10.07.2015 Views

Nr 55 - Mars 2012

Nr 55 - Mars 2012

Nr 55 - Mars 2012

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Paulinska skolanbättre än sitt rykteLäs novellen avAngelica LundgrenVår rektor Mimmii intervjustolen<strong>Nr</strong> <strong>55</strong> - mars <strong>2012</strong>Vi snackar homosexualitetoch fördomar”En kvinna mördades nattentill igår i sitt hem”Vi spanar efter mord i StallarholmenMangakändisen Åsa Ekströmger oss sina bästa tecknartipsVinnare avLilla Journalistpriset2011


Redaktören har ordetMord, manga och provHello hello Stallarholmsskolan, nu ärvåren på ingång och man vet vad det betyder.Jo, nu kommer det som alla önskarskulle försvinna: de nationella proveni nian. De nationella proven är somryggraden för våra betyg, men våra betygär inte huggna i sten för det. Vi kanfaktiskt ändra mer eller mindre på betygen,men vi får ändå se upp.Men nog om oss nior, nu kommervi till detta nummer som har några väldigtintressanta artiklar. Vi har en artikelom homosexualitet som Jenny och Elini sexan har lagt ner en hel del jobb på.Homosexualitet är ett intressant ämneför en artikel eftersom alla kommer stötapå det någon gång i sitt liv. Man kansom vissa av oss ha en vän som mantrott var straight men som senare kommerut som homosexuell. Enligt mig såär man den man är och kommer alltidvara det. Om man är homo så är mandet och ingen har rätt att trakassera ellerprovocera en enligt min mening.Vi har också grävt upp ett gammaltmord som ägde rum här i Stallis. Mordetskedde 2001. Isabell och Linn snubladeöver mordfallet när dom undersöktehur många mord som har begåtts i Stallarholmenpå senare tid. Dom fick tagpå en polis som var med och arbeta medmordfallet.Nog med mord, nu tar vi oss an någotskoj. Jessica, Valentina, Denice ochIsabell har gjort varsin makalös serie imangastil. De fick hjälp av en känd serietecknaresom heter Åsa Ekström. Hongav dem råd om hur man lägger upphandlingen och ritar en mangaserie.Det syns att detta nummer har bådeen sorglig och en glad sida i sig. Jaglämnar resten av numret för er att utforskasjälva. Om det finns något jag är heltsäker på är det att man kommer ha merrespekt för sina medmänniskor efter attha läst detta nummer. Jag bara hoppasatt ni nu har lika roligt att läsa tidningensom vi på Magazinet hade att skriva den.Rasmus Johansson,chefredaktörFoto: Ola Johansson2 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


InnehållIsabell och Linn undersöker mord6Victoria och Saga har besökt Paulinska skolan9Jenny och Elin kollar hur elever ser på homosexualitet13Matilda har pratat med en frisör19Vad gör en veterinär? Jonas och Sebbe har svaret20Hur tecknar man manga? Våra serietecknare fick hjälp21RedaktionenStallarholmsskolanVannestavägen 2645 61 StallarholmenAnsvarig utgivareMimmi SandbergOmslagsbild:Tjejhångel. Läs Jennys ochElins artikel om homosexuellkärlek på sidan 13.Handledare textStefan Seidelstefan@traffpunkt.nu070-285 10 25Handledare foto- och formOla Johanssonola.johansson@strangnas.se0152-33 37 63TryckSträngnäs KommuntryckeriUpplaga 600 ex, når ca 1500 personer.Medverkande i det här numret:Albin Broberg, Angelica Lundgren,Denice Karlsson, Elin Bergsmeds,Elin Eklund, Ellen Lagerström, FelixPalmqvist, Isabell Karlsson, IsabellÅkerblom, Jenny Aspe Loberg,Jessica Xu, Jonas Jonsson, JonathanFriedman, Jonathan Sundqvist, LinnLjungqvist, Malin Åkerblom, MartinaEriksson, Matilda Jarl, RasmusJohansson, Saga Ågren, SebastianKarlsson, Sofia Dos Santos Johnson,Therése Karlsson, Valentina Eriksson,Victoria Dos Santos JohnsonMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 3


