Ladda ner partiprogrammet i PDF-format. - Miljöpartiet de gröna

1. Grön ideologi– solidaritet i handlingMiljöpartiet de gröna är en del av en global grönrörelse som strävar efter en värld där alla kan levagoda liv utan att försämra förutsättningarna förkommande generationer.Vi vill föra en politik där vi lever inom naturensramar, med insikt om vårt djupa beroende avvarandra. Vi vill vara en röst för dem som inte kangöra sina röster hörda. Denna gränslösa solidaritetkan uttryckas trefaldigt:AAAsolidaritet med djur, natur och detekologiska systemetsolidaritet med kommande generationersolidaritet med världens alla människor.En grön samhällsanalys bygger på en helhetssyn– allt hänger ihop och är beroende av varandra.Miljöpartiet de gröna uppstod ur rörelser förmiljö, solidaritet, jämställdhet och fred. Vi är ettpolitiskt alternativ för alla som erkänner deutmaningar som mänskligheten står inför och somvill möta dem med aktiv politik som gör skillnad imänniskors vardag.Vi vill bryta ner alla diskriminerande och ohållbaramaktstrukturer i samhället. Vi är ett feministisktparti som arbetar målmedvetet för allas lika rättoch möjligheter att delta fullt ut i samhällsbygget.Varje människa har rätt att vara och växa till denindivid som hen vill vara. Vi är övertygade om attolikheter berikar och att mångfald, jämlikhet ochjämställdhet är grunder för ett rättvist samhälle.Tillsammans kan vi skapa framtidstro ochlivskvalitet.Världen och mänskligheten är mitt i en förändring.Många har redan börjat göra medvetna val för attleva solidariskt och miljövänligt. Människor,företag och organisationer lanserar idéer för enbättre värld. Politikens koppling till forskning ärviktig och forskningens resultat bör tas tillvara föratt utveckla lösningar på samhälls- och klimatutmaningar.Förändringar kräver engagemang menhela ansvaret kan inte ligga på enskilda individer.Samhället är något människor skapar tillsammans.Politiken är nyckeln till förändring och måste visavägen till ett hållbart samhälle.Vi tror på mångfald, och det är en av den grönarörelsens styrkor. Det finns många sätt att varagrön på. Vi förenas av den gemensamma uppgiftenatt forma vårt samhälle för en ny tid. Vi välkomnaralla som vill vara med i detta arbete.3

2. MänniskanMänniskan är en kreativ och empatisk varelse somvill och kan ta ansvar. Den fantastiska mångfaldeni människors synsätt och idéer utgör en rikedomsom driver utvecklingen framåt.Denna rikedom behöver frihet, demokrati ochtrygghet för att blomstra. Alla människor ska hafriheten att söka lycka, kunskap och förverkligandeav den egna potentialen. Yttrandefriheten och denfria åsiktsbildningen är ovärderliga. Det godasamhället behöver byggas på en grund av mänskligafri- och rättigheter. Våra gemensamma angelägenheterska hanteras med öppenhet, respekt, fridebatt och demokratiska beslut.Historien visar att människan och mänskligasamhällen har varit kapabla till både goda ochgrymma handlingar. Övergreppen har ofta uppkommiti politiska system som förminskat eller ställtmänniskor mot varandra, gjort individer ofria ochkvävt förmågan att tänka och handla självständigt.Vi tror på en demokrati med aktiva och delaktigamedborgare. Vi vill ha ett samhälle där individenges möjlighet att bidra efter förmåga till samhälletsutveckling och där alla har lika rättigheter. Därförmåste samhället också stå som garant för en tryggvälfärd, där alla erbjuds nya chanser att växa ochutvecklas genom livet. Det skapar förutsättningarför goda livsvillkor vilket bidrar till människorsutveckling och välbefinnande. Samhället är till föralla och skapas av alla.2.1 Frihet, integritetoch demokratiDen gröna rörelsen står för ett frihetligt perspektivpå politiken. Vi är övertygade om att yttrandefrihet,åsiktsfrihet och deltagande demokrati görsamhället bättre. Det är på ställen där människoroch kulturer möts och blandas, där människor ärfria att tänka och tycka efter eget huvud, och därtankar, visioner och olikheter respekteras som nyautvecklande idéer blomstrar.Människors frihetsutövande begränsas dels avnaturens ramar och dels av andra människorsfrihetsutövande. Alla människor har därför ansvarför att inte begränsa eller inskränka andras friheter.Alla ska åtnjuta lika rättigheter och möjligheteroavsett kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning,sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck ellerålder. Alla former av diskriminering ska motverkas.Först när alla människor erkänns för vilka de är, fårrätt att definiera sig själva och har tillgång till likarättigheter kan vi uppnå välfärd för alla. Religion kanheller aldrig vara en ursäkt för att begränsa andrasfriheter och rättigheter. Alla ska ha rätt att utöva sintro, eller att avstå från religionsutövning.I en väl fungerande demokrati har människormöjlighet att uttrycka sina åsikter. Miljöpartiet ärett decentralistiskt parti. Beslut ska fattas så närade människor som berörs som möjligt. Att hamöjlighet att välja vilken pedagogik man vill ha iskolan eller att välja hur man vill bli omhändertagensom gammal är en del i att flytta beslutnärmare människan. Vi vill stärka egenmaktenoch inflytandet över välfärden.4

Demokrati betyder folkstyre. Alla bör få möjlighetatt arbeta politiskt under någon del av livet. För attunderlätta detta vill vi begränsa hur många gångerman kan ställa upp till omval till ett politisktförtroendeuppdrag. Inom Miljöpartiet tillämpar vien rotationsprincip. För att öka möjligheterna fördagens unga att engagera sig och påverka vårtframtida samhälle vill vi sänka rösträttsåldern till16 år. Olika erfarenheter och bakgrunder är avstörsta vikt för demokratin i alla sammanslutningardär beslut fattas och därför vill vi i alla sammanhangverka för jämställdhet och mångfald.En deltagande demokrati kräver lättillgängliginformation, en levande politisk debatt ochmöjlighet för medborgare att lyssna på sammanträdenoch lämna egna förslag till politiskaförsamlingar. Människor med funktionsnedsättningarska ha samma möjlighet att delta i samhälletsom andra. Om en viss andel medborgare efterfrågardet ska folkomröstningar hållas i viktigafrågor. I en demokrati ska ingen födas till ettoffentligt ämbete. Vi har därför svårt att semonarkins plats i ett modernt demokratisktsamhälle och anser att den på sikt bör avskaffas.Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måstevärnas och stärkas. Vi vill ha en lagstiftning somskyddar så kallade whistleblowers och som gälleröver hela arbetsmarknaden. Medborgarna ska alltidkunna granska makten. Alla former av korruptionmåste motarbetas. Det gäller inte minst inom denpolitiska sfären. Vi vill ha en lag om att politiskapartier och enskilda kandidater ska offentliggörasina bidragsgivare.Civil olydnad har varit en viktig del av kampen fördemokrati. Med civil olydnad menas handlingarsom i dag är förbjudna, men som uppmärksammarorättvisor och samhällsproblem enligt principernaom ickevåld, öppenhet, strävan efter dialog ochberedskap att ta sitt straff. Även fortsättningsviskan civil olydnad vara betydelsefullt i demokratin.Vi vill värna människors rätt till integritet ochprivatliv. I dag är den rätten hotad av både statligaoch kommersiella aktörer. Som individ ska det varalätt att få reda på vilken information myndighetereller företag har registrerat om ens person. Ingenotillbörlig registrering eller övervakning baserad påpolitiska åsikter eller demokratisk verksamhet fårförekomma.Demokratin måste försvaras med demokratiskamedel. De ökade möjligheterna till övervakningkräver att politiken slår vakt om människorsmöjlighet att värna sin integritet. Vi motsätter ossalla lagar som innebär oproportionerliga ingrepp iintegriteten. Brotts- och terrorbekämpning ärviktigt men ska inte ske på bekostnad av mänskligarättigheter.2.2 Rättssäkerhetoch trygghetEn av förutsättningarna för en väl fungerandedemokrati är att människor kan känna sig tryggaoch säkra. Det är viktigt att man kan lita på denoffentliga makten. Detta kräver transparens ochöppenhet såväl som ett effektivt och välfungeranderättsväsen som har allmänhetens förtroende.Det ska finnas god medborgerlig insyn i allrättskipande och rättsvårdande verksamhet ochdet är viktigt att en mångfald av bakgrunder ochperspektiv finns representerade inom både polis,åklagarväsen och domstolar. Vi vill värna detmedborgerliga deltagandet i rättsprocessen, ochvill därför utveckla nämndemannasystemetgenom att låta fler än de politiska partiernanominera nämndemän.Polisen ska ges förutsättningar att arbeta såvälhjälpande och stödjande som ordningshållande,brottsutredande och brottsförebyggande.Rättssäkerheten ska tryggas samtidigt som derättsvårdande myndigheterna ska ges de verktygsom krävs för att bekämpa kriminaliteten och ökatryggheten i samhället. Rättspolitiken ska sättabrottsoffret och dennes utsatthet i centrum. Dengrova organiserade brottsligheten utgör ett hot motdemokratin och människors frihet.Det brottsförebyggande arbetet är grunden för etttryggt samhälle med låg kriminalitet. Det viktigastebrottsförebyggande arbetet sker genom attminska marginaliseringen och utsattheten i sam-5

