradenframgår att det i genomsnitt setts 151 tjädrar perår och över perioden har antalet tjädrar ökat med i genomsnitt3,9 procent per år, med hög statistisk säkerhet(***).16fågelåret 2010Alla påträffade fågelarter räknas, alltså inte barahönsfåglar. Sedan 1998 har antalet inventerade ruttervarierat mellan 166 och 585, med en generellökning av antalet inventerade rutter under perioden.Sedan 2003 har minst 400 rutter inventeratsårligen. Det betyder minst 3 000 km vandring i huvudsakligenobanad terräng varje år.Tjäder har påträffats någon gång på 436 av landets716 rutter under perioden 1998–2010 (61 %,Figur 3). På rutter där det setts tjäder, har det setts0,75 individer i genomsnitt per år. Under 2010 sågs208 tjädrar på 127 rutter (av totalt 498 inventerade).På de 459 rutter där minst 30 % av ytan längslinjen (± 200 m) är täckt av barrskog har tjäder påträffatsnågon gång på inte mindre än 78 % av rutterna,med i genomsnitt 0,6 tjädrar per rutt ochinventering. Totalt har drygt 500 olika inventeraredeltagit genom åren, av vilka hälften rapporterattjäder minst en gång.Standardrutterna är systematiskt utlagda, vilketgör att slumpen avgör i vilken typ av skog de hamnar.Det betyder omvänt, att om man i slutet avmaj – juni går åtta km längs en linje, var som helsti Sverige med åtminstone 30 % barrskogstäckninglängs linjen, kommer man i genomsnitt att se 0,6tjädrar. Ibland fler, ibland mindre, men chansen attse en tjäder är stor. Då skall man betänka att tjädernunder inventeringsperioden i princip är helt tystoch att tjädrarna oftast stöts på mycket nära håll,de flesta kanske inom 30 meter åt något håll (allainom detta avstånd upptäcks dock inte). Den faktiskayta man i tjäderns fall ”täcker av” med en ruttär därmed inte mer än ungefär 0,5 km 2 per rutt.Med 716 rutter spridda över landet täcks alltså ungefär350 km 2 , mindre än en tusendel av Sverigeslandyta. Skulle Sveriges alla rutter göras under ett årskulle vi i genomsnitt ha sett 328 tjädrar. Den somvill multiplicera denna siffra med 1 000 får en aningom hur många tjädrar som finns i landet.Trenden över antalsutvecklingen beräknas meds.k. log-linjär Poisson regression, en vedertagen analysmetodför denna typ av data. Enligt den har tjäderntydligt ökat i antal sedan 1998. Även om mangör enklare analyser, såsom förändringen över tid iandelen inventerade rutter där tjäder setts, eller antaltjädrar sedda per rutt, så får man samma entydigabild. Tjädern har ökat i antal 1998–2010. Vårslutsats kan bara bli en – det finns ganska gott omtjädrar och det har gått bra för dem 1998–2010.Kan då detta verkligen stämma? Inom SvenskFågel taxering beräknar vi trender för ett stort antalsvenska häckfågelarter. Under perioden 1998–2010

har, enligt standardrutterna, bl.a. grågåsen, sångsvanen,gladan, ringduvan, svarthättan och sydligagransångaren ökat kraftigt, medan storspoven,brushanen, gråtruten och rosenfinken har minskat.Få ornitologer skulle utifrån egen erfarenhet argumenteraemot dessa trender. Varför trenden för justtjädern i så fall skulle ha blivit så helt fel i våra undersökningarförstår vi inte. Tjäderkommittén verkarockså bekymra sig för att vi rapporterar att ävenorre och järpe ökat i antal samma period. För densom eventuellt tror att vår metod av någon anledningbara kan producera positiva trender för hönsfåglar,kan vi nämna att både dalripa och fjällripaminskat