Kaj NyqvistIsvaksbadJohan AndreassonBoomben!!!Linda GårdestamDödens kvadrat....IsvakenKalt??Jag kommer snart upp!!Edwin Björkman4 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Mord iStallarholmenVi tror ju alla att i lilla Stallis är allt så fridfullt ochharmoniskt. Men är det verkligen sant? Har det tillexempel skett några mord här? Vi bestämde oss för attta reda på lite mer om Stallarholmens brottsliga sida.Foto: Ola JohanssonIdén kläcktes när vi såg en kriminalseriepå teve. Vi fick lust att ta reda påmordstatistiken i Stallarholmen. Menhur gör man det? Jag stod och pratademed en lärare då Jonathan Sundqvist(en klasskompis) plötsligt dök upp. Hansa att vi borde vända oss till ”Brottsförebygganderådet” eller till ”Statistiskacentralbyrån” och vi fattade inte riktigtvad han menade.- Brottsförebyggande centralbyrån vadå?stammade vi fram. Vi bad honom skrivaner dom konstiga orden och lydigtoch snällt gjorde han det. Han hjälpteoss även att hitta Statistiska centralbyrånstelefonnummer. Vi provade att ringamen till svar fick vi en sur telefonsvarare.Vi provade att maila dem istället. Imailet skrev vi:Hej!Vi är två tjejer som går i sexan på Stallarholmsskolan.Vi arbetar med vår skoltidningMagazinet. Vi ska skriva en artikelom mord. Därför skulle vi viljaveta hur många som har blivit mördadei Stallarholmen. Vi vill gärna ha liteinformation också. Exempelvis vilka årbrottsligheten har varit som högst.Tack på förhand!Mvh Isabell Åkerblom och Linn LjungquistSkjuten till dödsMedan vi väntade på svar så googlade vipå ”Mord i Stallarholmen”. Då hittadevi en länk till Sveriges Radios hemsidamed rubriken ”Kvinna mördad i Stallarholmen”.Mordet ägde rum 23 december2001. Såhär stod det:”En 46-årig kvinna mördades natten tilligår i sitt hem i Stallarholmen utanförSträngnäs. Kvinnans 48-årige sambo sitternu anhållen misstänkt för att ha skjutitkvinnan.Mannen ringde själv SOS-alarmstrax före klockan tre på natten ochberättade att han skjutit sin sambo. Närpolisen anlände till parets lägenhet lågkvinnan där död, skjuten med ett hagelgevär.Mannen överlämnade sig frivilligttill polisen och anhölls under söndagenmisstänkt för mord. Paret hade bara bottihop i två månader och var inte tidigarekända av polisen. Mannens motiv ärännu oklart.”Svar från statistikernaDet här hände alltså för mer än 10 årsen. Men har det skett något mord sendess? Tre dagar efter att vi mailat tillStatistiska centralbyrån fick vi svar ochdär stod det så här:Hej Isabell,Här kan ni läsa mer om mord. http://www.brottsrummet.se/bazment/37.aspxI statistiska databasen kan ni ävengöra egna sökningar:http://statistik.bra.se/solwebb/action/indexUppgifter finns på länsnivå. Pågrund av statistiksekretess redovisas intelägre geografiska nivåer.Med vänliga hälsningar,Klara KlingsporPolisen berättarVi följde länkarna och kom till en hemsidadär vi fick göra våra egna diagram.Men det gick inte att göra över speciellakommundelar: vi ville ju veta specifiktöver Stallarholmen. Det verkaderätt svårt att få reda på någontingom mord i Stallarholmen så vi bestämdeoss för att träffa en polis. Vi tog kontaktmed Strängnäspolisen och bestämdeträff med en polis inne på polishuseti Strängnäs.Polisen Pär Eriksson beskrev sinuppgift som ”länken mellan länspolisenoch kommunpolisen”. Vi frågade omhan visste något om mordet som ägderum här i Stallarholmen 2001. Pär berät-6 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Polisen Pär Eriksson”Visst händer det att man är rädd”Pär Eriksson tycker att det värstamed att vara polis är när barn är inblandadei till exempel trafikolyckor.Det bästa är att kunna hjälpaandra.Vad är det värsta du har gjort underdin tid som polis?- Olika jobb där barn är inblandade, tillexempel trafikolyckor. Idag finns det olikagrupper där man pratar om jobbigasaker som vi har upplevt på jobbet.Foto: Isabell Åkerblomtade att han var med och ”löste” det fallet.Han sa att mannen som hade mördatkvinnan fanns på plats och erkände påen gång. Mannen som mördade kvinnansitter fortfarande i fängelse. Han berättadeäven att det inte har mördats någoni Stallarholmen sen dess.Det finns ju ett talesätt som säger ”idom lugnaste vatten simmar dom fulastefiskarna” och vi trodde att det i alla fallhade mördats minst en person vartannatår i Stallarholmen. Men icke sa Nicke,här har det ”bara” mördats en person på12 år. Det var ju i och för sig bra nyheter.I alla fall kan vi konstatera att ni kanpusta ut: det har inte mördats någon iStallarholmen sen 2001.Övrig fakta som vi fickreda på under intervjun• Polisen får köra hur fort domvill med polisbilarna.• Det begås flest brott på sommaren.• Om det kommer en polisbil medblåljus så får en vanlig personbilåka mot rött för att göra plats såpolisbilen kan komma fram.• Polisen kallar sina bilar för radiobilar.Och radiobilarna besiktigasen gång per år.Vad heter du?- Pär Eriksson.Var bor du?- Jag bor i Strängnäs.Vad gör du som polis?- Jag är länken mellan polismyndighetenoch kommunpolisen.Hur gammal är du?- Haha, vill ni verkligen veta det?Ja, haha!- 62 år är jag nu.Så du går i pension snart?- Ja det stämmer!Vad kommer du att sakna mest?- Alla arbetskompisar och att få jobbamed skolor och barn.Hur länge har du varit polis?- Jag har varit polis i hela mitt liv.Hur länge behövde du utbilda dig?- Då, när jag utbildade mig, så behövdeman göra det i ett år. Men nu krävsdet tre år.Varför ville du bli polis när du varyngre?- När jag var yngre var det ett ”coolt”jobb och speciellt polisbilarna intresserademig.LinnLjungquistKan du få mardrömmar om sånt duupplevt som polis?- Ja det är klart. Det händer att man ärrädd.Vad är det roligaste med ditt jobb?- Jag har jobbat med det här länge ochatt se människor som till exempel harknarkat bli friska är jättekul, och att hjälpabarn är alltid roligt. Det är ju ocksåalltid kul att ta tillbaka gods som har blivitstulet.Är du skyldig att gripa in även om duinte är i tjänst?- Nej, man är inte skyldig att göra det.Man får avgöra det själv och jag brukarvälja att göra det.Hur känner du att ni blir bemötta avallmänheten?- Jag tycker att vi blir bra bemötta ochdet beror ju också på hur vi poliser beteross. Det är ju en stor grej att till exempelberöva någon friheten. Men det är nogjobbigast när man är ung. När en polisberövar någon friheten kan offret oftavisa starka känslor och det händer lätt attoffret känner sig illa bemött.Polisen på FacebookDu vet väl att polisen i Strängnäsfinns på Facebook? Sök bara på ”polisenSträngnäs”. Där står det lite alltmöjligt och där finns dom nya antagningskraven(antagningskrav = detsom du som vill bli polis ska kunna).IsabellÅkerblomFoto: Mikael Persson HallbergMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 7


