New Title - Previa

previa.se

New Title - Previa

en tidning försveriges främstaföretagsledareoch beslutsfattarenr 1/2005REHABILITERINGS-PROJEKTETSOM GÅRMED VINSTSimrishamns kommun tjänar 10 kronorpå varje satsad krona i sitt hälsoprojektför medarbetarna. Se sidan 2.»Koppla av arbetet närdu kommer hem.›Work hard, play hard,allt har sin tid‹.«Ingrid Osmundsen,tillträdande vd för Wedins skor ochnyligen utsedd till Årets uppstickare.SÅ HINNER DU MEDDET DU VILLMarika Domanski Lyfors, förbundskapten fördamlandslaget i fotboll, lär ur hur det går tillatt skapa nya, bättre vanor. Se sidan 12.prima nr 4 2004 11


INNEHÅLL/PRIMA02. Sveriges enda professor i socialförsäkringom varför det behövsen kraftsamling för att sänkasjukfrånvaron.06. Simrishamns kommun tjänar tiokronor på varje satsad krona ihälsoinsatser.09. Gambro insåg vikten av attarbeta förebyggande. Det gerutslag i färre och kortare sjukskrivningar.10. Ingrid Osmundsen, Wedinsnya vd och årets uppstickarebland svenska affärskvinnor,om sin väg till toppen.12. Hitta balansen i livet!Fotbollskaptenen MarikaDomanski Lyfors avslöjarhur du ska göra.13. Klart ledarskap– här berättar chefer som gåttkursen om sina erfarenheter.14. När katastrofen är ett faktum:Så råder experterna dig somföretagsledare att agera när detotänkbara inträffar.16. Arbetsmiljöarbetet är värt attsatsa på. Previas arbetsmiljöingenjörBosse Anderssonberättar varför.16. Åsa Rödén, vd på Previa, harsiffror på varför det är så viktigtatt snabbt inleda rehabiliteringenav sjuka medarbetare.18. Läs mer om Previa och omhur det nya konceptet EffektivRehabilitering kan sänka dittföretags kostnader.2 prima nr 1 2005previa primaansvarig utgivare åsa rödénproduktion spoon publishing abomslagsfoto adam haglundtryck edita ljunglöfsissn 1651 – 8063vill du komma i kontakt med prima:prima@previa.se www.previa.se


Regeringens förhoppning är att den nya medfinansieringen av sjukförsäkringen ska leda till sänkt sjukfrånvaro och lägre kostnader.Kristina Alexanderson, Sveriges enda professor i socialförsäkring och verksam vid KI, betonar att det krävs ett effektivt samarbete mellanalla berörda parter för att ett sådant mål ska kunna uppnås. Hon pekar också på det existerande sambandet mellan stigande kostnader försjukskrivningar och sjunkande kostnader för arbetslöshetsersättningar.Simrishamns kommun har genom förebyggande hälsoinsatser och aktiv rehabilitering i ett tidigt skede av medarbetarnas sjukskrivningarnått uppseendeväckande resultat. Varje satsad krona har gett tio kronor tillbaka genom bland annat sänkt sjukfrånvaro.Gambros omfattande program med satsning på friskvård, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning för berörda chefer har gett tydliga,mätbara effekter. Efter tre år har företaget markant färre och kortare långtidssjukskrivningar.KRISTINA ALEXANDERSON,professor i socialförsäkringvid Karolinska Instituteti Stockholm.SÅ SÄNKER DUSJUKKOSTNADERNADen nya sjukförsäkringen har blivit en het potatis. Målet – att minskasjukskrivningarna och kostnaderna – kräver en enorm kraftsamling.För att nå dit måste alla samverka, även på högre nivåer. Det sägerKristina Alexanderson, Sveriges enda professor i socialförsäkring.text christer fälldin foto adam haglundförändringarna i sjukförsäkringenhar beslutats efter en dramatisk kostnadsökningför sjukskrivningarna sedan slutet av 1990-talet.De statliga utgifterna ökade mellan 1997 och 2003med drygt 30 miljarder kronor, till 44,6 miljarder.Samtidigt ökade utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättningtill drygt 58 miljarder kronor.Arbetsgivarna har genom sina organisationerprotesterat mot vad de anser vara en orättfärdig förändringav betalningsansvaret. Tanken bakom regeringsförslagetvar att företagen både skulle tvingasoch lockas att bli mer aktiva i sjukförsäkringsfrågor.Då skulle de aktiva företagen minska sina kostnader,medan de passiva skulle drabbas av högre kostnader.Sannolikt krävs ännu större förändringar. Detstora problemet är att det i stor utsträckning saknasvetenskapligt baserad kunskap om sjukskrivningaroch vad vi kan göra åt dem. Det anser KristinaAlexanderson vid Karolinska Institutet i Stockholm,Sveriges hittills enda professor i socialförsäkring.Mycket lite forskning finns om sjukfrånvaro ochkonsekvenserna av att vara sjukskriven.– Därför saknar läkare kunskap om hur denoptimala sjukskrivningen ser ut, till exempel omvad som är rätt sjukskrivningstid och vad som blirskadligt, säger hon. Ett annat problem är att vi vetför lite om hur vi ska behandla de symptom som liggerbakom större delen av sjukskrivningarna. I dagprima nr 1 2005 3


får bara fem procent av dem som söker akut för onti ryggen en diagnos. Mer kunskap behövs även omdetta, säger Kristina Alexanderson.Hon ser att kunskapsbristen ofta är stor inomsjukvården när det gäller försäkringsmedicin, vilkaregler som gäller och de möjligheter som finns förpatienter, samt hur man bedömer arbetsförmåganhos en person. Ibland leder den till medikaliseringav problem som kan lösas på andra sätt.I Norge infördes förra sommaren ett nyttläkarintyg för sjukskrivning. När läkaren fyllt i attpatienten är sjuk och att sjukdomen lett till nedsattarbetsförmåga, ska han också ta ställning till omdet finns några medicinska hinder för att patientenändå är på arbetet, utan att göra sitt arbete.– Syftet är att läkaren ska bedöma om sjukdomenhindrar patienten från att vara på arbetet, sägerKristina Alexanderson. Patienten kanske har ont iryggen men kan ändå vistas på arbetsplatsen, utanatt utföra sina vanliga arbetsuppgifter.Då får arbetsgivaren ett incitament till att hittaandra arbetsuppgifter. Efter införandet av det nyaläkarintyget har sjukfrånvaron i Norge minskatordentligt. Det är dock för tidigt att slå fast attminskningen beror på just det , enligt KristinaAlexanderson, som ändå anser att det är positivt attmänniskor får vara på arbetet i stället för att vistashemma.– Många som gått sjukskrivna en tid känner sigisolerade och kan få svårt att återvända till arbetet.debatten om sjukskrivningarna har nugått in i ett nytt skede efter förändringen av reglerna.I februari skrev den nye chefen för Försäkringskassan,Curt Malmborg, i en debattartikel i DagensNyheter att kassan skärper sina kontrollrutiner förde sjukskrivna. Ungefär samtidigt överlämnadeprofessor Kristina Alexanderson en av regeringenbeställd rapport till arbetslivsministern om probleminom sjukvårdens hantering av sjukskrivna patienter.Irriterade arbetsgivare vände sig i höstas emotatt medfinansieringen av sjukpenningen blir »evig«,att det inte finns en bortre gräns för arbetsgivarensskyldighet att betala 15 procent så länge som sjukskrivningenvarar. När beslutet nu är fattat arbetarde stora företagen för att påskynda sjukskrivningsprocessen.Trots att stora företag har delvis olika uppfattningarom konsekvenserna av de nya reglerna är deeniga om nödvändigheten att göra någonting för attminska antalet sjukskrivningar.På sca i Sundsvall arbetar 2 200 personer. Sjukfrånvaronär som i många tillverkningsindustrier ettproblem med 6 procent sjukskrivna, varav 4 procentlångtidssjukskrivna.– Vi har arbetet mycket med rehabiliteringsfrågor.Vi har egen företagshälsovård och vi försökersätta extra tryck på rehabiliteringsfrågorna nu efter4 prima nr 1 2005förändringarna i sjukförsäkringen, säger personaldirektörenHåkan Andersson.sca samarbetar nära med Försäkringskassan ochHåkan Andersson ser samverkan som en av nycklarnatill att lyckas med arbetet. Det största problemetjust nu är sjukvården, anser han.– De långtidssjukskrivna står ofta i kö i sjukvårdenoch kön rör sig mycket långsamt. När det blirderas tur kanske de skickas till röntgen och då får deställa sig i kö igen.Problemen är större i norr eftersom köerna i sjukvårdeni Norrland är ännu längre än i övriga landet.h&m har nära 3 500 anställda i Sverige. Sjukfrånvaronhar länge varit ett storstadsproblem i h&moch för drygt ett år sedan startades ett projekt föratt minska långtidssjukskrivningarna i Stockholm,Göteborg och Malmö.– Det har gett väldigt bra resultat i Stockholm därlångtidssjukskrivningarna minskat med 15 procent,säger Viveca Sundström, en av två hr-ansvariga förSverige.På h&m känner man en viss glädje över de nyareglerna i sjukförsäkringen.– Vi tvingas vässa oss ännu mera och arbeta medSiv Olsson, som arbetarinom hemtjänsten iSimrishamns kommun,gör ett hembesök.


