Svensk forskning - rik på upplevelser - Vinnova

V I N N O V A R A P P O R TV R 2 0 0 4 : 0 7SVENSK FORSKNING– rik på upplevelserN I K L A S G U S T A F S S O N

Titel / Title: Svensk forskning – rik på upplevelserFörfattare / Author: Niklas GustafssonSerie / Series: VINNOVA Rapport VR 2004:07ISBN: 91-85084-11-5ISSN: 1650-3104Utgiven/ Published: Juni 2004Utgivare / Publisher: VINNOVA - Verket för Innovatonssystem /Swedish Agency for Innovation SystemsVINNOVA Diarienr / Case No: 2003-02547Om VINNOVAVINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.Genom sitt arbete ska VINNOVA tydligt bidra tillatt Sverige utvecklas till ett ledande tillväxtland.I serien VINNOVA Rapport publiceras externt framtagnarapporter, delrapporter, kunskapssammanställningar,synteser, översikter och strategiskt viktiga arbeten frånprogram och projekt som fått anslag av VINNOVA.Forskning och innovation för hållbar tillväxt.I VINNOVAs – Verket för Innovationssystem – publikationsserier redovisar bl a forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte attVINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som återger VINNOVAs synpunkter ochställningstaganden.VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via www.VINNOVA.se. Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via FritzesOffentliga Publikationer, www.fritzes.se, tel 08-690 91 90, fax 08-690 91 91 eller order.fritzes@nj.seVINNOVAs – Swedish Agency for Innovation Systems – publications are published at www.VINNOVA.se

Svensk forskning– rik på upplevelserNiklas Gustafsson, SCT Stockholm Centre for Tourism Research1

InnehållFörord.......................................................................................................... 4Del 1 – En studie om Forskning inom upplevelseindustrin...................... 7Sammanfattning och förord till rapporten................................................ 9Forskning inom upplevelseindustrin ....................................................... 10Inledning och bakgrund ....................................................................... 10Varför inte använda befintlig statistik? ................................................. 11Val av angreppssätt ............................................................................... 12Dialog/Enkätundersökningen .................................................................14Syfte.......................................................................................................14Metoddiskussion ....................................................................................14Grundläggande synsätt och modeller ..............................................14Branschdefinition av upplevelseindustrin med tilläggsområden...... 15Alternativa metoder och val av metod ............................................. 16Tillvägagångssätt vid materialinsamlingen .................................... 16Resultat av enkätundersökningen/dialogen med forskarna ...................17Respondenternas profil.....................................................................17Samarbete med näringsliv............................................................... 21Hur intressant är forskningen för näringslivet?............................... 21Vad är viktigt att prioritera? ............................................................ 23Oenighet och förvirring om begreppet ”upplevelseindustri”............ 24Sammanfattning och Slutsatser ............................................................... 26Vidare studier ....................................................................................... 282

Del 2 – Begreppet Upplevelseindustri – Reflektioner om innovation ochsynen på verkligheten, exemplifierat med framväxten av ett begrepp.... 31Om innovation och synen på verkligheten .............................................. 33Vad är upplevelseindustri?..................................................................... 34Upplevelseindustribegreppets framväxt ................................................ 36Speglingar av verkligheten eller skapandet av en ny verklighet? ........... 38Vikten av att skilja äpplen från päron................................................... 40Begreppet ........................................................................................ 41Perspektivet ..................................................................................... 43Slutsatser ................................................................................................... 46Litteraturförteckning ............................................................................... 49Webbadresser ............................................................................................ 50Appendix 1 – Beskrivning av begreppet upplevelseindustri ................... 51VINNOVAs publikationer....................................................................... 603

FörordVINNOVAs programplaneringsarbete år 2003 för verksamheten mellan2003-2007 syftade till att förutsättningslöst skapa underlag för integreradbehovsmotiverad forskning, för att stärka svenska innovationsmiljöer. Ett avflera viktiga tillväxtområden som identifierades i detta planeringsarbete varUpplevelseindustrin. Tillväxtområdet Upplevelser har därför i flera steg analyseratsoch relaterats till de frågor som ligger inom VINNOVAs uppdrag.Vi har i vårt arbete i huvudsak tillämpat begreppet Upplevelser så som detdefinierats av KK-stiftelsen i deras programförklaring.Fokus för denna rapport var att identifiera svensk Upplevelseforskning inomteknik/ekonomi/gestaltning som påvisar tillväxtpotential och reproducerbarhet.Vårt arbete började med en kartläggning av betydelsefulla forskar- ochutvecklingsmiljöer, som följdes upp med en enkät till identifierade forskare.Tanken var att föra en dialog med de forskare som visat intresse och som anseratt Upplevelseindustrin är något som de kan medverka till att utveckla.Resultaten från enkäten redovisas i denna rapport. Vi har valt att göra rapporteni två delar. Del ett handlar om enkäten och det som framkommit frånsvaren. Del två är en diskussion kring begreppet Upplevelseindustrin.Rapport kan ses som en liten pusselbit i arbetet med att stödja uppbyggnadenen ny industri. Upplevelseindustrin har precis börjat en arbetsam process motatt nå över professions- och kompetensgränser i skapandet av en industri.Verkstadsindustrin tog hundra år på sig att samla sig under ett gemensamttak, så processen kommer att ta sin tid. KK-stiftelsen är initiativtagare ochföregångare i arbetet med svensk Upplevelseindustri. Deras arbete är och harvarit grundläggande för de aktiviteter som idag äger rum.Kreativitet är en viktig drivkraft för tillväxt. En nations möjligheter för internationellkonkurrenskraft är att attrahera, behålla, och utbilda kreativapersoner. Bakom uttryck som kreatör, innovatör och entreprenör finns oftaen enskild människa med unika drivkrafter som skapar förutsättningar församhället i stort. Om du är forskare, affärsman, konstnär eller politiker spelaringen roll utan viljan att skapa förnyelse är grunden till växt, så att allafår det bättre.Begreppet Upplevelseindustrin är en unik svensk benämning som formats föratt visa på viktiga beståndsdelar i konsumenters upplevelser. Vi är ingalundaunika i världen med att arbeta med detta koncept för att samla kreatörer ien näring istället för att se dem som ideella kulturarbetare. Långt gångnaarbeten bedrivs i exempelvis Storbritannien, Hongkong, Australien och NyaZeeland under namnet Creative Industry.4

Kreativitet är relaterat till tillväxt enligt den amerikanske forskaren RichardFlorida som i flera studier framhållit detta samband. I en nyligen gjord studiehamnar Sverige som etta i Euro-creative Index, och slår inte bara övriga Europautan även USA. Indexet använder statistik runt teknik, talang och tolerans,för att visa på kapaciteten i kreativ kompetens. Läs Florida Richard &Tinagli Irene (2004), Europe in the creative age: http://www.demos.co.uk/EUCIfinal_pdf_media_public.aspx.Vi hoppas att denna rapport kan ge stöd för svenska forskare som vill ägnasig åt Upplevelseforskning. Vi vill bidra till att bilden av den svenska upplevelseindustrinblir mer komplett och att olika aktörer ser en möjlighet attverka för fortsatta investeringar i Upplevelseindustrin.Pernilla RydmarkProgramledare, UpplevelserEnheten för Tjänster & IT-användning5

En studie omForskning inomupplevelseindustrinNiklas Gustafsson, SCT Stockholm Centre for Tourism Researchniklas.gustafsson@svb.stockholm.se7

Sammanfattning och förord till rapportenDenna rapport utgör en sammanfattning av ett arbete med att kartläggaforskning och forskarmiljöer med relevans för upplevelseindustrin i Sverige2003. Arbetet har bedrivits i två faser. Fas ett bestod av en grundläggandegenomgång av relevant forskning inom fältet på Sveriges samtliga universitetoch högskolor samt vissa fristående forskningsinstitut. Under fas två genomfördesen enkät med forskarna. Nedan sammanfattas arbetet med de bäggefaserna i punktform:• En kartläggning har gjorts via en systematisk genomgång av relevantupplevelseindustrirelaterad forskning på Sveriges samtliga universitetoch högskolor samt vissa fristående forskningsinstitut. Undersökningengenomfördes genom öppna kanaler via Internet, på respektiveuniversitets/högskolas webbsida eftersom befintlig statistik och befintligadatabaser saknas.• En databas, som nu ägs av VINNOVA, har skapats med ca 250olika forskningsledare eller enskilda forskare. Vid genomgången avforskargrupper och enskilda personers arbeten lades vikt vid att denforskning som kom med i databasen skulle vara intressant ur ett tillväxtperspektiv.• Databasen är konstruerad på personnivå och på så sätt har grundenskapats för ett nätverk inom upplevelseindustrirelaterad forskning.En annan möjlighet är att forskarna kan bidra till utvecklingsprocessensom bollplank i det fortsatta arbetet med tillväxtområdet.• En enkät har skickats till forskarna som finns i databasen, där de bl asjälva har fått ge sin syn på upplevelseindustrin.• En studie av forskarnas intressen och arbetsområden har genomförtsvia en elektronisk enkätstudie. Resultatet från den studien återfinns idenna avslutande rapport.Kartläggningen av upplevelseindustrirelaterad forskning och studien/enkätenmed forskarna inom området har genomförts av Niklas Gustafsson påuppdrag av VINNOVA. Niklas Gustafsson doktorerar i företagsekonomi vidStockholms universitet och är verksam som forskare vid SCT – StockholmCentre for Tourism Research – en del av Stockholms stad, samt som konsulti det egna företaget NIGU Research & Consulting.9

Forskning inom upplevelseindustrinInledning och bakgrundUnder sommaren 2003 bestämde sig VINNOVA för att försöka kartläggaforskning relaterad till upplevelseindustrin inom Sverige idag. Arbetet harskett i två faser.Fas ett bestod av en grundläggande genomgång av relevant forskning inomfältet. Syftet med studien under fas ett var att identifiera och kartläggaforskarmiljöer och forskning inom områden som på ett eller annat sätt kankopplas till de branscher och delområden som av KK-stiftelsen (Stiftelsenför kunskaps- och kompetensutveckling) identifierats som tillhörande upplevelseindustrin.En systematisk genomgång av forskningsprojekt på universitet,högskolor samt vissa institut genomfördes via Internet och resultatetsamlades i en databas.Under fas två, som genomfördes under hösten 2003, skickades en enkät tillforskarna som finns i databasen. Dels för att generera mer kunskap till VIN-NOVA om vad som sker på forskningsfältet och dels för att skapa en medvetenheti forskarsamhället om VINNOVAs avsikter att satsa på upplevelsersom tillväxtområde.Eftersom området är nytt och synsättet på vad som bidrar till tillväxt i dettafall skiljer sig från ett mer traditionellt synsätt, var det nödvändigt att skaffasig så god uppfattning som möjligt om var forskningsfronten ligger.Upplevelserelaterade branscher och dess betydelse för ekonomisk utvecklingär svåra att mäta i statistiska termer eftersom det inte finns statistik uppdeladpå ett sådant sätt att det faktiskt går att hänföra kronor och ören till t ex”designens” betydelse för produkten/tjänsten. Med ett traditionellt synsättpå tillväxt, utgör det potentiella antalet framtida producerade och sålda enheterinom ett visst fält (oftast) grunden för hur tillväxtpotentialen bedöms.När fokus byts från ett tillverkande perspektiv till ett kreativitets- ellerupplevelseperspektiv ändras förutsättningarna för det traditionella bedömningssättet.Fokus hamnar på den, ofta bortglömda eller för givet tagna, delav produkt- eller tjänsteproduktion som har att göra med de mjukare variablerna.KK-stiftelsens avsikt med att skapa begreppet ”upplevelseindustri” ärjust att ge legitimitet åt branscher och delområden som ofta betraktas somperifera (t ex design, olika kulturella uttryck så som konst, teater, etc.), mensom många gånger är helt avgörande för att sälja tjänster, produkter ellerdestinationer.10

KK-stiftelsens definition av begreppet upplevelseindustri 1 fick tjäna somutgångspunkt för arbetet för att kunna göra eventuella jämförelser och parallellermöjliga. Men eftersom begreppet är under utveckling och eftersomdet förs en aktiv debatt om vad det egentligen innebär, samt ytterligare endebatt om vilka delområden som bör ingå i upplevelseindustrin, beslutadesatt kategorierna sport och spel/dobbel skulle läggas till vid genomförandetav kartläggningen. Sport och spel/dobbel bedöms som högst intressanta urett tillväxtperspektiv. Även om de saknar den ”kreativa” ansats som andraområden inom KK-stiftelsens definition har, så uppfyller de väl kriteriet förbasbegreppet ”upplevelser”.Studien omfattar forskning från doktorandnivå och uppåt på Sverigessamtliga universitet och högskolor. Inkluderat i forskaröversikten är ävenviss forskning som bedrivs på fristående forskningsinstitut. Studien byggerpå sekundärdata hämtat från Internet och information om forskningen ärhämtad från respektive universitets, högskolas eller instituts hemsida. Alldata från kartläggningsarbetet under fas ett samlades slutligen i en databas.Det är forskarna i denna databas som medverkar som respondenter i fas tvåav arbetet (enkäten).I kommande avsnitt beskrivs val av tillvägagångssättet vid insamlingen avmaterial till databasen samt varför inte befintlig statistik använts.Varför inte använda befintlig statistik?Det enklaste sättet att gå till väga för att finna forskning som är relevant förupplevelseindustrin vore naturligtvis att utgå från den redan befintliga statistikom forskning på universitet och högskolor som tas fram av Högskoleverket(HSV) och Statistiska centralbyrån (SCB). Det visar sig emellertidatt någon sådan statistik över de delområden som utgör upplevelseindustrirelateradforskning inte finns att tillgå vare sig på HSV eller SCB. Den statistiksom förs över forskning på universitet och högskolor i Sverige utgår frånen traditionell uppdelning i akademiska delområden. Dessa delområden ärdessutom, med något undantag, inte tillräckligt detaljerade.Om vi till exempel vill veta var i Sverige det forskas på det mycket bredaområdet marknadskommunikation, visar den befintliga statistiken, som mestuppdelad och nedbruten till respektive underkategori, endast hur många somär verksamma inom fältet företagsekonomi. Det går alltså ej att urskilja hurmånga som är verksamma inom marknadskommunikation eftersom dettaområde i sin tur är en underkategori till företagsekonomi (oftast).Ett annat problem, som är en konsekvens av ovanstående resonemang, är attdet också är omöjligt att fånga intresseområden som är tvärvetenskapliga1Se rubriken ”Branschdefinition av upplevelseindustrin med tilläggsområden”11

