handledning och riktlinjer för uppsatsskrivning - Uppsala universitet

uu.se

handledning och riktlinjer för uppsatsskrivning - Uppsala universitet

HANDLEDNING OCH RIKTLINJERFÖR UPPSATSSKRIVNING 1Råd och anvisningar för masterexamensarbeten ochC-uppsatser vid Institutionen för arkeologi och antik historia.Avdelningen för arkeologiDet finns tre olika examensarbeten inom masterprogrammen i arkeologi eller antikenskultur och samhällsliv: 1. På det tvååriga masterprogrammet skriver du en masteruppsatsom 45 högskolepoäng (hp). 2. På det ettåriga magisterprogrammet skriver du ettexamensarbete om 30 hp. 3. Om du som har en magisterexamen vill läsa upp till enmasterexamen skall du skriva ett examensarbete om 15 hp. Denna skrift ska fungerasom en handledning för dessa tre uppsats- och examensarbeten och har till syfte att angevilka övergripande krav institutionen ställer på dessa. Vidare ges även råd och riktlinjerifråga om formalia, layout och disposition. Här presenteras också det mest elementäraom hur man går tillväga i skrivarbetet och slutligen berörs sådant som har att göra medpresentation, lagring och inrapportering av uppsatserna.Det som tas upp är saker av ganska grundläggande karaktär och frågor som brukaråterkomma i kontakten med våra uppsatsskrivande studenter. Du som skriver uppsatseller examensarbete ska alltid i första hand använda dig av anvisningarna här. Hittar duinte svar på de frågor du har, får du söka vidare i annan litteratur eller resonera med dinhandledare.På slutet finns en beskrivning över hur litteratur och elektroniska resurser skallanges i fotnoter och i litteraturförteckningar, som av olika anledningar kan vara bra attkänna till vid uppsatsarbetet. Dessutom finns fyra bilagor: 1) en checklista för kontrollav formalia e. dyl. inför inlämnandet, 2) en checklista över sådant i uppsatser som börgranskas vid läsning och förberedelse av opposition, 3) texten i det avtal för elektronisk1 Den första delen av denna handledning är skriven av Kerstin Rydbeck för Institutionen för ABM vid Uppsala universitet,2009. Den återanvänds här med små förändringar med författarens tillstånd. Bilaga 4 är sammanställd av Mats Cullhed. Denandra delen är skriven av Kjel Knutsson.


publicering som du måste underteckna för att uppsatsen ska kunna publiceras i DiVAsamt, 4) kriterier för betygsbedömning av examensarbeten.Att ange hur många sidor en uppsats bör ha är naturligtvis svårt, eftersom det iviss mån beror på ämnet. Men som en riktlinje kan sägas att 60–70 sidor (c. 150000nedslag med blanksteg) är lagom för en masteruppsats om 45 hp och 40–50 sidor för en30 hp magisteruppsats (c. 125000 nedslag inklusive blanksteg) och 20-30 sidor för en Cuppsats (c. 65000 nedslag inklusive blanksteg) (detta inkluderar innehållsförteckning,litteratur- och illustrationsförteckningarna samt eventuella bilagor, dock ej bilder).Radavstånd 1,5. Bilder som är konstruerade av författaren som tex. större sammanställningarav fynd och fyndspridningskartor, kan dock räknas in i uppsatsens omfångsberäkning)Vår erfarenhet säger oss att en masteruppsats med mindre än 60 sidor text inte förmåtttränga tillräckligt djupt in i ämnet för att uppfylla de krav vi ställer, och därförgodkänner vi inte såpass korta uppsatser. En masteruppsats på mera än 100 sidorgodkänner vi inte heller. Att den blivit lång betyder inte automatiskt att den är bättre,utan kan också bero på att den blivit för ”pratig” eller att du kommit in på för mångasidospår. Att som uppsatsförfattare kunna begränsa sig och skriva koncentrerat är en delav forskningsuppgiften!Arbetet med en magisteruppsats följer i stort samma riktlinjer som för en masteruppsats.Men en uppsats om 30 hp ska kvantitativt sett vara en mindre omfattandeforskningsuppgift, dvs. uppsatsen ska byggas på ett mindre empiriskt material. Härställs också något lägre krav på problematisering vid ämnesformuleringen, påkunskapen om det internationella forskningsläget inom området, på självständighetexempelvis i förhållande till befintlig forskning inom området, i materialbehandlingenoch i analysen.Uppsatsen för C-nivån skall vara en övning i att problematisera och analysera envetenskaplig tanke eller idé och redovisa en vetenskaplig argumentation. Uppsatsenskall redovisa ett resultat som är möjligt att granska och pröva.INNEHÅLLSFÖRTECKNINGDel 1UPPSATS ELLER EXAMENSARBETE – VAD KRÄVS AV DIG? 4Att välja språk 4Bedömningskriterier för master- och magisteruppsatser 4FORSKNINGSETIK 6HANDLEDNINGEN – HUR GÅR DEN TILL? 8FÖR VEM SKRIVER DU? 10LITE OM SPRÅK OCH STIL 10Rubriksättning 12Svenska språkhjälpmedel 132


Engelska språkhjälpmedel 14ORGANISERINGEN AV SKRIVANDET 15UPPSATSENS BESTÅNDSDELAR OCH DISPOSITION 16Första huvuddelen 16Kort inledning 16Teoretiska utgångspunkter och frågeställningar 17Källmaterial och metodredovisning 17Översikt över tidigare forskning 18Andra huvuddelen 18Undersökningen och analysen. Teori och empiri måste hänga ihop! 18Olika sätt att disponera empirin 18En litteraturstudie – vad är det? 19Tredje huvuddelen 19Den viktiga slutkonklusionen 19Övrigt som ska finnas med 20Sammanfattning 20Litteraturförteckning 20Bilagor 21Förteckning över förkortningar 21Illustrationsförteckning 22Innehållsförteckning och kapitelrubriker 23Titel och titelsida 23Abstract 23ATT SKRIVA REFERENSER 23ATT SKRIVA CITAT 24ATT ANVÄNDA OCH REDOVISA ELEKTRONISKT MATERIAL 25DEN VIKTIGA SLUTKONTROLLEN 27ABSTRACT 28VENTILERING, OPPOSITION OCH SEMINARIEDELTAGANDE 30EFTER VENTILERINGEN 31Betygsättningen 31Aktivering och publicering 32Publicering av bildmaterial 33BILAGA 1. CHECKLISTA FÖR UPPSATSSKRIBENTER 34BILAGA 2. CHECKLISTA FÖR OPPONENTER OCH LÄSARE 37BILAGA 3. DiVA:s AVTAL FÖR ELEKTRONISK PUBLICERING 38BILAGA 4. KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV EXAMENSARBETEN 39Del 2SPECIELLA RIKTLINJER FÖR UPPSATSER INOM ARKEOLOGI 423


Noternas utformning 42Litteraturförteckningens utformning 42Regler att tänka på när man skriver litteraturförteckningar 43Del 1UPPSATS ELLER EXAMENSARBETE – VAD KRÄVS AV DIG?En viktig fråga för dig som student är naturligtvis vad som krävs och vilka kriterier vianvänder vid bedömning och betygssättning av C-uppsatser, masteruppsatser ochmagisterexamensarbeten.Att välja språkIbland kan ämnet vara av en sådan karaktär att resultatet har intresse för en internationellpublik. Vi ser inga hinder för att du i så fall skriver din uppsats eller ditt examensarbetepå engelska, om du så önskar och bedömer att dina kunskaper i engelska språket ärtillräckliga för att detta ska fungera. Resonera med din handledare om saken. Det gåräven bra att skriva på danska eller norska om det är ditt modersmål. Det är dock viktigtatt understryka att vi ställer precis samma krav på uppsatser skrivna på engelska, danskaeller norska som på svenska, ifråga om både innehåll och form. Texten måste varaspråkligt korrekt när uppsatsen läggs fram till ventilering och ansvaret för detta liggerpå dig som författare. Institutionen avsätter således inga resurser till språkgranskning avmagisterexamensarbeten och masteruppsatser skrivna på främmande språk. Dock kandet finnas möjlighet att få viss hjälp via Språkverkstaden om du skriver på engelska (sevidare under rubriken ”Något om språk och stil”). Andra stora främmande språk somexempelvis tyska, franska och spanska kan tyvärr inte accepteras, då det innebärsvårigheter att samla ett ventileringsseminarium och hitta en opponent som kan språkettillräckligt bra för att kunna bedöma och diskutera uppsatsen.Det bör i detta sammanhang också påpekas att alla uppsatser och examensarbeten– oberoende av vilket språk de skrivs på – ska förses med ett engelskt abstract. Ävenhär ansvarar författaren själv för att texten är språkligt korrekt. Skrivs uppsatsen påengelska ska den även förses med ett abstract på svenska.4


Bedömningskriterier för C- master- och magisteruppsatser (se vidare Bilaga 4)En masteruppsats är en självständig forskningsuppgift. Med det menas att arbetet inteenbart ska bestå av att sammanställa och presentera befintlig kunskap. Arbetet ska ledafram till egna välgrundade slutsatser, dragna utifrån analysen av ett genomgångetkällmaterial. Kort och gott: du ska generera ny kunskap. Häri ingår att du måste kunnaknyta din forskningsuppgift till det aktuella forskningsläget på området – inte bara detsvenska utan även det internationella. Men att skriva en uppsats är inte bara envetenskaplig utan också en pedagogisk uppgift. Du måste med andra ord kunnapresentera din undersökning på ett sådant sätt att det är möjligt för läsaren att förstå dethela, ta till sig och värdera resultaten.Mer specifikt skulle de bedömningskriterier som främst ligger till grund för betygssättningenav C-, magister- och masteruppsatser kunna sammanfattas enligt följande:1 förtrogenheten med tidigare forskning på området, såväl nationellt som internationellt;2 förmågan att tydligt redogöra för uppsatsens syfte och frågeställningar samtdiskutera frågornas relevans i förhållande till tidigare svensk och internationellforskning;3 förtrogenheten med teoribildning som kan betraktas som central för forskningsområdetoch förmågan att kunna förhålla sig till den;4 valet och motiveringen av teoretiska utgångspunkter;5 diskussionen och definitionen av centrala begrepp;6 förmågan att göra en för syftet och frågeställningarna vettig och rimlig avgränsningav den empiriska undersökningen;7 valet av metod och förmågan att beskriva denna metod;8 förmågan att kritiskt kunna granska källmaterial och diskutera reliabiliteten ochvaliditeten, det vill säga kunna motivera hur och varför källmaterial och metod fungerarför att ge svaret på just de frågor som ställs i uppsatsen;9 förmågan att disponera texten väl och kunna hålla den röda tråden tydlig genomhela uppsatsen;5


10 förmågan att presentera undersökningsresultaten på ett begripligt och överskådligtsätt, att kunna lyfta fram det vetenskapligt intressanta i dessa resultat och att här ävenkunna knyta an till teoretiska redskap och tidigare forskning;11 förmågan att behärska den vetenskapliga formalian;12 språkbehandlingen;13 ämnets svårighetsgrad och originalitet samt författarens initiativförmåga,självständighet och sammantagna arbetsinsats i uppsatsarbetet.För de skilda nivåerna C, magister och masternivån, värderas de 13 punkterna någotolika. Punkt 1 och 3 är centrala för bedömningen av masteruppsatsen medan det förmagister -och C uppsatserna inte ställs samma krav på översikt (se bilaga 4). På sammasätt är graden av självständighet i formulering och genomförande av uppsatsen som denuttrycks i punkt 13 i fallande grad betydelsefull för bedömning av master- magister ochC- uppsatserna. Punkterna 3 och 10 gäller fullt ut för masteruppsatsen medan magisterochC- uppsatsens skribent inte kan förväntas ha fullkontroll på och kunna referera tillden internationella debatten inom ett forskningsfält. För C-uppsatsen kan inte förväntasatt man redan på detta stadium självständigt kan avgränsa forskningsuppgiften som detuttrycks i punkt 6. I övrigt gäller punkterna i stora drag för bedömning av uppsatsernainför betygssättning på de tre skilda nivåerna.Det är alltså viktigt att framhålla att en masteruppsats inte enbart måste bygga på etttillräckligt stort empiriskt material. Vid ämnesformuleringen ställs höga krav påproblematisering, vilket innebär att en uppsats som enbart är beskrivande inteaccepteras. Här ställs höga krav på kunskap om det aktuella forskningsläget såvälnationellt som internationellt och på akribin, dvs. den vetenskapliga noggrannheten. Härerfordras också självständighet exempelvis i förhållande till litteraturen, i materialbehandlingenoch i analysen. Du ska även kunna generalisera dina resultat, det vill säga skaparesultat med vidare, större giltighet. Däri ligger att du kan placera in dem i ett störresammanhang och se dem i relation till vad eventuell tidigare forskning på områdetkommit fram till. Du måste kunna anknyta till vedertagen teoribildning i ämnet.Sammantaget skulle man kunna säga att skrivandet av en masteruppsats kräver en välutvecklad förmåga till analytiskt resonemang kring forskningsuppgiften och en strävanefter teoretiskt djup.För övriga två nivåer i princip samma sak, dvs en uppsats på C- och magisternivån fårinte vara enbart beskrivande, vi ställer också krav på noggrannhet i datainsamling ochredovisning, och du bör kunna placera in resultaten i ett vetenskapligt relevantsammanhang. Givetvis kan vi inte kräva lika djupa insikter i forskningsläget ochteoribildningen och inte heller kan vi bedöma de analytiska resonemangen och denteoretiska medvetenheten på samma skala, det krävs tid för att sätta sig in i och6


ehärska ett forskningsfält. Det är just denna process som C- magister- masterprogressionen skall fånga upp och som vi försökt precisera i bilaga 4.FORSKNINGSETIKForskarens etiska ansvar utgör grunden för all forskningsetik och innebär att forskarensjälv alltid har det yttersta ansvaret för att forskningen är av god kvalitet och moralisktacceptabel. Det är således alltid du som uppsatsförfattare som ensam ansvarar för dinuppsats innehåll, även om handledaren läst manuskriptet under arbetets gång. Opponentenska inför ventileringen göra kontroller av viktigare källor och litteratur men kan inteklandras om han eller hon inte upptäcker eventuellt fusk eller plagiat.Den största svenska forskningsfinansiären, det statliga Vetenskapsrådet(VR), har på sin webbsida sammanställt riktlinjer och information kringforskningens etiska frågor: http://www.codex.vr.se/ Här fastslås bl.a. att forskarespublicering av sina resultat är en grundläggande del av det vetenskapliga arbetet. På såsätt sprids resultaten till det övriga vetenskapssamhället och till allmänheten, vilket germöjlighet för andra med kunskaper på området att peka på eventuella misstag ochfelaktigheter. En sådan öppenhet betyder också att en värdemässig diskussion kan föraskring vetenskapens metoder och konsekvenser.Begreppet vetenskaplig oredlighet definierar VR som ”handlingar ellerunderlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängdaforskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen”.Mera konkret avses här en avsiktlig förvrängning av forskningsprocessen, genombedrägliga handlingar på något av följande sätt:1. Fabricering av data, dvs. forskaren hittar själv på data för att kunna påvisa ett visstresultat.2. Stöld eller plagiering av uppgifter från andra forskare.3. Förvrängning av forskningsprocessen på annat sätt, t.ex. genom felaktig användningav metodik eller genom utelämnande av vissa data därför att de inte överensstämmermed förväntat eller önskat resultat.Oredlighet förekommer tyvärr även i samband med uppsats- och examensarbeten, ochdärför är det viktigt att reda ut lite närmare hur sådana situationer undviks och hanteras.Att i eget namn använda hela eller delar av andras uppsatsarbeten är naturligtvis intetillåtet utan räknas som fusk. Men: att återanvända hela eller delar av ett eget, tidigareexaminerat arbete får inte heller förekomma och räknas också som fusk. Kanske kan dethända att du fått uppslaget till ditt uppsatsämne i samband med en annan kurs eller ettannat moment, där du skrivit en mindre PM eller hemtentamen som berör området.7


Uppsatsarbetet blir då en möjlighet till ytterligare fördjupning. Detta är en naturlig sakoch förekommer ofta bland våra studenter. I allmänhet innebär det inga problem, mentänk på att informera din handledare om sådant du tidigare skrivit med anknytning tillditt undersökningsområde och se dessa texter som en utgångspunkt för ett helt nyttskrivande. En C-uppsats som du skrivit tidigare hänvisar du till på samma sätt somlitteratur av andra författare. PM du skrivit kan du anknyta till, arbeta om och bygga ut.I uppsatsen ska klart framgå vad som är dina egna tankar och slutsatser och vad duhämtat från annat håll. Detta är alltså ett grundläggande krav för en vetenskapligframställning! Gör du direkta citat eller hämtar uppgifter ur källor och litteratur måstedu ange var du hämtat uppgifterna, det vill säga ge referenser. Att i uppsatsarbetetskriva av från källor eller litteratur utan att ge korrekta referenser räknas som plagiat.Också ”klippande och klistrande” av text från webben utan angivande av referenserräknas som plagiat. Det är alltså viktigt att vara mycket noga med referenshanteringen.Använder du dig av bilder, teckningar eller annat liknande materialska upphovsmannens eller -kvinnans namn alltid redovisas om detta är känt. Tänk ocksåpå att publicering av bildmaterial är förenat med upphovsrättsliga aspekter. (Se meraom detta i kapitlet ”Publicering av bildmaterial”.)Institutionen använder vid behov Urkund, vilket är en webbaseradtjänst som ska hjälpa lärarna att finna eventuella plagiat eller annat fusk i PM,hemtentamina, uppsatser och examensarbeten. Det är endast slutversionen av dinuppsats som sänds till Urkund. Observera också att Urkund endast redovisar eventuellalikheter i texten, med annat material. Det är sedan lärarna som genom närmaregranskning av dessa träffar bedömer om det verkligen handlar om plagiat eller ej – och iså fall i vilken omfattning. Alla texter som skickas till Urkund lagras i en databas ochutgör sedan en del av underlaget för kontroll av nya texter som sänds in. Det betyder attUrkund även ger dig som författare ett visst skydd mot att andra senare plagierar dinfärdiga uppsats.Om en lärare upptäcker plagiat som bedöms som oavsiktliga kanhon eller han ge rest eller underkänna uppsatsen. Uppenbart uppsåtliga plagiat samtannat fusk anmäls dock alltid av studierektor till universitetets disciplinnämnd, förbedömning och beslut om eventuell påföljd. Om disciplinnämnden bedömer fusket somallvarligt kan det leda till avstängning från studierna.Det finns en stor mängd litteratur som behandlar etiska aspekter påforskning. Två grundläggande framställningar är Birgitta Forsmans Forskningsetik: enintroduktion (1997) och Rosemari Eliassons Forskningsetik och perspektivval (2 uppl.1995). VR:s webbsida har redan nämnts. Här finns även en stor mängd länkar till andraresurser inom området. VR gav dessutom 2005 ut Vad är god forskningssed? Synpunkter,riktlinjer och exempel av Bengt Gustafsson, Göran Hermerén och Bo Persson,som på ett mycket konkret och lättillgängligt sätt behandlar etiska och moraliskaaspekter på forskning. Skriften finns fritt tillgänglig – både på svenska och engelska –på VR:s ovan nämnda webbsida. Vissa saker som tas upp är viktiga att känna till kanske8


främst för doktorander och seniora forskare. Men de fyra första kapitlen har direktrelevans även för dig som skriver ett uppsatsarbete på avancerad nivå.HANDLEDNINGEN – HUR GÅR DEN TILL?Du har naturligtvis rätt till en bra handledning under ditt uppsatsarbete. Varje studentsom ska skriva ett magisterexamensarbete eller en masteruppsats får genom institutionensförsorg en handledare knuten till Uppsala universitet. Uppsatshandledaren ska ta detförsta initiativet till kontakt med dig, så att du verkligen vet vem som är din handledareoch när ni ska träffas. Man kan inte som student förhandla sig till en speciell handledare,utan det är den kursansvariga läraren som fördelar handledaruppdragen.Det finns flera schemalagda handledningsträffar inplanerade under arbetets gång. Dålämnar du i förväg in text till din handledare för läsning, som ni sedan gemensamtdiskuterar vid en individuell handledningsträff. Inför de individuella handledningsträffarnafinns några saker som du som student måste tänka på:1 Handledaren förväntar sig att du läst denna uppsatsmanual och att du följer deinstruktioner som ges här för ditt uppsats- och examensarbete.2 Skicka in din text på utsatt tid så att handledaren verkligen hinner läsa den ordentligt.Har du inte hunnit så långt som var planerat, lämnar du in vad du har. Att skjuta påhandledningsträffarna är första steget mot att bli försenad med arbetet! Skicka din uppsatsantingen som en pdf-fil eller som en Word-fil, sparad i versionen 97–2003.3 Texten ska vara språkligt genomarbetad och korrekturläst. Finns många språkfelblir det svårt för handledaren att tränga in i innehållet och ta ställning till det, vilket islutändan missgynnar dig som författare.4 Kontrollera så att ditt namn verkligen står på uppsatsen och se till att texten ärpaginerad – det underlättar diskussionen väldigt mycket vid handledningsträffen. Görockså med hjälp av ordbehandlingsprogrammet en innehållsförteckning, det hjälperhandledaren att få grepp om din disposition.Som student har du förstås rätt att kräva att handledaren verkligen läst din text.Synpunkter kan ges skriftligt eller muntligt. Handledarens kommentarer ska inteinskränkas till bara formalia och språk utan bör naturligtvis först och främst avse dittsätt att behandla ämnet och hur du genomför din undersökning. Kritiken bör varakonstruktiv (både sådant som är positivt och negativt kan tas upp), så att du får hjälpmed att gå vidare i uppsatsarbetet.Handledaren å sin sida förväntar sig att du verkligen reflekterar överde synpunkter du fått och att det verkligen händer något med din text till nästa gång ni9


ses. Det är frustrerande för handledaren att behöva repetera viktiga synpunkter gångefter gång vid handledningstillfällena. Har din text språkliga brister ska du naturligtvisfå veta det. Men du kan inte kräva att handledaren markerar varje enskilt språkfel samtger detaljerade förslag på ändringar, på det sätt som en svensklärare gör med uppsatserpå gymnasiet eller i grundskolan. Utgångspunkten är att du som högskolestuderandeförväntas kunna uttrycka dig korrekt i skrift på svenska språket.Som student kan du i viss mån styra handledningen genom att i förväglämna en lapp eller skicka e-post till handledaren med frågor som du särskilt villdiskutera under träffen. Utnyttja alltid den möjligheten! Ge också handledareninformation i förväg om ungefär vad du gjort sedan ni sågs sist, vilken text som är nyoch vilken del av uppsatsen du speciellt arbetat med. Särskilt viktigt är detta när dukommit en bit på väg i uppsatsarbetet, när handledaren får ganska stora mängder text attläsa och ta ställning till inför handledningen.Eftersom ni ofta är många studenter som skriver uppsats och examensarbetensamtidigt vid vår institution måste handledningsuppdragen fördelas på ettflertal lärare. Alla handledare är instruerade att följa anvisningarna i denna uppsatsmanualoch träffas också vid ett par tillfällen under uppsatsmomentet för att stämma av såatt instruktionerna och råden till er studenter inte skiljer sig åt på några avgörandepunkter. Men samtidigt är det ju så att oförutsägbara frågor och situationer alltid uppstårdå och då i de individuella handledningssituationerna, där handledarna måste kunna geråd och instruktioner utifrån egen handlednings- och forskningserfarenhet. Det innebäratt olika handledare kan välja att lösa ett och samma problem på lite olika sätt. Detta gåraldrig helt och hållet att komma ifrån.Om handledaren bedömer att du slagit in på en mindre lämplig väg iuppsatsarbetet eller att undersökningen med stor sannolikhet kommer att bli för tunn föratt uppfylla kraven, ska du naturligtvis få veta det vid handledningen. Det är alltidtråkigt och svårt som handledare att behöva ”rädda” havererade uppsatsprojekt någraveckor innan uppsatsen skulle ha varit färdig. Ju tidigare man upptäcker problemendesto bättre. Villkoret för att handledaren verkligen ska kunna göra en bra bedömningav läget är dock att hon eller han verkligen får tillräckligt med text att läsa på ett tidigtstadium.Vissa skribenter identifierar sig mycket med vad de skrivit och harsvårt att hantera synpunkter från andra på sin text. Andra klarar detta lättare – här är vinog lite olika som individer. Men när det gäller uppsatsskrivande är det viktigt att dusom författare verkligen lyssnar på vad din handledare har att säga om det du skrivit ochalltid har en öppen attityd till råd om förändringar och förbättringar av texten. Då blirslutresultatet bäst.Handledaren ska ge dig ett tydligt besked när uppsatsen kan anses mogenför ventilering. Samtidigt är det viktigt att understryka, att även om du blivit uppsatt påventileringsschemat innebär det inte att uppsatsen automatiskt kommer att godkännas.Använd dig av denna manual och titta igenom bedömningskriterierna så att du verkligen10


har klart för dig vad som gäller. Och ännu en gång är det viktigt att betona att det alltid ärdu som uppsatsförfattare som ansvarar för vad som står i uppsatsen.FÖR VEM SKRIVER DU?För vem skriver du egentligen din uppsats eller ditt examensarbete? Vem riktar du digtill i skrivandet? Detta är mycket väsentligt att du har klart för dig och tänker på redanfrån början eftersom det naturligtvis påverkar utformningen. Det är också mycket svårtatt skriva utan att ha någon som helst föreställning om hur målgruppen ser ut. Svaret ärhär: du skriver för dina lärare, kurskamrater, och yrkesverksamma på ”fältet”, samt förandra intresserade läsare med en någorlunda god allmänbildning inom ditt ämnesområde.Försök tänka dig in i läsarens situation och skriv så att hon eller hanenkelt kan följa ditt resonemang. Det är ganska lätt som uppsatsförfattare att falla in i ettskrivsätt, där man förutsätter läsare lika väl insatta i uppsatsämnet och i de egnatankebanorna som man själv är. Men sådana läsare existerar inte. Du har rätt attförutsätta en allmän handbokskunskap inom ämnet. Däremot kan du inte bygga dinaresonemang i uppsatsen kring kravet på att läsaren måste ha läst någon viss bok för attkunna följa med eller förstå vad uppsatsen handlar om, inte ens om du vet att de flestaav dina kurskamrater råkar ha läst denna bok. En grundläggande regel är att uppsatsenska kunna ”stå för sig själv”, vilket betyder att man som läsare ska kunna tillgodogöra siginnehållet, förstå de teoretiska utgångspunkterna och hur begrepp använts etc. enbartmed hjälp av vad som står i själva uppsatsen. Det är med andra ord inte meningen attman först ska behöva läsa den vetenskapliga litteratur som uppsatsförfattaren använt sigav, för att ha möjlighet att förstå och värdera vad hon eller han skrivit.LITE OM SPRÅK OCH STILMedan den skönlitterära författaren ofta har mångtydighet som ett mål och ideal för attpå så sätt ge utrymme för olika, individuella tolkningar av det litterära verket, ska mansom författare av vetenskaplig text sträva efter entydighet och klarhet i resonemangen.Risken finns annars att läsaren kan misstolka väsentlig information och därmed få enfelaktig uppfattning om undersökningens uppläggning eller resultat. Det är därför viktigtatt språket i din uppsats eller ditt examensarbete är tydligt och korrekt. Du måste ocksåbemöda dig om att hålla samma stilnivå rakt igenom. Använd ett vårdat skriftspråk – vadsom skulle kunna betecknas som en neutral, vetenskaplig prosa. Slang och talspråkligauttryck av typen ”grej”, ”snacka om”, ”koll”, ”kompis” och ”jobb” hör inte hemma här.Undvik ymnigt bruk av ”enligt mig”, ”typ”, ”så att säga”, ”så” (exempel: därför så menarjag...) och liknande uttryck.11


Alltför tillkrånglat språk bör också undvikas. Klarhet och enkelhetär goda ideal och en hög teoretisk nivå behöver inte innebära att uppsatsen blir svår attläsa och förstå. Det ligger mycket i Esaias Tegnérs kända yttrande ”Vad du ej klart kansäga, vet du ej […] det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta”. 2Tänk också på att personliga värderingar inte hör hemma i vetenskapligtext och använd inte en stil som är polemisk i tonen och gör din uppsats till vadsom snarare uppfattas som ett debattinlägg. Detta kan bland annat väcka misstanken hosläsaren att du inte haft den nödvändiga distansen till ditt forskningsobjekt för att kunnastudera det på ett vetenskapligt sätt. En annan sak som också kan signalera bristandedistans är, när personer som omtalas i texten omnämns med enbart förnamn (exempel:”Kalle menar också att ...”). Det normala bör vara att man som uppsatsförfattare skriver utbåde för- och efternamn (”Kalle Johansson menar också att...”). Tänk också på att behandlamän och kvinnor lika i det avseendet – något som inte alltid sker. Det finns en allmäntendens att t.ex. omtala kvinnliga författare med både för- och efternamn (Selma Lagerlöf,Astrid Lindgren, Virginia Woolf) medan deras manliga kolleger oftast omtalas med baraefternamnet (Hemingway, Strindberg, Ekelöf). Vill du ge några personliga reflexioneröver exempelvis sakernas tillstånd eller vad du kommit fram till och kanske föra enframåtblickande diskussion, spara detta till slutet av uppsatsen.Ofullständiga meningar har blivit ett mode och lite av en litterär stilde senaste åren. I vetenskaplig prosa är grundregeln dock att alla meningar måste varafullständiga (det vill säga innehålla både subjekt och predikat). Syftningsfel ochmeningsbyggnadsfel får inte heller förekomma eftersom de gör resonemang svåra attförstå och kan skapa missförstånd. Tänk också på den klassiska regeln att aldrig syftatillbaka på rubriken ovanför, när du påbörjar brödtexten i ett stycke.Att använda första person singularis, eller enklare uttryckt ”jagform”,i vetenskaplig text ansågs länge som oacceptabelt. Vissa anser fortfarande attman bör undvika detta. Vi ser dock inget hinder för att du skriver din uppsats i ”jagform”,om du gör det med gott omdöme. Vissa uppsatsskrivare försöker komma runtjag-formen genom att använda passiva konstruktioner. Det går ibland men blir detmånga sådana känns texten lätt otymplig och uppstyltad. Andra väljer att använda”man” istället för ”jag”. Det går också men tänk då på att ett ymnigt användande av”man” ofta leder till syftningsproblem och kan förvirra läsaren. Särskilt gäller det närdet finns flera ”man” i samma mening. (Exempel: På ”webbsidan har man lagt utinformation om detta, men den är svår att hitta när man letar.” Här har ”man” två olikasyftningar i en och samma mening, dels den som skapat webbsidan, dels användaren avden.)Tänk också på att vara konsekvent i användningen av tempus. Viduppsatsskrivande, som ju kan beskrivas som att man redovisar det färdiga resultatet aven genomförd forskningsprocess, är preteritum (”dåtid”) oftast bäst att utgå ifrån.2 Esaias Tegnér, ur Epilog vid magisterpromotionen i Lund 1820.12


Kontrollera även att du skrivit alla sammansättningar som ett ord och inte som två.Väldigt många gör fel här, sannolikt beroende på influenser från engelskan där det oftaär korrekt att skriva isär det som på svenska är sammansatta ord. Om du är osäker påom det handlar om en sammansättning kan du pröva genom att uttala ordet. Tvåseparata ord får en annan betoning än en sammansättning (jämför exempelvis: sjukgymnast och sjukgymnast eller rök fritt och rökfritt). Men även betydelsen kan ju, somexemplen här tydligt illustrerar, påverkas på ett olyckligt sätt av att man inte skriverihop orden i en sammansättning. Det kan med andra ord skapa förvirring vid läsningen.Ibland kan betydelsen av en hel mening förändras på ett avgörande och dråpligt sätt tillföljd av en endaste utebliven sammanskrivning, som i följande citat ur en reklamtext frånen bensinmack: ”Mellan klockan 12 och 16 kollar vi glykolhalt och spolar vatten ocholja på din bil.”Slutligen några ord om användningen av förkortningar. Generelltvill vi uppmana till en mycket restriktiv i användning av förkortningar i den löpandeuppsatstexten. Nästan alltid går det precis lika bra – om inte bättre – att skriva ut helauttrycket istället. Endast de mest kända och allmänna förkortningarna i svenskan fårförekomma. Vilka de är ser du i checklistan i bilaga 1. Observera också att vi tillämparpunkter vid förkortningar (bl.a., etc.).RubriksättningRUBRIK 1VERSALER 16 PUNKTER: HUVUDRUBRIK1. RUBRIK 2 1. VERSALER, 12 PUNKTER: KAPITEL- OCHHUVUDRUBRIKER1.1. Rubrik 3 1.1. Gemener, 12 punkter: underrubriker1.1.2. Rubrik 4 1.1.2. Kursiv, 12 punkter: avsnitt under underrubrikerSvenska språkhjälpmedelEn bok alla borde ha som ägnar sig åt skrivande i någon form är Svenska skrivregler,utgiven av Språkrådet. Den tredje och nyaste upplagan som kom 2008 ska användas.Här finns svar på många frågor av mera språklig art som kan uppkomma under arbetetmed uppsatsen. Språkrådet har även utgivit Språkriktighetsboken (2005) som är en meraresonerande handbok i språkriktighetsfrågor, liksom Karin Milles Jämställt språk: enhandbok i att tala och skriva jämställt (2007). Svenska akademiens ordlista (SAOL) ärnormerande för stavningen i svenska språket. Den 13:e och senaste upplagan skaanvändas, den finns numera även fritt tillgänglig på webbenwww.svenskaakademien.se/ordlista. Svenskt språkbruk (2003) som tar upp fraser ochkonstruktioner i svenskan är också bra att känna till och ersätter den gamla klassiskaSvensk handordbok. Även ett synonymlexikon kan behövas emellanåt. Påhttp://dblex.com/synonymlexikon/ hittar du ett webbaserat sådant. Språkrådet har också13


en bra webbsida med bland annat tips om användbar litteratur – även en hel del fritttillgängliga elektroniska resurser: http://www.sprakradet.se.Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT)har inneburit en hel rad nya begrepp, som ofta direktimporterats från engelskan utanöversättning. Grundregeln bör dock vara att vi försöker använda svenska översättningar iden mån de finns. En utmärkt hjälp i detta sammanhang är Svenska datatermgruppenswebbsida, där du själv kan söka efter översättningar som är accepterade av Språkrådetoch Tekniska nomenklaturcentralen: www.nada.kth.se/dataterm/Tvekar du när det gäller stavningen av specifika personers namn bördu använda Libris som ett auktoritetsregister och tillämpa den stavning som förordasdär. (Exempel: hette den kände författaren Leo Tolstoy eller Lev Tolstoj?) Beträffandegeografiska namn ska du använda dig av den stavning som förordas i Nationalencyklopedin.(Exempel: heter Kinas huvudstad Peking eller Beijing?)Alla uppsatsskrivare bör absolut ta hjälp av ordbehandlingsprogrammetsrättstavningskontroll. Om inte annat hjälper den dig att hitta förargligakorrekturfel – sådana gör alla, även garvade skribenter! Och för dig som verkligen harsvårt med stavning är den ett viktigt hjälpmedel för att få texten korrekt. Var baramedveten om rättstavningskontrollens begränsningar. Vissa ord kan få andra betydelsernär de stavas fel och uppfattas därmed som korrekta av datorn. Alla ord finns heller intemed i kontrollen, men det finns möjlighet att lägga in nya ord. Det går också att kopplapå en grammatikfunktion till ordbehandlingsprogrammet som kan vara till hjälp, menendast Word har denna funktion. Även här gäller att du måste vara medveten om dessbegränsningar.Många studenter som vet med sig att de har problem med språketbrukar ta hjälp av någon vän, partner eller förälder. Det är jättebra! Men du som harsådana svårigheter rekommenderas dessutom att ta kontakt med den så kalladeSpråkverkstaden i Engelska parken. Här kan studenter få individuella råd av lärare medspråkvetenskaplig specialkompetens, och hjälp med att analysera sina svårigheter –både när det gäller svenska och engelska. Utnyttja den möjligheten! Se webbsidan:http://www.nordiska.uu.se/sprakverkstaden, som också ger en hel del tips som alla kanha glädje av, vare sig man har svårigheter med att skriva eller ej.Engelska språkhjälpmedelNär du skriver på engelska bör du byta språk i ordbehandlingsprogrammet så att du kandra nytta av den engelska rättstavnings- och grammatikfunktionen. Också när det gällerengelska ger Språkrådet en hel del tips om hjälpmedel. Numera finns Norstedts svenskengelskaoch engelsk-svenska ordbok utlagda på webben för fri användning:http://www.norstedtsord.se. En annan användbar resurs som också är fri i vissutsträckning är Tyda.se, som översätter ord och uttryck mellan engelska och svenska:http://tyda.se. En viktig poäng med denna är att den hela tiden växer eftersom användar-14


na uppmanas att ge förslag på nya ord och uttryck som de saknar och som redaktionensedan lägger in. Detta är intressant bland annat eftersom olika discipliner och fackområdenofta har sina egna ämnesspecifika termer och begrepp som kan vara svåra att hittaöversättningar till i traditionella ordböcker.Översättningar av ord och begrepp inom högskolevärlden går att slåupp i Högskoleverkets svensk-engelska ordbok, som i sin senaste upplaga endast finnssom e-resurs, se: http://www.hsv.se/densvenskahogskolan/svenskengelskordbokUtrikesdepartementet har utgivit Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer,titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska,finska och ryska (7 uppl.). Skriften finns även i fulltext på regeringens webbsida:http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/04/11/46/59f06b15.pdfSlutligen kan det vara bra att veta att det finns ett flertal fria programvarorpå webben för automatisk översättning av text. Här kan nämnas Googlesöversättningsverktyg: http://translate.google.se/translate och Yahoos dito:http://babelfish.yahoo.com/ Pröva dem gärna, men kom ihåg att det handlar om maskinöversättning.Acceptabelt blir det aldrig. I själva verket blir det oftast väldigt tokigt! Dumåste därför alltid själv gå igenom resultatet noga, kontrollera och ändra så att detverkligen blivit begripligt och korrekt ur både innehålls- och språkriktighetssynpunkt.Detta kan inte nog understrykas!ÄMNESFORMULERINGDitt uppsatsprojekt ska utgå från den forskning som redan finns och bygga vidare påden. Det betyder att du måste börja med att sätta dig in vad som redan gjorts inom detområde som intresserar dig, identifiera var det finns luckor i denna forskning och vadsom kan vara värt att bygga vidare på. Men att få fram litteratur brukar ofta ta lite tid.Vissa saker måste kanske fjärrlånas. Bland annat därför brukar startfasen i uppsatsarbetetta ett bra tag. Tänk på det och var ute i god tid!När du valt ett ämnesområde för din uppsats krävs att du på egenhand försöker göra en rimlig avgränsning av ämnet. Du måste klargöra för dig självvilket ditt övergripande syfte är, fundera över eventuella teoretiska utgångspunkter,utifrån dem sedan formulera frågeställningar samt välja ut vilket källmaterial som skaanvändas. Du måste också göra klart för dig hur du ska bearbeta detta källmaterial föratt få svaren på dina frågor, det vill säga bestämma vilken metod du ska använda. Det ärviktigt att poängtera att handledaren inte ska presentera ett färdigt ämne där detta arbeteredan är gjort och allt är ”serverat och klart”. En viktig del i uppsatsarbetet är att självkunna fälla dessa avgöranden och styra uppsatsarbetet framåt. Samtidigt är detnaturligtvis också så, att du har rätt till en ordentlig diskussion med din handledare omde här sakerna, för att det hela ska bli så bra som möjligt och för att du ska kommaigång.15


Sammantaget bör man som uppsatsförfattare fundera över två övergripandesaker när man formulerar sitt tänkta uppsatsprojekt och gör klart för sig hurman på ett ungefär vill lägga upp undersökningen:1 Kvaliteten på uppsatsprojektet. Hur genomförbart och vederhäftigt är projektet?Eller annorlunda formulerat: hur bra är det upplagt?2 Värdet av uppsatsprojektet. Hur är värdet i förhållande exempelvis till tidigareforskning? Eller annorlunda uttryckt: vilken är nyttan av projektet?ORGANISERINGEN AV SKRIVANDETEn traditionell föreställning om uppsatsskrivande som fortfarande lever kvar är att manförst söker litteratur och läser in sig på ämnesområdet, bestämmer vad man ska göra ochsedan samlar och bearbetar källmaterial. Till sist sätter man sig ned och ”skriver ihop” dethela. Detta är ett mycket dåligt sätt att organisera uppsatsarbetet, som oftast leder tillförseningar. Inte sällan ägnar man alldeles för lång tid åt att samla in (alldeles förmycket) material och att läsa in sig på ämnet, och underskattar den tid själva skrivandettar. En bra grundregel är att försöka komma igång med att skriva så fort som möjligt,eftersom själva skrivandet även stimulerar tankeprocessen och därigenom hjälper till attdriva det hela framåt. Man tänker medan man skriver.Det är således viktigt att understryka att du som uppsatsförfattare inteförväntas åstadkomma en färdig text från första början. Börja enkelt och anspråkslöst,bygg ut, stuva om och strama upp texten vartefter. Det är alltså nödvändigt att du arbetarigenom det du skrivit ett flertal gånger och gör ändringar, tillägg, omdisponeringar ochomarbetningar. Det hör till arbetsprocessen. Den uppsatsförfattare – eller forskare överhuvud taget – som klarar av att skriva ihop en färdig vetenskaplig text i första försöketexisterar inte! Detta kan inte nog understrykas.Skriv en disposition redan innan du har klart för dig exakt hur dukommer att formulera dina teoretiska utgångspunkter och frågeställningar eller beslutatvilken metod som är lämpligast. Den hjälper dig att komma igång just med tankeprocessenoch skrivandet. Naturligtvis kan det hända att du har ändrat din disposition mångagånger innan uppsatsen väl är klar. Men i sina olika versioner har den ändå enpsykologisk funktion. Den bidrar till att göra ämnet och uppsatsarbetet konkret, du kanframför dig på papper konkret se vad det är du ska göra och kan i ditt skrivande metodisktförsöka ”beta av” kapitel för kapitel.Naturligtvis måste du inte alls skriva kapitlen i ”rätt” ordning, ochbörja med inledningen. I själva verket är det nog tvärtom så, att den hör till det sommånga väljer att skriva bland det sista. Däremot måste du på ett tidigt stadium formuleraen preliminär version av de kapitel som redovisar tidigare forskning, syfte, teoretiskautgångspunkter, frågeställningar, källmaterial och metod. Klarar du inte det är det16


tveksamt om du verkligen gjort klart för dig själv vad det hela ska handla om och vaduppsatsen ska syfta till. Det blir också svårt att göra den empiriska undersökningen närdu inte riktigt vet vilka frågor du ska söka svar på i källmaterialet. Risken är att du ställerfel frågor och att arbetet med källmaterialet ”flyter ut”, att du samlar in och excerperarmer än du kanske behöver därför att du inte riktigt vet vad du behöver. Ofta är detta enorsak till att uppsatsförfattare blir försenade med sina uppsatsprojekt. Det gäller medandra ord att bara söka svaren på de frågor du ställt och blunda för allt annat intressantoch spännande du stöter på under vägen, men som riskerar att locka ut dig i ämnetsperiferi. Man kan säga att frågeställningarna fungerar som ett slags nödvändigaskygglappar i det sammanhanget.UPPSATSENS BESTÅNDSDELAR OCH DISPOSITIONHur ska du disponera din uppsats? Även om detta naturligtvis till viss del styrs avuppsatsämnets karaktär, finns några grundläggande principer för vilka olika avsnitt sommåste finnas med i din uppsats, och i vilken ordning dessa rimligen bör komma. Mankan säga att själva uppsatstexten måste bestå av tre huvuddelar: 1) en inledande del därdu redogör för utgångspunkterna, 2) undersökning och analys, 3) en slutdiskussion därdu där du systematiskt diskuterar och generaliserar dina slutsatser och kopplar dem tillannan forskning. Till detta kommer sedan sammanfattning, förteckningar, eventuellabilagor med mera.Många författare vill ge en presentation av uppsatsens dispositiongenom att beskriva den under en speciell rubrik i texten. Det kan du göra, men du måstedå se till så att denna presentation hamnar direkt efter uppsatsens inledning eller ibörjan av själva undersökningen. Den ska inte ta upp de kapitel som ligger före iuppsatsen och som läsaren således redan tagit sig igenom. Annars blir det väldigtkonstigt och förvirrande.Slutligen måste några ord sägas om relationen mellan uppsatsens trehuvuddelar, speciellt mellan den inledande delen och den empiriska undersökningen.Här måste finnas en balans som är rimlig och som innebär att den inledande delen intefår ett alltför stort utrymme i förhållande till själva undersökningen. Det får med andraord inte bli alltför omfattande genomgångar av tidigare forskning, långa och kompliceradeteoretiska diskussioner och ett långt bakgrundskapitel som till sist utmynnar i enliten enkel empirisk undersökning på några få sidor som en ”knorr” på slutet (kansket.o.m. utan teorianknytning). Detta fenomen brukar ibland i forskarkretsar lite skämtsamtgå under beteckningen ”en marmortrappa upp till dasset” och måste undvikas. En brariktlinje är att den inledande delen alltid ska omfatta betydligt färre sidor än självaundersökningen.17


Första huvuddelenKort inledningFörst i uppsatsen ska finnas en kort inledning. Här ska undersökningens övergripandesyfte mycket kortfattat presenteras samt eventuellt något om varför du valt dennauppgift. Tanken med inledningen är att snabbt och enkelt orientera läsaren om vaduppsatsen ska behandla, något som är viktigt för att göra den läsarvänlig. En uppsatssom har sitt grundläggande syfte redovisat långt in blir ofta svår att få grepp om. Manska inte behöva läsa fem sidor för att få veta detta. Däremot bör du inte gå in på dinaspecifika frågeställningar i inledningen. Dem redovisar du och diskuterar ingående längrefram.Teoretiska utgångspunkter och frågeställningarEtt kapitel måste finnas, där du mera grundligt redovisar ditt syfte med uppsatsen ochpresenterar, diskuterar och motiverar teoretiska utgångspunkter. Här ska du också tydligtredovisa dina frågeställningar och motivera din avgränsning av ämnet. Du måste slutligenockså definiera alla centrala begrepp, så att det klart framgår hur du använder dem iuppsatsen. (Det är inte självklart att det måste ske samlat och just i anknytning tillredovisningen av teori och frågeställningar. Men någonstans måste definitionernafinnas.)Källmaterial och metodredovisningDu ska sedan presentera ditt källmaterial, motivera valet av detta källmaterial och nogaredovisa hur du gått tillväga med det, det vill säga beskriva metoden. Motivera ocksåvarför du anser att det sätt du valt är det bästa. Det är även bra att förklara varför du valtbort andra, nära tillhands liggande metoder, liksom att redovisa eventuella svagheter i denmetod eller det källmaterial du valt att använda. Detta skapar inte bara förtroende för dighos läsaren utan är vetenskaplig praxis och visar att du funderat igenom ordentligt hur duska gå tillväga.Det är viktigt att poängtera att metodredovisningen alltså måste varabåde tydlig, utförlig och noggrann − här måste framgå precis hur du gjort din undersökning,ända ned på detaljnivå. Man brukar säga att denna redovisning ska vara sånoggrann att det teoretiskt sett vore möjligt för en annan forskare att göra om sammaundersökning och komma till samma resultat, genom att följa den. Erfarenheten viuppsatshandledare har, är dock att just metodredovisningarna ofta är för kortfattade ochotydliga när uppsatsstudenter kommer med detta kapitel till handledning. Tänk på det närdu skriver och var tydlig och noggrann med din metodredovisning! Det är också viktigtatt komma ihåg att metoden inte bara handlar om hur du går tillväga för att välja ut eller18


samla in material. Det handlar precis lika mycket om hur du sedan bearbetar detta materialsom du valt ut och samlat in. Också här måste du således vara noggrann i din beskrivning.I vissa fall kan det vara lämpligast att spara delar av metodredovisningen till de kapitelsom presenterar själva undersökningen. Det får bedömas från fall till fall, i diskussionmed handledaren, men viktigt är att det alltid förs en ordentlig diskussion om dessasaker i uppsatsen.Översikt över tidigare forskningI ett kapitel benämnt ”Forskningsöversikt”, ”Tidigare forskning”, ”Forskningshistorik”eller liknande ska du redogöra för den forskning du har att utgå ifrån i ditt uppsatsarbete,det vill säga vad som tidigare gjorts inom detta område. Syftet med kapitlet är attvisa läsaren att du har satt dig i forskningsläget. Genom att du placerar in din undersökningi ett större sammanhang ger du också läsaren en chans att bedöma på vilket sätt dinundersökning tillför området ny kunskap och hur denna kunskap förhåller sig till vadsom redan sagts.Rådgör med din handledare om du känner dig tveksam över vad somär ”ditt” forskningsläge. Finns mycket skrivet som anknyter till det ämne du valt, måstedu kanske välja ut några exempel som du tycker är speciellt viktiga och belysande förolika inriktningar och sådant som är speciellt väsentligt för just ditt sätt att närma digproblemområdet. Ännu en gång vill vi också understryka att en forskningsöversiktmåste visa att du satt dig in inte bara i sådant som skrivits i Sverige utan även internationellt.Framförallt är detta naturligtvis viktigt för dig som skriver en masteruppsats.Andra huvuddelenUndersökningen och analysen. Teori och empiri måste hänga ihop!Efter den inledande delen följer den empiriska undersökningen och analysen, som alltsåutgör den andra huvuddelen av uppsatsen. Hur du ska presentera den är omöjligt att säganågot generellt om, eftersom det naturligtvis är beroende av ämnets karaktär och dittteoretiska angreppssätt. Grundläggande är dock att teorin och empirin måste hängaihop. Redovisningen av den empiriska undersökningen får alltså inte bli till ett slags”katalog” över det empiriska materialet, där du mekaniskt går igenom detta bit för bit.Du måste göra din egen text av den empiriska redovisningen; på ett självständigt sättstrukturera upp undersökningen utifrån dina teoretiska redskap och varva empiri ochanalys. Det gäller således att problematisera och diskutera vad du kommer fram till medutgångspunkt från dina teoretiska redskap och även knyta an i analysen till tidigareforskning.Det är alltså viktigt att understryka att du i den empiriska undersökningen fortlöpandeförväntas redovisa resultat och slutsatser som du får fram och föra analytiska resonemang19


kring dessa. En uppsats som spar alla resultat till sist blir både jobbig och fruktansvärttråkig för läsaren att ta sig igenom.Olika sätt att disponera empirinAtt hitta en lämplig disposition är naturligtvis viktigt i detta sammanhang. Det finnsmånga olika sätt att disponera texten i en empirisk undersökning. Arne Jarricks & OlleJosephsons Från tanke till text (2:a reviderade upplagan 1996) ger exempel på sex olikadispositionssätt. En kronologisk disposition kan vara bra exempelvis om du ska studeranågot över tid. I andra sammanhang kan en tematisk disposition fungera bättre. Enorsak-verkan-grupperande disposition kan vara bra om du ska förklara vad något berorpå eller utreda följderna. I en dialektisk disposition lyfter du fram en huvudmotsättningoch grupperar innehållet kring den. En uppräknande disposition innebär att dudisponerar textens delar exempelvis efter fallande betydelse. Slutligen finns denrumsliga dispositionen, som börjar i ett hörn och slutar i ett annat och som kanske skullekunna fungera i studier t.ex. om utställningar eller med anknytning till arkitektur.Många uppsatser brukar ha någon form av bakgrundskapitel innan den egentligaempiriska undersökningen tar vid. Men denna bakgrund bör alltid hållas kort. Annarsriskerar uppsatsen att bli ”framtung”; det vill säga själva undersökningen får alltför litetutrymme i förhållande till vad som ju egentligen var tänkt enbart som en introduktion.En litteraturstudie – vad är det?I humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning skiljer man mellan å ena sidan”källor” och å andra sidan ”litteratur” eller ”bearbetningar”. Vad som är vad handlarinte om materialet som sådant, utan om hur du som forskare använder det. Källor ärmaterial som du själv studerar och använder för att dra egna, nya slutsatser – oberoendeav om de utgörs av tryckta texter eller annat. För att du ska kunna kalla din undersökningen litteraturstudie krävs att källmaterialet utgörs av sådana tryckta texter som vinormalt kallar ”litteratur”. Exempel på det är när litteraturvetare analyserar skönlitteratur.3 Det kan också handla om textanalys av olika typer av facklitteratur, till exempelläroböcker eller vetenskaplig litteratur av något slag.Det faktum att du i en forskningsöversikt eller i ett bakgrundskapitelgår igenom eller använder resultat som andra forskare redovisat i artiklar eller böcker,innebär dock inte att din uppsats är en litteraturstudie. Detta material betraktas ur ettvetenskapligt perspektiv inte som dina källor, utan är bearbetningar som bygger på dekällor dessa forskare studerat i sina empiriska undersökningar. Det är viktigt att förståskillnaden i användning av begreppen källor och litteratur, eftersom en master-, magister-3 Därför använder litteraturvetare ibland begreppen ”primärlitteratur” och ”sekundärlitteratur” istället för ”källor”och ”litteratur”.20


eller C- uppsats inte enbart kan utgöras av en genomgång av det som betecknaslitteratur, utan även måste omfatta ett studium av ett regelrätt källmaterial, som alltsåanvänds för att dra egna slutsatser och skapa nya forskningsresultat.Tredje huvuddelenDen viktiga slutdiskussionenDen sista delen av själva uppsatsen ska utgöras av ett kapitel som kan ha rubriken”Slutdiskussion”. Här ska du återkomma till dina resultat, diskutera dem grundligt ochknyta ihop hela din undersökning – tydligt redovisa och diskutera vad du kommit framtill ur ett mera övergripande perspektiv. Du ska alltså försöka ”lyfta upp” dinaundersökningsresultat, dvs. placera in dem och diskutera dem i ett större sammanhang,göra tydliga återkopplingar till den inledande teoretiska diskussionen och till annan,tidigare forskning på området som du nämnt. Observera dock att du aldrig i slutdiskussionenska ta upp nya forskningsrön eller ny empiri som du inte alls berört tidigare iuppsatsen. Du bör också vara sparsam med referenser i allmänhet. Men glöm för denskull inte bort att belägga de direkta hänvisningar du gör – även om det handlar omsådant material som du nämnt tidigare i uppsatsen.Att uppmana uppsatsförfattare att redovisa sina resultat kan verkaöverflödigt. Men det är väldigt lätt när man skriver att överskatta läsarnas förmåga attdra egna slutsatser. Även om dessa för dig framstår som självklara, kanske läsaren inteser dem. Du har ju arbetat med ämnet i flera månader och noga studerat materialet duanvänt, och är därför mycket väl insatt i allt. Ingen – inte ens handledaren – kan varalika insatt som du i detta material! I allmänhet kanske läsaren bara har läst uppsatsen engång och hon eller han kan vara ganska obekant med området dessförinnan. Därförfinns även en pedagogisk poäng med att återkomma till slutsatserna och lyfta fram demordentligt. Dessutom är det för dig som uppsatsförfattare ytterst viktigt att visa att det ärdu som kommit fram till slutsatserna, att de är resultatet av ditt forskningsarbete och dinanalysförmåga. Du måste kunna och våga lyfta fram ditt bidrag till forskningen! Mångaär blygsamma i överkant här och vill inte tillräckligt framhäva sin egen insats och peka påsina resultat. Här kan uppsatsgruppen hjälpa till. Läs varandras slutdiskussioner noga,diskutera och ge förslag på förbättringar. Och tänk på att en bra och välskriven slutdiskussionbidrar oerhört mycket till att ”lyfta” hela uppsatsen!Övrigt som ska finnas medSammanfattningSist ska finnas en kort sammanfattning av hela uppsatsen. Återknyt till inledningen,repetera vilket syftet var, beskriv kort dina teoretiska utgångspunkter och dinafrågeställningar samt källmaterial och metod. Beskriv sedan kortfattat vad du kommitfram till. En regel är att man ska kunna förstå vad hela uppsatsen handlar om enbart21


genom att läsa sammanfattningen. Den ska med andra ord ”stå för sig själv”. Sammanfattningenbör vara ca en sida lång. Den kommer att likna ett abstract och kan ocksåanvändas som utgångspunkt vid formuleringen av detta.LitteraturförteckningFörteckningen över källor och litteratur ska stå efter sammanfattningen och omfattar alltkällmaterial, all litteratur och allt annat eventuellt material som du tagit upp ochrefererat till, både i löpande text, i figurer och i fotnoter. (Hur förteckningen ska ställasupp redovisas i del 2). Kanske kan det hända att någon viss litteratur betytt mycket fördig i uppsatsarbetet, utan att du för den skull har haft något behov av att använda deneller hänvisa direkt till den i den slutliga uppsatsen. Sådan litteratur ska inte tas med.BilagorIbland kan det vara nödvändigt att du använder dig av bilagor. Här redovisas sådantmaterial som inte passar att foga in i själva texten men som ändå är av väsentligt värdeför förståelsen av uppsatsen. Det kan exempelvis handla om kartor, bildmaterial, frågoreller frågeformulär som använts i en enkät- eller intervjuundersökning, större tabellereller diagram m.m. Bilagor placeras allra sist, efter litteraturförteckningen, numrerastydligt och förses med rubrik så att det framgår klart vilken bilaga som avses när duhänvisar till den i texten. Bilagor ska också pagineras (fortsätt bara uppsatsenspaginering!) och redovisas i innehållsförteckningen med sidhänvisning.Förteckning över förkortningarOm du använder dig av många ämnesrelaterade förkortningar kan det bli svårt förläsaren att komma ihåg vad de står för och hålla isär dem. Då ska du redovisa dem i enförkortningslista, så att de går att slå upp. Det kan exempelvis handla om ämnesrelateradeuttryck och begrepp som du måste använda ofta i uppsatstexten men som är långaoch otympliga att skriva ut i sin helhet. Allmänt accepterade förkortningar som användsi normalt skriftspråk ska inte föras in i förkortningslistan.Använd följande allmänna förkortningar i hänvisningar:n./nn.fig.Fig.pl.Pl.(supra n. x)idem/eademnot/noterfigur/figurer i ett refererat verkfigur/figurer i det egna arbetet (kursivt)plansch i ett refererat verkplansch i det egna verket (kursivt)(hänvisning till en föreg. not, sätts inom parentes).lat. "densamme, densamma" används istället för förf. namn när man i en ochsamma not hänvisar till ytterligare ett verk av en just citerad manlig/kvinnlig författare.22


ed./edsutg.eng. editor(s), utgivareUtgivareAnvänd bara undantagsvis följande förkortningar:sid./s."sida, sidor", används endast när det behövs för förståelsens skull.p./pp.lat. pagina (sida/sidor), används endast när det behövs om man skriver påengelska.col., cols."kolumn(er)", används endast när det behövs för förståelsens skull.f. "följande sida", används bara när man hänvisar till 2 sidor: istället för att skriva"19-20" skriver man "19f."Använd inte följande förkortningar:op. cit.lat. opus citatum (anfört verk)loc. cit.lat. loco citato (anfört textställe)ibid.lat. ibidem (på samma ställe)ff."följande sidor": Skriv alltid ut första - sista sidan på det avsnitt som du hänvisartill.a.a."anfört arbete".IllustrationsförteckningHar du använt många bilder i uppsatsen bör du även göra en förteckning över dessa,med sidhänvisningar. Likaså kan tabeller, diagram och andra figurer behöva redovisas ien förteckning. Illustrationsförteckning placeras i slutet av uppsatsen. I illustrationsförteckningenska man ange bildens nummer, motiv och källa (t.ex. ur vilken bok den ärtagen), samt i förekommande fall på vilken sida i uppsatsen den finns. Förteckningenplaceras vanligen i slutet av uppsatsen. Figurer och tabeller ska ha figur- eller tabelltext,som förutom numrering kort förklarar vad de föreställer och i förekommande fallvarifrån de är tagna. I texten sätts hänvisningar till figurer och tabeller, med stor initialoch kursiv, dvs Fig. xx och Tabell xx. Man ska inte ha med bilder eller tabeller som maninte hänvisar till i texten.Innehållsförteckning och kapitelrubrikerNär uppsatsen är färdig gör du en innehållsförteckning som placeras längst fram.Innehållsförteckningen är inte bara till för att läsaren ska kunna hitta rätt vid läsningen.Den gör det också lättare att få grepp om din disposition. Dessutom används innehållsförteckningenofta av biblioteken vid indexering, vilket kan vara bra att ha i åtanke närden utformas. Det är bra med tydliga kapitelrubriker och det är naturligtvis också viktigtatt de verkligen stämmer överens med vad som sedan presenteras och diskuteras i textenunder. Undvik komplicerade system i kapitelrubrikerna. Du får använda dig avmaximalt fyra olika rubriknivåer. Oftast räcker det mycket bra för en uppsats av detformat som det här är fråga om. I innehållsförteckningen förtecknas de olika kapitelrubrikernaoch underrubrikerna med sidnummer, liksom även illustrationsförteckning,23


förkortningslista, litteraturlista, etc., också med sidnummer. Innehållsförteckningenplaceras direkt efter titelbladet. VIKTIGT: Kontrollera att innehållsförteckningen ochkapitelrubrikerna överensstämmer!Titel och titelsidaAllra främst ska förstås titelsidan finnas. Layouten på den ska vara likartad för allauppsatser. På titelbladet anges uppsatsens titel, författarens namn och det ämne i vilkenuppsatsen ingår, hur många högskolepoäng den gäller, institution, vilken termin denläggs fram och vem som har varit handledare.En grundregel när man väljer titel till sin uppsats är att titeln ska vara informativ. Detbetyder mycket för andra forskare som söker litteratur att redan med hjälp av titeln kunnabedöma vad din uppsats handlar om. Vill du vara lite fyndig eller slagkraftig i huvudtitelngår det bra. Men utnyttja då undertiteln för att ge tydligare information.AbstractPå insidan av titelbladet ska det engelska abstractet ligga. Detta utformas på samma sättsom uppsatsens sammanfattning, men ska vara betydligt kortare och skall svara påfrågan: vad ämnar författaren diskutera i uppsatsen? Här ska också finnas en del andrauppgifter. Närmare instruktioner för hur du utformar denna sida finns nedan underrubriken ”Abstract”.ATT SKRIVA REFERENSER (mer om detta i del 2)Det egna resonemanget ska vara bärande i uppsatsen. Varför och hur är centrala frågor idiskussionen, och du måste kunna argumentera för dina ståndpunkter och motivera dinaslutsatser enligt vetenskaplig praxis. Detta måste dock ske på ett korrekt och vetenskapligtsätt. I uppsatsen ska klart framgå vad som är dina egna tankar och slutsatser och vaddu hämtat från annat håll. Uppgifter från källor eller annan litteratur, referat och citatmåste alltid beläggas med hjälp av referenser.Gör till en regel att alltid sätta ut alla referenser redan från början,under själva skrivandet. Att göra detta till sist, när uppsatsen börjar bli klar, tar betydligtlängre tid och resulterar ofta i många fel. Inte sällan inser man att man helt glömtvarifrån uppgiften togs. Om du infogar citat i texten ska du också vara noga med attsätta ut citatmarkeringar och en referens på en gång. Risken finns annars att du kanskeglömmer att det var ett citat. Står den citerade texten utan referens som vore den dinegen, gör du dig skyldig till plagiat − utan att det egentligen var meningen och utan attdu kanske ens är medveten om det. Ha därför grundregeln att vara generös med24


eferenser från början, när du skriver. Det är alltid lättare att ta bort sådana som dutycker verkar överflödiga i slutversionen av uppsatsen, än att tillfoga sådana du glömt.Åsikterna om hur referenserna ska utformas och vilka uppgifter som bör finnas med gårisär, och det finns olika internationella regelsystem. Grundläggande för alla är dock attde uppgifter som lämnas i referensen ska göra det möjligt för läsaren att gå tillbaka tillkällan och hitta vad du citerat eller refererat till, och kontrollera att du gjort detta på ettriktigt sätt.I det så kallade Harvardsystemet, som är det mest använda inom medicin,natur- och samhällsvetenskaperna (även arkeologi), redovisas referenser inomparentes i den löpande texten. Vanligast inom humaniora är olika varianter av det såkallade Oxfordsystemet. Här skrivs alla referenser som fotnoter. Referenser placerasalltid efter det påstående du vill belägga, vanligtvis i slutet av en mening. Du skriveraldrig mer än en fotnot/parentes per mening. Det går dock att ge flera referenser i en ochsamma fotnot/parentes.ATT SKRIVA CITATIbland använder man citat för att öka textens trovärdighet och slagkraft. Men citat skaalltid användas sparsamt! Du kan exempelvis inte bygga upp en forskningsöversikt medhjälp av långa citat direkt ur andra forskares texter. Du måste i sådana sammanhang skapasjälvständigt hållna referat där du väver in egna diskussioner och analyser av dessaforskares studier och resultat. Tänkt dock på att vara tydlig med referenser här, så att detklart framgår vad som hämtats från den forskare du diskuterar och vad som är dina egnaresonemang. Framförallt är det i din egen empiriska undersökning som det kan varalämpligt att någon gång ibland citera ur källmaterialet. Men det är viktigt att understrykaatt du alltid måste ta upp det som citeras till diskussion och analysera det. Citat kanaldrig stå okommenterade.Använder du dig av citat ska detta också framgå tydligt. Dessutomska du, som redan nämnts, i en referens visa varifrån du hämtat citatet. Korta citat skrivsdirekt i den löpande texten och markeras med hjälp av citattecken. Finns citatteckeninne i själva citatet, skrivs dessa som enkla citattecken. Längre citat på ca tre rader ellermera ska brytas ut ur texten och stå separat som så kallat blockcitat, med lite indrag ivänsterkanten, något mindre typstorlek (10 punkter) och utan citattecken.En kvinna öppnade dörren. Hon var gammal och såg ut som en stor fladdermus. Hon var heltklädd i svart, en lång kjol och svart kofta, svarta strumpor och svarta skor med tjock rågummisula.Hennes svarta gråsprängda hår var åtdraget i en hård knut i nacken. Hon hade krokig näsaoch tunna, hopknipna läppar, och hennes hy såg ut som torkat pergament.− Djävulsbibliotekarien, viskade Anna när de gick och satte sig.− Jag är miss Pryvam, er nya bibliotekarie, sa hon med knastertorr röst, och jag tolererar ingetstoj och oväsen i mitt bibliotek. […] Jag kommer aldrig, jag upprepar aldrig att tolerera att nilämnar in böckerna för sent. Eller har förstört dem på något sätt. Eller tappat bort dem. Hör nivad jag säger?25


Brittany blev kall inombords. Hon var säker på att miss Pryvam visste om att hon hon lånat uten bok till sin kusin och att kusinen glömt den på en buss.Anna skruvade på sig där hon satt. Det kändes som om miss Pryvam kunde se alla hennes hemligheter.Hon hade tappat sin senaste biblioteksbok i badkaret och den hade blivit förstörd,trots att hon försökt torka den.Observera att citat alltid måste återges helt korrekt så som det står i originaltexten, ävenom här finns exempelvis språk- eller korrekturfel. Vill du markera att något faktiskt ärrätt citerat, trots att det verkar fel, kan du infoga [sic] direkt efter ”felet”. Observera ocksåatt citat absolut inte ska kursiveras (såvida det inte finns kursiv text i citatet redan frånbörjan). Plockar du bort ett enstaka ord inne i ett citat, exempelvis för att det ska passa inbättre språkligt i den löpande texten eller för att där finns information som du bedömersom oväsentlig, markerar du det genom att skriva […]. Börjar eller slutar citatet mitt ien mening brukar man inleda respektive avsluta det med [...]. Plockar du bort ett längreparti inuti ett citat skriver du [---]. Du får dock inte plocka bort något som förryckermeningen i citatet. Citat från helt olika delar av en text ska inte skrivas ihop utan börredovisas som två helt separata citat (se exemplet ovan). Tänk slutligen på att citatteckenkan se lite olika ut och placeras olika beroende på språk. Klipper du in citattextelektroniskt kan det t.ex. hända att det främre citattecknet hamnar upp och ned, omtexten varifrån du hämtat citatet är på engelska. Kontrollera så det blir rätt överallt.ATT ANVÄNDA OCH REDOVISA ELEKTRONISKT MATERIALElektroniskt material kan vara av mycket olika slag och det är därför svårt att skapagenerella regler för hur detta ska redovisas, som kan tillämpas i alla situationer. Finnerdu inte svar på dina frågor här, måste du resonera med din handledare. Grundregeln närdet gäller redovisning av elektroniskt publicerat material är förstås densamma som förpappersbundet material, dvs. att det ska vara möjligt för läsaren att återfinna materialetoch kontrollera eventuella referenser till det. Allt elektroniskt publicerat materialredovisas både i referenser och litteraturförteckning först och främst efter sin författare.Om sådan inte går att få fram används titel. Man gör således precis som med konventionellttryckt material. Ibland handlar det dock om sådant material där denna principinte alls fungerar. Det kan exempelvis vara hänvisningar till databaser eller träffar viddatabassökningar, hänvisningar till organisationers eller myndigheters webbsidor etc.Då får man göra på annat sätt, och hur det går till redovisas nedan.Numera publiceras till exempel tidskrifter och doktorsavhandlingarofta både i elektronisk form och på papper. Det går utmärkt att bara använda ochhänvisa till den elektroniska versionen. Principen bör vara att man använder den versionsom är aktuellast – om det föreligger någon skillnad. Använder du en elektronisk versionav en text måste detta dock tydligt framgå av litteraturförteckningen. Har du använtpappersversionen redovisar du den, men det kan vara bra att upplysa om att materialetäven finns tillgängligt elektroniskt.26


Ibland kan det vara relevant att skriva ut elektroniskt material somman använt i uppsatsarbetet, men oftast behövs det inte. När detta bör ske är svårt attsäga rent generellt och är du osäker, konferera med din handledare. Ett exempel kanvara när du gjort en textanalys på basis av ett antal artiklar som du funnit i en artikeldatabas.Då bör du skriva ut dessa och låna ut kopiorna till opponenten när det blir dags förventilering av uppsatsen. Det förenklar arbetet för denne. Ett annat exempel skulle kunnavara om du har gjort någon databassökning du bedömer som mycket central för dinuppsats och du har anledning att tro att resultatet skulle bli annorlunda om sökningengörs om senare.Jstor (www.jstor.org) är den största och mest använda databasen. Hänvisningartill sådana källor ska följa samma anvisningar som finns för tryckta källor.Regeln är som nämnts att alla titlar på monografier, bibliografier, antologier och dyliktkursiveras i litteraturförteckning, referenser och löpande text, liksom även titlar påtidningar och tidskrifter. Detta gäller även för elektroniskt publicerat material. Namn påorganisationer, myndigheter och liknande, vars hemsida du nämner, hänvisas till ireferenser och redovisas i litteraturförteckningen, men kursiveras inte. Däremot ska dukursivera namn på bibliografiska databaser (t.ex. Libris), söktjänster (t.ex. Google),webbaserade uppslagsverk (t.ex. Wikipedia) både i löpande text, referenser ochlitteraturförteckning.Om du hänvisar till konkreta uppgifter du fått genom sökningar isöktjänster och databaser av typen Google, Nationalencyklopedin, Wikipedia och Librisska du även i referensen ange datum för när du gjorde din sökning eftersom informationsmängdenförändras väldigt snabbt i den här typen av webbresurser. Google samlarju kontinuerligt in ny information, nya utgåvor av Selma Lagerlöfs verk publiceras helatiden och katalogiseras i Libris, ny information läggs fortlöpande in i Wikipedia och iNationalencyklopedin. Det gör att en sökning gjord på exakt samma sätt kan se olika utnär det gäller träffbild, bara från en dag till en annan. Datum placeras sist i referensenoch skrivs på följande sätt inom klamrar: [2009-03-10].OBS! I käll- & litteraturförteckningen måste du sedan redovisa på såsätt att Kungl. biblioteket, Kvinnohistoriska samlingarna, Nationalencyklopedin,Wikipedia respektive Libris blir huvuduppslag i posterna.DEN VIKTIGA SLUTKONTROLLENNär uppsatsen börjar bli färdig finns en rad saker att tänka på. För det första måste du gåtillbaka och kontrollera att du verkligen följt det syfte du presenterade inledningsvis. Duhar väl gjort vad du sagt att du skulle göra och besvarat dina frågeställningar? Uppsatsenär väl språkligt korrekt?Gå igenom styckeindelningen. För långa stycken gör uppsatsen svårläst,men alltför korta stycken på bara några enstaka rader bör också undvikas eftersomde styckar sönder uppsatsen. Leta korrekturfel, det vill säga sådana fel som uppstått när du27


skrivit på datorn: bokstäver som har fallit bort, bytt plats etc. Det är viktigt inte minst ifråga om alla citat, som ju måste vara fullständigt korrekt återgivna, men också för attunderlätta för läsaren att ta till sig din text. Kontrollera vidare att referenser samtlitteraturförteckning verkligen är korrekta. Tillse också att din layout verkligen stämmeröverens med institutionens uppsatsmall.Oftast upplever man tiden som knapp när man skriver uppsats. Dagarnainnan uppsatsen ska vara klar brukar med andra ord kännas pressande. Men har duändå möjlighet, lägg gärna uppsatsen åt sidan några dagar. Det gör att du får distans tillvad du skrivit och kan se det med nya, friska ögon. Låt också gärna någon vän, kurskamrateller anhörig läsa igenom vad du skrivit. Det brukar vara ett bra sätt att hitta oklarheteroch felaktigheter, i fråga om både innehåll, språk och formalia.I bilaga 1, finns en checklista som du kan använda för att kontrolleraatt du verkligen utformat din text på ett korrekt sätt ifråga om layouten och formalia. Härfinns både stort och smått som ska kontrolleras. Listan går du igenom punkt för punktinnan du lämnar in slutversionen av din uppsats. Genom att använda dig av funktionerna”Sök” och ”Ersätt” i ordbehandlingsprogrammet kan du ofta korrigera felaktigheteroch inkonsekvenser på ett relativt enkelt sätt. En varning dock för kommandot ”Ersättalla”, som kan ställa till stor skada. Tag för vana att själv alltid aktivt ta ställning tillvarje ändring som ordbehandlingsprogrammet föreslår.För många förkortningar gör texten svårläst, inte minst om förkortningarnaär ovanliga. I checklistan står därför angivet vilka förkortningar som fåranvändas i uppsatstexten och det är endast de allra vanligaste (såvida du inte ävenanvänt ämnesrelaterade specialförkortningar som redovisats i en separat förkortningslista).Det innebär inte att man måste använda förkortningar. Ofta går det alldelesutmärkt att skriva ut hela ordet. 4 Punkter ska användas i förkortningarna men ingamellanslag: m.m., bl.a., etc. (Är du van att göra på ett annat sätt kan du ju göra detmedan du skriver, bara du sedan ändrar på slutet.)Slutligen bör du också vara medveten om när du ska använda långtså kallat tankestreck respektive vanligt kort bindestreck. Tankstreck används ibetydelsen ”från och till” (exempel: 1978−1998, Malmö−Stockholm, A−Ö). Observeraatt mellanslag inte ska användas här före och efter tankstrecket. Tankstreck kan ocksåanvändas vid inskjutna bisatser (exempel: ”Böckerna kan − beroende på vad som passarbäst − placeras längst fram eller längst bak i lokalen.”). Här används mellanslag föreoch efter. Vanligt kort bindestreck används bland annat vid mycket konstrueradesammansättningar (exempel: IKEA-kök, Historisk-filosofiska fakulteten) 5 , sammansattanamn (exempel: ”Ann-Marie”, ”Lundgren-Johansson”) och i uttryck som ”höst- ochvårterminen” samt ”sommaren -08”.4 Det är också viktigt att påpeka att förkortningar kan förekomma i högre utsträckning i fotnotstext än i den löpandetexten.5 Observera dock att grundregeln i svenska annars är, att sammansättningar skrivs ihop till ett ord.28


Tankstreck har ingen egen tangent. 6 Du hittar detta och andra ovanligaretecken i Word, om du går in under ”Infoga→Symbol”. Gå där in under fliken”Symboler” och markera det tecken du vill infoga. Du kan också skapa egna, personligakortkommandon för sådana specialtecken du använder ofta, exempelvis tankstreck. Enutmärkt bok när det gäller just typografiska regler vid sättning av text är ChristerHellmarks Typografisk handbok (4 uppl. 2005). Även om du inte själv har möjlighet attbesluta om allt som tas upp där, eftersom vi redan gjort mallar och givit vissa riktlinjersom du måste följa, så finns i boken en del goda råd och saker som kan vara bra attkänna till.ABSTRACTNär uppsatsen är färdig ska du skriva ditt abstract på engelska och förse uppsatsen medsvenska och engelska ämnesord. Denna information ska placeras på insidan avtitelbladet. På abstract-sidan ska information finnas under följande rubriker:1 FörfattareHär skriver du ditt namn och årtal.2 Svensk titelHär skriver du uppsatsens svenska huvud- och undertitel.3 English titleHär skriver du uppsatsens engelska huvud- och undertitel (i kursiv).4 Sedan anger du att det är fråga om en master/magisteruppsats samt inom vilkethuvudområde. Observera att vi benämner en 45 hp masteruppsats ”a two-year master’sthesis” medan ett magisteruppsatsarbete om 30 hp kallas ”a one-year master’s thesis”,t.ex. så här: ”A two-year master’s thesis in Classical Archaeology and Ancient History,Uppsala University”. C- uppsatsen benämns BA thesis.5 AbstractHär skriver du en sammanfattning av uppsatsen på engelska. Denna bör innehållamycket kort vilket syftet med undersökningen var, vilka avgränsningar du haft, vilketkällmaterial, vilken teori och metod du använt och vad resultatet blev. Sammantaget fårdenna text inte överstiga 2 000 tecken inklusive mellanslag.6 Svensk abstractOBS! Har du skrivit ditt examensarbete eller din masteruppsats på engelska ska du ävenöversätta ditt abstract till svenska och redovisa den svenska versionen här, efter denengelska versionen. Om inte, hoppar du över denna punkt.6 Ibland gör Word på egen hand om korta bindestreck till tankstreck. Men det blir ofta fel, så kolla detta noga!29


7 Skriv ditt namn och din institutions adress i kursiv8 Keywords in English i kursivObservera att abstract och övriga upplysningar bara får ta EN (1) sida i anspråk. Omden blir längre måste du korta ned abstracttexten något. Detta kan inträffa om du bådeska skriva engelsk och svensk abstract.30


VENTILERING, OPPOSITION OCH SEMINARIEDELTAGANDEDen kursansvariga utser seminarieledare, opponent och tidpunkt för ventileringsseminariet.Vid ventileringen får dina seminariekamrater och seminarieledaren möjlighet attdiskutera uppsatsen med dig, visa på sådant som är bra och kritisera sådant somuppfattas som mindre bra. Som uppsatsförfattare får du möjlighet att förtydliga ochförsvara det du gjort.Vi brukar avsätta 45 minuter till ventilering av masteruppsatser, enhalvtimme för C uppsatser och magisteruppsatser. Ett ventileringsseminarium brukardisponeras på följande sätt: ordet går först till uppsatsförfattaren (som i ventileringssammanhangetkallas respondent), så att denne ges möjlighet t.ex. att korrigera ellerförtydliga eventuella fel och oklarheter som har betydelse för förståelsen av uppsatsen.Sedan går ordet till opponenten som börjar med att ge en kort sammanfattningav uppsatsens disposition och innehåll. Det är lätt att missbedöma den tiddetta tar och ägna alldeles för mycket tid åt innehållsgenomgången. Sammanfattningenbör vara av övergripande karaktär och ska inte ta mera än 5–10 minuter i anspråk.Respondenten bör också ges möjlighet att bekräfta att den är korrekt.Huvuddelen av seminariet ägnas sedan åt en granskning och diskussionav innehållet i uppsatsen eller examensarbetet. Alla seminariedeltagare ska ha möjlighetatt delta i denna diskussion, men det är också viktigt att opponenten verkligen fårmöjlighet att redovisa det arbete han eller hon lagt ned på förberedelsen av oppositionen.Opponenten bör inrikta sig på att, beroende på nivå, ta 20–30 minuter i anspråk försin granskning av uppsatsen.Numera gäller att formalia och språk inte ska behandlas i den muntligaoppositionen, mera än i några korta, övergripande omdömen. Orsaken är att alltförmycket av seminarietiden ofta gått åt till detta. Seminariediskussionen ska omfatta endiskussion med respondenten om exempelvis val av teori, källmaterial och metod, omtolkningar och slutsatser. Opponentens granskning bör sammantaget vara konstruktivoch bidra till en ordentlig diskussion av ämnet och undersökningens utformning ochresultat. Hon eller han ska kunna lyfta fram uppsatsens styrkor men måste alltså ävenvåga vara kritisk och ge egna tolkningar och alternativ. Detta är viktigt! Allra sist geropponenten en samlad bedömning av uppsatsen i mera allmänna ordalag – Obs! bedömningenges dock inte i form av ett ”betyg”.Som respondent måste du i försvaret av din uppsats vara beredd attförklara och motivera varför du valt att göra som du gjort. Du måste kunna argumenteraför dina val, dina tolkningar och din text. Det är också viktigt att minnas att det alltidfinns saker att diskutera och ifrågasätta när det gäller en uppsats – oavsett hur bra denär! Alla uppsatser får kritik.Seminarieledaren ansvarar för att diskussionen under seminariet försi en kollegial och konstruktiv anda. Det är viktigt att du som respondent får en tydlig31


espons från seminarieledaren på ditt uppsats- eller examensarbete. Du ska också få vetadirekt om det krävs att uppsatsen kompletteras eller omarbetas i något avseende innanden kan godkännas (dvs. om du fått en ”rest”). Seminarieledaren ska också meddela digvilka omarbetningar eller kompletteringar du i så fall måste göra. Däremot ska denne intemeddela dig ett regelrätt betyg. Beslut om detta fattas senare (mera information om hurdet går till finns under ”Betygsättning” nedan).Naturligtvis måste även övriga seminariedeltagare ha förberett siggenom att läsa uppsatsen ordentligt i förväg. Målet är att vid ventileringsseminariet sökafå till stånd en diskussion med författaren där alla i seminariegruppen deltar. Det ärviktigt att understryka att uppsatsventileringen är ett undervisningstillfälle. Förhoppningsvisska både de som läst uppsatsen och du som uppsatsförfattare lära er något avseminariediskussionen, som gör att det går lättare nästa gång det är dags att skriva enuppsats. Det kan vara bra att ha några punkter att utgå ifrån vid läsning av en uppsats ellerförberedelser av en opposition. I bilaga 2 finns en enkel sådan checklista. Du kan ocksåta hjälp av Jan Trosts bok Att vara opponent (2002).OBSERVERA: Granskningen gäller texten, uppsatsen – inte uppsatsskrivaren! Deviktigaste faktorerna är de textinterna, alltså det som kan ses i själva uppsatsen. Det äravgörande i vilken grad de finns närvarande: Präglar det kritiska tänkandet helauppsatsen, eller är det selektivt? Är grundligheten ojämn? Är formalia delvis väl, delvisdåligt utfört? Är språkbehandlingen genomgående torftig, eller bara ojämn?Viktiga faktorerKritiskt tänkande: Definierat som förmågan att självständigt analysera och värderakällmaterial och sekundärlitteratur i relation till uppsatsens syfteArgumentation: Argumenterar författaren för sina hypoteser? Är författaren medvetenom konsekvenserna av sina slutsatser? Är argumentationen logisk, d.v.s. undviker densjälvmotsägelser?Kongruens mellan avsikt, genomförande, och slutsats: En klar problemformulering, somutan onödiga exkurser behandlas i huvudtexten och vars lösning klart presenteras somen följd av ens egna resonemangLogisk disposition: Har författaren disponerat avsnitten i sin text så att de utgör led i ensammanhängande argumentation, utan att något viktigt moment saknas?Källbehandling: Behärskar författaren sitt källmaterial? Är urvalsprincipen rimlig?Fattas något viktigt? Presenteras källmaterialet skilt från egna tolkningar?Akribi: Är referat och faktauppgifter korrekt och noggrant utförda och återgivna?EFTER VENTILERINGENBetygssättningenEfter att ventileringsseminariet har genomförts samlas lärarkollegiet för betygsmöte. Häringår handledare och seminarieledare vid ventileringsseminarierna. Kollegiet gårtillsammans igenom examensarbetet, diskuterar fördelar och nackdelar och kommergemensamt fram till ett betyg.32


Som betyg både på examensarbetsmomentet och på uppsatsmomentetges Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U). Naturligtvis spelarkvaliteten på själva uppsatsarbetet den största rollen för betyget, och här används deinledningsvis redovisade kriterierna.Det är kursansvarig lärare som ansvarar för att du meddelas betyget.Det är viktigt att understryka att en uppsats som ges betyget G är en bra uppsats. Enuppsats som ges betyget VG är en uppsats som har kvaliteter som bedöms vara utöverdet vanliga. G är således det betyg som ges till de allra flesta uppsatser och examensarbeten.Observera att det är den uppsats och det examensarbete som föreligger vidventileringen som utgör underlaget för betygsättningen. Det går inte att efter ventileringenarbeta vidare med en uppsats för att på så sätt höja ett G till ett VG.Om uppsatsen eller examensarbetet har brister som inneburit att duunderkänts, måste du ta en förnyad kontakt med din handledare för att diskutera igenomprojektet och tillsammans med honom eller henne upprätta en åtgärdsplan för hur duska arbeta vidare. Uppsatsen måste sedan ventileras på nytt, vid ett senare tillfälle dåventileringsseminarier arrangeras.Du som i samband med ventileringen fått veta att du måste genomföravissa smärre förändringar eller kompletteringar av din uppsats eller ditt examensarbeteför att kunna godkännas, dvs. fått en ”rest” som ska åtgärdas, måste inkomma meden ny version av uppsatsen till seminarieledaren och få klartecken av denne innanarbetet kan godkännas och inrapporteras. Någon ny ventilering behövs inte.Aktivering och publiceringTrots att du av kursansvarig fått beskedet att din uppsats godkänts – eller kanske till ochmed fått betyget VG – finns en del saker som måste ske innan inrapportering av betyg kanske till Uppdok och du officiellt betraktas som klar med momentet. Även författare tillgodkända uppsatser brukar behöva göra vissa finputsningar efter seminariet av ettsmärre antal korrekturfel eller dylikt, innan uppsatsen kan arkiveras. Är uppsatsengodkänd får du sköta detta på egen hand och behöver inte visa upp den på nytt.Också inför arkivering och inrapportering ska du göra om din uppsats (i sin slutgiltiga,reviderade version) till en pdf-fil. Du ska också själv registrera din uppsats i DiVA(Notera att C uppsatser publiceras inte på nätet) som är en gemensam söktjänst och ettöppet digitalt arkiv för forskningspublikationer och studentuppsatser producerade vidett flertal lärosäten i Sverige och Norge – däribland Uppsala universitet: http://uu.divaportal.org/.Det är obligatoriskt för alla uppsatsstudenter vid vårt masterprogram attlägga in bibliografiska data i DiVA om sina godkända masteruppsatser och examensarbeten,med uppgifter om författare, titel, ämnesord mm. OBS! Häri ingår även att du skalägga in hela ditt abstract. Studenter som vill får även lägga in uppsatsen i fulltext iDiVA, vilket alltså innebär att uppsatsen i sin helhet publiceras elektroniskt. Traditionensedan många år är att de flesta av våra studenter väljer att utnyttja möjligheten till33


publicering. Från institutionen vill vi också uppmuntra till detta, bl.a. eftersom det juanses som en grundläggande etisk princip att forskarsamhället och samhället i övrigt skakunna ta del av del av nya forskningsresultat som produceras. Innan din uppsats läggs uti fulltext i DiVA får du fylla i ett avtal som innebär att du godkänner publiceringen.Instruktioner för hur du gör finns i DiVA. Avtalet inskränker inte din rätt som författareatt använda uppsatsen i andra sammanhang. (Avtalstexten finns återgiven i sin helhet ibilaga 3.) Om du av särskilda skäl inte vill lägga ut uppgifter om din uppsats i DiVA,kontakta kursadministratören. Observera att om uppsatsen inte läggs ut i fulltextkommer den inte att bli sökbar i den stora DiVA-portalen eller i Libris uppsatssök.Observera också att godkända masteruppsatser och magisterexamensarbeten räknas somoffentliga handlingar enligt Tryckfrihetsförordningen.Publicering av bildmaterialBilder som du använt i din uppsats måste godkännas för publicering av den som ägerupphovsrätten till bilderna. Grundregeln för bildmaterial är precis som för litterära verkatt upphovsmannen eller -kvinnan måste ha varit död i minst 70 år för att bilden fritt skafå publiceras. Har du fått publiceringstillstånd till en bild som du använt ska detta angesunder bilden tillsammans med fotografens eller bildkonstnärens namn. Observera dockatt institutionen inte kan betala för publicering av bildmaterial till din uppsats. Detta fårdu som uppsatsförfattare i så fall stå för själv. Om du inte fått publiceringstillstånd förbilderna du använt måste uppsatsen publiceras i DiVA utan sina bilder.Vill du veta mera om regler för publicering av bildmaterial finns organisationen BUS,Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, som informerar om detta: http://www.bus.se/. Observeraockså att det går att finna en hel del bildmaterial fritt tillgängligt på webben i Wikipediacommons: http://commons.wikimedia.org/wiki/Huvudsida.34


BILAGA 1: CHECKLISTA FÖR UPPSATSSKRIBENTERBörja med att tillse att du har de så kallade hjälptecknen synliga. Det gör du i Wordgenom att klicka på rutan med stycke-symbolen () i verktygsfältet. När hjälptecknen ärsynliga ska du se en punkt mitt på raden för varje mellanslag och ett stycketecken islutet på varje stycke. Gå igenom hela uppsatsen och kontrollera alla dina rubriker, så attrubriknivåerna är rätt.Kontrollera att alla figurer har en källhänvisning i illustrationsförteckning-en.Kontrollera att titelbladet blivit korrekt.Kontrollera så att textstyckena närmast efter rubriker alltid saknar indrag iförsta raden.Kontrollera att brödtextstycken som inte kommer direkt efter en rubrikverkligen har indrag i första raden.Kontrollera att alla citat på ca tre rader eller mera har brutits ut ur denlöpande texten. Kontrollera att textstyckena närmast efter uppräkningar, tabeller, figurer ochutbrutna citat inte har indrag i första raden. Kontrollera att du ställt upp litteraturförteckningen korrekt med rubriker irätt rubriknivåer Kontrollera att alla citat som står i den löpande texten har citattecken föreoch efter. (Om det finns citattecken inne i själva citatet, så ska de skrivas som enklacitattecken.)Kontrollera att alla utbrutna citat inte har citattecken. Kontrollera att alla citattecken verkligen ser ut på rätt sätt: ” ”. Kontrollera att du avaktiverat alla länkar till webbsidor. Ställ dig på länken,högerklicka och välj sedan ”Ta bort hyperlänk”. Alternativt måla texten och tryck sedanctrl + mellanslag.Kontrollera att alla titlar på böcker, tidningar och tidskrifter har skrivits med kursiv i:löpande text.fotnoter.litteraturförteckning.35


Kontrollera att alla titlar på uppsatser, artiklar, noveller, essäer, dikter etc. vilka hargemensamt att de ingår i ett större verk inte skrivits med kursiv utan istället fått enklacitattecken före och efter i:löpande text.fotnoter.litteraturförteckning.Kontrollera att du skrivit riktiga tankstreck när sådana ska användas (de är något längreän vanliga bindestreck): vid betydelsen ”från och till” (ex: Stockholm−Malmö, 1958−1973, A−Ö).Här används inte mellanslag före och efter. vid så kallade inskjutna bisatser (ex: Jag vill − om det är OK för dig − helstgå på den tidiga bioföreställningen.) Här används alltid mellanslag före och eftertankstrecket.Kontrollera att du skrivit vanliga bindestreck när sådana ska användas:i sammansatta namn (ex: Ann-Marie, Andersson-Bergström). i uttryck som exempelvis: höst- och vårterminen, sommaren -09. Kontrollera att alla referenser utformats på ett korrekt och konsekvent sättoch att du fått med alla uppgifter.Kontrollera att du verkligen fått med allt använt material i litteraturförteck-ningen. Kontrollera att du utformat alla poster i din litteraturförteckning på ettkorrekt och konsekvent sätt och att du fått med alla uppgifter som ska finnas. Kontrollera att dina eventuella tabeller, diagram och andra figurernumrerats, fått en text som tydligt talar om vad de visar samt en källhänvisning iillustrationsförteckningen. Kontrollera att du numrerat alla dina eventuella bilagor och försett dem meden rubrik så att de syns i innehållsförteckningen.Grundprincipen är som nämnts att du ska undvika förkortningar eftersom de gör textensvårförståelig. Framförallt gäller att du ska vara restriktiv i själva brödtexten. Mångagånger är det bättre att skriva ut hela förkortningen. I fotnoterna kan du vara litegenerösare med förkortningar. Här nedan följer några av de vanligast förekommandeförkortningarna i svenskan. Dessa kan du använda, men inga andra. Kontrollera så att36


du gjort på rätt sätt och på samma sätt överallt. Vi tillämpar punkter vid förkortningar.Om du inte gjort det, kan du använda dig av ”sök”- och ”ersätt”-funktionerna iordbehandlingsprogrammet för att ändra. Om du använt specialförkortningar som har endirekt koppling just till din uppsats: kontrollera att du varit konsekvent och inte gjort påolika sätt på olika ställen. Gör en förkortningslista som bifogas i uppsatsen och användden som checklista. Kontrollera att du inte har några dubbla mellanslag (använd ”sök”- och”ersätt”-funktionerna i ordbehandlingsprogrammet). Kontrollera att du inte har omotiverade mellanslag i slutet av stycken (dekan orsaka problem vid rad- och sidbrytningar). Kontrollera att du inte har tomma styckemarkeringar mellan stycken, före ochefter rubriker e.dyl. De åstadkommer omotiverat mycket luft i texten och kan ocksåinnebära problem vid sidombrytningar. Kontrollera att du inte har något mellanslag före notsiffrorna i självauppsatstexten. Kontrollera att du satt ut punkt i slutet av noterna och efter varje post ilitteraturförteckningen.Allra sist:Gå igenom alla avstavningar. Kontrollera sidombrytningen och tillse att alla tabeller och andra figurerhamnar i sin helhet på en och samma sida. Kontrollera att sidhänvisningar i eventuella bildförteckningar ellerförteckningar över figurer är korrekta.Gör innehållsförteckningen.37


BILAGA 2: CHECKLISTA FÖR OPPONENTER OCH LÄSAREListan nedan är tänkt att fungera som ett stöd vid läsning av färdiga uppsatser och vidföreberedelse av opposition. Här finns förslag på vad som kan vara bra att titta närmarepå för att se hur väl författaren lyckats genomföra sitt uppsatsprojekt.Problemformulering• Övergripande problemformulering, syfte• FrågeställningarForskningsanknytning• Inledande redovisning av tidigare forskning• Återkoppling till tidigare forskning i analysenTeori• Val av teoretiskt angreppssätt• Förmåga att tillämpa teorin på empirinMetod• Metodval och avgränsningar• Val av källmaterial och källbehandlingGenomförande och slutsatser• Disposition• Koppling syfte-empiri-analys• Uppnådda syften och besvarade frågeställningar• Förmåga att hålla den ”röda tråden” tydlig• Förmåga att dra tydliga och relevanta slutsatserSpråklig utformning och formalia• Akribi (dvs. noggrannhet och exakthet) i t.ex. referenshantering och citering• SpråkbehandlingSvårighetsgrad• Arbetsinsats• Ämnets svårighetsgrad och originalitet• Självständighet38


BILAGA 3: DiVA:s AVTAL FÖR ELEKTRONISK PUBLICERINGInför publiceringen av uppsatsen eller examensarbetet i fulltext i DiVA-portalen, måsteförfattaren först godkänna nedanstående avtalstext.§ 1 Lärosätets åtagandenLärosätet åtar sig att publicera och långsiktigt lagra Författarens Arbete i digital form pålärosätets webbplats. Lärosätet skall med tillgängliga medel skydda det sålundapublicerade Arbetet från ändringar av obehöriga.§ 2 Lärosätets rättigheterLärosätet äger rätt att, helt eller delvis, överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheterenligt detta avtal till tredje part.§ 3 Syfte med publiceringPubliceringen skall ske för lärosätets forsknings-, utbildnings- och biblioteksverksamhetoch ej för kommersiella ändamål.§ 4 Författarens åtaganden mmFörfattaren åtar sig att lämna Arbetet i elektronisk form i enlighet med de instruktionersom Lärosätet lämnar. Författaren ansvarar för att han/hon är upphovsman till Arbetetoch har erforderliga upphovsrättsliga medgivanden vad gäller i Arbetet eventuelltingående bilder mm som har annan upphovsman samt att han/hon har rätt att disponeraöver Arbetet för publicering i digital form. Publiceringen ger inte författaren rätt tillersättning.§ 5 Författarens överlåtelseÖverlåtelse av upphovsrätten till Arbetet skall inte inverka på Lärosätets rätt enligt dettaavtal. Överlåtelsen medför inga inskränkningar i Författarens rätt att använda sitt verk.§ 6 Avtalets giltighetDetta avtal gäller till dess uppsägning sker. Lärosätet har rätt att med omedelbar verkansäga upp avtalet om det framkommer att Författaren inte är upphovsman till Arbeteteller saknar erforderliga medgivanden enligt § 4.§ 7 Force majeurePart är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra viss förpliktelse enligt dettaavtal om underlåtenheten har sin grund i omständighet som ligger utanför parts kontrolloch som han inte kunnat förutse och vars menliga inverkan han inte rimligen kunnatundanröja. Så snart hindret upphört skall förpliktelsen fullföljas på avtalat sätt.§ 8 Avtalets ikraftträdandeDetta avtal gäller omedelbart efter Författarens godkännande. 77 Hela texten är ordagrant citerad från DiVA, URL: https://uu.diva-portal.org/dream/add/add3.jst [2009-11-06].39


BILAGA 4.KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV EXAMENSARBETEN 8TEXTINTERNA FAKTORERDe viktigaste faktorerna är de textinterna, alltså det som kan ses i själva uppsatsen. Församtliga dessa gäller för betygssättning att det är avgörande i vilken grad de finnsnärvarande i uppsatsen. Präglar det kritiska tänkandet hela uppsatsen, eller är detselektivt? Är grundligheten ojämn? Är formalia delvis väl, delvis dåligt utfört? Ärspråkbehandlingen genomgående torftig, eller bara ojämn? Den bedömningen är svår attformalisera.Nödvändiga faktorerEtt gott genomförande av följande sex faktorer måste betraktas som nödvändiga för ettVG. Är en enda av dem svagt utförd räcker det för att inte ge VG.Kritiskt tänkandeDefinierat som förmågan att självständigt analysera och värdera källmaterial ochsekundärlitteratur i relation till uppsatsens syfteArgumentationArgumenterar förf. för sina hypoteser? Är förf. medveten om konsekvenserna av sinaslutsatser? Är argumentationen logisk, d.v.s. undviker den självmotsägelser?Kongruens mellan avsikt, genomförande, och slutsatsEn klar problemformulering, som utan onödiga exkurser behandlas i huvudtexten ochvars lösning klart presenteras som en följd av ens egna resonemangLogisk dispositionHar författaren disponerat avsnitten i sin text så att de utgör led i en sammanhängandeargumentation, utan att något viktig moment saknas?KällbehandlingBehärskar förf. sitt källmaterial? Är urvalsprincipen rimlig? Fattas något viktigt?Presenteras källmaterialet skilt från egna tolkningar?AkribiÄr referat och faktauppgifter korrekt och noggrant utförda och återgivna?Viktiga faktorer8 Denna bilaga är skriven av Mats Cullhed.40


Följande faktorer är viktiga för ett VG, men om samtliga de ovan nämnda nödvändigafaktorerna finns med, kan man överväga ett VG, även om de viktiga faktorerna ärojämnt genomförda. Detta kan motiveras med att tidspress och annat kan lägga hinder ivägen för en fullständig grundlighet eller djup kunskap om forskningsläget. Språk ochformalia, liksom illustrationsmaterial, är mycket viktiga, men om förf. behärskar denödvändiga faktorerna, kan språkliga slarvfel, haltande formalia och halvbra illustrationertolereras. Om däremot språkbehandling och formalia allvarligt försvårar ellerförvanskar förståelsen, om genomförandet alltså inte är ojämnt utan genomgåendedåligt, bör ett VG inte kunna komma ifråga.Grundlighet. Har författaren ägnat alla uppsatsens delar tillräckligt stor uppmärksamhet?Forskningsläget. Verkar författaren ha en god bild av sekundärlitteraturens viktigastetitlar på området? Dokumenteras denna kunskap genom referenser? Skiljs referat avsekundärlitteraturen tydligt i texten från egna åsikter?Språk. Är språket grammatiskt korrekt, formuleringarna så klara och precisa sommöjligt, stilnivån lämplig?Formalia. Behärskar förf. formalia, d.v.s. referenssystem och bibliografiska konventioner?Har förf. följt de regler och konventioner som gäller för den typografiskautformningen av uppsatserna vid institutionen?Bildmaterial. Har författaren använt sig av bilder, diagram, tabeller etc. där detta ärrelevant och underlättar förståelsen, och är materialet väl valt och utfört?TEXTEXTERNA FAKTORERTextexterna faktorer är kända för respektive handledare. Examinerande lärare betygsätterinte bara den färdiga uppsatsen utan också studentens arbete. Dessa faktorer ärsekundära i förhållande till de textinterna faktorerna. Detta innebär att genomfördatextexterna faktorer inte räcker för att nå upp till ett godkänt eller väl godkänt betyg, detär de textinterna faktorerna som avgör betyget. Däremot kan de textexterna faktorernapåverka ett betyg negativt så det blir lägre.SjälvständighetÄr den färdiga uppsatsen resultatet av ett självständigt arbete, där författaren självkunnat definiera problem i ämnet och i sitt arbete, och försökt hitta lösningar på dem(givetvis tillsammans med handledare), eller har handledaren även i slutskedet av41


arbetet måst uppmärksamma författaren, kanske inte för första gången, även påelementära problem?TidsfaktorHar uppsatsen skrivits inom de tidsramar som satts upp (med hänsyn tagen till speciellaomständigheter, som t.ex. sjukdom, utrikes fältstudier, svårigheter att få fram materialetc.). Tar studenten, utan att speciella omständigheter föreligger, längre tid på sig än detidsramar som är satta för momentet/kursen så kan betyget VG inte uppnås.Progression genom grund- och avancerad nivåFörmågan att författa vetenskapliga texter övas under grundutbildningen så att gradenav medvetenhet och beaktande av de ovan beskrivna faktorerna ökar hos författaren.Övning ger färdighet, kort uttryckt. Det finns alltså en förväntad progression iförfattarens färdigheter och detta avspelas också i den examinerande lärarens förväntningarpå uppsatsen på olika nivåer:B-nivåEtt skriftligt arbete på fortsättningsnivå (B-nivå) skall vara en övning i att kunnaexerpera uppgifter ur skilda vetenskapliga publikationer och därav forma en tematisktsammanhållen framställning med god läsbarhet.KandidatnivåExamensarbetet på kandidatnivå skall vara en övning i att, i någon mån självständigt,problematisera och analysera en vetenskaplig tanke eller idé och redovisa en vetenskapligargumentation. Uppsatsen skall vara en övning i formalia och publiceringspraxis ochha god läsbarhet.MagisternivåExamensarbetet på magisternivå skall redovisa en självständigt genomförd vetenskapligproblematisering och analys av ett, i samråd med handledaren utvalt, teoretiskt ellerempiriskt inriktat forskningsämne. Uppsatsen skall redovisa ett resultat som är möjligtatt granska och pröva. Den skall vara felfri i formellt avseende och ha god läsbarbet.MasternivåExamensarbetet på masternivå skall redovisa en helt självständigt problematiserad ochgenomförd forskningsuppgift som lett till ett definierat huvudresultat. Uppsatsen skallhålla en sådan vetenskaplig teoretisk och metodisk kvalitet och ha sådan akribi, att den ien reviderad version skall kunna förväntas bli antagen till tryckning i en peer-42


eviewtidskrift. Den skall i formellt avseende hålla internationell standard och ha godläsbarhet.Del 2SPECIELLA RIKTLINJER FÖR UPPSATSER INOM ARKEOLOGILITTERATURHÄNVISNINGARNoternas utformningEn litteraturhänvisning består av författarens efternamn, tryckår och sidhänvisningar. Noten avslutas medpunkt. Allmänt gäller att- Om två författare har samma efternamn sätter man alltid ut initialer i förkortningarna.- Om ett verk har två författare skiljs de vanligen med &-tecken.- Om ett verk har fler än tre författare använder man det första namnet, följt av ”et al.”. I litteraturförteckningenskrivs alla namnen ut.- Har man flera referenser inom samma parentes, skiljs de åt genom semikolon.- Om en författare har flera verk från samma år skiljer man dem åt genom bokstäver, t.ex. Åström 1998a,Åström 1998b etc.- i hänvisningar till antika författare anges alltid textställets numrering.Exempel i en tänkt hänvisning:(Furumark 1960: 18f.); (Meiggs 1972: 275); (Demakopoulou et al. 1996, 25–20); (Gallet de Santerre & Tréheux1947/48 : 148–154).Litteraturförteckningens utformningI litteraturförteckningen står först förkortningen, sedan fullständiga hänvisningar, med angivande avförsta - sista sidan på artiklarna. Notera att listan ordnas alfabetiskt efter förkortningarna, vilket betyderatt författare i de fullständiga hänvisningarna står med initialen före efternamnet. Observera här också attden första artikeln presenteras som Demakopopulou et al. i förkortningen, men har alla sina fyraförfattare upp-räknade i den fullständiga posten:Demakopoulou et al. 1996K. Demakopoulou, N. Divari-Valakou, P. Åström & G. Valberg,’Excavations in Midea 1994’, OpAth 21, 1996, 13–32.Furumark 1960 A. Furumark, 'Fornkretas gudar', Religion och bibel 19, 1960, 2–21.Gallet de Santerre & Tréheux 1947/48 H. Gallet de Santerre & J. Tréheux, 'Rapport sur le dêpot égéen etgéometrique de l'Artemision à Délos', BCH 71/72, 1947/48, 148–254.Meiggs 1972 R. Meiggs, The Athenian empire, Oxford 1972.Notera att volymnummer inte ska kursiveras, inte heller skiljetecken. Förlag eller ISBN-nummer angesinte. En post består av förkortningen i den första spalten och den fullständiga hänvisningen i den andra.En fullständig post, som avser ett separat utgivet verk, ska innehålla följande uppgifter:1. Förf. efternamn, och initialer (normalt inte hela förnamnet, om ingen risk för förväxling finns).2. Hela titeln på arbetet, även undertitel (kursiverad).3. Uppgifter om utgivare, översättare etc. (i tillämpliga fall)4. Volymnummer (i tillämpliga fall), ej kursiverat.5. Upplaga (om annan än den första).6. (Inom parentes namnet på den serie eller flerbandsverk i vilket arbetet ingår (ej understruket!), samtvolymnummer inom denna enhet)7. Utgivningsort och tryckår.43


En post, som avser t.ex. en artikel i en tidskrift eller uppslagsverk, ska innehålla följande uppgifter:1. Förf. efternamn, initialer (normalt inte hela förnamnet, om ingen risk för förväxling finns).2. ’Titel på artikeln inom enkla citationstecken’.3. Titel på tidskriften, vanligen förkortad enl. gällande regler (kursiverad), föregången av i.4. Volymnummer, årgång, ej kursiverat.5. Upplaga (om annan än den första).6. Angivande av artikelns första och sista sida, t.ex.: 21–35.En post, som avser t.ex. en artikel i t.ex. en artikelsamling, festskrift e.dyl., ska innehålla följandeuppgifter:1. Förf. efternamn, initialer (normalt inte hela förnamnet, om ingen risk för förväxling finns).2. ’Titel på artikeln inom enkla citationstecken’.3. Titel på verket eller boken i vilket artikeln ingår (understruken eller kursiverad).4. Utgivare.5. Upplaga (om annan än den första).6. Förlagsort och tryckår.6. Angivande av artikelns första och sista sida, t.ex. 21–35.Regler att tänka på när man skriver litteraturförteckningarAng. författarnam: Har ett verk två författare eller utgivare använder man tecknet & för att förena dem.Om det har tre författare används & mellan de två sista författarnamnen och komma mellan de andra två.Har ett verk mer än tre författare, räcker det med att i noten/förkortningen förteckna den första följt av etal. (et alii = med flera). Man använder normalt initialer, snarare än helt utskrivna förnamn. Omförfattaren lätt kan förväxlas med andra med samma efternamn är det bra att man sätter ut förnamn.Ska det vara stor eller liten bokstav i engelska titlar? Enklast och nu accepterat är att man skriver dessasom i vanlig löpande text. Med andra ord ska bok- och artikeltitlar, även på engelska anges utan storainitialbokstäver på orden annat än där så är vanligt i löpande text, t.ex. namn. Tyska språket behållerförstås sina stora initialer på substantiv.Skiljetecken i posterna: Huvud- och undertitel skiljs åt med skiljetecken även om sådant inte står påtitelbladet. Punkt är vanligast i svenska litteraturförteckningar. I engelska förteckningar använder manofta kolon. Som skiljetecken mellan de löpande delarna i en post används komma och hela postenavslutas med punkt. Skiljetecken ska inte understrykas eller kursiveras.Övriga bibliografiska upplysningar: Ibland saknas på titelsidan vissa upplysningar som bör finnas med ien litteraturförteckning, t.ex. författarnamn, tryckår etc. Man kan bli tvungen att söka dessa uppgifter frånen annan källa. Sådana upplysningar sätts inom [klammer] (i nödfall inom parentes). Om ett tryckår integår att få fram anger man 'u.å.' (utan år). Om utgivningsorten inte anges, noterar man detta med ”u.o.”(utan ort). Om en tidskrift i realiteten har publicerats mer än ett år efter sitt formella volymår kan manange detta genom att sätta (förkortningen tr. och det faktiska tryckåret inom parentes) efter volymåret.- Under senare år har ISBN-nummer blivit allt viktigare sökinstrument. Man bör överväga om inte dessaska tas med i litteraturförteckningen. Samma sak gäller numren på avhandlingar publicerade avUniversity Microfilms.- Förlagsnamn är spec. vanligt i anglosaxiska litteraturförteckningar, men förekommer normalt inte, elleri alla fall mer sällan, i svenska.- Det är vanligast att inte sätta ut beteckningen "sida", "s.", "p." eller "pp" framför sidsiffrorna i enlitteraturförteckning. Däremot måste sidsiffrorna (första - sista sida) absolut sättas ut!- Romerska siffror översätts till arabiska när det gäller t.ex. tidskriftsvolymer eller volymnummer i störreverk. Romerska siffror används dock när man refererar till volymnummer i verk, där detta har blivit detallmänt accepterade bruket. Det gäller främst vissa grävningsrapporter (t.ex. Corinth, Kerameikos,Tiryns) och samlingsverk (t.ex. IG, CIL, CAH). Det gäller också när man hänvisar till verk där44


sidor/planscher numreras både med arabiska och romerska siffror. I övrigt ändras romerska siffror tillarabiska.- Endast en volym i ett större verk citeras. Lägg märke till att volymnummer inte kursiveras/understryks.Då blir posten: M. Holleaux, Ètudes d’épigraphie et d'histoire grecques III. Lagides et Séleucides, Paris1942.- Verket kom ut som en monografi, publicerad som en volym av en tidskrift. Det kan återfinnas iblandunder författaren och ibland under tidskriftens namn: A.J.B. Wace, Chamber tombs at Mycenae(=Archaeologia 82), London 1932.- Om man inte kan förstå titeln på verket utan att ha den information som finns i huvudtiteln stårsamlingsverkets huvudtitel först, sedan volymnummer och volymtitel, dvs: M.L. Lang, The Palace ofNestor at Pylos in western Messenia II: The frescoes, Princeton, N.J. 1969. Jämför det med ett fall dåvolymens titel ger tillräcklig information. Då sätts volymtiteln först och sedan samlingsverkets titel ochvolymens nummer inom detta inom parentes: H.A. Thompson & R.E. Wycherley, The Agora of Athens.The history, shape and uses of an ancient city center (The Athenian Agora XIV), Princeton, N.J. 1972.- Hänvisningar till Pauly-Wissowa, Realencyklopädie. Om det rör en lång artikel behandlar men den somom det var en artikel i en tidskrift: G. Karo, ‘Tiryns’, RE VI A:2 (1937), 1453–1467. Om det är en korteller generell hänvisning skriver man i noten t.ex. RE XV.2 (1932), 1907–1927, s.v. Minos (F. Poland).Här är F Poland författaren till artikeln om Minos (s.v. betyder sub verbo, ”under ordet”)- Hänvisning till Corpus Vasorum Antiquorum = CVA, t.ex.: CVA Karlsruhe 2, Taf. 27 (Deutschland 2,Taf 92) eller CVA Palermo Museo Nazionale 1, III 1c tav. 14 (Italia 14, tav. 671). CVA sätts alltså uppunder stad och museum, sedan anges plansch, både inom volymen och i den nationella serien.- Tredje upplagan av ett standardverk. Upplagan står som en upphöjd liten siffra efter tryckåret: R.M.Cook, Greek painted pottery, London & New York 1997 3 . Om det inte är ett standardverk skriver man ut:3 uppl., London 1997.- Om du ska hänvisa till utgrävningsrapporter och andra standardverk kan du använda de förkortningarsom är vanliga i litteraturen, t.ex. Asine I för O. Frödin & A.W. Persson, Asine. Results of the Swedishexcavations, 1922–1930, Stockholm 1938.En exempelsamlingAgora XIVH.A. Thompson & R.E. Wycherley, The Agora of Athens. The history, shapeand uses of an ancient city center (The Athenian Agora XIV), Princeton, N.J.1972.Ahlberg 1971G. Ahlberg, Prothesis and ekphora in Greek Geometric art (SIMA, 32), Göteborg1971.Asine I O. Frödin & A.W. Persson, Asine. Results of the Swedish excavations, 1922–1930, Stockholm 1938.Blegen 1925 C.W. Blegen, ‘Excavations at the Argive Heraeum 1925’, AJA 29, 1925, 413–428Blegen 1937C.W. Blegen, Prosymna. The Helladic settlement preceding the Argive Heraeum1-2, Cambridge 1937.Bray 1973W. Bray, ‘The biological basis of culture’, i The explanation of culture change.Models in Prehistory, ed. C. Renfrew, London 1973, 73–92.Cameron 1978M. Cameron, ‘Theoretical interrelations among Theran, Cretan and mainlandfrescoes’, i Thera and the Aegean world I, London 1978, 579–592.Cook 1997 R.M. Cook, Greek painted pottery, London & New York 1997 3 .Cornwall 1969I.W. Cornwall, ‘Soil, stratification and environment’, i Science in archaeology.45


A survey of progress and research, eds. D. Brothwell & E. Higgs, 2nd rev. andenl. ed., London 1969, 124–134.Dakaris 1963S.I. Dakaris, ‘Das aubenorakel von Dodona und das Totenorakel bei Ephyra’, iNeue Ausgrabungen in Griechenland (AntK–BH, 1) Basel 1963, 35–49.Demakopoulou et al. K. Demakopoulou, N. Divari-Valakou, P. Åström & G. Valberg, ‘Excavations1996in Midea 1994’, OpAth 21, 1996, 13–32.Forbes 1967R.J. Forbes, Bergbau, Steinbruchtätikeit und Hüttenwesen (ArchHom, Kap. K),Göttingen 1967.Furumark 1960 A. Furumark, ‘Fornkretas gudar’, Religion och bibel 19, 1960, 3–21.Furumark 1963A. Furumark, San Giovenale. Relazione sullo scavo. Anno VIII, 1963 (stencil).Gjerstad 1973aE. Gjerstad, Early Rome VI. Historical survey (ActaRom-4°, 17:6), Stockholm1973Holleaux 1942M. Holleaux, Études d'‚épigraphie et d'histoire grecques III. Lagides et Séleucides,Paris 1942.Karo 1937 G. Karo, ‘Tiryns’, RE VI A:2, 1937, 1453–1467.Lang 1969M. L. Lang, The Palace of Nestor at Pylos in western Messenia II. The frescoes,Princeton, N.J. 1969.N. Marinatos 1987 N. Marinatos, ‘Role and sex division in ritual scenes of Aegean art’, JPR 1,1987, 23–34.S. Marinatos 1940-41 S. Marinatos, ‘The cult of the Cretan caves’, The Review of Religion 5, 1940-41,129–136.Perseus digital library The Perseus digital library, http://www.perseus.tufts.edu/, 2001-03-01.Persson 1942A. W. Persson, New Tombs at Dendra near Midea (Skrifter utgivna av Kungl.Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund, 34), Lund 1942.Voigtländer 1973 W. Voigtländer, ‘Zur Chronologie der spätmykenischen Burgen in Tiryns’, iTiryns VI, Mainz 1973, 241–266.Verdelis 1965 N.M. Verdelis, ‘Neue geometrische Gräber in Tiryns’, AM 78, 1963 (pr. 1965),1–62.Wace 1932 A.J.B. Wace, Chamber tombs at Mycenae (= Archaeologia 82), London 1932.Zevi 1998F. Zevi, ‘Culti ”claudii” a Ostia e a Roma: qualche osservazione’, i Le provincedell’ Impero. Miscellanea in onore di Maria Floriani Squarciapino (= Arch-Class 49, 1997), Roma 1998, 435–471.46


KOMPLETTERANDE BIDRAG TILL LITTERATUR-HÄNVISNINGAR I ENLIGHET MED HARVARSYSTEMET INOMÄMNET ARKEOLOGIHär tar vi upp det sätt på vilket arkeologerna bygger upp litteraturlista och referenser inne i textenenligt vår tolkning av Harvardsystemet. Förslaget ovan är också korrekt men det skiljer sig någotfrån praxis tillämpad i våra skriftserier. Rekommendationerna i övrigt är dock viktiga att följa.Vilket förslag ni väljer att använda er av är inte så vitigt, ni måste vara konsekventa.Litteraturhänvisningar inom ämnet arkeologi görs i enlighet med Harvardsystemet.Harvardsystemet användes vid Harvard University första gången 1881 och ärsedan länge det rådande systemet för hantering av referenser inom naturvetenskapensom utarbetades vid biblioteket i Harvard för en del år sedan. Det är förebildenför referenssystemet i institutionens tidskrift Tor och övriga publikationsseriersom OPIA och AUN. Idag kan systemet förenklas med tanke på att merpartenav litteratursökningen idag görs i databaser med effektiva sökmöjligheter baseradepå författarnamn och boktitlar. Huvudregeln är dock att referensen skallmöjliggöra för läsaren att hitta de refererade arbetena i normala bibliotek.Grundtanken i systemet är att hänvisningen är en förkortning av ett arbete ilitteraturlistan och att den placeras inom parentes i texten. Det tillgår så att mananger författarens namn, publikationens tryckår och eventuellt sidhänvisning. Exempelvis:(Brönsted 1966: 79-80). Observera att det är tryckåret som anges, aldrigexempelvis en tidskrifts årtalsbeteckning som kan vara ett annat än tryckåret. Observeraockså att sidhänvisningen kan sättas antingen som sidorna efter ett kolonsom ovan eller på följande sätt (Brönsted 1966, s. 79-80). Var bara konsekventgenom hela uppsatsen.Vill man hänvisa till flera författares verk anges dessa i en i sammanhangetlogisk följd (vanligen i bokstavsordning eller efter tryckår), skild åt av ett semikolon.Exempelvis (Johansson 1962; 255; Brönsted 1966: 154). För verk med fler änen författare skrivs vanligen: (Andersson et. al. 1983: 7). Om där finns två författareskrivs (Knutsson & Melchert 1997: 38).För referens till mer än en sida skrivs: (Moltke 1988: 88 f) vilket betyder ensida och nästföljande. (Moltke 1988: 88 ff) vilket betyder en sida och framåt. I detsenare fallet får man inte tänja textreferensen hur långt som helst. Fem sidor harföreslagits som rimligt.Skriftliga källor (se nedan) med översättare och utgivare anges som originaltextensförfattare som då kan vara utan årtal tex. (Frontinus, preface) eller(Pliny 34.47) där det respektive anges kapitel och verser.47


VAR OCH HUR PLACERAS HÄNVISNING I TEXTEN?Hänvisningen placeras givetvis så att det framgår vad som är ditt eget bidrag ochvad som är den refererade författarens. Om du placerar hänvisningen inne i ettstycke och hänvisar till ett kortare stycke i en annan text, placeras parentesen innei meningen (Knutsson 1998: 32). Dvs. punkten placeras efter parentesen. Om durefererar till ett större parti i en annan text och placerar referensen i slutet av ettstycke, sätt parentesen efter punkten. (Knutsson 1998: 32)LITTERATURLISTANDenna uppställs efter författarnas efternamn, alla, oavsett publikationens art, ialfabetisk ordning. När fler verk av samma författare används, placeras dessa ikronologisk ordning. Därefter anges initialer (att skriva ut förnamn är sympatisktmen inte nödvändigt), tryckår, arbetets titel. Om arbetet ingår i en tidskrift (ellerannat samlingsverk) anges därefter denna med årgångsbeteckning och vilka sidorsom ifrågavarande arbete omfattar. För monografier anges förlag och förlagsort(obs. ibland är tryckorten och förlagsorten olika, ange då förlagsorten). Ävenbokens underrubriker bör anges.Angående bruket att kursivera verkets huvudord: för tidskrifter tidskriftensnamn, för monografier således titeln, har vi på institutionen bestämt att detta inteär nödvändigt. Det görs dock vid publikationen av många tidskrifter och bokserier.Ni får således gärna göra det, men det är inget krav. Huvudsaken i detta fallär att ni är konsekventa genom hela er litteraturlista.EXEMPEL PÅ MONOGRAFISerning, I., 1966. Dalarnas järnålder. Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitetsakademien.Stockholm.Verk i monografiserie kan skrivas som en tidskriftsserie men utan sidor:Hulthén, B. & Welinder, S., 1981. A Stone Age Economy. Theses and Papers inNorth-European Archaeology 11.EXMPEL PÅ TIDSKRIFTSARTIKEL48


Gråben, U., 1965. Forntida vargkult I Västergötland. Fornivraren 1964-1965: 170-188Tidskrifter utmärks även med volymnummer. Vanligen sätter man inte ut häftet,eftersom vetenskapliga artiklar har löpande sidnumrering. Därför är volymen,årgången det intressanta. Ofta ser man dock även häftet angett som här nedan.Hayden, B., 1998. Practical and Prestige Technologies: The Evolution ofMaterial Systems. Journal of Archaeological Method and Theory. Vol. 5. No. 1:1-53.EXEMPEL PÅ ARTIKEL I ANNAT SAMLINGSVERKOlsson, E. & Åkerlund, A., 1987. Stenåldersundersökningar i östra mellansverige.I: Andrae, T, Hasselmo, M. & Lamm, K. (red.). 7000 år på 20 år.Arkeologiska undersökningar i Mellansverige. Riksantikvarieämbetet, Stockholm:9-40Här ser vi exempel på utgivare eller redaktörer av samlingsverk. Man tillfogarsåledes förkortningen I: på svenska och In: före redaktörens/redaktörernasnamn, samt förkortningen (red.) eller på engelska(ed./eds.) efter redaktörens/redaktörernas namn.Hallgren, F., 2002. My place or yours? In: Larsson, L., Kindgren, H.,Knutsson, K., Loeffler, D. & Åkerlund, A. (Eds.). Mesolithic on the Move.Oxbow books. Oxford: 105-118EXEMPEL PÅ HÄNVISSNING TILL SKRIFTLIG KÄLLAFrontinus=Frontinus. The stratagems and the aqueducts of Rome. E. Bennett(trans.), M. B. McElwain (ed.). Loeb Classical Library, London 1949Här anges den berörde skriftställaren först varefter översättaren namnges. Därefter i detta fallredaktören för den skriftserie som gett ut översättningen.49


EXEMPEL PÅ HÄNVISNING TILL NÄTETIdag finner man ju texter i allt högre grad på nätet. Detta är ett exempel på en referenstill en sådan text.Kessler, J. J., 1996. Giordano Bruno. The forgotten philosopher. Fil på The SecularWeb=http://freethought Tamu.edu/library/historical/john_kessler/giordanobruno.html(Papperskopia bilagd Arkeologiska institutionens arkivexemplar).(101026)EXEMPEL PÅ HÄNVISNING TILL MUNTLIG KÄLLADet finns ju tillfällen då det man skriver har sitt ursprung i en intervju eller i enmuntligt framförd upplysning från någon. Här måste också referenser göras, bådeinne i texten och som en not i anslutning till litteraturlistan:Not 1. Pelle Knutsson (muntligen50

More magazines by this user
Similar magazines