7 Nya bostäder och verksamheter i Hestra.pdf - Gislaveds kommun

gislaved.se
  • No tags were found...

7 Nya bostäder och verksamheter i Hestra.pdf - Gislaveds kommun

7. Nya bostäder ochverksamheter i Hestra1Juni 1997


Kretsloppsperspektiv i lokalisering och utformning av bebyggelseAllmäntNär det gäller den framtida bostads- ochverksamhetsutbyggnaden i Hestra är detframförallt två aspekter som är viktiga attfundera över ur kretsloppsperspektivet.Det första är bebyggel sens lokalisering/placering, för att minimera energiomsättningoch transportbehov. Det andra är bebyggelsensutformning med materialvaloch tekniska installationer.Den första är vi vana att hantera medanden andra är mer kontroversiell menkanske nödvän digt att diskutera för attfå in hela kretsloppsperspektivet i denfördjupade översiktsplanen.Avsikten är inte att Hestra ska bli någon”ekoby”. Däremot vet vi idag att det finnslösningar i ekobyarna som går alldelesutmärkt att använda i enskilda byggnaderi befintliga tätorter. Ex empel är en mervarsam hantering vid renoveringar, alltbehöver kanske inte bytas, material valeti de delar som ska bytas, produkternastillverkningsprocesser mm mm. Kommunensroll borde bli rådgivande ochinformativ. På samma sätt som Byggnadskontoretkan spela en viktig roll närdet gäller husens utseende för att bevaraHestras identitet kan kontoret fylla sammafunktion när det gäller materialval vidrenoveringar och om-/tillbyggnader./ Henrik Haglund2


Faktorer som påverkar bostadsbehovetHushållsstrukturenEfter en lång tid av minskande hushållsstorlekarbor åter ungdomarna kvar iföräldrahemmet. En trolig orsak till det ärarbetsmarknadssituationen tillsammansmed ett relativt högt ränte läge. Tillsammanshar detta bidragit till att minskaefterfrågan på bostäder. Frågan är dockom detta påverkar bostadsefterfrågan iHestra. Det är ju inte säkert att ungdomarnaväljer att bo sätta sig på hemortennär de ska flytta. För närvarande bor det2,47 personer i genomsnitt per lägenhet.Totalt i kommunen är siffran 2.38.NettoflyttningenFlyttningsströmmen har varit beroendeav konjunktursvängningarna under detsenaste de cenniet. Totalt var inflyttningenstörst under början av 1980-talet. Rationaliseringarnainom industrisektorn göratt det i framtiden är svårt att förutseinflyttningsströmmar som ger upphov tillett ökat bostadsbehov.IndustriexpansionEn tydlig trend har skapats under de senasteåren. Industrin klarar mycket storaproduktions ökningar utan att det behövsny arbetskraft. Teknikutvecklingen fortsätteratt ta arbetstillfällen från industrin.Samtidigt arbetas det övertid som aldrigförr inom industrisektorn.Industrierna i Hestra har expansionsplaneroch kommer att behöva ytterligaremark till sitt för fogande. Det kommerdock inte att automatiskt innebära attbostadsbehovet ökar i Hestra. Under dentid som planen skall gälla är det troligtatt Flodala industriområde och markensöder om Isabergs AB räcker för att klarabehoven.Hestras industrier är i huvudsak lokaliseradetill Flodala industriområde ( sebilaga). Vissa undantag finns. Lundinssnickerier, på Kyrkobol, ligger närabostadsbebyggelsen. Enligt gällandedetaljplan ska marken användas för bostadsbebyggelse.FörsäljningstaktenOm nybyggandet på småhustomter fortsätteratt vara stabil, på nuvarande nivå,och efterfrågan på lägenhetsboende inteökar dramatiskt kommer den nuvarandereserven att räcka långt in i nästa sekel.Sex sålda småhustomter de senaste tioåren gör att det tar nästan 30 år att byggafärdigt på Jutabäcken.4


Markförsäljningen i Gislaveds kommun mellan 1984 och 1994.Tätort Industri Flerbostadshus Småhustomter(ha) (ha) (antal)Anderstorp 31,9 3,9 24Broaryd 0 0 1Burseryd 1,1 1,6 2Gislaved 14,5 12 34Hestra 3,9 4,1 6Reftele 8,7 2 2Skeppshult 0 1,7 2Smålandsstenar 16 7,7 2Tallberga 0 0,6 0Öreryd 0 0,4 0Totalt 76,1 34 865


Befolkningsutveckling/-prognosUr befolkningsprognosen går det tydligtatt utläsa att antalet invånare i Hestra intekommer att öka under planeringsperiodenvarför det framtida bostadsbehovet integår att avläsa i den totala befolkningsutvecklingen.Kurvans variationer ärkonjunktursvängningar.Inom vissa åldersgrupper får vi däremotökningar. Det är framförallt gruppen medäldre över 80 år som ökar. Ungefär 30%av personerna i gruppen behöver vård ien eller annan form.Befolkningsutveckling i Hestra 1974-1994, samt prognos 1995-2009Ant15001450140013501300125012001150110010501000197419761978198019821984198619881990199219941996199820002002200420062008År6