hället. Barn i behov av särskilt stöd ska uppmärksammasoch ges adekvat hjälp av bland annatskola, socialtjänst och sjukvård så tidigt sommöjligt. Samverkan mellan olika aktörer somkommer i kontakt med barn och unga i riskzonen,och som kan bidra till att relevanta åtgärder sättsin, bör stärkas. Hinder för denna samverkan börarbetas bort.Brottspåföljder har både ett brottsförebyggandeoch ett rehabiliterande syfte. Kriminalvård ska varahuman och ha som mål att den som dömts inte skaåterfalla i kriminalitet.Alkohol och andra droger orsakar samhälletenorma kostnader och drabbade individer stortlidande. Polisens arbete ska därför fokusera på attmotverka försäljning och langning av narkotika.Den enskildas missbruk är en sjukdom och vi vill seett ändrat fokus från straff till vård. Personer somlider av missbruksproblematik ska erbjudas bästamöjliga hjälp och stöd, att komma ur sitt beroendeoch att få ett värdigt liv genom sådant som sprututbytesprogramoch medicinering. Målet är ettnarkotikafritt samhälle.2.3 BarnEn trygg barndom med goda möjligheter till lek skavara en rättighet för alla. Barn är aktiva medskapareav samhället och ska inte ses som passiva mottagareav det samhälle som vuxna skapar åt dem.Samhället ska vara anpassat till olikafamiljekonstellationer. En familj bygger på kärlek,trygghet och respekt, inte på föreställningar om huren familj ska vara.Ekonomisk utsatthet är en riskfaktor för barns hälsaoch för deras resultat i grundskolan. Barn i familjer iekonomisk utsatthet har också sämre tillgång tillfritidsaktiviteter. Det behövs en politik som gerökade resurser till de sämst ställda familjerna för attge alla barn trygghet och minska klyftorna i Sverige.Ekonomisk utsatthet ska inte gå i arv.Vi vill särskilt satsa på stöd till barn i familjer därdet förekommer våld, missbruk eller psykiskohälsa. Barnets rättstrygghet måste stärkas om detfinns misstankar om våld eller sexuella övergrepp.Satsning på verksamheter som är viktiga för barnoch unga kan innebära stora mänskliga ochlångsiktiga vinster. Skolans förmåga att se ochmöta varje elev måste stärkas. Det behövs gott omplatser där barn och unga kan mötas och utövafriluftsliv, idrott och kultur.Barn ska vara med och utforma samhället. FN:sbarnkonvention ska bli svensk lag och politiskabeslut bör föregås av en barnkonsekvensanalys.Långsiktighet är inte bara ett synsätt inommiljöpolitiken utan även avgörande när det gällersamhällsplanering och ekonomisk politik. Att satsapå barnen är en investering i framtiden.2.4 SkolaGenom skolan ska barn och ungdomar få viljan ochredskapen att lära och utvecklas genom livet. Iskolan ska varje barn lära sig att läsa, skriva ochräkna, skapa och delta i samhällsdiskussionen,samarbeta och umgås med andra och påverka sinegen livssituation.Skolan ska ge varje barn möjlighet att vara sig självoch växa till den hen vill vara. Det ska inte finnaslyckade och misslyckade elever, inte heller bra ochdåliga skolor – alla har rätt att lyckas och utvecklasi skolan.Elever måste sättas i centrum som de tänkande ochkreativa individer de är. En fungerande skoldemokratiär en viktig del av en bra skola. Eleven skavara medveten om sina rättigheter och skyldighetersamt få förutsättningar och möjlighet att kritisktgranska och påverka både samhället och sin egenskolsituation.Politikens uppgift är att skapa förutsättningar fören skola där vi kan lita till elevens nyfikenhet ochlärarens kompetens. Politikens uppgift är inte attdetaljstyra och kontrollera pedagogen i dennesarbete. Förändringsarbete i skolan måste förankrasi samspel med skolan, eleverna och alla somarbetar där.6

passar eleven. Alla skolor, oavsett huvudman, skavara föremål för fungerande kontroll genom enstark offentlig inspektion.Såväl förskolan som andra barnomsorgsformer skahålla hög kvalitet för alla barn. Det ska finnastillgång till barnomsorg i hela landet anpassad efterföräldrars olika arbetstider. Ett starkt pedagogisktarbete i förskolan ger barn en bra start och godamöjligheter i skolan. Vi vill därför att det ska finnasgod tillgång till väl utbildade pedagoger i förskolan.Alla förskolor bör tillämpa en genusmedvetenpedagogik så att barnen får möjlighet att vara sigsjälva och inte tvingas in i samhällets snävakönsmallar. Alla barn ska ha lika möjligheter attutvecklas och leva sina liv utan att hämmas avrådande könsroller. Vi vill väsentligt sänkastorleken på barngrupperna och öka vuxentätheteninom barnomsorgen.Vi tror på folkbildningen och det livslånga lärandet.När alla får möjlighet att bidra och möjlighet attvälja sin väg i livet, kan ett starkt samhälle byggas.Därför ska alla få chansen att få slutbetyg frångymnasiet, även som vuxna. En mångfald av olikaorganisationsformer och pedagogiska inriktningar iskolan är bra. Komvux, folkhögskolor och andrafrivilliga utbildningsformer, som de studieförbundenerbjuder, är viktiga och ger möjlighet tillett livslångt lärande.2.5 Högre utbildningoch forskningSverige ska vara ett land där alla har möjlighet tilllivslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnationbygger på en väl utbildad befolkning och påforskning av hög kvalitet. Bildning är viktigt bådeför människan och för samhället.Vi värnar om en hög kvalitet i den högreutbildningen. Bland annat genom enundervisningsgaranti för antalet lärarleddatimmar. Yrkeshögskolan ska ge möjlighet tillkvalificerade utbildningar inom områden därbehovet av arbetskraft är stort. Systemet förmedelsfördelning till universitet och högskolor skaförändras och utformas så att det säkrar en högkvalitet i både utbildning och forskning för såvälsmå som stora lärosäten.Lärosätenas självständighet och oberoende skautvecklas i samspel med en stor offentlig insyn.Den akademiska friheten ska värnas ochjämställdheten måste förbättras. Lärare ochforskare ska ha goda och trygga arbetsvillkor, ochstudenters och doktoranders inflytande ochrättssäkerhet ska säkras.Kunskap bidrar till förståelse för omvärlden oavsettom den är av kommersiellt intresse eller inte.Humaniora, konst och tvärvetenskapliga ämnenstärker och utvecklas i samklang med utbildningari teknik, natur- och samhällsvetenskap.Grundforskning och forskningsfinansiering sominte är öronmärkt är nödvändiga förutsättningarför framtida kommersiella genombrott och enframgångsrik spetsforskning.Forskningen ska vara fri, men det är rimligt att endel av de pengar som samhället satsar kan varaföremål för politiska prioriteringar och strategiskasatsningar. Detta får dock inte gå ut över grundforskningeneller universitetens och högskolornasfrihet att själva utforma sin verksamhet. Arbetetmed ökad jämställdhet, satsningen på förnybarenergi och klimatforskning, och den breddaderekryteringen till forskarutbildningen är resultatetav medvetna politiska satsningar.Vi anser att högskolans folkbildande verksamhetoch kontakt med samhället, den så kallade tredjeuppgiften, är viktig och ska stärkas. Forskning isamverkan med det samhälle som omger akademin,företag såväl som offentlig sektor, är viktig förkvaliteten på forskningen och underlättartillgängliggörandet av forskningsresultaten.Högskolan ska ha en öppen och pådrivande roll isamhället och främja demokratin samt tillgängliggöraforskningens resultat. Banden mellanarbetslivet och högskolorna ska vara starka.Arbetslivserfarenhet och andra språk ska ses somen merit vid antagning till högskolan.Vi eftersträvar en bred rekrytering till högreutbildning. Sverige som kunskapsnation har mycket8