Projektet somsänker frånvaronAtt satsa på hälsan är en ypperliginvestering. I Simrishamns kommunger varje satsad krona tio tillbaka.när simrishamns kommun 2002 tecknade ettföretagshälsovårdsavtal med Previa var målet att gåpå djupet med all frånvaro: lång- och korttidssjukskrivningar,men även ofta förekommande planeradeledigheter.Avstampet blev en översyn av arbetssättet.– Vi insåg att vi var tvungna att göra någonting.Vi har inte fått mer pengar till vår verksamhet, utanvi har samma budget som tidigare. Men vi prioriterarpå ett nytt sätt och använder resurserna effektivare,säger Marianne Jönsson, personalkonsulent iSimrishamns kommun.Personalen är nu friskare och Simrishamn harsparat 15 miljoner kronor enligt beräkningar för ettår sedan. För varje satsad krona på förebyggandehälsovård har Simrishamn tjänat tio.Eva Sjöberg är Previas företagsläkare i Kristianstadoch hon ser det som att kommunen bjudit inPrevia för att arbeta med helhetslösningar på allafronter, dels förebyggande, dels efterbehandling.Previa har dessutom fått tillgång till både arbetsskadestatistikoch sjukskrivningsstatistik.– På det sättet har vi kunnat se var och när dethar blivit ansamlingar och därefter kunnat analyseraoch diskutera åtgärder, säger hon.Arbetsmetoden har varit stormötet i samverkanoch den syns enkel. Den sjukskrivne möter helatiden samma befattningshavare från arbetsgivaren.Det är den anställdes närmaste chef som tillsammansmed Marianne Jönsson och Försäkringskassanshandläggare Lennart Johansson bildar ett»VI PRIORITERAR PÅ ETT NYTT SÄTT OCHANVÄNDER RESURSERNA EFFEKTIVARE.«första team. Om medarbetaren vill finns ocksåhuvuddskyddsombudet med. Kommunikationenblir enkel och inga upprepningar krävs.– Vi fick strida för att få en enda handläggare vidFörsäkringskassan. Tidigare var det olika personersom dök upp och det försvårade arbetet och gjordeatt det tog längre tid, säger Marianne Jönsson.Åsa Nejdebring är enhetschef för den centralahemtjänsten i Simrishamn. Hemtjänsten är den enhetsom har haft mest problem med sjukskrivningargenom åren.– Det är tunga lyft dagligen och vi har personalmed hög medelålder, ungefär 48 år, säger hon. Dessutomär de allra flesta kvinnor.Det nya angreppssättet på sjukfrånvaron har getttydliga positiva resultat för hemtjänsten. Än är sjukskrivningarnaett problem, men trenden har vänt.– Hemtjänsten drog ner sjukskrivningsstatistikenordentligt tidigare, säger Marianne Jönsson. Dåvar det tillåtet att vara sjukskriven år ut och år in.Sjukpenningen betalades ut och Försäkringskassangodtog väldigt långa sjukskrivningar.I dag görs en rehabiliteringsutredning nären sjukskrivning varat i fyra veckor. Det är dennärmaste chefen som gör den tillsammans medFörsäkringskassans representant. Om gruppen inteÅSA NEJDEBRINGär enhetschef för dencentrala hemtjänsteni Simrishamn.6 prima nr 1 2005


Tunga lyft för hemtjänstenspersonal ären av förklaringarnatill att enheten hadeextra hög sjukfrånvaro.Hälsoprojektethar minskat problemenväsentligt.kan lösa problemet kopplar Marianne Jönsson inEva Sjöberg, företagsläkaren i Kristianstad.I Previas team ingår förutom företagsläkarenäven beteendevetare, sjuksköterska, arbetsmiljöingenjör,ergonom och assistent.Sedan nyordningen i Simrishamns kommunfungerar arbetet att rehabilitera sjukskrivna ochförbättra arbetsmiljön konfliktfritt.– Vi är numera alltid överens med arbetsgivaren,säger huvudskyddsombudet Margareta Baker. Vi harinte drivit ett enda ärende vidare till arbetsmiljöinspektionensedan vi ändrade arbetssätt.Simrishamns kommun avläser den totala frånvaronhos de anställda, inte bara korttids- och långtidssjukskrivningarna.När någon varit sjuk ellerär borta fem gånger från sitt arbete går ett larm tillpersonens närmaste chef som då inleder ett samtalmed den som varit frånvarande. Upprepad kompledigheteller annan ledighet kan också vara ett teckenpå att det inte fungerar i arbetet.– En person som är engagerad i många sakerutanför jobbet kan ju tycka att det är lättare attsjukskriva sig från arbetet än från själva livet, sägerMarianne Jönsson.I Simrishamn har både sjukskrivningar ocharbetsskador minskat. Det spelar ingen roll hurmycket personal i hemtjänsten utbildas för att lyftarätt, anser enhetschefen Åsa Nejdebring. Olyckorinträffar ändå.Av sju arbetsskador i kommunen i fjol var sex orsakadeav oförutsedda händelser vid lyft. Den sjundevar en arbetsmiljörelaterad skada.– Men skadorna efter lyft har minskat.Dels för att vi har nya hjälpmedel, dels föratt enhetscheferna ser till att medarbetarnaverkligen använder hjälpmedlen,säger Marianne Jönsson.I dag får många yngre arbets- ochförslitningsskador som tidigare baradrabbade äldre.– Förr var det otänkbart att 25-åringarskulle drabbas, säger Marianne Jönsson.Det nya arbetssättet kallas esu; Engagemang,Samverkan, Utveckling. Det har betalat sig förkommunen. Under perioden 2003 till och med2004 minskade sjukfrånvaron från 6,74 till 6,64procent trots att Simrishamns kommun samtidigtgjorde stora besparingar och omorganisationer, tvååtgärder som traditionellt ökar sjukskrivningarnapå en arbetsplats. Kommunen har även dragit insatsningar på friskvård som funnits tidigare.– Det går inte längre att få betalt för årskort påbadet eller på gym, säger Margareta Baker. Ävenandra personalförmåner är indragna. Ändå harsjukskrivningarna minskat.samverkansmodellen fungerar på fleranivåer. Den dagliga nivån sker i samarbetet mellanMarianne Jönsson, den enskilde enhetschefen ochfacket. På en högre nivå träffas kommundirektörenoch representanter för de fackliga organisationerna.Deras ansvar är den övergripande policyn.MARGARETA BAKER,huvudskyddsombud,Simrishamns kommun.prima nr 1 2005 7


