DS (pdf 3 750 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

DÄRFÖR ÄROHÄLSAN STÖRREBLAND INVANDRAREDAGENS SOCIALFÖRSÄKRING# 1 18 januari 2006 tidningen för dig I FörsäkringskassanResultatdialogenHUR GÅR DETFÖR VÄSTER­BOTTEN?HALMSTADRUSTAR MOTVÅLDETInger Efraimssonbrinner förmedborgarna

På god väg in i 2006!Vi har avtal med landets allaförsäkringskassor – så väl möttpå Rygginstituten...Rygginstitutet - LuleåHåkan BlomTel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35E-mail: lulea@rygginstitutet.seRygginstitutet - SundsvallHelmut KerschbaumerTel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01E-mail: sundsvall@rygginstitutet.seRygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)Rygginstitutet - StockholmKjell HedenusTel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11E-mail: vaxholm@rygginstitutet.seRygginstitutet - VäxjöKerstin KarlssonTel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30E-mail: vaxjo@rygginstitutet.seRygginstituet harkvalitetsäkrat sinverksamhet enligtISO 9001:2000sedan flera år.• rygg- och nackbesvär• stressrelaterade besvär• whiplashskador• försäkringsmedicinskautredningar• arbetslivsinriktadeutredningarRygginstitutet/CFS - Marbella, SpanienInga-Lill ÅströmTel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.seApartado 192, ES-29600 MarbellaTel: 0034-952 77 05 83Fax: 0034-952 82 75 40E-mail: centroforestal@telefonica.net.www rygginstitutet sewww.norrlandsreklam.se

# 1Härliga sanningar står som spöni backen. Jag talar om vår läsarundersökningensom vi skriver om på sidan10. Det är inte ofta man har privilegietatt svart på vitt få veta vad ni egentligentycker. Tack alla ni som talat utoch bjuder på massor med artikeluppslag!Kommentarerna spänner över allamöjliga emotioner och ämnen. Somligtär väldigt rolig, ”DS är trevlig, roligoch bra men jag skulle inte saknaden om den försvann” eller ”så snyggatt jag även läser tråkiga artiklar”. Annatär värmande beröm eller stärkandeuppmuntringar.Sanningar omjobbet sipprar ut iundersökningenMen fram träderockså en bildav vårt arbetsklimat.Genomgåendekommerreflexioner omstora arbetsbördor,stress, övertidmen samtidigt en slags passion ellerska man säga lojalitet för arbetet. Endel uttalanden träffar hårt. ”Skriv någongång sanningen, hur vi egentligenmår, stressen, kontrollerandet och detysta arbetsplatserna där ingen längrevågar säga ifrån.” Man kan anta att haneller hon inte är ensam om att tycka såhär. Samtidigt är det långt ifrån någonmajoritet som utrycker samma sak.Men det spelar liksom ingen rollom det är en eller hundra procent sominstämmer. Det är en bild av någonsverklighet som man bara inte springerförbi och glömmer. Alla individuellasanningar är lika intressanta.Vår analys av undersökningenär bland annatatt se upp för att intebli för tråkiga, lockayngre läsare, minskapå chefstugget ochbjuda på lite merhandläggarverklig-Catharinabyström,chefredaktör18222812AKTUELLT2006 blir de stora utmaningarnas år 4Nytt prognosverktyg underlättar bedömningen 7Barnfamiljerna får mer pengar i år 8Ros och ris i första läsvärdesundersökningen 10Mycket detaljstyrning i regleringsbrevet 11SÅ GJORDE VIDS följde med när huvudkontoret förde en resultatdialogmed Västerbotten 12–16Halmstad rustar för att klara hot och våld. 18–21INTERVJUOrdförande Inger Efraimsson tog jobbet på villkor attstyrelsen fick fullt ansvar 22-25FOKUSSocialförsäkringsboken 2005: Arbetsmarknaden skaparohälsa bland invandrare 28Arbetslösa får oftare nej till förtidspension 29Finns någon nytta av en utbildning efter fem år? 27Fokus på siffror – skillnader mellan kvinnor och män isjukförsäkringen 30-31ÅSIKTERFörsörjningsbidrag kan inte ge förtur tillsjukpenning 32Enkelt åtgärda fusk med föräldrapenning 33NÄST SISTSpråkspalten: Att diskriminera med ord 34Krönikan: Utvecklad, utvilad eller utstött? 35PSGeneraldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36dagens socialförsäkring • Januari 2006

5MINUTER MED:Ingrid Hallgren,chef för enheten förförebyggande ochrehabilitering vidFörsäkringskassanshuvudkontorAKTUELLTRehabiliteringspengarnautnyttjas inte fullt utTill och med november 2005 köpteFörsäkringskassan rehabtjänster –utredningar och aktiva åtgärder –för 618 miljoner kronor. Det pekarmot att mer än 200 miljoner avanslaget inte användes förra året.Varför har inte alla pengar använts?– Eftersom det inte saknas sjukskrivnasom behöver insatser så kandet faktum att anslaget inte har förbrukatsväcka uppseende, men detfinns många förklaringar. En del länöverskred anslaget 2004 och det leddetill försiktighet under 2005. Dessutomledde tidigare krångel med avtalentill köpstopp i början av året.Arbetsbelastning har också gjort attmånga handläggare inte hunnit planeraköp i förväntad omfattning.– Men det finns också flera positivaförklaringar. Nya arbetsmetoderhar inneburit krav på tidiga insatserpå arbetsplatsen vilket kan innebäraatt åtgärder inte behöver köpas.Och, inte minst, om de behövs så arbetarnu handläggarna mer aktivtför att arbetsgivarna ska ta sitt ekonomiskaansvar.– Försäkringskassans sätt att arbeta,med ökad försäkringsmässighetoch nya metoder så som avstämningsmöte,spelar också roll.Bland annat blir beslutsunderlagenbättre vilket minskar behovet av attköpa utredningar.Hur vill du kommentera läget?– Man måste vara klar över att viinte har något förstahandsansvar föråtgärder. Det är arbetsgivaren ochArbetsförmedlingen som har det.Däremot ska vi köpa åtgärder närdet är nödvändigt och ingen annankan finansiera dem. Men både vioch omvärlden fokuserar för mycketpå pengarna i stället för på åtgärderoch resultat.Eva LindénFotnot: Siffror för december och därmed förhela 2005 kommer runt 25 januari.Nu ska planernaVad vill duska händamed Försäkringskassanunder 2006?Det hände mycket inom Försäkringskassan förra året.Men nu är det match på allvar. En lång lista med konkretaförändringar ska genomföras under 2006 som berörmånga medarbetare– Det har varit ett bra första förändringsår,summerar generaldirektör CurtMalmborg.Mycket av det som uppnåtts bottnari den sammanhållna organisationen.Det gäller länssamarbetet kring arbetsskador,tandvård för äldre och nu senasttillfällig föräldrapenning. Det gällerockså trepunktsprogrammet för attkorta handläggningstiderna för sjukpenning,etableringen av Gemensamservice och besluten om koncentrationav vissa ärendeslag.– Det är exempel på den nya organisationensmöjligheter, säger CurtMalmborg.– Vi kan nu på ett smidigt sätt organiseraarbetet och hjälpa varandra överlänsgränserna.Det här har hänt 2005En hel del hanns med under 2005, blandannat:• Ohälsosiffrorna har vänt nedåt.• Ensade arbetssätt börjar få genomslag.• Länssamarbete kring arbetsskador,tandvård för äldre och tillfällig föräldrapenning.• Trepunktsprogrammet för sjukpenning.Monica Larsson,försäkringssekreterarepå pensionsavdelningeni Härnösand.– Jag skulle viljase att kunderna behandlades merlika, oavsett var de bor. Så fungerardet inte nu. Jag hoppas därför att huvudkontoretmed större fasthet skase till att det blir så i fortsättningen.Men det kanske viktigaste resultatethar ändå nåtts på ohälsoområdet därdet blivit ett trendbrott i sjukfrånvaron.– Vi har fått bevis på att vårt arbeteger effekt, konstaterar Curt Malmborg.Kundcentrum en succéÄven det kundcentrum för arbetsgivaresom inrättats i Säffle och Åmål har bliviten succé.– Det har fungerat över förväntan.Den nya versionen av ärendehanteringssystemetÄHS har däremot förknippatsmed problem.– Det handlar om inkörningsproblem,menar Curt Malmborg.– Det blir alltid så när så stora systemska sjösättas. Men man kan redan nu seatt det fungerar bättre.• Ny version av ÄHS.• Kundcentrum för arbetsgivare.• Gemensam service har etablerats.• Fuskarbetet har intensifierats.• Försäkringsdelegationer etablerade ihela landet.• Målbild och förändringsplan för Försäkringskassan.Ronny Johansson,arbetar med redovisningskontroll,Gävle.– Jag förväntar mig en bättre löneutvecklingså att våra löner harmonierarmed övrig statlig verksamhet. Sedanskulle det vara trevligt om våra datasystemfungerade. dagens socialförsäkring • december 2005

li verklighetCurt Malmborg är nöjdmed det första året.Curt Malmborg vill också gärna lyftafram att kunderna inte störts av att 22organisationer blivit en enda.– Vi har även formulerat en målbildsom har legat till grund för vår förändringsplan.Det är våra grundpelare ochoerhört viktiga för vad vi ska orienteraoss mot.Nu ska planerna realiserasUtmaningarna för 2006 ligger i att realiseradet som planerats under 2005. Attkunna avläsa resultat i produktionen,till exempel för handläggningstider.– Nu är det match på allvar, sägerCurt Malmborg.– Men vi får inte fastna i siffrorutan måste samtidigt upprätthålla denmänskliga aspekten i kundmötet.Under 2005 har ungefär 300 miljonerkronor tagits fram i effektiviseringar.Aina Svensson,handläggare av föräldrapenning,Karlskrona.– Eftersom arbetsbelastningenär så hög och detär stort informationsflöde, anserjag att det behövs mer personal påFörsäkringskassan, dels för att uppfyllaställt serviceavtal, dels för attorka bemöta våra kunder på etttillfredsställande sätt.De härrör främstfrån minskad administrationpålänskontoren ochhuvudkontoret ochförändringar på ITsidan.De frigjordaresurserna ska styrasmot ohälsoarbetet,effektivarekundmöten ochkompetensförsörjninginklusive lönepolitik.– Vi ska blandannat göra kvalificeradeinsatser förden väldigt storagruppen med sjuk- och aktivitetsersättning,säger Curt Malmborg.Många medarbetare efterlyser beskedom framtiden, inte minst i sambandmed pågående omlokalisering avverksamhet. Får de det i år?– Det måste de få. Det är ett rimligtkrav att få veta vad som ska hända ensjälv. Allt som kan berättas ska berättas.Vi borde varit bättre på det förra året.Samtidigt kan inte Curt Malmbort gegarantier för att alla får fortsätta meddet de gjort tidigare eller att alla självklartfår jobb i den nya organisationen.Verksamhetens krav får styra.Gabriel Tirén, försäkringsutredare Stockholm.– Först och främst större delaktighetoch då menar jag i form av inflytande öververksamheten. Vidare att chefer som befinnersig i position att göra det verkligen driverfrågor, till exempel problem i lagstiftningen,mot våra folkvalda och att man tarMånga medarbetare fortsätter ocksåatt föra fram krav på högre lön?– Jag är rätt nöjd med det första avstampetsom vi tagit genom avtaletmed facken. Vi har tagit ett strukturelltgrepp på lönefrågorna. Man får integlömma att det blir två lönerevisionertill.Sven-Erik JohanssonDet här händer 2006Den långa listan över vad som ska göras under 2006 innehållerbland annat:• Verksamhetsstyrningen ska utvecklas.• Tydligare chefsuppdrag och chefsöverenskommelser.• Individuella mål för handläggarna.• En kanal- och kundstrategi.• Självbetjänings- och telefonkundtjänsterna ska utvecklas.• Handläggningsstöden – Ensa och ÄHS – ska vidareutvecklas.• Länskoncentration av arbetsskadeärenden och ensad handläggningsprocess.• Utökad samverkan med arbetsgivare, sjukvården och AMSkring ohälsan.• Pilotverksamhet ihop med AMS för att minska antalet långasjukfall och antalet med tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning.• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling.Johan Åkesson, utredare inom ohälsoområdeti Lidköping.– Jag har fyra saker som jag direktkommer på.– Jag ser gärna att utvecklingen av denförsäkringsmässiga delen fortsätter.– Jag önskar att samarbetet med övrigaaktörer, till exempel vården, Arbetsförmedlingenoch socialtjänsten, utvecklasytterligare.– Att vi får marknadsmässiga löner.– Att det skapas förutsättningar, föross anställda, för att kunna sätta kundeni fokus.tag i saker tidigare. När till exempel lagförändringargenomförs måste vi få vägledningi tid. Vi handläggare måste kunna gekunderna svar redan innan lagförändringenträder i kraft. Slutligen att underhållsstödetkommer in i ÄHS och att det tas krafttagför att höja våra löner.dagens socialförsäkring • december 2005

AKTUELLTNytt norsktIA-avtalEuroparådetsdefinition avjämställdhetsintegrering:”Jämställdhetsintegreringinnebär organisation,förbättring,utvecklingoch utvärderingav beslutsprocesserså att ettjämställdhetsperspektivinförlivasi allt beslutsfattande,påalla nivåer och ialla steg av processen.”Nytt norskt avtal ominkluderande arbetslivDen norska regeringen har kommitöverens med parterna på arbetsmarknadenom att fortsätta samarbetet kringett inkluderande arbetsliv för åren 2006-2009. Det första IA-avtalet, som börjadegälla 2002, hade som mål att minskasjukfrånvaron med 20 procent, anställaflera funktionshindrade samt höja denfaktiska pensionsåldern.Sjukfrånvaron har hittills minskatmed drygt elva procent och resten skauppnås under den nya avtalsperioden.Samtidigt ska insatserna öka för att nåde båda andra målen, där det ännu intehänt något.Jämställdhetsprojekt i fyra länska förbättra servicenFörsäkringskassan i Östergötlands, Södermanlands,Västmanlands och Örebrolän kommer att få del av extra engagemangoch utbildning när det gällerjämställdhet. Det sker inom ramen förprojektet ”Verka jämställt” som drivs avlänsstyrelserna i de fyra länen.Dessa har bjudit in vardera 3–5 myndigheteri sina respektive län att delta iprojektet, däribland Försäkringskassan.Syftet med projektet är att jämställdhetsperspektivetska finnas med i alltbeslutsfattande inom de berörda myndigheterna,och att servicen därmed skabli bättre. Julia Durlind har utsetts tillmyndighetssamordnare inom Försäkringskassani Östergötlands län. Honberättaratt såväl myndighetssamordnarna,ledningsgrupperna och ett antalresurspersoner inom varje länsorganisationkommer att få utbildning för attdriva och stödja jämställdhetsperspektivetpå olika sätt.HandlingsplanErfarenheterna från projektet kommeratt tas till vara i vårens arbete på huvudkontoretmed att ta fram en myndighetsövergripandehandlingsplan förhur jämställdhetsperspektivet ska integrerasinom socialförsäkringen.Projektet finansieras av EU (VäxtkraftMål 3) och ska pågå till och med2007.Eva LindénArbetslivsinriktad rehabiliteringoch försäkringsmedicinskautredningar på Varbergs Kurort!På Varbergs Kurort arbetar vi med kognitivt inriktadhälsoutveckling som innehåller tre komponenter,individuell utveckling, lärande i grupp, fysisk- ochmental träning och avslappning. Målet är att stärkaindividens egen kraft att återgå till ett sunt arbetslivi balans.Vårt team av läkare, leg. psykoterapeut medkognitiv inriktning, sjukgymnaster och dietist vet atten handlingsplan med klara målsättningar gergoda förutsättningar för ett lyckat resultat.Ditt Steg – nästa kursstart 5/2. Info och anmälantel 0340-62 97 23.Vi har gällande avtal med Försäkringskassan förarbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser.Nils Kreugers väg 6, Box 152,432 24 VarbergTel. 0340-62 98 00Fax 0340-62 98 50info.varbergskurort@comwell.comwww.varbergskurort.se dagens socialförsäkring • Januari 2006