med den befintliga statistiken. Åtminstone om det tvärvetenskapliga intresseområdetinte hör till ett gammalt väletablerat tvärvetenskapligt fält. Denfinaste redovisningsnivån beträffande personal återfinns hos HSV i den såkallade Nu-databasen, under personal/personal (indiv.)/forskningsämne.Där går det inte att hitta en överensstämmelse mellan ”branscher” och ”nationelltforskningsämne”. De branscher som återfinns i KK-stiftelsens definitionav upplevelseindustri hittas under spridda forskningsämnen. Forskningom till exempel ”sport” behöver inte enbart hamna inom ämnet ”Idrott”,utan skulle kunna hamna inom ”Psykologi”, ”Sociologi” etc. Beträffandedoktorander finns en indelning som kallas SCB-ämne, som är betydligt merfinfördelad, men tyvärr fortfarande till största delar oanvändbar.Området ”design” är ett exempel på detta. Om man tar fram den mest detaljeradestatistik som finns att tillgå för ”Aktiva doktorander höstterminerna1998-2001, fördelade efter vetenskapsområde, ämne, universitet/högskolaoch kön” visar den att endast Göteborgs universitet är verksam inom området”Design” och endast Luleå tekniska universitet är verksamma inomområdet ”Industriell design”. 2 Ren logisk slutledning säger oss att dessa tvålärosäten på intet sätt täcker in den forskning som är intressant inom områdetdesign i den mening KK-stiftelsen lagt i begreppet.Därtill kommer att den offentliga statistiken endast visar hur många somär verksamma inom ett visst område. Det finns ingen information i den befintligastatistiken om man faktiskt också vill veta vad forskarna sysslar med,vad det är för typ av forskning som försiggår och varför. Någon tidigare genomfördsådan studie finns heller inte att tillgå. Dessutom är statistik frånåren 1998-2001 den mest aktuella som finns att tillgå via HSV och SCB,vilket gör ett eventuellt undersökningsresultat där man är intresserad av vadsom sker inom området idag omöjligt.Val av angreppssättDå användandet av befintlig statistik visat sig vara omöjligt för undersökningenssyfte fick ett annat angreppssätt väljas. Ingen liknade studie som ärrelevant i förhållande till VINNOVAs syfte har tidigare genomförts.Ganska snart konstaterades att en total kartläggning av all enskild forskninginom området inte var möjlig att genomföra. Om vi bara räknar antalet verksammadoktorander vid universitet och högskolor hamnar siffran runt 18 500personer. Då inkluderas ej arbeten gjorda av professorer, docenter, adjunkter,forskarassistenter, doktorer av olika slag etc. Att studera alla dessa individersarbeten för att se om det finns beröringspunketer till upplevelseindustrirelateradeintressesfärer vore en mycket tidsödande syssla. Det är även en fråga2För fördjupning i befintlig statistik se SCB: http://www.scb.se/templates/Product____8650.aspeller HSV; http://www.hsv.se/sv/CollectionServlet?page_id=1251&view=0&expand_tree=10312

om vad marginalnyttan är med att i detalj känna till precis all forskning somförsiggår inom området. Och även om detta vore teoretiskt möjlig så är vitillbaka till framför allt VINNOVAs syfte, men det finns också en tidsaspektatt ta hänsyn till.Det angreppssätt som slutligen valdes var ett slags komprimerat kombinationsangreppssätt,där kännedomen om vilken forskning som bedrivs arbetadesupp till en kritisk massa av närmare 250 olika enskilda forskare ellerforskningsledare. Vid genomgången av forskargrupper och enskilda personersarbeten lades vikt vid att den forskning som kom med i databasen skullevara intressant ur ett tillväxtperspektiv, vilket är av vikt för att forskningsansatsenbäst ska överensstämma med VINNOVAs uppdrag från regering ochriksdag.I de fall det förekommer större forskargrupper eller större forskningsprojekthar endast någon eller ett fåtal personer tagits med i databasen. Dessa personerkan då sägas utgöra toppen av ett isberg, i vilkas närhet det finns ettnätverk av andra intressanta forskares arbeten. Det blir på så sätt möjligt attinom rimlig tid och till rimlig kostnad nå så många forskare som möjligt.Ett annat sätt att förstå arbetsansatsen är genom att använda en IT-metafor.Där kan de utvalda personerna liknas vid noder i nätverket och genomatt fånga upp ”noderna” i forskarnätverken når VINNOVA alltså ut till såmånga som möjligt.Ambitionen har hela tiden varit att nå ända ner på personnivå för att på såsätt skapa grunden till ett möjligt framtida nätverk inom upplevelserelateradforskning och att i fortsättningen kunna kommunicera med intresseradeforskare. En annan aspekt är att forskarna kan bidra till utvecklingsprocessensom bollplank i det fortsatta arbetet med satsningsområdet. Genom att kartläggaforskarmiljöer skapas på så sätt goda förutsättningar för VINNOVAsframtida satsningar på ”upplevelse” som tillväxtområde.Som redan nämnts samlades all data från kartläggningsarbetet under fas etti en databas. Databasen utgör utgångspunkten för fas två i forskarstudiensom presenteras nedan.13

Dialog/EnkätundersökningenI slutet av oktober 2003 inleddes fas två, det vill säga det fortsatta arbetetmed det tidigare insamlande materialet i databasen. Fas två startades medytterligare en genomgång av vissa forskningsområden för att komplettera detarbete som genomförts under fas ett. Därefter konstruerades en enkät medett antal frågeställningar till de berörda forskarna och forskningsledarna.SyfteSyftet med enkäten var flerfalt:• För det första ville VINNOVA skapa en dialog med de forskare somfinns i databasen.• För det andra var det ett sätt att göra dessa personer medvetna om attVINNOVA har för avsikt att arbeta aktivt med området ”upplevelser”,och samtidigt få indikationer på hur villiga de är att medverkasom samtalspartners i ett eventuellt nätverk.• För det tredje ger undersökningen VINNOVA en chans att kvalitetskontrollerade uppgifter om respektive personers forskning, som vihämtat från öppna källor på Internet vid insamlingen av uppgifternatill databasen.• Slutligen var VINNOVA intresserad av att ställa ett antal grundläggandefrågor för att därigenom få en överblick av hur forskare ser på”upplevelseindustritänkandet”.MetoddiskussionNedan följer en diskussion om valet av metod.Grundläggande synsätt och modellerUtgångspunkten för arbetet både under fas ett och under fas två av forskningsstudienär KK-stiftelsens definition av upplevelseindustrin i rapporten”Upplevelseindustrin i Sverige 2002 – Näringsliv och utbildningar”. KKstiftelsenhar totalt identifierat 13 delområden som har det gemensamt att deproducerar och/eller levererar upplevelser. Till detta har lagts två ytterligaredelområden, sport samt spel och dobbel. Observera att i tidigare studier KKstiftelsengenomfört förekommer vissa justeringar av delområden. 3 Begreppethar med andra ord utvecklats över tiden.3Se följande rapporter utgivna av KK-stiftelsen: Aha Sweden (2000); Blandade upplevelser (2000);Upplevelse industri 2002 – näringsliv och utbildningar (2003); Upplevelseindustrin 2003 – statistik ochjämförelser (2003).14

Eftersom det dels förs debatt om vad begreppet ”upplevelseindustri” innebär,samt ytterligare en debatt om vilka delområden som bör ingå i upplevelseindustrin,beslutades att kategorierna sport och spel/dobbel skulle läggastill vid genomförandet av kartläggningen trots att de saknar den ”kreativa”ansats som andra områden inom KK-stiftelsens definition påbjuder. Däremotuppfyller de väl kriteriet för basbegreppet ”upplevelser”. Sport och spel/dobbel bedöms också som högst intressanta ur ett tillväxtperspektiv.Branschdefinition av upplevelseindustrin med tilläggsområdenForskning inom följande delområden finns med i undersökningen:ArkitekturHus, inredning, landskaps – och stadsplaneringDesignGrafik, konsthantverk, produktFilm/fotoFilm/foto och videoKonstBild, performance art, skulpturLitteraturFörfattarskap och publiceringMarknadskommunikationPR, reklam, eventMediaDigitala medier, radio, TV, och trycktamedierModeMusikArtisteri, komposition, producentskapMåltidDryck, kokkonst, restaurationScenkonstDans, opera, cirkus, teaterSpel och dobbelCasino, e-casino, lotteri, hästar etc.SportTurism/besöksnäringInkvartering, camping, fritidshus, natur,arrangemang av resor, aktiviteter m m.Upplevelsebaserat lärandeDator/TV-spel, museer, nöjesparker,science centers, leksaker och spelForskning relaterad till verksamheter förarkitekturForskning om industridesign, formgivning,bl a Webb, tryck, och hantverk (ejmode)Forskning om filmproduktion, fotografi,regi, manusförfattande, skådespeleri förfilm, animationForskning om konstForskning om litteraturForskning om marknadskommunikationForskning om medierForskning om modeForskning om musikMåltidsrelaterad forskningForskning om scenkonstSpelrelaterad forskning (ej dator/tv spel)Forskning om sportrelaterad verksamhetTurismrelaterad forskningForskning inom pedagogik spelutvecklingm m.15

Alternativa metoder och val av metodTelefonintervjuer som arbetsmetod valdes bort på grund av att det tar förmycket tid och för mycket resurser i anspråk om man vill nå alla forskare idatabasen, vilket var ett av syftena med undersökningen i fas två.Ett mycket vanligt sätt att samla in data är genom postenkäter. Det kanskenbart verka enkelt att skicka ut en postenkät och sedan sitta och väntapå de inkommande svaren. Ett ofrånkomligt problem är emellertid att mannästan aldrig får in så många svar som man hoppats på. Bortfallet på postadeenkätundersökningar är oftast stort. Det är också nödvändigt att planeraför ett antal påminnelser som måste sändas ut vid olika tidpunkter efterdet första utskicket. Dessa påminnelser kan inte ligga allt för nära det förstautskicket tidsmässigt eftersom respondenten med en postenkät måste ges enrimlig tid att svara. Till detta kommer tidsåtgång för posthantering. En följdav alla åtgärder som krävs för att bortfallet ska komma ner på en acceptabelnivå är att det tar lång tid.Till den ovan nämnda tidsåtgången skall läggas arbetstid för insamling ochinmatning av data från inkommet material. Och även om det är billigt attgenomföra en postenkät uppstår det kostnader i form av porto på kuvert,eventuella gåvor för att respondenterna ska vara mer intresserade av att svarapå enkäten med mera.Istället för en traditionell postenkät valdes i detta fall en elektronisk webbenkät.Med hjälp av ett elektroniskt tillvägagångssätt kortades tidsåtgångenned väsentligt. Respondenterna hade fortfarande möjligheten att avbrytaenkäten för att konsultera eventuella anteckningar eller litteratur, vilket inteskulle ha varit fallet vid t ex en telefonintervju. Påminnelser som skickas medett par dagars mellanrum upplevs inte lika störande som om enkäten skickatsmed vanlig post. Den största tidsbesparingen med denna metod gäller docksjälva insamlandet av respondenternas svar samt att kodningsarbetet tillstörsta delar redan är avklarat från början. Genom en webbenkät kan svarenpå frågorna trilla in på sina respektive platser i det statistiska materialet automatiskt,vilket eliminerar hela inmatningsprocessen som tillkommit om enkätengenomförts via ordinarie postgång. Sammanställningar, redovisningaroch statistiska beräkningar underlättas väsentligt. Nackdelen med metodenär om det uppstår elektroniska problem eller att de potentiella respondenternainte använder sig av e-post regelbundet och därför inte får enkäten.Liksom vid ett utskick med en postenkät måste respondentens adress, i dettafall e-postadress, vara korrekt. Tidsåtgången för att svara på de 14 frågorna ienkäten beräknas vara ca 15 min.Tillvägagångssätt vid materialinsamlingenTill hjälp med den elektroniska enkäten användes företaget Quicksearch16

AB och dess webbaserade dialogverktyg. 4 QuickSearch erbjuder en av marknadensmest avancerade mjukvaruplattform för att göra interaktiva undersökningar,kontinuerliga dialoger eller tester via Internet. Enkäten sändessedan ut till samtliga e-postadresser i databasen.Resultat av enkätundersökningen/dialogen med forskarnaEnkäten/dialogen sändes totalt ut till 216 e-postadresser. Svarsfrekvensenvar 68 procent vilket måste betraktas som mycket god speciellt med tanke påatt VINNOVA inte tidigare har någon relation med respondenterna.Vissa frågor gavs med slutna svarsalternativ och andra med öppna svarsalternativ.I diagrammen nedan presenteras procentsatser samt det absolutaantalet respondenter som valt ett visst svarsalternativ inom parentes, längstut till höger.Respondenternas profilNedan presenteras respondenternas profil.Diagram 1: KönsfördelningDet var övervägande män som svarade på forskarundersökningen. De utgjorde70 procent av respondenterna medan kvinnorna utgjorde 30 procent.Siffran inom parentes visar hur många respondenter som svarat på frågan.Diagram 2: respondenternas titelSom framgår av diagrammet ovan var 25 procent av respondenterna professoreroch 20 procent doktorander. Av de 22 procent som återfinns i kategorin4http://www.quicksearch.se/17

övrigt utgörs ca 24 procent av doktorer av olika slag, och ca 44 procent avrespondenter med olika chefstitlar.Diagram 3: Kännedom/hört talas om begreppetHela 96 procent av respondenterna har hört talas om begreppet upplevelseindustri.Det visar att det är allmänt känt bland respondenterna och att KKstiftelsenhar nått ut med begreppet till forskarsamhället. Däremot säger detingenting om hur forskarna ser på innebörden av begreppet. 5Diagram 4: Respondenternas intresseområden idag (flerval)5Se rubriken ”Oenighet och förvirring om begreppet upplevelseindustri” och appendix.18

Som framgår av procentsatserna till höger fick de svarande i detta fall väljafler än ett svarsalternativ. Om någon ansåg sig vara intresserad av upplevelseindustrisom helhet utan reellt huvudområde kunde denna person med andraord välja att kryssa för samtliga alternativ. Media, upplevelsebaserat lärande,design och turism är de områden som är mest intressanta för respondenterna.Vid frågan om respondenternas intresseområden i framtiden ges följandebild.Diagram 5: Respondenternas intresseområden i framtiden (flerval)Jämförs respondenternas intresseområden idag och i framtiden är skillnadenmarginell. En slutsats som kan dras av detta är att respondenterna inte hopparmellan olika ämnen på kort sikt.Liksom den tidigare frågan kunde respondenterna välja att kryssa för samtligaalternativ och därför kan inte procentsatserna adderas.En annan intressant aspekt är hur mycket tid som spenderas på forskningsarbete.19

Diagram 6: Tid spenderad på forskningUndersökningen visar att en majoritet av respondenterna spenderar max 50procent av sin tid med att forska varje månad.Diagram 7: Finansiering39 procent av respondenter får minst hälften av sin lön från något universiteteller högskola. 22 procent får hela sin finansiering den vägen. Den vanligastefinansieringsformen därefter är via någon statlig myndighet (exempelvisVINNOVA, KK-stiftelsen eller Vetenskapsrådet). Få är finansierade avkommun och landsting eller intresseorganisationer och ingen är helt (100 %)finansierad på detta sätt. Antalet respondenter finansierade med EU-medelär inte heller särskilt stort.20

Samarbete med näringslivDiagram 8: Samarbete med näringslivHela 75 procent uppger att de har någon form av samarbete med näringsliveller offentlig verksamhet.Till ovanstående frågeställning följde en följdfråga med öppet svarsalternativ6 där vi bad respondenterna ange vilka företag och/eller organisationerde samarbetar med. 97 personer valde att svara på följdfrågan och av dessasvar framkommer att ca 68 procent anger att de har samarbete med privatnäringsliv och ca 55 procent anger att de har samarbete med någon aktör ioffentlig verksamhet.Hur intressant är forskningen för näringslivet?En mycket intressant och omdiskuterad aspekt av forskning som de senareåren debatterats livligt är hur man ska kunna omvandla forskningsresultattill kommersialiserbara eller på annat sätt samhällsnyttiga produkter ochtjänster. Underliggande till denna aspekt ligger förförståelsen att forskningstimulerar innovation och tillväxt.VINNOVAs Tripel Helix-modell 7 bygger på detta antagande. Därför ärdet av stor vikt att veta hur pass intressant forskarna själva bedömer att derasrespektive pågående arbeten och projekt är, när det gäller att omsätta forskningeni faktiska produkter och tjänster.Diagram 9: Hur intressant är forskningen för näringslivet?6Se appendix 27Se t ex www.vinnova.sewww.vinnova.se/vinnovanytt/vinnovanytt.pdf ( 2002-10-03)www.vinnova.se/semkonfdok/erikssonimm.pdf (2002-10-04)21