att vinna på om de grupper som i dag är underrepresenteradefår bättre möjligheter att studera.Tillgången på högre utbildning ska vara god i helalandet. Regelverken ska utformas så att de underlättarför studenter att fullfölja sina studier. Blandannat ska studiemedlen vara tillräckligt höga, detska finnas rimligt stöd till studenter med barn ochfungerande skyddsnät vid sjukdom. En grundläggandeprincip är att all högre utbildning ska varaavgiftsfri för alla studenter.Lärarnas pedagogiska roll ska värderas högt ochderas pedagogiska kompetens ständigt utvecklas.Studenter ska alltid ges möjlighet att löpandeutvärdera sin utbildning. Lärare inom såväl högreutbildning som inom grund- och gymnasieskolanska ges goda förutsättningar till forskning inomramen för sin tjänst.2.6 KulturKultur handlar om både bildning och livskvalitet.Ett dynamiskt kulturliv med många olika aktörerbidrar till en vital demokrati. Miljöpartiet degrönas kulturpolitik bygger på att alla ska kunnautöva och ta del av kultur på jämlika villkor.Kulturen ska vara tillgänglig för alla. Kulturpolitikenska öppna upp generösa utrymmen förkreativitet och skapande.All kultur är en social konstruktion och handlar omhur vi som sociala varelser ser på omvärlden ochsamspelar med den. Vi gröna ser på kultur som enevig process som förändras i takt med allt som skeri världen. En kultur kan aldrig vara bunden till enplats utan är ett resultat av många olika faktorersom påverkar vår identitet. Vi gröna menar attsynen på kultur aldrig får leda till att vi reducerarindividen till att främst ses som en del av ettkollektiv. De individuella variationerna är enfundamental del av den gröna kultursynen.I det som vi i dag kallar Sverige har det alltidrymts många olika kulturer, och det gör det ocksåän i dag. Det är en av våra styrkor. I en och sammaindivid finns alltid spår av flera kulturellareferenser. När makthavare i Sverige eller i andraländer har strävat efter kulturell enhetlighet såhar det lett till motsättningar och övergrepp. Detfinns politiska rörelser i Europa som dömer utidén om mångkultur som misslyckad. Men det ärgenomdrivandet av monokulturen som gång pågång när den har provats i historien har misslyckats.Det har lett till katastrofala följder. Vi bejakaratt olika idéer och kulturer kan samexistera ochinfluera varandra i ett och samma samhälle.Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rättatt definiera och utöva sin egen identitet och kultur.Därför är stöd till olika sorters kulturyttringarviktigt.Kultur- och musikskolor samt skolor och studieförbundi landets kommuner är viktiga för att barnoch ungdomar ska få stifta bekantskap med olikakulturuttryck samtidigt som de utvecklar den egnakreativiteten. Alla barn ska ha möjlighet att utövakultur inom någon form av kulturskola oavsettfamiljens ekonomiska förutsättningar.Ett rikt kulturliv består av såväl klassiskainstitutioner som kulturutövande av fria grupperoch individer. De statliga kulturinstitutionerna skaha ett tydligt uppdrag att tillgängliggöra sinverksamhet i hela landet. Digital teknik skaanvändas på bästa sätt för att sprida kultur.Miljöpartiet de gröna vill se en upphovsrättslagstiftning,anpassad till dagens samhälle, somfrämjar kulturskapande i både klassiska och nyaformer. Upphovsrätten ska gynna ett aktivt ochdeltagande skapande och public services produktionerska i möjligaste mån uppmuntra till frianvändning. Kopiering och fildelning för privatbruk ska inte vara straffbart, samtidigt somupphovsmän ska ha rätt till en rimlig ersättning.Välförsedda och offentligt finansierade bibliotekska garantera allmänhetens tillgång till ett brettkulturutbud. I ett kunskapssamhälle där det intelängre bara handlar om att finna utan också om attsålla information ökar behovet av att ha möjlighetatt möta en utbildad bibliotekarie. Lån av böckeroch andra medier ska vara avgiftsfria. Bibliotekensförekomst och kvalitet ska garanteras i lag.Kulturarvet är vårt gemensamma arv. Kulturhistoriskvärdefulla byggnader, minnesmärken och andra9

miljöer, såväl i städerna som på landsbygden, börbevaras och vårdas för framtiden. Betydelse-fullaregionala och lokala museer bör stödjas avsamhället.Ett demokratiskt samhälle kräver saklig information,aktiv samhällsgranskning och grävandejournalistik. Vi värnar presstödet och vill att detomformas så att det stärker mindre aktörer. För attgarantera en mångfald av åsikter och yttrandefriheti samhället behöver vi ett oberoende och starktpublic service samt lagar som motverkar för storaägarkoncentrationer.Konsumenter ska ha möjligheter att göra fria ochupplysta val. Vi vill begränsa reklamens utbredning,särskilt bland barn och unga. Sexistisk reklamoch reklam riktad mot barn under tolv år ska varaförbjudet, liksom reklam för spel och alkohol.Fysisk rörelse är viktig för folkhälsan och välbefinnandet.Idrottsrörelsen är Sveriges störstafolkrörelse. Genom resurser till ungdoms- ochbreddidrotten, inklusive idrott för människor medfunktionsnedsättning, korpidrott och motionsidrott,investerar vi i såväl livskvalitet som folkhälsa.Det ska också finnas gott om möjligheter tillspontanidrott. De pengar som kommer idrotten ochandra kultur- och fritidsaktiviteter till del måstefördelas jämnt mellan könen.2.7 Lika rättigheterFör att alla människor ska kunna förverkliga sinadrömmar om en hög livskvalitet måste alla hasamma möjligheter. Varje individ ska kunna skaffasig det liv, den utbildning och det arbete hen önskarutan att samhällsstrukturer hindrar. Socioekonomiskbakgrund, könstillhörighet och könsuttryck,sexuell läggning, härkomst, funktionsnedsättningeller ålder ska aldrig vara hinder för attmänniskor ska kunna utvecklas. Därför måstearbetet för lika rättigheter och mot diskrimineringintegreras på alla områden i samhället. Ingen skautsättas för hatbrott eller hatpropaganda.Oavsett föräldrarnas ekonomiska och sociala förutsättningarska alla barn ges likvärdiga möjligheteratt utvecklas. Det betyder god barnomsorg och skolatillgängliga för alla, samt en skatte- och socialpolitiksom tillförsäkrar alla barn en god uppväxtmiljö. Vivill förbättra villkoren för barn som i dag lever ifattigdom genom att ge deras vårdnadshavare bättremöjligheter att försörja sin familj.Miljöpartiet de gröna är ett feministiskt parti ochdet har vi varit sedan vi bildades. Vår feministiskapolitik har utvecklats från att se kvinnor och mänsom två fasta kategorier som kompletterar varandratill att i dag se komplexiteten i de samhällsstrukturersom låser in människor i begränsande, socialtkonstruerade könsnormer.Vi ser att maktordningar som etnicitet, sexuellläggning, klass, och ålder samverkar med densamhällsgenomgående könsmaktsordningen. Dettavill vi ändra på. Indelningen i antingen kvinna ellerman begränsar människor som inte entydigt kaneller vill identifiera sig som antingen eller. Etttredje juridiskt kön skulle kunna vara ett sätt förtranspersoner att slippa behöva pressas in i entvåkönsmodell.Snäva könsnormer och brist på jämställdhetbegränsar människors fria livsval. Det kan handlaom kvinnor som trots goda meriter har svårare attgöra karriär inom universitet och näringsliv ellermän som av omgivningens förväntningar pressastill oönskade karriärvägar. Vi anser att allamänniskor ska kunna välja den väg i livet sompassar dem utan att begränsas av gamla idéer omvad kvinnor och män bör eller kan göra. Osakligalöneskillnader ska inte förekomma och yrkensstatus och lönebild ska inte vara beroende avkönsmönster.Vi ser att begränsande könsroller, osakligalöneskillnader och stereotypa föräldranormerhänger samman. En tredelad föräldraförsäkring,där en tredjedel av dagarna öronmärks förrespektive vårdnadshavare och resten kanfördelas fritt, är ett sätt att bryta med gamlamönster och stötta män i att ta ett mer aktivtföräldraskap. När mäns uttag av föräldraledighetenökar stärks dessutom kvinnors position påarbetsmarknaden. Den del av föräldraförsäkringensom i en tredelad modell kan fördelas fritt10

ska även vara möjlig att överlåta till en tredjepart som är del av barnets familj.Våld i nära relationer ska behandlas på ett snabbt,samordnat och konsekvent sätt i ett samarbetemellan myndighet och organisationer. Vi vill ha flermansmottagningar och kvinnojourer och bättreförutsättningar för dessa. Vi vill också se stöd ochskydd för barn och vuxna som utsatts för psykisktoch fysiskt våld samt professionell behandling avvåldsutövarna. Samhällets institutioner ska haberedskap och verktyg för att motverka patriarkaltvåld och våldshandlingar som utförs underpåverkan av hedersföreställningar.All diskriminering ska motverkas. Hela samhället– myndigheter, arbetsgivare, fackföreningar ochfrivilligsfären genom till exempel antidiskrimineringsbyråer– ska involveras i arbetet motdiskriminering. Det krävs också en stark lagstiftningoch en stark diskrimineringsombudsman. Omsamhället ska bli öppnare behövs ett effektivarearbete mot alla former av diskriminering.Människor diskrimineras på grund av sin etnicitet,sitt namn eller sin brytning. Det vill vi motverka.Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.Alla som behöver ska erbjudas en högkvalitativsvenskundervisning. Utländsk utbildning skasnabbt kunna valideras och vid behov kompletteras.Alla människor, oavsett funktionsnedsättning ellerförmågor, ska ha lika rättigheter, möjligheter ochskyldigheter. Alla individer är olika, och samhälletska inte bara vara anpassat för de som utgörnormen. Det är otillgängligheten i samhället somutgör det verkliga hindret för att personer medfunktionsnedsättning ska kunna fungera och verkafritt. Bristande tillgänglighet är i sig en typ avdiskriminering och måste därför bli en nydiskrimineringsgrund.Sverige har fem nationella minoriteter: samer,romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.Deras särskilda ställning, med egen kultur och egetspråk, måste respekteras och stärkas. Samernautgör ett urfolk som i enlighet med flerainternationella konventioner har särskildarättigheter som Sverige måste garantera. Sverigebör snarast ratificera FN:s konvention om urfolksrättigheter, ILO 169. Sverige ska arbeta förmänskliga rättigheter nationellt och internationellt.2.8 ÄldreMånga lever ett aktivt liv mycket längre än vadtidigare generationer har haft möjlighet till. Fleroch fler får uppleva sin hundraårsdag. Många äldreär friska allt längre vilket är en stor samhällsresurs.Äldres kunskaper och erfarenheter är ovärderligapå många områden, till exempel som fortsattyrkesaktiva eller som mentorer till yngre. Inomfrivilligsektorn och föreningslivet gör många äldrestora insatser. Alla äldre är dock inte friska ochmånga behöver tilltagande hjälp. Därför är detviktigt med en trygg och god äldreomsorg somutgår från de äldres individuella behov.Ett rikt liv kännetecknas av självbestämmande,socialt umgänge och möjlighet till deltagande. Ävensom äldre ska man ha möjlighet att uppleva samvaro,gemenskap och kunna delta i fysiska ochkulturella aktiviteter.Rätten till bostad är grundläggande i vårt land. Föräldre blir det efterhand allt viktigare att ha enfungerande bostad och, när man så behöver, rätt tillstöd och hjälp i hemmet. En fungerande hemtjänstkan ofta vara en förutsättning för att kunna bo kvari sitt hem. Kommunerna behöver bli bättre på attplanera så att den äldre när hen så önskar ochbehöver ska kunna erbjudas äldreboende, serviceboendeeller annat lämpligt alternativ.Alla ska kunna lita på kvaliteten och tryggheten iomsorgen, oavsett vem som utför den. Som anhörigär det ofta smärtsamt att se när en äldre närståendeinsjuknar. Då ska man kunna vara trygg med attdet finns en god omsorg med hög kvalitet ochtillräcklig och utbildad personal. De anhöriga skakänna sig sedda och deras önskemål tillmötesgås sålångt som det är möjligt. Det ska finnas äldreomsorgmed olika inriktningar. Önskemål om vårdpersonalensspråkkunskaper ska tillgodoses.Frivilliga insatser i äldreomsorgen ska uppmuntras.11