Lättare bedöma sjukfallmed prognosverktygMed hjälp av ett datorbaserat prognosverktyg kan handläggarna lättarebedöma om en sjukskriven person behöver Försäkringskassans insatser för attåtergå i arbete.En del sjukskrivna behöver Försäkringskassansinsatser för att komma tillbaka iarbete så snart som möjligt. Andra återgåri arbete utan att Försäkringskassanbehöver engagera sig. Att avgöra vemsom hör till vilken grupp kan mångagånger vara svårt. Samtidigt är det viktigtatt den bedömningen görs för attresurserna ska användas där de verkligengör nytta.Testats i drygt 880 ärendenNu visar en utvärdering att handläggarnakan ha god hjälp av det prognosverktygsom utvecklats av Försäkringskassani Västra Götaland i samarbete med huvudkontoret.Verktyget har testats av 45handläggare vid tio försäkringskontor idrygt 880 ärenden. Träffsäkerheten lågpå mellan 68 och 76 procent. Det kanjämföras med tidigare undersökningarsom visar att handläggarna, utan någotdirekt stöd för sin bedömning, träffarrätt i sin prognos i cirka 60 procentav fallen.Hade ni förväntat er större skillnad?– Det är svårt att säga, menar PejeBengtsson, utredningsenheten vid Försäkringskassani Västra Götaland. Manmåste komma ihåg att varje procentsförbättring av träffsäkerheten handlarom väldigt många ärenden i och medatt det totalt sett finns så många ärendeni landet. Sedan kanske metoden kanutvecklas så att den ger ännu bättre besked.– Men det handlar inte bara om stödför bedömning. Den tvingar också framen tidig kontakt med den försäkrade,och den gör bedömningen mer enhetligeftersom man utgår från samma kriterier.Eftersom handläggarna i högre gradskulle arbeta med rätt personer bordeockså antalet sjukdagar minska.Prognosverktyget fungerar så atthandläggaren ställer ett antal frågortill den försäkrade, till exempel om hurhon ser på sitt allmänna hälsotillståndoch när hon tror att hon kan börja arbetaigen. Svaren matas in i ett datorprogram,som ger besked om sannolikhetenför att sjukfallet ska avslutasföre 180:e dagen. Däreftergör handläggaren sin bedömning– verktyget äralltså bara ett underlag förhandläggarens bedömning.Det tredje stegetär att verktyget sammanfattarall information,det vill sägaden sjukskrivnes svarpå frågorna, verktygetsberäkningav sannolikhetenför friskskrivningsamt handläggarensbedömning.Sammanfattningenkanklippas in i ÄHS (ärendehanteringssystemet).Men det får aldrig bli så, poängterasi projektrapporten, att det i förvägbestäms att en viss andel av ärendenaska vara så kallade prognosärenden(där Försäkringskassans insatser inte behövs).Det skulle riskera sämre kvaliteti arbetet. Det enda som ska avgöra omett ärende anses vara ett prognosärendeär att man bedömer att det kommeratt avslutas inom rimlig tid utan Försäkringskassansinsatser.Erfarenheterna är spännandeDen fråga som har visat sig ha störst betydelseför att göra en prognos om friskskrivningär ”När tror du att du kan börjaarbeta din normala arbetstid?” Uppgiftersom finns i Försäkringskassansregister om till exempel diagnos, ålderoch tidigare sjukskrivning fungerar däremotförhållandevis dåligt för att göraen prognos.Vad händer nu?– Man har gjort ett bra jobb i projektet,och erfarenheterna är spännande,säger Birgitta Målsäter, chef för avdelningenproduktionsutveckling inomproduktionsdivisionen. Vi kommer attstudera det närmare i samband med attvi tittar på hur hela processen kan förbättras.Eva LindénFoto: lars ardarveDen försäkrade fårsvara på frågor omhur hon ser på sitthälsotillstånd.DS skrev om Prognosprojekteti nr7/05.på gång...I Försäkringskassan23/1 Avstämning av bostadsbidragenför 2004.Hur mycket hushållen ska betala tillbakarespektive få i ytterligare bidrag.25-26/1 Forskarseminarium i Umeå.En mötesplats för forskare och praktikerinom socialförsäkringen. Temat denhär gången är Socialförsäkringarna –rätt och fel. Ett samarrangemang medFAS och CSA.I omvärlden27/1 Varför kommer så få tillbaka tillarbetslivet efter långtidssjukskrivning?Konferens i Piteå. Medverkar gör bl aKristina Alexanderson, professor i socialförsäkring,och Siwert Gårdestig, Försäkringskassan.1-2/2 Arbetslivsinriktad rehabilitering.Konferens och temadag i Göteborg.Info: www.iqpc.se.14/2 Inspirerande exempel.Konferens i Stockholm med exempelfrån myndigheter, bl a Försäkringskassan,som utvecklat sin verksamhet påett sätt som kan inspirera andra.Förslag om en samladsocialförsäkringsbalkUtredningen om samordning av socialförsäkringslagarna(SamSol) villsamla de nuvarande 30 lagarna i ensocialförsäkringsbalk. Fördelarna meden sådan balk är flera. Den ger socialförsäkringenoch den nya administrationenen tydlig identitet. Det blirockså lättare• att söka i ett samlat lagverk• att se samband och konsekvenser närdet gäller olika regler och åtgärder• att ge information och annan service.Utredningen har gått på remiss, blandannat till Försäkringskassan.dagens socialförsäkring • Januari 2006

Utbildningar våren 2006Arbetsgivarens möjligheter och skyldigheteratt påverka sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.Sjukfrånvaro - SjukförsäkringRehabiliteringSystematiskt arbetsmiljöarbeteDet delegeradearbetsmiljöansvaretStockholm Hilton Slussen 29 - 30 mars 2006Göteborg Hotel Opalen 25 - 26 april 2006– A N N O N S –Stockholm Hilton Slussen 14 - 15 mars 2006Malmö Radisson SAS 4 - 5 april 2006SjukfrånvaroDen "optimala"sjukskrivningenLäkares sjukskrivningsmönsterNytt sjukintygNya utredningar och förslagArbetsgivarens åtgärds- ochkostnadsansvarArbetstagarens rättigheteroch skyldigheterNy lag 1 juli 2006Prop 2005/06:59Företagsbotvid arbetsmiljöbrott"Att vara okunnig om lagar och regler fritar inte från ansvar" Praxis Svea HovrättArbetsrättsligagränsdragningarUppsägning av personliga skälAD-domarEkonomiska drivkrafterVad kostar sjukfrånvaron ochvad är påverkbartEkonomiska kalkylerFörsäkringskassans rolloch ansvarSamverkan arbetsgivare -försäkringskassa - arbetsförmedlingOrganisation ochrehabiliteringsmetodikChefsrollen - Handläggar rollenRutiner i sjuk- ochrehabiliteringsarbetet• Arbetsmiljöansvaret• Systematiskt arbetsmiljöarbete• Straffrättsligt perspektiv• Rättsfall• Myndighetssamverkan• Arbetsmiljöverket• Samordningsansvaret• Lagar och föreskrifter• Delegering – uppgiftsfördelning• Arbetstrivsel• Ledarskap• Psykosocialt klimat• Rehabiliteringsansvaret• Chefs – handläggarrollenKvalitetssäkring av arbetsmiljönMalmö Radisson SAS 2 - 3 mars 2006Kvalitetssäkringav arbetsmiljönOHSAS 18001"Den internationella arbetsmiljöstandarden"tanke – beslut – planering –genomförande – certifieringRevision / uppföljningav arbetsmiljöarbetetAFS 2001:111§ Arbetsgivaren skall varje år göra en uppföljning avdet systematiska arbetsmiljöarbetet.Kvalitetssäkringav sjuk- och rehabiliteringsarbetetAFS 1994:12§ Arbetsgivaren skall organisera och bedriva verksamhet medarbetsanpassning och rehabilitering för arbetstagarna.Nya Friska tagför bättre arbetsmiljö och rehabiliteringFördjupningskursStockholm Hilton Slussen 8 - 9 mars 2006Samtalsmetodik"Det läkande samtalet"AlkoholmissbrukDrogmissbrukUtmattningsdepressionBelastningsskadorSjälagårdsgatan 19, 111 31 Stockholm • Tfn 08 - 22 04 52 • Fax 018 - 42 20 42Beställ gärna mer information och kursprogram! Besök vår hemsida www.zober.se dagens socialförsäkring • Januari 2006

Mer pengar till barnfamiljerUnder början av 2006 träderflera regeländringar som gynnarbarnfamiljer i kraft. Både bostadsbidragetoch underhållsstödet höjs.Ändringar i bostadstilläggtill pensionärerDen högsta bostadskostnad som kanligga till grund för bostadstillägg tillpensionärer som fyllt 65 år har höjtsmed 180 kronor till 4 850 kronor permånad för ogift person. Högsta bostadstilläggär 91 procent av den summan.Inom bostadsbidraget, som är inkomstprövat,har det särskilda bidraget förhemmavarande barn höjts från årsskiftet.Det är nu 950 kronor för ett barn,1 325 för två barn och 1 750 kronor förtre barn eller fler. Samtidigt har den delav bostadsbidraget som avser bostadskostnadensänkts.En nyhet inom bostadsbidraget är ettumgängesbidrag för föräldrar som harbarn tidvis boende i sitt hem. De får nu300 kronor i månaden för ett barn, 375för två och 450 kronor för tre eller flerabarn. Det särskilda bidraget och umgängesbidragetberäknas för sammanlagthögst tre barn. Om det finns hemmavarandebarn så är umgängesbidraget75 kronor per barn.Regeländringarna innebär att 94 procentav barnfamiljerna med bostadsbidraghar fått höjt bidrag medan sexprocent fått oförändrat. I novemberförra året hade 170 000 hushåll medbarn bostadsbidrag.Underhållsstödet, som varit oförändratsedan 1994, ökar från och medfebruari med 100 kronor till 1 273 kronorper månad och barn. Samtidigthöjs grundavdraget för bidragsskyldigafrån 72 000 till 100 000 kronorper år. Det betyder att 100 000 kronorfår dras av innan bidragsskyldighetenräknas fram.Många nya reglerDe nya reglerna innebär att nästan 40procent av de bidragsskyldiga föräldrarnafår höjt återbetalningsbelopp,en tredjedel får sänkt och en tredjedeloförändrat.Andra förändringar inom underhållsstödetrör bland annat ny dygnsberäkningvid umgängesavdrag så attden dag barnets vistelse upphör räknassom ett helt dygn, och att avdragför umgänge kan beräknas i förväg förden som har barnet hos sig minst 30dygn per år.Vidare har utbetalningstidpunktenflyttats från den 20:e till den 25:ei månaden, och vissa begränsningar ifråga om retroaktiva ändringar av underhållsstödoch återbetalningsbeloppsamt ändrad gräns för låga återbetalningsbeloppinförts. För belopp under50 kronor per barn och månad blir detingen återbetalningsskyldighet. Tidigarevar gränsen 100 kronor.Även reglerna vid anstånd med attfullgöra betalningsskyldigheten harändrats. Vid bedömningen kan Försäkringskassanta hänsyn till banktillgångar,aktier och andra värdepapper.För Försäkringskassan har regeländringarnamedfört stora utvecklingsinsatserpå IT-sidan men det har också genomförtssärskilda informationsinsatserdirekt till kunderna.– Att antalet frågor från våra kunderökat med anledning av regeländringarnaär ganska naturligt, säger SusanneFagerberg, chef för enheten förbarn och familj vid Försäkringskassanshuvudkontor.– Som det verkar just nu klarar vidock att möta behoven på ett bra sätt.Sven-Erik JohanssonNya regler gynnar barnfamiljer.Försäkringskassan i botten på myndighetsrankingFör andra året i rad hamnar Försäkringskassani botten på Företagarnasmyndighetsranking. Företagarna ärbranschorganisation för småföretagarna.Dessutom har betyget från småföretagarnaförsämrats tre år i följd. Trotsatt Försäkringskassan efter förra åretsbottennotering lovade att förbättra servicengentemot småföretagarna hamnarde i botten igen, skriver Företagarnai en kommentar, vilket, tilläger de,är allvarligt med tanke på medfinansieringsreformen.Curt Malmborg, Försäkringskassansgeneraldirektör, är förvånad och besvikenöver kritiken.– Min bild är att kundcentret i Säffleoch Åmål, som inrättas för att hanteramedfinansieringsreformen, har fungeratöver förväntan bra. Reformen ställerstora krav på oss, inte bara på kundcentret.– Vi tar den här kritiken på stort allvar.Jag vill veta mer om vad kritikenstår för och därför har jag bjudit in Företagarnasvd Gunvor Engström för endiskussion.Skattemyndigheten toppar rankingen,något de gjorde även 2004.Anders LjungbergFrån riksdagenInga undantag för politiskauppdragKan man ha förtroendeuppdrag inompolitiken och i föreningar samtidigt somman är sjukskriven? Vad tänker arbetslivsministerngöra för att inga grupperska utestängas från politiskt arbete? Detfrågar riksdagsman Johan Löfstrand (s)med anledning av att Försäkringskassanibland anser att kan man sitta i ett fullmäktigeså kan man också arbeta.– Regeringen har inte för avsikt att föreslåundantagsregler för vissa arbetsinsatser,svarar Hans Karlsson. Inte minstdärför att socialförsäkringens utformningär under utredning.dagens socialförsäkring • Januari 2006

AKTUELLTRos och ris för DSKlart godkänt!Läsarna ger ett högt betyg till Dagens Socialförsäkring eftertidningens första år, visar en färsk läsvärdesundersökning.Ros ...• Lättläst. Bra layout. Bra med iögonfallanderubriker, t. ex. flerfärgstryck.• Ganska heltäckande. Tar upp detmesta som rör socialförsäkring ochdet som anknyter till Försäkringskassanoch vårt arbete.Företaget Alert Marknadskonsult gjordeunder november en enkät, med 1 250av Försäkringskassans anställda runtomi landet.Resultaten pekar på att DS uppskattasav sin läsekrets. Det samlade omdömetär att Dagens Socialförsäkring är:• aktuell• trovärdig• läsvärd• angelägenTidningen har fått ett positivt mottagandeoch klarar sig bra i jämförelsemed liknande tidningar. Bland 15 tidningarinom offentlig sektor placerarden sig på en delad femte plats vad gällerhelhetsbetyget.– Tidningen har etablerat sig mycketbättre än vi förväntat oss på så kort tid.Nu vet vi att vi har en bra plattform ochnu ska vi jobba med förbättringar, sägerCatharina Byström, chefredaktör.Av det omfattande svarsmaterialetframgår att andelen ”verkliga” läsareär 68 procent, medan andelen ”läsare/bläddrare” är 84 procent. Samtidigt ärdet sannolikt fler som läser mer i tidningen,eftersom många – vilket enligtundersökningsföretaget är ovanligt– anger att de tänker återvända till tidningenför att fortsätta läsningen. Dengenomsnittliga lästiden är 19 minuter,vilket är högt jämfört med liknande tidningar.Detta och andra svar visar atttidningen har en engagerad och intresseradläsekrets. Samtidigt är läsargruppenheterogen till sin karaktär. Den ärutspridd över hela landet och rymmermänniskor med skiftande arbetsuppgifter,kunskaper och erfarenheter.Fånga läsekretsens intresseSamtidigt är det lite motsägelsefullt attengagemanget för att DS ska finnaskvar ligger något under medel för liknandetidskrifter.I dag är det framför allt de äldre (50+)och cheferna som ger tidningen ett högtbetyg. Locka yngre och skriva mer omfrågor som rör arbetsmiljön kan varaförbättringar som intresserar fler läsareIvan Markowicz• Reportagen om samarbete mellan länens”kassor” styrker samhörighetensom en ”kassa”.• Intressanta artiklar av olika slag somman har nytta av i sitt arbete.• Aktuellt, så gjorde vi och problemlösaretycker jag är bra.• Tidningen är ett lyft!... och ris• För mycket personfokusering på ”exemplariska”medarbetare. Något onyanseradeintervjuer, framför allt avchefer.• Ni kan vara tuffare. Ni är lite för mesigaatt hantera kritiska åsikter.• Skriv fler artiklar ur de anställdas synvinkel.• Låt även kritiken mot resursunderskott,samarbetsproblem etc. kommafram i reportagen.• Jag ser egentligen inte något behovav tidningen. Vi får daglig informationpå Fia.• Varför är allt så positivt? Vågar ni intebelysa det negativa, som ändå finns.Vad vill du läsa mer om i DS under 2006?Carolina Richardsson,handläggare och informatörom föräldrapenning,Växjö:– Jag skulle vilja läsamer om utvecklingen av ÄHS. Vilka förbättringarsom beställs, vem som beställeroch hur detta testas.– Detta är en fråga av oerhörd betydelse,om vi ska lyckas hantera TFP ochframåt även andra ärendeslag i ÄHS,med ett gott resultat för medborgarna.Niklas Löfgren, försäkringsanalytikerpå huvudkontoret:– Jag vill läsa mer om pågående projektoch om goda exempel från Försäkringskassanruntom i landet.– Sedan vill jag läsa mer om socialförsäkringensutveckling och om vad som ärpå gång i framtiden. Annars tycker jag atttidningen är rätt bra som den är.Markus Larsson, utredare sjukförmåner, Kristianstad:– Gärna fler lokala reportage om hur man arbetarinom olika förmåner runt om i landet. Viär ju en organisation nu så det kan vara kul att fåse om arbetssättet skiljer sig åt eller ej.– Gärna något reportage om hur de arbetar på huvudkontoret,vilka gör vad!? Det kan ju vara ett uppslag att synliggöravarandras roller och funktioner nu när vi är statliga. Förståelsenav andras arbetsuppgifter behöver säkerligen bli bättre.– I processen sjukförmåner hamnar man som handläggareibland – och det har tyvärr blivit allt vanligare – i svåra, nästanhotfulla situationer. Hur hanterar man det ute på enheterna?10 dagens socialförsäkring • Januari 2006