Paulinska skolanInte alls som man trorEleverna ställer sig bakom stolarna bådeföre och efter varje lektion. Det är för attskapa ordning.Foto: Saga ÅgrenVi kommer till Paulinska skolanmed massor av fördomar. Vi harhört talas om både mobbningoch dålig stämning. Efter en heldag på skolan kan vi se att det ärsant att det finns mobbning, sompå alla andra skolor, men flera avvåra fördomar stämmer inte alls.Tvärtom, vi ser många saker påPaulinska som är riktigt bra!Vi börjar gå från bussen till Paulinskaskolan och när vi kommer fram så är dettre killar som står utanför ingången ochröker. Första intrycket blir verkligen attvåra fördomar stämmer.När vi kommer in i skolan luktar detbränt som om någon har eldat i en papperskorg.Vi bestämmer oss för att gåuppför en trappa som leder till en korridor.När vi går igenom den vita korridorenfår vi många blickar av alla. Det varäven många som knuffades och småbråkademed varandra.Vi går runt ett tag och försöker hittanågon att prata med. Vi frågar alla somvi möter vad de heter och får svar som’’varför vill ni veta det?’’ Till slut kommervi upp i den sista korridoren somsexorna och åttorna delar. Längst in ikorridoren sitter en kille ensam. Vi frågarvad han heter och vi får samma svarsom vi har fått av alla andra elever. Vibörjar förklara vad vi gör här på Paulinskaskolan och efter ett tag berättar hanatt han heter Martin Viderberg. Vi börjarintervjua Martin (ni kan läsa intervjunhär intill) och efter intervjun går vi nertill rektorns kontor och intervjuar Pauliinasom är Paulinska skolans rektor. Viförväntar oss en lite kärv äldre kvinna,men det visar vara en väldigt trevlig utåtriktadrektor som välkomnar oss varmt(mer härintill).Ordning och redaEfter intervjun träffar vi SO-lärarenKjell Ekström. Vi är med på hans SOlektionmed sexorna. Innan elevernakommer in i klassrummet kontrollerarKjell att alla har med sig varsin penna,varsitt sudd och block. Innan han börjarlektionen säger han åt alla att ställa sigbakom stolarna innan han säger dem attsätta sig. Kjell förklarar för oss att det ärför att skapa ordning och reda. Vi intervjuarnågra av eleverna i klassen. Kjellhar bra kontroll över lektionen och det ärhyfsat lugnt. Man märker tydligt genomstämningen i klassrummet vilka som harhögre status än andra. De som har högrestatus skryter också gärna om sinabus när vi pratar med dom. Andra eleverpratar öppet med oss om att de blir mobbadeav några i klassen, trots att alla kanhöra. Lite konstigt!Efter lektionen går vi till matsalenoch äter lunch. Matsalen är stor, ljus ochfräsch, och de delar den med Vasaskolansom ligger intill. Mattanterna bemöteross jättetrevligt och börjar genast skojamed oss. ”Är det ni som kommer frånMagazinet och har vunnit en massa finapriser?”Försenad gympalektionEfter maten hjälper Kjell oss att hitta tillen gympalektion med årskurs 8. I tjejernasomklädningsrum stormar plötsligtnågra killar in. De tar tjejernas gympapåsaroch slänger runt med dom. Vi sittertysta och iakttar händelsen, och nären kille upptäcker oss frågar han oss ilsketom vi har problem med det de gör.”Vadå, respekterar ni inte oss?” Detkänns obehagligt och som att vi inte harnåt att säga till om. Tjejerna börjar bytaom på toan istället.Det tar klassen ungefär 30 minuteratt komma igång. Vi sitter och väntaroch undrar när de ska komma igång.Efter de 30 minuterna känner vi att vibehöver gå. Precis när vi börjar gå motdörren ropar idrottsläraren, ”hallå, skani inte vara med, vi ska precis börja”. Vistannar kvar en stund och tittar. Det ären form av hinderbana som de ska göra.En kille utan gympakläderna står bredvidnågra koner. Varje gång högstatuskillarnaspringer förbi puttar de in honomi väggen och föser ner konerna på marken,och säger åt honom att plocka uppdem. Han gör som de säger.8 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Pauliina Björkman,rektor på Paulinska skolanFoto: Saga ÅgrenRektor Paulina Björkman säger att man jobbarhårt mot mobbning på Paulinska skolan ochatt hon tycker att de är på väg åt rätt håll.Vad är det bästa med skolan?- Det bästa med den här skolan är elevernasom går här. Det finns så många olikaelever från olika kulturer och bakgrunder,och det är fascinerande att allaklarar att skapa en sån skön miljö.Varför heter skolan Paulinska skolan?Är det för att du heter det?- Haha, nej. Man kan säga att Pauliinaoch Paulinska skolan hittade varandra.Men nej, skolan är mycket äldre än mig.Jag började här 2009.Kjell Ekström,SO-lärareFoto: Saga ÅgrenKnäpptystEfter idrottslektionen är vi med på åttornastystläsning. Det är alldeles tyst iklassen, ingen säger ett pip och alla verkarjyssta mot varandra. De vi intervjuarverkar vara överens om att skolan är bra.De säger att det finns mobbning, men attdet inte är så farligt och att lärarna brinnerför att stoppa mobbningen.Efter lektionen följer vi med Kjelltill caféet som tyvärr är stängt. Vi sätteross utanför och intervjuar honom.Caféet har vi varit inne i ett par gångertidigare under dagen. Det känns som ettställe där man kan umgås bra med sinakompisar. Både lärare och elever sättersig där, och det gör nog att stämningenblir lugnare.Vi har sett att det finns mobbningpå Paulinska. Men vi upplever inte attmobbningen är starkare än på andra skolor.Lärarna verkar brinna för sin skola,och att ta tag i mobbningssituationer påett bra sätt. Matsalen är underbar och delärare vi har träffat är trevliga. Paulinskaskolan är verkligen inte värd sitt dåligarykte.Varför ville du bli rektor på Paulinska?- Jag har jobbat med barn och ungdomarförut och jag trivs i deras närvaro.Jag har jobbat som lärare och biträdanderektor innan, men inte på Paulinskaskolan.Tycker du att det är mycket mobbninghär?- Nej, inte mer mobbning än i andra skolor.Vi har så engagerade lärare som jobbarhårt mot mobbningen. Vi samarbetartill exempel väldigt mycket medFriends. Vi jobbar hårt för att lärarnainte ska blunda för mobbningen och jagtycker vi är på väg åt rätt håll!Vad gör er skola speciell?- Vi är den enda kommunala skolan iSträngnäs, vilket menas med att vi måsteta emot alla barn, oavsett bakgrund ellerförkunskaper. Det innebär att vi bådemåste ta emot ungdomar som inte enskan svenska, och ungdomar med godaförutsättningar. Det gör att olika ungdomarmåste leva tillsammans vilket intealltid är så lätt, men vi jobbar hårt medatt alla ska kunna må bra med varandra.Våra meritvärden blir långsamt högre,dom är låga men det går bara uppåt, detär vi stolta över.Nu till något helt annat: vem bakarvärldens bästa bullarna?- Min syster gör lätt dom bästa bullarna!Vad är det bästa med Paulinska skolan?- Det bästa med skolan är ju självklarteleverna. Det är också väldigt roligt attvi ska få flera elever på skolan. Jag trordet kommer funka väldigt bra med årskurs4-9.Vad är det sämsta med skolan?- Det sämsta med skolan är det dåligaryktet som vi inte förtjänar. Det är så tråkigtatt Paulinska skolan förknippas mednågot dåligt, när skolan i själva verket ärväldigt bra.Upplever du mobbning som ett stortproblem på Paulinska skolan?- Nej det gör jag inte. Jag tror inte att detär mer mobbning på Paulinska skolanän på andra skolor. Alla lärare på skolanjobbar stenhårt mot mobbningen ochdet ger resultat. Om vi ser att någon blirmobbad rycker vi ut direkt.Vad tror du mobbningen beror på?- Jag tror att mobbningen framför allthos killar beror mycket på att dom villvisa sig starka för varandra och för tjejer.Jag tror inte det sker så mycket mobbningbland tjejer, då handlar det väl merom utfrysning.Hur tycker du att kontakten mellanelev och lärare är?- Jag tycker att den är bra, jag hoppas atteleverna också tycker det.Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 9