Previa har bland annat utbildat alla anställdai kommunens hemtjänst i förflyttningsteknik ochmedverkat till att utbilda alla linjechefer i arbetsmiljö,vilket gjort att de i dag är certifierade.– För att kunna arbeta effektivt med rehabiliteringkrävs att en gemensam rehabsamordnarehos arbetsgivaren, som är centralt placerad, har enrehabiliteringsbudget och har tillgång till de olikaförvaltningarnas lediga tjänster för omplacering,säger företagsläkaren Eva Sjöberg.utan tillgången till medlen och organisationengår det inte att effektivt flytta personersom behöver få andra arbetsuppgifter. Sådanaproblem går inte att lösa på varje enskild enhet utanöverblicken måste finnas och även tillgången tillorganisationen, enligt Eva Sjöberg.Vad är det då som gör att sjukskrivningarna ställerallt fler utanför arbetsmarknaden?– Köerna till sjukvården är en av de viktigasteorsakerna till att människor tvingas vara sjukskriv-»KÖERNA TILL SJUKVÅRDEN ÄR EN AV DEVIKTIGASTE ORSAKERNA TILL ATT MÄNNISKORTVINGAS VARA SJUKSKRIVNA.«na, säger Marianne Jönsson och får medhåll av ÅsaNejdebring och Margareta Baker.Sjukvårdens organisation är till en stor nackdelnär det gäller rehabilitering av sjukskrivna, anseralla tre. Ju längre en utredning dröjer, eller väntetidentill en behandling, desto svårare är det att fåtillbaka människor till ett jobb.– I alla primitiva samhällen är isolering ochutslagning den värsta bestraffningen. Vi fungerarlikadant i vårt samhälle. De som är heltidssjukskrivnamer än tre månader får mycket svårt att kommatillbaka till arbetslivet, säger Eva Sjöberg. Alla vi iteamet runt de sjukskrivna måste därför göra alltsom går för att förhindra heltidssjukskrivningar. •HÄR ÄR UNDANTAGENDet finns några undantag som befriar enarbetsgivare från den 15-procentigasärskilda sjukförsäkringsavgiften.➼ Avgiften tas bara ut om sjukskrivningenär på heltid. Vid deltidssjukskrivningslipper arbetsgivaren medfinansieringenav sjukpenningen. Ett företag kan därmedtjäna på att försöka inrätta arbetsuppgiftersom går att utföra även av dem som inte kangöra sina vanliga jobb. Försäkringskassanavgör graden av sjukskrivning, men arbetsgivarenkan påverka kassans bedömninggenom att anpassa olika arbetsuppgifterpå företaget och informera kassan om hurmöjligheterna ser ut.➼ När en sjukskriven får rehabiliteringspenningupphör den särskilda sjukförsäkringsavgiftenför arbetsgivaren.➼ När en anställd anmäler sig sjuk bedömerarbetsgivaren om sjuklön ska betalasut. Från dag sju måste den sjukskrivnekunna visa ett läkarintyg som styrker att arbetsförmåganär nedsatt för att få sjuklön.➼ Från och med dag 15, när den särskildasjukförsäkringsavgiften börjar ticka,kan arbetsgivaren minska sina kostnader påflera sätt. Med en tidig rehabiliteringsutredningökar chansen att den enskilde kommer irehabilitering och därmed beviljas rehabiliteringspenning.Då avslutas arbetsgivarenssärskilda sjukförsäkringsavgift för denne.Arbetsgivaren kan göra en egen rehabiliteringsundersökningoch lämna in tillförsäkringskassan efter fyra veckors sjukskrivning,alternativt om den anställde varitsjukskriven flera gånger under det senastehalvåret. Arbetsgivaren har åtta veckor påsig att göra rehabiliteringsutredningen. När8 prima nr 1 2005


Gambro griper in direktFärre sjuka och färre långtidssjukskrivna. Det blev resultatetnär Gambro satsade på friskvård och rehabilitering.när gambro i lund pensionerade sin företagssjuksköterskabeslöt företaget att också lämnatanken på en egen företagshälsovård. Då, 2002, hadeGambro många långtidssjukskrivna och ledningenbeslöt att satsa på projektet »Friskare Gambro«.Det blev starten på samarbetet med Previa. Rehabiliteringsfallenskulle halveras. Under första åretsprojekt satsade Gambro mer pengar än vanligt påfriskvård och rehabilitering.– Investeringen har betalat sig. Vi har fortsattarbeta med Previa efter det inledande projektetoch långtidssjukskrivningarna har minskat, sägerElisabeth Skölderud, Human Resources-specialist påGambro i Lund och en av två ansvariga för personalen.– Det har också blivit lättare att förebyggalångtidssjukskrivningar, vilket gör att vi har en heltannan kontroll i dag jämfört med tidigare.Före projektet fanns 56 långtidssjukskrivna. 24 avsjukskrivningarna avslutades under året, samtidigtsom det tillkom 24 nya långtidssjukskrivna. Avde nya avslutades fem fall under projekttiden ochantalet långtidssjukskrivna i rehabilitering var efterett år 51 personer, jämfört med de 56 som fannsinnan projektet startade. Omloppstiden på ärendenablev snabbare och det förebyggande arbetet har gettfriskare medarbetare.Antalet arbetsplatsolyckor minskade dramatiskt.Från 13 anmälda olyckor som ledde till sjukskrivning2002 till bara fem 2003. Under förra året inträffadesju arbetsplatsolyckor. En ledde till sjukskrivning.Efter projektet med långtidssjukskrivna börjadePrevia och Gambro att arbeta också med korttidssjukskrivningarna.– Vi fångade upp korttidssjukskrivna som behövdehjälp innan de blev långtidssjukskrivna.Ett sätt att göra det på var att låta de anställdagenomgå en av Previas undersökningar som kallasFriskprofil. På så sätt identifierades personal sombefann sig i riskzonen.när den ettåriga inledande projekttidenvar slut beslöt ledningen för Gambro i Lund att fortsättaarbeta med företagshälsovård genom Previa.Gambro uppskattar tillgängligheten hos Previa, attdet alltid går att få tag på personer samma dag.– Och så är det samma personer vi arbetar mothela tiden. Previas team med olika kompetenser ären styrka. Teamet lär känna Gambro och vår egenpersonal lär känna företagshälsovården. Det är en avframgångsfaktorerna, säger Elisabeth Skölderud.Previa har också genomfört en utbildning iarbetsmiljöansvar för alla enhetschefer på Gambro iLund. Efter utbildningen tog flera chefer själva kontaktmed Previas sjukgymnast för att hon skulle seöver arbetsrutinerna på enheten. Utbildningen harverkat förebyggande och på företaget ser man densom en av de stora framgångsfaktorerna. •ELISABETH SKÖLDERUD,Human Resourcesspecialistpå Gambroi Lund.GAMBROFörsäkringskassan tagit emot utredningenhar kassan två veckor på sig att kalla tillett avstämningsmöte eller upprätta en rehabiliteringsplan.I avstämningsmötet kanföreträdare för olika instanser delta,till exempel Försäkringskassan, arbetsgivaren,läkaren som skrivit sjukintyget,företagshälsovården och facket. På mötetdiskuteras förutsättningarna för denenskilde att utföra visst deltidsarbete, ellerom rehabiliteringsåtgärder är nödvändiga.Oavsett om det blir deltidsarbete eller rehabilitering,avslutas arbetsgivarens särskildasjukförsäkringsavgift.➼ Ett tredje undantag är det särskildahögriskskyddet. En anställd som har ensjukdom som under ett år medför risk fören eller flera sjukskrivningsperioder kanansöka hos Försäkringskassan om detsärskilda högriskskyddet. Arbetsgivaren kandock inte själv söka skyddet för en anställd.Även donatorer av organ omfattas av detsärskilda högriskskyddet. Arbetsgivarenbehöver inte betala för sjukpenning för enperson med högriskskydd.➼ Om rehabiliteringsprocessen lederfram till att den sjukskrivne inte kan arbetamer kan sjuk- eller aktivitetsersättningbeviljas. Detta kallades förr förtidspensionering.I dessa fall upphör också företagetssärskilda sjukförsäkringsavgift.➼ Högkostnadsskyddet är borttaget ochi stället får mindre arbetsgivare teckna särskildaförsäkringar mot sjuklönekostnader.Försäkringarna är frivilliga och liknar demsom fanns före halvårsskiftet 2003.➼ Företaget är skyldigt att betala in densärskilda sjukförsäkringsavgiften för allaanställda varje månad. Det sker i efterskottenligt det underlag som skickas ut frånFörsäkringskassan.prima nr 1 2005 9


