Nr 3/2010 - Arkiv Gävleborg

arkivgavleborg.se
  • No tags were found...

Nr 3/2010 - Arkiv Gävleborg

information från arkiv gävleborgårgång 17 nr 3/2010GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR VIALLA VÅRA LÄSARE


Arkivens dag med miljön som kärnfrågaMiljön, Tjernobyl och kris- och katastrofberedskapstod i fokus, när Arkiv Gävleborg13 november medverkade i det rikstäckandeevenemanget Arkivens dag. För första gångenkunde arkivet dela ut sitt nyinrättade stipendiumtill två förtjänta högskolestudenter.På programmet stod också utställningar –om kärnkraftsomröstningen 1980, om hurTjernobylolyckan påverkade Gävleregionenoch om Miljöpartiet och organisationen RäddaVoxnadalen – samt tipspromenad.Från Gävle till Europaparlamentet och tillbakatill Gävle har Inger Schörlings 30-årigapolitiska resa gått. På det övergripandetemat ”Miljön är kärnfrågan” berättade honMiljöpartiets historia så som hon själv upplevtden; själv var hon med från starten1981. Dessförinnan existerade lokala miljöpartier.Kärnkraftsomröstningen var engrogrund.– Det fanns ett behov av en aktiv miljöpolitik. Partietsförsta kommunalpolitiska seminarium hölls i Gävle,berättade hon.Det var hon själv och arkivets tidigare styrelseledamotLorentz Höjer som arrangerade, och den lokala konstnärenLilly Källander medverkade. Flera andra konstnäreranslöt sig – det var en styrka i marknadsföringen.Det blev en hösttradition inom partiet att sälja ekologisktodlade grönsaker, potatis och frukt på Snus-MajasUtställningen visade bland annat arkivmaterial från FolkkampanjenNej till kärnkraft med mycket affischer och banderoller.Folkkampanjen engagerade många konstnärer vilket speglas iaffischmaterialet. Foto: Hans Wahlbom2Många lyssnade till Inger Schörlings berättelse om Miljöpartiets inträde i svenskpolitik. Hon var med från starten 1981 och har suttit i riksdagen och i EU-parlamentet.Nu är Inger Schörling kommunpolitiker i Gävle. Foto: Hans Wahlbomtomt i Gävle. Men partikassan var mager. En odlarelånade ut pengar, och miljöpartister plockade fyra tonmorötter åt honom som delbetalning på skulden.1985 kom Inger och partikamraten Niels Hebert in ifullmäktige och drev bl a frågan om lokal sopsortering,då en en ny tanke. Och tre år senare blev Inger ledamotav riksdagen.– Det var en väldig omställning. Det var första gångenpå 70 år som ett nytt politiskt parti hamnat där.När hon 1995 blev EG-parlamentariker var Miljöpartietmot EG, det som sedan blev EU. Miljöpartisterna harändrat sig på denna punkt, och de är inte längre gröngölingari storpolitiken. ”Tillväxt utan magsår” förespråkasav dagens unga partiföreträdare.Arkivets ordförande Sture Sandberg lämnade blommortill stipendiaterna Andreas Backström och CeciliaWestergård och påminde i sitt föredrag om april 1986,när det regnade cesium över Gävle. Sture var då nyblivetkommunalråd i staden. An svaret för att hantera dennaoförutsedda situation låg på honom, tillsammans medkollegan Håkan Vestlund, miljö chefen Bo Regnér ochsäkerhetschefen Bengt Landén.– I flera dagar mörkade ryssarna att Tjernobyl brann.Det första vi fick veta var rapporter från Forsmark omförhöjd strålning. Jodtabletter började delas ut, och tillgångensinade. De ansvariga i Gävle sökte kunskap ochfick goda kontakter med Strålskyddsinstitutet.Korna fick inte släppas ut på vårbete på två månader