Folk har så många olika åsikter och fördomarom just bögar och lesbiska. Självatycker vi att det inte alls är något felmed det. Det är ju bara kärlek!Vi gick runt i skolan och frågadebåde killar och tjejer från årskurs 6-9 omvad just dom tyckte om homosexualitet.Men det var inte enkelt att hitta frivilligasom ville ställa upp på en intervju omdet här ämnet. Men vi upptäckte en saknär vi intervjuade, och det var att folkhade större och starkare motvilja motkillar som älskar varandra, än tjejer somälskar varandra. Många verkar inte retasig lika mycket på homosexuella tjejersom på homosexuella killar.Sen helt plötsligt när vi satt på bänkarnakom vi på en teori om varför folktycker att det är mer naturligt med lesbiskaän med bögar, JO! För att tjejkompisarpussar ju liksom varandra ochkramas och allt möjligt! Men så fort enkille skulle pussa en annan kille, så kanvi nästan lova att alla andra skulle skrikabög, fikus osv.Röster omhomosexualitetKajsa Watts, åk 6Vad tycker du om homosexuella?- Det är helt okej. Man kan ju inte direktrå för vem man gillar!Vad tycker du om alla fördomar?- Jag tycker det är jättedumt. Dom är liksominga speciella, man gillar den mangillar. Jag håller med Markus att domhar rätt till sin egen åsikt, dom är ju ocksåmänniskor.Anonyma, åk 7Vad tycker ni om homosexualitet?- Bögar är lite speciella. Lebbar kännslite mer naturligt. Bögar känns lite…bögigt! Haha! Men det är okej!- Jag tycker det är helt okej, det är liksombara kärlek. Man blir kär i personen,inte i könet!Vad tycker ni om fördomarna folkhar?- För jävligt! Dom får väl älska vemdom vill.Mike Järvinen Strand, åk 9Vad tycker du om homosexuella?- Man får älska vem man vill, men jag äremot det.Varför är du emot det? Vad har du föranledning?- För att jag tycker att man ska älska någonav det motsatta könet helt enkelt.Markus Hoflin, åk 6Vad tycker du om homosexuella?- Det är inte äckligt eller så som vissasäger, inte farligt eller något. Jag tyckerinte det är någon skillnad mellan bögaroch lesbiska.Vad tycker du om alla fördomar mothomo- och bisexuella?- Tycker faktiskt det är lite taskigt. Domär ju också människor och har rätt till sinegen åsikt.Richard Höijer, åk 7Vad tycker du om homosexuallitet, duvet bögar och lesbiska?- Det är väl helt okej, man får ha sinegen åsikt.Vad tycker du om alla som hatar homosexuelladå?- Dom kan inte säga någonting. Domkanske också blir bögar eller lesbiska endag?Jonte Norberg, åk 9Vad tycker du om homosexualitet?- Jag bryr mig inte. Jo men det är äckligtnär dom är ute och hånglar och kramastyp. Jag gillar inte direkt hur dom klärsig. Det ser lite bögigt ut. Det är baraäckligt! Men jag bryr mig inte egentligen.Vad tycker du om alla fördomar?- Jag bryr mig inte!14 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Chattintervju med denmodiga homosexuellaFredrikVi fick kontakt med en modig homosexuellkille på en hemsida för homo- ochbisexuella som gärna ställde upp på enchattintervju med oss.Hur kom det sig att du blev homosexuell?- Tycker faktiskt att frågan är lite underligtformulerad, det är en allmän uppfattningatt man inte ”blir” gay, utan att manföds med sin läggning. Om frågan är närjag kom på att jag är bög, så skulle jagsäga att det var en insikt jag gjorde gradvisunder puberteten. Att tjejer inte intresserademig var uppenbart hela tiden,och jag kände mig länge hel enkelt rättasexuell, innan jag förstod att jag faktisktdrogs till killar. Det var en upptäcktsom jag gjorde med blandade känslor.Till en början nästan panik, men jag komganska snabbt till en acceptans och nästanen inre stolthet över det.Blir/blev du någon gång mobbad, ochhur klarade du dig igenom de?- Nej, jag har aldrig blivit mobbad. I lågstadietvar jag däremot allmänt osocialoch sällskapsskygg och var ganska ensami skolan, men det kom jag över närjag blev äldre.Har du berättat om din sexuella läggning,isåfall om du har det så hur togdu dig mod, hur tänkte du, och vilkareaktioner fick du? Och om du integjort det, hur känner du dig, och varföröppnar du dig inte?- Jag har kommit ut för familjen och förnågra få utvalda vänner. Egentligen harjag väl varit otroligt feg. De enda somvet att jag är bög är dem jag redan innanvisste skulle ta det på ett bra sätt. Familjensreaktion var ett ljumt ”aha”, och senvar det inte mer med det. Med andra ordexakt den reaktion man vill få. Ungefärsamma har det varit för de vänner jagkommit ut för. Några har varit intresseradeav hur det är och hur jag kom framtill det, men aldrig på ett ignorant ellerstötande sätt.- Att jag inte är helt öppen med minläggning är något jag är arg på mig självför, och det beror bara på feghet. Jag serdet i viss mån som ett politiskt ansvar attkomma ut, delvis för att det skulle kunnaöka medvetenheten om HBT-frågorför personer i min närhet, delvis därföratt det skulle kunna hjälpa andra vännersom har funderingar om sin sexualitet attfå svar på de frågor de har.JennyAspeLobergPridefestivalenPridefestivalen äger rum varje år islutet av juli i Stockholm och är enfestival med aktiviteter, musik, föreläsningar,teater och mycket mer.Festivalen inriktar sig mest till HB-TQ-personer (homo- och bisexuella,transpersoner och queera).Vad som enligt många är festivalenshöjdpunkt inträffar på lördagenunder festivalveckan, då denstora Prideparadaden äger rum. Folksjunger, har vackra och galna kläderoch frisyrer och är allmänt glada. Detbrukar samlas hur mycket folk somhelst för att både delta eller bara tittapå paraden. I kulturhuset hålls PrideUng som arrangeras av RFSL ungdomsom mest inriktar sig till ungdomarunder 20 år.Polisen finns på plats för attdom för det första säljer alkohol sådet kan bli stökigt. Även för att detfinns vissa grupperingar av folk somhar något emot homo/bisexuella somanländer till platsen och för liv ochskriker taskiga ord mot folket somparaderar. Det finns varje år en speciell”Pridelåt”, som framförs av enartist som väljs ut för att representeraårets festival.RFSLRFSL Ungdom är ungdomsförbundetför homosexuellas, bisexuellas ochtranspersoners rättigheter.Dom bildades 1999 som en avdelningunder RFSL och blev eget förbund2003. RFSL Ungdom är en av Europasi särklass största och mest inflytelserikaHBT-ungdomsorganisationermed 1000 medlemmar.Kuratorer och rådgivare nås via följandekontaktvägar:RFSL i Stockholm: 08-501 629 70Gå in på: www.rfslungdom.seom du vill veta mer.ElinBergsmedsMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 15


