Industrins arbetskraftskostnader internationellt - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

Industrins arbetskraftskostnader internationellt - Teknikföretagen

FörordInternationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenskakonkurrensförutsättningar i relation till förutsättningarna i omvärlden. Därförpublicerar Teknikföretagen årligen en analys av industrins arbetskraftskostnaderinternationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå ochökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsarenmöjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade. När ingetannat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin.Några av våra slutsatser är att den stärkta svenska kronan bidragit till att svenskaarbetskraftskostnader ökat och nu ligger i topp bland viktiga konkurrentländer.Under en längre period har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än ieuroområdet och i flera OECD-länder. Under 2011 ökade däremot arbetskraftskostnadernanågot långsammare i Sverige än i eurorådet. Det har motverkats av attkronan stärkts mot euron.Ytterligare en slutsats är att olika källor och beräkningsmodeller ger varieranderesultat. Det är alltså viktigt att ha i åtanke att källor med internationell statistik böranvändas med försiktighet och att uppgifterna är behäftade med betydande osäkerhet.Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius i samarbete medAnders Rune och Bengt Lindqvist.Stockholm i maj 2012Anders RuneChefekonom1


InnehållSammanfattning ................................................................................................................ 4Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin .................................................. 5Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse ........................... 7Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa .......................... 9Arbetskraftskostnader på arbetarsidan – allt svårare att jämföra ..................................... 11Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader .......................................... 12Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin ................................................. 13Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer ..................................... 13Varierande ökningstakter enligt olika källor ..................................................................... 16Högre ökningstakt i Sverige än i USA och euroområdet under 2012 .............................. 17Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin .................................................. 19Växelkursförändringar har stor betydelse för relativ kostnadsutveckling ....................... 19Kostnaden i Sverige har ökat relativt euroområdet och Västeuropa ............................... 20I USA och Japan har den relativa arbetskraftskostnaden minskat ................................... 22Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna .................................. 22Bilagor .............................................................................................................................. 25Förteckning över bilagor ..................................................................................................... 25Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer ........................................................... 26Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad 2001-2011 ................................................ 28Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad ............................................... 343


SammanfattningStärkt svensk krona har bidragit till att svenska arbetskraftskostnader ökat och nuligger högt vid jämförelse med euroländerna och andra OECD-länder. Kostnadsnivåni Sverige är exempelvis högre än i Tyskland, Finland, Frankrike, USA och Storbritannien,enligt Teknikföretagens kalkyl för 2011 som gjorts utifrån uppgifter frånamerikanska Bureau of Labor Statistics. Enbart ett fåtal länder, däribland Belgienoch Norge, har högre kostnadsnivå än Sverige. På nya växande marknader, exempelvisi Kina och Indien, är kostnaden fortfarande betydligt lägre än den är i Sverigeoch övriga Västeuropa.Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än iflera viktiga konkurrentländer under flera år. Under femårsperioden 2006 till 2010var ökningstakten inom tillverkningsindustrin i Sverige 3,4 procent, enligt EurostatLabour Cost Index (LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,7 procent per år i euroområdet.Under 2011 ökade däremot arbetskraftskostnaderna något snabbare ieurorådet än i Sverige – inte minst på grund av uppväxlad ökningstakt i Tyskland.En något högre ökningstakt i euroområdet under 2011 har motverkats av att kronanstärkts mot euron. Jämfört med OECD-området har den svenska ökningstaktenvarit något högre både under femårsperioden 2006 till 2010 och under 2011.I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad. Sveriges relativaarbetskraftskostnad har ökat under senare år, vilket försämrat konkurrensförutsättningarnai landet. Arbetskraftskostnaden i Sverige har ökat relativt Västeuropa ocheuroområdet sedan 2009, främst på grund av växelkursutvecklingen. Under 2000-talet, fram till finanskrisen, följde däremot den svenska kostnaden den västeuropeiskarelativt väl. Under 2000-talet har arbetskraftskostnaderna i USA och Japanminskat relativt Sverige. I Norden har arbetskraftskostnaden i Norge ökat relativtSverige och de andra nordiska länderna. Med relativ arbetskraftskostnad avser viden svenska kostnaden jämfört med kostnaden i viktiga konkurrentländer räknat igemensam valuta.Vid jämförelse av arbetskraftskostnader i olika länder utifrån källor med internationelltsammanställd statistik är det viktigt att ha i åtanke att uppgifterna är behäftademed betydande osäkerhet. Uppgifter om kostnadsnivå skiljer sig mycket åtberoende på val av källa. Relativt kraftiga växelkursförändringar gör dessutomkostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Även uppgifter om ökningstaktskiljer sig väsentligt åt mellan olika källor – i synnerhet för enskilda länder och år.Vår bedömning är att LCI i första hand bör användas för jämförelse av arbetskraftskostnadernasökningstakt inom EU. Som komplement kan även ökningstaktanalyseras med hjälp av Bureau of Labor Statistics eller via uppgifter från OECD.4


Arbetskraftskostnadsnivåerinom tillverkningsindustrinSvenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelseInternationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analyserakonkurrensförutsättningar i olika länder. Kraftiga växelkursförändringar undersenare år gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Förändringarmellan olika år beror alltså snarare på växelkursförändringar än på kostnadsökningstakti lokal valuta. En stark svensk krona jämfört med både euron och dollarngör att arbetskraftskostnaderna i Sverige hamnar högt i relation till kostnaderna iviktiga konkurrentländer när 2011 jämförs med tidigare år.Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i dagsläget kostnadsnivåertill och med 2010 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling ilokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) har i första hand använtstill kalkylerna i detta kapitel. För jämförelse har även data från Eurostat LabourCost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts.Svensk arbetskraftskostnad i topp bland euro- och OECD-ländernaEn medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 324 SEK per timme. Uppgiftenavser samtliga anställda 2011 och kalkylen baseras på uppgifter från Bureau of LaborStatistics. Detta gäller samtliga uppgifter om kostnadsnivå i detta kapitel däringet annat anges. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden något lägre än vadsom anges ovan, men kalkylen enligt BLS är ändå användbar för att relatera kostnadsnivåni Sverige till den i andra länder. Jämförelsen visar att arbetskraftskostnadeni Sverige är högre än i de flesta euroländer och andra OECD-länder.Arbetskraftskostnadsnivån i Sverige är exempelvis högre än i Tyskland, Finland,Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Nivån i Tyskland är 311SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså högre än den tyska – till skillnadfrån i tidigare års studier. Den danska kostnadsnivån är närmast identisk medden svenska. Endast ett fåtal länder, däribland Norge och Belgien, har högre arbetskraftskostnaderän i Sverige. Oljelandet Norge hamnar alltid högt medan Sverigetraditionellt brukar hamna ungefär i mitten i denna typ av jämförelser.1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2011 kalkyleratsutifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. Närinte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiskacentralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats frånBureau of Labor Statistics (BLS) och uppgifterna avser 2010. Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey(LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat och OECD Stan Database använts. Nationalräkenskaper frånEurostat finns uppdaterade för 2011. Uppgifter för 2011 enligt nationalräkenskaper från OECD har däremot kalkylerats påmotsvarande sätt som uppgifterna från BLS och LCS. Serier för ”employees” och inte ”total employment” har använts vidberäkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper.7