– Jag hade väntatmig mer mål- ochresultatstyrningoch mindre av detaljstyrning,sägerförsäkringsdirektörStig OrustfjordFörsäkringskassansförändringsarbeteberörsinte i regleringsbrevet.Detredovisas i andraformer.Marie Axell, kundtjänst, Örebro:– Jag skulle vilja läsa mer om detverkliga livet ute på kontoren och hurde anställda har det i arbetet.– Sen tycker jag det skulle varakul att läsa mer om hur medarbetarnaupplever ÄHS.RegleringsbrevetDetaljstyrning från regeringenMycket är sig likt i årets regleringsbrev.Däremot är det ovanligt mycket fokuspå detaljer.Med de årliga regleringsbreven styr regeringenmyndigheternas arbete. Åretsregleringsbrev är det första riktiga tillden nya sammanhållna Försäkringskassan.Stig Orustfjord är förvånad överdetaljstyrningen. Till exempel så radasuppdragen på tandvårdsområdet upppå en dryg A4-sida. I många fall tycksregeringen snarare vara intresserad avkunskap om hur och vad Försäkringskassantänker göra än av resultaten.Delvis nytt är regeringens intresseför hur försäkringen fungerar för invandrare.Kunskap som till en del redanfinns och som den senaste Socialförsäkringsbokenär ett exempel på. Men StigOrustfjord är tveksam till de nya redovisningskraveneftersom de innebäratt information på individnivå förs ini produktionsregistren. Uppgifter somPlock ur regleringsbrevet för 2006• Försäkringskassan ska redovisa vad somgjorts för att arbetsgivarna ska ha enfungerande rehabiliteringsorganisationpå varje arbetsplats.• Ett integrationspolitiskt mål slår fastatt skillnaderna i sjukfrånvaro mellanutrikes födda och i Sverige födda skaminska. På en rad områden ska Försäkringskassanredovisa statistik som visarpå skillnaderna i sjukfrånvaron samtgöra en analys av dem. Dessutom ska,i samråd med Integrationsverket, enstrategi tas fram för hur målet ska nås.skulle kunna missbrukas menar han.Mycket är sig likt sedan tidigare år trotsatt Försäkringskassan sedan ett år tillbakaär en enda landsomfattande myndighet.En nyhet är att Försäkringsdelegationernasuppdrag betonas. Deras bevakningsuppdragför 2006, som ska rapporterastill regeringen senast 31 mars2007, ska koncentreras på bemötandetvid prövning av handikappersättningrespektive vårdbidrag. Innan sista septemberska Försäkringskassan diskuteramed delegationerna och föreslå regeringenvad som bör stå i fokus förgranskningen 2007.Nytt för året är också att Arbetsmarknadsstyrelsen,Arbetsmiljöverket,Arbetslivsinstitutet, Folkhälsoinstitutetoch Socialstyrelsen fått inskrivet i sinaregleringsbrev att även de inom sinaområden ska bidra till målet att halverasjukdagarna till 2008.Anders Ljungberg• Även på föräldraförsäkringsområdetvill regeringen ha en redovisning somvisar på föräldrarnas födelseland.• Fusket ges stort utrymme. Bland annatvill regeringen veta hur fuskbekämpningenska bli likartad i länen samt vadsom görs för att fuskarbetet ska gå isamma takt i hela landet.• Könsperspektivet ska integreras i tilllämpningenav försäkringen. Metoderoch arbetssätt för hur den enskilde skabemötas likformigt och rättssäkert skatas fram.Lennart Larsson, verksamhetschef sjuk- ochaktivitetsersättning utredning, utlandsärenden,Visby:– Jag vill läsa mer om hur det ser ut för denvanlige handläggaren i landet, vilka problem ochmöjligheter de ställs inför dagligen och hur delöser sina vardagliga uppgifter. Vi är ju trots allt 16 000 i organisationenoch alla bör få en chans att bli sedda.– Det vore också intressant att läsa mer om socialförsäkringssystemeni andra länder och särskilt inom EU och EESområdet.Vidare vill jag läsa mer om hur utbildningsinsatseroch kompetensutveckling ska fungera och praktiskt utföras iden nya myndigheten.Vem ska hanterapensionerna?En ny ålderspensionsmyndighet ellerall pensionsadministration inom Försäkringskassan?Det är huvudalternativenför en ny utredning. Uppdelningenmellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten(PPM) har, menarregeringen, dels försvårat samordningen,dels inte varit kostnadseffektiv.I höstas föreslog en utredning omPPM en separat pensionsmyndighet.Utredaren Hans-Eric Holmqvist skalämna sitt betänkande 1 november 2006.Holmqvist ledde tidigare den så kalladeAnsa-utredningen som föreslog förstatligandetav försäkringskassorna.Arbetslivstjänster och SamhallResurs slås ihopDen 1 januari slogs Arbetslivstjänster(ALT) och Samhall Resurs samman tilldet statliga bolaget Arbetslivsresurs.Genom sammanslagningen vill regeringenåstadkomma ett effektivare stödför långtidssjukskrivna och varslade attkomma tillbaka i arbete.Basen för Arbetslivsresurs blir arbetslivsinriktadrehabilitering men mankommer också att arbeta med förebyggandeinsatser och omställning. Verksamhetenska finnas på ett femtiotal orteri landet.Samhall Resurs AB var tidigare ettdotterbolag inom Samhall och ALT varen fristående enhet inom AMS.Premiär för DS LäsarbarometerNu får fler chansen att säga sin meningoch påverka innehållet i Dagens socialförsäkring.Efter årets första nummer startarnämligen Läsarbarometern, en frivilligpanel som ska hjälpa till att göra tidningenbättre.I den läsarundersökning som nyligengenomfördes (se artikel här intill) ingicken fråga om intresset för att delta i en läsarpanelsom ska ge kritik och impulserför förändring av DS innehåll.Intresset var överväldigande: 35 procentav dem som svarade ville gärnavara med och påverka på detta sätt.Därför startar nu Läsarbarometern.I praktiken går det till så att ett femtiotalmedarbetare får ett mejl med ettantal frågor efter varje nummer. Eftersex nummer avlöses panelen av nya intresseradeläsare.dagens socialförsäkring • Januari 2006 11

Alf Molin, Umeå, hälsarMaivor Isaksson och PerEleblad, Stockholm,välkomna. Det är dagsför resultatdialog.12 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Från vänster: Karin Bohman, (Maivor Isaksson) Per Eleblad, Alf Molin,Några kommer att tro att världen rasar samman,men det tror jag inte den gör.Fortsättning från föregående sidaAlf Molin inleder och skämtar omatt igår fick Maivor Isaksson se Västerbottenfrån den mörka sidan – mörkrethade hunnit sänka sig över Visam ochNorsjö – men i dag ska hon få se länetfrån den ljusa sidan. Maivor Isaksson sägeratt huvudsaken för henne är inte attvara revisor och pricka av resultat utanatt försöka bidra till en konstruktiv dialogom läget.– Jag har ansvar för de nationella resultaten.Om något län fallerar måstejag säkra att man kommer upp på bananigen. Eller eventuellt att något annatlän kan göra mer. Det är förklaringentill att vi ibland flyttar ärenden, somnu med arbetsskadorna.Ingen fråga för litenHon poängterar också att ingen frågaär för stor eller för liten för länen attta upp.– Skicka med det ni har! uppmanarhon. Samtidigt får ni förstå om vi ställerlite korkade frågor ibland. Vi vill förstå.Det första som penetreras är ekonomin.Och den är ansträngd. Västerbottenmåste minska antalet årsarbetaresamtidigt som man vill göra en del nyanställningar.Det är en tuff process attfixa på ett bra sätt, menar Alf Molin.Maivor Isaksson vill veta hur ledningenresonerar.– Var kommer ni att minska? Det ärlätt att tänka bara på handläggarnivå,men jag tror att man måste fundera påom det går att ta någon annanstans. Vimåste bli duktigare på att se saker urolika perspektiv, på att se vad som ärminst dåligt ur ett verksamhetsperspektiv.Förstår ni hur jag menar? Inom Försäkringskassangör vi mycket internjobbsom tar tid och inte alltid är till nytta förkunden. Kanske måste man våga sticka16 mål istyrkortetListan visar prognosenför hela landet2005.3 E-underskrift FP3 Långa sjukfall3 Nettodagar3 Ohälsotalet3 Personalenssjukfrånvaro3 G-tid TFP3 G-tid SFN3 Stycktid TFP3 NMI3 E-underskriftTFP3 Självbetjäningstjänster3 Telefonikundtjänst3 Korrekta beslutsunderlag3 Högst 25 medarbetareper chef3 G-tid sjp3 Långtidsfriskpersonal3 = målet nås3 = målet nås ej3 = oklartut hakan ibland och säga nej till saker.Några kommer att tro att världen rasarsamman, men det tror jag inte den gör.Något konkret svar får hon inte, meninte heller några direkta invändningar.Alf Molin menar att man behöver diskuterahur sådant som stödet i försäkringsfrågoroch FoU ska vara utformatframöver.Länsledningen är nyfiken på om Försäkringskassansledning kommer att tanågra initiativ för att ”ensa” länsorganisationerna.Nej, några stora förändringarär inte aktuella, säger Maivor Isaksson.– Det vore ju lätt om jag kunde tittapå ett län och säga att det här är bästaorganisationen. Men så enkelt är det juinte.Alla ska ha en chansTotalt finns sexton mätbara mål i detså kallade styrkortet. De flesta är anpassadeefter läget och förutsättningarna ivarje län. Skälet är helt enkelt att allaska ha en chans att nå målen. Men dethandlar inte bara om att nå ett mål – ellerinte göra det. Det handlar också omhur man rent faktiskt ligger till, och inteminst, hur resultaten utvecklas. Per Elebladsammanfattar:– Ni har förbättrat sex mål av sextonjämfört med tidigare, och kommer troligenatt nå minst sju mål i år. Det är någotfler än landet som helhet. Ni liggermed andra ord ganska bra till.Så går man igenom mål för mål. Hurligger länet till? Om resultatet inte ärså bra – vad beror det på? Vad tänkerman göra åt det? En del områden diskuterasmer än andra. Till exempel ärhandläggningen av tillfällig föräldrapenningen aktuell fråga. Trassel medärendehanteringssystemet har gjort atthela landet har halkat efter. Diskussionenblir lång.– Det börjar bli riktigt besvärandenu, säger Maivor Isaksson. Media jagaross, barnfamiljer får inte pengar till jul.I januari blir det alle man till pumparna!Det blir särskilda satsningar där huvudkontoretska hjälpa till.Hur känns det, Alf?Alf Molin, länsdirektör i Försäkringskassani Västerbotten, det här var dinförsta resultatdialog. Vad tycker du?– Vi visste ju inte riktigt hur detskulle fungera, men det kändesbra. Samtalen behövs för attskapa förståelse för vad som ärviktigt och mindre viktigt. Jagtycker att det blev tydligare nuän vad jag upplevt att det varittidigare. Då levde vi med att alltskulle göras. Det leder bara till attolika områden blir självprioriterande. Nuär det tydligare vad vi måste satsa på.Så det känns inte som om huvudkontoretkommer ut och vet bäst?– Absolut inte, vi har ju gemensammaintressen, det finns inget motsatsförhållandeutan huvudkontoret och länsorganisationenhar samma intresse av atthitta bästa sätten att jobba.– Produktionsdirektören ska varamycket ute på fältet. Helst ännu mer,men det är förstås svårt att hinna med.14 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Anders Bohman, Kjell Åke Nilsson, Majvor Olsson, Lars Ågren och Mikael Broman.– Vi måste fixa det här, det är en frågaom vår image. Om det är nödvändigtfår det bli på bekostnad av annat.Så vill hon veta vad man tänker görai Västerbotten. Här finns nästan 6 000oavgjorda ärenden.– Vi gör stötvisa insatser, säger MajvorOlsson, processägare kundservice.Vi har avdelat handläggare, hittills i treomgångar, för att bara jobba med tillfälligföräldrapenning. Det går bättre ochbättre.Att flytta handläggare från det vanligajobbet för att hjälpa till på annat hållär dock inte helt lätt. Maivor Isakssonmenar att i det här sammanhanget ärdet en nackdel med en processorganisation,vilket många län har idag. Honfår medhåll av Kjell-Åke Nilsson, processägareadministration, som påpekaratt när han var kontorschef kunde hanomfördela resurser inom kontoret. Medprocesser har gränserna blivit svårareatt kliva över.HandläggningstidernaEtt annat förbättringsområde, som detkallas, är handläggningstiderna för sjukpenning.Regeringen kräver att 90 procentska få sina pengar inom 30 dagar,men Västerbotten ligger bara på drygt70 procent. En speciell grupp har bildatsför att beta av ärenden.– Vi följer utvecklingen var fjortondedag, säger Mikael Broman, processägarehälsa, och jag tror att vi snart är ikappövriga landet.Men det vill inte Maivor Isaksson låtanöja sig med.– Går vi bara omkring och tror så blirdet bara vad det blir. Lägg en prognosmånad för månad, uppmanar hon.När det gäller handläggningstidernaför nämndärenden liksom kvaliteten ibeslutsunderlagen ligger länet bättre till.Här blir det en diskussion om kvalitet.– Jag har funderat över det här medkvalitet och effekter, säger Maivor Isaksson.Jag tycker inte att någon har kunnatförklara sambanden för mig riktigtbra. Kanske är det dags att fundera överom allt som görs i dag är nödvändigt,kanske väga samman och våga släppaen del.Hon får delvis medhåll av försäkringsstrategLars Ågren som menar att handläggarnaofta ställs inför dilemmat: Skajag göra vad som är bäst just nu för kunden,eller gå efter lagar och rutiner?Hålla huvudet kalltKundområdet får också godkänt. Påsvarstider i telefonkundtjänsten är mantill och med bäst i landet. Även ohälsoområdetutvecklas bra. Årets mål förantal sjukpenningdagar och långa sjukfallliksom ohälsotalet är redan passerade,även om talen fortfarande är höga.Men för att den positiva utvecklingenska fortsätta behöver påsen med pengar,det vill säga de 4,8 miljoner som ärVästerbottens andel av satsningarna påprioriterade områden, användas på dethär området. Det är Maivor Isakssonmycket tydlig med.– Nu gäller det att ni håller huvudetkallt och tar hand om de här pengarna.Jag säger inte att det är lätt, men sålänge ni levererar resultat som bidrar tillatt målen nås är det okey.Att pröva rätten till ersättning ochtvingas säga nej – det är inte någon enkelsak. Här måste handläggarna stöttasordentligt, säger Maivor Isaksson. Likasåhar hon förståelse för att avstämningsmötenär en svår uppgift som mankan behöva träna på. Hittills har dockhandläggarna i Västerbotten haft flermöten än genomsnittligt i övriga landet,men ändå alldeles för få. Om målet+ och –i Västerbottenslän+ Utvecklingeninom ohälsoområdet+ Svarstiderna i telefonkundtjänsten+ Utvecklingen avgenomströmningstiderför nämndärenden+ Den egna sjukfrånvaronoch andelenlångtidsfriska– Utbetalning avsjukpenning ochtillfällig föräldrapenninginom 30dagar.– Antal långa sjukfall– Nivån på ohälsotaletska nås i år borde 2 700 avstämningmötengenomföras. Maivor Isaksson villveta hur många möten per handläggareoch vecka det skulle innebära. När honfår veta att det är ungefär två styckentycker hon inte att det låter så mycket.Vore det en omöjlighet?Mikael Broman förklarar att man prioriteraravsluten, det vill säga att snarastmöjligt avsluta ärendena på ett riktigtoch bra sätt. Och det är inte självklartatt avstämningsmöten är det bästa sättet,ibland kan de till och med förlängaen sjukskrivning, menar han. Och vemvet egentligen om 2 700 möten är vadsom krävs? Maivor Isaksson håller medom att resultaten är bra trots att metodernaanvänds i liten utsträckning. Diskussionenslutar med att Mikael Bromansäger att man trots allt prioriterar mötenaoch räknar med att fördubbla antaleti år. Och med det får hon låta sig nöja.Även om det finns utrymme för eneller annan utvikning så är det ett disciplineratmöte. Maivor Isaksson lyssnarintresserat men det märks när hon tyckeratt det är dags att gå vidare. Då blirhon lite kortare i tonen. Och det kanskekan behövas. Det vore lätt att svävaut i allehanda funderingar när i principhela verksamheten berörs. När taxin tillflygplatsen är på ingång är alla punkteravprickade.Mest blir det rosMaivor Isaksson sammanfattar dagen.Mest blir det ros. Bland annat säger honatt Västerbotten har gjort ett utomordentligtbra jobb när det gäller verksamhetsresultaten.– Ni är duktiga! De långa sjukfallenär för många och handläggningstidernai SFN–ärenden behöver kortas ytterligare,men utvecklingen är otroligt bra. •Fortsättning på nästa sida ➜dagens socialförsäkring • Januari 2006 15

