Läkarmedverkan i kommunens särskilda boenden. - FoU ...

fouvasternorrland.se

Läkarmedverkan i kommunens särskilda boenden. - FoU ...

ArbetsutvecklingsrapportLäkarmedverkan ikommunens särskildaboendenEn uppföljning av samverkansavtalet 2008 mellan kommuneroch landsting i Västernorrlands län.Författare: Helene Hillborg & Ove GranholmRapport: nr 2010:3ISSN 1653-2414 ISBN 978-91-85613-38-0FoU VästernorrlandKommunförbundet Västernorrland


SammanfattningI samverkansavtalet mellan kommuner och landstinget i Västernorrlandangående läkarinsatser inom kommunernas äldreomsorg ingår attfölja upp avtalet vartannat år. Det här är den andra uppföljningen sedan2003 års avtal började gälla. Nuvarande uppföljningen avser detavtal som började träda i kraft den 2008-05-01 (bilaga 1).Syftet med uppföljningen har varit att få en bild av hur berörda aktöreri kommunernas särskilda boenden och vårdcentralerna upplever att avtaletföljs utifrån de områden som avtalet är indelat i. Det har också,där det varit möjligt, varit att jämföra nuvarande resultat med 2006 årsuppföljning.Som metod användes två enkäter riktade till var och en av de ovanståendeaktörerna. Utformningen av dessa följde i stort den utformningsom 2006 års uppföljning använde sig av, dock med viss revision föratt få en mer och tydligare upplevelse av hur framförallt kommunernasboenden såg på samarbetet. 114 boenden/enheter med sammanlagt120 respondenter och 21 vårdcentraler representerar uppföljningensresultat.Övervägande del av kommunernas boenden/enheter och samtliga svarandevårdcentraler säger sig både känna till och har tagit del av innehålleti det länsövergripande avtalet. Den generella bilden av hur aktörernaupplevde följsamheten i avtalet varierar inom de olika områdensom avtalet är indelat i, där tillgänglighet, omfattning och kontinuitet igenomsnitt ligger något högre än övriga kategorier. En stor variationav resultatet i de olika kommunerna har också noterats på de flesta variablersom undersökts. Av jämförelsen med 2006 års uppföljningframgår att det inte skett någon större förändring inom flera av avtaletsområden. En viss förbättring kan dock noteras i kategorin kännedomom avtalet samt inom delar av kategorin Tillgänglighet.2


InnehållSammanfattning 2Innehåll 3Inledning 4Tidigare uppföljning 4Uppdrag 5Syfte 5Metod 6Enkät 6Population och bortfall 6Resultat 8Kännedom om samverkansavtalet 8Tillgänglighet 9Omfattning 14Kontinuitet 15Uppföljning av behandlingsinsatser 16Handledning/fortbildning 20Patientsäkerhet 22Jämförelse med 2006 års uppföljning 23Sammanfattande reflektioner 24Tillgänglighet. 25Omfattning 26Kontinuitet 26Uppföljning av behandlingsinsatser 27Handledning/fortbildning 27Patientsäkerhet 28Jämförelse med 2006 års uppföljning 28Bilaga 1 29Avtal om läkarmedverkan 29Bilaga 2 35Boenden/enheter och antal svar fördelade över kommuner 353


InledningSedan ädelavtalet inrättades har Landstinget Västernorrland ansvaratför de läkarinsatser som utförs inom kommunernas särskilda boendenför äldre människor i behov av särskilt stöd. Särskilda boendeformerför service och omvårdnad för äldre är bland annat ålderdomshem,servicehus, gruppboenden och äldreboende/sjukhem. Nuvarande avtal(bilaga 1) är länsövergripande och började gälla den 15 mars 2008.Det innefattar primärvården i Västernorrland samt kommunerna Härnösand,Sollefteå, Kramfors, Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik ochÅnge. Utöver det länsövergripande avtalet finns lokala överenskommelsermellan berörda vårdcentraler och kommunernas socialtjänst.Det övergripande avtalet syftar till god tillgänglighet, att vården skallges på rätt nivå, att den präglas av delaktighet, kompetens och kontinuitet,samarbete och hög servicenivå samt att läkare medverkar i vårdenså att vårdbehoven hos målgruppen tillgodoses. Avtalet är nedbrutettill ett antal områden. Dessa områden är: tillgänglighet, kontinuitet,omfattning, informationsöverföring, telefonordination, patientsäkerhet,uppföljning, handledning och kompetensutveckling (bilaga 1).Dessa områden är också utgångspunkten för denna och för tidigaregjord uppföljning av avtalet.Tidigare uppföljningUnder 2006 gjordes en uppföljning av dåvarande samverkansavtal.Avtalet skrevs 2003 mellan Härnösand - Medelpads Hälso- och sjukvårdoch kommunerna Ånge, Sundsvall, Timrå och Härnösand. Uppföljningenhade först och främst fokus på kommunens särskilda boenden.Resultaten visade bland annat att 15 procent av de särskilda boendenainte kände till avtalet och att 42 procent av dessa inte hade tagitdel av avtalets innehåll, medan de flesta vårdcentraler hade bådekännedom om avtalet och vetskap om dess innehåll. De flesta hade lokalaöverenskommelser men det framkom att de i många fall varmuntliga.Sammanfattningsvis framhöll man från kommunens sida att det fannsbrister i kommunikation, tillgänglighet, ansvarsfördelning och rutiner.Kommunikationen mellan kommun och vårdcentral var bristande i relationtill information om ersättare när den ordinarie läkaren var frånvarandeoch flera boenden upplevde att rutiner för provsvarshanteringoch eftersignering av telefonordinationer inte fungerade tillfredställandesamt att läkemedelsgenomgångar i stor utsträckning inte genomfördes.4


UppdragPrimärvårdens ledning och social/förvaltningscheferna i länet gav underhösten 2009 Primärvårdcentrum, nuvarande Forskning & UtvecklingLandstinget Västernorrland och FoU Västernorrland i uppdrag attfölja upp hur berörda aktörer upplever att det samverkansavtal somträdde i kraft den 1 maj 2008 angående läkarsamverkan i kommunernassärskilda boenden följs. Avtalet skulle följas upp med en enkätundersökningmed fokus på avtalets olika delområden.Medverkande kommuner var Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Timrå,Sundsvall, Örnsköldsvik och Ånge.SyfteSyftet med uppföljningen är att få en bild av hur berörda aktörer ikommunens särskilda boenden och vårdcentraler upplever att avtaletföljs utifrån områden som avtalet är indelat i. Syftet är också, där detär möjligt, att jämföra nuvarande resultat med resultaten från 2006 årsuppföljning.5


MetodEnkätUtifrån avtalet konstruerades två enkäter, en som riktades till kommunernassärskilda boenden och en som riktades till berörda vårdcentraler.Enkäterna följer den tidigare uppföljningens utformning vad gällerfrågeområden och har såväl fasta svarsalternativ som möjlighet att undervissa frågor skriva kommentarer. Under konstruktionen av enkätentill kommunernas särskilda boenden fick kommunernas medicinsktansvariga sjuksköterskor möjlighet att ge kritik och reflektioner påfrågor och frågornas utformning utifrån avtalet. Den tidigare enkäteninnehöll en del frågor som besvarade om det ”fanns” rutiner. Detframkom nu önskemål om att vissa frågor skulle vara mer inriktade attbesvara om aktörerna utförde dessa rutiner än det var i den tidigareenkäten, vilket har medfört att en del frågor nu har förändrats och någrafrågor har tillkommit.Population och bortfallDe enskilda kommunerna har via medicinsk ansvarig sjuksköterskadelgivit listor med e-postadresser till ansvarig sjuksköterska/enhetschefpå de boenden/enheter de ansett varit berörda av avtalet(bilaga 2). Det fanns en variation i hur många från varje boende/enhetsom sedan besvarat enkäten; vissa boenden/enheter har samverkanmed fler än en vårdcentral och vissa boenden har flera avdelningar/enheter.Det har medfört att några kommuner har fått ett större antalenkätsvar än population (se tabell 1; bilaga 2). Bortfallet redovisasdärför med hänsyn till population, det vill säga antal boenden/enhetersom är representerade från medicinskt ansvarig sjuksköterskas listor,och inte utifrån antal svarande sjuksköterskor/enhetschefer. Det totalaantalet uppgick till 114 boenden/enheter och 26 vårdcentraler med ettbortfall på 17 respektive 19 procent.I mitten av januari 2010 skickades en webbenkät ut till samtliga boenden/enheteroch vårdcentraler. Tillsammans med enkäten bifogades ettföljebrev med information om FoU-enheternas uppdrag och kontaktinformationvid eventuella frågor.Efter två påminnelsetillfällen med ca två veckors mellanrum hadesammanlagt 120 respondenter från kommunerna och 21 respondenterfrån vårdcentralerna svarat. Åtta respondenter har valt att besvara vilkenkommun de tillhör men inte vilket boende/enhet de arbetar på. Eftersomenkäten besvarats av personal även från jour har vissa frågor6