och sanden som sopades upp från gatorna höll höga halter.Cesium i rådjurskött, svamp och annat mättes. Folkkampanjenmot kärnkraft fick luft under vingarna.Ett bestående intryck? Att katastrofberedskap måstefinnas. Och informationsfrågan var det svåraste, framhöllhan.– Man får inte skrämma, inte släta över och inte hellermörka sanningen. Total öppenhet med det man vet ärviktigt. Det var en lärdom att det måste finnas informationskanaler.Det gäller även i andra sammanhang.Barbro SollbeTjernobylkatastrofen – Vad minns du?Natten mot den 26 april 1986 inträffade en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl, i forna Sovjetunionen.Ett moln av radioaktiva partiklar fördes med vindarna mot Sverige och värst drabbat blev Gävletrakten.Skadan förvärrades ytterligare av det ihärdiga regnandet.Vad minns du av de dramatiska dagarna då vi successivt fick information om vad som inträffat? Hur reageradedu? Var du en av dem som packade väskorna och övervägde att flytta till “säkrare” trakter? Vågade du äta avsvampen och älgköttet? Har Tjernobylkatastrofen medfört att du förändrat ditt liv?Arkiv Gävleborg vill att du skriver ner dina minnen och sänder in dessa till oss. Du kan skriva långt eller kortare.Sänd med uppgifter om namn, adress och telefonnummer.Har du några frågor, ring Barbro Eriksson 026 - 108870Premiär för www.arkivgavleborg.se i ny kostym!Ny layout och ett större innehåll möter nubesökaren på www.arkivgavleborg.se. Vi hoppasatt det ska bli lättare att hitta det man söker sommedlem eller blivande medlem och att forskaren skakunna finna både information och inspiration.Hemsidan samlar många matnyttiga dokumentsom bevaranderåd för föreningar, arkivets stadgaroch verksamhetsberättelser, hur du hittar hit och informationom leveranser. Du kan också gå in ochläsa alla nummer av arkivXet sedan 2002.En ny och större avdelning om studiebesök ochvåra temavisningar finns nu på plats. På sikt är tankenatt skolan ska få en utökad pedagogisk del. Ettlitet blygsamt smakprov finns redan idag.Dokument i fokus har fått flytta med till den nyasajten. Där presenterar vi intressanta dokumentkring olika ämnen och tipsar om bra material. Detsenaste på denna “programpunkt” är tips på arkiv ochdokument som speglar fiskets historia i Gävleborg. Dokumentenär hämtade ur ekonomiska producentorganisationenGävle fisks arkiv.Varmt välkommen att besöka vår hemsida, som du hittarpå samma adress som tidigare: www.arkivgavleborg.se.Är det något du saknar på hemsidan? Vi vill gärna hasynpunkter av alla slag!3


Arkiv Gävleborgs stipendium 2010För första gången har vi haft det stora nöjet att dela utArkiv Gävleborgs stipendium till studerande vidHögskolan i Gävle. Stipendiet, som instiftades tidigare iår, är på 10 000 kr och utgör en belöning för “en utmärktstudieprestation och ett väl genomfört examensarbete påB-, C- eller högre nivå”. Arbetet ska behandla företeelseroch skeenden inom Gävleborgs län, historiska eller nutida,och man ska ha använt källmaterial från ArkivGävle borg.Kommittén beslutade att dela priset mellan CeciliaWestergård och Andreas Backström, den förra förhennes B-upp sats i Medie- och kommunikationsvetenskapoch den senare för hans C-uppsats i Historia.Stipendiet delades ut på Arkivens dag av arkivets ordförandeSture Sandberg och Fredrika Nordahl Westinfrån högskolans stipendiekommitté. Cecilia och Andreasberättade också kort om sina uppsatser. Här får de bådapresentera sitt arbete i skriftlig form för arkivXets läsare.Är du intresserad av att söka Arkiv Gävleborgsstipendium nästa år, eller känner du någon somborde göra det?Sista ansökningsdag är 1 september varje år. Merinformation finns på www.arkivgavleborg.se.Den första stipendiaten blev två stycken! Andreas Backström och Cecilia Westergård vidstipendieutdelningen på Arkivens dag 13 november. Foto: Hans WahlbomHögt och lågt på Arbetarbladets kultursidorFör ungefär ett år sedan påbörjades arbetet med en B-uppsatssom skulle komma att heta “Kultur utan nöje, kulturnöjeneller nöjaktig kultur? – Arbetarbladets kultursidorsutveckling mellan 1989 och 2009”.Målet med uppsatsen, som skrevs inom ämnet Medieochkommunikationsvetenskap, var precis som titeln geren ledtråd om att jämföra och se hur Arbetarbladets kultursidorhar förändrats mellan 1989 och 2009. Anledningentill att jag valde det här ämnet var att man åtminstonesedan 1990-talet kan urskilja en debatt om kultursidorsvara eller icke-vara, vad deras betydelse är fördagspressen och vad som händer om man börjar blandakultur- och nöjesjournalistik.Därför ville jag titta närmare på om det här ocksåstämmer för Arbetarbladet; det vill säga, om man kan4