I Västeuropa (exklusive Sverige) är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 295SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Kostnadsnivån i Sverige är alltså klarthögre än i Västeuropa. För att väga samman de västeuropeiska länderna har konkurrensvikteranvänts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige.2 Vi har valt att använda KIX-indexet från Konjunkturinstitutets. Även andramodeller kan användas med liknande resultat som följd.DEN SVENSKA ARBETSKRAFTSKOSTNADEN ÄR HÖGRE ÄN DEN TYSKATotal arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2011, samtliga anställda (SEK per timme)*Norge416Belgien355SverigeDanmarkTysklandFinlandFrankrikeNederländerna324319311293287283IrlandItalienJapanUSA241233232229StorbritannienSpanien184200Grekland**150Sydkorea114TjeckienPortugalSlovakienEstlandTurkiet**UngernPolenLettland**Litauen**Mexiko847978676060554847430 100 200 300 400 500Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts* Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida.** Eftersom uppgifter enligt BLS saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat LabourCost Survey (LCS).2 De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna,Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. Konjunkturinstitutets senaste KIXvikter,som avser 2009, har använts för att väga samman de enskilda länderna till Västeuropa.8


RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLATotal arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2011, samtliga anställda (SEK per timme)*Bureau of LaborStatistics (BLS)2011Eurostat – LabourCost Survey (LCS)2011Nationalräkenskapervia Eurostat och OECD2011Norge 416 404 402Belgien 355 372 349Sverige** 324 367 269Danmark 319 341 322Tyskland 311 320 303Finland 293 289 290Frankrike 287 325 295Nederländerna 283 287 285Irland 241 269 204Italien 233 241 215Japan*** 232 : 231USA*** 229 : 260Storbritannien 200 193 :Spanien 184 200 194Grekland : 150 113Sydkorea*** 114 : 110Tjeckien 84 90 86Portugal 79 95 :Slovakien 78 74 86Estland 67 68 54Ungern 60 67 49Turkiet : 60 :Polen 55 59 39Lettland : 48 40Litauen : 47 47Mexiko 43 : :Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts: Uppgift saknas.* Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida.** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 269 SEK per timme) är onormalt låg. Omnationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 288 SEK per timme.*** Nationalräkenskapsdata för dessa länder är hämtade från OECD STAN Database istället för via Eurostat.I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägreän i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamheti Estland, där kostnadsnivån är 67 SEK per timme. Även i länder som Sydkoreaoch Mexiko, som är stora producenter av teknikprodukter, är kostnadsnivånbetydligt lägre med 114 SEK per timme i Sydkorea och 43 SEK per timme i Mexiko.I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för fler länder.Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källaInternationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val avkälla. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningarav uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem åt.9


Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknaderVäxande marknader som Brasilien, Indien, Kina, Mexiko och Ryssland är minstlika relevanta att betrakta vid kostnadsjämförelser som de gamla industriländerna.Dessvärre är tillgången till statistik för dessa nya konkurrentländer ofta begränsad.Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningarav kostnadsläget. 3 I beräkningarna har vi utgått från att kostnadsnivån i Sverigeoch Västeuropa grovt räknat är 300 SEK per timme.KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR UNGEFÄR EN TIONDEL AV VAD DEN ÄR I SVERIGEArbetskraftskostnad i nya konkurrentländer i relation till kostnad i Sverige/Västeuropa1/11/4 1/41/51/71/10


Ökning av arbetskostnaderinom tillverkningsindustrinHögre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländerHur konkurrenskraften i Sverige utvecklas i förhållande till i viktiga konkurrentländeravgörs i stor utsträckning av arbetskraftskostnadernas utveckling. Internationellajämförelser är därför viktiga. Ökningstakten studeras vanligtvis i lokal valutatrots att analys i gemensam valuta egentligen bättre återspeglar hur konkurrenskraftenutvecklas. Analys i lokal valuta görs för att ökningstakten i respektiveland/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna.Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCIEurostat Labour Cost Index (LCI) är en vedertagen källa vid jämförelser av ökningstaktför arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI har arbetskraftskostnadeninom tillverkningsindustrin i Sverige ökat med 3,4 procent per år i genomsnittunder femårsperioden 2006-2010. 4 Under motsvarande period varHÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET DE SENASTE 10 ÅRENÖkning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)6,0%5,0%4,0%3,0%2,0%1,0%0,0%SverigeEuroområdet2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)4 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2001-2005samt 2006-2010. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutetsårsrapport, dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för 2011. Dessutom är deuppgifter som finns för 2011 i många fall fortfarande preliminära.13


HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET ENLIGT EUROSTATÖkning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)Eurostat LCI 2001-2005 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 2011Belgien 2,5 3,1 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,9Danmark 3,6 3,2 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9Estland 10,2 10,0 17,1 21,8 13,2 0,3 -0,7 4,5Finland 4,5 3,6 3,4 8,0 2,5 5,6 -1,1 1,8Frankrike 3,8 3,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9Grekland* 1,5 2,8 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 -5,0Irland 5,8 3,7 1,1 4,8 6,3 7,1 -0,7 -2,4Italien 3,5 3,6 2,1 3,4 5,2 7,1 0,5 2,4Lettland 9,1 14,0 24,1 31,1 21,4 0,6 -3,2 5,4Litauen 3,9 10,4 20,2 22,9 20,0 -5,4 -2,0 2,9Nederländerna* 3,8 2,8 3,0 2,9 4,3 2,3 1,6 1,7Norge 5,6 5,9 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5Polen 6,1 6,6 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5Portugal 3,2 2,9 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2 -0,5Spanien 4,5 3,9 4,1 4,2 4,9 5,9 0,5 1,5Storbritannien 4,7 3,4 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,1Sverige** 3,7 3,4 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,9Tjeckien 7,2 5,7 6,8 7,5 7,6 5,6 1,1 4,8Tyskland 1,9 1,7 3,6 0,6 2,5 1,9 -0,1 4,4Ungern 9,8 5,5 7,8 10,0 6,7 3,2 0,0 5,8Euroområdet 2,9 2,7 3,4 2,3 3,6 3,0 1,0 3,3EU (27 länder) 3,4 3,0 3,7 3,0 4,2 3,1 1,3 3,2Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)* För 2011 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2011, jämfört med motsvarande kvartal 2010, använts fördessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats.** Den låga svenska ökningstakten 2006 enligt LCI förklaras i stor utsträckning av tillfälligt sänkt avgift till avtalsförsäkringenför arbetare detta år.ökningstakten i euroområdet 2,7 procent per år. Ökningstakten 2011 var däremotlägre i Sverige än i euroområdet. Under 2011 steg arbetskraftskostnaderna i Sverigemed 2,9 procent enligt LCI medan de ökade 3,3 procent i euroområdet. Siffrornaför många länder är samtidigt fortfarande preliminära för 2011 enligt Labour CostIndex.Ökningstakten i Tyskland har varit jämförelse låg under en längre period men för2011 redovisas den relativt höga siffran 4,4 procent. Eftersom stora industriländerväger tungt när Eurostat aggregerar data, är den tyska utvecklingen en viktig förklaringtill utvecklingen i ”euroområdet” och ”EU”. 5 I Grekland, Irland och Portugal,som drabbats hårt av skuldkrisen, minskade arbetskraftskostnaderna under 2011, ikontrast till åren innan då de ökade mer än i euroområdet sammantaget. I Italienoch Spanien minskade förvisso inte arbetskraftskostnaderna, men ökningstakten2011 var klart lägre än åren dessförinnan.5 För att väga samman Labour Cost Index (LCI) för respektive land till aggregat använder Eurostat respektive lands andel avden totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman.14


STORA SKILLNADER MELLAN BLS OCH EUROSTAT FÖR ENSKILDA LÄNDER OCH ÅRÖkning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)BLS 2001-2005 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 2011Belgien 3,1 2,9 2,7 2,4 5,7 2,5 1,3 :Brasilien 8,9 7,8 6,6 6,2 11,8 5,1 9,2 :Danmark 3,4 3,5 2,5 5,8 2,1 4,4 2,7 :Estland 9,9 10,0 17,3 21,5 14,2 0,0 -0,9 :Finland 4,7 3,4 3,8 1,9 4,2 5,9 1,2 :Frankrike 2,9 2,7 3,2 3,3 3,0 2,2 1,8 :Irland 5,7 3,7 3,6 5,1 5,1 4,7 0,3 :Italien 4,3 2,6 1,9 2,2 2,8 3,3 2,8 :Japan 0,6 0,0 0,5 -0,2 1,8 -1,0 -1,3 :Mexiko 6,6 5,2 4,8 5,2 7,0 6,7 2,3 :Nederländerna 4,1 2,1 1,2 1,0 4,3 2,8 1,2 :Norge 4,6 5,1 5,2 6,6 5,6 3,9 4,3 :Polen 4,0 6,4 5,7 10,1 9,8 3,4 3,3 :Portugal 3,5 3,2 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 :Spanien 4,4 3,8 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 :Storbritannien 3,7 3,1 3,8 3,9 4,8 2,0 1,2 :Sverige 4,3 3,6 1,9 6,7 1,8 6,6 1,3 :Sydkorea 6,9 4,4 8,2 8,6 -0,3 2,1 3,8 :Tjeckien 5,9 4,7 5,4 8,1 4,8 4,3 1,1 :Tyskland 2,1 1,6 2,5 1,3 1,8 2,1 0,2 :Ungern 9,9 5,4 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 :USA 3,8 2,9 1,1 5,2 2,2 4,0 1,9 :Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS): Uppgift saknas.Arbetskraftskostnaderna i Norge har ökat mer än i Sverige både under perioden2006 till 2010 och under 2011. I Danmark har ökningstakten däremot varit någotlägre än i Sverige. I Finland var ökningstakten något högre än i Sverige perioden2006-2010, men den växlade ner under 2011. I Baltikum steg återigen arbetskraftskostnaderna2011 efter att ha minskat eller vuxit långsamt under 2009 och 2010.Finanskrisen och skuldkrisen syns både i siffrorna från LCI och i annan statistik.Olika länder har drabbats i olika utsträckning av kriserna vilket gjort att behovet avatt förändra bemanningen i företagen varierat. Dessutom har minskningen av antaletarbetade timmar hanterats på olika sätt i statistiken i olika länder. Krisåtgärder,däribland korttidsarbete, har dessutom bidragit till stora variationer mellan åren.Utvecklingen studeras därför med fördel över perioder på några år.Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt BLS och OECDAmerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnaderäven i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stundfinns uppgifter till och med 2010. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,6procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2006-2010 enligt BLS. I USA varmotsvarande ökningstakt endast 2,9 procent. De japanska arbetskraftskostnadernaökade inte alls under perioden.15


HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I FLERA OECD-LÄNDERUtveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)OECD MEI 2001-2005 2006-2010 2006 2007 2008 2009 2010 2011Belgien 2,4 2,1 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 1,3Canada 2,4 1,2 -0,3 5,4 1,7 -5,0 4,8 3,2Danmark 3,9 3,4 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3Estland 9,6 9,8 17,9 21,8 11,8 -1,4 0,7 5,0Finland 4,2 3,2 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,5Frankrike 3,2 2,5 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,5Irland 5,7 3,6 3,1 4,9 4,9 4,7 0,3 -1,3Italien 2,5 3,1 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,5Japan 0,7 -0,5 1,1 -0,3 0,3 -7,1 4,1 1,7Mexiko 7,0 4,9 5,1 5,0 6,0 4,6 3,5 3,5Nederländerna 2,5 2,3 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4Norge 4,5 4,8 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5Polen 4,0 6,5 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4Portugal 0,3 -0,1 1,0 2,2 2,3 -5,3 -0,7 0,3Slovakien 8,5 5,7 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7Spanien 4,4 3,9 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7Storbritannien 3,9 3,3 3,9 3,9 3,0 1,2 4,2 1,4Sverige 3,0 3,2 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8Sydkorea 9,0 4,4 5,6 6,9 -1,3 2,1 9,1 1,7Tjeckien 6,2 5,2 7,3 7,6 7,7 1,1 2,8 4,1Turkiet 21,1 10,7 11,0 9,5 11,6 9,9 11,8 10,1Tyskland 1,7 1,8 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5Ungern 10,7 6,5 8,5 8,8 6,2 4,0 5,2 6,3USA 2,9 2,4 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,8OECD - Europa 3,5 3,1 3,0 3,4 4,0 2,5 2,8 2,7OECD - Totalt 3,2 2,5 2,3 2,9 2,9 1,1 3,1 2,3Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användasför internationella jämförelser, men uppgifterna avser löneökningar och inte ökningarav total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit2,5 procent per år under femårsperioden 2006-2010 enligt denna källa. Motsvarandelöneökningstakt i Sverige har varit 3,2 procent. Även om statistiken är osäkerindikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit högre än i OECDområdet.Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta.Varierande ökningstakter enligt olika källorFör enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifternaharmoniserar däremot bättre över tid, vilket gör att det är bättre att studerautvecklingen under en period på några år. En viktig slutsats är även att analys avarbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och medett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att EurostatLabour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra öknings-16


takter inom EU. I rapportens bilagor redovisas uppgifter för fler länder och år frånde olika källorna.LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definieradmetod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsochårsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna.För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistikenär preliminär i upp till ett år.Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) tillhandahåller uppgifter både frånnationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Från och medårets rapport har vi valt att använda de uppgifter som BLS sammanställer från arbetsmarknadsundersökningar.Main Economic Indicators (MEI) från OECD harmoniserarinte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Underlagettill Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar ochi andra hand nationalräkenskaper.Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direktutifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnaddivideras då med antal arbetade timmar varefter förändring övertid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat manstuderar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följaFN:s rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler,varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftatmed osäkerhet.Högre ökningstakt i Sverige än i USA och euroområdet under 2012Prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling görs av flera organisationerdäribland EU-kommissionen, OECD och International Monetary Fund (IMF). Detvå förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektivenäringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin,men här finns inga uppgifter för Sverige. Denna typ av prognoserär givetvis osäkra och det faktiska utfallet kan bli något helt annat än det förväntade.Prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF indikerar en högre ökningstaktav lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2012 och 2013. Föreuroområdet är bedömningen 1,9 procent för 2012 enligt EU-kommissionen. Mot-PROGNOSER INDIKERAR HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2012Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2012 och 2013 (procent)EU-kommissionen(kostnad per anställdi hela ekonomin)17OECD(kostnad per anställdi privat sektor)IMF(lön per timme inomtillverkningsindustrin)2012 2013 2012 2013 2012 2013Euroområdet 1,9 1,9 2,0 1,8 1,7 1,7USA 2,5 4,1 1,7 2,2 2,8 3,5Sverige 2,9 3,1 3,6 2,4 : :Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2012, OECD Economic Outlook November 2011, InternationalMonetary Fund – World Economic Outlook April 2012: Uppgift saknas.


svarande uppgift från OECD är 2,0 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror helaekonomin respektive privat sektor. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdetär 1,7 procent. EU-kommissionens prognos för ökningstakten 2012 i Sverigeär 2,9 procent medan OECD förutspår en ökningstakt på 3,6 procent. För USAär de olika prognoserna för 2012 överlag något högre än för euroområdet men lägreän för Sverige.I Norden kommer ökningstakten fortsätta att vara högre i Norge än i Sverige, medanden blir något lägre i Finland och Danmark. Detta om utfallet blir i enlighetmed prognoserna. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EUkommissionen,OECD och IMF för ett stort antal länder.18


Relativ kostnadsutvecklinginom tillverkningsindustrinVäxelkursförändringar har stor betydelse för relativ kostnadsutvecklingFör den globalt konkurrensutsatta exportindustrin är det viktigt att veta hur densvenska arbetskraftskostnaden utvecklas relativt kostnaden i viktiga konkurrentländer.Både växelkursförändring och förändring av relativ arbetskraftskostnad räknati gemensam valuta är därmed relevant att studera. Internationaliseringen av industrininnebär att likartade produktionsanläggningar ofta finns i flera delar av världen,inom ett och samma företag. Därmed kan produktion snabbt flyttas mellananläggningar, vilket gör den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen extra viktig.KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGARValutakursutveckling för euro och dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)12,0011,0010,009,008,007,006,005,00SEK / EuroSEK / Dollar (USD)4,002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Källa: Sveriges RiksbankVäxelkursförändringar påverkar den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen istörre utsträckning än förändringstakten i lokal valuta. Under merparten av 2000-talet fram till 2008, när finanskrisen eskalerade, var den svenska kronan relativtstabil mot euron. Kronan fluktuerade mot dollarn under 2000-talet, men stärktes19