”Nu ser jag var höjdpunkternaoch problemen finns”– Jag vet ungefär var problemen finns och varhöjdpunkterna finns. Det har varit otroligtspännande.Det säger Maivor Isaksson efter att ha genomförtresultatdialoger i samtliga län under sitt första årsom produktionsdirektör.Hur viktiga är dialogerna?– Mycket viktiga. Här diskuterar vi alla resultat,både det finansiella läget och självaverksamheten. Vi diskuterar vad som hargjorts och vad som behöver göras.– Om jag upptäcker liknande problemi många län lyfter jag frågan tillden strategiska nivån med inspel tillCurt Malmborg och övriga kollegor ochstabschefer.Finns det något du vill förbättra i dialogerna?– Ja, innan nästa omgång vill jag ha litebättre framförhållning. Jag vill titta på deområden där de största negativa avvikelsernafinns. Och ta med mig medarbetaresom jobbar inom de områdena, somkan stötta med konkreta aktiviteter.– Nästa år kommer också styrkortetatt se lite annorlunda ut, med fem övergripandemål. Jag kommer att ta de delarsom är mina och bryta ner i olikavariabler, så att de blir möjliga att styrapå.Det är mycket som Försäkringskassanska göra. Är allt lika viktigt?– Försäkringskassan har många åtaganden,och allt ska göras. Men ibland uppstårspeciella lägen som till exempel numed de långa handläggningstiderna avtillfällig föräldrapenning. Då måste vigöra omprioriteringar.Vad händer om ett län inte uppfyllerde krav som Försäkringskassans ledningställer?– Om utvecklingen inte går åt rätt håll ilänen skickar man varje månad in en såkallad avvikelserapport. Varför har detinte blivit så som man tänkt? Vi följerupp med nya samtal och diskuterar medlänsledningen vad som kan göras.– Det är resultat som gäller så i principskulle det kunna bli frågan om attskilja personer från det ansvar de har,men med rätt stöd räknar jag med att viska kunna lösa problem på annat sätt.Upprättas protokoll över resultatdialogerna?– Under resultatdialogen gör vi noteringarom vad vi kommer fram till ochdet förutsätter jag att länsledningenockså gör. Och de noteringarna går vitillbaka till nästa gång vi ses. Vi servarinte med protokoll utan man får ta etteget ansvar.Hur skulle du vilja sammanfatta resultatdialogernaunder ditt första år?– Jag är jättenöjd! Det är få förunnat attfå använda tiden så som jag har gjort.Även om det är ett ansträngt schema såär det värt varenda minut.– Dels har jag fått möjlighet att träffaalla länsledningar och en hel del medarbetare.Jag har lärt känna folk, jag hargått runt och pratat, suttit och resonerat,och jag har fått veta hur man tänker.– Dels har jag kunnat sätta mig in iverksamhetens resultat. Med 21 län ärdet nästan omöjligt att få grepp om lägetgenom att bara läsa rapporter. Nuvet jag ungefär var problemen finns ochvar höjdpunkterna finns. Det har varitotroligt spännande. •Vad ärskillnaden?Ola Hägglund ärchef för avdelningenResultatochproduktionsstyrningvid huvudkontoret.Du har erfarenhetav resultatdialogernabåde före ochefter det att Försäkringskassanbleven myndighet. Vadär skillnaden?– Det innebären mer aktiv styrningnu, och ärmer inriktade pååtgärder. Vad skalänsorganisationernagöra för att förbättraresultatenoch nå målen? Tidigarevar det merav analys och återblickar.– Vi har också flerdialoger nu än tidigare.Det tillsammansmed att länenkontinuerligtrapporterar in avvikelserfrån denförväntade utvecklingengör attdet blir en annankontinuitet och enbättre uppföljning.16 dagens socialförsäkring • Januari 2006

helikopter.nu Vi Erbjuder&FörsäkringsmedicinArbetslivsinriktad rehabiliteringI mer än 10 år har vi målmedvetet byggt uppett unikt resurs- och kompetenscentrum medspecialitet på rörelseorgan och stressrelateradebesvär.En framgångsfaktor är våra multidisciplinärateam som utgår ifrån människans helhetsbild.Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser.Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinskautredningar.Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/rehabilitering med Försäkringskassorna.För mer information kontakta:Bertil Larsson VD, tel. 0155-22 22 90 ellerverksamhetschef Marianne Gröntoft tel 016-10 32 43E-mail: info.eskilstuna@ec.dll.seVi finns i Eskilstuna och Nyköping!Goda kommunikationer ochmöjligheter till övernattning.

Så bygger Halmstad boKala besöksrum utan vassa eller tunga föremål,extra utgångsdörr. I Halmstad har man tagit detökade hotet och våldet mot Försäkringskassanspersonal på allvar och byggt bort situationer därincidenter kan inträffa.te xt: Anders Ljungberg foto: KATRIN SVENSSONIngen blomkruka ellerannat tungt föremålInga bilder på barnen ellerandra personliga sakerIngen brevkniv eller annat vasst föremålInget hålslag eller annathårt, löst föremål18 dagens socialförsäkring • Januari 2006

t våldetNär säkerhetssamordnarenNils Fridolf entisdagseftermiddag idecember visar runti kundtjänsten påförsäkringskontoreti Halmstad är det öde och tyst. Idag ärdet stängt. Här som på andra håll harman tvingats till extraordinära åtgärderför att klara utbetalningarna av tillfälligExtra utgång för nödsituationerIngen saxHoten har ökat kraftigtAntalet rapporteradehot ökar snabbtoch det finns ingetsom tyder på attutvecklingen skavända.Källa:Försäkringskassanföräldrapenning som hopat sig till följdav debaclet med det senaste ärendehanteringssystemet.Dagens Socialförsäkring besökerHalmstadskontoret för att se hur en säkerarbetsplats ser ut. Halland är ett avde län där man kommit en god bit påväg. Det vill säga, fyra av de sex kontorenhar byggts om i enlighet med Försäkringskassansriktlinjer för allmän säkerhet.I Kungsbacka är ombyggnadenpå gång och beräknas vara klar underdet första kvartalet. Varbergskontoretbetecknar Nils Fridolf som ”ganska okejäven om det går att göra bättre.”– Vi har strävat efter att få till stånden välkomnande atmosfär som är säkertrots att den inte känns igenbommad,säger Nils Fridolf och visar de tre arbetsplatsernaför kundmottagarna.Skärmar hindrar överhörningDe skiljs från varandra med skärmar ochtillräckligt avstånd för att hindra överhörning.Åtminstone så länge som deväntande besökarna sitter i sofforna ochinte går omkring. Förhoppningsvis distraherasde tillräckligt av teven som gårpå med information och musik. Bakomvarje arbetsplats finns en dörr in till försäkringskontoret.Skrivborden är i stortsett rena. Bortsett från datorn finns baraen stämpel (en lätt i plast). Sax, hålslagoch brevkniv lyser med sin frånvaro.På Halmstadskontoret finns tio bokningsbarabesöksrum. Nycklarna finnsinne på försäkringskontoret. Rummenär fräscha och moderna, än mer avskaladeän arbetsplatserna i kundtjänsten.Bakom ryggen på handläggaren finnsen extra dörr. Det är alltså bara att resa sig och gå om känslan av att besökethåller på att gå över styr infinner sig.I Halland har man varit förskonadefrån allvarliga incidenter. GrannlänetJönköping, där Nils Fridolf har andrahalvan av sin tjänst, har den senastetiden varit mer drabbat med skadegörelseoch flera hotfulla händelser. Detfinns inga enkla svar på varför det är relativtlugnt i Halland, inga fall av hot under2005, eller varför andra län drabbatshårdare. Försäkringskassans, och till exempelarbetslöshetskassornas, striktaretillämpning av regelverket plockas gärnafram som förklaring.– Den som drabbas är handläggarensom får ta emot den ilska som en kundkan känna inför våra regler.En av dem som riskerar att drabbasär Elisabeth Johansson. Hon arbetarmed tillfällig föräldrapenning och medföräldraförsäkringen. När hon sitter ikundtjänsten spänner dock arbetsuppgifternaöver ett bredare fält. ElisabethJohansson har dock liksom sina kollegori Halmstad sluppit allvarligare incidenteräven om det ibland varit nära.– En kund brusade plötsligt upp ochmenade att jag uppträdde diskriminerandemot honom. Men jag lyckadeslugna ner honom. Jag nöjde mig medatt säga att jag inte gjorde någon skillnadpå honom och andra. Därmedsläppte jag frågan utan att ge mig in pånågon mer diskussion.Rann ut i sandenOch det som kunde blivit en hotfull situationrann ut i sanden.– Men de flesta kunder är vänliga.Att en och annan är arg, sur eller irriteradär inte samma sak som att de ärhotfulla.– Den egna attityden är viktig i mötetmed de försäkrade för att dämpa spänningar,säger Elisabeth Johansson.Personalen i kundtjänsten använderinte besöksrummen själva. Besöken tarde vid diskarna. Innan flytten till de nya,säkrare, lokalerna hördes en del kritikfrån handläggarna som var vana medatt ta emot besöken i de egna kontorsrummen.Det sas att det skulle bli besvärligtmed bokningar och dessutomfanns känslan av att det skulle bli merensamt. Tidigare hade de ju kollegornaintill i korridoren.– Men sedan vi kom hit har jag ingethört av kritiken och enligt riktlinjernadagens socialförsäkring • Januari 2006 19

