2012:5 - Statens maritima museer

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Sjöhistoriska museetarkeologisk rapport 2012:5Spillvattenledning Ekerö–BotkyrkaArkeologisk förstudieUppland och SödermanlandStockholms länBotkyrka och Ekerö kommunMikael Fredholm och Jim Hansson1

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Sjöhistoriska museeten del av Statens maritima museerP.O. Box 27131SE-102 52 StockholmTel 08 519 549 00www.sjohistoriska.sewww.maritima.seSjöhistoriska museet är miljöcertifierat enligt ISO-14001.Den här rapporten är tryckt på miljövänligt, FSC-certifierat papper utan optiska vitmedel (OBA),tillverkat på ett koldioxidneutralt pappersbruk.© 2012 Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5ISSN 1654-4927Kart- och ritmaterial Författaren.Layout Franciska Sieurin-Lönnqvist, Arkeobild.Omslagsbild Praktikant Alexander Virgin med dykflagg hissad vid Tunnelbanebron över Fittjanäset.Foto: Mikael Fredholm, Sjöhistoriska museet.Tryck Arkitektkopia, Stockholm 2012.Kartor Copyright Sjöfartsverket Sjökort, Sjöfartsverkets spridningstillstånd nr 12-01715.2

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5InnehållInnehåll 3Sammanfattning och bakgrund 5Kulturmiljö och forskningshistorik 6Syfte och metod 7Resultat 8Referenser och tekniska uppgifter 10Bilagor1. Kartor av undersökningsområdet med alla indikationer och dykobjekt 112. Beskrivning av besiktigade SSS-indikationer och påträffade fartygslämningar 133

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Fig. 1. Översiktskarta över utredningsområdet längs spillvattenledningarna.Källa: Sjöfartsverket. Bearbetad av Mikael Fredholm och Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.4

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Sammanfattning och bakgrundSammanfattningFöretaget Sydvästra Stockholmsregionens VAverksaktiebolag,SYVAB, planerar att anläggatvå parallella spillvattenledningar från Ekerötill Slagsta i Botkyrka. Sjöhistoriska museet harunder 2011 utfört en arkeologisk förstudie längsledningssträckningarna. Totalt påträffades 13 fartygslämningarinom utredningsområdet varav enklinkbyggd skuta, som utgör fast fornlämning enligt2 kap 1 § Lag (1988:950) om kulturminnenm.m.BakgrundFöretaget Sydvästra Stockholmsregionens VAverksaktiebolag,SYVAB, planerar att anlägga tvåspillvattenledningar i Ekerö kommun. Ledningarnaskall anslutas till befintligt tunnelnät i Botkyrkaför vidare utlopp Himmerfjärdsverket i Grödinge(fig. 1). Företaget Marin Miljöanalys AB (MMA)har genomfört en batymetrisk mätning och en sidescan sonar (SSS) kartering av området, vilket hartjänat som underlag i den arkeologiska förstudiensgenomförande. Förstudien har utförts av Sjöhistoriskamuseet, som är en del av Statens maritimamuseer (SMM).Storleken på det aktuella utredningsområdetuppgår till cirka 430 000 m 2 i en cirka 4 300 meterlång och 100 meter bred korridor.5

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Kulturmiljö och forskningshistorikOmrådet där spillvattenledningarna skall drasär ett område som har en lång kontinuitet medsjöfart och handel samt bosättningar på land.Segel leden från Östersjön och Stockholm i öst, tillMälarens inre vattenvägar i väst, har under långtid passerat genom Vårbyfjärden, vilket tydligt avspeglasi fornlämningsbilden. I närområdet finnsett stort antal fornlämningar med dateringar frånsten åldern och framåt.Utöver den allmänt rika fornlämningsbildenpå land, och det faktum att sjöfarten i områdeti alla tider varit mycket intensiv, finns det ocksåannat som indikerar förekomst av både fartygslämningar,hamn- och försvarsanläggningar samtkulturlager under vatten i området.Fram tills på 1660-talet gick Södertäljevägenvia Flottsbro, vid södra Albysjön. När landsvägen1669 flyttades från Flottsbro till Fittjanäset behövdeman bygga ett befästningsverk för att försvarainfarten till Stockholm. Erik Dahlberg, som varchef för fortifikationen och låg bakom de flesta avSveriges försvarsanläggningar under 1600-talet,lät bygga en skans på Fittjanästet år 1677 (Bratt1989:2).I Slagsta har det funnits två tegelbruk. På enlantmäterikarta från 1664 kan ett av dessa tegelbrukses (LMS A01-BOT-1). Bruket låg sydväst omden nuvarande marinan och tillhörde Fittja gårdfram till 1787 då det övergick till Slagsta gårdsägor. Det andra tegelbruket låg vid Slagstabadet.Av tegelbruket vid Slagstabadet finns fortfarandespår i form av terrasser och rester av husgrunder.Den SSS-kartering som genomförts, har i sambandmed MMA:s egen genomgång av karteringenvisat på flera indikationer som kan utgöra fartygslämningar.Därutöver finns sedan tidigare flerakända fartygslämningar i området, men ingenav dessa har dock bedömts utgöra fasta fornlämningar.Inga tidigare arkeologiska undersökningarhar utförts i vattenområdet.6