SVENSK ARBETSKRAFTSKOSTNAD HAR ÖKAT RELATIVT VÄSTEUROPEISK UNDER 2011Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)400350SverigeVästeuropa (KIX-viktat)*Euroområdet (KIX-viktat)**3002502001501002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011* De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna,Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns förEstland har landet viktats utifrån landets andel av svensk varuexport respektive varuimport till/från euroområdet.trendmässigt fram till finanskrisen. Åren 2008 till 2010 försvagades sedan kronankraftigt mot både euron och dollarn. Den stärktes ungefär lika mycket under 2010.Kronkursen för helåret 2010 mot både euron och dollarn låg ganska nära genomsnittetde senaste tio åren. Mot slutet av 2010 och under 2011 stärktes kronan, vilketgör att de svenska arbetskraftskostnaderna i dagsläget är höga i relation till viktigakonkurrentländers.Utvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden i detta kapitel illustreras medhjälp av uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS). För 2011 används de kalkylerTeknikföretagen gjort utifrån uppgifter från BLS. 6 Om analysen istället skullegöras med hjälp av Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativtsätt. Som vi nämnt anser vi BLS bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige, även omden svenska kostnadsnivån också enligt BLS framstår som hög när den jämförs meduppgifter från nationell svensk statistik.Kostnaden i Sverige har ökat relativt euroområdet och VästeuropaDen svenska arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin har följt kostnadeni Västeuropa och euroområdet relativt väl under 2000-talet, med undantag för desenaste tre åren. Detta i enlighet med eurokursens utveckling. Mellan 2001 och2007 var den svenska nivån i snitt drygt en procent högre än den västeuropeiska.Därefter följde variationer på grund av finanskrisen. Under 2011 har den stärkta6 Se kapitlet ”Arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin”, dvs. kapitel 1, för beskrivning av kalkylmetoden.20


svenska kronan gjort att arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverigeär 10 procent högre än i Västeuropa.Utvecklingen i euroområdet följer den västeuropeiska relativt väl, men på en någotlägre nivå eftersom högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår iVästeuropa men inte i euroområdet. Samtidigt ingår länder med lägre kostnad ieuroområdet, däribland Estland och Slovakien, vilket sänker nivån något. För attväga samman nivåerna i de västeuropeiska länderna har konkurrensvikter använtssom ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige. I likhet med i förstakapitlet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. 7I Tyskland har ökningstakten i lokal valuta det senaste decenniet varit klart lägre äni Sverige, vilket vi redan konstaterat i föregående kapitel. Det har resulterat i att densvenska arbetskraftskostnaden ökat jämfört med den tyska. Fram till och med 2009var ändå kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkningmot euron efter finanskrisen bidrog därefter till att den svenska arbetskraftskostnadsnivåni tillverkningsindustrin passerade den tyska. Högre tysk än svenskökningstakt i lokal valuta 2011 har mer än väl kompenserats av att kronan stärktsmot euron. Relativt den franska arbetskraftskostnaden har den svenska i stor utsträckningvarierat i enlighet med växelkursen.DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKATUtveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)400350SverigeTysklandFrankrikeUSAJapan3002502001501002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 20117 Konjunkturinstitutets senaste KIX-vikter, som avser 2009, har använts för att väga samman de enskilda länderna tillVästeuropa och eurorådet. Estland saknas i KIX-indexet. För att ändå få med Estland (som är ett viktigt produktions- ochkonkurrentland för svensk industri) har landet tilldelats en vikt som motsvarar landets andel av svensk varuexport respektivevaruimport till/från euroområdet.21


I USA och Japan har den relativa arbetskraftskostnaden minskatUnder 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USAminskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustribland de bäst betalda i världen. Den amerikanska kostnadsnivån för2011 ligger nu 30 procent under den svenska. Under perioden har arbetskraftskostnadeni USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesivaförsvagningen under perioden och svängningarna beror till allra största del på förändringari värdet på dollarn jämfört med kronan.Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har minskat relativt densvenska under perioden. Förändringen relativt Japan beror dels på växelkursförändringar,dels på utvecklingen av kostnaden i lokal valuta. Under perioden harJapan haft en väsentligt lägre ökningstakt av arbetskraftskostnaden i lokal valuta änSverige. Stundtals har förändringstakten varit negativ. 2008 och 2009 års ökning avarbetskraftskostnaden i Japan relativt Sverige beror på att den svenska kronan försvagadeskraftigt mot den japanska yenen.ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDENUtveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)450400SverigeDanmarkNorgeFinland3503002502001501002001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska ländernaUnder hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högreän i Sverige och övriga Norden. Skillnaden relativt de andra nordiska länderna hardessutom ökat. I Danmark har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat densvenska, förutom under finanskrisen. Eftersom den danska kronan är kopplad tilleuron stärktes den mot den svenska kronan under 2008 och 2009, vilket påverkadeden relativa kostnadsnivån.22


Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden.Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till denfinska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnadenär nu högre än både den danska och finska på grund av denstarka svenska kronan.KOSTNADEN I SVERIGE HAR ÖKAT RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER UNDER 2011Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Sverige 226 238 250 254 264 269 287 290 310 315 324Västeuropa* 232 239 244 249 260 267 274 291 327 302 295Euroområdet** 219 225 233 238 247 253 258 278 315 286 279Frankrike 221 226 232 239 248 256 264 283 319 292 287Japan 235 211 191 188 191 179 162 182 231 230 232Tyskland 261 268 274 277 284 290 293 311 349 315 311USA 271 265 230 215 225 225 216 214 260 250 229Danmark 238 244 251 256 268 274 290 307 354 327 319Norge 262 294 288 289 314 328 350 372 403 414 416Finland 211 219 227 238 251 260 264 287 334 304 293Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2011* De länder som vägts samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna,Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns förEstland har landet viktats utifrån landets andel av varuexporten respektive varuimporten till/från euroområdet.23


BilagorFörteckning över bilagorArbetskraftskostnad per timme, nivåerBilaga 1: Bureau of Labor Statistics (BLS) – Uppgifter för 2001 till 2010 samt kalkyl för 2011Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) – Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2011Utveckling av arbetskraftskostnad 2001-2011Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2001-2011Bilaga 4: Bureau of Labor Statistics (BLS) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2001-2010Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) – Löneutveckling 2001-2011Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnadBilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF – Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost. 2012-201325