signifikant under samma period. Låt ossNär det gäller resultatet från de fasta standardrutterna kan slutsatsen bara bli en – det finns ganska gott om tjädrarTetrao urogallus och det har gått bra för dem 1998–2010. Lärkeröd (Sk) 18.4 2010.nära sanningen vad gäller tjäderns och andra vanligarearters populationsutveckling. Det finns ingetsom helst tyckande bakom tjäderns populationskurvaoch därmed heller inga nyanser. Inom SvenskFågeltaxering försöker vi skapa en så objektiv bildsom möjligt av fåglarnas populationsutveckling,med bästa möjliga metoder.Vad gäller metoder så hänvisas ofta till studier därman funnit att tjäderspel inventerade för flera decenniersedan ofta helt försvunnit. Detta anses visaatt arten minskat. Vi vill inte uttala oss om artenspopulationsförändring de senaste fyrtio åren, menett scenario med försvunna tjäderspel kan inte ensamtanvändas som ett argument för att arten mins-foto: tommy holmgrenbetona att vi bara uttalar oss om perioden 1998–2010 samt om landet eller landsdelar i sin helhet.Det kan alltså mycket väl gå dåligt i mindre områden,som i enskilda kommuner eller delar av landskap,även om det då måste gå väldigt mycket bättrei andra områden.Vi gör oss inte några illusioner om att sitta påden absoluta sanningen. Vår metod är inte ”rocketscience”. Å andra sidan är vårt program strikt systematisktupplagd för att kunna mäta just förändringari populationsstorlek. Data samlas in proportionelltför hela Sverige i representativa naturtyperoch ett stort antal tjädrar ses varje år av många olikainventerare. Detta talar för att resultatet kommerkat. Tjäderspel finner man främst i äldre skog ocheftersom det mesta av landets skog brukas, kommerden förr eller senare huggas ned. Sannolikheten attett tjäderspel utanför skyddade områden skall finnaskvar många decennier senare är alltså mycketliten, oavsett hur många tjädrar som finns i naturen.Omvänt – den som för 40–50 år sedan besökteett stort antal hyggen och ungskogar och inte fannen enda spelande tjäder skulle idag med stor säkerhetfinna tjäderspel både här och där vid ett upprepatbesök. Skulle någon ta enbart detta som intäktför att arten ökat? Fördelen med standardrutternaär att ornitologer varje år vandrar genom ett representativturval av skogar av alla åldrar och typer ochfågelåret 2010 17

med åren kan vi därför följa hur det går för Sverigesfåglar parallellt med hur deras livsmiljöer förändras.Likt Tjäderkommittén är vi djupt bekymrade överatt landets sista gammelskogar försvinner. De är intebara hem för många hotade växt- och djurarter utanger också stora och unika upplevelser för besökaren.Vi kan inte nog betona att gammelskogarna förtjänaratt skyddas för sin egen skull! Att tjädern trotsgammelskogens försvinnande inte omedelbart verkargå under är säkert oväntat för många, men bordeväl snarare vara glädjande än ett bekymmer? Vadsom händer med tjädern under nästa decennium vetvi självfallet inte, men låt oss hoppas att ökningeninte är tillfällig. Förhoppningsvis kan den forskningfoto: stefan oscarssonär det viktigt att så många som möjligt hjälper tillatt räkna. Högst på vår önskelista nu står att fler ornitologeri Sverige skulle starta en punktrutt (sommaroch/eller vinter) eller en nattrutt. Varför intebyta ut en enda av årets fågelskådningsdagar till någotlite mer systematiskt och samtidigt ge ett mycketviktigt och uppskattat