Lagspelaren som bytte branschNyss utsågs hon till Årets uppstickare i svenskt näringsliv.Ingrid Osmundsen, ny vd för Wedins, ger sin syn på chefskap,lagarbete och utmaningar.ordetext börje lundberg foto adam haglundWedins Skor och Accessoarer abgrundades 1900 och börsnoterades1997. Huvudkontoret liggeri Bromma. Företaget är denstörsta detaljisten i Norden inomsegmentet skor och accessoarer.Wedins har 737 anställda, 202butiker i Norden och finnsrepresenterat i 49 svenska städeroch samhällen. Omsättningenper butik är i snitt 4,6 miljonerkronor. Siktet är inställt på en ökningtill sju miljoner. Aktiekursenvar vid årsskiftet 73 öre. Högstanotering i fjol: 2,97. Lägsta: 58öre. Största enskilda ägare ärnuvarande vd:n Roland Nilsson.Han blir ny ordförande när IngridOsmundsen tar över vd-rollen.10 prima nr 1 2005i tonåren var ingrid pådrivande mittfältarei ifk Malmö, då en allsvensk klubb, och hon ficksnabbt klart för sig vad teamwork betyder.– Du måste spela bollen till dina lagkamrateroch inte försöka göra allting själv. Se bara på RealMadrid. De borde vinna jämt, men gör det inte. Detviktigaste är att ha bästa laget, inte flest stjärnor.Ingrid bär kläder från Lindex och stövlar frånWedins. Hon tror på det goda exemplet.– Som chef måste man vara en förebild och visadet i både ord och handling. Om inte de varor dusäljer duger åt dig, hur ska du då få andra att köpadem? Var stolt över ditt företag.Ingrid Osmundsen är född i Stockholm menuppväxt i Malmö, dit hon kom som åttaåring meden bror och en ensamstående mamma. Hon gick utsamhällsvetenskaplig linje med toppbetyg.– Mamma har betytt oerhört mycket. Jag har fåttmånga gener från henne och hon sporrade mig alltid.Hon lärde mig att man måste våga, annars vinnerman inget. Man måste också kunna erkänna fel,lära av motgångar och framför allt se möjligheter.efter studenten började Ingrid arbeta sombehandlingsassistent på barnpsyket i Malmö, ettarbete hon verkligen trivdes med. Hon tänkte sig enframtid som psykolog.Men 1980 gjorde hon som så många andra: åktetill Israel för att arbeta på kibbutz i Haifa. Där möttehon sin blivande man, norskättade amerikanenJames (Jim) Osmundsen. Han kom från Seattle, lästepå universitet där och hade två terminer kvar.Via en sejour med skidluffning i Schweiz följdeIngrid med honom till usa och började studera påsamma universitet. Energisk och målmedveten somalltid. Det blev en Bachelor of Arts. Återigen medhögsta betyg och lite fotboll i stadslaget på fritiden.Fortfarande funderade Ingrid på att bli psykolog,men genom en kompis som var inköpschef på ettstort bolag fick hon inblick i en ny och annorlundavärld: business. Snart skulle hon vara där själv.– Storföretagen i usa vet vilka elever som har bästbetyg, ämnerna spelar inte så stor roll. Men betygenvisar att man är läraktig och ambitiös.May Company, då usa:s största varuhuskedja(med olika namn i varje delstat) erbjöd Ingrid etttrainee-program i inköp och detaljhandel i Portland,Oregon. Hon nappade och flyttade dit med maken.– Det var stentufft, men jag blev biten. Efterutbildningen blev jag inköpsassistent, sedanavdelningschef och efter nio år inköpschef. Mesthandlade det om kvinnokläder. Tempot var extremt.Man var aldrig bättre än gårdagens resultat, men detpassade mig. Tiden som behandlingsassistent hadelärt mig klara dag för dag-stressen.En dag ringde Nike och erbjöd henne arbete.Visst, det kunde ju leda till Sverige. Efter en tid befannhon sig mycket riktigt i Stockholm med ansvarför Nikes klädsatsning på Östeuropa.nikes högkvarter för västeuropa låg i Hilversum,Holland, och snabbt insåg Ingrid att det bästavore en hopslagning mellan öst och väst. Så skeddeockså. Flytt till Holland alltså. Men innan dess köptehon och Jim en tomt i Höllviken utanför Malmö,fast beslutna att en dag återvända hit. Ingrid börjadesom Nikes inköpschef för detaljhandeln.– Plötsligt erbjöds jag tjänsten som inköpschefför Nike i usa. Det var smickrande, men jag var nuinställd på Sverige. Barnen var i rätt ålder och Jimpositiv. Jag började söka arbete i Sverige.Lindex behövde en försäljningschef för sina 180butiker och Ingrid passade perfekt.– Mina erfarenheter har lärt mig mycket om bådeföretagande och människor.»Work hard, play hard« är hennes livsfilosofi. Allthar sin tid. Nu har hon utsetts till Årets Uppstickareav Veckans affärer.utbrändhet tror hon ofta beror på en ständigoro för att inte räcka till. Alla måste kunna påverkasin situation anser hon. Det är bra för hälsan attkunna säga: »Det här gjorde jag i dag«.Ingrid tänker dagpendla med Malmö Aviationtill Stockholm. Som tur är ligger Wedins högkvarteri Bromma. •


NAMN: Ingrid Osmundsen.ÅLDER: 43 år.GÖR: Just nu landschef för Lindex,vd för Wedins från och med i vår.BOR: Höllviken utanför Malmö.FAMILJ: Maken James (mest kallad Jim),barnen Lukas, 12, Emily, 9 år.FRITID: Tennis, joggning, golf. Umgåsmed familjen och vänner.FRUKOST: Havreflarn eller omelett.DÅLIGA VANOR: Choklad.ÄTER: Älskar all mat, mest thailändsktoch italienskt.DRICKER: Vatten (»massor«) och rödvin.KÖR: Audi A6 Combi årsmodell 2003.DINA TRE BÄSTA EGENSKAPER: »Målmedveten,positiv, social«.DINA SÄMSTA: »Otålig, tidsoptimist, förmånga bollar i luften samtidigt«.DIN DRIVKRAFT: »Utmaningar!«MOTTO: »Njut alltid av ögonblicket,tiden som är nu«.