SäkerhetssamordnarensarbetsuppgifterSamhällsutvecklingen har gjort att vitvingats lyfta upp säkerhetsfrågorna.”ska man ju vara två om man gör en bedömningav att det finns någon risk. Jagtror på det vi gjort här. Med små medelgår det att förebygga risker.Arbetsplatserna i kundmottagningenär rena från personliga saker som fotonpå barnen och annat som ger ledtrådartill var man bor. Men man har namnbrickor.– Vi diskuterar det just nu. Kanskeska vi bara ha förnamnen. Tyvärr har jusamhället blivit sådant att vi kanske inteska skylta med våra namn i onödan.Idag, åtminstone i teorin, är säkerhetstänkandetstarkt inom Försäkringskassan.Inga besökare kan gå rakt in.Väl inne får ingen röra sig fritt. Alla besökskrivs upp och besöksbrickor är ettmåste och ska man röra sig inom kontoretblir man som besökare eskorteradDen anställdes säkerhet främstDet finns några grundläggande utgångspunkteri Försäkringskassans arbeteför en fysiskt säker arbetsmiljö.• Den anställdes säkerhet är det viktiga.De anställda måste i första hand tänkapå sig själva. De ska inte tänka påatt skydda datorskärmen eller någotannat mot skadegörelse. De ska flyundan hotfulla situationer. Slå larm,hellre en gång för mycket än inte alls.vare sig man vill eller inte.– Jag tycker att det är bra även om detvar lite ovant i början.Intranätets säkerhetsutbildningElisabeth Johansson känner till säkerhetsriktlinjernaoch säkerhetsutbildningensom finns på intranätet är nogagenomgången.– Men för egen del får jag erkänna attjag nog är lite dålig på vad man ska göraom man måste ta hand om en kollegasom råkat ut för något.Nils Fridolf tror att de verbala hotenär fler än de som rapporteras. Erfarnahandläggare kanske tycker att de klararatt skaka av sig ett verbalt hot och avstårdärför att berätta. Och alla är vi olika.Det som den ena uppfattar som obehagligtoch hotfullt behöver inte upple-• Inga besökare ska släppas innanförkundtjänsten. Det betyder att i principalla besök ska tas emot i särskildabesöksrum i anslutning till kundtjänsten.Undantag finns förstås. Direktörenhar besök, inköpare träffar kändaleverantörer, arbetsgrupper med deltagarefrån andra myndigheter ochså vidare.Säkerhetssamordnareni Hallandsoch Jönköpings län,Nils Fridolf.Elisabeth Johanssonpå Halmstadskontorethar sluppitvara med om obehagligaincidenter.Den fysiska säkerhetenär bara enmindre del av säkerhetssamordnarensarbetsuppgifter.Informationssäkerhet,tillträdesskydd,inbrottsskydd,kraftförsörjning,säkerhet iserverrum, brandskydd,utrymningsvägaroch mycketannat ligger ocksåpå bordet.vas på samma sätt av en annan.– Vår linje är att hot ska polisanmälas.Men vi gör det i dialog med den anställde.Men gäller det fysiskt våld kompromissarvi aldrig. Det polisanmäls alltid.Samhällsutvecklingen har gjort attvi tvingats lyfta upp säkerhetsfrågorna.Det är inte alltid som en hotfull situationuppkommer utan förvarning.Finns det skäl att misstänka att en kundkan bli hotfull går det att vidta vissamått och steg i förväg. Nils Fridolf listardem:• Vi kan kräva att de bokar sina besök,hänvisa till en speciell handläggare ellerså kan vi vara två från Försäkringskassanvid besöken. Det får aldrig bliså att ett hotfullt uppträdande tillåtspåverka besluten.• Är hotbilden tydlig så finns möjlighetenatt ha en väktare på plats i lokalen.• Har ändå en hotfull händelse, ellervärre, inträffat så måste rutinernapå arbetsplatsen fungera. Och det ärNils Fridolfs och hans kollegors uppgiftatt se till att så sker.– Ansvaret ligger på de verksamhetsansvarigacheferna, säger Nils Fridolf.Det är de som till exempel måste setill att ingen medarbetare som drabbatsgår hem och lämnas ensam. Chefensamlar en lämplig grupp där medarbetarenfår möjlighet att prata igenomvad som skett. På de flesta hållkan vi idag få professionell hjälp med”debriefing” av företagshälsovården.• På varje arbetsplats måste det ocksåfinnas rutiner för att garantera attman är två vid hembesök, att man tarkontakt med arbetsplatsen om mangår hem efter besöket och så vidare.•20 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Nationell handlingsplan mot våld och hot tas framNu startar ett arbete för att ta framen nationell handlingsplan för hurman ska hantera hot eller våld inomFörsäkringskassan.Handlingsplanen gäller både vad somska göras innan något händer och vadsom ska göras om det hänt. Den skaäven innehålla vilken utbildning somska ges till olika grupper inom Försäkringskassanoch vilket skydd som krävsvid olika situationer.Kurvan över anmälda hot mot Försäkringskassanspersonal pekar uppåt.När ds i december talade med Berit Sjödin,Försäkringskassans säkerhetschef,räknade hon med att hoten kommer attfortsätta att öka och att de kommer attbli allvarligare, något som hänger sammanmed att Försäkringskassan blirstriktare i bedömningarna och att kontrollverksamhetenutvecklas.Berit Sjödin arbetar på huvudkontoret.Hennes uppdrag innebär att varasamordningsansvarig för säkerhetsarbetetinom hela myndigheten. Säkerhetsarbetetomfattar mycket mer än våldoch hot mot personalen. Ansvaret försäkerheten på arbetsplatsen ligger påden verksamhetsansvarige.Beredskapen mot hot och våld inomFörsäkringskassan är idag inte tillräckligtväl utvecklad, menar hon.– Det finns mycket att göra. Vi harriktlinjer som bland annat beskriver hurbesöksutrymmen ska utformas men deär snarast en målbild. Det ser väldigt olikaut på kontoren men helt klart är attdet kan bli bättre. I dag saknar mångakontor besöksrum, besöken tas emotDet är inte meningenatt vi ska byggain oss i några fortmen vår personalska kunna sätta sigi säkerhet vid enrisksituation, sägerBerit Sjödin som tarfram en handlingsplanom hot ochvåld mot Försäkringskassan.i vanliga kontorsrum. Det är oacceptabeltmed tanke på sekretess, risk föröverhörning och så vidare.– Vår personal ska bli professionelltomhändertagen. Ingen ska till exempelgå hem ensam efter en allvarlig incidentoch det ska genomföras ett samtaldär medarbetare får tala om händelsen.Och det här måste vi genomföra,oavsett om medarbetare säger att honär okey. Reaktionen, chocken, efter etthot kommer kanske inte förrän manlämnat arbetsplatsen.I riktlinjerna för allmän säkerhet talasom att det ska göras riskanalyser avlokalerna. Det görs också men oavsettvad analyserna visar går det inte att avpraktiska och ekonomiska skäl byggaom alla lokaler. Man får åtgärda de all-Ny säkerhetsorganisation1 januari förändras Försäkringskassanssäkerhetsarbete. En stabmed 4–5 personer placeras direktunder generaldirektören. Rekryteringenav chef för säkershetsstabenpågår. Överdirektör AdrianaLender är tillförordnad säkerhetschef.Under arbetet med att etableraden nya myndigheten slogs detfast att säkerhetssamordnarnaskulle vara minst halvtidstjänster.Det bestämdes även att en koncentrationav länens säkerhetsarbetetill regioner skulle utredas.Därigenom kan det bli heltidstjänsteroch kanske också specialiseringvilket kan ge möjlighetatt utnyttja samordnarna i helalandet.varligaste bristerna först på det som ärmöjligt inom givna ramar. Det viktigaär att säkerheten beaktas vid ny- ochombyggnationer.– Jag tror att alla län börjat inventerasina lokaler och börjat med riskanalyser.Arbetsmiljölagen ålägger oss för övrigtatt skydda personalen. Det är intemeningen att vi ska bygga in oss i någrafort men vår personal ska kunna sättasig i säkerhet vid en risksituation.Berit Sjödin tycker att samhället intereagerar tillräckligt starkt mot hot. Väldigtfå blir fällda i domstol.– För demokratins skull måste vi polisanmäla.Vi, samhället, måste ta tillbakainitiativet och göra klart att hot ochvåld är oacceptabelt. •Tänk på dettainför kundmötetGör alltid en egen riskbedömninginnan ett planerat kundmöte:• Finns det någon riskbild vid dettamöte?• Var ska jag möta personen?• Ska jag vara ensam eller ska enkollega vara med?Under mötet:• Lita på den egna känslan – kännsdet obehagligt, hämta hjälp elleravsluta mötet.• Larma vid behov.Läs igenom tipsen i FörsäkringskassansRiktlinjer för allmän säkerhetoch genomför e-utbildningen omsäkerhet (finns på intranätet under”Säkerhet”).Anmäl alltid till din chef om du blivitutsatt för hot eller våld.Typiskaincidenterpå FörsäkringskassanVas i golvet. En kund besöker kundmottagningen och berhandläggaren kontakta arbetsgivaren. När han tillfrågas om arbetsgivarensnamn vägrar han uppge det och blir dessutomarg och högljudd när handläggaren påpekar det omöjliga i attkontakta någon som man inte vet vem det är. I samband medatt en vakt ska avvisa kunden kastar denne en vas i golvet.Instruerar om sin begravning. I ett e-brev, som adresseratstill en enhetschef, ger kunden instruktioner som rör hennesegen begravning. Vidare anger hon i e-brevet att enhetschefenär ansvarig och närmast anhörig.Hotar med självmord. En kund kontaktar sin handläggare med anledning av en kommuniceringom avslag på hennes ansökan om sjukersättning. Under samtalets gångfrågar kunden om handläggaren kommer att vidhålla sin bedömning när hon tagit sittliv. Handläggaren frågar då om hennes uttalande ska uppfattas som ett hot. Kundensvarar då att hon måste ha rätt att uttrycka vad hon känner. Hon återkommer ävensenare under samtalet till att ett avslagsbeslut kommer att leda till självmord.Facklig representant hotfull. Vid ett rehabmöte på ett företaguppträder en facklig representant hotfullt mot en medarbetare.Det är inte ovanligt att representanten ifråga uppträderaggressivt under möten. Chefen kontaktar berörd arbetsgivareoch berört fack och klargör att man inte accepterarett sådant beteende från en facklig representant och attman kommer att göra en polisanmälan om beteendet inteförändras.dagens socialförsäkring • Januari 2006 21

– Jag vill verka för att det blirfler samverkansförbund och attden möjligheten verkligen användsi ohälsoarbetet, säger IngerEfraimsson.22 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Inger Efraimsson krävde:Jag tar jobbet omvi får fullt ansvarAtt styrelsen har fullt ansvar var avgörande för attInger Efraimsson skulle tacka ja till erbjudandet omatt bli ordförande i styrelsen för den nya förstatligadeFörsäkringskassan. Det nya uppdraget rimmar väl medhennes mångåriga engagemang i socialpolitiska frågor,senast som ordförande i fackförbundet SKTF.te xt: sven-erik johansson foto: peter nordahlDet är mitten av december.Årets sista sammanträdei Försäkringskassansstyrelsehar precis börjat. Pådagordningen står fleraviktiga frågor. Styrelsen ska lägga fastsin arbetsplan för 2006 och besluta omrevisionsplan för 2005. Dessutom skaman få information om fusk- och missbruksplaneringen,om utvecklingenav försäkringsdelegationerna och omsamordningsförbund och samverkansmedel.Så det är en hel del att hållareda på för styrelsens ordförande IngerEfraimsson.Styrelsemötet äger rum i konferensrummetFantasin vid huvudkontoreti Stockholm. Det är ett långsmaltrum med motsvarande bord vilketgör att mötesdeltagarna formerarsig mitt emot varandra i mittenav rummet. På ena sidan ordförandeInger Efraimsson, flankerad av generaldirektörCurt Malmborg, som ävenär ledamot av styrelsen, överdirektörAdriana Lender, sekreterare AstridChristiernsson och styrelsens samordnandetjänsteman Teresa Janonius. Påandra sidan resten av ledamöterna (sefaktaruta).De föredragande tjänstemännen fårvänta på sin tur utanför och kommerbara in på den egna punkten. Allt för attstyrelsen ska kunna diskutera frågornafritt och otvunget.Stämningen vid sammanträdet ärgod och ledamöterna engagerade. Detblir många frågor och inlägg. Alla ledamöterbidrar med sina erfarenheter.Inger Efraimsson håller ihop det hela,summerar när så behövs, fördelar ordet,håller koll på tiden och gör emellanåtett eget inpass. Det märks att honär van vid rollen som ordförande. Honhåller en låg profil och leder styrelsemötetmed enkla åtbörder.På sjunde våningends får en pratstund med Inger Efraimssoninnan styrelsemötet. Vi träffas vidhuvudkontorets reception eftersom honinte har någon egen arbetsplats i huset.Teresa Janonius har bokat ett rum åt osspå sjunde våningen där det just nu skeren del omflyttningar. Den här dagen ärInger Efraimsson litet förkyld så TeresaJanonius ordnar fram varm dryck. Innanhon lämnar oss hinner hon också ta uppfrågan om Försäkringskassan ska installeraen dator hemma hos ordföranden.Men Inger Efraimsson har redan en datorsom duger. Däremot vill hon gärnaatt någon ser till att den blir uppkoppladtill Försäkringskassans intranät.Inger Efraimsson berättar att honblev glad när socialminister Berit Andnorringde och erbjöd henne att bli ordförande.– Välfärds- och socialpolitiska frågorhar alltid engagerat mig mycket.Viss skepsis– Men jag var först rätt fundersam ochville först ha svar på en hel del frågorinnan jag svarade ja. Jag kommer ju frånden kommunala sektorn och har sett påstatlig styrning med viss skepsis.Därför ville hon ha klart besked omatt det handlade om en styrelse medfullt ansvar och inte en som i huvudsakbekräftade redan fattade beslut.Hon ville också lägga ett medborgarperspektivpå uppgiften. Att inte enbarttillgodose myndighetens intresse utanäven få med brukarna. Något som hondagens socialförsäkring • Januari 2006 23

lärt sig vikten av under många års arbetei socialtjänsten. Det rimmar också välmed det medlemsperspektiv hon alltideftersträvade under åren i sktf.– På båda dessa punkter klargjordesocialministern att det var precis vad regeringenville och jag accepterade uppdraget.Fullt ansvar betyder enligt IngerEfraimsson att styrelsen svarar för attuppdragen från riksdag och regeringfullföljs. Styrelsen har det yttersta ansvaretför beslut som rör verksamheten.Generaldirektören ansvarar för den löpandeverksamheten i enlighet medstyrelsens direktiv. Styrelsen behandlarframför allt frågor som rör strategiskoch långsiktig planering, ekonomi, resultatuppföljning,samt omprövningoch effektivisering av verksamheten.Komma på rätt köl– Om det går dåligt eller snett någonstansska vi ta ställning till vad som behövsför att komma på rätt köl igen, sägerInger Efraimsson.Hon förberedde sig för ordförandeskapetbland annat genom att ta del aven utvärdering av styrelser med fulltansvar. Den visade att ansvaret inte utnyttjasfullt ut och förutsätter en aktivuppföljning och dialog mellan styrelsenoch respektive departement.– Jag har upplevt ett stort engagemangfrån Socialdepartementet, inteminst från Berit Andnor personligen.Däremellan har det varit mindre träffarmed tjänstemän på departementet.– Samråden har gett trovärdighet åtatt styrelsemandatet verkligen betydernågot, tycker Inger Efraimsson.Inte minst har det varit viktigt att iförändringsarbetet kunna klargöra attnu när Försäkringskassan gör stora ansträngningarför att effektivisera verksamhetenså måste de frigjorda resursernafå användas där de behövs mest.– Det är bra med de löpande kon-takterna så att det hela tiden står klartatt det inte bara handlar om ett sparbeting.16 000 medarbetare engagerar sigPå frågan om styrelsen har makt svararhon att den både kan och måste ageraom något inte fungerar. Men för attverksamheten ska fungera tror hon inteatt styrelsen spelar lika stor roll.– Då handlar det mer om att allaInger Efraimsson• fyller 58 år i februari. Uppvuxen i Smålandi en liten ort mellan Nässjö ochJönköping. Andra generationens invandrare,modern kom till Sverige som flyktingbarnfrån Berlin 1939.• Bor i hyresrätt på gränsen mellan Gärdetoch Östermalm i Stockholm. Hartvå vuxna söner och tre barnbarn (detäldsta är fyra år) som nu får mycket tidmed farmor.• Socionom vid Socialhögskolan i Göteborg.Anställd inom socialtjänsten i Karlskogakommun 1972–2004. Har i huvudsakvarit verksam inom familjerätten,bland annat på mellanchefsnivå.• Ledamot av SKTF:s förbundsstyrelse1988. Efterträdde 1996 Sture Nordh somförbundsordförande. Avgick vid förbundetskongress hösten 2004.• Ordförande i Försäkringskassans styrelsesedan 1 januari 2005. Sitter även iArbetsdomstolen på TCO-mandat ochär ledamot av ESF-rådets styrelse (somfördelar EU:s mål 3-medel). Även ledamotav det kommunala pensionsbolagetKPA:s styrelse.16 000 medarbetare engagerar sig för attnå målen. De måste känna delaktighetoch vilja bidra.Inger Efraimsson betonar att styrelsenäven håller ögonen på Försäkringskassansuttalade mål att bli en utvecklandearbetsplats med mycket låg sjukfrånvaro.Hon hoppas att de anställda ska kännaen trygghet i att styrelsen följer internasjuktal, tar del av medarbetarunder- Försäkringskassans styrelseOrdförandeInger Efraimsson, socionom,f d ordförandei SKTFLedamöterCurt Malmborg, generaldirektörIngegerd Wärnersson,landshövding i Blekingelän, tidigare skolministerEllen Hyttsten,direktör, Sveriges kommuneroch landstingTony Malmborg, chefsekonomi SollentunakommunChrister Edling, professori yrkesmedicin, vd iSvenska läkaresällskapetRolf Andersson, fil drföretagsekonomi,f d bankdirektörRonny Olander, riksdagsledamot(s), ombudsmanEwa Björling, riksdagsledamot(m), med dr sciPersonalföreträdareSiv Norlin, STSören Teljevik, SACO24 dagens socialförsäkring • Januari 2006