uteslutits av dem (Härnösands kommun). Det innebär att antal svarfrån Härnösand pendlar mellan 9 och 11 besvarade på de flesta frågor.Härnösand är också den enda kommun som inte har någon vårdcentralrepresenterad i uppföljningen.Tabell 1:Population och bortfall, fördelade över kommunerKommun Population Antalboenden/enhetersom svaratBortfall%AntalmedverkandeVårdcentralerAntalSvarBortfall%Härnösand 14 11 21 11 1 0 100Kramfors 14 10 29 12 3 3 0Sollefteå 14 11 21 14 2 2 0Sundsvall 30 30 0 33 10 8 20Timrå 11 6 46 10 2 2 0Örnsköldsvik 26 23 12 35 6 4 33Ånge 7 4 43 5 2 2 0Totalt 114 95 17 % 120 26 21 19 %I kommunerna Härnösand (1), Sollefteå (3), Timrå (2), Örnsköldsvik (1) och Ånge (1)har sammanlagt åtta respondenter valt att besvara vilken kommun de tillhör men intevilket boende/enhet de representerar. För mer detaljerad beskrivning efter kommun,se bilaga 2.I kommunerna Kramfors, Sundsvall, Timrå, och Örnsköldsvik har i vissa fall flera respondentersvarat per enhet/avdelning än antal enkätutskick på grund av samverkanmed flera vårdcentraler eller boenden med flera enheter. Därför är antal enkätsvarfler än den population som fick enkätutskicket. För mer detaljerad beskrivning efterkommun, se bilaga 2.7


ResultatNedan presenteras resultatet från enkätundersökningen utifrån kategorierna;Kännedom om samverkansavtal, Tillgänglighet, Omfattning,Kontinuitet, Uppföljning, Handledning/fortbildning och Patientsäkerhet.En sammanställning av resultaten utifrån kommun visas i slutet påvarje kategori. I de fall där frågorna och kommentarerna överensstämmermed varandra redovisas även resultat från 2006 års uppföljning.Eftersom populationen har utökats med fler kommuner (Örnsköldsvik,Kramfors och Sollefteå har tillkommit) och frågorna i vissafall inte är exakt likadant ställda i nuvarande uppföljning vill vi dockunderstryka att resultaten bör tolkas med viss försiktighet vid en jämförelsemed 2006 års uppföljning.Kännedom om samverkansavtaletÖvervägande andel (99 %) av de svarande från boenden/enheternakände till att det fanns ett samverkansavtal angående läkarinsatserinom kommunal äldreomsorg och de flesta som svarat ja på fråganhade också tagit del av det (88 %). Det var en positiv utveckling förkommunernas boenden i jämförelse med 2006 års uppföljning då 85procent uppgav att de kände till avtalet och drygt hälften av dessa (58%) hade tagit del av det.Ungefär en tredjedel (77 %) svarade i nuvarande uppföljning att detfanns en lokal skriftlig överenskommelse mellan deras boende ochvårdcentralen och en mindre andel (11 %) uppgav att de inte visste.Övervägande av dem som svarat att de hade en skriftlig lokal överenskommelseuppgav också att de hade tagit del av den (89 %).Samtliga av de vårdcentraler som svarat uppgav att de både kände tilloch hade tagit del av samverkansavtalet. De flesta uppgav också attman hade en lokal skriftligt överenskommelse (90 %). De två vårdcentralersom inte hade en skriftlig överenskommelse uppgav att överenskommelsenvar muntlig. Även här har en positiv utveckling skettsedan 2006 års uppföljning då flertalet respondenter uppgav att de lokalaöverenskommelserna var muntliga (67 %).8


Tabell 2:KommunSammanställning av andelen boenden/enheter som har svarat japå frågor rörande kännedom om samverkansavtalet.Har kännedomom sam-av samver-Har tagit delverkansavtalet kansavtaletHar en skriftliglokal överenskommelsemedvårdcentralenHar tagit delav den skriftligalokalaöverenskommelsenProcent Procent Procent Procent GenomsnittHärnösand 100 73 70 86 82Kramfors 100 83 67 87 84Sollefteå 100 93 93 100 96Sundsvall 100 94 70 91 89Timrå 100 90 70 57 79Örnsköldsvik 97 83 71 100 88Ånge 100 100 100 100 100Genomsnittför LänetSpridning9997-100(3)8873-100(27)7467-100(33)9257-100(43)8879-100(21)TillgänglighetRutiner för gemensamma träffarpå boendetDe allra flesta boenden/enheteruppgav att de hade bestämda tiderför träffar med ansvarig läkarepå boendet. De flesta vårdcentralerna(90 %) uppgav även deatt de hade rutiner för regelbundnaträffar med boendena/enheterna. Sedan 2006 års uppföljningframkommer att det sketten positiv utveckling, men även dåuppgav en majoritet (83 %) att detfanns rutiner för regelbundnaträffar på boendet/enheten.Figur 1: Boende enkäten (n: 117)Har bestämda tider förträffar medläkaren på boendetVårdplaneringarDrygt hälften av boenden/enheterna har uppgivit att läkaren aldrig ellerbara ibland (63 %) deltar i de vårdplaneringar som man kommitöverens om på boendet/enheten. Det finns dock en variation i resultatmellan de olika kommunerna; Ånge uppger att läkarmedverkan sker imycket hög utsträckning medan det förekommer i mycket mindre omfattninghos övriga kommuner (tabell 3). Vid en jämförelse med 2006års uppföljning, var det i nuvarande undersökningsgrupp en något9


högre andel av boendena som uppgav att läkaren ibland eller aldrigmedverkade. Resultatet var då 60 procent.Figur 2: Boende enkäten (n: 116)Från vårdcentralerna uppgav endast tre vårdcentraler (16 %) att de oftastdeltar i vårdplaneringen för den enskilde vårdtagaren på boendet/enheten.Vid 2006 års uppföljning var resultaten likartade då endasttvå vårdcentraler (12 %) uppgav att det oftast förekom.Sammanlagt var det 24 respondenter från kommunens boenden somgav öppna kommentarer i samband med frågan. Kommentarerna varfördelade över kommunerna Härnösand, Sollefteå, Sundsvall, Timrå,Örnsköldsvik och Ånge. Tretton kommentarer handlade om att läkarenendast var med vid behov vid dessa planeringar. Exempel på kommentarer:Jag har inte varit med om att läkare behövs på vårdplaneringar.Deltar endast vid behov, vilket är sällan.Sex kommentarer handlade om avsaknad av rutiner eller att man hadeandra rutiner. Exempelvis:Vi har inga rutiner vid vårdplaneringar ännu, men är på gångInte aktuellt, distriktssköterska åker till vårdcentralenVi har samtal innan med läkarenTvå kommentarer handlade om bristande engagemang/tidsbrist.Läkare inte påläst, inte bra i de fall läkaren har varit närvarande10