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Syfte och metodDen arkeologiska förstudien hade som målsättningatt fastställa om fasta fornlämningar förekommerinom berört vattenområde.SSS-data analyserades av SMM och indikationerpå vad som kan utgöra fasta fornlämningar togsut. Indikationer inom undersökningsområdet besiktigadesav dykande arkeologer.Utöver detta besiktigades grundområden vidspillvattenledningens landanslutningar av dykandearkeologer.Inmätning av påträffade lämningar inom områdetskedde med GPS. Dendrokronologiska provertogs och analyserna utfördes av Nationalmuseeti Köpenhamn.Dessutom besiktigades på uppdrag av Tyréns,indikationer som misstänktes innehålla miljöfarligtavfall. Två indikationer (indikation T4 ochT5) som ligger i det berörda området besiktigades(fig. 2).Dykningarna utfördes enligt AFS 1993:57och Statens maritima museers interna policy fördykeri arbete. Ett dyklag omfattar 3 arkeologer(Dykledare, räddningsdykare och dykare).7

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5ResultatBesiktningar av SSS-indikationermars 2011I SSS-karteringen framstod indikation T4 ochT5 som ett kluster av runda formationer med endiameter på cirka fem meter. Vid dykbesiktningav indikationerna T4 och T5 konstaterades att indikationernainte utgjorde några faktiska objekt.Botten i området bestod av lösa sediment och enstakamindre stenansamlingar.Även om dykbesiktningarna inte kunde förklarahur indikationerna uppstått, är det troligt attformationerna uppstått genom ett naturligt ochlokalt gasutsläpp i de lösa bottensedimenten.Arkeologisk förstudie maj 2011Dykningarna resulterade i 13 nypåträffade fartygslämningardär en klinkbyggd skuta utgör fastfornlämning. Kartor över alla besiktigade SSSindikationer/fartygslämningarredovisas i bilaga 1och alla fartygslämningarna och dykobjekt redovisaskortfattat i bilaga 2.Fig. 2. Översiktskarta över de besiktigade SSS-indikationerna 4 och 5 vid Slagsta marina. Källa: Sjöfartsverket. Bearbetad av MikaelFredholm och Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.8

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Fig. 3. Översiktskarta över platsen för skutvraket (fast fornlämning) vid Slagsta marina. Källa: Sjöfartsverket. Bearbetad av MikaelFredholm och Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.Klinkbyggd skuta i Slagsta, ”Skutvraket”Fartygslämningen utgörs av resterna efter en klinkbyggdskuta (skuta; av lågty. Schute ”typ av fartygmed spetsig för”). Längden är cirka tolv meter ochbredden fyra meter.Lämningen är belägen omkring 20 meter utfrån land och på mellan sex och åtta meters djup(fig. 3). Prover för dendrokronologisk analys togs,utan resultat. Baserat på nedbrytningsgrad ochbyggnadsätt bedöms fartygslämnigen vara äldre än100 år och utgör därmed fast fornlämning enligt2 kap 1 § Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.Utöver det arkeologiska uppdraget utförde Sjöhistoriskaenligt överenskommelse med Tyréns enbottenbeskrivning av området (fig. 3).Från noll till en meters djup bestod botten avstenar med dimensioner mellan 20–60 centimeter.Därunder var materialet stenigt och grusigt.Mellan en och två meters djup övergick stenarnasstorlek till mellan fem och 20 centimeter menfortfarande med samma grusiga steniga bottenunder dessa. Botten övergick i en brantare lutningFig. 4. Spant och nedrasad bordläggning på ”skutvraket” vidSlagsta. Foto: Jim Hansson, Sjöhistoriska museet.vid en meters djup. På mellan två och tre meter ärbotten i stort sett identisk som mellan en och tvåmeter. Vid tre meter övergick dock stenen till enmer grusig och stenig botten.Sjöbotten övergick vid tre till fyra meter till ettstenig grusigt underlag. Ovanpå detta låg ett tuntlättflyktigt sedimentlager. Den hårda botten gjordedet omöjligt at ta sedimentprover.9