Så skapar du tid att hinna levaMycket arbete och för litetid är en dålig mix. Härger förbundskaptenen fördamlandslaget i fotboll,Marika Domanski Lyfors,några tips på hur duhittar nya, bättre vanor.text pär jonassondet är en sann konst att finna harmonioch balans i livet, och att bestämma sigför att sluta röka eller börja träna.– Det är som bekant inte alltid lätt attleva som man lär och jag har lättare attmotivera andra än mig själv. Jag är lyckligtlottad som har vänner runtomkring somstöttar och påminner mig, säger MarikaDomanski Lyfors som ändå kommit en bitpå vägen när det gäller att leva sundare.Att ta hjälp av någon annan, som enarbetskollega eller vän, är ett av henneshetaste tips.– Man kan coacha varandra. Då är detbra att man känner varandra väl så attman vågar kliva in när man märker attden andra mår dåligt, eller inte följer denuppgjorda planen.Som många andra chefer arbetar Marikaför mycket. Ofta bryr sig chefen så mycketom hur andra mår att han eller hon glömmersig själv.– Jag har världens roligaste arbete, mendet är lätt att sådana saker som hem, familjoch träning blir lidande. Det gäller förståsockså att se det positiva i sin livssituation.Även om man är hemifrån mycket så kanskeman är hemma på udda tider eller mersammanhängande istället, vilket kan varabra på andra sätt. Vi får ofta dåligt samvetei onödan.förmodligen finns det ingen universallösningpå hur man får ett harmonisktoch balanserat liv. Det gäller att lyssna påsig själv. Och andra.Marika ger avslutningsvis några godaråd på vägen:➸ Utgå från att människor är unika.➸ Sträva mot ett mål. Sätt upp delmåloch se till att uppfylla dem.➸ Stanna upp och utvärdera ibland.Har jag nått mina mål? Är jag pårätt väg?➸ Man kan inte undvika svåra saker,bara sträva efter enkelhet. Det är väldigtlätt att göra saker svårare än de är.➸ Ha tålamod!➸ Grunden för att må bra är att mankänner sig värdefull, både på arbetetetoch privat. Om du gör det vågar duockså ta det där livsavgörande beslutet. •TOMMY ANDERSSON,50 ÅR,VD ALFA NERMANSGRAFISKA AB,KARLSTAD.MARTIN RIDDERHEIM,47 ÅR,VD KVAERNER POWER AB,GÖTEBORG.BJÖRN DAHLBERG,58 ÅR,VD BYGGNADS AB,MIMER, VÄSTERÅS.HAR DU BALANS I DITT LIV?– Ja, det tycker jag. Det har hänt sakersom hjälpt mig på vägen. En kollegasom dog knall och fall gav mig en rejältankeställare. Livet består inte bara avarbete. Nuförtiden arbetarar jag aldriglängre än till klockan 17.VILKET ÄR DITT BÄSTA TIPS FÖR ATT UPPNÅBALANS?– Jag har plattat till organisationenoch lärt mig att delegera. Idag har jag enledningsgrupp, där personalen ingår. Dehar fått större ansvar, och växt med det.Släpp på kontrollen. Dessutom är det bramed motion. Jag tar en långpromenadvarje morgon och tränar på gym två-tregånger i veckan.HAR DU BALANS I DITT LIV?– Ja, det har jag. Det gäller att prioriterapå ett bra sätt.VILKET ÄR DITT BÄSTA TIPS FÖR ATT UPPNÅBALANS?– Man bör fråga sig vad som ärviktigt, och vad som är viktigt på längresikt. Förändring sker inte på en dag, utanär långsiktig. Att ha en bra hälsa är ocksåviktigt. Själv motionerar jag, spelar golfoch är ute i naturen. Och att umgås medfamiljen är förstås även det nödvändigtför att uppnå en bra balans.HAR DU BALANS I DITT LIV?– Totalt sett så tycker jag det. Mendet kan variera. I perioder är det väldigtmycket arbete, men då får man vara nogamed att återhämta sig efteråt.VILKET ÄR DITT BÄSTA TIPS FÖR ATT UPPNÅBALANS?– Bland annat så cyklar eller går jagför det mesta till arbetet. Och jag spelarbadminton och går på Friskis&Svettisvarje vecka. Jag är en friluftsmänniskasom gärna åker långfärdsskridskor ochvandrar i fjällen. Nu när jag flyttat in tillstan kopplar jag ofta av med bio och teater.Familjelivet och att umgås med vännerär oerhört viktigt för att få balans.12 prima nr 1 2005


EN BRA CHEF VÅGARVARA TYDLIGPrima följde med på en kurs i »Klartledarskap«. Nu ska teori bli praktikute på arbetsplatserna.– Vi kommer att se många deltagarei framtiden, säger Cathrin Ljunggren,organisationsutvecklare på Previa.text katarina arvidson illustration kristin almi asa i småland fick 16 deltagare från offentligoch privat sektor under fyra dagar reflektera, lyssnaoch lära om kommunikation och ledarskap utifråndagens nya organisationsstrukturer. KursledareHarald Klefbom och Cathrin Ljunggren är två avPrevias licensierade kursledare i Klart ledarskap.– Vi har fått mycket bra respons från våra deltagare.Att som ledare kunna uttrycka och kommunicerapå ett klart sätt gör att missförstånd, konflikteroch myter i organisationer begränsas, säger HaraldKlefbom, organisationsutvecklare.Kursen bygger på den kanadensiske professornGervase Bushes ledarskapsfilosofi.– I kursen lär man sig 11 färdigheter för att blien tydlig ledare. Efteråt är det viktigt att praktiseradessa på sin arbetsplats, säger Harald Klefbom.Kursen är inriktad på att träna färdigheter i klartspråk och vilar på fyra hörnstenar. var ärlig mot dig själv, vilket innebäratt veta vad du står för, tycker, känner och vill somledare innan du förmedlar detta vidare. var tydlig inför andra. Klart ledarskaphandlar om att vara rak säker och bestämd. Vågasätta gränser och stå fast vid ett beslut. visa ett äkta intresse för medarbetare.Lyssna och ta in andras åsikter. ge ärlig och positiv bekräftelse.Dina medarbetare behöver få uppskattning närde gör bra saker. Då växer de och tar initiativ ochansvar.Johan Hallenberg, chef för applikation på TeliaSonera Open Systems i Kalmar, var en av kursdeltagarna.– Kursen har gett mig ökad insikt. Dels om hurjag agerar och dels om mig själv. Det har varit mångaträningsmoment vilket behövs med denna nya kunskap,säger han.Kursen passar för alla som har en ledande funktion.•VAD TYCKER DU OM KLART LEDARSKAP?VILKEN NYTTA KAN DU HA AV DET PÅ DIN ARBETSPLATS?• MARIA GRUVSTAD, PERSONALKONSULT,VÄXJÖ UNIVERSITET, ALVESTA:– Det är svårt att uttala sig om hurapplicerbar kursen är. Det krävs eftertanke.Ledarskapsträning måste ske utifrånindividuella behov. Det finns delar av detsom jag kan ta till mig och använda.• CARL AXELSSON, VICE TRANSPORTCHEFICA H-BORG, HELSINGBORG:– Kursen har gett mig fler verktyg iverkstygslådan. Nu känner jag att jag villtänka till rejält i min kammare. Sedanbörja applicera kunskapen i vardagen.Det kommer jag att ha nytta av i jobbet.• PELLE OLSSON, TEKNISK CHEF,IKEA MODUL AB, HÄSSLEHOLM:– Det är viktigt med ledarskap och utbildning.Kursen var omfattande och denkommer att ta tid att smälta. Den storalärdomen är att samtal löser inte problemutan skapar klarhet.• INGELA BERG, REKTOR,KALLINGE SKOLA, TROLLEBODA:– Det har varit intensiva dagar där vireflekterat över oss själva. Kursen handlarmycket om samtal och olika situationer.Delar kan jag använda i samtal medpersonal, föräldrar och elever.prima nr 1 2005 13