Vi intervjuar rektor MimmiMamma, matteoch musikdiggareFoto: Martina ErikssonVi har intervjuat vår nya rektor,Mimmi Sandberg. När vi kom tillhennes kontor kände vi oss väldigtvälkomna! Vi ställde frågor somär lite annorlunda. Hon behövdeverkligen tänka till för att kunnasvara, sa hon.Vad är ditt hela namn? Alltså, förnamnmellannamn och efternamn?- Mimmi Elisabeth Sandberg.Vad var ditt första intryck av Stallarholmsskolan?- Mitt första intryck…ja, det varväldigt välkomnande, trevligt!Hade du varit i Stallarholmen innandu fick jobbet som rektor?- Ja, jag har varit på Mälsåker ochlite sånt men inte mycket alls. Jagbor ju på andra sidan Strängnäs.Hur många timmar jobbar du i veckan?- Oj, det är olika. Jag jobbar hemmaibland också, det beror lite på.Men ungefär 50 timmar i veckan.Har du några barn? I så fall, gårde på Stallarholmsskolan?- Jag har en liten tjej, Hanna, somär 4 år. Hon går på dagis på Fogdö.Vad gör du på fritiden?- Jag leker med Hanna, går ut medhunden, tränar, sådana vanliga saker.Sen målar jag också, fast detblir inte så ofta nu för tiden.Vad ville du bli när du var liten?- Oj, det var en svår fråga…advokat,absolut inte lärare för det varbåda mina föräldrar. Sen ville jagbli veterinär också.Vilken skola gick du i när du varbarn?- Lundbyskolan i Eskilstuna.16 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Vem var din förebild när du var barnoch tonåring?- Michael Jackson, Madonna…desom var poppis när jag var ung.Höll du på med några sporter när duvar ung?- Ja, jag tränade gymnastik.Har du något djur? I så fall, vad ärdet för djur?- Jag har en hund, en schäfer som heterJaana.Vad har du för sorts mobiltelefon?- En Iphone. Det är så bra för mankan göra allt på den!Vet du vem Justin Bieber är? I så fall,gillar du honom?- Justin Bieber? Är inte det nån pojkbandsartist?Nej, han är en soloartist!- Nej, jag har inte hört mycket omhonom.Vad gillar du för musik?- Oj, det är väldigt blandat! Alltifrån 80-tals rock till Jill Johnson,lite jazz…det som spelas på radion!Hårdrock gillar jag också!Vilken är din favoritfilm?- En film jag såg igår kväll gillarjag, Dirty Dancing. Den är lika brafortfarande. Star Wars gillar jagockså!Vad tycker du om Sjåvven och alla andraföreställningar skolan sätter upp?- Jag är jätteimpad av Sjåvven! Nitränar och kämpar under så långtid! Jättebra!Vad tycker du om Magazinet?- Jag tycker den är jätteproffsigt gjord,rolig, intressant och väldigt bred. Väldigtbra blandning!Foto: Martina ErikssonMartina ErikssonElinEklundTheréseKarlssonMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 17