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Referenser och tekniska uppgifterLitteraturBratt. P. 1989. Erik Dahlbergs skans vid Fittja näset.Stockholm: Stockholms Läns Museum.ArkivLantmäterimyndigheternas arkiv, LMS Södermanland,Botkyrka socken, 01-BOT-1 Arealavmätning1664.KartorSjöfartsverket, sjökort 111. Sjöfartsverkets spridningstillståndnr 12–01715.Tekniska och administrativa uppgifterStatens maritima museers dnr: 1148-2010-51Statens maritima museers projektnummer:2080129SMM projektledare: Jim HanssonFältansvarig: Jim HanssonOrsak till undersökningarna: nedläggande avspillvattenledningUppdragsgivare: SYVAB/TyrénsUndersökningstyp: Arkeologisk förstudieUndersökningstid: mars och maj 2011Plats: Vattenområdet från Vårbyfjärden till AlbysjönLän: Stockholms länLandskap: Uppland och SödermanlandSocken: Ekerö och BotkyrkaKoordinatsystem: SWEREF 99 TMN: 6570667E: 663618Vattendjup: 0–30mDeltagarförteckning SMMJim HanssonMikael FredholmGöran EkbergPatrik HöglundNina EklöfAlexander Virgin (Praktikant)10

Sjöhistoriska museetArkeologisk rapport 2012:5Bilaga 2Beskrivning av besiktigade SSS-indikationer och påträffade fartygslämningarSonarobjektNEBeskrivningMått (m)(Sweref 99 TM) (Sweref 99 TM)T1 6572746 663077 Bojsten enligt SSS-bild.2 × 2Ej dykbesiktigad, utanför undersökningsområde.T2 6572770 663106 Stor brygga med bildäck. 27 × 14T3 6572741 663157 Fartygslämning, träsnipa. 6 × 2,5T4 6572450 663407 Lösa sediment och enstaka mindre stenansamlingar. 5 × 5T5 6572456 663447 Lösa sediment och enstaka mindre stenansamlingar. 5 × 5T6 6572458 663463 Okänt objekt, ej dykbesiktigad. 30 × 1T7 6572177 663745 Bojsten, ej dykbesiktigad. 2 × 2T8 6571867 663769 Fartygslämning enligt SSS-bild. Ej dykbesiktigad, utanför undersökningsområde.33 × 7T9 6571817 663803 Fartygslämning enligt SSS-bild. Ej dykbesiktigad, utanför undersökningsområde.22 × 6T10 6571701 663667 Stålskrot, kundvagnar. 9 × 9T11 6 571464 663 728 Ej dykbesiktigad, trolig bojsten enl. sonarbild. 1,5 × 1,5T12 6571443 663675 Fartygslämning, mindre öppen motorbåt med akterspegel utan motor. 4 × 1Ratt och instrument urplockade.T13 6571341 663801 Fartygslämning, kraftiga pollare, bråspel med handvev. 24 × 8DykobjektNEBeskrivningMått (m)(Sweref 99 TM) (Sweref 99 TM)1 6571374 663757 Fartygslämning i trä med akterspegel utan motor. Liten överbyggnad ifören.2 6571366 663756 Fartygslämning i trä, liknande dykobjekt 1.3 6571357 663761 Fartygslämning, rektangulär båt med kraftiga spant, kraftiga pollareoch tunn bordläggning.4 6571366 663779 Fartygslämning i trä. Eroderad och nedsjunken i dyn.4 × 1,55 6571383 663872 Område med en mindre fartygslämning, bryggrester, tegel, två bilar.6 6572398 663457 Fartygslämning, ”skutvraket” i Slagsta. Kölsvinet är 2,95 meter långt 12 x4med ett masthål på 20 × 35 centimeter. Spanten är cirka 14 × 12 centimeter,bordläggningens bredd cirka 26 centimeter och 2,5 centimetertjock. Trädymlingarna har en diameter på cirka 3 centimeter och ovalanitar på 2 × 1,5 centimeter. I fartygslämningen finns tegel med måtten30 × 15 × 8 centimeter.7 6572395 663434 Fartygslämning, segelbåt byggd i plast. Längd 108 6572396 663431 Fartygslämning, segelbåt av modell ”Folkbåt”.9 6570701 663620 Vapen. Polisanmält och omhändertaget av polisen.10 6570732 663617 Bordläggningsplankor, trätrumma.11 6571390 663687 Fartygslämning, kravellbyggd i trä med akterspegel och rorkult. Längd 1012 6571620 663642 Fartygslämning, segelbåt med platt akterspegel. Längd 813