Diagrammet visar att det finns en klar övervikt mot den övre delen av skalan.De flesta anser att deras forskning är mycket intressant för näringslivet.Den naturliga följdfrågan blir då om forskarna själva är intresserade av attkommersialisera resultaten.Diagram 10: Intresse av att kommersialisera resultaten.Även om en klar majoritet ligger på den övre halvan av skalan är bildensom ges inte lika entydig. 32 procent anser att det är mycket intressant attomsätta sin forskning i kommersialiserad form. Är det då lätt eller svårt attomvandla forskning till kommersialiserbara produkter och tjänster?Diagram 11: Att omvandla forskningen till kommersialiserbara produkter och tjänsterSvaren visar en viss övervikt mot att det är enkelt att omvandla forskningsresultaten,men spridningen är relativt stor. En sammanställning av de tresenaste frågorna visas nedan i indexform.Diagram 12: Kommersialiserbarhetsindex22

Vad är viktigt att prioritera?Sverige har höga ambitioner när det gäller forsknings- och innovationsstrategi,något som anses nödvändiga för att Sverige ska kunna blir ett ledandetillväxtland i den kunskapsbaserade ekonomin. Trots att Sverige satsar mesti världen på forskning och utveckling, har den långsiktiga tillväxten varit lågvid internationella jämförelser.– Starka forsknings- och innovationsmiljöer är attraktiva för kompetentaforskare, entreprenörer och kapital, säger Per Eriksson, generaldirektör påVINNOVA 8 . Genom att satsa på sådana miljöer kan den svenska tillväxtenfå fart. Nedanstående frågeställning ger en indikation på vilka områdenforskare med beröring till upplevelseindustrin själva anser vara viktiga attprioritera.Diagram 14: Prioriterade åtgärderVid ovanstående frågeställning ombads de svarande att prioritera tre åtgärder.29 procent anser att det är viktigast att stödja forskning där starkaforskargrupper finansieras under en längre tid. 25 procent anser att det ärviktigast att stimulera samverkan mellan olika forskningsdiscipliner. Och 18procent anser att det är viktigast att öka samverkan mellan företag och forsk-8www.vinnova.se, pressmeddelande 2003-11-2623

ning. Sammantaget prioriteras det senare också som viktigast totalt sett (omman lägger ihop 1a 2a och 3e prioriteringen).Oenighet och förvirring om begreppet ”upplevelseindustri”Hela 96 procent av respondenterna har hört talas om begreppet. Däremotvisar denna studie att det råder en stor oenighet bland forskare om vad begreppetegentligen innehåller. En av de öppna frågorna i studien löd: hurskulle du kortfattat definiera (förklara/beskriva) begreppet upplevelseindustri?Definitionerna varierade från att hänvisa till KK-stiftelsens definition (inågot enstaka fall), till mycket seriösa (och ibland mindre seriösa) försök attgöra egna definitioner som kunde ligga både nära och långt ifrån den definitionsom KK-stiftelsen använder. Svaren var minst sagt varierande. 34 Ett parexempel på seriösa försök att definiera området är:• Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för branscher som har ett stortkreativt moment i sin kärnproduktion & där affären i stort drivs avkonsumentens upplevelsebehov. Upplevelsesamhället är en större drivkraftsom spänner över hela samhället & som förklarar varför just nu Upplevelsebranscherär så heta. Upplevelsesamhället speglar västvärldens ”övervälfärd”& hittar sin förklaring i att vi sprängt Maslows behovstrappa.Västvärldens fysiska överlevnad & materiella välstånd är uppnått ochjakten går vidare mot gemenskap, uppskattning & självförverkligande– upplevelsesamhälle. Därav har de branscher som naturligt tillfredställerupplevelsebehovet mycket att tillföra utöver sin egen kärnprodukt. Tillföratill Regioner, Trad. Industri m m. Alla som ”drabbas” av upplevelsesamhället.• Handlar om produktion och konsumtion av värden som ligger bortomvarans/tjänstens direkta funktion. Formas av estetiska, emotionella ochepiska aspekter där ”råmaterial” omvandlas till ”immateriella upplevelser”,ofta paketerade i form av varumärken eller berättelser.Andra varianter är de där man ser definitionen av upplevelseindustrin mycketsmalt och endast från sitt eget utgångsperspektiv. Exempel på detta är:• Den (turist/gästbaserade) näring som ägnar sig åt att tillhandahållaupplevelser åt människor som inte själva är beredda att göra den oftamångåriga erfarenhetsuppbyggnad som krävs. Det kan gälla t ex harrfiske,bergsbestigning, ”överlevnad”, att baka sitt eget tunnbröd i vedeldadugn. Upplevelseindustrin tillhandahåller en handledd upplevelse där utrustningenär ordnad och en handledare/guide som lotsar gästen genomupplevelsen och bidrar till att förklara det man upplever.• Multimedia24

Många anger att de har svårt att relatera till begreppet och därför inte helleranser att de kan ge någon egentlig definition:• Det är ett svårhanterbart begrepp. De flesta företag har upplevelseinslagi sina produkter och tjänster och vikten av upplevelse- och livsstilsinslagökar allmänt.• En alldeles för vag övergripande term utan internationell motsvarighet,som borde ersättas mer specifika begreppDet förekommer dessutom en hel del spänningar och misstro till begreppetoch hur det används idag. Det kan bero på att olika värderingar råder inomolika delar av upplevelseindustrin (i KK-stiftelsens tappning). Exempel pådetta är:• Konstruerat idiotbegrepp ämnat att rationalisera vissa forskningsstiftelsersbehov att ” jamma med funky business”.25

Sammanfattning och SlutsatserRapporten utgör en sammanfattning av ett arbete med att kartlägga forskningoch forskarmiljöer med relevans för upplevelseindustrin i Sverige 2003.Arbetet har bedrivits i två faser. Fas ett bestod av en grundläggande genomgångav relevant forskning inom fältet på Sveriges samtliga universitet ochhögskolor samt vissa fristående forskningsinstitut. Under fas två genomfördesen dialog/enkät med forskarna.• Slutsatser från arbetet med kartläggningen i fas ett visade att teknik-och ekonomiinriktade ämnen dominerar den tillväxtorienteradeforskningen inom upplevelseindustrin i Sverige i dag samt att teknikforskningenär dominerande när det gäller de tekniskt inriktadedelarna av upplevelseindustrin så som datorspel, VR med mera.• Den ekonomiska forskningen är å andra sidan dominerande när detgäller samband mellan tillväxt/ekonomi och konst, teater, estetik etc.samt forskning om vad dessa områden kan bidra med till annan industri.Även inom området turism finns en klar övervikt mot ekonomisktrelaterad forskning.• Vidare visade det sig att det finns förvånansvärt lite forskning rörandesport med tanke på hur kommersiellt driven stora delar av sportsektornär. Ett annat område med förvånansvärt lite tillväxtrelateradforskning är film och filmrelaterad forskning. Den forskning somfinns inom området är till stora delar konstnärligt inriktad.• Några intressanta klusterbildningar kan urskiljas. Mycket upplevelseindustrirelateradforskning inom konst, artisteri och estetik, koppladtill ekonomiinstitutioner finns i Stockholmsområdet. Stockholmsuniversitet, Handelshögskolan och KTH är alla verksamma inomdetta område, både som enskilda aktörer och i olika typer av samarbeten.Gotland är med sina satsningar på kulturturism och spelforskningett mycket verksamt forskningskluster inom upplevelseindustrin.Umeåområdet har ett antal aktörer inom datorspel, VR mm.Tillsammans utgör dessa olika centrumbildningar och lab ett intressantkluster av teknikrelaterad upplevelseindustriforskning. Intressantakombinationer av inriktningar inom turismrelaterad forskninglyser tydligast i Östersund och på Handelshögskolan i Göteborg.• Dessutom visar kartläggningen att upplevelseindustrirelaterad forskningi betydligt högre grad återfinns på de äldre universiteten ochhögskolorna. Den slutsatsen var något förvånade, då flera i projektgruppenhade uppfattningen att upplevelserelaterad forskning skullevara vanligare på ”nyetablerade” universitet/högskolor, eftersom sådanforskning skulle kunna vara en chans att profilera lärosätet somnytänkande och framåt.26

Slutsatserna från studien/dialogen med forskarna inom området (fas två)visade att:• Hela 96 procent av respondenterna säger sig ha hört talas om begreppetupplevelseindustri. Det visar att spridningen av begreppet är godoch att KK-stiftelsen har nått ut med begreppet till forskarsamhället.• Däremot råder det stor oenighet om vad begreppet egentligen innebär.Att synen på vad begreppet innebär varierar i så stor grad ärtroligtvis en konsekvens av att begreppet upplevelseindustri både iSverige och internationella sammanhang är nytt. Det finns ingenegentlig motsvarighet internationellt sett. Men oenigheten är ocksåen konsekvens av att den rådande definitionen av begreppet upplevelseindustriär motsägelsefull, vilket påpekats av forskare i studien.• På frågan om hur mycket av sin tid som forskarna verksamma inomupplevelseindustrirelaterad forskning verkligen spenderar på att forskasvarar en majoritet att de spenderar max 50 procent av sin tid medatt forska.• Vid förfrågan om hur forskarna inom området är finansierade visardet sig att 39 procent av respondenterna får minst hälften av sittforskningsarbete finansierat från något universitet eller högskola. 22procent får hela sin finansiering den vägen. Den vanligaste finansieringsformendärefter är via någon statlig myndighet (exempelvisVINNOVA, KK-stiftelsen eller Vetenskapsrådet).• Få är finansierade av kommun och landsting eller intresseorganisationeroch ingen är helt (100 procent) finansierad på detta sätt. Antaletrespondenter finansierade med EU-medel är inte heller särskilt stort.• Ca 75 procent av respondenterna anger att de har någon form avsamarbetet med näringsliv och/eller offentlig verksamhet. Ca 68 procentuppger sig ha någon form av samarbete med näringsliv och ca55 procent uppger att de har någon form av samarbete med offentligverksamhet.• Ett mycket intressant resultat är att en klar majoritet av respondenternaanser att den forskning de bedriver är mycket intressant för näringslivoch offentlig verksamhet.• Än viktigare för VINNOVA är att en majoritet av respondenternai studien anger att det vore intressant att omvandla forskningen tillkommersialiserbara produkter och tjänster.• Dessutom anses det viktigt att prioritera ökad samverkan mellanforskare samt mellan forskare och näringsliv. Sammantaget (om manlägger ihop gjorda prioriteringar) anser 70 procent av respondenternaatt det är viktigt att satsa på samverkan mellan företag och forskningför att stimulera upplevelseindustrins framtida utveckling.• Vidare anses det mycket viktigt att stödja forskning där starka forskargrupperfinansieras under en längre tid och att stimulera samverkanmellan olika forskningsdiscipliner.27

Vidare studierIntresset för de olika branscher som finns verksamma inom definitionenupplevelseindustri är idag stort. Flera av dessa bedöms ha mycket stor tillväxtpotential,bl a inom tjänsteutveckling, utveckling av dator- och tv-spel,musik, design, turismrelaterad verksamhet mm. Amerikanska studier antyderdessutom att de branscher, företag och organisationer som satsat på attproducera och leverera upplevelser till konsumenter är de som har haft störsttillväxt och skapat flest arbeten i USA mellan åren 1959-1996. 9Olika perspektiv kan och bör studeras för att bättre förstå upplevelser ochupplevelseindustrins betydelse för ekonomiskt tillväxt. Forskningsområdet äri sig självt tvärvetenskapligt och gränsöverskridande. Redan idag finns detflera olika forskningsdiscipliner och vetenskapliga inriktningar verksammainom det som ryms under begreppet upplevelseindustri. Men ett samlat initiativkring frågor berörande området saknas. Det finns heller ingen direktsamlad förståelse för området. Insikten om ”upplevelsebranschernas” egnaekonomiska tillväxtpotential och dess betydelse för samhällsekonomin, menkanske i ännu högre grad att deras bidrag till traditionella branschers tillväxtskulle kunna vara utgångspunkt för ett nytt sätt att studera och definiera delarav ekonomin. Men, för att göra det möjligt är vidare utvecklingsinitiativoch studier nödvändiga. Nedan ges förslag på vidare studier för utvecklingoch ökad förståelse inom satsningsområdet:• Studera vad innovationssystemet har för potential att utvecklas. Dettakan ske till exempel genom kvalitativa intervjuer med särskilt utvaldafrån olika industrier, företag och myndigheter, eller genom attstudera initiativ tagna i andra länder t ex via benchmarking. Hur taskunskapen i forskargrupperna till vara av entreprenörer etc? Är deoffentliga systemen och dess aktörer förändringsvilliga? Etc.• En fördjupad kartläggning och analys av enskilda stora och små aktörersamt dess verksam inom upplevelseindustrin. Även detta skulle kunnagöras via intervjuer och eller via insamling av branschspecifika datadär framtidsförutsättningar mm studeras. På så sätt finns det ocksåen möjlighet att effektivt identifiera olika verkliga, eller upplevdahinder för tillväxtområdets utvecklande.• Analys av de obalanser som finns inom forskningsområdet idag. Är det tillexempel viktigt att i större grad än idag stimulera icke teknikinriktadforskning angående exempelvis juridiska, eller organisatoriska frågeställningar?Eller är det viktigare att studera entreprenörskapets betydelsei förhållande till de kreativitetsperspektiv som KK-stiftelsenanger? Skapar en satsning på kreativitet per automatik tillväxt ellerär det bara ett löst antagande?9Pine & Gilmore, (1999), The Experience Economy, Work is Theatre & Every Business a Stage, HBR Press,(sid 14).28

• En fördjupad analys av aktörernas drivkrafter och inbördes relationer. Vadhar aktörerna för drivkrafter? Hur har dessa utvecklats med tidenoch hur bör de utvecklas för att på bästa sätt gynna tillväxtområdet?• Vad finns det för praktiska och politiska hinder eller möjligheter för upplevelseindustrinsutveckling idag – exempelvis frågeställningar rörandeskatter och avgifter (nationellt och internationellt)?29

Begreppet UpplevelseindustriReflektioner om innovation ochsynen på verkligheten, exemplifieratmed framväxten av ett begreppNiklas Gustafsson, SCT Stockholm Centre for Tourism Researchniklas.gustafsson@svb.stockholm.se31