NÄR KRISEN DRABBAR FÖRETAGETUnder svår stress är det lätt att ta fel beslut, även förerfarna företagsledare. Här är experternas bästa rådnär det ofattbara sker.text andreas utterström illustration henrik andersson14 prima nr 1 2005


när estonia förliste i september 1994 dog 859människor – många av dem svenskar. När tsunamintog med allt i sin väg i slutet av december befaradesflera tusen svenskar ha omkommit – i dag är siffranöver saknade och bekräftade döda omkring 500.När stormen i södra Sverige i januari blåste bortvirke för 40 miljarder kronor begick fyra skogsägaresjälvmord.Alla tre är exempel på katastrofer som ingenkunde förutse. Alla har visat vikten av att ha enfungerande krisberedskap som snabbt aktiveras omanställda drabbas. En genomtänkt handlingsordninghar dessutom långt fler användningsområdenän dramatiska och sällsynta naturkatastrofer.– Krisplanen ska vara så generell som möjligtså att den kan användas i många olika situationer,säger Bertil Flodin, konsult på kommunikationsföretagetGullers Grupp.Viktigt att tänka på är att från början ha klart försig hur olika myndigheter i landet fungerar vid enkrissituation. All sådan information bör uppdateraskontinuerligt, liksom kontaktlistan över medarbetarna.Staffan Ternby, informationschef på Astra Zeneca,vet värdet av en sådan förteckning. När tsunaminslog till upprättades snabbt en telefonkedja somgjorde att Astra Zeneca vid nyår hade informationom att ett 20-tal medarbetare saknades.– Vi kunde krympa listan allt eftersom och tillslut var det två personer som saknades – och de ärfortfarande borta. Det finns ögonvittnesskildringarom att de spolats bort så vi förstod att sannolikhetenför att de skulle ha överlevt var mycket liten, sägerStaffan Ternby.Stora naturkatastrofer är naturligtvisomöjliga att förutse.Men det går att till viss mån garderasig. Lösningen är att noga tänkaigenom olika krisscenarier som kan drabbaföretaget och att i detalj veta hur de ska tacklas.Men att enbart att åtgärder nedskrivna på ettpapper räcker inte. Ordna praktiska övningar såatt personalen hittar fasta rutiner för vad som behövergöras och därmed agerar närmast reflexmässigtom en kris uppstår.– Mitt i krisen tänker man inte logiskt. Därförär övningar så viktiga. Dessutom är det bra att haen utomstående kriskonsult att bolla med som serproblemen utifrån, säger Malou Örner, konsult påvarumärkesbyrån Rewir.i en krissituation är det naturligt att dendrabbade vänder sig till sin närmaste chef. Därför ärdet viktigt att alla chefer utbildas i kommunikativtledarskap.– För en chef räcker det i dag inte bara med attkunna ekonomi. Det krävs också kunskap om hurman hanterar känsliga situationer. I kriser där det ärviktigt att fatta rationella beslut får man samtidigtinte glömma bort att vara empatisk. Det tror jag ären av orsakerna till att Fritidsresors Lottie Knutsonblev så uppskattad under tsunamikatastrofen – honvar både rationell och empatisk, säger Malou Örner.Empatin får dock inte ta över. Företagets chefermåste vara noga med att inte uttrycka sig på ett sättsom senare kan bädda för interna förtroendekriser:– Det är vanligt att chefer vill fatta alldeles förstora beslut i krisens inledning. Då brukar jagförsöka få dem att vänta en eller två veckor så att deinte lovar något som de sedan inte kan hålla, sägerMikael Westrell, krisstödsansvarig på Previas samarbetspartnerVisavi.Ett exempel från politikens värld är när IngvarCarlsson och Mona Sahlin i medias och allmänhetensögon lovade att bärga Estonia. I dag, elva årsenare, ligger vraket fortfarande kvar på Östersjönsbotten och konflikten kring detta har varit både långoch infekterad.Det är ett av många exempel på mediernas makti en krissituation – något som är nödvändigt att haberedskap för.– Goda relationer med media är oerhört viktigt.Det måste finnas kapacitet att ta emot många samtaloch svara på journalisternas frågor om händelsen ärav allmänt intresse. Annars uppstår lätt spekulationer,säger Bertil Flodin. •SÅ HANTERAR DU KRISEN1. TÄNK EFTER FÖRE.Det är viktigt attförbereda sig noggrantoch tänka igenom olikakrisscenarier som kandrabba företaget. Attha en krisgrupp somomedelbart kan ledaarbetet är nödvändigt.Alla chefer på företagetbör också utbildas ikrishantering så att devet exakt hur de skaagera i ett skarpt läge.2. BESTÄM VEM SOM GÖRVAD. Rollfördelningenmåste vara tydlig ochinte ge utrymme förolika tolkningar somkan skapa osäkerhet omvem som ska göra vad.Ett hierarkiskt tänkandeär nödvändigt för attstrukturen ska bli tydlig.3. INSE MASSMEDIASBETYDELSE. Vid en krissom skapar intressehos tidningar, radiooch tv är det viktigt attinformera – även omdet innebär informationom att informationsaknas. Det företag sominte tar den massmedialaaspekten på allvarriskerar onödiga ryktensom, om de får fotfäste,kan bli till vedertagnasanningar.4. FÖLJ UPP EFTERÅT.Efteråt är det nödvändigtatt göra enutvärdering av det somhände och hur företagethanterade problemen.Det kan möjligen geuppslag till förbättringaroch uppdateringar avkrisplanen.Källa: krisstödsexperten Mikael Westrell, Visavi.» MITT I KRISENTÄNKER MANINTE LOGISKT.DÄRFÖR ÄRÖVNINGAR SÅVIKTIGA.«prima nr 1 2005 15


REGLERNA SOM RÄDDAR LIVAtt regelbundet se över arbetsmiljön kan spara företaget både tid och pengar.Bosse Andersson, arbetsmiljöingenjör, förklarar varför.ordetext åsa brolin foto björn leijon* afs: Förkortningen står förArbetsmiljöverkets författningssamling,men används även om deenskilda regler som ingåri samlingen. Här regleras densvenska arbetsmiljölagen, som gälleralla företag och alla branscheri Sverige. Ansvarig myndighet ärArbetsmiljöverket.* sam: Systematiskt arbetsmiljöarbete,sam, går ut på att i detdagliga arbetet fatta beslut ochgenomföra åtgärder så att deanställda varken skadas, blirsjuka eller far illa på annat sätt.Arbetsgivaren har huvudansvaretoch behöver känna till arbetsmiljölagenoch de afs:ar som gäller denegna branschen. Skyddsombudetska vara med vid planeringen. samgäller för alla arbetsgivare i landet:stora och små, privata och offentliga.Företagshälsovården kan användassom expertresurs i arbetet.* Arbetsmiljöingenjörer:Experter på arbetsmiljöfrågor somarbetar för att skapa sunda och säkraarbetsplatser, ofta i samarbete medandra specialister. En arbetsmiljöingenjörhjälper arbetsgivare ochanställda att åstadkomma en godarbetsmiljö. Utbildningen sker vidArbetslivsinstitutet.att hålla sig uppdaterad påområdet arbetsmiljöarbete låter kanskeinte som någon fråga med hög prioritetpå en hektisk arbetsplats, men det är justvad det är.– När jag eller någon av mina kollegorträffar kunderna är intresset alltid stort,säger Bosse Andersson, arbetsmiljöingenjörpå Previa.– Det är viktigt för företagen att hängamed i utvecklingen så att de kan uppdaterasitt eget, systematiska arbetsmiljöarbete.Jag hjälper kunderna att se till hurnya regler påverkar just dem och derasbransch.Efter snart 30 år inom företagshälsovårdenvet Bosse Andersson det mesta omArbetsmiljöverkets författningssamling,afs. Här regleras i detalj den arbetsmiljölagsom gäller på alla svenska företag.I hans arbete ingår att kontrollera,sammanfatta och förklara de frekventauppdateringarna av – och tilläggen till– afs:arna för Previas kundföretag, så attde inte missar viktig information.– I mitt arbete hjälper jag företagsledningenatt ställa sig frågan: Vad får de nyareglerna för konsekvenser för vårt systematiskaarbetsmiljöarbete? Det gäller attse till att reglerna når ut i hela organisationenoch inte stannar på papperet, sägerBosse Andersson.Som erfaren arbetsmiljöingenjör harhan då och då träffat på företag sommissat att följa Arbetsmiljöverkets regler,vilket lett till att anställda eller andrapersoner på arbetsplatsen råkar illa ut.Han ger ett exempel: En regionchef påett företag som representerade byggherrendömdes år 2002 efter en olycka på ettbygge i Stockholm.En 16-årig pojke dog när delar aven vägg rasade över honom under ettbilningsarbete på en vägg. Arbetsgivarendömdes av tingsrätten till böter och villkorligdom för vållande till annans död.Även mindre dramatiska problem kanlätt undvikas med hjälp av planering ochökade kunskaper från ledningen sida.Är man som arbetsgivare osäker påvilka regler som gäller kan man rådgöramed de experter på arbetsmiljö som finnsinom exempelvis företagshälsovården föratt förhindra olyckor. •E-POSTEN STRESSAR FLESTSVENSKA FÖRETAGARESvenska företagare har sina skälatt känna sig pressade på arbetet.Enligt en undersökning av 6 300företag i 24 länder blir var tredjeföretagare mycket stressad av e-posten. 28 procent känner av denökande konkurrensen som stressoch var femte känner sig jagad avkravet på lönsamhet.Mest stressade av alla ärstockholmarna. Trots allt är detändå rätt bra att driva företag iSverige, åtminstone är pressensom företagarna känner betydligtlägre här än i andra länder.16 prima nr 1 2005STOCKHOLM FRISKAST I LANDET1514,613,913,512,1jimmy blomqvist