Framtida markreserver för bostadsbehovOavsett den framtida expansionstaktenär det viktigt att diskutera var nästautbyggnadsområde skall ligga. I Hestraär det inte självklart. Det finns mångaintressen som kolliderar med var andra.Intentionen från planprogrammet om attta hänsyn till kretsloppsprincipen gör atten ”ram” inom vilken det är möjligt attförlägga bebyggelsen har bildats. Ramenskant utgörs av transportavståndet mellanbostäder och arbetsplatser. Ju kortaredesto bättre.Inredningars fastighet vid södra änden avAgnsjön intressant. Det är vidare möjligtatt klämma in ytterligare bebyggelse iKyrkobols sydöstra del. Nedan följer enöversiktlig be skrivning av de olika områdenaspositiva och negativa sidor.FörtätningDet finns några avstyckade tomter inne iHestra som skulle kunna bebyggas utanatt det påver kar helhetsintryck och identiteti tätorten. Vidare finns det gator sombara är bebyggda på ena sidan. Tillsammansutgör detta en reserv av drygt 20småhustomter.Övriga expansionsmöjligheterVid en överblick visar det sig att framförallttre större områden är intressanta attdiskutera. Sandbäcken, öster om Agnsjönoch norrut från Jutabäcksområdet. Förutomdessa är också Hestra8


SandbäckenPositiva aspekterLättbyggt på sandmark med få kuperingarNära till centrumLigger på kommunal markVackert läge i dalgångenRelativt nära skolanBäcken är en positiv attraktion.Negativa aspekterGränsar till industriområdetFörstör viktig grönkilHotar Öringsbeståndet i SandbäckenLigger på grundvattenförande lagerNågra grader kallare i dalgången ger dyrareuppvärmningskostnader och högreenergiomsättning.Norr om JutabäckenPositiva aspekterBra läge i sydvästsluttningNära till idrottsplats och badLigger i tidigare expansionsriktningNära till kollektivtrafikstråkKommunalt markinnehavSkyddad skolväg på befintlig gc-vägNegativa aspekterSkär av grönstrukturen från norrGer en långsträckt tätortsstrukturBesvärliga markförhållanden kringJutabäcksgölenNärhet till kraftledningKolliderar med skidspår och skidlekplatsTräningsplanen försvinner för Hestra SSK9


Öster om AgnsjönPositiva aspekterVackert lägeNära till AgnsjönCentraltBinder ihop tätortsstrukturenNära skolanNära till IsabergHuvudvattenledning finnsKommunalt markinnehavNegativa aspekterSkär av den orörda kontakten med IsabergKonflikt med populärt gångstråk runt Agnsjön”Lång” angöringsväg genom bostadsbebyggelseKonflikter i projekteringen med befintligbebyggelseLigger på grundvattenförande lagerUtanför kommunalägd markHestra Inredningars fastighet söder om Agnsjön.Positiva aspekterNegativa aspekterMycket attraktivt läge vid sjönLigger inte på kommunal markTomten lämpar sig både förOsäkerhet om vad som finns iflerfamiljs- och småhusmarken efter hundra års industriproduktion.Lugnt läge inom befintlig bebyggelseNära centrumNära vårdinstitution ger rationellareäldrevård i eventuella flerfamiljshus10


Sydöstra KyrkobolPositiva aspekterFyller på i befintlig bostadsbeståndHåller ihop tätortsstrukturenKan smälta in i befintlig bebyggelseVacker utsikt över HestraNegativa aspekterLång angöringsväg ifall Ringvägsöver gången stängsNordostlägeBullerstört från järnvägenRiskerar att göra intrång kring kyrkbyn.För att ge kommunen så stor valfrihet som möjligt vad gäller framtida expansionsplaner bör kommunenvara restriktiv med att släppa fram enskilda bygglov i områden där det är intressant att i framtiden byggabostäder.Tidigare områdesplanI tidigare områdesplaner är utbyggnaderutmed Sandbäcken och på norra sidanav Jutabäcks gölen huvudalternativ. Ettområde i sydöstra delen av Kyrkobolfinns också med i planerna.11


Framtida markreserver för industrinÄven om vi i dagsläget ser att behovenklaras under de närmsta decenniet är detviktigt att planera för framtiden.När den nuvarande markreserven ärförbrukad finns det ett antal områdensom är intressanta.SandbäckenPositiva aspekterCentralt lägeLättexploaterat enligtnuvarande utformningsmetoderKommunal markKorta arbetstransporterNära kollektivtrafikstråkHåller ihop tätortsstrukturenNegativa aspekterSkär av grönkilLigger i fel ände av tilltänkt trafiklösningÄventyrar Öringens lekplatser iSandbäcken. (Den biologiska mångfalden)Lokalklimatet några grader kallare änomgivningen, köldhål.Stör vandringslederOmringar bostadsbebyggelsen vidVintergatan12