Om innovation och synen på verklighetenHur kan man förstå den verklighet vi alla lever i? Hur formas vår förståelseför omvärlden och vem bestämmer framtidens synsätt, paradigm och doktriner?Vem konstruerar de kartor vi använder oss av i vår samtid? Och kanvi överhuvudtaget lita på de kartor vi väljer att navigera efter? Hur kan mannå insikt i en tid av ständigt förändrade perspektiv och ständigt pågåendeförändringsprocesser?Frågor som dessa är ständigt aktuella för alla som tvingas tänka djupare pådet som sker i samhället, hur och varför samhället utvecklas, samt hur dennautveckling ska förstås och tolkas. I boken ”Slaget om verkligheten” aktualiserarBengt Kristensson Uggla dessa frågeställningar genom att ge ett filosofisktbidrag till att förstå vår samtid.”Det är frestande att beteckna en samtid så djupt präglad av överraskande förändringsprocessersom kaotisk, men i värsta fall legitimerar ordet kaos bara en farligeskapism som inte ens försöker förstå vår svåröverskådliga värld” 10För att bättre förstå den verklighet vi lever i förespråkar Kristensson Ugglaett brett hermeneutiskt perspektiv som hjälpmedel, inte i första hand för attbringa ordning i kaos, utan för att skapa klarhet genom insikten att omvärldenkan förstås på olika sätt genom tolkning.Kunskap och lärande utgår från en tolkningsprocess och genom förståelseför ”omvärldsanalysens hermeneutiska villkor” och ”kunskapens och lärandetshermeneutik” kan verklighetsuppfattning och livsåskådning tydliggöras.Därmed tydliggörs också hur förändring skapas och hur utveckling sker. Enannan författare som belyser vikten av ett bredare hermeneutiskt perspektivär François Dosse 11 . I boken The Empire of Meaning talar han bland annatom uppkomsten av nya tankeparadigm, hur de växer fram, och vad debetyder för vår världsuppfattning. Ytterligare en god odyssé i ämnet socioekonomiskutveckling ges också av professor Pierre Guillet de Monthoux ihans bok ”Läran om företaget – från Quesnay till Keynes” 12 . Där får vi följahur synen på företagande har varierat radikalt beroende på tid, politiska ochfilosofiska strömningar, samhällsutveckling och geografi.Vad är det då som gör att synen på ekonomisk utveckling förändras? Ochhur kan sådan utveckling tolkas och förstås av enskilda aktörer i samhället?Som ett bidrag till diskursen kring frågor som dessa kommer jag att exem-10Bengt Kristensson Uggla, Slaget om verkligheten, (sid. 11), Symposium, 2002.11François Dosse, Empire of meaning – The humanization of social Science, University of Minnesota Press,1999.12Pierre Guillet de Monthoux, Läran om företaget – Från Quesnay till Keynes, Nordstedts Juridik, 1992.33

plifiera ovanstående frågeställningar genom att diskuterar framväxten av ettbegrepp. Framväxten av just detta begrepp är speciellt intressant beroende påatt begreppet står för ett innovations- och tillväxtpolitiskt strategiskt tänkande.Dessutom förekommer det egentligen bara i Sverige och i viss mån iNorge. Det rör sig om en relativt ny benämning som fått en enastående genomslagskraft,troligtvis mycket beroende på ordvalet vid konstruktionen avbegreppet som tycks beröra, irritera och glädja.Begreppet i fråga är ”Upplevelseindustri”. Ett ord som verkar tilltala aktöreri de flesta delar av det privata näringslivet och offentliga organ. Men ävengemene man tycks ha skaffat sig ett förhållande till ordet (eller åtminstoneskaffar de sig ett förhållande till det så fort de hör talas om det). Genom attstudera framväxten av detta tillväxt- och innovationsbegrepp aktualiserasockså frågor kring begreppets definition, inneboende förhoppningar, bakgrundoch motsättningar. Tolkningsproblematiken har sällan varit tydligare.”Tolkningsproblematiken aktualiserar flera av kunskapssamhällets mest grundläggandefrågor om sanning och verklighet och hur vi ska hantera de ofrånkomligakonflikter som ständigt uppstår genom att vi tolkar den verklighet vi har gemensamtså olika” 13Vad är upplevelseindustri?Utgångspunkten för upplevelseindustribegreppet i Sverige är KK-stiftelsen(Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling), som 1999 identifieradeupplevelseindustrin som ett potentiellt framtida tillväxtområde. Upplevelserelateradebranscher och dess betydelse för ekonomisk utveckling är svår attmäta i statistiska termer eftersom det inte finns statistik uppdelad på ett sådantsätt att det faktiskt går att hänföra kronor och ören till t ex ”designens”betydelse för produkten/tjänsten. Med ett traditionellt synsätt på tillväxt,utgör det potentiella antalet framtida producerade och sålda enheter inom ettvisst fält (oftast) grunden för hur tillväxtpotentialen bedöms, men hur bedömerman en upplevelseindustri?Definitionen av vad begreppet upplevelseindustri innebär har utvecklats successivtsedan 1999, till den i dag rådande definitionen. Den finns att läsa iKK-stiftelsens rapport ”Upplevelseindustrin i Sverige 2002 – Näringsliv ochutbildningar”. Totalt har man där identifierat 13 delområden/branscher somhar det gemensamt att de producerar och/eller levererar upplevelser. Observeraatt det i tidigare studier KK-stiftelsen genomfört förekommer vissajusteringar av olika delområden. 14 Begreppet har som sagt utvecklats övertiden.13Bengt Kristensson Uggla, Slaget om verkligheten, (sid. 12), Symposium, 2002.14Se följande rapporter utgivna av KK-stiftelsen: Aha Sweden (2000); Blandade upplevelser (2000);Upplevelse industri 2002 – näringsliv och utbildningar (2003); Upplevelseindustrin 2003 – statistik ochjämförelser (2003).34

”Eftersom ingen tidigare tagit något samlat grepp kring svensk upplevelseindustribehövde vi inledningsvis identifiera delområden som ingår. En indelning av traditionell,ny och framtida upplevelseindustri gjordes. Utgångspunkten för upplevelseindustrinhar också varit att fokus ska sätta på användaren eller konsumenten.Detta till skillnad från till exempel i Storbritannien där man talar om CreativeIndustries och således utgår från producenten. Benämningen upplevelseindustrinhar varit föremål för djupa diskussioner under förstudien. Slutsatsen från dessaär att upplevelseindustrin ändå är den bästa benämningen eftersom det är ettfunktionellt samlingsbegrepp. Upplevelse är drivkraften och samtidigt den gemensammanämnaren och begreppet industri rymmer näring, möjlighet till mångfaldsamt en koppling till andra industrigrenar.” 15När fokus byts från ett tillverkande perspektiv till ett kreativitets- eller upplevelseperspektivändras förutsättningarna för det traditionella bedömningssättet.Fokus hamnar istället på den, ibland bortglömda eller för givet tagna,del av produkt- eller tjänsteproduktion som har att göra med de mjukarevariablerna. KK-stiftelsens avsikt med att skapa begreppet ”upplevelseindustri”är just att ge legitimitet åt branscher och delområden som ofta betraktassom perifera (t ex design, olika kulturella uttryck så som konst, teater, etc.),men som många gånger är helt avgörande för att sälja tjänster, produkter ellerdestinationer. Stiftelsen definierar upplevelseindustrin som bestående avföljande branscher (med exempel på underområden):ArkitekturHus, inredning, landskaps – och stadsplaneringDesignGrafik, konsthantverk, produktFilm/fotoFilm/foto och videoKonstBild, performance art, skulpturLitteraturFörfattarskap och publiceringMarknadskommunikationPR, reklam, eventsMediaDigitala medier, radio, TV, och tryckta medierModeMusikArtisteri, komposition, producentskapMåltidDryck, kokkonst, restauration15Blandade upplevelser (2000). Rapport utgiven av KK-stiftelsen.35

ScenkonstDans, opera, cirkus, teaterTurism/besöksnäringInkvartering, camping, fritidshus, natur, arrangemang av resor, aktiviteter mm.Upplevelsebaserat lärandeDator/TV-spel, museer, nöjesparker, science centers, leksaker och spelKK-stiftelsens definition av begreppet upplevelseindustri har fått tjäna somutgångspunkt för flera olika tillväxtsatsningar och utvecklingsprojekt iSverige. Men eftersom begreppet är under utveckling och eftersom det försen aktiv debatt om vad det egentligen innebär, samt ytterligare en debattom vilka delområden som egentligen bör ingå i upplevelseindustrin, står detklart att det råder mycket delade meningar om vad upplevelseindustri är.Termen upplevs av många som vag och förvirrande. En vanlig invändning ärtill exempel att sport inte räknas in i branschdefinitionen och att inte hellerspel/dobbel räknas in. En annan vanlig invändning/frågeställning är varför”Dator/TV-spel” inte utgör en egen branschkategori när till exempel ”Måltid”,som i statistiska termer ofta hamnar under rubriken ”Turism”, är det.Varför råder det så stor oenighet? Varför har olika aktörer så olika syn påinnebörden av begreppet? Till och med inom den offentliga sfären (somändå har initierat begreppet) råder det olika definitioner. Exportrådet tyckerexempelvis att det är självklart att sport ska räknas in i definitionen men detar däremot bort arkitektur ur sin definition. För att svara på dessa frågorbehövs en tillbakablick på begreppets ursprung.Upplevelseindustribegreppets framväxtEn insikt som växt sig allt större under arbetet med att försöka förstå upplevelseindustrinslogik är alltså att det råder mycket delade meningar om vadupplevelseindustri är, vad begreppet innebär, ur vilket perspektiv begreppetbör ses och användas etc. Detta gäller uppenbarligen både enskilda individeroch företag, hos organisationer och myndigheter, samt inom forskarsamhället.16 För att nå en förståelse för varför det råder stor förvirring är det nödvändigtatt få kunskap om hur upplevelseindustribegreppet i Sverige växtfram och utvecklats. Utvecklingen startade med ett antal ”samhällsströmningar”i olika delar av västvärlden som gör sig påminda på olika sätt underslutet av 1990-talet. En mycket kortfattad och av utrymmesskäl förenkladsummering ges nedan.1999 startade KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveck-16Denna slutsats har vuxit fram genom samtal och intervjuer med berörda parter inom bl a KK-stiftelsen,VINNOVA, AHA-Sweden, ITPS, Exportrådet, samt ett antal personer aktiva inom forskning och näringsliv.36

ling) ett arbete med att identifiera och belysa upplevelseindustrin som ettpotentiellt tillväxtområde. 17 Utgångspunkten och inspiration till initiativetvar bl a att man uppmärksammat kulturella och kreativa branschers betydelseför den ekonomiska utvecklingen i England (med start i Manchester).18 Satsningen på, och utvecklingen av, dessa branscher kom i Englandså småningom att benämnas ”Creative industries”. 19 I olika länder i Europahade man sedan länge talat om ”the Cultural sector” 20 och dess betydelse förtillväxt inom olika regioner ofta kopplat till andra områden som till exempelutbildning eller turism och besöksnäring. På andra sidan Atlanten, i USA,fokuserades det istället på ”Entertainment economy” under slutet av 1990-talet. Här finns inte samma inriktning på ”kultur” som i Europa, men iställetåterfinns världens största film- och medieproduktion, samt en betydligthögre grad av kommersialiserat tänkande och en högre kommersialiseringsgradän inom den övriga världens kulturella sektorer.Dessa tre strömningar – den anglosaxiska ”Creative industries”, den europeiska”Cultural sectors” och den amerikanska ”Entertainment economy”,bidrar alla mer eller mindre till Upplevelseindustribegreppets utveckling iSverige. Vem som först myntade ordet upplevelseindustri är oklart, men detlär ha förekommit i retoriken hos svenska politiker redan 1996-97.Värt att nämna i detta sammanhang är också att det år 1999 släpptes ett antalartiklar, samt boken ”The Experience Economy” 21 av Harvardforskarnaoch konsulterna Joseph F. Pine & James H. Gilmore. I boken belyser Pine& Gilmore vad de anser vara ett möjligt nästa steg att ta i utvecklingen avprodukter och tjänster, nämligen att fokusera på upplevelser. De menar attupplevelsen kan ses som ett distinkt ekonomiskt erbjudande. På samma sättsom en tjänst skiljer sig från en produkt så skiljer sig en upplevelse från entjänst. De anser sig dessutom kunna belägga att det är den del av ekonominsom satsat på att utveckla och leverera upplevelser, som vuxit snabbast i USAmellan åren 1959-1996. Boken måste ses som en av de mer grundläggandeinspirationskällorna för politiker och praktiker verksamma inom upplevelseindustriområdet.KK-stiftelsen ansåg att ”Kreativa industrier” var en för snäv definition ochutvecklade därför tillsammans med ett antal olika privata och offentliga aktörerbegreppet som man valde att kalla upplevelseindustri. Därmed kundeockså den ekonomiskt betydelsefulla turismen inordnas under begreppet.Som redan påpekats valdes ordet ”industri” avsiktligt för att påpeka och gelegitimitet åt branscher som ofta betraktas som perifera (t ex design, olika17http://www.kks.se/dethargorvi/programomrade/default.asp?iid=-14618Samtal med Katarina Almquist på KK-stiftelsen, september 2003.19http://www.culture.gov.uk/creative_industries/default.htm20Se t ex UNESCOs definition på www.unesco.org/culture21Pine & Gilmore, (1999), The Experience Economy, HBS Press.37

kulturella uttryck så som konst, teater, etc.), men som är mycket betydelsefullaför förmågan att kunna sälja produkter, tjänster eller destinationer. 22En sammanfattning av dessa internationella strömningar visas i modellennedan.Upplevelseindustrins influenserCreativeIndustriesCulturalIndustriesEntertainmentIndustriesModell 1: RingmodellenSom en visuell bild av vilka grundelement (eller internationella strömningar)som bildar basen i det vi i Sverige kallar upplevelseindustri kan ovanståendemodell användas. De olika underområdena har delar som går mer eller mindrein och ut i varandra men alla kretsar de kring ”upplevelsen”. Med utgångspunkti vad som sker på en teater skulle branschen ”Teater” kunna hörahemma i vilken som helst av de tre ringarna, men kanske troligast i någon avde nedre. Datorspel passar bäst in under Entertainment Industries, medanarkitektur skulle passa bäst in under Creative Industries (om vi talar om modernarkitektur).Speglingar av verkligheten eller skapandet av en ny verklighet?Med insikten om hur begreppet växt fram måste man nu ställa frågan – ärframväxten av begreppet upplevelseindustrin i Sverige något som speglarverkligheten eller bidrar dekonstruktionen av de tre ovanstående beskrivna22AHA-Sweden – om upplevelseindustrin och början på något nytt, (1999), (Rapport från KK-stiftelsen).38

egreppen (Creative-, Cultural-, och Entertainment Industries) till att skapaen ny verklighet? 23Det är svårt att ge ett entydigt svar på den frågan. Strömningarna i Europaoch USA är i högsta grad verkliga. En ökande mängd rapporter om ekonomiskbetydelse, och kraftigt ökade ekonomiska satsningar under de senaste20 åren inom de tre ovan nämnda delområdena talar ett tydligt språk. Ettandra exempel är framväxten av olika typer av media och dess ökande ekonomiskaoch politiska betydelse under de senaste femtio åren som inte kanha undgått någon. 24 Ett tredje exempel skulle betydelsen av marknadskommunikationkunna utgöra. Marknadskommunikation spelar idag en heltavgörande roll i många organisationer. Branding, dvs varumärkesbyggandegenom att medvetet arbeta för att skapa upplevda associationer för ett visstvarumärke hos konsumenten, har idag blivit upphöjd till att bli en managementfilosofifrån att tidigare vara en del av marknadsföringstänkandet. Etttydligt exempel är företaget Nike som har gjort sig av med all egen produktionoch idag är helt koncentrerat på att vårda sitt varumärke. 25 En annandel av ekonomin som till stor del lever på att saluföra upplevelser är turismochbesöksnäringen. Den har haft en stadig tillväxt under den senare delenav 1900-talet och kan idag räknas som världens största näringsgren. 26 Härspelar t ex kulturella världen en mycket stor roll.Olika länder och olika regioner har utvecklats mot olika huvudinriktningar.Media, film, musik och underhållning är t ex dominerande områden i USA.I England, Australien och på Nya Zeeland uppmärksammas arkitektur,marknadsföring, design, musik och andra kreativa områden inom ekonomin.I Frankrike har kulturbegreppet en stor betydelse. Med detta vill jag visa attäven om olika delar av västvärlden väljer att fokusera och betona ganska olikadelar av ekonomin har de en gemensam kärna, upplevelsen, som i Sverigeuppmärksammas genom upplevelseindustribegreppets tillkomst.Samtidigt är själva konstruktionen av begreppet en kompromiss, framdiskuteradav ett offentligt organ (KK-stiftelsen) i samarbete med olika privataoch offentliga aktörer. Politiskt hänsynstagande kan i sådana situationerväga tungt. Aktörer som finns representerade i diskussionen kommer naturligtvisatt hävda sina intressen, ibland på bekostnad av vad utvecklingen av idetta fall ”upplevelseindustrin” skulle tjäna på.Exemplet på hur begreppet tillkommit visar även på språkets betydelse församhällsutvecklingen. Genom ordvalet och definitionen av det samma, in-23Se t ex Bengt Kristensson Uggla, Slaget om verkligheten, (sid. 26), Symposium, 2002.24Se t ex M. J. Wolf, The Entertainment Economy, Penguin, 2000. eller A. Lieberman & P. Esgate, TheEntertainment Marketing Revolution, Prentice Hall, 2002.25Se t ex http://www.nike.com/nikebiz/nikebiz.jhtml?page=3&item=facts36Se t ex http://www.wttc.org/measure/PDF/Executive%20Summary.pdf39