I jämförelse med 2006 års uppföljning är resultaten likartade. FrånVårdcentralernas sida uppgavs det då att läkaren sällan blev kalladetill vårdplaneringar och när de var delaktiga skedde det oftast inte vidvårdplaneringstillfällena utan indirekt via sjuksköterskan på boendet/enheten.Från boendets sida ansåg då många att det inte fanns någotbehov av läkarens delaktighet i den individuella vårdplaneringen.Ersättare vid frånvaroEn tredjedel av boendena/enheterna uppgav att det alltid eller oftastfanns en ersättare när ordinarie läkare var frånvarande och över hälften(60%) uppgav att vårdcentralen alltid eller oftast meddelade demnär läkaren var frånvarande. Andelen boenden som uppgav att vårdcentralenmeddelar om ersättare är något högre i den undersökta gruppenjämfört med 2006 års uppföljning, där cirka hälften (48 %) av boendenauppgav att vårdcentralerna meddelar om ersättare.Ersättare finns att tillgå då ordinarieläkare är frånvarandeFår vid behov kontakt med läkareunder jourtidFigur 3: Boende enkäten (n:118) Figur 4: Boende enkäten (n: 111)Kontakt med läkare under jourtidI den undersökta gruppen uppgav de allra flesta boenden/enheter(98 %) att de alltid eller oftast kunde få kontakt med en läkare vid behovunder jourtid. Vid 2006 års uppföljning var resultaten likartademed ett resultat på 97 procent.11


Telefonnummer att ringa vid akuta situationerMajoriteten av boendena/enheterna uppgav att det fanns möjlighet attringa till personal på vårdcentralen via ett telefonnummer avskilt frånövrig patientverksamhet vid akuta situationer. Det fanns dock en storvariation mellan kommunerna där andelen ja svar i Sollefteå och Timråvar märkbart lägre än för övriga kommuner (se tabell 3).Det finns ett särskilt telefonnummeratt ringa vid akuta situationerFigur 5: Boende enkäten (n: 118)Trettio respondenter delgav kommentarer i samband med frågan.Kommentarerna handlade framförallt om brister trots att ett telefonnummerfanns. Kommentarerna är fördelade över Kramfors, Sollefteå,Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik och Ånge. Bristerna handlade omsvårigheter relaterat till kommunikation (4 respondenter).Exempel var:Vi har ett telefonnummer till sjuksköterskan på vårdcentralen somförmedlar. Hon pratar med doktorn och det är tur om han ringerupp.Sjuksköterska blir ibland mellanhand och det är inte bra.Finns ett nummer till sekreteraren som i nödfall kan lämna en lapptill doktorn.Andra kommentarer (18 respondenter) handlade om svårigheter attkomma fram på det särskilda numret. Exempel på kommentarer var:Svårt att få tag på doktorn utöver avsatt rondtid.Finns ett generellt nummer som växeln har, men de har instrueratsatt sålla samtalen till att gälla ”liv och död”.Oftast inget svar på akutnummer till sjuksköterska, stängt mellan 12och 13.Övriga kommentarer handlade om rutiner som fungerade (8 respondenter).Exempel på kommentarer var:12


Har inget telefonnummer men kan gå dit direkt och prata med läkare.Vi ringer PAL direkt, om han inte svarar ringer vi någon annan läkareeller receptionen som meddelar läkaren.Vid 2006 års uppföljning uppgav 89 procent att det fanns rutiner förhur läkare och sjuksköterska skulle nå varandra vid akuta situationer,vilket är något fler än i nuvarande undersökning. Det framkom då somnu brister som då framförallt handlade om svårigheter att nå ansvarigläkare och att det tar lång tid innan man får respons på sin fråga.HembesökDrygt hälften (64 %) av samtliga boenden/enheter uppgav att de alltideller oftast genomfördes hembesök av läkaren när sjuksköterskan hadebegärt det under dagtid. Under jour var motsvarande siffra något lägremed 52 procent. Det finns skillnader mellan kommunerna; Timrå hadeen lägre andel boenden/enheter än övriga kommuner som uppgav atthembesök genomfördes under dagtid och i Ånge uppgav samtliga attläkaren endast ibland eller aldrig genomför hembesök under jourtid(se tabell 3).Figur 6: Boende enkäten n: 118; 115)Vid 2006 års uppföljning framkom liknande resultat då 67 procentuppgav att hembesök alltid eller oftast genomfördes under dagtid.Tio informanter delgav öppna kommentarer i samband med frågan.Dessa handlade om svårigheter att kunna träffa läkaren utöver ordinarierond. Kommentarerna är fördelade över alla kommuner. Exempelär:Hembesök sker endast i samband med rond på dagtid, övrig tidskickas vårdtagaren till sjukhusHembesök kan göras den dag han är på orten, inga hembesök avjourläkaren, patienten får åka till sjukhusAkuta jourbesök är mer undantag än regel13


Även vid 2006 års uppföljning framkom i kommentarer svårigheter attfå läkaren att göra hembesök.KommunTabell 3:Gemensammatiderför träffarpåboendetfinnsVårdplaneringarmed läkarepåboendetutförsSammanställning av andelen boenden/enheter som har svaratja/alltid oftast på frågor rörande tillgänglighetErsättarevid ordinarieläkaresFrånvarofinnsVC meddelarvidordinarieläkaresfrånvaroFår vidbehovkontaktmed läkareunderjourSärskilttelefonnummeratt ringavid akutasituationerfinnsHembesökav läkareunderdagtidutförsvid behovHembesökav läkareunder jourutförs vidbehovProcent Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent GenomsnittHärnösand 100 11 89 37 100 100 55 60 69Kramfors 100 9 83 100 100 75 75 54 75Sollefteå 100 29 50 50 92 43 64 45 59Sundsvall 91 31 61 55 97 82 61 55 67Timrå 90 10 70 20 100 50 40 40 53Ö-vik 94 40 91 65 100 94 69 60 77Ånge 100 100 80 100 100 80 80 0 80Genomsnittför LänetSpridning9590-100(10)319-100(91)7550-91(41)6520-100(80)9892-100(8)7950-100(50)6440-80(40)520-60(60)6953-80(27)OmfattningEnligt avtalet rekommenderas en grundnivå på minst en läkartimmeper tolv patienter och vecka. Majoriteten av respondenterna uppgav attde alltid eller oftast upplevde att läkarinsatserna till de särskilda boendenahåller sig till den rekommenderade tiden. Det skiljer dock mellankommunerna.Tabell 4: Antal/andel boenden/enheter som uppgeratt läkaren håller läkartiden på boendet inom denrekommenderade grundnivån som avtalatsKommun ProcentAlltid/oftastHärnösand 78Kramfors 58Sollefteå 100Sundsvall 67Timrå 50Örnsköldsvik 86Ånge 60Totalt: 75 %Figur 7: Boende enkäten (n: 118)14


KontinuitetDe flesta boenden/enheter uppgavatt alla vårdtagare hade ennamngiven ansvarig läkare påboendet/enheten. Vid den uppföljningsom gjordes 2006framkom liknande resultat(88 %).Alla vårdtagare har en namngivenansvarig läkareFigur 8: Boende enkäten (n: 120)I några kommuner är korttidsvård integrerat bland övriga avdelningaroch i några kommuner finns särskilda avdelningar för korttidsvård.Här är svarsfrekvensen därför lägre än på övriga frågor. Hälften av desvarande uppgav att de vårdtagare som vistades på korttidsvård hadeen namngiven ansvarig läkare.Alla vårdtagare påkorttids har en namngivenansvarig läkareFigur 9: Boende enkäten (n: 72)Tjugo kommentarer delgavs angående namngiven ansvarig läkare påkorttids boende. Kommentarerna var fördelade över kommunernaHärnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Örnsköldsvik och Ånge.Sju kommentarer handlade om att det inte alltid fanns en namngivenläkare att tillgå.Exempel var:Ibland en egen namngiven läkare, men inte ofta15