En dag på MegsVi har besökt Megs Kök & Trevligtsom är en restaurang som liggeri Malmby. Vi hjälpte till medmatlagningen och diskade. Senintervjuade vi dom som jobbar där.Häng med en dag på Megs!8.45Vi får skjuts av Christine Gylllby som ärchef på Megs, till Malmbyhus där restaurangenligger.9.00Vi anländer till Megs i Malmby. Vi fårsätta på oss förkläden direkt. Vi sätteross ner och skriver klart våra frågor somvi ska ställa till Christine och de andrasom jobbar där.10.00Christine dukar borden. Samtidigt sittervi och softar i några sköna fåtöljer. Viintervjuar Christine.11.00Vi går till köket och frågar Carsten somär kock om vi kan hjälpa till med maten.Vi lagar potatis och falukorv. Felix stekerpotatisen i en stor stekpanna och Oscarsteker korven. Det känns som ett riktigtarbete!12.00Vi äter lunch. Potatis och falukorv! Detsmakar gott! Sen sätter vi oss och softaroch väntar på gästerna.13.00Lunchgästerna kommer och tar mat. Senkommer poliserna från Västerås som visen intervjuar.14.00Vi renskriver intervjuerna.15.00Vi åker hem!Det här var ingen vanlig skoldag för oss.Det kändes ovanligt och bra. För oss vardet första gången vi åkte på ett studiebesök!Christine Gyllby, chef påMegsHur många timmar jobbar du i veckan?- Eftersom jag är företagare så jobbar jagungefär hela tiden.Gillar du ditt jobb?- Jag har världens roligaste jobb!Hur många jobbar här?- 10 personer.Hur länge har du jobbat här?- Jag har jobbat med Megs i 15 år.Lagar du mat också hemma?- Ja, väldigt gärna.Vad tycker du är roligast att göra påMegs?- Jag tycker om att baka.Vad är tråkigast?- Att diska.Hur många portioner lagar ni varjedag?- Vi lagar 350 portioner varje dag.FelixPalmqvistCarsten Bredemeyer,kockHur många timmar jobbar du i veckan?- 40 timmar.Gillar du ditt jobb?- Ja, jag har ett spännande jobb!Hur länge har du jobbat här?- Jag har jobbat i 4 år på Megs.Lagar du mat också hemma?- Ja.Vad tycker du är roligast att göra påMegs?- Att laga mat så att kunderna blir nöjda.Vad är tråkigast?- Att plocka varor.Megs Kök & Trevligt –Lite faktaMegs är en restaurang i Malmby.Här serverar de lunch, men här kanman också ha bröllop, julbord, minnesstundoch mycket annat. Megsordnar även catering till både företagoch privatpersoner. Det finns ocksåen hotelldel där man kan bo.OscarGyllby18 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Undrar du över hur det är attjobba som frisör?Här har du svaret!Jag har intervjuat min syster som ärfrisör. Hon jobbar på Frisörkedjani Strängnäs men hon åker ocksåhem till människor och klipperdem.Hur blir man frisör?- Antingen går man frisörgymnasium ellerså går man en privat utbildning.Hur gjorde du?- Jag gick en privat utbildning.Hur startar man ett företag?- Antingen startar man en firma och hyren stol på en salong, eller så gör mansom jag som har startat företaget Sax påhjul och åker hem till folk. Jag klipper,färgar och slingar. Man bokar via telefoneller via min hemsida: www.nathalien.seHar du alltid drömt om att bli frisör?- Nej, när jag var liten ville jag bli journalistmen drömmar kan ändras.Matilda får håret fixat av sin syster Nathalie.Berätta hur en arbetsdag ser ut!- Kunden bokar mig via telefon eller påhemsidan. Där lämnar de namn, adressoch vad de vill göra. Sen vid överenskommelsegör jag hembesök.Vad tjänar du som frisör?- Det beror på hur många kunder manhar.Vilken hårfärg är din naturliga?- Cendré, vilket uttalas sandré.Vilka hårvårdsprodukter rekommenderardu?- Jag rekommenderar Schwartzkopf vilketjag jobbar med.Vad är det svåraste: att permanentaeller färga?- Permanenta.Tror du att du alltid kommer jobbasom frisör?- Ja, det känns så nu, men man vet jualdrig.MatildaJarlMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 19


Besök hos djurdoktornVi har besökt veterinären i Gulaindustrihuset i Stallarholmen. Viville kolla hur en vanlig dag hos enveterinär ser ut. Nu vet vi hur mantar blodprov på en hund och huren kattloppa ser ut.När vi kommer fram till veterinären mötervi en lite äldre dam som heter HelenaClaesson som har jobbat där i två år.Hon berättar att hon pluggat i Uppsala islutet av 70-talet. Hon besvarar telefonsamtaloch bokar in besökstider.- Vänta här på Anna Fucik så visar honer runt!Sen kommer Anna. Det är hon somdriver Veterinären i Stallarholmen. Honvisar oss runt i veterinärkliniken och ivarje rum förklarar hon hur djuren behandlas.Anna och Helena visar hur mantar blodprov på en hund, så de sätter Annashund på en brits och demonstrerarhur man gör.Sen får vi titta i ett mikroskop. Annavisar oss hur en kattloppa ser ut. Den ärlila och lite rund.- Den är helt ofarligt men jobbig för djurenför att det kliar så mycket, sägerAnna.Vi sätter oss ner för att prata med Anna.Hur länge har du jobbat här?- Jag har jobbat här sen 2009, men jaghar varit veterinär i tio år nu.Vilka djur behandlar du?- De är alla möjliga kan man säga.Vilka typer av behandling ger du?- Ja, det är väl allt från operationer tillvanliga rutinundersökningar.Vilken är den värsta operationen duhar gjort?- Det var den första operationen jag gjorde.Min handledare som egentligen skullevisa mig hur mangjorde var tvungen att sticka iväg undernågra timmar, så där blev jag kvar ensammed en nedsövd hund.Går det att operera en fisk?- Det går men vi gör inte det här. Underoperationen är man tvungen att hällavatten på den hela tiden.Ungefär hur många operationer görni per år?- Ungefär tvåhundra.Hur många är ni som jobbar här?- Vi är fyra personer. Förutom mig ochHelena är det Line Björkman-Roswalloch Therese von Krusenstierna.Hur känns det att behöva säga tilldjurets ägare att djuret måste avlivas?- Asså jag kan tycka att det är nödvändigt,för djuret får det bättre då. Mendet är ju såklart alltid jobbigt för djuretsägare.Har du själv något djur?- Ja, jag har tre katter, en hund, en hamster,tjugo får och fem hästar. Jag bor påen bondgård kan mansäga.Helena Claesson assisterar Annamed det mesta.Anna Fucik, veterinär i Gulaindustrihuset.En kattloppa fotograferadgenom ett mikroskopFoto: Johan AndreassonJonasJonssonSebastianKarlsson20 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