kluderas vissa branscher och andra kommer att stå utanför. På så sätt gesstörre uppmärksamhet åt vissa på bekostnad av andra. Ordets makt är stortoch genom att rent språkligt välja ett bredare perspektiv (upplevelseindustrii stället för t ex kulturell, underhållnings-, eller kreativ industri) skapas andraförutsättningar för utveckling. Utan det språkliga valet av just detta ordriktas konferenser, samtal, rapporter, mediebevakning – och därmed ocksåintresse från allmänheten, potentiella konsumenter och potentiella investerare– mot ett annat håll. Ur denna synvinkel måste man förstå skapandet avbegreppet – genom det språkliga valet, genom kompromissande, och genomvalet av ”upplevelse” istället för ”underhållning”, ”kultur” eller ”kreativitet”– som skapandet av verkligheten. Det finns ju ingen upplevelseindustri utanatt någon introducerar ordet i den språkliga sfären.Språket blir på så sätt skaparen av verkligheten eftersom vi nu har ett verktyg,ett begrepp, att beskriva den nya verkligheten med. Men, ett uppenbartproblem med skapade av just denna verklighet är dock att begreppet avmånga upplevs som svårhanterligt.Vikten av att skilja äpplen från päron”Höstens nyheter från upplevelseindustrin i Trollhättan” – SAABs annonskampanjunder hösten 2003 visar med eftertryck att begreppet har spriditsväl i Sverige. Som reklammakare vore det självmord att använda sig av ensådan annonsering om inte människor (generellt sett) på något vis kunde tatill sig, relatera till, eller åtminstone tycka till, om en sådan slogan. Med exempletvill jag påvisa att begreppet är allmänt känt.Men även om kännedomen om ordet vilar på en solid grund är begreppetfortfarande luddigt i kanterna. Exemplet ovan visar på en vaghet i begreppetoch det är denna vaghet som gör att bilindustrin, som inte alls inkluderas avden branschindelning KK-stiftelsen har valt, använder sig av begreppet i sinreklam. De gör det på ett sätt som för dem verkar helt naturligt. Associationenmellan bilkörning och (kör)upplevelse är för dem helt tydlig. Det paradoxalaär att flera av de delbranscher som finns med i den officiella definitionenhar betydligt svårare att relatera till, och associera sig med begreppet.Men om nu upplevelseindustrin är ett vagt uttryck är då vagheten ett problem?Svaret är nej. Vagheten innebär i sig egentligen inget praktiskt problem.Snarare kan det hjälpa oss att kommunicera effektivt med varandra.Enligt Filosofer som Ludwig Wittgenstein (1889-1951), och Willard VanOmar Quine (1908-2000), bestäms innebörden, och därmed också vilkaföreteelser uttrycket refereras till, av vår användning av detsamma. Låt migge ett exempel lånat av filosofen Folke Tersman 27 . ”Termen grön refererar27Folke Tersman, (2001), Fem filosofiska frågor, Wahlström & Wistrand40

till gröna företeelser eftersom vi faktiskt tillämpar det på gröna företeelser.Visserligen finns det utrymme för misstag, åtminstone under ogynnsammaljusförhållanden, vilket förklarar att vi kan använda grön med samma innebördtrots att vi är oense om dess tillämpning. Men om vi alla skulle börjatillämpa termen ifråga på röda föremål så skulle det tyda på att ordet ändratsin betydelse.””Upplevelseindustri” är ett skapat språkligt uttryck, eller med andra ord enallmän representation av en verklighet. Det egentliga problemet med begreppetligger dock inte i dess vaghet utan i ett antal inneboende motsättningari begreppets konstruktion. Samt en oförmåga att kunna skilja på olika perspektivrunt själva ordet upplevelseindustri.För att effektiva projekt runt upplevelseindustrin ska kunna startas och drivasmåste delar av suddigheten komma in i fokus. Rött måste kunna skiljas frångrönt, äpplen måste kunna skiljas från päron. För att komma vidare är detdärför nödvändigt att syna begreppets definition närmare. Intrycket, bådedet allmänna och offentliga samtalet runt upplevelseindustri ger, är att folkhar svårt att skilja äpplen från päron. Alla läser in sitt eget tyckande i vadsom bör ligga i begreppet och hur det bör definieras. För att effektivt kunnaarbeta vidare med området ”upplevelseindustri” är det därför nödvändigt attha vissa distinktioner och sorteringar med sig som verktyg. Nedan diskuterasorsaken till några av de vanligaste fallgroparna begreppet gett upphov till.BegreppetEn stor del av förvirringen kan härledas från KK-stiftelsens definition avbegreppet upplevelseindustri. KK-stiftelsen skriver i sin definition av upplevelseindustrin:”Eftersom ingen tidigare tagit något samlat grepp kring svensk upplevelseindustribehövde vi inledningsvis identifiera delområden som ingår. En indelning av traditionell,ny och framtida upplevelseindustri gjordes. Utgångspunkten för upplevelseindustrinhar också varit att fokus ska sätta på användaren eller konsumenten.Detta till skillnad från till exempel i Storbritannien där man talar om CreativeIndustries och således utgår från producenten. Benämningen upplevelseindustrinhar varit föremål för djupa diskussioner under förstudien. Slutsatsen från dessaär att upplevelseindustrin ändå är den bästa benämningen eftersom det är ettfunktionellt samlingsbegrepp. Upplevelse är drivkraften och samtidigt den gemensammanämnaren och begreppet industri rymmer näring, möjlighet till mångfaldsamt en koppling till andra industrigrenar.”Problemet med denna definition är att den på ett par ställen är motsägelsefull.Man säger sig ha valt att utgå från ett fokus som tar sin utgångspunkti användaren. Man har alltså valt att vrida perspektivet från ett producentperspektivtill ett konsumentperspektiv, ”till skillnad från till exempel41

Storbritannien där man talar om Creative Industries och således utgår frånproducenten”.Men, här uppstår ett motsägelsefullt resonemang. När man börjar med attdefiniera ett antal branscher (de tretton delområdena t ex arkitektur), samtintroducerar begreppet ”upplevelseindustri”, har man per definition valt attvrida tillbaka perspektivet och utgå från ett producentperspektiv. En definitionmed utgångspunkt i en ”bransch” eller ”industri” bortser helt från konsumentenserfarenheter av att konsumera en ”upplevelse”.Bortsett från ovanstående resonemang så uppstår snabbt en annan problematiskmotsägelsefullhet, eftersom KK-stiftelsen i sina rapporter och arbetenutgår från att begreppet utgör ett ”Samlingsbegrepp för människor ochföretag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapaoch/eller leverera upplevelser i någon form”. 28 Här förekommer en tydligbegreppsdefinitionsförskjutning där man har valt att behålla en utgångspunktfrån de anglosaxiska studierna om Creative Industries, nämligen attkreativiteten (eller i alla fall någon typ av producerande ansats) är det drivandei dessa ”industrier”. Det är helt logiskt så länge man talar om CreativeIndustries, men det blir en direkt felaktig (eller i alla fall förvirrande) utgångspunktom man talar om upplevelseindustri.Kreativitet (vilket ännu en gång utgår från ett producerande perspektiv) isig är ingen nödvändighet för att konsumenten ska få en upplevelse, ävenom det kan underlätta om producenten av en viss produkt/tjänst är kreativ.Här återfinns alltså motsättning nummer två. Ordvalet ”upplevelseindustri”indikerar istället att branschindelningen bör utgå från ”upplevelsen”, ochpersoner och företag som på olika sätt lever på att leverera upplevelser urkonsumentens synvinkel.På grund av konserverandet av ”kreativiteten” som utgångspunkt sorterarKK-stiftelsen bort till exempel ”sport” och ”spel/dobbel” från definitionen avdelområden inom upplevelseindustrin. Om upplevelsen är den gemensammanämnaren för dessa industrier – vilket alltså begreppet upplevelseindustriindikerar – blir det helt obegripligt varför ovanstående delområden harsorterats bort. Vad är det som drar folk till en fotbollsmatch om det inte ärupplevelsen? Varför spelar folk roulette om det inte har med upplevelsen attgöra? Om det verkligen är kreativiteten (och inte upplevelsen) som är drivkraftenfinns det ingen anledning att kalla det upplevelseindustri utan detlogiska hade istället varit att tala om kreativ industri.Det sammanlagda intrycket av debatten kring begreppet är ändå att det iSverige aldrig egentligen har varit frågan om att endast lyfta fram de branschernasom faller under den engelska definitionen av Creative Industries.28Se exempelvis Upplevelseindustrin 2003 – Statistik och jämförelser, sid. 9, Rapport från KK-stiftelsen(2003)42

Denna slutsats understöds av valet att frångå Creative Industries och iställetvälja det nya och annorlunda begreppet Upplevelseindustri, där ordvalet indikerarupplevelse som definitionsbas, inte kreativitet.PerspektivetHade det varit bättre att arbeta med begrepp som kulturella, underhållnings-,eller kreativ industrier? Att svara på den frågeställningen är inte heltoproblematiskt. I grund och botten handlar det om olika perspektiv och omatt man i olika länder uppmärksammat eller lyft fram olika fenomen – underhållning,kultur och kreativitet. I Sverige har man istället valt att fokuserapå ”upplevelse” (i alla fall om man får ordning på den problematik sombeskrivs här).Det hade med all sannolikhet varit lättare att göra internationella jämförelserom man i Sverige valt något av de redan etablerade internationellabegreppen. Men, för att låna Kristenssons Ugglas ord, ”till villkoren för attverkligheten ska kunna förändras hör att veklighetsorienteringen inte barahar en stabiliserande funktion, utan tillerkänns en destabiliserande funktion.”29 Genom att välja ett nytt annorlunda fokus än de redan etableradetankeströmningarna skapas möjligheter till nya kombinationer och samarbeten,inte bara mellan traditionell branscher och upplevelseindustri utanockså mellan olika delar av upplevelseindustrin. Detta nya synsätt, detta nyaperspektiv, öppnar möjligheten att se på ekonomin med nya ögon, och därigenomupptäcka nya samband, nya affärsmöjligheter och nya affärsmodeller.En förutsättning för att detta ska ske är dock att aktörer kan kommunicerapå ett tydligt sätt, samt att de kan skilja på, och vara medveten om vilketperspektiv det för tillfället talas om.Men inte heller inom de akademiska kretsarna går det att återfinna någonallmänt accepterad definition och även här blandas äpplen ihop med päron.Det framgår av denna studie med över 200 forskare på svenska universitetoch högskolor. I undersökningen ställs bland annat frågan om hur forskarna,som alla är verksamma inom något av de 13 områden som definierats av KKstiftelsen,definierar begreppet upplevelseindustri. Resultatet från studienvisar att det finns lika många olika svar som antal respondenter.Det är med andra ord oerhört viktigt att veta vilket perspektiv det talas om,och därmed vad det talas om, när upplevelseindustrin diskuteras. Det är enförutsättning för att kunna tolka det som sägs och för arbete inom områdetska kunna drivas effektivt. Nedanstående punkter kan användas för att tolka,förstå och hålla ordning på vad det talas om när begreppet diskuteras. Det ärmed andra ord viktigt att skilja mellan följande perspektiv:29Bengt Kristensson Uggla, Slaget om verkligheten, (sid. 362), Symposium, 2002.43

• Underhållning och upplevelse är två skilda saker.• Följaktligen är Upplevelseindustri inte det samma som underhållningsindustri.I diskussioner med olika intressenter, bland både forskareoch praktiker, inom och utanför upplevelseindustrin, dras ofta likhetsteckenmellan underhållning och upplevelse, vilket lätt kan ledatill missförstånd.• Skilj mellan upplevelsen och upplevelseindustri. Att uppleva handlarom att vara med om någonting som direkt berörd part – att erfara– och en upplevelse handlar därför om att uppfatta och värdera någotpå ett känslomässigt plan. En upplevelseindustri måste förstås somett antal företag som skapar och/eller levererar upplevelser i någonform till konsument.• Skilj mellan mikro- och makroperspektivet. Rör sig till exempel frågornakring en ny ”industrigren” (en upplevelseindustri), där dethandlar om att öka tillväxten (makro) genom att stimulera företaginom vissa sektorer, kluster eller branscher? Eller handlar det mer omett synsätt där upplevelsen ses som ett konkurrensmedel och därmedett sätt att differentiera enskilda företags produkter eller tjänster frånsina konkurrenter (mikro)?• Det är viktigt att skilja mellan det mer abstrakta tänkandet kringupplevelsen och en mer konkret nivå av hur upplevelsen faktiskt tasemot, skapas, konsumeras eller produceras. Något abstrakt är ju någontingsom saknar individuella drag eller påtaglighet. Dess motsatsär konkret. I en snävare filosofisk bemärkelse kallas en egenskap ellerbestämning abstrakt när den föreställs åtskild från det ting eller denföreteelse som har den. En föreställning är abstrakt om den syftartill att fånga det allmängiltiga hos företeelsen i fråga och bortserfrån eventuella tillfälligheter. Föreställningen om cirkelns begreppär t ex en abstrakt föreställning till skillnad från föreställningen omen enskild cirkel. – abstrakt tänkande är tankeprocesser som grundarsig på abstrakta begrepp och allmänna principer och inte på enskildaföremål eller konkreta företeelser, och där olika begrepp kan sammanställastill nya helheter, i vilka oväsentliga detaljer utelämnats. 30Allt för ofta har det abstrakta blandats ihop med det konkreta idiskussioner rörande upplevelser och upplevelseindustri.• Skilja mellan konsumentperspektiv och producentperspektiv. Förvirringoch hoppandet mellan dessa två begrepp och synsätt (utan att egentligenförstå eller bry sig om skillnaden) är frekvent förekommande(se diskussion om begreppet ovan). Se med andra ord upp så inteprodukten/tjänsten förväxlas med subjektets erfarenhet av att konsumeraden (upplevelsen).• Tänk på att Kreativitet inte är förutsättningen för en upplevelse, utan30Nationalencyklopedin44

det är en sorts kausalitet som kan orsaka en upplevelse. Dessutom tardet kreativa perspektivet sin utgångspunkt från kreatören (producentenav någonting), vilket medför ett underförstått producentperspektiv.Kreativitet, det vill säga förmågan att komma med nya idéer, kanmed andra ord i bästa fall vara orsaken till en upplevelse, men upplevelsenförutsätter inte kreativitet. Upplevelsen kan komma av heltandra orsaker.• Följaktligen är det nödvändigt att skilja på orsak och verkan.• Studien med forskarna verksamma inom upplevelseindustrins ram 31visar att det finns en tendens att kidnappa upplevelseaspekten och därigenomse väldigt snävt på upplevelsens betydelse för utvecklingen avekonomin. Här är det viktigt att inse att upplevelseindustri (så somdet definieras idag) är mer än bara turism eller datorspel.• Skilj även på det amerikanska uttrycket Experience economy och upplevelseindustri.Upplevelseindustribegreppet förekommer bara i Sverige(i någon mån även i Norge) i den meningen att man försökt att gå inoch indela den totala ekonomin i ett antal branscher som i huvudsakägnar sig åt att producera upplevelser. Experience economy i Pine &Gilmores tappning 32 beskriver ett utvecklingssteg i ekonomin ochfokuserar på hur företag generellt, oavsett branschtillhörighet kanskapa ”upplevelser” för kunden, det vill säga någonting som går utövernormala varor och tjänster.• Tänk på att upplevelsens betydelse för ekonomin som företeelse inteenbart är en vidareutveckling av tjänsteperspektivet. Ej heller är det endastett produktattribut (t ex design) utan upplevelseperspektivet löperbåde över varor och tjänster och utgår från subjektet.31Undersökning/studie genomförd av Niklas Gustafsson och SCT på uppdrag av VINNOVA32Pine & Gilmore, (1999), The Experience Economy, HBS Press.45