De flesta har, annars kommer vi överens med husets ansvarige läkaresom tar över vid längre korttids vistelser – fungerar braTungarbetat och svårt att göra uppföljningar. Inte säkert för patientenFem kommentarer handlade om att vårdtagaren behåller sin ordinarieläkare där de bor. Exempelvis:Behåller sin läkare från egna vårdcentralenBeror på vilken vårdcentral de tillhör, det är krångligt med olika läkarefrån olika vårdcentralerTre kommentarer handlade om lokala överenskommelser, exempelvis:En lokal överenskommelse håller på att utarbetas där alla skall fåen namngiven läkarePAL på boendet har ansvar enligt avtalTabell 5:KommunSammanställning av andelen boenden/enheter som har svaratJa på frågor rörande kontinuitet.Vårdtagaren på boendethar en namngivenansvarig läkareVårdtagare på korttidsvårdhar ennamngiven ansvarigläkareProcent Procent GenomsnittHärnösand 91 44 68Kramfors 75 10 43Sollefteå 86 83 85Sundsvall 82 30 56Timrå 80 75 78Örnsköldsvik 89 48 69Ånge 80 50 65Genomsnitt förLänetSpridning8475-100(25)4910-83(73)6643-85(42)Uppföljning av behandlingsinsatserTelefonordinationDrygt hälften av alla boenden/enheter uppgav att läkaren aldrig bekräftartelefonordinationer skriftligtnästkommande vardag. Resultatenskiljer sig dock mellan de olikakommunerna där 42 procent i Sundsvalluppger att läkaren alltid eller16Läkaren bekräftar telefonordinationerSkriftligt nästkommande vardagFigur 10: Boende enkäten (n: 72)


oftast eftersignerar telefonordinationer medan samtliga i Timrå ochÅnge uppger att det bara ibland eller aldrig utförs (se tabell 6). Vidden uppföljning som gjordes 2006 var resultatet likartat då 56 procentuppgav att eftersignering av telefonordinationer aldrig utfördes.Fungerande rutiner för provsvarDe flesta respondenter uppgav att rutinernaför provsvarshantering fungeradepå boendet/enheten.Rutiner förprovsvarupplevs fungeraVid den uppföljning som gjordes 2006var det en något mindre andel boenden(71 %) som uppgav att det fanns rutinerför provsvarshanteringFigur 11: Boende enkäten (n: 117)Tjugofem respondenter har givit kommentarer till frågan. Kommentarernahandlar framförallt om bristande rutiner och bristande kommunikationmellan vårdcentralen och boendet. Kommentarerna är fördeladeöver kommunerna Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall,Timrå och Örnsköldsvik.Exempel var:Kommer inte ihåg att meddela oss, vi måste påminnaFår aldrig provsvar med automatik, måste själv ta upp frågan vidnästa rondFår inte svaret trots att extra mottagare är ifylldPå korttids och olika vårdcentraler fungerar det nästan aldrig, vifår ringa och jagaLäkemedelsgenomgångHälften av respondenterna uppgav att degör en fördjupad läkemedelsgenomgångtillsammans med läkaren och annan expertis/miniQminst en gång per år medde vårdtagare de kommit överens om.Det är dock påfallande skillnader mellanolika kommuner, där 92 procent i Kram-Figur 12: Boende enkäten (n: 118)17


fors uppger att det utförs medan ingen i Ånge har uppgett detta.Fyrtio informanter har gett kommentarer till frågan. Kommentarernahandlade framförallt om bristande rutiner, brist på tid och engagemangfrån läkaren, att arbetsrutiner planerats men ännu inte börjat genomförassamt att kontinuerliga läkemedelsgenomgångar genomfördes meninte med annan expertis/miniQ.Exempel på bristande rutiner (8 respondenter):Finns inga rutiner för detta.Vårdcentralen har bara stafett läkare som byts ut varannan till varfjärde veckaOklart vem som ska initiera detExempel på brist på tid och engagemang (7 respondenter):Tiden räcker inte till – så genomgångar skjuts ofta på framtidenLäkaren är generellt inte intresserad och tycker det är onödigt attblanda in farmaceutExempel på att läkemedelsgenomgångar med läkare och annan expertis/miniQplanerats och skall påbörjas (9 respondenter):Har inte kommit igång ännu men skall börja 2010Har inte kommit igång regelbundet med miniQ ännu men har jättebraläkare på vårdcentralenExempel på att läkemedelsgenomgångar utförs men inte alltid medannan expertis/miniQ (17 respondenter):Kontinuerliga genomgångar med läkare och sjuksköterska görs vidmedicinförändringarGör regelbunden översyn på veckoronderGörs alltid en gång per år, tittar även kontinuerligt vid ronderRutiner för olika vårdprogramDrygt hälften av boenden/enheternauppgav attdet fanns fungerande rutinerför olika vårdprogram.Figur 13: Boende enkäten (n: 111)18


31 respondenter har skrivit kommentarer till frågan. Kommentarernaär fördelade över samtliga kommuner. Exempel på kommentarer somhandlar om att respondenternas tagit del av vårdprogrammen (2 respondenter):Fungerade under 2009 men befarar att det kommer att bli sämreExempel på kommentarer där man inte tagit del av vårdprogrammen(10 respondenter):Vi får inga vårdprogram. Den lokala överenskommelsen är intenedskrivenVet ej deras innehållExempel som handlar om bristande rutiner (12 respondenter):Finns inga klara rutiner skrivna av vårdcentralenBehöver brytas ner till lokala rutiner och vi kommer inte åt landstingetsinterna webb och kommer därför inte åt allt och vet vad somgällerExempel på kommentarer som handlar om bristande information (5respondenter):Sjuksköterskan är inte informerad om de olika vårdprogrammenDålig information om det och otydlighet i vad som gällerExempel på kommentarer där man planerar att genomföra rutiner förvårdprogram (2 respondenter):Vi har inte börjat med det ännu men planerar att starta under 2010i samband med årshälsokontrollerna.Årliga hälsokontroller vid kroniska sjukdomstillståndDrygt hälften av boenden/enheternauppgav att det utfördes årliga hälsokontrollerav vårdtagare med kroniskasjukdomstillstånd. Det fanns ävenhär en stor variation mellan kommunerna,där Timrå uppger att det utförsi liten utsträckning medan samtligarespondenter i Härnösandskommun uppger att det utförs.Årliga hälsokontroller vidkroniska sjukdomarutförs26 respondenter har skrivit kommentareri samband med frågan.Dessa handlar framförallt om attFigur 14: Boende enkäten (n: 116)19


kontroller görs tillsammans med läkaren vid behov på initiativ avsjuksköterskan på boendet (17 respondenter), att det sker med diabetespatienter(2 respondenter) samt att det inte genomförs på grund avbrist på rutiner och tidsbrist och hos läkaren (4 respondenter).Tabell 6:KommunSammanställning av andelen boenden/enheter som har svaratja/alltid oftast på frågor rörande uppföljning av behandlingsinsatser.Telefonordinationerbekräftasskriftligtav läkarennästkommandevardagRutinerför provsvarupplevsfungeraLäkemedelsgenomgångmed miniQ/annanexpertisgenomförsRutiner förolika vårdprogramupplevsfungeraÅrliga hälsokontrollervidkroniskasjukdomargenomförsProcent Procent Procent Procent Procent GenomsnittHärnösand 9 100 56 67 100 66Kramfors 8 75 92 82 83 68Sollefteå 7 71 43 46 86 51Sundsvall 42 88 51 52 48 56Timrå 0 60 20 22 22 25Örnsköldsvik 9 77 54 56 60 51Ånge 0 100 0 50 80 46Genomsnittför LänetSpridning170-42(42)8060-100(40)510-92(92)5422-82(60)6322-100(78)5225-68(43)Handledning/fortbildningLokal fortbildning i landstingetregiDrygt hälften av boendena/enheternauppgav att de aldrig blir inbjudna tillfortbildning i landstingets regi, medanen mindre andel (35 %) av vårdcentralernauppger att man ibland (6vc) eller ofta (1vc) inbjuder kommunenssjuksköterskor till lokal fortbildning.Under uppföljningen 2006 var andeleninbjudningar från vårdcentralernanågot färre än i nuvarande uppföljning.Då svarade (28 %) av vårdcen-Figur 15: Boende enkäten (n: 117)20


tralcheferna att de ibland eller ofta bjuder in kommunala sjuksköterskortill lokal fortbildning. Dessa inbjudningar skedde dock endast iSundsvalls kommun. Huruvida kommunerna upplevde frågor rörandefortbildning framkom inte i den tidigare uppföljningen.Lokal fortbildning i Kommunernas regiMajoriteten av boendena uppger att de intevet om vårdcentralerna blir inbjudna tilllokal fortbildning i kommunens regi, medannästan hälften (40 %) av vårdcentralernauppgav att man ibland får inbjudantill utbildning i kommunens regi.Figur 16: Boende enkäten (n: 117)Det har skett en positiv utveckling sedan 2006 års uppföljning då endast28 procent av vårdcentralerna uppgav att kommunerna iblandbjöd in dem till lokal fortbildning. Dessa inbjudningar skedde då endasti Sundsvalls kommun.HandledningEn majoritet av kommunens boenden/enheteruppgav att de får handledningvid gemensamma träffarsom de har tillsammans med läkarenpå boendet. I kommentarer tillfrågan framkom att en respondentsom svarat ”aldrig” heller aldrig efterfrågathandledning. I 2006 årsuppföljning uppgav 69 procent avboendena att de fick handledningvid dessa träffar.Figur 17: Boende enkäten (n. 110)21