bidrag till övervakningenav Sveriges fåglar? Gör en sommarpunktrutt vidsommarstugan! Eller systematisera årets första skådardaggenom att anlägga en vinterrutt på de favoritplatserdu ändå besöker för att ge årslistan bästamöjliga start! Gör en standardrutt i fjällen i sambandmed nästa fjällvandring! Starta en nattrutt tillsammansmed några skådarkompisar! Genom attvara flera kan man dela på de tre olika inventeringstillfällenaså att den egna insatsen inte behöver kännasbetungande. Det finns ännu stora delar av landetdär ytterligare nattrutter skulle vara av mycketstort värde. Förena nytta med nöje! Läs mer pånästa uppslag om hur du gör – välkommen med iSvensk Fågeltaxering!Tjädern Tetrao urogallus är uppenbarligen inte så beroendeav gammelskog som vi tidigare trott.Mats Aldérus, Bengt Allberg, Kaj Almqvist, Ingemar Andell, PerAndell, Alf Andersson, Anita Andersson, Arne Andersson, BengtAndersson, Björn-Åke Andersson, Britt-Marie Andersson, HansAndersson, Jan Andersson, Kent Andersson, Lars Andersson,Lars-Åke Andersson, Lena Andersson, Nils-Åke Andersson, Kävlinge,Nils-Åke Andersson, Kimstad, Sören Andersson, StefanAndersson, Agnetha Annerud, Håkan Aronsson, Bo Arvidsson,Stefan Asker, Benckt Aspman, Per Ax, Bernt Axelsson, Karl-Martin Axelsson, Leon Axelsson-Widén, Susanne Backe, PekkaBader, Bo-Göran Bengtsson, Hasse Bengtsson, Kenneth Bengtsson,Stefan Bengtsson, Staffan Bensch, Henrik Berg, StefanBerg, Lars Berggren, Leif Berglund, Peter Berglund, Sivert Bergman,Staffan Bergman, Mats Bergquist, Anders Bergqvist, ArneBergström, Mats Bergström, Andreas Bernhold, Peter Bernövall,Bengt Berthilsson, Mats Bjersing, Ingvar Björhall, Eva Björklund,Jan Björkman, Per Björkman, Jesper Blåder, HenrickBlank, Magnus Blom, Stig Blomqvist, Hans Boberg, Bo Bodén,Sten-Erik Bohlin, Mats Bolin, Lotta Bonde, Lena Bondestad,Fredrik Bondestam, Bengt Börjesson, Bertil Brånin, Martin Broberg,Curt Carlqvist, Björn Carlsson, Göran Carlsson, LeifCarlsson, Peter Carlsson, Åke Cederblad, Daniel Dagernäs, JoakimDahlberg, Börje Dahlén, Carl-Johan Dalsman, Sten Danielsson,Marian De Boom, Adjan De Jong, Wilhelm Dietrichson,Bill Douhan, Lena Douhan Håkansson, Ulf Edberg, SvenEdsfors, Michael Egerzon, Björn Ehrenroth, Robert Ekblom,Åke Ekdahl, Per Ekerholm, Kjell Eklund, Olle Ekman, Sten Ekwall,Johan Elfström, Per Elvingson, Stig Enetjärn, Leif Engelholm,Henri Engström, Göte Ericsson, Bo Eriksson, Göthe Ersombedrivs parallellt med övervakningen hjälpa ossatt bättre förstå tjäderns nutida populationsutveckling.Gör en insats för Sveriges fåglar– gå med i Svensk Fågeltaxering!Precis som Svensk Fågeltaxering behövs för att getrovärdiga uppgifter om populationsutveckling förSveriges fåglar, behöver Svensk Fågeltaxering duktigaoch dedikerade ornitologer som vill hjälpa tillatt räkna fåglar runt om i landet. Ju fler ornitologersom ställer upp med sin tid och sin kunskap, destofler rutter kan inventeras och desto bättre underbyggdablir de resultat som kan presenteras. Därför18fågelåret 2010TackEtt stort och varmt tack till landets alla inventerareutan vars fantastiska insatser denna fågelövervakningvore omöjlig. Följande 502 personer inventeradevintern 2009/2010 eller sommaren 2010 (viber om ursäkt ifall någon glömts):