SlutsatserDet råder stor oenighet om vad begreppet upplevelseindustri egentligeninnebär. Att synen på vad begreppet innebär varierar i så hög grad är naturligtvisen konsekvens av att begreppet upplevelseindustri både i Sverige ochinternationella sammanhang är nytt. Det finns alltså ingen egentlig motsvarighetinternationellt sett. Men oenigheten är också en konsekvens av att denrådande definitionen av begreppet är motsägelsefull. Om man säger sig utgåfrån ett konsumentperspektiv, blir det motsägelsefullt att starta arbetet medatt definiera ett antal branscher eller delområden som ska ingå i en ”industri”.En definition med utgångspunkt i en ”industri” bortser från konsumentenserfarenheter av att konsumera en ”upplevelse”.En annan problematik uppstår eftersom KK-stiftelsen i sina rapporter ocharbeten utgår från att begreppet omfattar människor och företag med ettkreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller levereraupplevelser. 33 Men, kreativitet är i sig inte nödvändigt för att konsumentenska få en upplevelse (även om det kan underlätta om producentenav en viss produkt/tjänst är kreativ). KK-stiftelsen har valt att behålla enutgångspunkt från de anglosaxiska studierna om Creative Industries, nämligenatt kreativiteten är den gemensamma nämnaren. Det är helt logiskt sålänge man talar om kreativa branscher/industrier, men det blir en felaktigutgångspunkt om man talar om upplevelseindustri.Ordvalet upplevelseindustri indikerar istället att branschindelningen börutgå från ”upplevelsen”, och personer och företag som på olika sätt lever påatt leverera upplevelser ur konsumentens synvinkel. Därav följer att om upplevelsenär den gemensamma nämnaren för dessa branscher så blir det heltobegripligt varför ekonomiskt och tillväxtmässigt viktiga delar av ekonominsom sport och spel/dobbel sorterats bort ur branschdefinitionen. Vad är detsom drar folk till en fotbollsmatch om det inte är upplevelsen? Varför spelarfolk roulette om det inte har med upplevelsen att göra? Ur konsumentenssynvinkel utgör alltså dessa branscher en upplevelse och alltså vore det logisktatt de ingick i branschdefinitionen. (Om det verkligen är kreativitetenoch inte upplevelsen som är drivkraften finns det ingen anledning att kalladet upplevelseindustri.)Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att en vidare utveckling av begreppetupplevelseindustri är önskvärt – där man i stället för att utgå fråndefinitionen ”branscher med ett kreativt förhållningssätt” – poängterar detsom enligt ordvalet utgör kärnan i begreppet, det vill säga upplevelsen. Det33Se exempelvis Upplevelseindustrin 2003, Statistik och jämförelser, sid. 9,46

är vidare nödvändigt att i definitionen tydliggöra skillnaden mellan producentoch konsumentperspektivet. Den satsning som görs med utgångspunkti en industriell branschindelning utgår från ett producentperspektiv. Producentperspektivetutgör dock i sig inget problem utan tvärt om är det heltnödvändigt för att kunna ta fram värdefull information av statistisk karaktär,så som antal anställda eller branschernas betydelse för samhällsekonomin,samt för att underlätta affärsmässiga beslut och för att kunna attraherainvesterare, entreprenörer etc.Justeringar av de inbyggda motsättningarna i definitionen av begreppet ärnödvändiga för att begreppet ska vinna i trovärdighet, i allmän acceptansoch i praktiskt användning. Kanske försvinner då även en del av skepticismenoch problematiken med att olika aktörer inom näringslivet, staten,landstingen och kommunerna väljer sina egna definitioner. Att skapa en enkelhetoch gemensam förståelse för begreppet är viktigt ur samhällssynpunktför att kunna göra riktiga bedömningar, sätta mål, och kunna utvärdera.Krävs det då att man som enskild aktör väljer ett enskilt paradigm, ingångssynsätteller perspektiv för att sedan envist hålla fast vid det? Svaret på denfrågan är nej. Däremot är det oerhört viktigt att veta vilket perspektiv dettalas om, och därmed vad det talas om, när upplevelseindustrin (eller vilketannat begrepp som helst för den delen) diskuteras. Först då möjliggörs utveckling.Kunskap och förståelse kommer att bidra till att upplevelseindustritänkandetkan utsättas för konstruktiv kritik, förändras och utvecklas. Effekten blirannars att det inte finns någon substans i vad som sägs därför att information,budskap, innehåll i samtal, och slutsatser både framförs och tolkas olikaav alla inblandade aktörer. Ingen blir egentligen klok på vad som sägs ochvad som egentligen avses.Begreppet är under utveckling, vilket är ett naturligt förlopp för alla nyafenomen som ska beskrivas och definieras i ord. Även om satsningen på upplevelseindustrinav vissa kan anses godtycklig, och även om konstruktionenav begreppet upplevelseindustri är en kompromiss, framdiskuterad av ett offentligtorgan i samarbete med olika privata och offentliga aktörer, samt attden rådande definitionen har uppenbara motsägelser inbyggd i sig – så harman ändå genom att rent språkligt välja ett bredare perspektiv (upplevelseindustrii stället för t ex kulturell, underhållnings-, eller kreativ industri) lyckatslyft fram någonting som kan få stor betydelse för synen på den framtidaekonomiska utvecklingen. Nämligen insikten om ”upplevelsebranschernas”egna ekonomiska tillväxtpotential och dess betydelse för samhällsekonomin,men kanske i ännu högre grad att deras bidrag till traditionella branscherstillväxt skulle kunna vara utgångspunkt för ett nytt sätt att studera och definieradelar av ekonomin.47

Dessutom har man har också lyckats sätta fokus på ett till stora delaroutforskat fält inom strategiskt företagsekonomiskt tänkande. Är det tillexempel möjligt att förstå ”upplevelsen” med utgångspunkt från hur konsumentenssubjektiva verklighet av hur en tjänst eller produkt tas emot? Kanden subjektiva verklighetens universella strukturer förklaras exempelvis medutgångspunkt från ett modernt psykologiskt, neurologiskt, fenomenologiskt– ekonomiskt synsätt?Genom skapandet av ett motsägelsefullt och ett ur pragmatisk synvinkelfel definierat begrepp, ser det ut som om dörren har öppnats till något somskulle kunna bli en mycket intressant forskningsinriktning inom sociologiskt,nationalekonomiskt, företagsekonomiskt och naturvetenskapligt tänkande– och kanske till och med ett nytt tankeparadigm inom internationellforskning?48

LitteraturförteckningAhnfeldt m.fl., (CMA – Centrum för Marknadsanalys AB), (2003), Upplevelseindustri 2002 – näringsliv och utbildningar, Stiftelsen för Kunskaps- ochKompetensutveckling.Almquist, Daal, Engström, m.fl., (2000), Aha Sweden – Om synen på Upplevelseindustrioch början på något nytt, Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling.Almquist, Engström, Olausson, m.fl. (2000), Blandade upplevelser – En förstudieom svensk upplevelseindustris möjligheter, med förslag till åtgärder, Stiftelsenför Kunskaps- och Kompetensutveckling.Dosse F. (1999), Empire of meaning – The humanization of social science, Universityof Minnesota Press.Guillet de Monthoux, P. (1992), Läran om företaget – Från Quesnay till Keynes,Nordstedts Juridik.Gustafsson, N (2003), En studie om forsknings inom upplevelseindustrin,SCT – Stockholm Centre for Tourism Research, (Rapport till VINNOVA2003)Kristensson Uggla, B. (2002), Slaget om verkligheten, Symposium.Lieberman A. & Esgate, P. (2002), The Entertainment Marketing Revolution,Prentice Hall.NationalencyklopedinNilsén T. (QNB), (2003), Upplevelseindustrin 2003 – statistik och jämförelser,Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling.Pine J. & Gilmore J. (1999), The Experience Economy – Work is theatre & everybusiness a stage, HBS Press.Tersman, F. (2001), Fem filosofiska frågor, Wahlström & WistrandWolf, M. J. (2000), The Entertainment Economy, Penguin49

Webbadresserwww.culture.gov.ukwww.hsv.sewww.kks.sewww.nike.comwww.quicksearch.sewww.scb.sewww.unesco.orgwww.vinnova.sewww.wttc.org50

Appendix 1– Beskrivning av begreppetupplevelseindustriHur skulle du kortfattat definiera (förklara/beskriva) begreppet upplevelseindustri?(Definition)Verksamhet som bidrar till att ge människor upplevelser av olika art t ex måltider,event av olika slag, musik, teater, bio, konkret sinnlig njutning som spa m m.Att tillhandahålla teknik och möjligheter som kan ge människor olika typer av upplevelser.Det är ett knepigt begrepp eftersom det finns en upplevelseaspekt i allt skapandearbete och på alla typer av artefakter, inte bara dom som är framställda med uttaladekonstnärliga eller underhållningsinriktade ambitioner.Förmågan att skapa produkter som slutanvändaren upplever som spännande ochnyfiketMusik, film, spel, underhållning, lärande, hotellvistelser med ”nytt” innehåll, turismKommersiellt syftande verksamheter där erbjudandet består i löften/förespeglingarom ett immateriellt värde av i huvudsak emotionell karaktär. Annorlunda ”en upplevelse”det är ett samlingsnamn för de branscher som tillhandahåller ffa tjänster menäven service och i viss mån produkter som konsumeras samtidigt som de köps,konsumtionen är en upplevelse, t ex att gå på film, teater, konstevents, spel av allade slag, turism av alla de slag – ett bra exempel är IcehotelI trängre mening en produktionssektor som utbjuder produkter och tjänster somhuvudsakligen värderas för sitt intellektuella, estetiska, existentiella och hedonistiskainnehåll såsom medieföretag, museer och utställningar, teatrar, turist- och besöknäringen,restaurangbranschen, idrottsföretag, evenmangsproducenter, m fl. Ividare mening kan upplevelseindustrin inkludera produktionssektorer där smak&designrelaterade upplevelsekomponenten är bestämmande för marknadsframgånghos produkterna såsom- matvaruindustri, kosmetisk industri, modeindustri, inredningsindustri,plastkirurgi, alkoholindustri, sexindustri, m fl”Creative industries” -film -musik -litteratur och konstJag har uppfattat att definitionen är så bred idag att den nästan omfattar allt. Jagskulle vilja ha en mycket snävare definition. T ex, alla hotellnätter inom turism ärinte upplevelser. Endast de som särskiljer sig på något sätt så att man kommerihåg dem länge borde kallas upplevelser.Den verksamhet med rötter i 1960-70-talet, främst småföretag i stora delar avlandet, som står för ”svenska musikundret” (Musiknätet Waxholm mm), utvidgattill andra media- och distributionsformer, inkl. Internet. Från en ”bubbla” för någraår sedena har det återgått till en mer hållbar utveckling med möjligheter som skullekunna tas vara på bättre stödd med multidisciplinär forskning och utveckling.51

Sökande efter gamla värdensumman av företag dar det de levererar – och det kunden betalar för – till merpartenbestår av en ogripbar upplevelse … som dock oftast stöds av en artefaktInom den näringsgren som vi framförallt riktar oss, leksaks- och spelindustrinutgör själva fundamentet att skapa koncept och produkter som erbjuder möjligheterför användaren att få erfarenheter av skilda slag som ligger utanför vardagensresurser. Dessa erfarenheter och upplevelser kan rikta sig mot förströelse så välsom utbildning (och andra eftersträvandsvärda målsättningar)Samarbete mellan marknad och kulturindustri för att skapa evenemang med stortupplevelsevärde för kundenDen konsumentvaruintriktade del av näringslivet som söker anpassa sina produkterytterst till enskilda konsumenter för att så ge dess upplevelser av t ex estetiskt,spektakulärt eller allmänt lärandeUpplevelseindustrin för mig hör främst hemma inom populärkulturen och har oftasin grund i olika medier. Den innebär en upplevelse för flera sinnen (t ex bild, ljud,rörelse) samtidigt. Mottagaren har ofta möjlighet att vara aktiv.Enligt KK-stiftelsens skrift är det allt möjligt från utbildning till spelindustri. Ettsäljande av upplevelser (till skillnad från vanliga tjänster eller artefakter)alla organisationer som erbjuder produkter med nöjescharaktärNäringsverksamhet som ger upplevelser som kan mätas med subjektiva faktorer.Kan omfatta såväl musikproduktion som körglädjen i en bil. Traditionellt sammankollasdenna term mer med nöjesindustrin som musik, film, spel, resor utomhusupplevelseretc.Det beror ju på utgångspunkt! Ser man det ur själva verksamhetens synvinkel innefattardet – bland annat – all verksamhet som (på mer eller mindre kommersiell)basis sysslar med symbolförmedling och därtill hörande tjänster. Ur ett forskningsperspektivöppnar sig förstås andra, mer teoretiskt orienterade, frågor.Kommersiella satsning för fritidslivet inom media, turism, etcSkämt.Serviceindustrins ökande betydelse leder även till behov av differentiering. En viktigdel handlar om de upplevelser som åskådare, aktörer skapar eller som inomdem skapas. Det kontext som detta inträffar inom är en del av denna industrisamt de psykologiska, medicinska och sociologiska aspekterna som ”upplevelsen”utgör.Denna industri innefattar produktion och utvärdering av varor och tjänster som pånågot sätt innefattar upplevelser – ofta positiva.Leverera upplevelser för människans sinnenEtt något förenklat begrepp på egentligen komplexa sociala och kulturella faktoreri ett samhälle, som har att göra med mänskliga tankestrukturer och självförståelse,sådant personligt engagemang som ofta är initierande drivkrafter för handling,företagande och större förändringar.En bransch som förmedlar upplevelser såsom resor, spel, kultur, etc; såväl genomsärskilda platser och anläggningar som via media för bruk i hemmet52