Tabell 7:KommunSammanställning av andelen boenden/enheter som har svarat alltid/oftastpå frågor rörande lokal fortbildning/handledning.Boenden/enheterblir inbjuden tilllokal fortbildningi landstingets regiKommunernabjuder in vårdcentralernatill lokalfortbildning ikommunens regiSjuksköterskanfårhandledningav läkarenvid gemensammaträffar påboendetProcent Procent Procent GenomsnittHärnösand 0 0 89 30Kramfors 0 0 55 18Sollefteå 7 0 83 30Sundsvall 0 3 60 21Timrå 0 0 30 10Örnsköldsvik 9 3 56 23Ånge 0 0 100 33Genomsnittför LänetSpridning40-9(9)10-3(3)6230-100(70)2410-33(23)PatientsäkerhetSystem för avvikelseDe flesta av boendena/enheterna uppgav att de använde någon form avskriftlig redovisning för hanteringen av avvikelser. Dessa var exempelvis”avvikelse i vårdkedjan”, ”KPS” och ”Flexite”. Andra systemför avvikelse var att gå via sin chef som vidare befordrar eller via telefondirekt till läkaren. Hälften uppgav att de inte visste om avvikelserföljdes upp.Figur 18: Boende enkäten (n:94 )Figur 19: Boende enkäten (n: 118)22


Jämförelse med 2006 års uppföljningInom följande områden upplevs det nu fungera bättre: Kännedom om avtalet: Resultatet visade att kännedomen omsamverkansavtalet förbättrats betydligt för kommunerna sedan2006 års uppföljning. Samtliga svarande, både från boendenoch vårdcentraler hade nu en god kännedom om samverkansavtaletoch dess innehåll. De lokala överenskommelserna uppgesdock i vissa fall fortfarande vara muntliga.Inom följande områden upplevs förbättring/försämring: Tillgänglighet förbättring: Rutiner med bestämda tider förträffar med läkaren på boendet fungerade i högre grad församtliga kommuner och vårdcentraler. Majoriteten av kommunenssvarande upplevde också att det i högre grad fanns enersättare när ordinarie läkare var frånvarande. De allra flestauppgav att de kunde få kontakt med en läkare vid behov underjourtid vilket var något bättre resultat än tidigare uppföljning.Tillgänglighet försämring: En högre andel av de svarande frånkommunerna uppgav att läkaren bara ibland eller aldrig deltar ivårdplaneringar på boendet vid nuvarande uppföljning jämförtmed 2006. En lägre andel i nuvarande uppföljning uppgavockså att det finns ett särskilt telefonnummer avskiljt från ordinariepatientverksamheter att ringa vid behov och kommentarerspeglar att det nu som tidigare ibland inte fungerade tillfredställandetrots befintligt telefonnummer. En något mindreandel framkommer också i frågan rörande begäran om hembesökunder dagtid.Uppföljning av behandlingsinsatser förbättring: De flesta avkommunens svarande uppger att rutiner för provsvar fungerartillfredställande. Det har där skett en något positiv utveckling ijämförelse med tidigare uppföljning. Även hälsokontrolleruppges genomföras i större utsträckning jämfört med 2006.Uppföljning av behandlingsinsatser försämring: Drygt hälftenav kommunens svarande uppger att eftersignering av telefonordinationeraldrig genomförs. Andelen är något mindre jämförtmed den tidigare uppföljningenInom följande områden upplevs det fungera sämre: Kontinuitet: En något mindre andel svarande uppgav att allavårdtagare har en namngiven ansvarig läkare på boendet.Slutligen vill vi understryka att det förekom en variation i de olikakommunerna i hur de upplevde att läkaravtalet följdes.23


Sammanfattande reflektionerI denna uppföljning redovisas i första hand hur de särskilda boendena/enheternahar upplevt samarbetet med vårdcentralerna och till enmindre del hur vårdcentralerna uppfattat detta samarbete. Vi har valtdetta redovisningssätt eftersom kommunernas boenden/enheter i grundenär beställare av vissa landstingstjänster utifrån det avtal som ärskrivet mellan huvudmännen. Resultatet kommer att sammanfattas utifrånområden som avtalet är indelat i. Dessa områden är: kännedom,tillgänglighet, omfattning, kontinuitet, uppföljning, fortbildning/handledningoch patientsäkerhet. Eftersom populationen har utökatsmed fler kommuner sedan 2006 års uppföljning (Örnsköldsvik,Kramfors och Sollefteå har tillkommit) och frågorna i vissa fall inte ärexakt likadant ställda i nuvarande uppföljning vill vi poängtera att resultatenbör tolkas med viss försiktighet vid en jämförelse med tidigareuppföljning.En förutsättning för att kunna diskutera uppfyllelsegraden av ett avtalär att de berörda är medvetna om att det finns och att man tagit del avinnehållet. Här har en klar förändring till det positiva skett sedan 2006års uppföljning. Övervägande del av kommunernas boenden/enheteroch samtliga svarande vårdcentraler säger sig både känna till och hartagit del av innehållet i det länsövergripande avtalet. Med detta somgrund är det lättare att diskutera enkätresultaten då de svarande börvara medvetna om de olika områden som avtalet berör och vilka riktlinjerman kommit överens om i avtalet.24


Tabell 8:KommunSammanställning av andel ja/alltid oftast svar från boenden/enheterfördelade utifrån avtalets områdesindelning.Genomsnitt inom frågeområdeSpridning i de enskilda frågornaKännedomom avtaletTillgänglighetOmfattningKontinuitetUppföljningFortbildning/HandledningAvvikelsehanteringTotaltHärnösand 8273-1006911-10078 6844-91669-100300-8944 6330-82(52)Kramfors 8467-100759-10058 4310-75688-92180-5517 6017-84(67)Sollefteå 9693-1005929-100100 8583-86517-86307-830 620-100(100)Sundsvall 8970-1006731-9767 5630-825642-88210-6030 5522-89(67)Timrå 7957-1005310-10050 7875-80250-60100-3020 4520-79(59)Örnsköldsvik 8871-1007740-10086 6948-89519-77233-5634 6225-88(63)Ånge 100100800-10060 6550-80460-100330-10040 5925-100(75)Genomsnittför Länet8879-100(21)6953-80(27)75 6643-85(49)5225-68(43)240-33(33)26Tillgänglighet.Den genomsnittliga andelen Ja-svar; alltid/oftast svar för alla de frågorsom ingår i kategorin tillgänglighet är för samtliga kommuner 69 procentoch varierar mellan 53 procent till 80 procent (tabell 8). Om mantittar på de enskilda frågorna i denna kategori (tabell 3) ligger läkarensdeltagande i vårdplaneringar på boendet lägst för samtligakommuner med ett genomsnittligt värde på 31 procent alltid/oftastsvar. I avtalet föreskrivs att alla berörda aktörer ska delta i vårdplaneringar.Det framkommer dock både i boende/enhetsenkäten och ivårdcentralsenkäten att det sällan förekommer. En majoritet säger attdet bara sker ibland och till och med aldrig. Om man tittar enskilt påfrågan framkommer det skillnader mellan de olika kommunerna därsamtliga respondenter i Ånge uppger att det alltid eller oftast inträffar25