iksson, Gustav Eriksson, Kjell Eriksson, Borås, Kjell Eriksson,Stockholm, Kjell Eriksson, Gnesta, Lars-Erik Eriksson, Leif Eriksson,Lennart Eriksson, Mats Eriksson, Nils Eriksson, Rolf Eriksson,Ola Erlandsson, Ronny Fallberg, Sven Faugert, Per Flodin,Per Olov Florell, Markus Forsberg, Mats Forslund, MånsForster, Hans Fowelin, Kenneth Franzén, Magnus Fridolfsson,Karin Gällman, Lars Gezelius, Agne Gillholm, Lars Gotborn,Jonas Grahn, Mats Grahn, Jan Olof Granberg, Martin Green,Urban Grenmyr, Fredrik Grensman, Magdalena Grudzinska-Sterno, Bengt Gruvin, Peter Gustafson, Tomas Gustafson, AndersGustafsson, Björn Gustafsson, Bo Gustafsson, DouglasGustafsson, Jan Gustafsson, Lars Gustafsson, Rolf Gustafsson,Sture Gustafsson, Sven Gustafsson, Tord Gustafsson, Lars Gustavsson,Kristina Gynning Olsson, Osvald Häggdahl, Carl-IvarHagman, Mikael Hagström, Petter Haldén, Patrik Hall, IngvarHäll, Dan Hammarlund, Lillebror Hammarström, Bengt Hansson,Inge Haraldsson, Yngve Hareland, Arvo Harjula, Lars Harnemo,Lars-Göran Hedberg, Per Hedenbo, Ingemar Hedihn,Ingemar Hedtjärn, Torbjörn Hegedüs, Göran Heinrich, BoHellberg, Bertil Helmersson, Anders Helseth, Per Helttunen,Lars Henningsson, Clas Hermansson, Sture Hermansson, BjörnHerrlund, Bengt Hertzman, Sam Hjalmarsson, Björn Hoffberg,Peter Holmberg, Stefan Holmberg, Thomas Holmberg, ArneHolmer, Curt Holmlöv, Kurt Holmqvist, Mikael Holst, UlfHumlesjö, Göran Israelsson, Lars Jacobsson, Stig Jacobsson, ÅkeJansson, Anders Jansson, Lars Jansson, Johan Jensen, Agne Johansson,Gunnar Johansson, Hans-Olof Johansson, Inger Johansson,Kjell Johansson, Lars Johan Johansson, Lars O Johansson,Leif Johansson, Härnösand, Leif Johansson, Skinnskatteberg,Mattias Johansson, Ulf Johansson, Yngve Johansson, LageJohnson, Bo Johnsson, Henrik Jonsson, Kenneth Jonsson, MicaelJonsson, Thorild Jonsson, Gunder Jönsson, Paul Eric Jönsson,Jörgen Josefsson, Per-Inge Josefsson, Ulf Jungbeck, Vesa Jussila,Germund Kadin, Jan Karlsson, Oxelösund, Jan Karlsson,Hultsfred, Klas Karlsson, Lars Karlsson, Thomas Karlsson, RüdigerKasche, Olle Kellner, Sebastian Kirppu, Per Kjellin, TomasKjelsson, Knut Klefbom, Magnus Klingse, Mats Knutsson, JensKrantzén, Peter Kuiper, Oskar Kullingsjö, Kalle Källebrink, SörenKälvesten, Anders Köling, Magnus Köpman, Ragnar Lagerkvist,Gunnar Lagerkvist, Nils Lagerkvist, Stig Lagstedt, RuneLarsson, Anders L Larsson, Arnold Larsson, Pär Gunnar Larsson,Bror-Erik Larsson, Tommy Larsson, Johan Larsson, KjellLarsson, Anders Larsson, Bernt Larsson, Stefan Lemurell, MikaelLeppälampi, Håkan Lernefalk, Mattias Lif, Gunnar Lignell,Rolf Lilja, Conny Liljenberg, Jonas Lind, Osborne Lindberg,Berndt-Johan Lindberg, Jörgen Lindberg, Matts Lindbladh, LarsLinde, Lars Lindell, Per Linderum, Dan Lindmark, RonnieLindqvist, Åke Lindström, Jan Lindström, Ulf Linnell, StefanLithner, Andreas Livbom, Håkan Ljungberg, Per-Sture Ljungdahl,Karen Lund, Dan Lundberg, Jan Lundberg, Sigvard Lundgren,Björn Lundgren, Anders Lundh, Berndt Lundin, LarsLundquist, Anders Lundquist, Ulrik Lötberg, Hans Lööf, UrbanMagnusson, Mikael Malmaeus, Kaj Malmqvist, Peter Malzoff,Dan Mangsbo, Bertil Mark, Ingemar Marklund, Ronny Melbéus,Grzegorz Mikusinski, Benny Modig, Jan Mogol, Stefan Morell,Per Muhr, Gunnar Myrhede, Anders Måhlén, Håkan Månsson,Thomas Möller, Raimo Neergaard, Gunnar Niklasson, Jan-Eric Nilsson, Lars Nilsson, Lars-Erik Nilsson, Börje Nilsson,Karl-Göran Nilsson, Per-Olof Nilsson, Christer Nilsson, KristofferNilsson, Johan Nilsson, Staffan