sökningar och försöker fatta beslut omen bra personalpolitik.Inger Efraimsson tycker att styrelsensarbete underlättas av alla kvalificerademedarbetare inom Försäkringskassan.Hon är imponerad av all kompetensoch att man får saker gjorda på kort tid.Hon tar arbetet med förändringsplanensom exempel:– Ett nytt sätt att leda skulle införassamtidigt som verksamheten skullefungera så att brukarna fick sin servicesom vanligt.Arbetade som socialarbetareRedan när hon arbetade som socialarbetare,med underhållsbidrag ochvårdnadsfrågor, fick hon en mycket positivbild av Försäkringskassans arbete.– Det säger jag inte för att strykamedhårs. Jag har också varit ordförandei en stor a-kassa och där predikade jagständigt att vi skulle lära oss av Försäkringskassanhur man informerar så attfolk förstår.Det första året har varit en intensivtid både för ordföranden och den nyastyrelsen. Inledningsvis anslogs myckettid till att svetsa samman styrelsen.– Det har varit något av ett provårdå vi fått känna oss för, säger IngerEfraimsson. Det gör att vi kan planerabättre för nästa år.Fokus låg under det första halvåret påförändringsplanen som blev klar i juni.Omlokaliseringarna med anledning avförsvarsbeslutet och koncentration avverksamhet har varit andra stora frågor.Inger Efraimsson är speciellt nöjdmed beslutet om koncentration av arbetsskadorna.– Det var en svår fråga att avgöra,men den blev klar före sommaren.Vidare har internrevisionen fått en nychef och kommit på plats.– Den syns inte så mycket utåt menhar stor betydelse, säger Inger Efraimsson.Internrevisionen är ett viktigt redskapför styrelsen för uppföljning avverksamhet och analys av risker ochproblem som kan uppstå om man intevidtar förebyggande åtgärder.När det gäller de förtroendevaldainom Försäkringskassan hoppas hon attstyrelsen ska finna en form för dialogmed försäkringsdelegationerna.– Det finns ett behov av att ”ensa”uppdraget i socialförsäkringsnämndernaliksom de förtroendevaldas utbildning.När hon blickar framåt tycker hon attsnarare än att leta efter nya frågor gällerdet att ro det nuvarande uppdrageti land.Senastlästa bok:– Håkan NessersSkuggorna och regnet,som nyligenkommit i pocket.Dessförinnan LennartHagerforsLängta hem, omatt växa upp sommissionärsbarn. Påbio såg jag senastJosef Fares Zozo.Framöver hoppasjag snart få tid attläsa Ninas resa avLena Einhorn ochäven se filmen.– Annars är MajgullAxelsson enfavoritförfattaremed sina tänkvärdaböcker om mänskligutveckling ochrelationer. Men jagläser gärna deckareockså.Okändförmåga:– Jag är duktig påsvamp, jag kan enhel del arter. Att fåge sig ut i en riktigsvampskog är verkligenen njutning.Jag saknar litet avdet här i Stockholm.– Jag har ocksådebuterat somhantverkare. Detvå senaste somrarnahar jag renoveratmin sommarstugai Blekinge,satt upp kakel medmera. Det visadesig att jag klarar sådant.Det är ocksåskönt att få göranågot med händernaoch se resultatet.Tre personer om Inger EfraimssonAnnette Carnhede,ordförande i ST.Ingegerd Wärnersson,landshövding i Blekingelän, ledamot av Försäkringskassansstyrelse.– Inger Efraimsson bemöter människormed väldigt stor respekt. Hon har enmjuk framtoning men är ändå en personmed bestämd uppfattning och visarden när så behövs.– I Försäkringskassans styrelse är hon– Förändringsplanen löper över treår, det måste vi hålla fast vid i vårt arbete.Men vi kommer säkert också attupptäcka sådant som vi inte tänkte pånär planen togs och som behöver åtgärdas.Samverkansavtalen är också viktigatycker Inger Efraimsson.– Jag vill verka för att det blir flersamverkansförbund och att den möjlighetenverkligen används i ohälsoarbetet.Lagom nedtrappningPå ett mer personligt plan tyckerInger Efraimsson att uppdraget i Försäkringskassansstyrelse är en lagomnedtrappning efter de intensiva årensom ordförande på heltid i sktf.– Jag kan nu på en mer lagom nivåhålla mig informerad om vad som händeri det svenska samhället och inomeu.Hon behöver inte längre jaga framgångoch karriär utan kan se mer avspäntpå vad som är viktigt och mindreviktigt i tillvaron.– Jag får nu göra det jag själv vill göraoch kan prioritera barnbarnen. Det ärjag tacksam för. •– Inger är en seriös ochkompetent person. Honhar en grundmurad trygghet i sin värdegrundoch synen på människor. Honär både lojal mot sitt uppdrag och lojalsom person. Tidigare satte hon medlemsperspektivetfrämst, nu lyfter honfram medborgarperspektivet.– Inger är påläst och vet vad hon talarom. Hon närmar sig frågorna utifrånett helhetsperspektiv och vågar lyftasig över gränserna och se runt hörnet.Hon intar inte positioner utifrån organisatoriskaeller andra gränsdragningar.– För Försäkringskassan ser honsjälvklart till verksamhetens behov menockså till behovet av att ha personalenmed sig. Jag blev väldigt glad när jagfick veta att hon fått uppdraget somordförande.angelägen att lyssna av alla så att ingenkänner sig överkörd. Alla får göra sinröst hörd, ibland får man gehör, iblandinte. Hon har en väldigt god ton bådemot oss ledamöter och mot föredragandetjänstemän.– Vid en så stor organisatorisk förändringsom Försäkringskassan nu går igenom,och som berör så många anställda,är det bra med hennes fackliga bakgrund.Hon är hela tiden medveten ommedarbetarna längst ut i linjen.Sture Nordh, ordförandei TCO, tidigareordförande i SKTF.– Inger är varm och omtänksam. Honär kunnig och påläst vilket gör atthon alltid kommer rätt. Dessutom ärhon uthållig.– Hon är starkt värderingsdriven,det gäller värden som rättvisa ochlika villkor i kombination med enmycket positiv människosyn. Hon ärockså väldigt stridbar i jämställdhetsfrågorvilket bottnar i ett allmänträttspatos.– Hon har en instinkt som gör atthon reagerar skarpt om hon kännerav orättvisor. Jag minns en gång nären manlig styrelsekamrat uttrycktesig slarvigt, sexistiskt skulle vi kanskesagt idag. Det fick Inger att reagerabåde skarpt, tydligt och klokt.Hon visade civilkurage den gången.Även vi andra tyckte nog att hanhade uttryckt sig olämpligt men visade inget.dagens socialförsäkring • Januari 2006 25

forskning på gångFOKUSCurt Edlund är forsknings-och utvecklingsstrategvid Försäkringskassani Västerbottenoch forskare vid institutionenför epidemiologi och folkhälsovetenskap,Umeå universitet.Medfinansieringenska utvärderasEn forskargrupp vid Umeå universitetska utvärdera effekternaav arbetsgivarnas medfinansieringav sjukpenningskostnaderna.Föräldraledighet ökar risken för arbetslöshetVar du arbetslös eller sjukskriven innanföräldraledigheten är det stor risk att duär det också efteråt.– En lång föräldraledighet tenderaratt cementera den tidigare inkomstkällan,säger Stina Eklund som gjort undersökningen”Vägen ur föräldraledigheten”.Det är en första kartläggning avhur sysselsättningen påverkas av uttagav föräldraförsäkringen.Även om de allra flesta som hade arbeteinnan föräldraledigheten också hardet efteråt så visar undersökningen attarbetslösheten ändå ökar markant efteråtför både kvinnor och män.– Ökningen är särskilt tydlig blandkvinnorna. Den är tio procentenheterhögre jämfört med innan ledigheten,säger Stina Eklund.Undersökningen visar också på viktenav att ha ett fast arbete innan föräldraledigheten.Den tidigarehuvudsakliga inkomstkällantenderaratt permanentas.Detta gälleräven männentrots att de tarmindre ledighet.AndersLjungbergrapportTitel: Vägen ur föräldraledigheten(Redovisar2005:7)Författare: Stina Eklund och StenOlsson.Publicerad: Försäkringskassan.Vad är det ni ska göra?– Vi ska jämföra län med traditionellthög sjukfrånvaro (Norrbotten,Västerbotten och Jämtland) medlän med traditionellt låg sjukfrånvaro(Jönköping, Kronoberg och Halland).– För att undersöka hur medfinansieringenfungerat vid arbetsplatserav olika storlek och inom olikabranscher över hela landet gör viockså en koppling till SKA-projektet,som drivs av Försäkringskassan.– Vi ska bland annat ta reda påom och hur, de nya reglerna påverkatarbetsgivarnas förebygganderespektive rehabiliterande arbete.Hur går ni till väga?– Vi använder oss av intervjuer,enkäter och registerdata. Vi får hjälpbåde av forskare vid universiteten iGöteborg och Växjö och studentersom skriver magisteruppsatser.Hur ska resultatet användas?– Det ska öka kunskapen om hursystemet fungerar och om det finnsvinnare respektive förlorare blandarbetsgivarna. Vi studerar också arbetsgivarnassamarbete med Försäkringskassanför att se vad somkan förbättras.Hur finansieras projektet?– Vi har fått 1,5 miljoner av Socialdepartementetför 2006.När ska ni vara klara?– Resultatet ska redovisas 1 juli2007. Men redan om ett halvår skaen delrapport vara klar.Parallellt med Umeåforskarnaska forskare vid Handelshögskolani Göteborg utvärdera medfinansieringenur ett arbetsgivarperspektiv.Sven-Erik JohanssonBok om sjukskrivning ger stödLäkarna Bengt Järvholm och ChristerOlofsson har skrivit en bok om sjukskrivningsom fått namnet ”Sjukskrivningsboken”.Syftet är att ställa sammanerfarenhetsbaserad kunskap ombokTitel: Sjukskrivningsboken.Författare: Bengt Järvholm, professoroch överläkare i yrkes- och miljömedicin,och Christer Olofsson,specialist i allmänmedicin och försäkringsläkare.Publicerad: Studentlitteratur 2005.Arbetsmiljön allt sämreArbetsmiljön har sedan 1991 försämratsför alla grupper utom för högre kvinnligatjänstemän. Det hävdar LO i en rapportsom bygger på svar från 39 000 personer.Sämst har utvecklingen varit förkvinnliga arbetare. Enligt LO kundehälften av de kvinnliga arbetarna påverkaarbetstakten 1991. 2003 kunde endasten tredjedel göra det. Under samma periodfick fler kvinnliga arbetare ett merenformigt arbete och färre kunde takortare pauser för att prata med arbetskamrater,något som män har betydligtstörre möjligheter att göra. Andelenkvinnor som tycker att arbetet är påfrestandeökade under perioden från 44till 52 procent och fler kvinnor än mäni industrin måste vrida och böja i arbetet.Kvinnor, särskilt i offentlig tjänst, ärockså mer utsatta för hot och våld.sjukskrivning och därigenom stimuleratill reflektion över hur sjukskrivninghanteras. Boken är i första hand skrivenför läkare, men författarna hoppas attäven andra kan ha nytta av den, till exempelhandläggare vid Försäkringskassan.Boken innehåller:• en allmän del om läkarintyg ochsjukskrivning som del i behandling,långtidssjukskrivning och sjukskrivningi samband med rehabilitering.• speciella sjukskrivningsproblem isamband med olika diagnoser.• praktiska råd vid sjukskrivning.Eva LindénI rapporten hävdas att systematisktarbetsmiljöarbete bedrivs i mindre utsträckningdär arbetsmiljön är sämst.Där finns också minst tillgång till företagshälsovård.– När 60 procent av de kvinnliga arbetarnasvarar att de är uttröttade då finns ettstrukturellt fel i hur arbetet är organiserat,skriver Sten Gellerstedt i rapporten.– Och när 60 procent av de kvinnligaindustriarbetarna har ont i axlar och armar,då sak-avhandlingnas en viljaatt göra någotåt dettaproblem.AndersLjungbergTitel: Arbetsmiljön1991 – 2003 Klass ochkönFörfattare: StenGellerstedt. LO26 dagens socialförsäkring • Januari 2006

UTREDNING I VÄSTRA GÖTALAND VISARNyttan av utbildning kvar efter fem årFinns de positiva effekterna av en högskoleutbildning kvarefter 4–5 år? Har de nya kunskaperna införlivats i yrkesrolleneller har de försvunnit i den vanliga vardagslunken? Dettahar Försäkringskassan i Västra Götaland låtit undersöka.Bakgrunden är att rehabiliteringssamordnarnai Västra Götaland gick enhögskoleutbildning om 25 poäng somavslutades våren 2001. En utvärderingsamma år visade att professionaliteteni yrkesrollen ökat och att kursdeltagarnaansåg att de hade stor nytta av utbildningen.Bland annat såg de störremöjligheter i arbetet, och vågade varamer kritiska mot hur de hade arbetattidigare.För att få veta om de positiva erfarenheternakvarstod fyra år senare gav Försäkringskassanfil. dr.i pedagogik GöranLassbo i uppdrag att göra en ny studie.Under vintern och våren 2005 intervjuadehan 25 deltagare varav de flesta intervjuadesäven i den första studien.Yrkesskickligheten höjsResultatet visar att deltagarna utan undantaghar kvar sin positiva inställningtill utbildningen.Göran Lassbo bedömer att yrkesskicklighetenhos gruppen har höjtsoch är relativt stabil över tid, bland annati form av bättre empatisk och analytiskförmåga. Tendensen att skapaegna regler och rutiner i protest motupplevda motverkande krafter i organisationenhar dämpats. Ett problem ärdock den ständiga tidsjakten, relateradtill kvantitetsmått med låg legitimitetbland handläggarna.De mycket goda effekterna av utbildningenborde emellertid kunna varaännu tydligare, menar Göran Lassbo.Men då krävs att organisationen blirbättre på att ta hand om ny kompetens,bland annat:• att rehabsamordnarna får bättrestöd i att tillämpa nya kunskaper liksomen bättre ”processledning” över huvudtaget.• att de får möjlighet att ha kontaktmed varandra för att diskutera och förmedlaerfarenheter.• att konflikten mellan samordnarnasprofessionella etik och förvaltningsetikenuppmärksammas. Samordnarnaanser att de ofta kommer i kläm mellansin önskan att stödja den försäkrade tillbakaarbete och kraven på snabba avslutsom kräver en strikt lagtolkning.Hittills har mer än 300 medarbetarei Västra Götaland, både samordnareoch utredare, gått utbildningen. Denhandlar om förhållningssätt, samtal ochanalys. För samordnarna tillkommerbland annat samordning. Utbildningenär i första hand avseddför befintligpersonal, som haransetts lämplig förarbetet men somsaknar formellkompetens.Marie Särnblom,nu på personalstabenvid huvudkontoretoch tidigareverksamhetsutvecklareinomrapportohälsoområdet iVästra Götaland,framhåller att depositiva effekterna av utbildningen tillstor del beror på att teori och praktik integreras.Själva poängen– Föreläsningarna är kopplade till praktiskaövningar med stöd av arbetshäftenoch handledning. Erfarenheterna ochden egna ärendehandläggningen blir påså sätt en del av utbildningen. Det blirett reellt lärande i arbetet vilket är självapoängen!– Det här sättet att lära och utbildaligger också helt i linje med det nationelladokumentet ”Vår syn på lärande”.Dokumentet är en ledstjärna förden kompetensförsörjningsorganisationsom nu byggs, med ett sammanhållandeKompetensforum och flera kompetenscentra.Eva LindénTitel: Fortfarandemed sikte på stjärnorna?Långsiktiga effekterav en högskoleutbildningav rehabiliteringssamordnareinomFörsäkringskassan i Västra Götaland.Författare: Göran Lassbo, fil.dr. i pedagogikvid Göteborgs universitet.Publicerad av: Försäkringskassan iVästra Götaland 2005Nyheter från en av Sveriges bästa rehabochutredningsaktörer.Vi startar, i samarbete med PraktiskPsykologi AB, utredningsarbete (FMU)i norra Stockholm fr o m februari 2006.Från 2006 genomför vi FMU, ARU ocharbetslivsinriktad rehabilitering i Alfta,Uppsala och nu även i Stockholm, mednorra Stockholm som upptagningsområde.För bokning kontakta oss på 0271-581 80.Besök även vår hemsida www.alftarehab.seför mer information. Välkommen att höraav dig!Box 94, 822 22 ALFTA, tel 0271-580 00, fax 0271-581 00.Box 1743, Drottninggatan 7, 751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10.info@alftarehab.se, www.alftarehab.sedagens socialförsäkring • Januari 2006 27