Norra FlodalaPositiva aspekterLigger i företagens expansionsriktningLigger utmed tilltänkt huvudvägnätNära järnvägenSammanhåller industriområdetDelar av området ligger på kommunal markNegativa aspekterRisk för visuellt intrång i ÄspåsmiljönSkär av grönstrukturen mellan Hestra och ÄspåsBegränsat expansionsutrymme för andra industrier änNIAB och Hestra InredningarNorr om väg 593Positiva aspekterNära till anslutningsvägarNära till järnvägenRelativt plan markNegativa aspekterLångt från tätortenLigger på grundvattenförande lagerDyra anläggningskostnader för att skyddagrundvattnetDyrt med vatten och avloppSvårt att försörja med kollektivtrafikSöder om Isabergs ABPositiva aspekterLigger intill tidigare industriområdeKort anslutning till huvudvägnätet sominte behöver belasta centrala delarnaav HestraNegativa aspekterBegränsat med utrymmeBegränsar Isabergs AB:s expansionsmöjligheterKan leda till högre olycksrisker vid reningsverket13


Kring BjärsvedskorsetPositiva aspekterLigger i direkt anslutning till trafikknutpunktLigger längs kollektivtrafikstråkVackert läge med utsikt över KroksjönNegativa aspekterSkapar en ny ”bebyggelseö” som är dyr att anlägga.Avståndet till tätortenRisk för ”Plåtskjulsvälkomnande”till Hestra från norrSlutsatsNågon stor efterfrågan på mark förbostadsändamål kommer det sannoliktinte att bli under planperioden. Varkenbefolkningsprognos, de senaste 10årens markförsäljning eller företagensexpansionsplaner visar på något stortbostadsbehov.För framtiden är det dock viktigt attdiskutera olika utbyggnadsriktningar föratt inte försvåra för framtida tätortsexpansion.Ytterligare äldrevårdplatser behövs iHestra för att möta den ökade efterfråganoch kom munens målsättning att de vårdbehövandeska få bo kvar på hemorten.DiskussionDet är på sin plats att diskutera om Hestraöverhuvudtaget skall växa mer eller omdet till stora delar är färdigbyggt. Balansenmellan å ena sidan industri, tätortsstorlek,turistnäring och å den andraomgivningens förmåga att ge oss det vivill ha av den kanske innebär att det skavara färdigbyggt i Hestra.I Hylteåns dalgång finns en viss mängdnaturresurser som vi på ett hållbart sättkan nyttja. Det är bl a dricksvatten,naturupplevelsen för turismen och naturensförmåga att bryta ner saker som viproducerar i samhället. Hur viktigt är detatt dessa naturresurser finns kvar om viställer dem mot ett större slitage som enstörre ort medför.14


Förslag till utbyggnadsstrategi för bostäder och industrierFörhoppningen är att kommunen påbästa sätt ska använda sig av redangjorda infrastruktur investeringar. Ytterligareen målsättning är att minimeraingreppen i grönstrukturen för att be redaplats för bostäder och industri. Bådamålsättningarna stämmer med tankenom kretslopp sperspektiv i den fördjupadeöversiktsplanen.Bostäder1. Börja med befintligt markinnehavinom detaljplanelagdaområden.21 småhustomter på Jutabäckenoch Kyrkobol, 26 lgh i flerfamiljshusi Åparken.2. Bygg ut enkelsidigt utnyttjadegator till dubbelsidiga.Ca. 15 småhustomter fördelade påJutabäcken och Kyrkobol.3. Förtäta i befintlig villabebyggelse.Ca 10 småhustomter. Spridda iHestraDe cirka 45 småhustomterna och 26lägenheterna kommer troligtvis att täckabehovet under planens gällandetid. Omförsäljningstakten ligger kvar på sammanivå som den gjort under de senaste tioåren kommer de ovan nämnda tomternaatt räcka i 50 år. En prognos av det slagetär felaktig att göra därför att bostadsbyggandethar varierat kraftigt under detsenast seklet. Det är dock viktigt att poängteraatt kommunen i dessa obebyggdatomter har en god reserv som oavsett vadsom händer kommer att räcka ett bra tagframöver.IndustriDen detaljplanelagda markreserven ärförhållandevis liten i Hestra. Därför är detmycket viktigt att undersöka en ny verksamhetsbehov innan man erbjuder demplats på Flodala industri område. Flera avdagens verksamheter behöver inte ligga iindustriområdet. En integration av mindreverksamheter i den övriga tätorten kommeratt ge mer liv åt orten över större delav dygnet. Samtidigt gör det att markreservensparas till verksamheter som15är i större behov av mer avskilda lägen,med tanke på transporter och risker vidanläggningarna.1. Börja med befintligt markinnehavinom detaljplanelagda områdenmed pröv ningen ovan.På Flodala finns 7 ha byggklar mark.2. Bygg ut Flodala mot norr tillväg 593 mot Äspås.Ca 7 ha.3. Hänvisa industrier till andraorter i kommunen.Anderstorp 20 ha byggbar mark,Gislaved 25 ha, Smålandsstenar20 ha etc, etc.

More magazines by this user
Similar magazines