Nilsson, Johan Niss, Hans-Erik Nordin, Alf Nordin, Mattias Nordlund, Björn Nordzell,Hans Norelius, Viggo Norrby, Anders Nothagen, Per Nyberg,Åke Nygårds, Marcus Nygårds, Björn Nylander, Christer Nytén,Inga Olofsson, Anders Olovsson, Owe Olsson, Lennart Olsson,Bengt Olsson, Mats Olsson, Petter Olsson, Richard Ottvall, ErikOwusu-Ansah, Leif Paakkonen, Elin Paakkonen, Stefan Paulin,Göran Paulson, Ture Persson, Åke Persson, Stefan Persson, IngerPersson, Claes Persson, Åke Persson, Ingmar Persson, Per-IvarPersson, Mikael Persson, Mats-Åke Persson, Jörgen Persson, LarsO Peterson, Jörgen Petersson, Anncharlotte Petersson, TheresePetersson, Lars-Åke Pettersson, Sture Pettersson, Jan Pettersson,Erik Peurell, Kenneth Pless, Henry Pollack, Anders Påhlsson,Annika Rastén, Connie Regnersen, Markus Rehnberg, Bo Reichenberg,Staffan Reinius, Åke Rindefjäll, Lennart Risberg, JonRisfelt, Jean-Michel Roberge, Kenneth Rosén, Nils Rosenlund,Håkan Rune, Leif Ryberg, Martin Rydberg Hedén, Torbjörn Rynéus,Stefan Rystedt, Lars Råberg, Johan Råghall, Helge Röttorp,Ingrid Sandahl, Aron Sandling, Tomas Sandling, FredrikSchlyter, Peter Schmidt, Lars Schütt, Örjan Sellberg, Peter Sennblad,Per Simonsson, Nils Sjöberg, Roland Sjöberg, Jan Sjöberg,Lars Sjögren, Håkan Sjölin, Roland Sjöquist, Lennart Sjösten,Lars Sjöström, Uno Skog, Per-Olov Skoog, Bo Slunge, Jan Sondell,Fredrik Spak, Henrik Sporrong, Mikael Stenberg, NiclasStenbom, Jan-Olof Stening, Erling Stenmark, Martin Stenson,Martin Stjernman, Göran Storensten, Mats Strandberg, DariusStrasevicius, Stig Strid, Christer Strid, Robert Ström, WillyStrömblad, Bo Ståhl, Jim Sundberg, Kaj Svahn, Claes Svedlindh,Erland Svenson, Stig-Åke Svenson, Sören Svensson, Hans-GunnarSvensson, Lasse Svensson, Mikael Svensson, Tony Svensson,Agne Swenzén, Kim Svitzer, Andrzej Szmal, Håkan Söderberg,Sivert Söderlund, Bo Söderström, Niklas Tellbe, Ann Mari Thorner,Bernt Thorssell, John Thulin, Lars-Åke Thunberg, RolandThuvander, Leif Thörne, Martin Tjernberg, Ulrika Tollgren, IvarTägtström, Per Törnquist, Per Johan Ulfendahl, Per Unger, RolandWaara, Wictoria Wadman, Krister Wahlström, NiklasWahlström, Evert Valfridsson, Lennart Walldén, Thomas Wallin,Rob Van Bemmelen, Stefan Wastegård, Per Wedholm, ClasWennerdahl, Pontus Wennesjö, Kjell Westerdahl, Marita Westerlind,Kjell Westh, Pekka Westin, Bernt Westin, Bertil Widbom,Charlotte Wigermo, Harald Wigstrand, Sven Wijk, StefanWikander, Leif Vikengren, Ulf Wiktander, Tomas Viktor, FredrikWilde, Elke Wilke-Günther, Mats Williamson, Anders Winell,Niclas Winqvist, Anders Wirdheim, Adriaan Visscher, JohanWolgast, Kim Woxlägd, Jan Wärnbäck, Roland Ylvén, HåkanÅberg, Ingemar Åhlund, Ingrid Åkerberg, Michael Åkerberg,Bo Åkerlund, Karl Gustav Åström, Staffan Åström, PatrickÅström, Gunnar Ölvingson, Håkan Örtman, Dick Östberg, ÅkeÖsterberg, Hasse Österman och Claes-Eric Östlund.Ett stort tack också till Per Andell och Ola Olssonför hjälp med databashantering, till Peter Schmidtför organisationen av nattfågelräkningen i Uppsalalän, till länsstyrelserna i AB, AC, BD, C, D, E, F, G,H, K, M, N, O, S, T, U, W, X, Y och Z län som under2010 använde och stöttade standardrutter inomsin regionala fågelövervakning, och till Naturvårdsverketför ekonomiskt stöd.åke lindström,martin green& richard ottvallEkologihuset, SE-223 62 LundE-post: Ake.Lindstrom@biol.lu.seHemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoringfågelåret 2010 19