Högre lön ger bättre hälsaden som tjänar mer mår bättre än andra. Allra bäst mår den som tjänarmer än kollegerna för motsvarande arbete. Effekterna av relativ deprivation,den egna inkomsten i jämförelse med andras inkomst och lönerna idet omgivande samhället, analyseras av Monica Åberg Yngwe i hennesavhandling vid Karolinska Institutet.Att inkomst och hälsa hör ihop har längevarit känt. Effekten av relativ deprivation harvisserligen minst betydelse bland låginkomsttagare,men effekterna märks på allainkomstnivåer. Det gäller även när det tagitshänsyn till den absoluta inkomsten och reellköpkraft.Så kanske är det dags att höja lönen nu– för hälsans skull.Bosse Andersson, arbetsmiljöingenjörpå Previa, vet detmesta om Arbetsmiljöverketsförfattningssamling.Pengar – kanskeviktigare än man tror.»Den stora kostnaden försjukfrånvaron är de kostnadersom uppstår när en medarbetareär borta från arbetet.«det har talats mycket om de nya reglernaför medfinansiering i samband med sjukfrånvaron.Många arbetsgivare får ökade kostnader försjukskrivna medarbetare.Men en viktig aspekt har glömts bort.Den stora kostnaden för sjukfrånvaron är inteden för medfinansieringen – utande ytterligare kostnader som uppstårnär en medarbetare är bortafrån arbetet.Kostnader uppstår på grundav övertid bland kollegerna föratt kompensera arbetskamratensfrånvaro, förutom kostnaden föratt inrätta vikariat och rent produktionsbortfall.Extra besvärligtatt komma åt är kvalitetsbrister.Eftersom allt fler medarbetare ärspecialister är det mycket svårt atthitta lika kunniga vikarier. Detleder till att det uppstår fel närarbetet utförs.Skulle medarbetaren bli långtidssjuk måste enersättare rekryteras och skolas in, vilket är mycketdyrbart för de flesta verksamheter.Alla dessa kostnader överstiger vida dem förmedfinansieringen. En studie på Volvo visar tillexempel att en mellanchef som är sjukskriven isex månader kostar fyra miljoner kronor! Motsvarandesiffra för en yrkesarbetare i produktionen ären miljon kronor.Kunskapen om hur det går för sjukskrivnaär ganska stor. Bland annat vet man att blanddem som är sjukskrivna i över 30 dagar kommerendast 20 procent tillbaka i arbete igen och blanddem som är sjukskrivna mer än 90 dagar bara 10procent.Det finns därmed starka incitament för att bådesänka sjukfrånvaron och arbeta förebyggande.Previas produkt Tidig rehabilitering är ett effektivtverktyg för att förbättra närvaron. Den kanockså användas profylaktiskt, vilket långsiktigt ärextra viktigt.Att arbeta förebyggande är faktiskt både godpersonalvård och en bra affär.åsa rödén, vd, previaprima nr 1 2005 17ELISABETH OLSSON


Rätt hälsoinvesteringar skapar suvad gör previa, för vem och med vilket värde?Previa samarbetar medföretag och organisationerför att skapa sunda,lönsamma och attraktivaarbetsplatser. Genommånga års erfarenhet vetvi att strategiskt hälsoarbetestår i direkt relationtill ökad trivsel, prestationoch lönsamhet.Vårt arbete syftar till att uppnå tydligaoch mätbara resultat i kundensverksamhet, genom bättre arbetsmiljö,ledarskap och livsstil. Målet är attbidra till förbättrade prestationer ochmätbara resultat både på företags- ochindividnivå.Previa är en professionell rådgivare.Vårt mål är att arbetsgivaren själv skakunna ta sitt arbetsmiljöansvar ochförverkliga sina ambitioner som attraktivarbetsplats. Previa har omfattandekunskap om de lagar och regler somarbetsgivare påverkas och styrs av iförhållande till sina medarbetare ochsin omvärld.framgångsfaktorer förhälsoarbeteVår erfarenhet pekar på tre framgångsfaktorerför ett lyckat hälsoarbete.1. delaktighet och engagemangHälsoarbetet ska bidra till att företageteller organisationen når sina verksamhetsmål.Ledningens engagemang ochdelaktighet i planering och uppföljningav hälsoarbetet är därför en förutsättningför att lyckas.2. fokus på helhetenHälsoarbetet bör utgå ifrån en helhetssynoch inriktas på organisationen,gruppen och individen, och omfattabåde hälsofrämjande, förebyggandeoch rehabiliterande insatser.3. proaktivt och systematisktarbeteLångsiktigt förebyggande arbete äreffektivare än att reparera skadorsom redan uppstått. Risker för fysiskeller psykosocial ohälsa kan kartläggas,mätas och åtgärdas och riskernakan hanteras genom förebyggandearbete. För att nå ända fram krävs ettsystematiskt och långsiktigt arbetemed tydliga, mätbara mål och konkretaåtgärder som följs upp och anpassasefter behov.Previa hjälper företag och organisationeratt göra korrekta och lönsammainvesteringar för hälsa och arbetsmiljö.Tillsammans med arbetsgivarenfokuserar Previa på att skapa en sundarbetsplats där alla trivs och presterarbra. Det är en investering i företagetslönsamhet och attraktionskraft.arbetsgivare i att utveckla bra ledarskap.Bra ledare minskar osäkerheten, ökar motivationenoch skapar förutsättningar försunda arbetsplatser med medarbetare somtrivs. Det gynnar företagets affärsmål.HälsofrämjandeFörebyggandeRehabiliterandeIndividGruppOrganisationhälsofrämjande insatser– för att skapa en trivsam ochlönsam arbetsplatsGenom en analys av organisationen ochledarskapet kan man se samband mellanarbetsmiljö, organisation, produktivitetoch hälsa. Därigenom kan man identifierade friskfaktorer som stärker det goda iorganisationen. Med detta arbetssätt kanman stärka det som bygger sunda arbetsplatserdär medarbetarna trivs och mårbra. Proaktivt agerande skapar hälsosammaorganisationer. Samtidigt sparar det tidoch pengar för arbetsgivaren.förebyggande insatser – upptäckskadan innan den uppstårSkador och sjukdagar kan minskas genomatt förebygga och undanröja hälsorisker.Genom beskrivning av sambandet mellanarbetsmiljö, hälsa och livsstil kan manockså identifiera riskfaktorer och förebyggasjukdom.grafik jimmy blomqvistprevias filosofiFör att skapa goda och långsiktigt hållbararesultat fokuserar Previa på hälsofrämjandeinsatser, förebyggande insatser och rehabiliterandeinsatser. Previa menar också att detär nödvändigt att hälsoarbetet inriktas påbåde individ-, grupp- och organisationsnivå.Den enskilde medarbetarens långvarigahälsa och prestationer främjas av en sundorganisation. Verksamhetens effektivitetfrämjas av medarbetare som har engagemang,motivation och energi.Ledarskapet i organisationen påverkarockså hur medarbetare mår och hur effektiven organisation är. Previa stödjerrehabiliterande insatser– tidig insats viktigtNär en anställd har nedsatt arbetsförmågaför Previa en dialog med arbetsgivaren ochmedarbetaren. Previa ger råd om insatserför att medarbetaren ska kunna fortsättaatt arbeta efter sjukskrivning. Bästaresultat av rehabiliteringen når man medmycket tidiga och tydligt mätbara insatser.18 prima nr 1 2005