Upplevelseindustrin är den del av ekonomin som består av kultursektorn – denkommersiella, den ideella och den offentligfinansierade! (Upplevelseindustrin definierasf n främst av KK-stiftelsen, det är angeläget att alternativa definitioner ocksålyfts fram)Industri/verksamhet som producerar situationer, miljöer, koncept som skapar förutsättningarför individers upplevelserJag börjar mer och mer använda mig av begreppet för att beskriva verksamhetersom har en kärna i förströelse, där är konstnärliga verksamheter historiskt centrala.Jag använder mig av begreppet i föreläsningar etc. Använder delvis KK-stiftelsensdefinition med egna justeringar.Företag med ett kreativt förhållningssätt som innebär att det pris som man kansätta är beroende av det mervärde som man skapar.KK-stiftelsen har ju sin definition med de tretton delområdena. Andra myndigheterhar sina. Jag skulle vilja beskriva upplevelseindustri med tre övergripande kategoriersom var och en delvis går in i varandra (se det som tre cirklar – en under ochtvå ovanpå – som möts på mitten). Dessa kategorier är: Entertainment industries,Creative industries och Cultural industries.Den industri vars tjänster och fysiska produkter syftar till att frambringa upplevelserhos brukaren/konsumenten.den industri som baserar sig på att skapa upplevelser, exempelvis turistindustrin,musik- design- konst-scenkonst- industrin, likaså industrin runt spel och andra formerav nöjenDen industri i vilken individer och organiseringar har ambitioner att bl a handlamed tjänster och produkter vilka kan uppfattas av konsumenten att till en del, elleri helhet, bestå av upplevelser.Tjänster som människor köper för att trivas bättre med livetFörsök att i kommersiell/industriell form och för sådana syften använda metoderoch resultat från (grund-)forskning om människans upplevelser av och attityder tillolika konstformer, kulturyttringar, natur m mUpplevelse/känsla som människan får via sina sinnen i antingen roande syfte elleri ett yrkessammanhangDen industri som ger upplevelser. Detta kan vara alltifrån TV- och dataspel tilläventyrsresor i svenska fjällvärlden eller teambuilding aktiviteter av typen överlevnadskurser.Termen används så vagt att jag inte kan ge något svar med rimlig precision.Upplevelseindustri baserar sig på att konkurrenskraft skapas genom någon formav immateriellt värdeskapande. Beträffande fysiska produkter är det inte i förstahand deras tekniskt abstrakta egenskaper som är centrala utan de symboliska,emotionella och estetiska värden de besitter. Med upplevelse åsyftas någon formav förhöjande element, eftersom et när det kommer till kritan inte finns något somkan klassificeras som icke-upplevelse. Traditionella upplevelsindustrier är film-,rese- och nöjesbranschen. I dag kan det dock vara svårt att dra några skarpa gränsermellan upplevelsindustri och sk tradtionell industri, med tanke på att immaterielltvärdeskapande ( t ex design och varumärken) kommit att bli viktigt för en alltstörre del av näringslivet.53

elitidrott blir mer och mer upplevelseindustri – publiken, TV-tittare etc får upplevelserav lycka t ex som sedan marknadskrafterna kan bearbeta på olika kommersiellasätt.Tillämpningar som är inriktade på de delar av livet som inte är arbetsliv och sominte nödvändigtvis behöver ha en praktisk nytta, även om de kan ha det.Nytt ord för den industri som tidigare benämnts turismindustrin, vilken inkluderarfenomen som kan kategoriseras åka-äta-bo-göra.Ett samtidsbegrepp som illustrerar ett varugörande bortom varor och tjänster –konsumtion sker i emotionella dimensioner med en tydlig relation till producentenoch även till del med medkonsumenter.Den definieras av KK-stiftelsen som ett antal branscher. För mig borde den definierasutifrån kundens upplevelse. Den intressanta frågan blir då vad och hur skapasupplevelser hos konsumenten.Att skapa företagande av upplevelser och attraktionerFörst; Är något skeptisk till att begreppet ”industrin” förknippas med upplevelserdå man på något sätt använder sig av ett begrepp som associerar till den sekundäranäringen som vi på olika sätt modifierat och utvecklat. Idag hör begreppetmera till den serviceinriktade näring som blivit en del av den tertiära näringen.Dock, ”upplevelseindustrin” omfattar den verksamhet som blivit alltmera fokuseradunder senare tid där turism utgör en viktig del. Dock innefattar begreppetäven vistelsedelen avseende alltifrån hotell till särskilt anordnade evenemang därturismnäringen utgör en betydande del liksom den form av verksamheter som t exHeron City i Stockholm har som affärsidé.En industri som producerar/ distribuerar/förmedlar/säljer upplevelser såsom film,teater, museum, hotellövernattningar m m.att tjäna pengar på folks lust och lustar.**Upplevelseindustrin är ett samlingsbegrepp för branscher som har ett stort kreativtmoment i sin kärnproduktion & där affären i stort drivs av konsumentens upplevelsebehov.**Upplevelsesamhället är en större drivkraft som spänner över helasamhället & som förklarar varför just nu Upplevelsebranscher är så heta. Upplevelsesamhälletspeglar västvärldens ”övervälfärd” & hittar sin förklaring i att visprängt Maslows behovstrappa. Västvärldens fysiska överlevnad & materiella välståndär uppnått och jakten går vidare mot gemenskap, uppskattning & självförverkligande– upplevelsesamhälle. Därav har de branscher som naturligt tillfredställerupplevelsebehovet mycket att tillföra utöver sin egna kärnprodukt. Tillföratill Regioner, Trad. Industri m m. Alla som ”drabbas” av upplevelsesamhället.Allt som innefattar kunder som upplever. Från turism till biobesökare.Näringsverksamhet med produktion av upplevelser som affärsidé. Turism är endelmängd av upplevelseindustrin.ett hajpat begrepp för sådant som alltid funnits. Den tillverkar sådant som vi människorkonsumerar när vi vill koppla av från arbete och andra människor.Multimedia54

Begreppet utgörs av en rad instanser, såsom olika former av evenemang, t ex sportoch kultur. Till dags dato har i stor utsträckning traditionell arenateknologi använtsför att stödja publikens upplevelse trots att många stora evenemang är distribuerade.Med ett distribuerat evenemang avses tillfälliga platser (t ex för rally, festivaler,golf, segling) där man använder en temporär infrastruktur. Materialet och innehålletsom propageras till publiken är massproducerat. Vår syn på upplevelseindustrinär att genom forskning och utveckling förstärka upplevelsen på evenemang percapita. Detta innebär i korthet att flytta kontrollen över innehåll i det som görstillgängligt till den individuella åskådaren. Vidare syftar också vår forskning till attstödja ett situationsanpassat och rumsligt flexibelt beteende. Något som är aktuelltvarje gång ett stort evenemang genomförs (från åskådarnas synvinkel). Dettaför att denna nisch av upplevelseindustrin oftast äger rum på stora ytor och därflera olika delar av evenemanget sker på olika platser inom detta område.Företag som arbetar med upplevelser med alla sinnen, musikindustrin mest medhörseln, arkitektur mest med synen och känseln, naturturism även med lukten,matindustrin med smaken. Förestag som säljer produkter som svarar mot våra behovav det goda livet i omgivningen.Det är den delen av industrin som sysslar med att underhålla, där en stor del avprodukten har med datorer att göra. T ex datorspel är en sådan, och filmeffekter ären annan. Filmindustrin omsätter otroligt mycket pengar, och spelindustrin ännumer. Sedan finns det säkert mer som är inkluderat: t ex edutainment …Företag som producerar erbjudanden eller delar därav som skapar en upplevelsehos konsumenten.Kommersiellt driven verksamhet som ger enskilda människor, intresseföreningaroch andra organisationer nya eller förstärkta upplevelser. Starkast formerna är nogatt erbjuda delade upplevelser (grupper) i hybridmiljöer. Med hybridmiljö menas enblandning av verklig fysiska (naturligt mångsinnlig) miljö och virtuella (starkt imaginär)miljö.För turismen, vilket är vårt verksamhetsfält, handlar det om att för besökare påolika destinationer iscensätta aktiviteter med en stor upplevelsekomponent för attdärigenom kunna öka värdeskapandet inom turistnäringen.från nätet: till upplevelseindustin hör minst femton delområden, arkitektur, datorspel,edutainment, film, författare och dramatiker, industridesign, journalistik,konst, mode, musik, performing arts, reklam, turism, radio och TV, utbildningsindustrin.Den (turist/gästbaserade) näring som ägnar sig åt att tillhandahålla upplevelser åtmänniskor som inte själva är beredda att göra den ofta mångåriga erfarenhetsuppbyggnadsom krävs. Det kan gälla t ex harrfiske, bergsbestigning, ”överlevnad”,att baka sitt eget tunnbröd i vedeldad ugn. Upplevelseindustrin tillhandahåller enhandledd upplevelse där utrustningen är ordnad och en handledare/guide som lotsargästen genom upplevelsen och bidrar till att förklara det man upplever.verksamheter som mot betalning hjälper konsumenter att få upplevelserAtt uppleva är på väg att bli viktigare än att äga. Upplevelseindustrin arbetar därförmed att producera och reflektera kring den mångfacetterade varan Upplevelse.En växande industri där den gemensamma nämnaren är företag som i sinaprodukter/tjänster säljer eller tar sin utgångspunkt i kundens och användarensupplevelser. Kan handla om film, kultur, turism men också modern produktutvecklingdär design är centralt.55

En ytterligare kommersialisering av mänskliga intressen/behov.Industrin som möter efterfrågan på upplevelser som äventyr, evenemang, kultur.Kejsarens nya kläder – i stort sett är det som turismforskningen alltid har beforskat.UI är den delen av näringslivet som producerar de produkter och tjänstersom konsumeras inom främst fritiden med syfte att få uppleva avkoppling ellerliknande och som som kan relateras till det som ibland kallas för fritidssamhället.Där ingår vid sidan om turism också musikindustrin, delar av dataindustrin m m.VINNOVA och KK-stiftelsen borde först ha kollat turismforskningen som sedanlänge har behandlat dessa frågor istället att annamma frågorna först när politisktkorrekta ekonomer hittar på nåt som sedan länge var känt.När man medvetet lyckas skapa betydande intäkter på turism, upplevelser ochnärliggande verksamhet.Dagens samhälle präglas allt minder av industriell produktion och alltmer avtjänste”produktion”. En del av dessa tjänster är kopplade till nutidsmänniskansbehov av olika slags upplevelser. Det kan röra allt från (kultur)turism, scenevenemang,läs- och filmupplevelser och dataspelsfenomen. Även mer traditionellaindustriföretag hakar på dessa trender, t ex SAAB, Sony/Ericsson, Coca Cola ochBenetton.Består av olika industriområden som inriktar sig på att producera/leverera olikaformer av upplevelser.Upplevelseindustrin är dubbelsidig. Dels kan den vara en ytlig kommersialiseringav kulturella värden där jakten på biljettintäkter går före faktiskt innehåll ochkulturella värden. Dels kan upplevelseindsutrin bidra till förstärkta intressen föroch upplevelser av kultur, kulturarv, naturmiljöer, stadsmiljöer. Så kan upplevelseindustrinfungera stärkande för livsmiljöer och turism också på andra håll i landetän efter storstädernas ”evenemangsstråk”.Upplevelseindustrin är ett sammansatt begrepp som innefattar många olikanäringsgrenar. För det första turistnäringen som i sig består av många branschermed olika typer av företag. Vidare inkluderas i begreppet också musik, nöjen,många typer av fritidsaktiviteter, mat, film, konst, kultur.The Experience Industry includes the production of media content, the provisionof interactive services, and other supply aspects of new information technology.Such technology stresses concrete, emotionally-engaging, multisensory, perceptually-appealingforms of information presentation, access and utlilisation. In short,it represents an integration of the intellectual and the emotional in dealing withinformation.Konstruerat idiotbegrepp ämnat att rationalisera vissa forskningsstiftelsers behovatt ”jamma med funky business”.En utvecklingsbar bransch med stora möjligheter men i behov av forskning ochproduktutveckling.Stora delar av kultur- och turismsektor + ’event’. Icke-nödvändgihetstjänster förförströelse, rekreation och i någon mån personlig utveckling.konstigt begrepp som kan betyder mycket (för mycket), jag använder kulturell industrineller kultur-produkt industrier i min forskning.56

Det är exakt detta område vi utvecklar metoder för, och som jag också är engageradi kommersiellt bl a genom styrelsearbete och spin-off! Det innefattar bl adataspel, musik, film, lärande, konst, kultur, träning ofta i konvergens mellan fleraav dessa områden och möjliggörs ofta av innovativa multimodala och interaktivateknologier. Just dataspel och film är de områden som är tydligast definieradesom branscher, medan tillväxten kan komma att finnas i många av konvergensområdena.De företag och branscher som producerar upplevelser (snarare än traditionellavaror/tjänster). Under begreppet ryms delar av kultursektorn, nöjesbranschen,turism/resor samt delar av IT-sektorn m m.något som ger möjlighet till upplevelse (Men industri är det egentligen rätt ord?)De företag som på marknadsmässiga villkor arbetar med att utveckla och säljaolika former av berättande och åtgärder som skapar ”upplevelser” hos människor,företrädesvis som avkoppling / underhållning / alternativ till vardagen / förhöjandeav livskänslan. Omfattar alltså i princip allt från poesi till paintball.kan ej göra det kortfattat, vi har gjort en del interaktiva distribuerade upplevelsemiljöermed inbyggt 3D ljudDen industri som tydligt skapar ett upplevt värde för sina kunder.Kulturella upplevelser har i alla tider spelat en stor roll i människans liv då hon ären kulturvarelse. Undersökningar har visat att varje satsad krona på kultur genererarfyra. Kultur är alltså, i motsats till vad som ofta anges, lönsamt.Den industri som erbjuder upplevelsebaserad förströelse ofta medierelateradEn industri som primärt tillhandahåller upplevelser mot ekonomisk ersättning, somt ex sommarland, forspaddling, extremsporter och andra turismsatsningar. Självbrukar jag inräkna spel om pengar (kasinon) även om inte alla accepterar detta.Tjänster och produkter som erbjuds där målet är konsumenter skall uppnå tillfredsställelsegenom upplevelser (mer eller mindre för stunden)Den verksamhet som säljer upplevelser framför traditionella varor eller tjänster(t ex turism, teater, bio, sportarrangemang, designprylar). Dock ingår ofta en varaeller tjänst i den produkt ett upplevelsesföretag säljer (t ex en mobiltelefon somgör att man kan ta, se och uppleva bilder). I princip upplevs alla produkt man använder(hur upplever man att åka buss, ta på sina nya byxor, etc.). Men upplevelsesproduktenskall helst utvidga människans rad av upplevelser bortom det vardagliga.Försäljning av tjänster omfattande nöjen och kultur.Näringsverksamhet som syftar till att sälja konsumenten en upplevelse.Verksamhet som skapar underhållande produkter som avser att aktivera användarenoch ge en upplevelse som bygger på interaktivitet, stark närvarokänsla ochengagerade sinnen.En verksamhet som tillför en produkt eller en tjänst mervärde genom användningav olika former av kulturella uttryck.kommersialiseringen av det som tidigare var konstnärlig verksamhet samt produktifieringenav den sk populärkulturen57