foto: tomas lundquist20fågelåret 2010

Så här startar du en punktrutt!Principen är densamma för sommar och vinter –du skapar din egen inventeringsrunda. Tänk förstefter ungefär i vilket område du vill inventera ochom du vill gå, cykla eller köra bil mellan punkterna.Allra viktigast är att du vill och kan inventerarutten under flera år, så gör den enkel och attraktivredan från början. Sätt dig sedan med enkarta och placera ut 20 punkter på platser du gärnavill besöka, eller helt enkelt bara på ”vanliga”platser som tillsammans bildar en fin runda attta sig runt. De 20 punkterna skall ha så stort avståndemellan sig att du minimerar risken att räknasamma fåglar två gånger. I skog betyder dettaminst 300 m, i öppen terräng kanske så mycketsom 500 m. Gör gärna rutten en gång i förväg, såatt du blir varse de eventuella hinder som finnslängs vägen och även kan hitta lämpligare platseratt räkna vid. För vinterrutter gäller det att bedömaom rutten går att göra nästa vinter då snötäcketkan vara annorlunda. Kommer vägen dukör eller går på vara plogad om det blir snö? Elleromvänt, om jag lägger upp en tur på skidor, finnsdet snö tillräckligt många vintrar?För vintern finns bestämda datum då en ruttskall räknas. Perioderna listas här bredvid. Dukan räkna alla fem perioderna eller enbart period3. Inom varje period ryms tre helger. Klockslagfår du välja själv, men dagarna är korta så valmöjlighetenär inte så stor. I vilket fall bör du startaräkningen inom 30 minuter från tidigare årsstart.Inventeringsdatum för vinterpunktrutterPeriod Datum1 5–25 oktober2 10–30 november3 19 december – 8 januari4 24 januari – 13 februari5 1–21 marsFör sommarpunktrutter finns inga fixa datum,men vi rekommenderar ett datum på våren när”alla” flyttfåglar hunnit anlända, men de flestafortfarande sjunger flitigt. Lämpliga datum förSkåne är 15 maj – 15 juni och Norrbotten 1 juni– 1 juli och för övriga Sverige någonstans däremellan.Valet är dock fritt, så vill du göra en hackspettsrutti april går det också bra. Det viktiga ärdock att du därefter alltid räknar inom fem dagarfrån det datum du räknade första året. På sommarenär det extra viktigt vilken tid på dagen manbörjar. Vi rekommenderar tidig morgon då aktivitetenär som bäst, men är du morgontrött såkan du starta även sent på dagen. Nästa år startardu räkningen inom 30 minuter från startårets tid.Nu till själva räkningen: Metoden är exakt densamma sommar som vinter. Vid varje punkt räknardu under fem minuter alla fåglar du hör ochser. Ha gärna med ett stoppur, mobilen eller enäggklocka för att mäta tiden! Alla fåglar skall bestämmastill art, med undantag för korsnäbbarsom man får redovisa som ”obestämda”.Mer information om metodiken finns på vårhemsida (adress nedan) eller kan fås av oss via e-post eller brev. Vi rekommenderar att du i förvägtar en titt på redovisningsprotokollen, somfinns på hemsidan (som excel-fil eller som PDFför pappersutskrift). Där hittar du också en fil,som du kan använda för att redovisa ruttens positionoch punkternas koordinater. Vill du ha alltskickat till dig på papper går det också bra!Varmt välkommen till Svensk Fågeltaxering!Svensk FågeltaxeringEkologihuset223 62 LundE-post: Ake.Lindstrom@biol.lu.seHemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoringfoto: tomas lundquistfågelåret 2010 21