ViMangavärlden!ger oss in iMangaAlla vi fyra är intresserade avmanga och vi kom på att vi skullegöra en egen mangaserie.Vi visste inte hur man gör så vikompå att vi kunde kontaktaÅsa Ekström som är en svenskmangaillustratör som blandannat har skrivit serien SayonaraSeptember.Vi hittade henne via hennes blogg ochdär stod hennes e-mail adress så vi togkontakt med henne. Så här såg mailet ut:Hej!Vi är tre elever från Stallarholmskolansom är med i vår skoltidning Magazinet.Magazinet har blivit nominerad till Lillajournalistpriset nio gånger och vunnittre.Vi är alla intresserade av manga ochvi skulle vilja testa att göra en kort mangaserietill vår skoltidning.Vi undrar hur man börjar göra en serie,börjar man komma på ett manus ochrita enligt det eller var ska man börja?Snälla hör av dig snarast.// Denice, Jessica och ValentinaHon svarade nästan direkt efter att vihade skickat mailet och vi blev jättegladaatt hon överhuvudtaget svarade oss.Enligt Åsa så ska man göra en mangaserieså här:Hej!Hur man gör en mangaserie:1. Kom på en idé, handling och karaktärer.2. Skriv manus. Antar att ni inte har såmånga sidor till ert förfogande så tänkpå det när ni skriver. Serien bör vara avslutad.Om där inte är så mycket utrymmekan det vara bra med en enkel, korthistoria och få karaktärer; kanske göraom er själva till 3 karaktärer och skrivaom hur ni gör serien? Här skriver niäven in dialogen.3. Gör små skisser på varje sida. Hurmycket ska hända på varje sida? I vilkenruta säger vem vad? Får allt plats på desidor ni har? Här kan ni även välja attgöra serien i svensk läsriktning eller japansk(bak och fram). Importerad mangapubliceras i Sverige i japansk läsriktningmen jag skulle rekommendera attgöra serien i svensk. Den är för svenskaläsare trots allt.4. Skissa sidorna.5. Tuscha sidorna med svarta pennor,tex pigmentliners i storlek 0.1-0.8mm.6. Scanna och texta i datorn (om ni intetextar för hand innan). Lägg även påValentinaErikssonDeniceKarlssonfärg, gråskalor eller s k raster i dennafasen.7. Klart!Så går det till om man gör detgrundligt. Men eftersom detta är er förstamanga, gör bara så gott ni kan, ochman behöver inte följa ovanstående slaviskt.Det viktiga är att man har roligtnär man ritar. Hoppas det var till hjälpoch lycka till.Om ni undrar över något av elementenfinns det även bra info och tutorials pånätet, så testa att kolla upp det.Mvh Åsa EkströmSå snart vi hade kommit på idén så villeäven Isabell vara med och det fick hon.Vi började nästan direkt att komma påen handling och vi började rita våra karaktärer,för vi ville göra om oss självatill gulliga mangafigurer och vara med iserien som huvudkaraktärer.Vi jobbade rätt lite först med självaserien för vi ritade mest på skoj. Sedankom allvaret, vi måste vara klara snart.Alla vi fyra hade olika viljor om hur detskulle se ut och alla kunde inte rita samtidigt,eller likadant för alla hade olikastil. Vi kunde inte heller träffas varje dagför att jobba med den. Det gick helt enkeltinte. Vi fick istället göra varsin mangaseriepå en sida vardera. Det kändesmycket lättare. På de fyra sidorna somkommer kan ni se resultatet!JessicaXuIsabellKarlssonMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 21


Manga22 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


MangaMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 23


Manga24 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


MangaMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 25


Nöje9 knasiga klippEn söt pojke i en vattenmelon, en papegoja som sjunger opera ochmänniskor som failar. Här serverar vi några roliga klipp från YouTube.1. Sökord: Funny catsEtt roligt klipp som handlar om katterdär det händer många otroliga saker.2. Sökord: Fat cat dancing to veryrandom musicEtt kul klipp som handlar om en tjockkattkung.3. Sökord: Roliga olyckorHär kan ni se många roliga olyckor.4. Sökord: Sa du Sten?Det här är ett roligt klipp om en killesom säger några få roliga ord.5. Sökord: Parrot singing opera(original video)Den här videon handlar om en gullig litenpapegoja som sjunger opera!6. Sökord: A boy in watermelonEn liten gullig pojke sitter i en melonoch äter ur den!7. Sökord: Top 10 fails of 2011Den här videon är rolig för här kan ni semånga människor som failar.8. Sökord: Top eleven leaps of faithKul att se när de här människorna misslyckasmed det ena efter det andra.9. Sökord: Top ten pranks of 2011Kul video där en man skrämmer en gammaldam.ValentinaErikssonJoachimLarssonJessicaXu26 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


14 år till saluEn sann svenskhistoriaKulturVi har läst en bok som vi tyckervar väldigt bra och jätteintressant.Vi rekommenderar den starkt tillalla! Man blev nästan lite skakis.Boken har verkligen berört oss ochvi har lärt oss en hel del. Vi skullenog inte gjort någon bokrecensionom boken inte varit så spännande,berörande och lärorik.Boken handlar om en 14-årig tjej somlever ett helt normalt liv tills hon blirvåldtagen av en kille som är utanför stallet,stallet där hennes älskade häst Långstrumpfinns.Allt blir bara värre och värre. Honoch hennes kompis blir plötsligt desperataefter pengar och får för sig att börjasälja sig själva. Det blir en röra av allamän som hon säljer sig till. De beter sigbara värre och värre. De slutar betalahenne och går över till att rent av våldtahenne.Tessan (huvudpersonen) bryr siginte om pengarna. Hon vill bara försvinnaoch funderar på att ta livet av sig,men det som stoppar henne är hennesälskade hund Alfons som alltid finnsvid hennes sida. När hon flyttar så följermännen efter.Vi tycker att 14 år till salu är enmycket berörande bok och det som görden så berörande är att allt har hänt påriktigt. Den är spännande, hemsk, obehaglig,ännu mer spännande. Vi rekommenderarden här boken för att den ärgrym!Vi bad tre personer läsa baksidan av bokenoch berätta om de skulle vilja läsaden.Ellen Elgén: den verkar bra, jag skullevilja läsa den. Jag gillar verklighetsbaseradeböcker och jag gillar att kunna jämföramed mitt eget liv och inse hur brajag har det.Max Rosner: Spännande, sorglig, jagskulle vilja läsa den här boken. Den verkarintressant.Elin Huhta: Spännande men jag skulleinte vilja läsa den här boken. Den är interiktigt min typ.Vad Ellen och Malin tycker ombokenHon är ett år äldre än oss. Nästa år ärvi lika gamla som henne.När man läser går det inte att sluta. Visatt hemma och läste. Kunde iblandsitta över på rasten.Man blev nästan lite rädd ibland, tänkom det hände oss!Tänk att det finns såna män därute!FörfattarfaktaNamn: Caroline Engvall. Född: 12april.Yrke: Journalist och författare.Bor: I ett hus strax söder om Stockholmmed rådjur i trädgården ochGloben runt knuten. Bor också i Thailandnär vintern är för obarmhärtig.Familj: En man och en son (född ioktober 2008). Dessutom en ouppfostradgrå mellanpudel vid namn Hugo.Hobby: Förutom att skriva, att göravackra kort tillsammans med sinmamma.(Källa: www.14artillsalu.se)MalinÅkerblomEllenLagerströmMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 27