FOKUSPå gränsentill trygghet.För förstagången undersökshurolika grupperav utrikesfödda får delav socialförsäkringen.Ursprungsländernahar samlatsi grupper. Detär alltså geografisktsnarareän etnisktursprung somutgör grundenför analysen.Författarnaframhåller detkompliceradei att föra sammanländeroch människorpå detta sätt.Så ingår till exempelså vittskilda statersom Iran, Israeloch Marockoi samma kategori.De ingåendeindividernaär ocksålika lite somsvenskföddanågon homogengrupp.Inlåsning på arbetsmarknadenger ohälsa bland invandrareArbetsmarknadens funktionssätt och den starka betoningen av arbetslinjen isocialförsäkringssystemet förklarar varför utrikes födda får lägre ersättningar.Det visar 2005 års utgåva av Socialförsäkringsboken med temat ”På gränsen tilltrygghet”.Analyserna i boken visar tydligt att detsnarare är arbetsmarknadens funktionssättän socialförsäkringssystemens utformningsom avgör nivån på individernasersättningar. Födda utanför Nordenhar ofta en sämre position på arbetsmarknadenän inrikes födda. Detta tillsammansmed den strukturella diskrimineringenoch sämre utvecklade kontakterbidrar till att invandrare är mer”inlåsta” på sina arbetsplatser och alltsåhar svårare att bryta upp från arbetssituationersom skapar ohälsa.En mer flexibel arbetsmarknad kanvara ett sätt att mildra detta problem,menar författarna. Däremot avvisar dehöjningar av behovsprövade bidrag ellergrundbelopp. Är skillnaden liten mellanbidrag och arbete riskerar marginaleffekternaatt permanenta utanförskap.Några av resultaten:Sjukskrivningl År 2002 hade utrikes födda i genomsnitt31 procents högre sjukskrivningän inrikes födda. För personer frånMellanöstern, Nordafrika och Turkietvar sjukfrånvaron 75 procent högre.l Sjukskrivna födda utanför Nordenbedömer såväl sin nuvarande som framtidahälsa som betydligt sämre jämförtmed vad inrikes födda gör.l 30 procent av sjukskrivna födda utanförNorden uppger att byte av arbetsplatsskulle ha stor betydelse för möjlighetenatt komma tillbaka i arbete.l Andelen arbetslösa sjukskrivna ärdubbelt så hög bland de födda utomNorden som bland de inrikes födda.l Sjukskrivna födda utanför Nordenhar oftare kontakt med Försäkringskassan.Kontakten initierar de i stor utsträckningsjälva.Föräldraförsäkringenl Utrikes födda föräldrar får betydligtoftare än inrikes födda föräldrapenningpå grundnivå. 87 procent av mammornafödda i Afrika och som kom tillSverige fyra år innan barnet föddes fickföräldrapenning på grundnivån. Blanddem som kom till Sverige elva år innanbarnet föddes var det endast tolv procentsom fick grundnivån.l De flesta utrikes födda föräldrarnaär nöjda med den information om föräldraförsäkringensom de får av Försäkringskassan.Funktionshinderl Utrikes födda har ofta lägre ersättningarnär det gäller handikappersättningoch assistansersättning. Barn tillutrikes födda har däremot högre vårdbidrag.Kanske är det så, menar författarnatill boken, att barns behov fångasupp i de olika verksamheter som barnkommer i kontakt med. Mer studier behövsdock för att få kunskap om personermed funktionshinder, oavsett födelseland,får de ersättningar de har rätttill.l Funktionshindrade födda utanförEuropa är mer missnöjda med det samhällsstödde får än födda i Europa.Anders LjungbergAntalet sjukskrivningsdagarför personermellan 19och 64 år, exklusivesjuklöneperioden.Kvinnor Män TotaltSverigevarav två inrikesfödda föräldrar 25,0 14,0 19,4varav en inrikesfödd och enutrikesfödd förälder 26,1 14,1 19,9varav två utrikesfödda föräldrar 26,8 15,7 21,2Norden utom Sverige 28,2 19,7 24,4varav Finland 27,6 20,6 24,5EU 15 utom Norden 24,5 16,1 19,4varav Grekland 42,1 32,3 36,1Övriga Europa 30,2 25,5 28,1Afrika söder om Sahara 28,6 20,2 23,1Asien utom Mellanöstern 23,8 17,0 21,0Mellanöstern Nordafrikainklusive Turkiet 42,6 29,5 34,0varav Turkiet 52,5 32,0 40,0Nordamerika 18,6 12,5 15,3Sydamerika 31,4 20,9 26,1Oceanien 17,5 12,4 14,5Totalt 25,6 15,0 20,2Andel80706050403020100SverigeNorden utom SverigeEU 15 utom NordenKälla: SocialförsäkringsbokenÖvriga EuropaAfrika söder om SaharaMammor andelPappor andelAsien utom MellanösternMENA inkl TurkietSydamerikaAndel föräldrar som tar ut föräldrapenning på grundnivå.28 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Arbetslösa får oftare avslagpå ansökan om förtidspensionArbetslösa, lågutbildade och invandrarenekas förtidspension (idag sjukersättning)i större utsträckning än andra.Det framgår av en doktorsavhandlingsom Berit Ydreborg lagt fram vid Rikscentrumför arbetslivsinriktad rehabilitering,Linköpings universitet.Hon har gått igenom närmare 300ansökningar om förtidspension i enmellansvensk kommun. Två tredjedelarhade fått sin ansökan beviljad och entredjedel avslag.Det fanns inte några signifikantaskillnader i hälsa mellan de båda grupperna.Däremot skilde de sig åt på enrad andra områden. Mest utmärkandevar kopplingen till arbetsmarknaden.– Den som är arbetslös löper sjugånger större risk av få avslag på sin ansökanom förtidspension än den somhar jobb, säger Berit Ydreborg.Många som fick avslag hade inte tagitsig in på arbetsmarknaden och inte kvalificeratsig för sjukpenning.– Har man inget jobb att jämföramed blir bedömningen av arbetsförmåganvansklig, anser Berit Ydreborg.Hon har också undersökt hur Försäkringskassanshandläggare arbetar medförtidspensioneringar och konstateraratt det existerande regelverket gör detenklare att handlägga ärenden där människorhar sjukpenning jämfört med närde saknar det och har socialbidrag.Sven-Erik JohanssonrapportTitel: To be in-between.The road todisability pensionwith reference to theSwedish social insurancesystem.Författare: Berit Ydreborg, Samhällsmedicinskaenheten, UniversitetssjukhusetI Örebro.Vårdnadsbidragblir kvinnofällaVårdnadsbidraget i Finland har bliviten kvinnofälla. Det menar Anita Nyberg,professor vid Arbetslivsinstitutet,och den finske forskaren Anita Haataja.De har undersökt de ekonomiska villkorenför föräldrar i de båda länderna.– Mödrar i Sverige väljer ofta deltid,säger Anita Nyberg. Finska mödrar arbetarheltid eller har vårdbidrag.Det är framförallt lågutbildade kvinnorsom väljer vårdnadsbidraget ochriskerar att permanent hamna utanförarbetsmarknaden. Sverige och Finlandhar valt skilda strategier. Sverige harsatsat på en utbyggnad av en offentligtfinansierad barnomsorg som även gerplats åt arbetslösas barn medan Finlandinförde vårdnadsbidraget.1994 beslöt den borgerliga regeringenatt införa vårdnadsbidrag i Sverige. Försäkringskassansskulle pröva rätten tillbidraget. Vårdnadsbidraget avskaffadesav socialdemokraterna innan det hunnitbli verklighet.Anders Ljungbergdagens socialförsäkring • Januari 2006 29

FOKUS I SIFFRORAndelen kvinnor med sjuk- och aktivitetsersättning ökar”med automatik”Andelen kvinnor som har förtidspension/SA har ökat från 9 till 12 procent de senaste fem åren medan andelen bland männenökade från 7 till 8 procent (av totala antalet kvinnor respektive män 16–64 år). Skillnader i utvecklingen beror inte på attdet är vanligare att en kvinnas sjukskrivning övergår i SA än att en mans gör det.AntalAndel350 00012%300 000250 000200 000150 000KvinnorAndelAndelKvinnorMän10 %8 %6 %100 000Män4 %50 0002 %0200120050 %Allt fler kvinnor slås utFör att antalet kvinnor med sjuk- eller aktivitetsersättninginte ska fortsätta att öka krävs större fokus på inflödet tillsjukförsäkringen. Det poängterar Rolf Lundgren, analytikervid Försäkringskassans huvudkontor.Kvinnorna står för nästan två tredjedelarav alla sjukpenningdagar och 60procent av alla som får sjukersättning(egentligen sjuk- och aktivitetsersättning).Men utvecklingen går åt rätthåll. Ohälsotalet minskar nu mer förkvinnor än för män. Om Försäkringskassanseget tuffa mål ska nås, det villsäga att ohälsotalet ska minska till 37dagar 2008, krävs dock ett tydligare fokuspå kvinnors sjukskrivningar. Detmenar Rolf Lundgren vid Försäkringskassanshuvudkontor.– Fortfarande blir betydligt flerkvinnor än män sjukskrivna. Och ävenom antalet sjukpenningdagar minskarför kvinnorna så får alltfler sjukersättning.Men det är lätt att låta lura sig avstatistik. Genom att antalet kvinnormed sjukersättning ökar snabbare änantalet män är det lätt att tyda det somatt det är vanligare att en sjukskrivenkvinna går över till sjukersättning änatt en man gör det. Men så är det inte,säger Rolf Lundgren.– Ungefär hälften av alla som varitsjukskrivna längre än ett år går övertill sjukersättning, och det gäller bådemän och kvinnor. Att antalet kvinnormed sjukersättning ökar snabbare berori stället på att det är så många flera kvinnorsom är sjukskrivna.– Den tragiska konsekvensen är atten allt större andel av kvinnor i yrkesverksamålder mer eller mindre permanentslås ut från arbetslivet.Statistik över partiell sjukskrivningkan också leda tanken fel. Antalet deltidssjukskrivnakvinnor är ungefär dubbeltså stort som antalet deltidssjukskrivnamän. Men tittar man på andelendeltidssjukskrivna av det totala antaletsjukskrivna, är den fortfarande högrebland kvinnor, men skillnaden är inteså stor.– Men den finns där, och den finnsdär i alla åldrar, säger Rolf Lundgren.Den blir också större ju längre sjukfallenhar pågått.– Något man kan fråga sig är om deltidssjukskrivninghos kvinnor i störreutsträckning är ett alternativ till ingen30 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Kvinnornas ohälsotal är högre och ökar medstigande ålderMed undantag för de lägsta åldrarna är kvinnornas ohälsotal högre i alla åldersgrupper.Skillnaden ökar med stigande ålder. I november 2005 var ohälsotalet förkvinnor totalt 50 dagar och för män drygt 33.150120906030Ohälsotalet är Försäkringskassans mått påantalet frånvarodagar per person som ersättsfrån sjukförsäkringen under en 12 månadersperiod.Betydligt fler kvinnor än mänär deltidssjukskrivnaFler kvinnor än män är deltidssjukskrivna. Skillnadenblir större ju längre sjukfallen varar. När det gäller SAhar dubbelt så många kvinnor som män partiell ersättning.Män120 000100 000Kvinnor80 00060 00040 00020 0000Samtligasjukfall

ÅSIKTERReplik till inlägget från Mats Berglund, socialförvaltningen i Kalmar, i DS nr 9Försörjningsbidrag kan inte geförtur till sjukersättningAtt människor har försörjningsstöd från socialtjänstenska inte påverka om en person beviljas förtidspension,sjukersättning, från Försäkringskassan. Därför kan vi inteprioritera kunder som har försörjningsstöd.I sitt inlägg under ds:ÅSIKTER DS nr9 kritiserar Mats Berglund Försäkringskassanslångsamma ärendehanteringoch tar upp frågor kring samarbete mellanFörsäkringskassan och socialtjänsten.Han anser att socialtjänsten skaägna sig åt att hjälpa medborgarna ochinte bistå Försäkringskassan i dess bristpå resurser.Vad jag vet är storleken av sjukersättningenvarken beroende avfödelseort eller medborgarskap.Det förefaller som att Mats Berglundutser sig själv till talesman för socialtjänstenför hela Sverige (utom Kalmarförstås) och levererar kritiska åsiktermot ”andra” myndigheter. Mats kritikundantar sitt eget arbetsområde närhan skriver: ”I Kalmar finns ett gottsamarbete mellan Försäkringskassanoch socialförvaltningen”.Enligt insändaren utses Försäkringskassansom ”syndare”. Dessutom fokuserarskribenten sitt inlägg på ”konflikter”,”friktioner” m.m. myndigheternaemellan. Enligt Mats kommer friktionenmellan myndigheterna att öka medFörsäkringskassans beslut att betala utersättningar direkt till klient om det understiger8 procent av prisbasbeloppetper månad och inte till socialtjänstenenligt fullmakt.Mats borde veta att när Försäkringskassanbeviljar retroaktivt sjukersättninggörs inte någon utbetalning tillkommunen genom fullmakt.Frågan om utbetalning – genomframställan från kommunen – av beloppsom understiger 8 procent av prisbasbeloppär under rättslig prövning. Domstolarnasavgöranden och/eller om lagenändras bör ge oss vägledning i dessaärenden. Mitt råd till Mats är att lyftafrågan där den hör hemma och intei samband med rubriker om konfliktermellan myndigheterna.Jag antar som högst sannolikt attskribenten saknar lokal kännedomom samarbete mellan socialtjänstenoch Försäkringskassekontorenrunt om i Sverige. Därmed avböjskommentar kring ämnet konflikteroch friktioner. Att Mats upplyseross på Försäkringskassan omett gott samarbete i Kalmar är förståsmycket positivt. Jag kan ocksåinformera Mats om att även vi –inom Göteborgsområdet – har ettgott samarbete.Enligt Mats resonemang dröjer Försäkringskassanmed beslut om sjukersättningoch kommunen tvingas betala försörjningsstöd.Han tillägger ”Pengarnakommer visserligen tillbaka genomfullmakt men räntan på pengarna fårkommuninvånarna betala”.Mats resonemang leder till: Eftersomkommunen förlorar ränta på utbetaltförsörjningsbidrag måste Försäkringskassanprioritera klienter med försörjningsstödoch pensionera denna kategorii snabbare takt. Det borde varasjälvklart, anser jag, att utbetalning avförsörjningsstöd inte bör inverka i Försäkringskassansbeslut om när sjukersättningska beviljas.Mats Berglund anser också att systemetdiskriminerar utlandsfödda (och attdet finns hål i lagstiftning). Ett sätt fördig Mats att få reda på om lagen diskriminerarutlandsfödda är att vända digtill diskrimineringsombudsmannen. Duska inte behöva tveka om saken. Förmin del, anser jag att det handlar merom kunskapsbrist än diskriminering.Enligt vad jag vet är storleken av sjukersättninginte beroende av vare sig födelseorteller medborgarskap.Sjukersättning i form av garantiersättningbetalas ut till försäkrade somhar bosättningstid i Sverige. Personersom är arbetsoförmögna redan när debosätter sig i Sverige har inte rätt till garantiersättning.Denna kategori får försörjningsstödfrån kommunerna. FöreslårMats att Försäkringskassan tar överkommunens arbetsuppgift att betala utförsörjningsstödet?antonioskaipalexisKonsult för beräkningav sjuk- och aktivitetsersättning.försäkringskontoretGamlestaden iVästra GötalandGördin rösthörd!Skriv till ds och delta i debatten. Vi targärna emot både korta och långa inlägg(men inte längre än 3 000 tecken!).Du kan vara anonym som skribent men redaktionenmåste veta ditt namn.Redaktionen förbehåller sig rätten att kortaned och redigera de inlägg som införs.Skicka ditt debattinlägg eller din insändaretill: debatt@ forsakringskassan.seeller med post till: Dagens SocialförsäkringÅsikter 103 51 Stockholm32 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Enkelt åtgärda fusk med föräldrapenningOm arbetsgivaren skullemedverka vid anmälan av tillfälligföräldrapenning skulle samhälletspara miljoner och Försäkringskassanslippa kostsamma kravutredningar.Vid de årliga kontroller av uttag av tillfälligföräldrapenning (tfp) som vi bedrägerihandläggaregör så har det jutyvärr visat sig förekomma ett visst,inte obetydligt och därtill mycket kostsamtöverutnyttjande.Oftast vid ett överutnyttjande så harden försäkrade (df ) i sin ansökan om tfpstyrkt sig ha varit frånvarande från arbetetpå grund av vård av sjukt barn menDet vore rimligt om arbetsgivarenstryker uppgifterna eftersom detär denne som gör löneavdraget.vid kontroll mot arbetsgivaren visar detsig att df har arbetat i full utsträckningoch därför inte haft någon frånvaro förvård av sjukt barn.Ofta upprepas beteendet på så visatt df gör om detta period efter periodvilket leder till omfattande tidsödan-försäkringskassan från utsidanDags att fiska efter reträttbidragFörsäkringskassan ska inte ägna sigåt att registrera åsikter, skriver Göteborgsposteni en krönika den 9 december.Försäkringskassan har, somett led i arbetet att finna kulturskillnaderi synen på sjukskrivning frågatläkare, Försäkringskasseanställda ochföretagare bland annat om politiskåsikt. Östran i Kalmar berättar sammadag att länets läkare är upprörda.”Märkligt, slarvigt och ogenomtänkt.Jag förstår inte vad det har med sjukskrivningaratt göra”, säger läkarföreningensordförande i tidningen.Drygt var tionde Malmöbo tyckeratt det är okey att sjukanmäla sig närman är bakis. I Stockholm instämmeråtta procent och i Göteborg fem procenti detta. Det är Sydsvenskan somden 28 november refererar en undersökningsom IQ-projektet låtit göra.”Alarmerande och förfärande”, kommenterarIngvar Stevensson, områdeschefpå Försäkringskassan i Malmö.de kravutredningar, stora återkravsbeloppsamt polisanmälan.Då det är arbetsgivaren som viden anställds frånvaro gör löneavdraganser jag det rimligt att arbetsgivarenäven styrker de uppgifter som den anställdelämnar om frånvaro från arbeteti sin ansökan om tfp.Ett enkelt sätt att förhindra ettöverutnyttjande av försäkringenvore därför:• Att arbetstagaren då den kommertillbaka till arbetet efter sinfrånvaro tillsammans med arbetsgivarenfyller i sin ansökan omtfp.• Att arbetsgivarenoch denanställde fyllertillsammansi vilka dagar/timmar somden anställdevar frånvarande.• Att arbetsgivaren uppger denanställdes aktuella årsinkomst( vilket underlättar fk:s arbetemed att betala ut pengarna) ochatt den anställde uppger var barnethade vistats om det inte pågrund av sjukdom blivit vårdat ihemmet, exempelvis då ordinariedaghem/dagmamma).Om det fungerade på detta vis så skullede ju för en anställd i stort sätt varaomöjligt att få fel ersättning.Fk och därmed samhället skulle årligenspara in miljoner då såväl antaletfelutbetalningar som kostsamma kravutredningarskulle minska.Fk skulle slippa skriva polisanmälningarsom sedan åklagare måste taställning till och bedöma.Vi bedrägerihandläggare skulle kunnata av den tid vi nu tar till kontrollerav tfp till att i stället arbeta mot misstänktfusk i exempelvis ohälsan, underhållstödoch inom bostadsbidrag/bostadstillägg.mikaelbruzellBedrägerihandläggare,försäkringskontoret,Södermalm,Försäkringskassan iStockholmDagstidningarna skrev mindre änen artikel per dag och tidning om denarbetsrelaterade ohälsan under slutetav 1990-talet. För att tidningarna skulleintressera sig krävdes allt för ofta skandaleroch katastrofer typ giftet i Hallandsåsen.Det är medieforskaren EvaJ:son Lönn vid Umeå universitet somi en avhandling visar hur tidningarnamissade vad som bara några år senareskulle visa sig vara ett av de mest resursslukandesamhällsproblemen.Förre ministern Björn Rosengrenkastar sig in i kampen mot ohälsan.Nu driver han ett företag inom hälsobranschentillsammans med en tidigaretillförordnad generaldirektör förSJ. De har fått SJs uppdrag att halverasjukfrånvaron i det företag där de tidigarevar ansvariga för arbetsmiljön.Facket applåderar inte, meddelar Piteå-tidningenden 27 december.Heby i Västmanland vill byta län,berättar Sveriges Radio den 20 december.Men de vill fortsatta att tillhöraFörsäkringskassan i Västmanland.Varför de tror att Försäkringskassan iUppsala län kommer att göra ett sämrejobb framgår inte.På Luciadagen kommenterar SverigesRadio satsningen mot fusket. Påwww.sr.se sägs att Försäkringskassansanställda ska kolla ”bidragsfiskare”och det är väl på sätt och vis sant.Nästa år blir ekonomin bättre, påståsdet. Det gör att LOs chefekonomDan Andersson, enligt Svenska Dagbladet22 december, vill införa ett reträttbidragså att vi gamla kan gå neri arbetstid men behålla lönen. Staten,möjligen Försäkringskassan, täckerupp skillnaden. Tanken är att fler skastanna längre i arbetslivet. Dyrt menbilligare än sjukskrivningar och pensioneringar.Pengarna som blir över satsaspå unga och invandrare. Alla blirglada. Var kan man anmäla sig?Anders Ljungbergdagens socialförsäkring • Januari 2006 33