urskilja en utveckling i en särskild riktning vad gäller deraskulturjournalistik de senaste 20 åren. Jag började arbetetmed att samla in material för analys och jag valdeatt studera ett nummer från respektive års alla månader,alltså sammanlagt 24 nummer. På Arkiv Gävleborg tittadejag på 1989 års första hälft på mikrofilm. Årets andrahälft studerades på mikrofilm på stadsbiblioteket och2009 års tidningar studerades i tidningslägg på Arbetarbladetsredaktion.Baserat på de olika typer av artiklar som jag kundehitta i de 24 numren, delade jag in texterna i olika kategorieroch de här kategorierna återspeglade om det rördesig om det som brukar kallas hög eller låg kultur alternativtfin- eller populärkultur.Fin- eller populärkultur?Indelningen baserades på två forskares litteratur inomämnet. Den första är Tomas Forser som är docent i litteraturvetenskapvid Göteborgs universitet. Han understrykervikten av att kultursidorna ska erbjuda ett kritisktperspektiv och en plats för eftertanke och reflektion.Den andra forskaren är Jesper Falkheimer, doktorandi medie- och kommunikationsvetenskap. Falkheimermenar att det som traditionellt sett brukar skilja nöjessidornafrån kultursidorna gäller en skillnad i värde mellanunderhållning och information. Det vill säga, är artiklarnamer underhållande bär de oftast på populärkulturelladrag medan texter som informerar och analyserartraditionellt sett har högre finkulturellt värde.Jag hittade tio kategorier. De fyra första, som man kanhitta både 1989 och 2009 är Reportage, Referat/Nyheter,Debatt samt Recension. De sex andra kategorierna skiljersig årtalsmässigt åt. 2009 finns även kategorierna Krönika,Berglins, Kulturtoppen samt ett bokutdrag och 1989finns de två återstående kategorierna Innehållet i morgonsamt texter av typen Ej kultur.Baserat på Forsers och Falkheimers tankar delades sedankategorierna in i fin- eller populärkulturella artikeltyper.Till de populärkulturella kategorierna räknar jagKulturtoppen, Berglins, Reportage och Referat/Nyheter.Medan Krönika, Debatt och Recension är finkulturellakategorier. De tre kategorierna Bokutdrag, Innehållet imorgon och Ej kultur-texter har uteslutits från diskussioneneftersom de inte har ett innehåll med tillräckligsubstans för att klassificeras.Ja, vad kom jag då fram till?Jo, om man jämför antalet kategorier finkultur och populärkulturså ser man att det finns fler texttyper av populärkulturellinriktning år 2009. Med andra ord skulleman kunna säga att Arbetarbladets kultursidor är merpopulärkulturellt inriktade 2009 än för tjugo år sen ochdärmed avvikit från det Tomas Forser kallar det kritiskauppdraget till fördel för en mer nöjesinriktad och underhållsmässignyhetsrapportering.Men om man gör en annan typ av jämförelse sett iprocent mellan mängd hög- och lågkulturella texter, såkan man se att 1989 års Arbetarbladet innehöll 44% högkulturellatexttyper. År 2009 var 47% av texterna högkulturella,vilket alltså är en ökning med tre procentenheter.Det skulle alltså betyda att Arbetarbladets kultursidorår 2009 har ytterligare närmat sig den högre kulturen– helt stick i stäv med vad som påstås ske på övrigatidningsredaktioner runtom i landet.Det är alltså inte helt lätt att dra en entydig slutsatsfrån mitt arbete eftersom båda jämförelser bär vikt. Ochvad kultur egentligen innebär skulle kunna avhandlas ien helt egen uppsats eftersom det är ett mycket kompliceratbegrepp. Avslutningsvis så drar jag ändå slutsatsenatt Arbetarbladets kultursidor håller en hög nivå. Manskulle egentligen kunna säga att det antingen handlar om“hög högkultur” eller “låg högkultur”. Det rör sig åtminstoneinte om nöjaktig kultur.Cecilia WestergårdIdrottsrörelsen under folkhemmets första decennierDenna uppsats tar sin utgångspunkt i folkrörelsebegreppetoch behandlar idrottsrörelsen som en folkrörelse under”folkhemmets” första decennier 1945-1960. Syftet är delsatt undersöka hur den sociala sammansättningen såg ut iGefle IF och IFK Gävle, dels att undersöka hur Gefle IFoch Valbo AIF såg på ungdomen och sin roll som ungdomsfostrare.Begreppet hegemoni är central för denna uppsats. Bakgrundenvisar att en mängd förändringar skedde i detsvenska samhället under mellankrigstiden och många avdessa var positiva för idrottens fortsatta expansion ochpopularitet. Uppsatsens källorär föreningarnas medlemsmatriklar/medlemskort,verksamhetsberättelseroch olika jubileumsskriftereller jubileumsdokument.Detta material är sin helhethämtat från Arkiv Gävleborg.5