medan boenden/enheter i Härnösand, Kramfors och Timrå uppger attdet sker i mindre utsträckning. Noterbart är också att läkarmedverkanvid vårdplaneringarna på boendet har minskat något sedan 2006 årsuppföljning.Viss svårighet framkommer vid begäran om hembesök, speciellt underjourtid där exempelvis Ånge kommun uppger att det bara ibland elleraldrig förekommer. Några kommentarer handlar om att man i någrafall får skicka boende/patient till sjukhus istället för att i första hand fåett hembesök.Övriga frågor under denna kategori har övervägande höga andelarja/alltid oftast svar. De flesta är överens om att rutiner med bestämdatider för träff med ansvarig läkare på boendet fungerar. Dessa träffarförekommer nu i större utsträckning än de gjorde i 2006 års uppföljning.En tredjedel av boendena/enheterna säger sig ofta eller alltid få en ersättarevid ordinarie läkares frånvaro. Även här skiljer det mellankommunerna; 50 procent i Sollefteå och över 90 procent i Örnsköldsvik(tabell 3). En möjlig orsak kan vara en större läkarbrist iSollefteå. De allra flesta uppgav att de kunde få kontakt med läkarevid behov under jourtid.I avtalet framgår att det speciellt i akuta situationer skall finnas rutinerför hur kontakt per telefon skall ske. Avtalet säger att ”telefonnumretska vara avskilt från övrig patientverksamhetstelefon”. En majoritetav boendena/enheterna har den möjligheten men Sollefteå och Timråkommun har betydligt lägre andel ja svar jämfört med övriga kommuner(tabell 3). Det framkommer också utifrån kommentarer brister imöjligheten att komma fram på det angivna numret. Liknande bristerframkom under 2006 års uppföljning.OmfattningAvtalet föreskriver en grundnivå på läkartid med 1 timma per 12 patienteroch vecka. I stort uppfattar de svarande att avtalet uppfylls urboendena/enheternas perspektiv. Dock föreligger stora skillnader idenna uppfattning på kommunnivå. I Sollefteå uppfattar samtliga attdet alltid/oftast infrias medan endast hälften av de svarande i Timråuppfattar att det följs (tabell 4).KontinuitetDen genomsnittliga andelen ja svar i denna kategori är för samtligakommuner 66 procent. Ser man till de enskilda frågorna i kategorin26


hade vårdtagarna i huvudsak en namngiven ansvarig läkare på boendena/enheternamen de vårdtagare som vistades på korttidsvård hadedet i lägre grad. En möjlig förklaring är att dessa vårdtagare har sinordinarie ansvarig läkare på vårdcentralen där han/hon är listad. Huruvidadetta är ett problem framkommer inte, men i några kommentarerframskymtar att det kan bli lite krångligare och lite mer tungarbetat.Några boenden/enheter har löst det genom lokala avtal där PAL ävenär ansvariga för dessa. Det finns även här en stor spridning mellankommunerna, framförallt i frågan rörande korttidsvård där andelen jasvar endast är 10 procent i kramfors och hela 83 procent i Sollefteå(tabell 5).Uppföljning av behandlingsinsatserDen genomsnittliga andelen ja/alltid oftast svar i denna kategori är förhela länet 52 procent. Timrå är den kommun som här ligger lägre änövriga med ett genomsnitt på 25 procent ja alltid/oftast svar (tabell 8).Tittar man på de enskilda frågorna i kategorin har frågan gällande läkarenseftersignering av telefonordinationer lägst andel ja svar medett genomsnittsvärde på endast 17 procent för hela länet. Det skiljeräven i denna fråga mellan kommunerna där samtliga i Timrå ochÅnge uppger att eftersignering bara ibland eller aldrig sker medan nästanhälften av Sundsvalls boenden/enheter uppger att det alltid elleroftast sker (tabell 6).I jämförelse med 2006 års uppföljning uppges fortfarande brister närdet gäller bekräftelse av telefonordinationer i skriftlig form, fungeranderutiner för vårdprogram och läkemedelsgenomgångar. Trots satsningarpå läkemedelgenomgångar uppger nästan hälften att det fortfarandeinte sker som var tänkt, med läkare och med hjälp av MiniQ/annanexpertis. En implementering kan inte ses som en enskildhändelse utan innebär ofta en längre arbetsprocess där flera orsaker såsom exempelvis datateknik eller införande av nya rutiner påverkar arbetet.Det framkommer också i kommentarer att det på flera håll i länetär ett pågående arbete där rutiner för detta håller på att genomförsmen ännu inte är klart.Handledning/fortbildningDen genomsnittliga andelen ja/alltid oftast svar för hela länet är i dennakategori är 24 procent, där Timrå ligger lägst med 10 procent ochÅnge ligger högst med 33 procent ja/alltid oftast svar (tabell 8).Jämfört med 2006 års uppföljning är det lokala kunskapsutbytet mellanrespektive huvudmän fortfarande relativt lågt. Kommunerna ochvårdcentralerna uppger att de sällan bjuder in varandra till fortbildning27


inom gemensamma kunskapsområden. Här framkommer dock inte omdetta är ett problem eller i vilken grad sådana aktiviteter arrangerascentralt. När man tittar på de enskilda frågorna i denna kategori fårkommunerna dock i betydligt högre grad handledning vid de gemensammaträffar läkaren och sjuksköterskan har på boendet. Här är detendast ett fåtal (13 %) som uppger att man aldrig erhåller någon handledning.PatientsäkerhetSystem för avvikelsehantering finns och i de flesta fall i skriftlig form.De båda huvudmännen använder sig av olika avvikelsehanteringssystem.En stor osäkerhet verkar råda avseende hur och om avvikelsernaföljs upp. Hälften av boendena/enheterna uppgav att de inte visste omavvikelserna följdes upp.Jämförelse med 2006 års uppföljningEn jämförelse av hur de enskilda kommunerna som deltog vid 2006års uppföljning upplevt hur läkaravtalet uppfyllts har gjorts där det varitmöjligt. Av jämförelsen framgår att det inte skett någon större förändringinom flera av avtalets områden. Störst förbättring kan noterasi kategorin kännedom om avtalet samt delar av kategorin Tillgänglighet(detta även om man utesluter de kommuner som inte deltog i 2006år uppföljning). En försämring har noterats inom framförallt kategorinTillgänglighet.28


Bilaga 1Avtal om läkarmedverkanSamverkansavtal mellan kommuner och landstinget i Västernorrlandslän angående läkarinsatser inom kommunernas äldreomsorg.1. BakgrundLandstinget Västernorrland har alltsedan Ädelavtalet ansvaret för läkarinsatsernai kommunala särskilda boenden. Inom länet finns lokalaavtal mellan Primärvården och kommunerna. Dessa avtal har ocksåföljts upp under 2006.Från den 1 januari 2007 regleras läkarmedverkan i kommunal vårdoch omsorg enligt § 26 d HSL, citat:”Landstingen skall till kommunerna inom landstinget avsätta de läkarresursersom behövs för att enskilda skall kunna erbjudas god hälsoochsjukvård i särskilt boende och i verksamheter som avses i 18 §första stycket. Det samma gäller i ordinärt boende om en kommun ansvararför vården enligt 18 § andra stycket.Landstinget skall med kommunerna inom landstinget sluta avtal omomfattningen av och formerna för läkarmedverkan.Om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter enligt avtalet att tillhandahållaläkare har kommunen rätt att på egen hand anlita läkareoch få ersättning för sina kostnader för det från landstinget”.2. AvtalDetta avtal är ett länsövergripande avtal vilket skall följas upp av lokalaöverenskommelser mellan berörda vårdcentraler och kommunernassocialtjänst.Avtalet tecknas mellan Primärvården Västernorrland och respektivekommun i Västernorrland och reglerar läkarmedverkan enligt § 26 dHSL avseende specialister i allmänmedicin.På lokal nivå tecknas överenskommelser mellan vårdcentral och respektiveboende vid vilket vårdcentralen har läkaransvaret. Bilaga:”Lokal överenskommelse om läkarmedverkan”.3. Gemensamma målAtt den enskildes behov av adekvat medicinsk vård, trygghet och godtillgänglighet tillgodoses samt att vården ges på rätt nivå.29