NovellFritt fallAv Angelika LundgrenNiklas tar geväret med ett stadigt greppi båda händerna och börjar gå mot skogen.”Minst två fasaner innan jag gårhem” tänker han när han hoppar över diketoch traskar in i den torra barrskogen.När han kommer till en liten tjärn hören flock änder honom och börjar flygaiväg. Han siktar och skjuter. Miss! Hangår vidare till ett berg och riktar geväretmot en skata. Precis när han för fingretmot avtryckaren och ska skjuta ivägen hagelsvärm känner han ett tryck motryggen. På något sätt hinner han vändasig om innan han faller. Han hinnerbara uppfatta två utsträckte händer ochsen slår han emot marken. En fruktansvärdsmärta skär genom hans kropp, senminns han inget mer.Först ser han nästan ingenting, men efterett tag börjar han se konturer och till slutser han helt klart. En man i övre medelåldernmed ett rynkigt ansikte, skarpakindben och en aning mörk hy står lutadöver honom.- Hur är det fatt? Kan du röra på dig?Vad heter du?Niklas försöker svara, men det går barainte. Hanns käkar är stela och hans hjärnakänns tjock. ”Nu dör jag” tänker han.Solljuset väcker honom. Huvudet värkeroch foten dunkar. Han ligger på marken,men han är som i en liten koja. Grenarligger som ett vindskydd runt honommed stöd av långa, kraftiga pinnar.Framför hans fötter brinner en liten brasaoch bakom den sitter en man. Förstkan han inte placera honom, men numinns han.Mannen räcker Niklas en kopp av trä.Den är varm och innehållet har en brunaktigfärg. Det luktar örter, jord och rötter.Uppe på det bruna flyter ett litetblad.- Jag heter Aztec, säger mannen med enmycket mörk och behaglig röst, som låterklok på något vis.Niklas förstår ingenting.- Vad gör jag här? Varför är jag inte påsjukhuset?- Aldrig sjukhuset! Nu låter han argarepå rösten.Han går en bit bort i skogen, plockar uppnågot från marken och kommer tillbaka.Han stoppar in det han plockat upp imunnen och tuggar en liten stund innanhan lägger det gröna, kladdiga på Niklasfot och lindar en tygbit över. Först sviderdet till men sen känns det kylandeoch skönt.När Aztec ska ta tillbaka koppen somNiklas druckit tom lägger Niklas märketill något. En ring. En ganska stor silverringpå mannens torra långfinger. Hankänner igen den. Minnet kommer tillbakamer och mer. Precis den ringen såghan innan han föll ner från berget.- Varför gjorde du det?- Vadå? sa Aztec och såg honom rakt iögonen.- Varför puttade du mig ner för berget?- Jag hindrade dig från att skjuta, mendet var inte meningen att du skulle fallaner. Jag försökte fånga dig, men jaghann inte.- Hindra mig från att skjuta?- Du var nära att skjuta min vän.- Din vän? Det var en skata!- Hon heter Totsi, vi har känt varandra ielva år.- Vad gör du här egentligen?- Jag bor här.Han tog en fjäder och lindade fast den isitt hår och gav en till Niklas. Sen komdet en skata och satte sig på Aztecs axel.28 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


NovellIllustration: Sofia Dos Santos JohnsonMagazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 29


På gångGula industrihusetSångMariakören (från åk 8) sjunger på torsdagarna.Församlingshemmet 16.30-17.15.Ny replokalHar du ett band, och söker du en replokal?Nu finns en tyst replokal i Gula industrihuset!Tyst replokal innebär att man pluggar in alla instrumenti en mixer, och spelar med hörlurar. Du kanockså spela in musiken direkt.Intresserade? Ring Kent Lindén påStudiefrämjandet, 070-690 49 50.TräningspassFöreningen SatsaFriskt ordnar tre träningspass iveckan på Loftet i Gula industrihuset.Träningen är från 15 år.Zumba, mån 19.00-20.00.Box-pilates, tor 19.00-20.00.Core, tor 20.00-21.00.FotbollPojkar 99/00 tränar i sporthallen två gånger i veckan.Tisdagar och torsdagar 18.00-19.30.De har också löpträning fredagar 16.30-17.15.DansLina Boy håller i Zumbatomic för barn 8-12 år.Måndagar 17.00-17.45.Loftet, Gula industrihuset.Biblioteket - ÖppettiderMåndagar 16.00-19.00.Tisdagar 10.00-12.00, 13.00-16.00.Onsdagar 10.00-12.00, 16.00-19.00.Torsdag 10.00-12.00, 13.00-16.00.15 minuter härifrånDet finns ju spännande saker att göra även i Strängnäsoch Mariefred! Här några tips.Brottning (Mariefred). Ring Claes Boman, 0159-109 90.Bowling (Strängnäs). Bowlinghallen, 0152-100 33,www.strangnasbowling.seGymnastik (Strängnäs). Strängnäs Gymnastikförening,Annika Nilsbert, 0152-151 75, www.strangnasgf.se30 Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong>


Påsklov10 dagar ledigt!Från fredag 6 apriltill söndag 15 april.HandbollHandbollstjejerna (F99) tränar tre gånger iveckan i sporthallen!Måndagar och torsdagar 16.30-18.00.Söndagar 11.00-12.00.BågskytteOnsdagar 18.30-20.30.Lördagar 14.00-16.30.Sporthallen.Foto: Albin BrobergFriidrottTräning för alla åldrar.Måndagar 18.00-19.00.Sporthallen.LuftgevärsskytteTisdagar 17.30-19.30.Torsdagar 18.00-20.00.Gamla potatislagret vid silon, Brovägen 32.KonfirmationsträffarKonfirmanderna träffas tisdagar udda veckor.Församlingshemmet 14.30-18.00.Öppet påBrogårdenMån 18.00 - 21.30.Ons 18.00 - 21.30.Fre 18.00 - 23.00.Från åk 6 och uppåt.Magazinet <strong>Nr</strong> <strong>55</strong> mars <strong>2012</strong> 31


Nästa nummer av Magazinet:Ute torsdag 31 maj

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!