BILAGA 1BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – UPPGIFTER FÖR 2001 TILL 2010 SAMT KALKYL FÖR 2011Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt BLS samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 (SEK)2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010Kalkyl för2011Argentina 84 29 29 33 41 48 54 65 77 91 :Australien 158 171 185 198 215 218 230 241 261 292 307Belgien 268 271 284 295 308 315 322 355 401 365 355Brasilien 38 30 26 28 37 44 48 55 62 73 :Canada 187 178 173 176 199 214 214 213 232 257 249Danmark 238 244 251 256 268 274 290 307 354 327 319Estland 28 30 33 36 41 48 58 69 76 68 67Filippinerna 10 10 8 8 9 10 11 12 13 14 :Finland 211 219 227 238 251 260 264 287 334 304 293Frankrike 221 226 232 239 248 256 264 283 319 292 287Grekland 93 107 110 116 113 121 132 150 172 160 151Irland 177 184 192 200 212 219 229 251 290 261 241Israel 143 122 107 101 105 106 108 128 140 145 :Italien 173 180 188 198 206 209 214 228 260 240 233Japan 235 211 191 188 191 179 162 182 231 230 232Mexiko 56 54 43 39 42 43 42 42 43 45 43Nederländerna 228 235 246 250 258 261 263 286 324 294 283Norge 262 294 288 289 314 328 350 372 403 414 416Nya Zeeland 91 98 104 111 124 118 129 127 134 148 152Polen 40 39 35 34 41 44 50 61 57 58 55Portugal 62 64 65 67 70 72 75 81 92 84 79Schweiz 289 302 298 290 300 302 295 323 398 383 :Singapore 126 118 103 97 99 101 106 123 134 137 :Slovakien 28 32 35 38 43 48 58 70 86 77 78Spanien 129 134 140 145 154 160 167 181 212 191 184Storbritannien 214 214 202 209 222 230 238 224 224 212 200Sverige 226 238 250 254 264 269 287 290 310 315 324Sydkorea 94 100 92 93 113 129 132 108 111 120 114Taiwan 74 66 56 53 59 59 55 57 59 60 :Tjeckien 39 45 45 48 54 60 66 80 87 83 84Tyskland 261 268 274 277 284 290 293 311 349 315 311Ungern 35 41 42 45 50 51 58 64 66 60 60USA 271 265 230 215 225 225 216 214 260 250 229Österrike 230 231 234 235 249 256 266 289 335 295 286Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS): Uppgift saknas.BLS-uppgifter för 2010 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECDMain Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2011.Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK.26


BILAGA 2EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) – UPPGIFTER 2008 SAMT KALKYL FÖR 2011Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2011 (SEK)RådataKalkyl för2008 2011Belgien 357 372Bulgarien 21 26Danmark 335 341Estland 70 68Finland 290 289Frankrike 320 325Grekland 152 150Irland 276 269Italien 232 241Lettland 50 48Litauen 53 47Luxemburg 273 270Nederländerna 294 287Norge 360 404Polen 66 59Portugal 96 95Rumänien 32 34Slovakien 70 74Slovenien 120 125Spanien 197 200Storbritannien 210 193Sverige 333 367Tjeckien 85 90Turkiet 58 60Tyskland 321 320Ungern 72 67Österrike 289 289Källa: Eurostat – Labour Cost Survey (LCS)LCS-uppgifter för 2008 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECDMain Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2011.Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK.27


BILAGA 3 (sid 1 av 2)EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2001-2011Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Belgien 2,8 3,7 1,5 2,6 2,1 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,9Bulgarien 5,1 2,4 2,3 4,4 6,4 4,6 17,3 19,8 11,8 6,3 7,4Cypern 4,2 6,0 6,3 4,0 3,5 4,3 1,0 6,3 2,7 1,9 2,3Danmark 4,3 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9Estland 11,0 8,7 9,3 8,3 13,8 17,1 21,8 13,2 0,3 -0,7 4,5Finland 5,4 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 5,6 -1,1 1,8Frankrike 3,7 3,5 3,4 4,1 4,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9Grekland* -1,8 14,3 4,3 5,4 -12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 -5,0Irland 9,2 4,6 6,0 4,9 4,1 1,1 4,8 6,3 7,1 -0,7 -2,4Italien 3,6 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,4 5,2 7,1 0,5 2,4Lettland 6,4 6,3 9,2 10,6 12,9 24,1 31,1 21,4 0,6 -3,2 5,4Litauen 0,4 1,3 5,7 3,6 8,7 20,2 22,9 20,0 -5,4 -2,0 2,9Luxemburg 4,0 2,9 3,9 2,5 3,8 4,2 3,3 2,2 3,6 -0,5 1,9Malta 6,5 2,3 8,1 4,9 2,0 6,2 0,6 2,2 5,9 -1,1 7,0Nederländerna* 3,1 5,6 4,9 4,1 1,6 3,0 2,9 4,3 2,3 1,6 1,7Norge 6,1 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5Polen 8,6 7,6 4,5 3,9 5,9 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5Portugal 5,9 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2 -0,5Rumänien 49,0 23,2 13,4 16,9 15,6 19,0 19,3 20,5 14,1 6,7 7,6Slovakien 5,3 15,4 9,1 3,3 11,2 6,9 7,6 5,6 5,0 0,4 6,7Slovenien 14,2 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 1,9Spanien 4,5 5,0 5,0 3,7 4,4 4,1 4,2 4,9 5,9 0,5 1,5Storbritannien 4,1 5,1 5,0 5,6 3,5 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,1Sverige 4,5 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,9Tjeckien 11,7 9,1 6,5 6,7 2,3 6,8 7,5 7,6 5,6 1,1 4,8Tyskland 2,9 2,5 2,2 0,9 0,9 3,6 0,6 2,5 1,9 -0,1 4,4Ungern 14,4 10,1 8,0 10,1 6,7 7,8 10,0 6,7 3,2 0,0 5,8Österrike 2,9 3,1 0,9 1,2 3,1 2,1 3,4 5,6 5,2 -1,2 2,3Euroområdet 3,4 3,3 3,1 2,4 2,2 3,4 2,3 3,6 3,0 1,0 3,3EU (27 länder) 3,9 3,8 3,5 3,1 2,5 3,7 3,0 4,2 3,1 1,3 3,2Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)* För 2011 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2011 jämfört med motsvarande kvartal 2010 använts för dessa länder eftersomårsdata ännu inte publicerats.28


BILAGA 3 (sid 2 av 2)EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITTArbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)2001-2005 2006-2010 2001-2010Belgien 2,5 3,1 2,8Bulgarien 4,1 11,8 7,9Cypern 4,8 3,2 4,0Danmark 3,6 3,2 3,4Estland 10,2 10,0 10,1Finland 4,5 3,6 4,0Frankrike 3,8 3,2 3,5Grekland 1,5 2,8 2,2Irland 5,8 3,7 4,7Italien 3,5 3,6 3,6Lettland 9,1 14,0 11,5Litauen 3,9 10,4 7,1Luxemburg 3,4 2,6 3,0Malta 4,7 2,7 3,7Nederländerna 3,8 2,8 3,3Norge 5,6 5,9 5,7Polen 6,1 6,6 6,4Portugal 3,2 2,9 3,0Rumänien 23,0 15,8 19,3Slovakien 8,8 5,0 6,9Slovenien 8,7 5,6 7,1Spanien 4,5 3,9 4,2Storbritannien 4,7 3,4 4,0Sverige 3,7 3,4 3,6Tjeckien 7,2 5,7 6,5Tyskland 1,9 1,7 1,8Ungern 9,8 5,5 7,6Österrike 2,2 3,0 2,6Euroområdet 2,9 2,7 2,8EU (27 länder) 3,4 3,0 3,2Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)29