Att vården och omsorgen präglas av delaktighet, kompetens, kontinuitet,samarbete och hög servicenivå.Att läkare medverkar i vården på ett sådant sätt att målgruppens oftahögt prioriterade vårdbehov tillgodoses.4. SamverkanSamverkan mellan aktörer skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet,med vårdtagarens behov i fokus. I vårdplaneringar skall alla berördaaktörer delta. Samverkan mellan huvudmännen skall ske i befintligasamrådsorgan. Vid dessa sammankomster skall de gemensammariktlinjerna, rutinerna och avtalen följas upp och utvärderassamt revideras vid behov. Vidare skall avvikelser i vården, förändringari verksamheter och falldiskussioner tas upp i dessa samverkansforum.5. DefinitionerHembesökBesök i vårdtagarens bostad eller där vårdtagaren vistas. Besöket skallha ägt rum utanför vårdcentral.Hemsjukvård”Hälso- och sjukvård när den ges i patientens bostad eller motsvarandeoch där ansvaret för de medicinska åtgärderna är sammanhängandeöver tiden. Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och omsorgsplanering”.Def. enl. Socialstyrelsen och SKL.Särskilt boendeBoendeform som kommun, enligt 5 kap 5§ Socialtjänstlagen (SoL)skall inrätta för äldre människor som behöver särskilt stöd. Vid dessakan omfattande service och vård förekomma dygnet runt. Till särskildaboendeformer för service och omvårdnad hör bl. a ålderdomshem,servicehus, gruppboenden och äldreboende/sjukhem.DagverksamhetDagverksamhet enligt 3 kap § 6 SoL där insatsen ges med stöd av 4kap 1 § SoL.6. OmfattningLäkartiden skall anpassas till lokala behov tillsammans med berördvårdcentral. Det är kommunen tillsammans med berörda vårdcentralersom fördelar tiden efter behov i särskilda boenden. Tiden kan variera iett enskilt boende om behoven förändras. Grundnivån för läkarinsatser30


i Västernorrland rekommenderas vara minst 1 läkartimme per 12 patienter/vecka.I tiden ingår fast läkartid, planerade besök, akuta besök under dagtidvardagar, telefonkonsultationer, uppföljning av medicinska behandlingarsamt årlig uppföljning av läkemedelsordinationer. I tiden ingårej restid. Tiden kan omdisponeras av ansvarig sjuksköterska och läkaretillsammans efter behov. Cirka 75% av tiden ska avsättas till planeradebesök i boendet och resterande 25% utgör tid för akuta besök, telefonkonsultationeroch dokumentation.Ansvarig tjänsteman för den lokala överenskommelsen inom kommunenskall kontakta och informera den verksamhetsansvarige på vårdcentralnär kommunen anser att landstinget inte uppfyller villkoren omläkarinsatser. Om kommunen avser att anvisa annan läkare skall informationom detta lämnas till Primärvårdsdirektören och verksamhetsansvarigvid vårdcentralen minst två veckor innan. Verksamhetschefvid vårdcentral skall på samma sätt snarast informera MAS ochchef för boende/hemsjukvårdsområde när man ser att man inte kanuppfylla avtalet.Parterna skall i första hand försöka lösa frågan med omdisponering avresurser för att tillgodose behovet av kontinuitet för boenden.I det fall landstinget inte kan uppfylla de villkor om läkarinsatser (ienlighet med 26§ d HSL) som parterna kommit överens om, ägerkommunen rätt att anvisa annan läkare vilken därefter skall anställasav landstinget. Landstinget står därmed för den faktiska kostnaden. Iden faktiska kostnaden ingår även tidsåtgång för kommunen i sambandmed rekrytering.Anvisad läkare ska anställas av landstinget för att kunna utföra det patientadministrativaarbetet som krävs för att patienten ska tillförsäkrasen god och säker vård. Den av kommunen anvisade läkaren måste haåtkomst till landstingets journalsystem, receptförskrivning och patientensmedicinlistor.7. Korttidsvård/-platsVid utskrivning från sjukhusvård är det den läkare/vårdcentral där patientenär listad som ansvarar för vårdplaneringen.För patient som är beviljad korttidsvård enligt 4 kap1§ SoL är det denläkare vilken har ansvar för korttidsplatserna som har det medicinskaansvaret under vårdtiden. När patienten flyttar till annat boende, särskiltboende eller ordinärt boende, återtar ordinarie läkare/vårdcentraldet medicinska ansvaret.31


Patient skall ej listas om till korttidsplats.8. TillgänglighetVårdcentralen och ansvarig läkare för boendet skall komma överensmed representant för kommunens boende om hur läkararbetet ochsamarbetet runt patienter skall vara organiserat.I detta ingår;- att särskilda boenden har ett system för regelbundna träffar med ansvarigläkare och bestämda tider avsatta för information, samtal ochhandledning i aktuella patientfall för berörd kommunal hälso- ochsjukvårdspersonal.- att det finns rutiner för hur kontakt per telefon och/eller via e-mailskall ske, speciellt för akuta kontakter. Detta telefonnummer skall varaavskilt från övrig patientverksamhets- telefon.- att vårdcentralen ansvarar för att ersättare finns när ordinarie läkareär frånvarande.- att kommunens sjuksköterska rådgöra med familjeläkare eller jourläkareinnan patienten skickas till sjukhus, om det inte är uppenbart attdet föreligger behov av akut sjukhusvård.- att sjuksköterska i den kommunala hälso- och sjukvården ska hamöjlighet att begära planerade och akuta hembesök av patientansvarigläkare (PAL) från vårdcentral (VC) för vårdtagare med medicinskabehov.- att en kommunal sjuksköterska i samband med läkarbesök ska varatillgänglig för att bistå med adekvat information.Om/när sjuksköterska behöver rådgöra med läkare eller har behov avakuta hembesök till patient under jourtid, ska Primärvårdsjour ellerJourcentral kontaktas.9. KontinuitetGrundprincipen bygger på att alla som bor i särskilt boende skall ha ennamngiven ansvarig läkare (PAL).Kommunens sjuksköterska ska informera den enskilde om boendetsutsedda läkare samt meddela berörd vårdcentral när personen flyttarin. Det är viktigt att beakta den enskildes fria vårdval.När ordinarie läkare ej är i tjänst ska vårdcentralen meddela ansvarigsjuksköterska vem som är ersättare.32


10. Informationsöverföring och dokumentationInformationsöverföring vid in- och utskrivning från sluten vård skallske enligt fastställda länsövergripande rutiner för utskrivningsklarapatienter. Aktuell, väsentlig medicinsk information enligt SOSFS2005:27 4 kap 3 § skall medfölja vid utskrivning. Informationen skallange vem som är patientansvarig läkare samt innehålla aktuell vårdplan,enligt ovan.11. TelefonordinationOrdination av läkemedel per telefon får endast tas emot och noteras iordinationshandling av legitimerad sjuksköterska. En telefonordinationska bekräftas skriftligt via telefax nästkommande vardag av densom ordinerat läkemedlet. Bekräftelsen görs på blankett fastställd avLäkemedelskommittén 2007 03 09.12. Patientsäkerhet/ avvikelserAvvikelser i vård och omsorg som berör huvudmännen skall rapporteras.System för avvikelsehantering skall finnas mellan parterna. Avvikelsernaföljs upp kontinuerligt i samverkansträffar för att förebyggaliknande situationer och förbättra vården.13. Uppföljning av behandlingsinsatserDe medicinska behandlingsinsatserna skall följas upp kontinuerligt.Läkemedelsgenomgångar skall ske en (1) gång/år. Ansvarig sjuksköterskahar gemensamt med läkare ansvar för planeringen.Det skall finnas rutiner för:- på vilket sätt handlingsprogram/ vårdprogram tillämpas- på vilket sätt provsvarshantering tillämpas mellan sjuksköterska ochvårdcentral- uppföljning av läkemedelsbehandling, t ex läkemedelsgenomgångar,signering av läkemedelslistor och ordinationer/telefonordinationer.14. HandledningI samband med konsultation och vårdplanering skall handledning iform av råd och stöd i enskilda patientärenden ges av ansvarig läkare.15. KompetensutvecklingBehov av kompetensutveckling styrs av verksamhetens behov. Huvudmännenbör eftersträva att bjuda in varandras personal på gemensammafortbildningsaktiviteter för att stärka utvecklingen av teamarbeteoch öka samverkan. Respektive huvudman står för kostnader försin personal.33