Äldreomsorgen står inför en stor utmaning med ettökat antal äldre i befolkningen, samtidigt som detsker stora pensionsavgångar bland omsorgspersonalen.I framtiden kommer allt färre unga behövaförsörja och vårda allt fler äldre. Vi vill möta denutmaningen. På samhällsekonomisk nivå är detviktigast att ge unga människor vägar in i arbetslivet.För äldreomsorgen handlar det om åtgärderför att bli en bra arbetsgivare.Personaltätheten måste hålla tillräcklig nivå så attde som arbetar i äldreomsorgen slipper hamnainför omöjliga situationer som att ensamma behövautföra lyft som egentligen kräver två personer. Ensatsning på ökad bemanning genererar nya jobbsamtidigt som kvaliteten ökar. Maten som serverasinom äldreomsorgen ska vara näringsrik, miljövänligoch helst närodlad.12

3. MiljönMänniskan har ett ansvar som sträcker sig utanförsin egen person och längre än sin generation. Våralivsmöjligheter avgörs av hur väl vi klarar att leva isamklang med det ekologiska systemet. Den grönaideologin handlar inte bara om människors förhållandetill varandra, utan ser också vårt beroendeav allt det som vi har omkring oss.Industrisamhällets framväxt har lett till välfärdoch teknisk utveckling, bättre hälsa och längrelivslängd. Vi har på många sätt fått ett bättre liv.Samtidigt går exploateringen av naturresursernalångt utöver naturens egen återställningsförmåga.Den biologiska mångfalden håller i snabb takt påatt utarmas. Växthusgasutsläpp i atmosfären,orsakade av människan, leder till varaktiga klimatförändringar.Många olika typer av miljögifterhotar vår hälsa och vår miljö.Vår livsstil i Sverige och andra ekonomiskt starkaländer ger upphov till miljöeffekter långt utanförvåra länders gränser. Vi måste ställa om våra samhällenså att vi klarar att leva ett gott liv i framtidenutan att förstöra möjligheterna för oss själva,människor i andra länder och kommandegenerationer.Denna omställning kräver en effektivare hushållningmed naturresurser och en jämnare fördelning.Vi i de rika länderna måste anpassa vår konsumtionså att våra ekologiska fotavtryck per person snarastnår en globalt hållbar nivå. För att skydda miljönska försiktighetsprincipen tillämpas så långt det ärmöjligt. Om det föreligger hot om allvarlig elleroåterkallelig skada, får inte avsaknaden av fullständigvetenskaplig bevisning användas somursäkt för att skjuta upp åtgärder för att förhindramiljöförstöring.Det finns ännu möjlighet att vända utvecklingenoch undvika katastrofala miljöeffekter. Det kräveren modig miljöpolitik, en jämlik fördelning och ettsolidariskt arbete för att minimera konsekvensernaav de miljöförändringar som redan har skett ochhåller på att äga rum.3.1 Naturens ramarNaturen fungerar som ett kretslopp. Detta måstesamhället ta hänsyn till och efterlikna. All verksamhetmåste hålla sig inom de ramar naturen sätter.Vi människor lever på en planet med begränsaderesurser och det sätter gränser för vårt handlande.Mänsklig påverkan är nu den huvudsakliga kraftsom driver stora förändringar i världens miljö. Redani dag överskrider vi, eller riskerar att överskrida,naturens ramar på flera områden. Bland annat uttagetav ändliga naturresurser, utsläpp av växthusgaser,förlust av biologisk mångfald, tillförsel av kväve ochfosfor till land och hav, förändrad markanvändning,global vattenanvändning, försurning av haven ochspridning av luftpartiklar och miljögifter. Konsekvensernaav detta kan bli katastrofala för en stor delav mänskligheten. På sikt kan de förändra självaförutsättningen för liv på jorden.Många av dessa processer är starkt sammanlänkade.Om gränsvärdena passeras på ett område såförsämrar det möjligheterna att hålla sig inomsäkra nivåer på andra områden. Vi måste snabbtminimera utsläppen från förbränning av fossilabränslen, för att undvika en katastrofal temperaturhöjningoch försurning av sjöar och hav. Naturskogar,våtmarker och andra utsatta vegetationstyperska återskapas för att öka den biologiska13

mångfalden, öka tillgången och kvaliteten påsötvatten och för att minska läckaget av näringsämnentill sjöar och hav. Detta ställer stora krav påen politik som tar hänsyn till naturen på ett heltannat sätt än vad som sker i dag. Sverige måste taansvar för de effekter vår produktion och konsumtionhar på de ekologiska systemen, både här och iandra länder.Miljöpartiet de gröna vill se ett samhälle därhushållningen med resurser är så effektiv ochrättvis att grundläggande mänskliga behov kantillgodoses överallt. För att klara detta måste viminska användningen av ändliga resurser, slutaslösa med energi och material och i ökadutsträckning återanvända och återvinna. Målet ärslutna kretslopp. Det ger både en hållbarproduktion av ekosystemtjänster och stärktmotståndskraft, ofta kallad resiliens, inommänskliga samhällen och ekosystem. Gruvnäringeni Sverige ska bygga på långsiktig hushållning medmineraltillgångar. Miljöhänsyn ska väga tyngre änkortsiktiga exploateringsintressen.Vi vill att det ska vara både enkelt och billigt för varoch en att återanvända och reparera saker i ställetför att hela tiden köpa nytt. Vi vill se skarpa krav påproducenterna att kretsloppsanpassa nya produkteroch fasa ut miljöskadliga ämnen. Vi ser att ekonomiskastyrmedel och lagstiftning behövs för attuppnå bättre hushållning med energi och material.Vi vill verka för minskad användning av plast.3.2 Biologisk mångfaldDet gröna engagemanget grundar sig i insikten omvår delaktighet i och vårt beroende av det ekologiskasystemet. Naturen är också en plats för rekreation,skönhetsupplevelser och för ökat välbefinnande.Respekten för naturens mångfald är engrundvärdering i den gröna ideologin. Vi anser attallt levande har ett egenvärde oavsett dess nytta förmänniskan.Många av jordens livsmiljöer håller på att förstöras,och många arter av växter, svampar och djur hållerpå att gå förlorade. Även i Sverige är många arterakut hotade. Överexploateringen av arter ochlivsmiljöer, invaderande främmande arter, miljö.gifter och klimatförändringar är de största hotenmot den biologiska mångfalden. Förlusterna ärallvarliga. De hotar att leda till kollaps av ekosystemoch att vi går miste om ekosystemtjänster,som pollinering av grödor, luft- och vattenreningeller fiskbestånden i våra vatten.Naturvårdsfrågorna i Sverige och inom EU måste fåstörre tyngd. Sveriges och EU:s skyddade arealer ärför små och otillräckliga för att kunna säkerställaden biologiska mångfalden. Skyddet av hav, skogar,våtmarker, stränder och flera andra biotoper måsteutvidgas och skärpas. Bruk av skog, vatten ochmark måste kopplas till ett ansvar för att denbiologiska mångfalden inte ska utarmas.En stor del av världens biologiska mångfald finns iregnskogen. I dag pågår en avskogning av detropiska regnskogarna som både påverkar naturenoch människan. Orsakerna till avskogningen ärmånga: timmeruttag, gruvdrift, oljeutvinning,utbyggnad av vattenkraft, vägbyggen, anläggningav betesmark och odling. Konsumtion av exempelvispalmolja och av kött från djur uppfödda på sojafrån tidigare regnskogsmark bidrar till avskogningen.Sverige måste arbeta för gemensammaåtaganden för att stoppa utarmningen av denbiologiska mångfalden. Skydd av hotade arter ochnaturmiljöer är av global betydelse och behöverdärför överstatliga beslut.Rent vatten är en förutsättning för att kunnabevara den biologiska mångfalden. För att få sjöar,vattendrag och hav att tillfriskna krävs omfattandeåtgärder för att minska utsläpp från transporter,avlopp, jordbruk och industri. Utsläpp av miljöstörandeämnen såsom kväve, fosfor, läkemedelsrester,hormonstörande ämnen, tungmetaller ochnanopartiklar ska reduceras bland annat genom attindustri- och hushållsavlopp separeras, avloppsnätoch avloppsrening förbättras och miljöfarligaprodukter byts ut. Sverige måste verka genominternationella organisationer, i synnerhet EU, föratt alla länder runt gemensamma vatten ska införadessa åtgärder.Miljögifter är i dag ett allvarligt hot mot såvälmänniskor som natur. Försiktighetsprincipen14