Forskningsläget visar att åtskillig forskning om idrottsrörelsenhar bedrivits, varav mycket angränsar till dennauppsats, men Johnny Wijk menar att det finns åtskilligtatt fylla på i forskningsväg beträffande idrottens historiaefter andra världskriget och Jan Lindroth påvisar att ytterstlite är känt om idrottsrörelsens sociala sammansättning.Metod och teoretiska utgångspunkterI metoden som använts i undersökningen av den socialasammansättningen i Gefle IF och IFK Gävle har ett klassificeringsschemaanvänts som har hämtats från SvenLundkvist och modifierats dels av Kristina Udd, dels avAndreas Backström. Till den kvalitativa delen av undersökningensom rör Gefle IF:s och Valbo AIF:s syn påungdomen och sin roll som ungdomsfostrare har jag använtmig av en metod som kan benämnas som en komparativdokumentanalys.De teoretiska utgångspunkterna i denna uppsats ärhämtade från Ferdinand Tönnies samhällsteori om Gemeinschaftoch Gesellschaft, samt från Antonio Gramscisteori om begreppet hegemoni. Gramsci menar att borgerligheteninte behållit makten i samhället genom ekonomiskaresurser eller politik utan genom kontrollen avideal och idéer som de fört till de övriga klasserna genomexempelvis idrottsrörelsen.Uppsatsen utgår från en hypotes om att den borgerligahegemonin inte utmanas i Gefle IF, men att den utmanasi IFK Gävle. Detta för att Gefle IF är äldre som föreningän IFK Gävle och för att Gefle IF grundades av förmögnamänniskor, medan ungdomar grundade IFK Gävle.Medlemmar och genusstruktur i klubbarnaResultatet visar att Gefle IF både år 1945 och 1953 hadeanslutna medlemmar från samtliga samhällsklasser, meden dominans av medelklassen i både föreningen och idess styrelse (i styrelsen fanns inte en enda ledamot frånarbetarklassen, men från överklassen). Utifrån en genusaspektkan det sägas att föreningen hade få kvinnoranslutna, men väl en kvinna i styrelsen år 1953.IFK Gävle hade också anslutna från samtliga samhällsklasserår 1945 och 1953, med arbetarklassen somdominerande klass. Styrelsen domineras år 1945 av medelklassen,men med inslag av överklassen och en frånarbetarklassen. År 1954 låg medelklassen på samma nivåi styrelsen som tidigare, men arbetarklassen och studerandehade ökat på bekostnad av överklassen.Beträffande genusaspekten hade föreningen mångakvinnor anslutna år 1945, men år 1953 hade de tappat enstor mängd anslutna kvinnor och inte en enda kvinnafanns i styrelsen under undersökningsperioden. Dettakan kopp las samman med grundandet av IF Skade, somär en kvinnoförening, av kvinnor för kvinnor.Ska idrotten fostra ungdomen?Gefle IF och Valbo AIF hade en positiv syn på ungdomenoch ansåg att idrottsrörelsens och deras eget syftevar att fostra ungdomen. Dess utom proklamerade GefleIF och Valbo AIF att de hade målen och verktygen för attlösa ”ungdomsproblemen” men att de behövde medlen.Det som skilde föreningarna åt var att Gefle IF hade enmer självpåtagen fostrans roll och inte samarbetade mednågon myndighet eller med kommunen i sitt arbete medFostrad ungdom? Gefle IFs juniorlag iishockey som blev distriktsmästaresänsongen 1958 - 1959.Foto: Arkiv Gävleborg/ Gefle IF:s arkiv6