nda och attraktiva arbetsplatserprevias arbetssättPrevia arbetar strukturerat och systematisktför att nå uppsatta hälsomål för denspecifika organisationen. Varje arbetsplats ärunik. För att lyckas med hälsoarbetet krävsdärför att man vet exakt vilka förutsättningarnaär och kan skräddarsy lösningar sompassar den specifika arbetsplatsen.HälsolägeBehovsanalysStrategi, mål ochhandlingsplanGenomförande ochlöpande återrapporteringUppföljningoch utvärderingMålSamarbetet med Previa inleds med att mangör en nulägesbeskrivning och en analysav organisationens behov. Analysen lyfterfram de områden som behöver stärkas.Utifrån detta formuleras en handlingsplanmed tydliga mål som baseras på detallmänna hälsoläget och organisationensaffärs- eller verksamhetsmål. Åtgärdernaprioriteras utifrån företagets behov ochambitioner. När åtgärderna genomförs följsde upp och anpassas efter behov. Systematikeni arbetet skapar goda förutsättningarför att nå de mål som formulerats.erfarenhet och nytänkandePrevia har över 25 års erfarenhet av arbetemed arbetsmiljö och hälsa. Vårt bredanätverk och samarbete med bland annatuniversitet, högskolor och andra forskningsinstitutionergör att vi är uppdateradeom de senaste rönen och ligger i framkanti utvecklingen. Previa använder metoderoch arbetssätt som kan utvärderas och somgrundar sig på etik, vetenskap och beprövaderfarenhet. All Previas verksamhet är kvalitetscertifieradenligt iso 9001:2000.vårt mål– lönsamma hälsoinvesteringarPrevias mål är att göra kundernas hälsoinvesteringarbåde lönsamma och effektiva.Vi lägger stor vikt vid att mäta, utvärdera,följa upp och anpassa de åtgärder somgenomförs och tydligt beskriva uppnåddaresultat. Previa förfinar kontinuerligt metodernaför mätning och uppföljning.Snabb insats ger bäst effekttext christer fälldin foto alexander von sydownu finns det effektiv hjälp att fåför dig som vill sänka sjukfrånvaron ochhöja medarbetarnas hälsa.Previas nya koncept Effektiv rehabiliteringger tydlig effekt.Det finns en ökad efterfrågan på insatsersom minskar sjukfrånvaron. Därförhar Previa utvecklat konceptet som bestårav tre delar, »Tidig Rehab«, »Minskadsjukfrånvaro för långtidssjukskrivna«samt »Rehabiliteringsutbildning för cheferoch arbetsledare«.– Med »Tidig Rehab« har vi sett attvi ofta kan komma in tidigt i processen,redan innan personen blivit sjukskriven,säger företagsläkaren Sigvard Karlehagenvid Previa i Örebro.Arbetet har lett till att chefer ocharbetsledare blivit allt mer uppmärksammapå tidiga signaler av ohälsa vilketunderlättat rehabiliteringen.– »Tidig Rehab« innebär ett fördjupatsamarbete mellan oss och våra kunder.Arbetsledare och chefer har fått en kontinuerligfortbildning i rehabilitering.Previas personal ser mönster som ärrelevanta på organisationsnivå.– Det är dit vi vill komma. Då kanvi hjälpa kunden att vidta åtgärder somminskar sjukfrånvaron.Det andra konceptet, »Minskad sjukfrånvaroför långtidssjuka«, genomförs iprojektform där Previa går igenom allasjukskrivningar över en viss tidsgräns.– Vi har sett exempel på att det går attminska långtidssjukskrivningarna betydligtgenom att arbeta systematiskt på dethär sättet, säger Sigvard Karlehagen.Det tredje delkonceptet är att utbildachefer och arbetsledare. De har mångafrågor som rör tidiga signaler på ohälsaoch vad man ska tänka på när en långtidssjukskrivenåterkommer till jobbet.– Vi går också igenom lagar och för-SIGVARD KARLEHAGEN, PREVIA.fattningar som är relevanta för arbetetmed rehabilitering och arbetsrättsligafrågeställningar diskuteras, säger SigvardKarlehagen. •Sigvard Karlehagen 08 – 627 43 00,sigvard.karlehagen@previa.seprima nr 1 2005 19


posttidning Breturadress:box 4080171 04 Solnaporto betaltÄr adress eller mottagare felaktig?Ändra dina uppgifter på info@previa.seab previa box 4080 171 04 solnabesöksadress: hemvärnsgatan 8tel 08-627 43 00 fax 08-627 43 99e-post: info@previa.se www.previa.sePREVIA FINNS PÅ FÖLJANDE ORTERBLEKINGE LÄN:Karlshamn, Karlskrona, RonnebyDALARNAS LÄN: Borlänge, FalunGOTLANDS LÄN: VisbyGÄVLEBORGS LÄN: GävleHALLANDS LÄN: Falkenberg, Halmstad,Hyltebruk, Kungsbacka, VarbergJÖNKÖPINGS LÄN: Forserum,Habo, Jönköping, NässjöKALMAR LÄN: Borgholm, Kalmar,Nybro, OskarshamnKRONOBERGS LÄN: Alvesta, Ljungby,Växjö, ÄlmhultNORRBOTTENS LÄN: Boden, Gällivare,Kiruna, Luleå, PiteåSKÅNE LÄN: Bjuv, Helsingborg,Hässleholm, Kristianstad, Landskrona,Lund, Malmö/Kasinogatan, Malmö/Stora Varvsgatan, Simrishamn, Tomelilla,Trelleborg, Ystad, ÄngelholmSTOCKHOLMS LÄN: Arlanda, Huddinge,Kista, Liljeholmen, Solna Strand,Stockholm/Gullmarsplan, Stockholm/Gävlegatan, Stockholm/Hötorget,Stockholm/Östermalm, SödertäljeSÖDERMANLANDS LÄN: Eskilstuna, Flen,Katrineholm, Nyköping, SträngnäsUPPSALA LÄN: Ultuna, UppsalaVÄSTERBOTTENS LÄN: Lycksele, Norsjö,Skellefteå, Storuman, Umeå, VindelnVÄSTERNORRLANDS LÄN:Härnösand, SundsvallVÄSTMANLANDS LÄN: Köping, VästeråsVÄRMLANDS LÄN: KarlstadVÄSTRA GÖTALANDS LÄN: Borås, Falköping,Göteborg/Hisingen, Göteborg/Postgatan,Göteborg/Gårdatorget, Göteborg/Rosenlundsgatan, Skövde, Stenungsund,Strömstad, Tanumshede, Tidaholm,Trollhättan, UddevallaÖREBRO LÄN:Hallsberg, Karlskoga, Nora, Örebro10 prima nr 4 2004ÖSTERGÖTLANDS LÄN:Linköping, Motala, Norrköping

More magazines by this user
Similar magazines