måste gälla vid bedömning av kemikalier, eftersomdet kan ta tid innan negativa effekter blir tydliga.Barn är särskilt känsliga för många miljögifter, ochde produkter och miljöer som barn använder ochvistas i måste värnas särskilt. Prövningen ochkontrollen, såväl nationellt som inom EU:s kemikaliepolitik,måste vara skarp. Särskild hänsynmåste tas till riskerna förknippade med kombinationerav olika kemikalier.3.3 KlimatDen pågående och accelererande klimatförändringenäventyrar vår framtid. Den påverkar inte baraenskilda människors liv, utan även den globalaekonomin och överlevnaden för hela nationer. Trotsvår kunskap om allt detta fortsätter utsläppen avväxthusgaser att öka.Sverige ska vara ledande i att minska den mänskligapåverkan på klimatet. Vi är ett av de länder somindustrialiserades tidigt, och vi har ett historisktansvar för de utsläpp som genererades när vi byggdeupp vårt välstånd. Vi orsakar fortfarande betydligthögre utsläpp per person än vad som är globalt hållbart.Sverige har också unikt goda förutsättningaratt leda omställningen till ett hållbart samhälle ochvisa möjligheterna till en annan utvecklingsmodell.Då får vår omställning långt större effekt än baravåra egna utsläppsminskningar.Sverige ska ha en pådrivande roll i internationellaklimatförhandlingar och utveckla klimatsamarbetetmellan länder, samtidigt som vi visar solidaritet ihandling genom kraftfullt stöd till fattigare länder.För att vi ska vara trovärdiga krävs att Sverigesutsläpp av växthusgaser per person snarastminskar till en globalt hållbar nivå.För att nå klimatmålen krävs att takten i denmiljötekniska utvecklingen ökar. Den totala energiochresursförbrukande konsumtionen måsteminska till en hållbar nivå. Det behövs en politiskomställning som underlättar en övergång till enmer hållbar livsstil. Konsumtion som har negativklimatpåverkan, såsom fossilt drivna transporter,fossil energi och animalier, måste minska. Politiskainsatser måste samverka med ett medborgerligtengagemang för en mer hållbar livsstil. En sådanlivsstilsförändring kommer att se olika ut för olikamänniskor. Genom att resa mer miljövänligt,handla mer lokalt producerat, äta mer vegetariskmat, energieffektivisera hemmet och konsumerafärre prylar ökar möjligheterna att leva ett gott livinom de ramar miljön sätter. Vi är övertygade omatt ett klimatsmart samhälle också är ett samhällesom är bättre för människor. Politik och attitydförändringarkommer att ge utrymme för fler attvärdera fri tid och nära relationer högre änlönearbete och materiell status.För att klara klimatmålen krävs ett klimatpolitisktramverk med bindande tak för vår klimatpåverkansåväl i Sverige som internationellt. Kraftfulla ekonomiskastyrmedel är nödvändiga. Klimatsmarta valska vara billigare. Klimatskadliga subventioner skafasas ut och klimatmålen ska styra investeringarna iinfrastruktur. Gas- och oljeborrning samt uranbrytningska förbjudas i Sverige. Torv ska betraktas somett fossilt bränsle. Internationellt vill vi verka för ettmoratorium mot all nyexploatering av fossila bränslen.För att minska mängden växthusgaser i atmosfärenkan koldioxidlagring eller andra metoder för attbinda växthusgaser behövas. Dessa får dock inte blien ursäkt för att fortsätta utsläppen. Försiktighetsprincipenska vara vägledande så att vi inte orsakarnya miljöproblem när vi försöker lösa gamla.Stora förändringar kräver att människor gårsamman. Decentraliserad energiproduktion, nyatransportvanor och hållbara konsumtionsvanor ärnågra exempel på åtgärder som är en del av denomställning som vi måste lyckas med tillsammans.En offensiv klimatpolitik måste kombineras medett arbete för jämlika och jämställda villkor.3.4 Jordbruk, skogsbrukoch fiskeJordbruket, skogsbruket och fisket är mycketbetydelsefulla näringar i Sverige. De behövs för attpå ett hållbart sätt försörja oss med livsmedel ochär viktiga för en god ekonomi och en levandelandsbygd. Därför måste de tas tillvara så att de15

kan vara till glädje och nytta för människor i dagoch för kommande generationer. Miljöpartiet anseratt EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska inriktaspå att skydda och främja småskalighet, biologiskmångfald och miljöhänsyn.I en värld med ökande befolkning är det av stor viktatt bevara jordbruksmarken och dess bördighet.Markpolitiken i Sverige måste vara långsiktig ochgoda jordbruksmarker ska skyddas från exploatering.Betade ängs- och hagmarker är viktigainslag i landskapet för att bevara den biologiskamångfalden och kunskapen om landets kulturhistoria.Det är också viktigt att den biologiskamångfalden inte reduceras genom ensidig odlingoch olämpliga jordbruksmetoder. Användandet avgenetiskt modifierade växtutsäden eller avelsdjur,GMO, för med sig nya typer av risker. All eventuellanvändning av GMO måste därför styras avförsiktighetsprincipen. Jordbrukspolitiken skabidra till att minimera negativ miljöpåverkan. Dettaska göras genom såväl lagstiftning, ekonomiskastyrmedel och kunskapsuppbyggnad. Det är interimligt att de svenska kraven för miljön, klimatetoch god djurhållning slår ut svenskt jordbruk och istället gynnar jordbruk där miljökraven är lägreoch djuren behandlas sämre. Därför vill vi utjämnakonkurrensen genom att upphandla lokalproducerattill offentliga kök, genom tydlig ursprungsmärkningoch genom ekonomiska styrmedel sommissgynnar livsmedel som tillverkats under sämrevillkor än vi tillåter i Sverige.Sverige ska ha ett livskraftigt jordbruk i hela landetmed god konkurrenskraft. Uppfyllande av miljökvalitetsmålenoch hänsynstagande till djurensbehov ska stå i fokus och produktionen ska bidratill en hög självförsörjningsgrad på baslivsmedeloch foder. Moderna jordbruksföretag står i dag oftapå flera ben som till exempel specialiserad livsmedelstillverkning,egen energiproduktion, gårdsbutiker,turism och naturskydd. Miljöpartiet serpositivt på denna utveckling och verkar för enövergång till ett ekologiskt och kretsloppsanpassatjordbruk. Övergången till ekologisk odling skastöttas genom jordbruksstödens utformning,regelverk för offentlig upphandling och genomlagstiftning.Sverige är i hög grad ett skogsland. Skogen är viktigbåde för den biologiska mångfalden, som råvara förskogsprodukter och energi och som rekreationskälla.Vi stödjer och uppmuntrar forskning ochstart av företag för att utveckla nya högkvalitativaoch miljövänliga produkter ur skogen.En levande skog har lång omloppstid och därför ärden extra sårbar för dålig skötsel och ogenomtänktexploatering. Ansvaret att återplantera långsiktigtmed rik artvariation och för klimatanpassningmåste stärkas, speciellt gällande inslaget av löv ochtall. Vi anser att en större del av den svenska skogenbehöver präglas av artvariation som ger en långsiktiglivskraft. Därför måste skogsbruket moderniserasgenom mer av hyggesfria avverkningsmetoderoch genom mindre kalhyggenSärskilt värdefull skog ska skyddas från avverkning.Det behövs både större sammanhängandeområden och många mindre områden som undantasfrån produktionsskogsbruk. För att hejdaförlusten av biologisk mångfald är det också angelägetatt återställa och restaurera naturvärden iredan påverkad skog.Människan har hämtat sin näring ur havet sedanurminnes tider. Genom bland annat industrifiske,övergödning, miljögifter och exploatering avkustzoner har störningarna på dessa ekologiskasystem ökat på ett ibland katastrofalt sätt. Sverigeska vara pådrivande inom EU och globala organisationerför ett ansvarsfullt fiske som återuppbyggerutfiskade bestånd och inte tar ut mer änåterväxten. Fiskerätter ska fördelas utifrån hållbarhetskriterier.Hårda krav ska ställas på deföretag som får utnyttja den gemensamma fiskresursenför kommersiell vinning. Sverige skaarbeta internationellt för att förbudet motkommersiell valfångst efterlevs.Det kustnära fisket och fritidsfisket har en viktigroll både för människors rekreation och för att våraskärgårdar ska hållas levande. Vi vill se ett starktskydd av nyckelbiotoper i vatten och av områdensom är speciellt viktiga för havets biologiskamångfald eller för många arters fortplantning. Ettsätt att öka skyddet är att inrätta marina reservatoch införa fiskefria områden.16