ungdomen. Valbo AIF hade dock ett nära och uppskattatsamarbete med Valbo kommun. Ideologin bakom fostrandetav ungdomen i Gefle IF kan sägas vara den borgerligaideologin, medan Valbo AIF hade ”folkhemsideologin”som bakgrund vid fostrandet av ungdomen.Slutligen kan det fastslås att de ideal och mål idrottsföreningari Gävle området hade under perioden 1945-1960 inte finns idag, sedan om förändring är på gott elleront, låter jag dig avgöra.Andreas BackströmArkivet lyfte fram demokratihistoria under valrörelsenAtt det är valår har blivit liktydigt med ”Rösträtt ochvalfläsk” på arkivet. Veckorna före valet var intensivamed studiebesök och föredrag på temat rösträtt,politiska partier och valrörelsen genom tiderna. I år arrangeradesockså flera filmvisningar med valfilm från50-talet.”Rösträtt och valfläsk” riktar sig främst till gymnasiernai länet med tanken att eleverna ska få ett historisktperspektiv på dagens valrörelse. Hur har vårt demokratiskasystem växt fram? När och varför kom de politiskapartierna till? Hur spred man sitt budskap före TVdebatterna,hemsidorna och facebook?Omkring 700 elever och lärare tog del av “fläsket” undernågra hektiska valrörelseveckor. Det rörde sig bådeom studiebesök på arkivet och föreläsningar ute på skolorna.På arkivet fläskade vi också på med en utställningav årets valaffischer.Två visningar för allmänheten av valfilmer från1950-talet var en nyhet för året. Det gick också ut inbjudningartill pensionärsorganisationer som flera nappadepå. “Skattefria Andersson” från 1954 med Stig Järrel i huvudrollenvar en av filmerna som visades.En klass från Staffangymnasiet i Söderhamn på “Rösträtt ochvalfläsk” i september 2010. Foto: Barbro ErikssonVälkomna önskar vi alla våra nya medlemmar 2010!Hassela centeravdelning och centerkvinnorRiksförbundet unga musikanters distrikt, GävleborgBostadsrättsföreningen Faxe, SöderhamnAstma-och allergiföreningen i Gävleborgs länLexe fastighetsägareförening, GävleHumanistiska samfundet i GävleOckelbo vägföreningGefle rotaryklubbSätra socialdemokratiska förening, GävleSvenska spårvägssällskapet GävleavdelningenPRO HudiksvallBadarklubben Böcklingarna, GävleSven Lübecks insamlingsstiftelse, GävleEnglish speaking society, GävleSPF distrikt 210 HälsinglandValbo röda korskretsCivilförsvarsförbundet GävleborgGävle Galvan ABBergsjö-Hassela lantbrukarnas riksförbundStocka folkets hus upaSKTF:s pensionärsverksamhet i GävlePRO KilaforsSällskapet NT, GävlePRO Söderala-MarmaSvenska röda korset - region mittPsoriasisförbundet Gävle7