BILAGA 4 (sid 1 av 2)BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2001-2010Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Argentina 1,2 12,2 15,0 24,5 21,2 26,7 22,8 26,8 20,2 31,0 :Australien 3,1 10,1 8,2 4,5 2,9 3,7 3,8 6,3 -0,1 2,1 :Belgien 1,7 2,0 5,4 3,9 2,5 2,7 2,4 5,7 2,5 1,3 :Brasilien 7,3 5,5 10,2 12,6 9,3 6,6 6,2 11,8 5,1 9,2 :Canada 1,2 2,7 4,2 4,4 3,3 1,9 3,4 1,7 0,3 5,7 :Danmark 5,2 3,5 3,1 1,9 3,3 2,5 5,8 2,1 4,4 2,7 :Estland 7,9 10,4 10,2 7,6 13,4 17,3 21,5 14,2 0,0 -0,9 :Filippinerna 12,4 5,9 5,6 10,5 7,6 4,7 6,5 6,5 4,5 4,8 :Finland 6,1 4,8 3,8 5,1 3,5 3,8 1,9 4,2 5,9 1,2 :Frankrike 3,2 3,1 3,1 3,1 2,1 3,2 3,3 3,0 2,2 1,8 :Grekland : 16,8 2,8 5,4 -4,2 7,8 9,0 9,1 3,8 3,4 :Irland 11,2 5,0 4,5 4,5 3,7 3,6 5,1 5,1 4,7 0,3 :Island 9,4 2,4 1,7 1,5 2,6 1,4 2,8 6,5 3,4 3,9 :Italien 4,3 4,7 5,1 5,3 2,2 1,9 2,2 2,8 3,3 2,8 :Japan 1,0 -1,3 0,9 0,7 1,7 0,5 -0,2 1,8 -1,0 -1,3 :Mexiko 13,8 6,9 6,0 3,6 3,1 4,8 5,2 7,0 6,7 2,3 :Nederländerna 8,2 4,0 5,1 1,9 1,4 1,2 1,0 4,3 2,8 1,2 :Norge 5,9 6,0 4,3 5,2 1,9 5,2 6,6 5,6 3,9 4,3 :Nya Zeeland 3,5 3,7 2,4 2,1 3,4 4,9 5,2 4,4 2,6 2,7 :Polen 7,8 3,5 2,9 2,6 3,2 5,7 10,1 9,8 3,4 3,3 :Portugal 5,0 5,0 1,3 3,1 3,3 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 :Schweiz 5,2 2,8 2,4 -1,1 1,9 2,7 1,9 2,0 6,4 -2,3 :Singapore 8,3 -0,7 2,2 0,5 -1,2 -0,8 8,2 12,8 -4,4 2,0 :Spanien 3,8 5,0 5,0 3,6 4,5 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 :Storbritannien 5,6 2,2 4,0 1,6 5,0 3,8 3,9 4,8 2,0 1,2 :Sverige 5,7 5,4 4,8 1,8 3,7 1,9 6,7 1,8 6,6 1,3 :Sydkorea 6,3 10,1 5,2 6,8 6,2 8,2 8,6 -0,3 2,1 3,8 :Taiwan 6,1 -2,5 1,5 1,4 4,9 2,7 2,7 1,9 -6,3 2,6 :Tjeckien 8,6 5,8 5,6 6,1 3,5 5,4 8,1 4,8 4,3 1,1 :Tyskland 2,7 3,5 2,8 0,9 0,7 2,5 1,3 1,8 2,1 0,2 :Ungern 15,6 11,8 7,9 7,5 7,1 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 :USA 5,0 4,4 4,4 2,6 2,8 1,1 5,2 2,2 4,0 1,9 :Österrike 3,2 1,3 1,8 0,4 3,9 3,1 4,0 4,8 5,0 -1,9 :Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS): Uppgift saknas.30


BILAGA 4 (sid 2 av 2)BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITTArbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)2001-2005 2006-2010 2001-2010Argentina 14,5 25,5 19,9Australien 5,7 3,2 4,4Belgien 3,1 2,9 3,0Brasilien 8,9 7,8 8,3Canada 3,1 2,6 2,9Danmark 3,4 3,5 3,4Estland 9,9 10,0 9,9Filippinerna 8,4 5,4 6,9Finland 4,7 3,4 4,0Frankrike 2,9 2,7 2,8Grekland : 6,6 :Irland 5,7 3,7 4,7Island 3,5 3,6 3,5Italien 4,3 2,6 3,4Japan 0,6 0,0 0,3Mexiko 6,6 5,2 5,9Nederländerna 4,1 2,1 3,1Norge 4,6 5,1 4,9Nya Zeeland 3,0 4,0 3,5Polen 4,0 6,4 5,2Portugal 3,5 3,2 3,4Schweiz 2,2 2,1 2,1Singapore 1,8 3,4 2,6Spanien 4,4 3,8 4,1Storbritannien 3,7 3,1 3,4Sverige 4,3 3,6 4,0Sydkorea 6,9 4,4 5,7Taiwan 2,2 0,7 1,4Tjeckien 5,9 4,7 5,3Tyskland 2,1 1,6 1,8Ungern 9,9 5,4 7,7USA 3,8 2,9 3,4Österrike 2,1 3,0 2,5Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS): Uppgift saknas.31


BILAGA 5 (sid 1 av 2)OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2001-2011Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011Australien 2,4 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 3,9Belgien 2,8 2,5 1,9 2,2 2,4 2,3 1,7 2,9 2,6 1,1 1,3Canada 0,6 1,2 4,2 3,2 2,7 -0,3 5,4 1,7 -5,0 4,8 3,2Danmark 4,3 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3Estland 7,8 9,6 10,8 6,8 13,2 17,9 21,8 11,8 -1,4 0,7 5,0Finland 4,8 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,5Frankrike 4,4 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,5Irland 8,7 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,7 0,3 -1,3Israel 8,6 1,3 2,3 1,6 2,8 2,4 4,1 4,4 2,6 3,7 4,1Italien 1,5 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,5Japan -0,1 -1,0 2,1 1,8 0,6 1,1 -0,3 0,3 -7,1 4,1 1,7Luxemburg 5,5 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,2 -3,6 3,0 3,1Mexiko 13,5 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 6,0 4,6 3,5 3,5Nederländerna 3,9 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4Norge 4,7 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5Nya Zeeland 3,1 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 3,8Polen 6,4 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4Portugal 4,7 0,4 -2,3 -0,3 -0,7 1,0 2,2 2,3 -5,3 -0,7 0,3Slovakien 10,2 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7Slovenien 10,8 10,2 7,8 7,0 7,2 5,4 6,5 8,0 4,2 6,4 3,9Spanien 4,1 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7Storbritannien 3,7 3,6 3,7 4,9 3,6 3,9 3,9 3,0 1,2 4,2 1,4Sverige 2,9 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8Sydkorea 6,4 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9 -1,3 2,1 9,1 1,7Tjeckien 7,1 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 2,8 4,1Turkiet 35,1 32,1 17,3 10,2 12,8 11,0 9,5 11,6 9,9 11,8 10,1Tyskland 1,5 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5Ungern 14,8 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 8,8 6,2 4,0 5,2 6,3USA 3,1 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,8Österrike* 3,2 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 3,0 -0,6 2,8 4,1OECD - Europa 4,1 3,9 3,4 3,3 2,9 3,0 3,4 4,0 2,5 2,8 2,7OECD - Totalt 3,4 3,4 3,4 3,1 2,7 2,3 2,9 2,9 1,1 3,1 2,3Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)* För 2011 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2011 jämfört med motsvarande kvartal 2010 använts för dessa länder eftersomårsdata ännu inte publicerats.Säsongsrensad data har använts.Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras attMain Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.32


BILAGA 5 (sid 2 av 2)OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD – PERIODGENOMSNITTUtveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)2001-2005 2006-2010 2001-2010Australien 5,3 3,3 4,3Belgien 2,4 2,1 2,2Canada 2,4 1,2 1,8Danmark 3,9 3,4 3,6Estland 9,6 9,8 9,7Finland 4,2 3,2 3,7Frankrike 3,2 2,5 2,9Irland 5,7 3,6 4,6Israel 3,3 3,4 3,4Italien 2,5 3,1 2,8Japan 0,7 -0,5 0,1Luxemburg 2,4 1,2 1,8Mexiko 7,0 4,9 5,9Nederländerna 2,5 2,3 2,4Norge 4,5 4,8 4,7Nya Zeeland 3,2 3,9 3,6Polen 4,0 6,5 5,3Portugal 0,3 -0,1 0,1Slovakien 8,5 5,7 7,1Slovenien 8,6 6,1 7,3Spanien 4,4 3,9 4,1Storbritannien 3,9 3,3 3,6Sverige 3,0 3,2 3,1Sydkorea 9,0 4,4 6,7Tjeckien 6,2 5,2 5,7Turkiet 21,1 10,7 15,8Tyskland 1,7 1,8 1,8Ungern 10,7 6,5 8,6USA 2,9 2,4 2,7Österrike 2,6 2,2 2,4OECD - Europa 3,5 3,1 3,3OECD - Totalt 3,2 2,5 2,8Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)Säsongsrensad data har använts.Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras attMain Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.33


BILAGA 6EU-KOMMISSIONEN, OECD OCH IMF – PROGNOSER FÖR UTVECKLING AV LÖN/ARBETSKRAFTSKOST. 2012-2013Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2012 och 2013 (procent)EU-kommissionen(kostnad per anställdi hela ekonomin)OECD(kostnad per anställdi privat sektor)IMF(lön per timme inomtillverkningsindustrin)2012 2013 2012 2013 2012 2013Australien : : 5,1 5,2 : :Belgien 3,1 2,3 3,1 2,5 : :Bulgarien 5,2 5,1 : : : :Canada : : 3,3 3,6 1,4 2,3Danmark 1,7 1,6 1,9 2,1 : :Estland 4,0 5,4 : : : :Finland 3,3 3,3 2,1 2,4 : :Frankrike 2,1 2,0 2,8 2,2 3,1 3,1Grekland -8,0 -1,3 -2,9 -1,6 : :Irland -0,8 0,1 1,4 2,2 : :Italien 1,5 1,4 2,0 1,4 1,5 1,9Japan 1,2 1,2 1,2 1,4 -0,2 1,6Lettland 1,7 2,2 : : : :Litauen 2,1 3,3 : : : :Luxemburg 3,2 3,5 3,1 4,2 : :Mexiko : : 4,9 1,8 : :Nederländerna 1,9 1,5 2,0 2,3 : :Norge : : 4,2 4,4 : :Polen 4,7 5,1 6,5 5,6 : :Portugal -3,1 -0,6 0,6 0,9 : :Slovakien 2,3 2,6 3,4 4,7 : :Slovenien 0,5 1,0 1,5 2,5 : :Spanien 0,1 0,1 2,0 1,9 0,4 0,0Storbritannien 2,4 2,6 2,3 2,2 2,3 2,3Sverige 2,9 3,1 3,6 2,4 : :Sydkorea : : 5,5 6,2 : :Tjeckien 2,0 2,1 2,8 2,8 : :Tyskland 2,7 2,8 1,9 1,8 3,3 2,8Ungern 3,7 2,9 3,8 3,0 : :USA 2,5 4,1 1,7 2,2 2,8 3,5Österrike 3,6 1,9 2,7 2,2 : :Euroområdet 1,9 1,9 2,0 1,8 1,7 1,7EU 2,1 2,1 : : : :OECD : : 2,6 2,4 : :Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2012, OECD Economic Outlook November 2011, International Monetary Fund – WorldEconomic Outlook April 2012: Uppgift saknas.34


www.teknikforetagen.seTRYCK: EO Grafiska, 2012-05

More magazines by this user
Similar magazines