3.5 DjurAlla djur har ett egenvärde oavsett deras nyttighetför människan. Djurens rätt att bete sig naturligtoch slippa utsättas för lidande kräver storaförändringar i djurhållningen. Människan föderupp djur bland annat för att de ska bli mat, kläderoch testare av olika produkters farlighet. Dettainnebär ett mycket stort ansvar för att djurenbehandlas väl. Skarpa djurskyddskrav ska blandannat ställas i den offentliga upphandlingen. Vi villförbjuda att djur hålls endast för pälsändamål.Ambitionerna i djurskyddslagstiftningen speglasinte fullt ut i verkligheten, och lagens efterlevnadmåste förbättras. Djuren ska ha rätt och möjlighettill ett naturligt beteende och då måstedjurhållningen anpassas till det. Kontrollerna skaförbättras. Vi vill införa en djuretisk ombudsmanoch öka möjligheterna för djurskyddsorganisationernaatt föra talan i djurskyddsmål. Vi villstärka arbetet mot avel som kan medföra lidandeför djuren. Djurskyddslagen ska tillämpas fullt utäven i livsmedelsindustrin. Det måste avsättastillräckliga resurser för att kunna göra täta ocheffektiva kontroller av såväl djurhållning somtransporter och slakt.För att komma längre i djurskyddsstandard måsteSverige arbeta aktivt inom EU för att högastandarder ska gälla inom hela unionen, och för attenskilda medlemsländer ska få gå före. Sverige skaverka för att bindande regler om djurskyddutarbetas också inom FN och WTO. Sverige skaarbeta aktivt för att bekämpa tjuvjakt och handelmed utrotningshotade arter. Internationellahandelsavtal ska inkludera djurskyddsfrågan för attundvika att billig import av mat från länder medsämre djurskydd ökar. Djurförsök ska successivttas bort och ersättas av djurfria metoder. De somjobbar med djur måste ha god kunskap om djursbeteenden. Ökad forskning på alternativ tilldjurförsök kan göra Sverige till en ledande nationpå området. Så länge djurförsök finns kvar skakontrollen av dem förbättras.Det är viktigt att det ekologiska perspektivet sätts ifokus vid jakt och att naturvårdsintressen fårföreträde. Även djurskyddsaspekter ska beaktas.Jaktformer som utsätter djur för onödigt lidandeska inte vara tillåtna. Sverige ska hysa långsiktigtlivskraftiga stammar av de fyra stora rovdjuren:varg, lo, björn och järv. Rovdjurens existens iSverige ska inte enbart ses som överlevnad utanrovdjuren måste även ges möjlighet att återfå någotav sin ekologiska funktion i ekosystemet.17

4. EkonominOm mänskligheten ska klara vår tids utmaningar iform av klimatförändringar, resursbegränsning ochväxande ekonomiska klyftor behövs det en nyekonomisk politik. En sådan måste utgå ifrån allt detgoda vi kan skapa i jämlika samhällen som verkarinom naturens begränsningar, utifrån de livsviktigafunktioner som upprätthålls av ekosystemen.Vi måste ställa om till en ekonomi som tar långsiktigahänsyn till miljön och människors välbefinnande.Ständig ekonomisk tillväxt i traditionell bemärkelseär inte möjlig på en planet med begränsade resurser.Det är politikens ansvar att forma marknadensförutsättningar så att resurser används i överensstämmelsemed villkoren för ett hållbart samhälle.När det ekonomiska systemet krockar med detekologiska systemet är det ekonomin som måsteanpassas. Det handlar om några självklaraprinciper. Det som är bra för människor och miljöska vara billigt, det som är dåligt ska vara dyrt ochdet som är alltför skadligt ska förbjudas.Den ekonomiska politiken ska sträva efter jämlikhet.Det är en viktig grund för samhällens ochmänniskors välbefinnande. Jämlikhet handlar inteom likhet utan om att ge alla goda möjligheterutifrån olika förutsättningar. I samhällen medökande ojämlikhet bryts framtidstron ner och densociala oron ökar.4.1 Ekonomins ramarEkonomi är läran om hushållning med knapparesurser. Men i dag beter sig mänskligheten somom jordens resurser är oändliga. Det är ett kortsiktigtperspektiv som måste överges. Det är dagsatt tänka långsiktigt.Människors möjligheter att själva styra sina liv ochatt förverkliga sina idéer ger ekonomin dess styrkaoch förändringskraft. Sveriges välstånd och välfärdär beroende av kunniga och arbetande människoroch av ett mångsidigt och tekniskt högt utvecklatnäringsliv stöttat av en fungerande välfärdssektor.Vi vill främja utbildning och arbete som germänniskor mer makt över sina liv.Alla aktörer i ekonomin har ett ansvar att ta etiska,sociala och ekologiska hänsyn. Samhällets lagaroch spelregler ska uppmuntra detta. Långsiktighetoch balans ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen.Etiskt företagande och arbete skapremieras. De ekonomiska klyftorna ska minska.De verkliga kostnaderna för att utvinna råvaroroch för att framställa och distribuera produkterska återspeglas i priset på marknaden. Dettabygger på principen om att det är förorenaren somska betala. Kostnader som drabbar miljön ellerannan part ska inkluderas i priset genom skatter,avgifter eller andra lämpliga instrument. Detta ären särskilt viktig princip i klimatpolitiken, där allavaror och tjänsters klimatpåverkan också skasynas i priset.Marknaden erbjuder allt mer kompliceradeprodukter och tjänster. Vi vill ha ett starkt skyddför konsumenterna genom god konsumentvägledning,tydlig märkning av varor och tjänster ochen relevant konsumentutbildning i skolan.Det finansiella systemets uppgift är att stödja denreala ekonomin genom att kanalisera sparande ochinvesteringar och att tillhandahålla betalningstjänsteroch riskspridning. Girighet, överskuldsättningoch spekulation ska motverkas. En alltförhög privat skuldsättning är en risk för individen18

och för samhällsekonomin. Vi kan inte bygga enfungerande långsiktig ekonomi på en ständigtväxande skuldsättningsnivå. Samhället måstemotverka det överdrivna risktagande som domineratfinansmarknaderna. Vi vill se en skatt påvissa finansiella transaktioner. En uppdelning avbankernas verksamhet mellan traditionell affärsverksamhetoch mer spekulativ investmentverksamhetbör övervägas.Sverige ska ha en ekonomi som är öppen motomvärlden och verka för frihandel på rättvisavillkor.Omställningen av vår ekonomi kräver nyakonsumtionsmönster och stora investeringar i nymiljövänlig teknik, infrastruktur, bostäder,energiförsörjning och matproduktion. Vi vill sestabila och långsiktiga spelregler för företag ochhushåll för att underlätta detta.Staten ska genom lagstiftning och övervakning setill att sunda villkor råder på marknaden. Statenska också genom en förebyggande finans- ochpenningpolitik dämpa effekter av konjunkturvariationeroch verka för stabila priser och lågarbetslöshet.4.2 Ekonomisk utvecklingMänniskan är kreativ och skapande. Det ärmänniskans uppfinningsrikedom som har lagtgrunden för de senaste seklernas snabba ekonomiskautveckling. Den har gjort att allt fler människori vår värld har kunnat få sina grundläggandebehov tillgodosedda, och leva i trygghet och välstånd.Samtidigt har den ekonomiska utvecklingenbyggt på en tillväxt som i stor utsträckning kunnatgenereras genom ökad resursförbrukning, och somhar lett till ökade utsläpp av växthusgaser ochminskad biologisk mångfald.En ständig jakt på ekonomisk tillväxt utan hänsyntill vad den består av riskerar att leda till långsiktigamiljömässiga och sociala problem, att människorslits ut och att förutsättningarna för en långsiktigthållbar välfärd raseras. Vi måste därförställa om våra samhällen och ekonomiska systemutifrån nya ekonomiska realiteter där all ekonomiskutveckling måste ske inom de ramar som naturenoch människors välbefinnande och livskvalitetsätter. Det är möjligt, men kräver såväl tekniskasom sociala innovationer. Ofta hänger dessasamman. Ny teknik gör det enklare att leva på ettsätt som är bättre för miljön. Vi kommer fortsättaatt finna smartare och effektivare sätt att tillverkaprodukter och utvinna energi. Genom ekonomiskastyrmedel och marknadsregleringar ska vi användaden ekonomiska utvecklingskraften för att mötamiljö- och resursutmaningarna.Livsstilsförändringar krävs för att miljövinsternaav teknisk utveckling inte ska omintetgöras av ökadkonsumtion. Vårt sätt att leva, som individer ochtillsammans som samhälle, kommer att förändras.Vår livsstil och konsumtion måste hålla sig inomdet som är långsiktigt och globalt hållbart.Det här är en utmaning som är större än de sommänskligheten mött i historien, men erfarenheternaav det vi har åstadkommit kan användas föratt klara den. Vi har i vårt land en tradition av attprioritera reformer som ger en annan utveckling änden som kortsiktigt kan mätas i växande bruttonationalprodukt,(BNP), såsom lagstadgad semester,arbetsskydd och föräldraledighet. Vi ärövertygade om att ett hållbart samhälle för bådemänniskor och miljö även framöver kräver att vihar modet att fatta politiska beslut, även om värdetav dem inte enkelt kan räknas hem genomtraditionell tillväxt.I grunden behöver vårt sätt att mäta ekonomin ochvärdera framsteg förändras. Vi behöver andra måttpå vad som är en god utveckling än traditionellBNP-tillväxt, som bara mäter hur mycket vi produceraroch konsumerar. Det handlar om mått som istället fokuserar på hur människor och miljö mår.Det är uppenbart att ett system inte är hållbart närdet som är långsiktigt katastrofalt för såväl samhällesom ekonomi kan vara kortsiktigt lönsamt.Genom nya mått på välfärd och förändrade prioriteringarkan vi bygga en ekonomi som gör sig frifrån beroendet av ständig tillväxt. En del i detarbetet är att verka för en solidarisk fördelning avresurser, som ger ökad ekonomisk trygghet i osäkra19