16. Uppföljning av avtaletLandstinget och kommunerna har ansvar för gemensam uppföljningoch utvärdering av avtalet. En länsgemensam utvärdering ska genomförasvartannat år. Revidering av avtalet får ske utan att utvärderinghar skett, om parterna är överens om detta. Kostnaderna för utvärderingfördelas lika mellan avtalsparterna.17. AvtalstidAvtalet gäller från och med 2008-05-01 och tillsvidare. Detta avtalkan sägas upp av var och en av parterna för sig. Uppsägningstiden ärtolv (12) månader.Uppsägningstiden för lokala överenskommelser är sex (6) månader.18. TvisterEventuella framtida tvister mellan parterna angående läkarinsatser ikommunernas vård och omsorg ska lösas i sedan tidigare etableradesamverkansorgan:i första hand lokal samverkansgrupp på tjänstemanna-/ chefsnivå( vårdcentralschef och kommunal enhetschef/områdeschef eller motsvarande)i andra hand övergripande samverkansgrupp(chefläkare primärvården,kommunernas medicinskt ansvariga sjuksköterska samt verksamhetschef,boendechef eller motsvarande)i tredje hand samrådsgrupp på förvaltningschefsnivå (primärvårdsdirektör,förvaltningschef, socialchef eller motsvarande).Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar varav parterna tagitvar sitt. Avtalet är gällande från och med 2008-03-15.34


Bilaga 2Boenden/enheter och antal svar fördelade över kommunerI tabellerna 1 till 7 redovisas kommunernas utvalda population samtantal svar fördelade efter respektive kommun. I kommunerna Härnösand,Sollefteå, Timrå, Örnsköldsvik och Ånge finns sammanlagt åttarespondenter som enbart namngivit vilken kommun de tillhör, dock ejvilket boende/enhet de representerar. Dessa är markerade med *.Tabell 9:Population och antal svar, HärnösandPopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalenkätsvarBrunnegården 1 1Härnögråden 1 1Högsjögården 1 1Jour 1 1Jour 1 1JourKoltrasten 1 1Källvägen 1 1Solbrännan 1 1SödergårdenUgglan 1 1ÄdelhemÄlandsbro Servicehus 1 1Älandsgården 1 11*Totalt: 14 11 21 % 12* En respondent har uppgett kommuntillhörighet men ej boende/enhet.Tabell 10:PopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorPopulation och antal svar, ÅngeAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalenkätsvarTorpsro 1 1Furubacken 1 1Utsikten, Gläntan, IdyllenSpångbrolund 1 1Hallstaborg 1 1LyktanParkbacken Granen, enen1*Totalt: 7 4 43 % 5* En respondent har uppgett kommuntillhörighet men ej boende/enhet.35


Tabell 11:Population och antal svar, KramforsPopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorAntalrepresenterade boenden/enheterBortfall%AntalenkätsvarKaptenen & KvarnbackenKaptenen 1 1Kvarnbacken 1 2Kvarnbacken 1 1Viktoriagården 1 1ViktoriagårdenSolsidan 1 1Ytterlännäsgården 1 1YtterlännäsgårdenNybo 1 1Sundbrolund 1 1Sundbrolund 1 1SundbrolundSunnebo 1 1Totalt: 14 10 29 % 11Tabell 12:Population och antal svar, SollefteåPopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalsvarNipudden 1 1Nipgården 1 1Gunillagården 1 1Lissgården 1 1Ärebo 1 1Aspen och Graningebyn 1 1Syrenen 1 1SyrenenTallen och Granen 1 1Lärkan 1 1Linden och Vallänget 1 1SolgårdenSolgårdenRönnen och Skogsgläntan 1 13*Totalt: 14 11 21 % 14*Tre respondenter har uppgett kommuntillhörighet men ej boende/enhet36


Tabell 13:Population och antal svar, SundsvallPopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalsvarAllegården 1 1Alnö Servicehus 1 2Attmarhem 1 1Matfors servicehus 1 1Skönsmohuset 1 3Tomtegränd 1 1Almedalen 1 1Alnösol 1 1Björkbacken 1 1Bruksgården 1 1 1Bruksgården 2 1 1Granbacken 1 1Granlunda 1 1Havssundet 1 1Hellbergsgården 1 1Knutsgården 1 1Knutshemmet 1 1Kristinelund 1-3 1 1Kristinelund 4-5 1 1Lindgården Pilen/kastanjen 1 1Lindgården Boken/Granen 1 1Lindgården Tallen/Linden 1 1Ljustagården 1 1Rutsgården 1 1Skogsbrynet 1 1Skottsundsbacken 1-8 1 1Solgården 1 1Solhaga 1 1Tingsta 1 1Tunastrand & Thulegården 1 1Totalt: 30 30 100 % 3337


Tabell 14:Population och antal svar, TimråPopulationBoende/enhetutifrån delgivna listorAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalenkätsvarMerlogården 1 1Merlogården 1 1Hagalids Servicehus 1 2Hagalids Sjukhem 1 1Hagalids korttids 1 2TimrågårdenTallnäs sjukhemTallnäs sjukhemStrandbo 1 1StrandboStrandbo2*11 6 46 % 10*Två respondenter har uppgett kommuntillhörighet men ej boende/enhetTabell 15:PopulationBoende/enhetPopulation och antal svar, ÖrnsköldsvikAntalrepresenteradeboenden/enheterBortfall%AntalsvarArnäsgården 1 1Bjästagården 1 1Bjästagården 1 1Björkhem 1 1Björnaborg 1 3Båtmanstorpet 1 1Eken 1 1Husums sjukhem 1 2Lingbo 1 5Mogårn 1 1Myrtengården 3, 4 1 2Myrtengården 1-2 1 2Prästbordet 1 1RosenborgRönnen 1 1Rönnen 1 1Sidensjögården 1 1Sundhem 1 1Sörgården 1 3Söränget servicehus 1 1Söränget sjukhem 1 1Valla sjukhem 1 2Äldrecentrum (2, 3, 5, 6, 7, 8) 1 1ÄldrecentrumÄldrecentrumÖrnsköldsgården 1 1*1Totalt: 26 23 12 % 35*En respondent har uppgett kommuntillhörighet men ej boende/enhet38


Läkarmedverkan i kommunenssärskilda boendenEn uppföljning av samverkansavtalet 2008 mellan kommuner och landsting iVästernorrlands länI samverkansavtalet mellan kommuner i Västernorrland och landstingeti Västernorrland angående läkarinsatser inom kommunernasäldreomsorg ingår att följa upp detta vartannat år. Föreliggande uppföljninggäller detta avtal. Syftet med uppföljningen har varit att få enbild av hur berörda aktörer i kommunernas särskilda boenden ochvårdcentralerna upplever hur avtalet följs utifrån de områden som avtaletär indelat i. Det har också, där det varit möjligt, varit att jämföranuvarande resultat med 2006 års uppföljning.Ove Granholm arbetar som FoU-handledare vid Forskning & Utveckling,landstinget Västernorrland.Helene Hillborg arbetar som FoU-handledare vid FoU VästernorrlandForskning & Utveckling Landstinget Västernorrland är enkoncernövergripande enhet som bildades 1 januari 2010 genom ensammanslagning av FoU-Centrum, PrimärvårdsCentrum ochbiblioteksverksamheten i landstinget. Mer information om vår enhetoch verksamhet finns påhttp://www.lvn.se/templates/DelSiteMain____11764.aspxFoU-Västernorrland finansieras av kommunernas socialtjänster iVästernorrland med Kommunförbundet Västernorrrland somhuvudman. Enhetens uppdrag är att fånga upp ideér och stödjaforsknings-, utvecklings-och uppföljningsprocesser inomsocialtjänsten samt att göra dessa tillgängliga för socialtjänstenspersonal. mer information om FoU Västernorrland finns påwww.fouvasternorrland.seFoU VästernorrlandKommunförbundet VästernorrlandKommunförbundet Västernorrland, Box 3014, 871 03 Härnösand.Tfn 0611-55 78 50 Fax 0611-231 39 E-post info@komforb.se www.y.komforb.seIISSN 1653- 2414 SBN39

More magazines by this user
Similar magazines