Succéartade tävlingar med stjärnglans i OckelboUnder åren kring 1930 byggde Ockelbo IF om sinidrottsplan till en riktig anläggning med löpar- ochlängdhoppsbanor och åskådarläktare. Det innebar ettstort uppsving för idrotten i Ockelbo.De nationella tävlingarna 19331932 hölls för första gången nationella tävlingar i friidrotti Ockelbo. Arrangemanget gav mersmak och införnästa år skickade man ut inbjudningar och annonseradei Idrottsbladet. Dessutom förhandlade man för att få ditnågra “stjärnidrottsmän” som skulle sätta guldkant påtävlingen.Här blev det en krock mellan amatöridrotten och dehalvprofessionella stjärnorna. Som exempel berättas omHeros Andersson som hade mage att begära 651 kr i reseersättningplus en grammofon! Styrelsen ansåg förorättade“att om Heros Andersson, diskuskastaren, vill tävlai Ockelbo någon gång får det ske på egen bekostnad, åtminstoneså länge det finnes några av oss kvar i styrelsen.”Som tur var fanns det mer anspråklösa idrottsmän,Den anspråkslöse stjärnidrottsmannen Samuel Norrby vannbåde diskus och kulstötning. I kula var han bara två centimeterfrån det svenska rekordet.Målgång i 100-metersloppet. Först till snöret är G Staaf, ForsaIF, som också vann längdhoppet, där övertrampen noteradeselektriskt.som Samuel Norrby från Hellas, vilken kom till Ockelboendast mot reskostnad och ett par kronor till mat.Den elektriska anordningenTävlingarna blev en succé med över 90 anmälda från 26olika klubbar och omkring 800 åskådare. “Någon störrefri idrottstävling har förut ej hållits i Ockelbo”, skriverstyrelsen.Som extra krydda på moset kunde Ockelbo IF ocksåligga i teknikutvecklingens framkant. För första gången iSverige användes en elektrisk signalanordning vid övertrampi längdhopp. Ja, i alla fall var det första gångenidrottsinstruktör Sjöbloms uppfinning testades och denbefanns fungera utmärkt.Alla resultat och ett tiotal fotografier finns noggrantinförda i säsongens verksamhetsberättelse som avrundarredogörelsen med orden: “Och därmed voro dessa tävlingaravslutade men minnet av desamma kommer heltsäkert att leva kvar.”Lisa Engströmarkiv gävleborgArkivet bevarar och tillgängliggör arkivhandlingar från föreningar,företag och privatpersoner i Gävleborgs län.Vi arbetar också med att dokumentera och stimulera till forskning omlänets historia.Forskarsal och arkiv har öppet vardagar 8.30 - 16.00Arkiv GävleborgSödra Fältskärsgatan 10, 802 80 Gävle(gamla postterminalen)tel 026 - 10 88 70e-post: arkivet@arkivgavleborg.sehemsida: www.arkivgavleborg.seRedaktion: Lisa Engström, Barbro Eriksson, Agnetha Nellfors och Barbro Sollbe

More magazines by this user
Similar magazines