tider. Möjlighet till såväl arbete och försörjning somett hållbart arbetsliv med gott utrymme för tid frifrån lönearbete är en viktig del.Den offentliga sektorn är för sin finansiering i dagalltför tillväxtberoende då den till stor del består avverksamheter med begränsade möjligheter till egenproduktivitetsutveckling. Vi kommer sannoliktockså behöva nya skattebaser och är beredda attgenom skatt öka den offentliga konsumtionen påbekostnad av den privata när det är nödvändigt föratt trygga välfärden och samhällstryggheten.4.3 NäringslivSveriges näringsliv bygger till stor del sin konkurrenskraftpå ett högt kunskapsinnehåll, kompetentamedarbetare, välfungerande trygghetssystem ochen väl utbyggd infrastruktur. På många områdenligger Sverige i forskningsfronten och flera svenskaföretag är världsledande.I näringslivet pågår en ständig omställning. En delföretag och arbetstillfällen försvinner, medan nyakommer till. Många svenska företag har kommitlångt inom miljöteknik och när det gäller attpresentera hållbara lösningar. För att understödjadetta vill vi göra framtidsinvesteringar i utbildning,forskning, kompetensförsörjning och kommersialiseringav innovationer. Ett ansvarstagande ochkreativt näringsliv och entreprenörskap är viktigtför att utveckla svensk ekonomi och möta deutmaningar som världen står inför.Vi vill stärka möjligheterna för människor medgoda idéer att starta och driva företag. På så vis kanmånga nya jobb växa fram. Samhället bör stödjaframväxten och utvecklingen av dessa mindreföretag. Hjälp med rådgivning ochkapitalförsörjning i tidigt skede i företagandet ärjämte lägre arbetsgivaravgifter och slopat ellerminskat sjuklöneansvar viktiga reformer för ökatföretagande.Steget från idé och innovation till prototyp, produktoch kommersialisering måste bli kortare. En viktigdel av framtiden för svenskt näringsliv ligger i dengröna omställningen, som ställer nya krav påkompetens och arbetssätt. Vi ser positivt på öppenkällkod och öppen hårdvara som ett sätt attstimulera kreativitet, företagande ochjobbskapande. Näringslivet ska ges långsiktigaspelregler som skapar stabila förutsättningar förinvesteringar. Företagare ska kunna känna tryggheti att energieffektivisering och miljöanpassningkommer att löna sig i längden. Vi vill underlätta försvenskt näringsliv att ställa om sin produktion tillatt bli långsiktigt hållbar och fortsattkonkurrenskraftig.Vi vill se nya företagsformer inom den socialaekonomin. Kooperativ och lokala företagsfonder ärett sätt att låta närsamhället ta del i denframväxande ekonomin. Vi vill också främja nyabolagsformer där syftet inte bara handlar omekonomiska mål utan också om att gynna allmännaintressen. Könskvotering till bolagsstyrelser behövsför att uppnå jämställdhet.Det allmänna och näringslivet har i grunden olikaroller. I vissa fall kan det dock finnas skäl för stateneller en kommun att äga och driva affärsverksamheter.I de företag där det allmänna är hel- ellerdelägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandetanvändas för att främja exempelvis hållbarhet ochjämställdhet. Statliga pensions-fonder ska ställaetik- och miljökrav på de företag de investerar i.Onödig byråkrati ska undvikas genom ett aktivtregelförenklingsarbete. Monopol- och kartellbildningarska motverkas för att skapa fungerandemarknader. Vi vill se stora satsningar på järnväg,bostäder, energieffektivisering och förnybar energisom kommer att förbättra förutsättningarna försvensk industri att leverera gröna varor och tjänsteroch vara globalt konkurrenskraftig.4.4 ArbetsmarknadArbetsmarknadspolitiken ska verka för en välfungerande arbetsmarknad i hela landet. I detarbetet spelar utbildningspolitiken och denekonomiska politiken en viktig roll. Arbetsmarknadenbehöver bli bättre på att matchaarbetsgivare och arbetstagare.20

Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadensparter gemensamt förhandlar fram vad somska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.Modellen bygger på att en hög andel av arbetstagarnaär fackföreningsanslutna, och den fackligaorganiseringen bör uppmuntras. Vår politik ska gealla människor möjlighet att efter sina förutsättningargenom arbete bidra till samhället.Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och gearbetstagare inflytande över både arbetets innehålloch arbetstiden. Arbetstagare ska ha goda utvecklingsmöjligheteroch känna sig delaktiga, tryggaoch respekterade. Alla har rätt till friskvård och engod fysisk och psykosocial arbetsmiljö.Arbetstagare har i dag väldigt olika arbetsvillkoroch arbetstider, och skillnaderna ökar. På den delav arbetsmarknaden där arbetstagarna ofta harsvag anknytning och få rättigheter är inflytandetmycket litet. Där finns de som alltid behöver varatillgängliga och som förväntas att utan ersättningarbeta mer än vad avtalen anger. Vi kan se att dettasliter ut många, och att en del, däribland mångaunga, ställs helt utan möjlighet att komma tillbakatill arbetsmarknaden. Deras arbetsvillkor måsteförbättras.Diskriminering drabbar inte bara individen, utanär också kostsam för samhället. Den strukturelladiskrimineringen finns på alla områden i arbetslivet,när det gäller lön, anställningsformer ocharbetstid. Jämställda löner och ekonomisk självständighetär viktigt för att öka jämställdhetenmellan kvinnor och män. Det är också viktigt attåstadkomma rimliga arbetsvillkor och tryggaanställningsformer i det som i dag är kvinnodomineradebranscher. Anställda inom offentligtfinansierad verksamhet ska ha rätt till heltid medmöjligheten att gå ner till deltid.Sverige är ett av världens mest jämställda ländermen har fortfarande en könssegregerad arbetsmarknad.Vi måste aktivt arbeta för att människorska välja yrken fritt oavsett könsnormer för attbryta denna segregering.Kvinnor arbetar oftare deltid och obetalt i hemmetmed barnomsorg eller vård av föräldrar. Offentligtfinansierad barnomsorg och äldrevård är därförviktigt för jämställdheten och kvinnors makt översina liv och sin tid. Barnomsorg ska finnastillgänglig även för de barn vars vårdnadshavarearbetar kvällar, helger eller nätter.Medan många i dag har osäkra arbetsförhållandeneller helt stängs ute från möjligheten till arbete ochegen försörjning, finns det många andra somarbetar så mycket att det leder till stress och förslitning.Balansen mellan arbete och fritid är förmånga en fråga om livskvalitet.Vår vision är ett arbetsliv som präglas av en hälsosambalans mellan arbete och fritid. En viktigreform är att sänka arbetstiden. I ett första steg harvi som målsättning att sänka normalarbetstiden till35 timmar per vecka. Hela samhället tjänar på attmänniskor orkar och vill arbeta fram till pensionenutan att slås ut på grund av stress eller för hårdaarbetsvillkor.4.5 EnergiDe senaste seklerna av ekonomisk utveckling harmöjliggjorts genom tillgången på billig energi iform av kol och olja som har orsakat stora utsläppav växthusgaser. Klimat- och miljöförändringarnaoch de nya formerna för utvinning av fossil gasoch olja innebär att världen står inför enormautmaningar och behov av internationella överenskommelserför att sluta utvinna fossila energislag.Övergången till en långsiktigt hållbar ekonomihandlar i stor utsträckning om hur en omställningav energisystemet och ekonomin kringdenna ser ut.Med en framtidsinriktad energipolitik är detmöjligt att klara energiförsörjningen helt utanfossila bränslen och kärnkraft. En sådan energi.politik vilar på tre ben: dels måste vi användaenergin mycket effektivare än vad som sker iSverige i dag, dels ska vi minska våra krav påenergikrävande standard och dels måste produktionenav förnybar energi öka så att andelen blirhundra procent.Energislöseriet är i dag omfattande. Det finns stora21