språkspaltennäst sistOrd som diskriminerarDiskriminering förutsätter ojämlikhet. Och makt.Detta enkla konstaterande gör Kristina Boréus,docent i statsvetenskap, i den nyligen utkomnaDiskriminering med ord (Boréa 2005, 218 sidor).Kristina Boréus presenteraren rad grepp som användsnär språket används sommedel att diskriminera.Att känna igen dem är ettsätt att undvika att självi olika situationer diskrimineramed språket.Myndigheterna läggerner mycket mödapå att få till stånd ettbra, professionelltoch respektfullt bemötande.Men även när syftetär det bästa är det lätt hänt att det blir fel. Ettvanligt exempel är handläggaren (expediten eller vemsom helst i en vardagssituation) som vänder sig till denpersonlige assistenten istället för till den funktionshindrade.I det här fallet har personen osynliggjorts. Oftaär också funktionshindrade utestängda från diskussionersom rör dem och deras villkor. En situation de delarmed invandrare, åldringar, ungdomar och andra personeroch grupper på de lägre pinnhålen i hierakierna.Det är svårt att tänka sig några längre samtal utan attvi och de andra berörs. Som människor har vi ett behovatt tillhöra ett vi. Och ett vi förutsätter de andra, enuppdelning som ständigt pågår. Oftast är det oproblematiskt.Det kan handla om ”de som jobbar i den andrabyggnaden, de som jag inte känner i tågkupén ellerde av annan nationalitet”. För att kunna göra alla dessauppdelningar krävs att vi kategoriserar. Att individerförs till olika kategorier behöver inte innebära diskriminering.Men diskriminering förutsätter kategorisering,menar Kristina Boréus. ”Kategorier är inte naturgivnautan i hög grad socialt skapade.”Vi använder ofta metaforer, bilder. Valet av metaforavslöjar mycket av hur vi ser på världen. Ta begreppetkultur. Det kopplas ofta samman med bilder som antyderatt det är något fast, oföränderligt. Kulturer kan”krocka”. Man kan ”bygga” eller ”hålla” på dem. Menom vi istället valde att koppla kultur till något icke fast,som vätska eller gas skulle kultur framstå som någotsom lätt blandas och ger upphov till något nytt.Kristina Boréus har skrivit en tankeväckande bok.Utöver ett inledande diskuterande kapitel, det bästa enligtmin mening, så rymmer boken kapitel om språkligdiskriminering av ”dövstumma”, ”sinnesslöa”och ”invandrare”. Exemplenom de två första kategorierna är mesthämtade från tiden kring 1930-talet.Fler exempel från idag hade gjort enbra bok i ett angeläget ämne bättre.TIPSSEXANNoggrann läsning av DS är ett oslagbartsätt att hålla sig uppdaterad i socialförsäkringsdjungeln.Testa själv genom att lösa Tipssexan.Klarar du frågorna finns chansen att vinnaTrisslotter. De tre först öppnade rättalösningarna belönas med tre lottervardera.Lösningen vill vi ha med e-post tillds@forsakringskassan.se senast den 6februari.1.Curt Malmborg ska ta en diskussionmed Gunvor Engström. Omvad då?1. Hur Skattemyndigheten lyckats medsitt imagearbete.X. Hur Försäkringskassan bättre ska kunnabemöta småföretagarna.2. Hur en ny kultur ska skapas inommyndigheten.2.Socialdepartementet satsar 1,5miljoner. På vad?1. Forskning om effekterna av medfinansieringen.X. Satsningar med sikte på ett bättrenöjd medarbetareindex.2. Trängselavgifterna för departementetsmedarbetare.3.SamSol står för1. Samverkan kring soliditet (med Ekonomistyrningsverket)X. Samverkan med socialtjänsten2. Samordning av socialförsäkringslagarna.4.Underhållsstödet ökar från ochmed februari med 100 kronor.När skedde den förra förändringen?1. 1984X. 20012. 19945.Vad stämmer om kvinnors sjukskrivning?1. Antalet sjukpenningdagar minskarmen allt fler får sjukersättning.X. Antalet sjukpenningdagar ökar merän vad de gör för män.2. Kvinnor går oftare från sjukskrivningtill sjukersättning än män6.Försäkringskassans säkerhetschefpå det nya året heter1. Berit SjödinX. Adriana Lender2. Solveig Lindblomslita för ngn: kanske är sjukskrivningarna en tyst protestmot att ständigt slita för någon annans skullTemperaturenVarmt• Ledstjärna• Inspel• Handläggningstider• Individuella mål• Grotta ner sig• AvarbetningSå väljer Svenskt språkbruk 2003 – ordbok över konstruktioneroch fraser att förklara vad begreppet slita för någon kanbetyda.Kallt• Galax• Utspel• Genomströmningstider• Otydliga mål• Borra• Balanseranders Ljungberg34 dagens socialförsäkring • Januari 2006

Utvecklad, utviladeller utstött?Låt oss backa ett halvår. Det är augusti.Sommarvärmen får lunchen på stan attkännas som en förlängning av semesternsom just tagit slut. Jag möter enkvinna från jobbet. Vi brukar hälsa menjag vet inte vad hon gör och vi har aldrigriktigt talat med varandra. När honser mig i dag stannar hon, ler med helaansiktet, och frågar vad jag ska göra undermitt friår. Hon pratar om hur modighon tycker att jag är, hur rätt jag göroch hur spännande det måste vara.Under flera veckor talar massor av mereller mindre okända personer med migom min kommande ledighet. Någramed bekymrat rynkad panna, andramed ett avundsjukt glitter i ögonen.Alla undrar vad jag ska göra.Så kommer september och min ledighettar sin början. På tv-nyheternaser jag ett inslag om att många arbetsgivarekommer att nedvärdera personersom har haft friår. I alla fall enligt enundersökning från TCO. Friåret ger signalerom att man inte brinner för sittjobb, säger en företagschef. Företagscheferbrinner inteför mänskligheten,tänker jag lika summariskt.En annan undersökningtalar omatt man riskerar att få sämre löneutvecklingefter ett friår och flera av demmed rynkad panna, några kollegor inomFörsäkringskassan, påpekar att jag minsannkommer att tappa fotfästet på arbetsplatsenunder ledigheten. Några avåsiktsmaskinerna tycks inte kunna bestämmasig för hur de ska behandla migefter att de blivit varse min ledighet. Skade vara lite nedvärderande, som mot enarbetslös utan ambitioner, eller avundsjuka,som mot någon som har semesternär alla andra måste jobba.De flesta som har läst på om miljöpartietsfriårsinitiativ tar samma medelvägsom jag själv och säger att detär toppen för individen men förmodligeninte särskilt givande för samhället.Det verkar ju inte så smart att rekryteramänniskor till bidragssystem för attge arbetslösa tillfälliga vikariat med litenchans till förlängning, vilket utvärderingarhar konstaterat är resultatet avfriåret än så länge. Men kanske kommerde önskade effekterna – minskade sjukskrivningar,ökade kunskaper, nya företagoch fler i jobb – på längre sikt.Vad jag gör under friåret? Det tar vi enannan gång. Frågan är om jag kommeratt komma tillbaka utvecklad, utviladeller utstött.Dagens Socialförsäkringges ut av Försäkringskassan. Tidningendistribueras till alla anställda och förtroendevaldainom myndigheten.Prenumerationer, 190 kr inklusive momsför 10 utgåvorDagens Socialförsäkring103 51 Stockholme-post: ds@forsakringskassan.setel: 08–786 90 00fax: 08–786 97 97e-post till enskilda medarbetare:fornamn.efternamn@forsakringskassan.seChefredaktör:Catharina Byström 08-786 94 11Ansvarig utgivare:Inger DunérRedaktörer:Sven-Erik Johansson 08–786 97 13sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.seChrister Järild 08–786 97 41Anders Ljungberg 08–786 97 55Eva Lindén 08–786 97 64Ivan Markowicz 08–786 97 47Layout:Margot Rydén 08–786 91 99Helena Åberg, Tidning & Form ABAnnonser:Urban Hedborg 08–732 48 50urban@uhmarketing.sewww.uhmarkering.seTryckeri:Intellecta, Solna, 2005Omslagsfoto:Peter Nordahlhåkan norberg Friårsledig redaktör för Fia.dagens socialförsäkring • Januari 2006 35

POSTTIDNING BReturadress:Försäkringskassan103 51 StockholmNytt år, nya utmaningarnu måste vi leverera resultatfFjolåret är gånget, nästan glömt. Nu gäller det2006, ett år med ännu större utmaningar än detsom gått. Nu handlar det om att leverera resultat,att omsätta planer till konkret verklighet.Att kunna se resultat som kortare handläggningstider,hög kvalitet i ärendehanteringen,professionellt bemötande och lägre internsjukfrånvaro.Jag vet att inte alla i organisationen är övertygadeom att vi kommer att klara våra mål.Men målen är våra gemensamma och ingalundaorealistiska – även om de är tuffa. Vimåste lita på oss själva – det är på oss det berorom vi ska nå målen. Och som jag skrev ijulklappsbrevet – Försäkringskassan har 16 000lysande stjärnor – en bättre grund kan maninte ha.Det är svårt att förutspå vilka enskilda frågoreller förmåner som kommer att stå i centrumi år. Jag tror att det kommer att bli ett ganskaturbulent år, där inte minst den politiska laddningenkommer att påverka Försäkringskassan.Säkert kommer utspelsom på olika sätt berörvår verksamhet.Jag vill peka på treområden som särskiltviktiga:Hur vi lyckas medsjukfrånvaron 2006kommer att bli avgörandeför om viska nå halveringsmålettill 2008 ochett ohälsotal om37. Vi har klarathälften avminskningen.Fantastiskt,men det betyderattvi har hälften kvar. Kanske är den delen svårareatt klara.Med tydliga mål och samverkan med andra– arbetsförmedlingen, vården, arbetsgivarna– kan vi klara också detta. Verktyg som detstora pilotprojektet för långtidssjukskrivna,kommande avtal med AMS, samverkan medoch nya pengar till vården ska bidra till att vilyckas.Vi måste lita på oss självadet är oss det beror på omvi ska nå målen.Kundfokus – är vårt andra viktiga uppdrag.Här ska vi arbeta för enklare blanketter, bättreInternettjänster, ökad tillgänglighet och bättreservice. Försäkringskassan ska bli en allt igenommodern organisation som på alla sätt underlättarför medborgarna och samhällets aktörersamtidigt som vi upprätthåller såväl respektsom förtroende för försäkringen.För det tredje: Försäkringskassan är en storoch mäktig myndighet. Sådana organisationerbetraktas alltid med viss misstro och får lite avGoliat-stämpel över sig. Våra beslut påverkarenskilda människors ekonomi, men beslutenpåverkar också på ett annat, mer personligtplan. Det ger oss ett särskilt ansvar att varaempatiska samtidigt som vi vårdar försäkringen.Det kan vara en mycket svår uppgift. Viska utgå från den enskildes situation samtidigtsom vi följer försäkringens regler och lagstiftningensintentioner. Och den medkänsla vi visarska vara rätt sorts empati, inte en ”tyckasynd om mentalitet” som i sin förlängning ledertill passivitet och utanförskap.Det blir ett spännande och avgörande år förFörsäkringskassan. Vi har stora utmaningarframför oss, men så är det i en organisationsom har en av samhällets mest meningsfullauppgifter.Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör