Textdesigner Informerar about Läkemedelsindustrin (2010) - Zoomin

zoomin.idt.mdh.se

Textdesigner Informerar about Läkemedelsindustrin (2010) - Zoomin

Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer LinesInformatörsyrket inomläkemedelsindustrin


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer LinesAkademiska sjukhuset i Uppsala). Jag valde sedan att jämföra läkemedelsföretagens hemsidormed hemsidorna för Vårdguiden, Smittskyddsinstitutet och Läkemedelsverket. Detta var ett ledi uppbyggnaden av en slags omvärldsanalys, i enlighet med vad Larsåke Larsson skriver iTillämpad kommunikationsvetenskap om just omvärldsanalys: ”omvärldsbevakning elleromvärldsanalys innebär att man söker skapa sig en föreställning om hur omvärlden ser ut ochhur den kommer att se ut.” (sid. 98).Efter att ha bekantat mig med läkemedelsföretag, valde jag att kontakta Pfizer och AstraZenecaAnledningen till valet av dessa företag, grundar sig i att de är verksamma i Sverige och harsvenska hemsidor, samtidigt som de är stora, världsomspännande läkemedelsföretag vilka jagförmodade att i princip ”alla” känner till.Nästa steg var att aktivt ta kontakt med personer som hade erfarenhet av informatörsyrket hosdessa företag. Jag kontaktade därför en informatör på Pfizer, som jag slumpmässigt valde utgenom att gå in på fliken ”Kontakta oss” på Pfizers svenska hemsida.När jag skulle kontakta AstraZeneca, valde jag att ta kontakt med en forskningssjuksköterskamed erfarenhet av, och insyn i informatörsrollen hos AstraZeneca. Här är det viktigt att påpekaatt hon inte längre jobbade åt AstraZeneca, utan hade slutat där omkring ett halvår tidigare, ochnumera jobbar hos ett CRO-företag i centrala Stockholm som heter A+Science. Eftersom honhade erfarenhet av läkemedelsföretaget AstraZeneca samt CRO-företaget A+Science, så fickjag information dels om hur det var att jobba åt ett företag inom läkemedelsindustrin, samt hurdet var att jobba åt ett företag som assisterar läkemedelsföretag med kliniska studier, ompreparat som ännu inte är godkända som läkemedel av Läkemedelsverket.Efter att ha kontaktat dessa personer ringde jag till personal på Läkemedelsverket och på deforskande läkemedelsföretagens branschorganisation LIF. Under förloppet som jag beskrivitovan, skrev jag dessutom ut en mängd texter hämtade från diverse sidor på internet som jagtänkte använda mig av som källor. Däribland vissa lagparagrafer hämtade från riksdagenshemsida. När jag hade tillräckligt mycket information för att ha utvecklat en förståelse för delsläkemedelsindustrin och dels för informatörsrollen inom läkemedelsindustrin, så sorterade jaginformationen genom att skriva ihop några huvudpunkter. Därefter påbörjade jag arbetet medatt reda ut informationen jag fått, sammanställa den, och att slutligen skriva den härrapporten/branschanalysen.Valet av personer att intervjua baserades på det Bengt Molander skriver iVetenskapsfilososfi om personer och vetenskaplighet (Sid 36.). Även om Molander intesyftade direkt på informatörer inom läkemedelsindustrin i sin bok, så framhåller han vikten avatt fundera kring vilka personer man kontaktar, vilket jag tolkade som ett generellt råd.AvgränsningarFrån början var min avsikt att beskriva informatörsrollen inom läkemedelsindustrin, och allaaspekter däromkring, samt skillnaderna mellan informatörsbranschen inom


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer Linesläkemedelsindustrin och sjukvården etc. När jag började göra research om läkemedelsindustrinoch om informatörsyrket inom läkemedelsindustrin, så insåg jag emellertid att omfånget för ensådan branschanalys var alldeles för bred. Därför behandlar branschanalysen istället de unikaaspekterna med informatörsyrket inom läkemedelsindustrin. Jag har även valt att inte läggafokus på marknadsföring, eftersom att det visserligen är arbete med information, men av enannan karaktär. I de fall andra ämnen behandlas, är det endast för att styrka påståenden, sättadet i sitt sammanhang, och för att ge en mer gedigen bild av branschen, snarare än att behandlaallting på lika villkor, med lika mycket inblickar och fokus.OmvärldsanalysInformatörsyrket inom läkemedelsindustrin kan tyckas omfatta all form av informationsarbete.Men sanningen är att informationsmaterialet har olika karaktär, och att olika områdenbehandlas av olika slags informatörer (Christina Astrén Eriksson, Pfizer).Man kan lite förenklat dela in informatörsrollen hos läkemedelsföretag i tre huvudsakligaområden:Den ena rollen är den ”klassiska” informatörsrollen. Dessa informatörer skriverpressmeddelanden, har hand om intern information via intranät, och kan jämföras medinformatörer som jobbar åt t ex. en kommun eller statlig myndighet eller företag verksammainom helt andra områden än läkemedelsindustrin. Denna informatörsroll har därmed också enstark public relations-roll. Hos större läkemedelsföretag som Pfizer så finns det informatörersom endast arbetar med text, och grafiska formgivare (inom företaget) som anlitas avskribenterna när behov uppstår. Utrustningen de ”skrivande” informatörerna har består i regelbara av en PC, med Officepaketet. Det finns dock även informatörer som använder sig avPhotoshop. Informatörerna samarbetar även med webbyråer för publicering på webben.(Christina Astrén Eriksson, Pfizer).Den andra rollen är den som sköts av marknadsföringsavdelningarna hos läkemedelsföretagen.Av naturliga skäl skiljer marknadsföringens arbete sig åt jämfört med den ”klassiskainformatörsrollen”, som denna branschanalys främst behandlar.Den tredje informatörsrollen är lite speciell, och innebär skrivandet av information omläkemedel som syns på läkemedelsförpackningar, följer med som bipacksedlar etc. Detta arbetesköts emellertid inte av informatörer och kommunikatörer som sköter läkemedelsföretagenskontakter med samhället och allmänheten. All läkemedelsinformation som följer medläkemedlen etc. skrivs av farmaceuter. Det är självklart en informatörsroll, men eninformatörsroll som kräver en helt annan utbildning för den anställde (dvs. man måste varautbildad farmaceut). En person verksam inom det området skulle troligtvis inte titulera sig sominformatör, utan istället som farmaceut, yrket som personen ifråga utbildat sig till (ChristinaAstrén Eriksson, Pfizer & Pär Ternell, LIF).Gemensamt för de olika informatörsrollerna inom läkemedelsindustrin är lagar och regleringarinformatörerna måste följa. Lagarna och reglerna som ska följas är lagstiftade i Sverige, men


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer Linesoch därför inte särskilt intressant att informera kring, eftersom att man kan förmoda att det inteär särskilt intressant för t ex. en besökare på en hemsida att läsa om att läkemedelsföretagethåller på att forska kring en substans, men inte få veta vad den har för potentiella egenskaper,eller vad för slags sjukdom det är tänkt att användas för (Pär Ternell, LIF).Samtidigt som läkemedelsföretagens möjligheter till information om läkemedel underutveckling är kraftigt begränsade i och med lagstiftning, så är sådan information vanligtvisäven sekretessbelagd på grund av företagens egna intressen. Läkemedelsföretagen konkurrerartrots allt med varandra, och det kan vara av väldigt stort intresse för ett läkemedelsföretag, vadett annat läkemedelsföretag forskar kring. Vissa läkemedel blir storsäljare, och att hinna först utpå marknaden med ett nytt läkemedel kan innebära stora ekonomiska vinster. Därför ärinformationen om läkemedel under utveckling ofta hemlig, och intresset av att informera omdet till allmänheten (t ex. via massmedia) måste avvägas mot nyttan av informationen, kontraden eventuella skadan sådan information kan ha för företaget. Trots allt så skullekonkurrerande läkemedelsföretag knappast undgå att ta del av informationen (Andreas Hjort,Läkemedelsverket).Intressant är att det finns en särskild lagparagraf angående information om godkändaläkemedel. Paragrafen (21 c) lyder:”Den som har fått ett läkemedel godkänt skall ha en funktion med vetenskaplig kompetens somövervakar informationen om läkemedlet” (www.riksdagen.se/webnav/index.aspx?nid=39bet=1998:941).I princip innebär paragrafen att ”vanliga” informatörer inte har möjlighet att skrivainformationsinnehållet i bipacksedlar och på läkemedelsförpackningar, utan att de som skriverden informationen måste ha ”vetenskaplig kompetens” dvs. ha en viss utbildning. Det i sig ären tydlig begränsning av informatörernas roll inom läkemedelsindustrin, eftersom det ställssärskilda krav på specifik läkemedelsinformation. Det samma gäller emellertid inte för allmäninformation, kring företagen etc. och därför finns det ändå ett behov av ”vanliga informatörer”hos läkemedelsföretagen.Det finns en särskild branschorganisation för forskande läkemedelsföretag som övervakaretiska aspekter inom industrin, och det gäller även för läkemedelsinformation. Företag som fåttsin information godkänd av branschorganisationen LIF (branschorganisationen för forskandeläkemedelsföretag) har rätt att använda sig av en kvalitetssämpel på sitt informationsmaterial.För internet finns det också kvalitetsmärkning, där det delas upp i kategorierna Kvalitetsmärktwebbsida och Förhandsgodkänd webbsida, där den förstnämnda är den kvalitetsstämpel somdet ställs högre krav på. Förhandsgodkänd innebär att sidan är godkänd på förhand, deteventuella kvalitetsgodkännandet kommer då senare.Det finns en liknande branschorganisation för ”små innovativa läkemedelsföretag” (PärTernell, LIF). I branschorganisationens regelverk går det bland annat att finna denna passageangående läkemedelsinformation:


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer Lines”Läkemedelsinformation får inte innehålla framställning i ord eller bild som är ägnad attuppfattas som kränkande för annat läkemedelsföretag eller läkemedelsindustrin, får ej hellerinnehålla framställning ägnad att uppfattas som misskrediterande för eller ägnad att dra löjeöver annat läkemedel, och skall vara av sådan natur att den respekterar den speciella ställningläkemedel har samt mottagarens yrkesmässiga förutsättningar.”Informationen till allmänheten är emellertid en sak. Information riktad till sjukvårdspersonal ärdesto friare, och informatörer får t ex. informera en läkare om ett visst preparat somläkemedelsföretaget rekommenderar vid behandling av olika sjukdomar. Men det förutsätter attläkemedlet först har blivit godkänt av Läkemedelsverket. Här träder även två definitiva ochoundvikliga målgrupper fram för informatörerna inom läkemedelsindustrin, nämligenallmänheten, och sjukvårdspersonalen. Unikt för läkemedelsindustrins informationsarbete är attdessa målgrupper är definierade i svensk lag, och därför är det i princip helt omöjligt attundvika målgruppsanpassning i informationsarbetet (Christina Astrén Eriksson, Pfizer).Ett exempel på mer eller mindre automatiskt målgruppstänkande återfinns ibransorganisationen LIFs etiska regelverk:”Läkemedelsinformation skall vara selektiv och bör riktas endast till mottagare som kan antasha behov eller intresse av informationen ifråga, såvida inte annat följer av de etiskaöverenskommelser som berörda branschföreningar för läkemedeldsföretag har ingått.”Ett undantag i marknadsföringslagen är vaccin, som läkemedelsföretag i vissa fall inte endastfår informera kring, utan dessutom marknadsföra. Detta gäller vaccin mot infektionssjukdomarså som influensavaccin eller vaccin mot bältros (Christina Astrén Eriksson, Pfizer& MariaNilsson, AstraZeneca/A+Science). Läkemedel som inte är receptbelagda omfattas inte av dessarestriktioner, och läkemedelsföretagen får bedriva marknadsföring av dem. Det gäller även förså kallade naturläkemedel. Exempel på vanliga receptfria läkemedel är Alvedon, Ipren ochNoskapin. Reklamen för Ipren är förmodligen känd hos de flesta svenskar, eftersom en”maskotfigur” har förknippats med Iprenreklam i minst 10 års tid (Maria Nilsson,AstraZeneca/A+Science).Ifall ett läkemedelsföretag vill försöka få ut ett budskap om forskning kring en substans som ärtänkt att bli ett läkemedel mot en viss sjukdom, så kan de däremot skicka ut ettpressmeddelande. Läkemedelsföretagen får således informera journalister, men inte på egenhand direkt till allmänheten. Därför är det fritt för en dagstidning eller en populärvetenskpligtidskrift som tex. Illustrerad vetenskap att skriva en artikel kring behandlingsmetoder mot tex.HIV som håller på att utvecklas av ett läkemedelsföretag.Det innebär att ett läkemedelsföretag har möjlighet att skicka ut ett pressmeddelande (omspecifik läkemedelsforskning) till massmedia, men de får däremot inte publicerapressmeddelandet själva, på sin hemsida. Det innebär att lagen om yttrandefrihet ochmeddelarskydd går före lagen om marknadsföring av läkemedel, vad gäller pressmeddelanden(Pär Ternell, LIF).


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer LinesBakgrunden läkemedelsindustrins informatörer har, tycks vara blandad. Gemensamt för demär dock att de ofta har arbetat inom informations och kommunikationsbranschen en längre tid.Det tycks annars inte finnas några särskilda krav om informationsutbildning. På t ex. Pfizer såbeskrev Christina Astrén Eriksson sin egen bakgrund som journalist, och hänvisade till sinakollegor som personer med olika bakgrund, där någon hade ett förflutet som sjuksköterska, ochett par andra hade en utbildning inom Media och kommunikation bakom sig.Meriter för branschen tycks därför vara arbetslivserfarenhet i kombination med erfarenhetinom informationsyrket sedan tidigare.Utöver det värderas all form av utbildning som kan varaav hjälp för yrket. Kunskaper inom de naturvetenskapliga ämnena är meriterande, eftersomläkemedelsutveckling och förståelse samt informativt arbete kring det kan kräva vissförförståelse. Samtidigt verkar det inte vara särskilt vanligt att informatörer inomläkemedelsindustrin har både en utbildning inom naturvetenskapliga ämnen i kombination medutbildning inom informationsdesign och /eller kommunikation.Vissa företag tar inte emot praktikanter i Sverige, däribland Novartis och Pfizer. AstraZenecadäremot tar gärna emot praktikanter, men de får då registrera sin profil på företagets hemsida,och ansöka om lediga praktikantplatser när de publiceras. Därför är praktik en merit, menförmodligen mer av en merit hos vissa företag än andra. Anställningsformerna tycks vara fastanställning för informatörer. Åtminstone tycks det vara fast anställning för informatörerhos Pfizer och AstraZeneca. Informationsyrket är lite mer speciellt. I t ex. pillerfabrikernadäremot så är det vanligt med inhyrd personal från bemanningsföretag, som sköter maskinerna.KontakterSom nämnts redan i inledningen till denna branschanalys så kontaktade jag olika företag, samtmyndighet och organisation.Personerna jag kontaktade var: Christina Astrén Eriksson, informatör och kommunikatör hosPfizer. Maria Nilsson, forskningssjuksköterska hos A+Science, och tidigare flerårigt anställdhos AstraZeneca. Pär Ternell, Compliance officer hos LIF, branschorganisationen för forskandeläkemedelsföretag. Andreas Hjort, på avdelningen för läkemedelsinformation påLäkemedelsverket. Utöver dessa personer hade jag varierande grad av kontakt med HannaMillborn och Karin Riddarstråle hos Läkemedelsverket, men informationen jag fick av dem varpå det stora hela obetydlig vad gäller denna branschanalys, och samtalen (snarare än intervjuer)med dem är inte att betrakta som källor. På sin höjd bidrog telefonsamtalen med dessa personertill att ge vissförförståelse.Absolut störst betydelse för branschanalysen var telefonintervjuerna med Per Ternell, samt medChristina Astrén Eriksson, och Maria Nilsson.


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer LinesSammanfattningInformatörsyrket inom läkemedelsindustrin som vore en möjlig bransch förTextdesignstudenter på Mälardalens högskola skiljer sig från annan informationsverksamhetinom läkemedelsföretagen. Samtidigt har allt informationsarbete inom läkemedelsindustringemensamt att det faller inom vissa, ibland väldigt snäva ramar som lagstiftning kringläkemedelsindustrin har medfört. Kraven som lagstiftningen ställer på läkemedelsinformationgör branschen ganska speciell, och informatörsyrket inom läkemedelsindustrin kan sägas varamindre fritt och mer begränsat än vad informationsverksamhet inom andra branscher är.Samtidigt är informatörsyrket på många sätt likartat, och det som gör läkemedelsbranschenspeciell är helt enkelt att informatörer i sitt arbete måste lära sig att anpassa sig efter alla lagaroch riktlinjer, samt att informationen de producerar i princip alltid granskas av personer medkompetens inom området, innan det publiceras.Bakgrunden som informatörer inom läkemedelsindustrin verkar inte vara särskilt speciell, utandet är snarare något förvånande att så många informatörer inte egentligen har någon slagsinformationsutbildning bakom sig. Möjligheterna för en person med en utbildning inom tex.Textdesign och informationsdesign att få anställning som informatör inom läkemedelsföretagborde därför vara förhållandevis goda. Andelen läkemedelsföretag verksamma i Sverige och isynnerhet inom Mälardalen är förhållandevis stort, och Sverige är ett land som har enjämförelsevis lång tradition av denna, något specialiserade industri.Synnerligen intressant är det dessutom, att det finns vissa möjligheter att kringgå lagarna somreglerar information och marknadsföring av läkemedel i Sverige, genom att använda sig avmetoden att skriva pressmeddelanden, eftersom lagen om yttrandefrihet går före lagen somreglerar marknadsföringen. Det innebär i slutändan, att ett företag som har intresse av att fåfram information om sin verksamhet till allmänheten, skulle kunna dra ganska stora fördelar avatt ha i sin informationsavdelning, anställd personal som är goda och vana skribenter, somanpassar sin information för att i största möjliga mån väcka nyhetsintresse.Det väcker vissa tankar kring vad Larsåke Larsson skriver i Tillämpadkommunikationsvetenskap om relationen med journalister (sid. 276 & 277). Hur är journalisteratt betrakta i ett fall där de är oumbärliga för att nå ut med information? Det handlar ju trots allt– sett främst ur ett marknadsföringsperspektiv – nödvändigt att ha en god kontakt medjournalister, vilket kanske inte är lika viktigt inom andra branscher, där det står branschen merfritt att föra fram information genom vilka kanaler informatörerna själva bestämmer.


Branschanalys och yrkesorientering 7,5hpTextdesign och informationsdesignprogrammetMälardalens högskolaINL1 HT 2010Kristofer LinesKällor:Larsson, Larsåke, Tillämpad kommunikationsvetenskap, tredje upplagan, Studentlitteratur2008.Molander, Bengt, Vetenskapsfilosfi En bok om vetenskapen och den vetenskapliga människan,Thales, andra upplagan, sjätte tryckningen, Stockholm 2003.Telefonintervjuer:Eriksson, Astrén, Christina, Pfizer, 2010-12-03Hjort, Andreas, Läkemedelsverket, 2010-12-08Nilsson, Maria, A+Science, 2010-12-06Ternell, Pär, LIF, 2010-12-07Internetkällor:www.riksdagen.se 2010-12-13www.lif.se 2010-12-13www.lakemedelsverket.se 2010-12-13

More magazines by this user
Similar magazines