En alldeles för vag övergripande term utan internationell motsvarighet, som bordeersättas mer specifika begrepp.I vårt projekt är en del av upplevelseindustrin ”film” i fokus. Det finns ett otal definitionerpå detta. Ibland har man kallat de kulturindustri, eller kreativ industri.Dessa har använts synonymt. Men samtliga av begreppen tar fasta på kombinationenav begrepp som industriell (ofta kommersiell) och produktion av upplevelser.Dessa kan definieras som konst, eller kultur. Men detta är ett relativt nytt sätt attdefiniera innehållet. Fram till i princip 1980 talet var det mer manligt att användbegrepp som nöjesindustri. Begreppet hade i sin tur en negativ klang. Den varskadlig och staten borde via, censur (som i filmen) och via skatt och aktiv kulturpolitikbekämpa denna industri som också benämnts den skadligt kommersiellanöjesindustrin.Det varierar mellan olika regioner och orter. I en liten region kan en ny idé, t ex ishotelleti Jukkasjärvi, kan upplevelsen i fråga vara sysselsättningsbärande och tillväxtbefrämjande.På större orter kan mycket av det som räknas in under upplevelseindustrinmer ses som en del av den kulturella och intellektuella infrastrukturen(teater, opera, filmsatsningar, festivaler m m) och därmed innebära konkurrensfördelar.Se vidare utvecklingen av regionala kluster.Film, dataspel, musik, konst, serietidningar, men även litteratur såsom romaner,drama, lyrik.Hela systemet med utbud, efterfrågan, och infrastruktur kopplat till upplevelseindustrin.Inkluderar den turistiska upplevelsen.Med upplevelseindustri avser man lite olika saker. Det centrala ligger i kulltur ochnöjesindustri, omfattande allt från opera, via film, litteratur, rocksmusik och dataspel,till knätofskulltur i allmänhet på sommarfestivaler. En betydelsefull del avmin forskning i form av mina minadoktorandprojekt är mycket starkt knuten tillupplevelseindustrin. De utgör ett eget forskningsprogram kring fantasi, lek lättsinneoch estetik, med 7 doktorander och täcker ett område från datapirater påwebben, dataspelsindustrin, berg-och-dalbaneindustrin och haute cuisine, till programmerandetsestetik.Konglomerat av media, nöje, turism.Verksamhet som utgår ifrån konsumentens eller kundens emotionella upplevelse aven viss verksamhet, tjänst eller produkt.Upplevelseindustrin består av tjänsteproducerande företag som skapar upplevelserutöver de vanliga för sina kunder.Jag ställer mig tveksam till att inkludera modedetaljister i begreppet. Jag tyckeratt upplevelseindustrin borde innefatta företag som producerar ’kulturella produkter’dvs industrier i vars produkter konsumtionsmomentet inbegriper någon slagstolkning som går at göra helt frikopplat från de materiella aspekterna. Billiga kläderkanske man köper mest p g a priset. Däremot kan vissa klädföretag inbegripasgenom att dess produkter föranleder ett större tolkningsmoment; ett kulturellt uttryck.Jag ogillar begreppet upplevelseindustri eftersom jag menar att konstnärliga upplevelserbör behandlas separat från exempelvis sport. Konst bör rimligen på ett alldelesspeciellt sätt röra vid existensiella sidor hos människorna. Att behandla detsom vilken upplevelseaktivitet som helst gör att det för konsten specifika inte nogtydliggörs. Begreppet tenderar att bli alltför omfattande. Samtidigt ser jag att detkan finnas vissa beröringspunkter, inte minst när man kommer in på turism.58

Upplevelse kan definieras som en socialt, kulturellt eller kroppsligt extraordinärhändelse för en individ. I sin tur kan upplevelser delas upp i en varugjord och enicke varugjord del. När vi talar om upplevelseindustri är det den skapade varugjorda(commodified) delen att tillföra ett extraordinärt värde i processen. Själv föredrarjag att använda kulturell ekonomi som begrepp (se ovan). Detta begrepp geren betydligt bättre vetenskaplig grund och stadga att analysera klustret av näringarvi talar om och som är på stark växt i dagens samhälle.Upplevelseindustrin är tjänsteinriktad och begreppet antyder något missvisandeatt dess produkter är av psykologisk natur. Definitionsproblemet ligger i en begreppsförskjutning,där produkten (d v s tjänsten) förväxlas med konsumentenserfarenhet av att konsumera den (upplevelsen). Introduktionen av begreppet ”upplevelseindustrin”bortser helt från konsumenternas aktiva roll som interpreteroch interaktörer, och bör därför ses som uttryck för en försäljningsstrategi inomtjänsteindustrin, och en omförpackning av dess produkter.Jag forskar på Musiklärare – i yrkeslivet. Ett av problemen är att dessa våra högskoleutbildadeoch examinerade musiklärare föredrar arbeta inom ”upplevelseindustrin”istället för att arbeta med det pedagogiska uppdraget i skolan.Använder en smalare def än vad KK-stiftelsen gör. Mer ingående än så har jaginte för avsikt att vara.industrin som försöker att skaffa ”mervärde” med produkterna genom att öka tillfredställelsefaktorersom syftar på alla ”mjuka” mänskliga kvalitetsrelaterade behoven.En delvis ny växande näringsgren som huvudsakligen är serviceinriktad där innovation,kreativitet och utvecklingsanda genom mänskligt kapital utgör grundstommen.Handlar om produktion och konsumtion av värden som ligger bortom varans/tjänstens direkta funktion. Formas av estetiska, emotionella och episka aspekterdär ”råmaterial” omvandlas till ”immateriella upplevelser”, ofta paketerade i formav varumärken eller berättelser.Som jag ser det blir alltmer av den tekniska utvecklingen berorende av i vilken utsträckningartefakter och system kan designas att få egenskaper som mer skaparupplevelser i användning som är positiva för användare. Tyvärr blir ofta definitionendärför bred vilket leder till att allt kan omdefinieras till att tillhöra upplevelseindustrin.Det leder till en uttunning och försvagning av de bärande ideerna.Det är ett svårhanterbart begrepp. De flesta företag har upplevelseinslag i sinaprodukter och tjänster och vikten av upplevelse- och livsstilsinslag ökar allmäntdet som roar som man kan ta betalt för.– produktion av förutsättningar/möjlighetsstrukturer för upplevesler människor väljeratt göra inom ramen för vad de definierar som upplevelser, huvudsak på fritid– en ”cultural economy” som producerar mening och betydelser vilka kan omsättastill subjektiva livschanser (för individ, grupp) och ekonomisk vinstEtt verksamhets-, forsknings-, utbildnings- och utvecklingsområde som rymmer/intresserar sig för skärningen mellan kreativ kommunikation, marknad, identitetoch upplevelsevärden. Området är brett och innefattar såväl upphovsled sombrukarled, skapande kultur och minneskultur, forskning och marknadsföring.Respondenter: 11959

VINNOVAs publikationerJuni 2004För mer info eller för att se tidigare utgivna publikationer sewww.vinnova.seVINNOVA Analys VA 2004:1 The Swedish National Innovation System1970-2003 – a quantitative internationalbenchmarking analysis2 Trämanufaktur – det systembrytandeinnovationssystemetVINNOVA Analys VA 2003:1 Innovationssystemanalys inom flygindustrioch luftfart. Förstudie2 Swedish Biotecnology – scientific publications,patenting and industrial devlopment4 Svensk sjöfartsnärings innovationssystem– igår, idag och imorgonVINNOVA Analys VA 2002:2 Det Svenska Nyföretagandet 1986-1997förändringar i företagsstrukturer ochsysselsättningseffekter.VINNOVA Innovation i fokus VF 2002:1 Effekter av VINNOVAs föregångaresstöd till behovsmotiverad forskning – Fyraeffektanalyster av insatser under perioden1975 – 2000 (för kortversioner på svenska ochengelska, se VI 2002:7 och VI 2002:8). Finnsendast som PDF2 Stimulating International TechnologicalCollaboration in Small and Medium-SizedEnterprises. A Study of VINNOVA’sSMINT Programme.3 Regional ekonomisk tillväxt i Sverige 1986–2001. En studie av tillväxtens utveckling iSveriges lokala arbetsmarknader.VINNOVA Forum VFI 2003:1 Commercialization of Academic ResearchResults (Innovationspolitik i Fokus)VINNOVA Forum VFI 2002:1 Betydelsen av innovationssystem:utmaningar för samhället och för politiken(Innovationspolitik i Fokus)2 Innovationspolitik för Sverige: mål, skäl,problem och åtgärder (Innovationspolitik iFokus)3 Teknikparkens roll i det svenskainnovationssystemet – historien omkommersialisering av forskningsresultat(Innovationspolitik i Fokus)VINNOVA Information VI 2004:1 Årsredovisning 2003VINNOVA Information VI 2003:1 Verksamhet inom Transporter2 Årsredovisning 20023 VINNOVAs activities withinBiotechnology4 The Competence Centres Programme.Third International Evaluation. Group 1 (8Centres)5 The Concept of Innovation Journalism anda Programme for Developing it. Finns endastsom PDF6 EUREKAVINNOVA Information VI 2002:1 Research and innovation for sustainablegrowth. Ersätter VI 2001:22 VINNOVAs verksamhet – pågående ochplanerade aktiviteter. Juli 2002. Ersätter VI2001:103 Tillväxt i regioner genom dynamiska innovationssystem4 VINNOVAs årsredovisning 20015 IT i verkstadsindustrin. Program för mångvetenskapligforskning i samverkan industri,högskola och institut6 Regionala företagskonsortier 1994–20017 Effekter 1975–2000. Stöd till behovsmotiveradforskning. Kortversion av VF 2002:18 Impact of R&D during the period 1975-2000. The impact of VINNOVAs predecessorssupport for needs. Engelsk version av VI2002:79 Verksamhet inom BioTeknik. Specielltframtagen för BioTech Forum ochMedicintekniska konferensen oktober 2002.VINNOVA Policy VP 2003:1 VINNFORSK – VINNOVAs förslag tillförbättrad kommersialisering och ökad avkastningi tillväxt på forskningsinvesteringarvid högskolor. HUVUDTEXT. För bilagorse VP 2003:1.11.1 VINNFORSK – VINNOVAs förslag tillförbättrad kommersialisering och ökad avkastningi tillväxt på forskningsinvesteringarvid högskolor. BILAGOR. För huvudtextse VP 2003:160

2 Behovsmotiverad forskning och effektivainnovationssystem för hållbar tillväxt.VINNOVAs verksamhetsplanering 2003-2007. Ersätter VP 2002:1. För engelsk versionse VP 2002:4, för fördjupad svensk version seVP 2002:33 VINNOVAs forskningsstrategi. Strategi förhållbar tillväxt4 Nationell Innovations- ochforskningsstrategi för området Miljödriventeknikutveckling. Finns endast som PDFVINNOVA Policy VP 2002:1 Se VP 2003:2.2 Nationellt inkubatorprogram3 Behovsmotiverad forskning och effektivainnovationssystem för hållbar tillväxt.En fördjupad version av VINNOVAsverksamhetsplanering 2003-2007. Förkortversion se VP 2003:2, för engelskkortversion se VP 2002:44 Effective innovation systems and problemorientedresearch for sustainable growth.VINNOVA’s strategic plan 2003 – 2007.För svensk version se VP 2003:2 och VP 2002:35 Nationell strategi för FoU inom områdettillämpning av informationsteknik.VINNOVA RapportVR 2004:1 Nya material och produkter från förnyelsebararåvaror. En framtidsbild och vägen dit.Ersätter VR 2002:162 Nya material och produkter från förnyelsebararåvaror. Kortversion av VR 2004:1.Ersätter VR 2002:223 Evaluation of the NUTEK-VINNOVAprogramme in Complex Technical Systems1997-2001. Utvärdering av ett FoU-programi Komplexa Tekniska System 1997-20014 Förnuft och känsla – en narrativ studie omäldre kvinnors bilkörning. Finns endast somPDF5 Equipment for Rational Securing of Cargoon Railway Wagons. Utrustning för rationellsäkring av last på järnvägsvagnar (jvg-RASLA). Finns endast som PDF6 Under produktion7 Svensk forskning – rik på upplevelser. Finnsendast som PDFVINNOVA Rapport VR 2003:1 Fysisk planering i det digitala samhället.Telematik 20042 Kina störst på mobiltelefoni – konsekvenserför omvärlden. Telematik 20063 Framtidens fordon – mötet mellan två olikavärldar. Telematik 20064 Efter 11 september 2001: – Kan Storebrorhejdas? Telematik 20066 Kunskapskultur och innovation.Innovationssystem kring energirelateradvägtransportteknologi. Förstudie. Finnsendast som PDF7 Förändrad finansiering avtranportforskningen. Finns endast som PDF8 Inledande laboratorieförsök – Projekt AIS32. Delrapport 1. Finns endast som PDF9 Inledande fältförsök – Projekt AIS 32.Delrapport 2. Finns endast som PDF10 Hur går det till i verkligheten?Innovationsprocessen utifrån 18 fall11 Returlogistik – Utveckling av logistiksystemför returgodsflöden. Finns endast som PDF12 Genusperspektiv på innovationssystem– exemplet svensk musikindustriVINNOVA Rapport VR 2002:1 Explorative System-Integrated Technologies– EXSITE2 Rationalitet och etik i samhällsekonomiskanalys och Nollvision. Expertseminariumnovember 2001. Finns endast som PDF3 Regionala innovationssystem. En fördjupadkunskapsöversikt. Finns endast som PDF4 Funktionshindrades resmöjligheter.Sammanfattning av senaste årens forskning.CD med alla relaterade rapporter5 Organisationsövergångar och unikakulturer. Förändringsdynamik ochutvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4. Förkortversion se VR 2002:216 Metanoldrivna bilar i Trollhättan –Göteborg. Förstudie. Finns endast som PDF7 Hållbart arbete i informationssamhället.Slutrapport från projektet “Callcenter iutveckling – långsiktigt hållbart arbete medkunder på distans”8 Knowledge exchange, communication andcontext in electronic networks (KnowHow).Finns endast som PDF9 Systemiskt lärande som ansats ilogistikutvecklingen – en studie avinternethandeln. Finns endast som PDF10 Framväxten av en ny vetenskapsbaseradbasteknologi (nanoteknik) och dess relevansför det transport-teknologiska området.Förstudie. Finns endast som PDF11 Den nya ekonomin – ett internetperspektiv.Telematik 2004. För kortversion se VR 2002:1212 Den nya ekonomin – ett internetperspektiv.Telematik 2004. Kortversion av VR 2002:1161

13 Projekt Camelot. Rundabordssamtaloch seminarier kring framtidens boende.Telematik 2004. Finns endast som PDF14 Tyskland och användningen av Internet– en jämförelse med Sverige Telematik 200415 DIGITALA NYHETER.Nyhetsförmedling via Internet Telematik2004. Finns endast som PDF16 Nya material och produkter frånförnyelsebara råvaror. En framtidsbild ochvägen dit. Ersätts av VR 2004:117 Transportinformatik och personligintegritet. Finns endast som PDF18 Utvecklade leverantör – kundrelationer:Supply Link Management. Finns endast somPDF19 Trämekanisk framsyn. Ett projekt förutveckling av den trämekaniska industrin.Slutrapport. Finns endast som PDF21 En sammanfattning av boken:Organisationsövergångar och unikakulturer. Förändringsdynamik ochutvecklingsstöd via Växtkraft Mål 4.Kortversion av VR 2002:522 Nya material och produkter frånförnyelsebara råvaror. Ersätts av VR 2004:223 Transporteffektivisering med integreradinformationsteknologi, TRANSMIT. Finnsendast som PDF24 Trä-, Bygg- och Möbelprogrammet – enanalys av insatser och resultat25 Face synthesis as a communication aid forhard-of-hearing people. Teleface l and ll.Final project report. Finns endast som PDF26 Communication and Services in OpenNetworks. Kommunikation och Tjänster iÖppna Nätverk. 1999-2002. Finns endastsom PDF27 Utvärdering av teknik som reducerarkväveoxider på äldre arbetsmaskiner genomSelective Catalytic Reduction – SCR. Finnsendast som PDF28 The North European Maritime ContainerFeeder Market. Finns endast som PDF29 VinnEr – En samverkanspilot mellanVINNOVA och Ericsson.30 Dialogprojektet – Framtida handel.Rapporter framtagna av Arbetsgruppen församordning av dagligvarutransporter. Finnsendast som PDF62

Produktion & layout: West Studios ABJuni 2004

VINNOVA är en statlig myndighetmed uppgift att främja hållbar tillväxtgenom utveckling av effektiva innovationssystemoch finansiering av behovsmotiverad forskning.V E R K E T F Ö R I N N O V A T I O N S S Y S T E M – S W E D I S H A G E N C Y F O R I N N O V A T I O N S Y S T E M SVINNOVA, SE-101 58 Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Tel: +46 (0)8 473 3000 Fax: +46 (0)8 473 3005VINNOVA@ VINNOVA.se www.VINNOVA.se