potentialer att utnyttja energin effektivare i fordon,lokaler och bostäder och industri, och det är dessutomlönsamt.Möjligheterna att använda förnybar energi är iSverige mycket goda. Vi lever i ett land med naturligaförutsättningar för att utveckla vindkraft,vågkraft och solenergi. Bara en liten del av potentialenär än så länge utnyttjad. Sverige ska vara enviktig producent av biobränsle, både för uppvärmningoch för att framställa drivmedel till fordon.Miljökrav på utformning och lokalisering skaställas även på förnybar energi.Vattenkraften är enligt vårt sätt att se det färdigutbyggdoch därför ska de sista orörda älvarna ochströmmande vattnen skyddas. Däremot vill vifrämja ombyggnad och effektivisering av befintligavattenkraftverk samtidigt som ökade miljökravsäkrar fiskens möjlighet till vandring.Kärnkraft bygger på ytterst miljöstörande brytningav uran, en ändlig naturresurs, och leder till attradioaktivt avfall överlämnas till kommandegenerationer att hantera. Kärnkraften innebärockså stora risker vid såväl uranbrytning som driftav reaktorerna och transporter av bränsle ochavfall. Den civila kärnkraften möjliggör dessutomproduktion av kärnvapen. Kärnkraften hör därförinte hemma i ett hållbart samhälle. Vi motsätter ossbyggandet av nya reaktorer i Sverige, ellereffekthöjning i befintliga, och vill i stället påbörjaavvecklingen av kärnkraften omedelbart.Politik behövs för att främja den gröna energiomställningen.Hit hör ekonomiska styrmedel somenergi- och koldioxidskatter, men också investeringari energieffektivisering, bland annat genomupprustning av miljonprogrammets bostadsområdenoch skolor. Samhället ska stödja energirådgivningtill företag och enskilda. Det behövsbåde planeringsmål, förenklade regelverk ochekonomiskt stöd för att främja de förnybara energislagen,utveckla smarta elnät och stimulera flermänniskor till att producera sin egen värme och el.Världens beroende av olja, kol och gas är destruktivtför miljön. Det bidrar dessutom till en instabilvärldsekonomi med stora prisvariationer och tillbetydande konflikt - och säkerhetsrisker. Gör vi inteen omställning nu under ordnade former kommerresursbristen att tvinga fram en förändring senare,men till betydligt högre kostnad för både enskildamedborgare, företag och hela nationer.4.6 TransporterEtt väl fungerande transportsystem är nödvändigtför att människor och gods ska kunna förflytta sigoch transporteras på ett smidigt, säkert ochsamtidigt miljöanpassat sätt. Transportsektorn är idag Sveriges största användare av fossila bränslenoch såväl struktur- som teknikförändringar ärdärför nödvändiga för att nå långsiktig hållbarhet.Vi vill minska behovet av transporter. Det kanbland annat göras genom god samhällsplaneringsom för bostäder, arbetsplatser och service närmarevarandra, och genom digital kommunikation,distansarbete och klimatsmarta logistiksystem. Detransporter som ändå behöver utföras ska ske medtrafikslag, fordon och drivmedel som har litenmiljöpåverkan samtidigt som en hög trafikstandardoch trafiksäkerhet upprätthålls. Klimatskadligainvesteringar som ökar privatbilism ochlastbilstrafik ska väljas bort till förmån för ökadejärnvägsinvesteringar.Bilen är ett transportmedel som har inneburit ökadrörlighet för många. Bilen kommer att finnas kvaroch tjäna människor i deras vardag underöverskådlig tid. Bilismens problem behöver lösas.Biltrafikens problem är inte bara trafikolyckornaoch klimatpåverkan. Privatbilism är ofta ettineffektivt sätt att transportera människor, särskilti storstäderna. Den kräver stort utrymme och högenergianvändning. Biltrafiken bidrar också tillövergödning, försurning, störda ekosystem ochmarknära ozon. Barn drabbas särskilt hårt avlokala bilavgaser i städerna, där biltrafiken ocksåkräver mycket utrymme och för med sig storaproblem med buller.En del av de problemen kan lösas med övergång tillandra drivmedel, men även tillgången till biodrivmedelär och kommer att vara begränsad.22

När det gäller persontransporter i stads- ochtätortsmiljö vill vi att samhället ska prioritera enväl utbyggd kollektivtrafik och gång- och cykeltrafik.I stadsmiljö kan detta ersätta en stor del avbiltrafiken. Vi ser gärna att spårtrafiken ökar. Föratt främja en sådan utveckling vill vi anpassa båderegelverk och infrastruktur till de prioriteradetrafikslagens behov och förutsättningar. Exempelpå sådan infrastruktur är smidiga kollektivtrafiksystem,cykelbanor, laddstolpar och hyr- ochlånesystem för bilar och cyklar. Nödvändigabiltransporter ska ske med förnybara bränslen.Olika delar av Sverige har olika förutsättningar försåväl person- som godstransporter, och Miljöpartietinser behovet av delvis olika lösningar för stad ochland. På landsbygden kommer i många fall bilenfortfarande att vara huvudalternativet för lokalatransporter, och därför ska det finnas bränslesnålarebilar och också en väl utbyggd infrastrukturför förnybara bränslen. Vi vill även se en utbyggnadav gång- och cykelvägar mellan tätorter på landsbygden.God närservice, informationsteknik,samåkningssystem, bilpooler och flexibla kollektivtrafiklösningarär viktiga komplement.För långväga persontransporter är järnvägen detmiljövänliga huvudalternativet. De olika tågbolagenmåste samordna taxor, biljettbeställning ochtidtabeller för att bli mer konsumentvänliga. Detgäller även de europeiska tågbolagen. Vi vill att detska vara lätt att resa med tåg över hela Europa.Man ska kunna lita på järnvägen. Därför måstespåren underhållas och förseningar minimeras.Flyget är i dag ett av våra sämsta resalternativ förmiljön, sett till utsläpp per person och kilometer.Samtidigt finns få alternativ för de långvägaresorna. Det är för oss självklart att flyget ska bärasina miljökostnader fullt ut. Flygbolagen skabetala för flygbränslets negativa miljöpåverkangenom bränsle- och koldioxidskatter. Flygplatserska inte subventioneras med offentliga medel.Inom landet och Europa vill vi bygga ut snabbatågförbindelser som ska erbjuda billigare ochbekvämare resor än flyget. Digitala lösningar kanockså erbjuda alternativ till många arbetsresorsom i dag görs med flyg.Sverige har en lång kust med väl fungerandehamnar som ger goda förutsättningar att förbättraenergieffektiviteten genom att kombinera land ochsjötransporter. Godstransporter ska så långt sommöjligt utföras med miljöanpassade och energieffektivatransportmedel. Vi vill bygga ut ochutveckla järnväg, sjöfart och kombiterminaler så attgodstransporter på väg kan minska.För att stimulera den här utvecklingen inom transportområdetbehövs många olika slags styrmedel.Samhället måste själv styra och stå för utbyggnadav infrastruktursystemen. Kollektivtrafiken ochjärnvägsnätet behöver byggas ut kraftigt ochförbättras för både personer och gods i hela landet.Järnvägssystemet behöver ses över och till vissadelar återregleras för att få ett optimalt och långsiktigtfungerande transportsystem. Villkoren för attbedriva attraktiv trafik i dessa system ska vara goda.Lagar och ekonomiska styrmedel ska användas föratt främja fordon och drivmedel som klarar klimatochhälsomålen. De ekonomiska styrmedlen börvara en kombination av åtgärder som gör mermiljövänliga alternativ billigare och de miljöskadligadyrare att använda.23

5. VälfärdenVälfärden ska ge människan frihet och trygghet. Viär som starkast när vi vet att vi lovat att ta hand omvarandra när vi är som bräckligast. Därför vill vi hagoda välfärdsinstitutioner som tillhandahåller vårdoch omsorg när vi behöver det och trygghetssystemsom stöder den som är sjuk eller utan arbete. Välfärdenär något som vi alla såväl finansierar somformar.Historien om hur den moderna välfärdsstaten växtefram är också en berättelse om frihet. I början av1900-talet handlade människors kamp om demokrati,fackliga rättigheter, rimliga arbetsvillkor ochekonomisk trygghet. Från den tiden bär vi med ossinsikten att verklig frihet förutsätter en fungerandevälfärd.Nu är utmaningen att bygga frihet och trygghet fördagens och morgondagens förhållanden.Välfärdsstatens trygghetssystem måste varainkluderande, generella och robusta. Alla har rätttill ekonomisk trygghet. Samhällets tjänster skahålla en hög kvalitet och vara tillgängliga för alla.Ett jämlikt samhälle är tryggare för alla invånare.Därför vill vi motverka ekonomisk ojämlikhet. Ävenden som är arbetslös eller sjuk ska kunna varadelaktig i samhället.Det är rimligt att den som har det gott ställtekonomiskt bidrar mer till det gemensammatrygghetssystemet än den som har ett mindreekonomiskt utrymme. Alla kommer någon gångunder livet att behöva välfärdens tjänster och detger trygghet att veta att sjukvård, skola, äldreomsorg,barnomsorg, sjukförsäkring och annansamhällsservice fungerar bra.5.1 LivskvalitetVälfärd handlar inte bara om trygghet utan ävenom livskvalitet. En förutsättning för vår välfärd ären bra miljö med tillgång till ren luft och rentvatten, något som vi ofta tar för givet. För en godlivskvalitet krävs att vi kan tillfredsställa våragrundläggande behov. Det kan handla om att haett boende vi trivs med, råd att köpa god ochhälsosam mat samt förutsättningar för att hållaoss friska och vara delaktiga i samhället. Förmånga innebär välfärd bland annat en fungerandekollektivtrafik och möjlighet att lätt och säkertkunna cykla till jobbet. För andra kan det vara attyrkesarbeta mindre för att i stället få tid att ägnasig åt frivilligarbete eller åt sina fritidsintressen.Genom att betona livskvalitet sätter man människorsbehov och önskemål i centrum. Därför villMiljöpartiet sänka arbetstiden till 35 timmar pervecka i ett första steg. Att värna människors behovav god miljö, gemenskap, uppskattning, meningsfullhetoch självförverkligande leder till bättrefolkhälsa och tillfredsställelse i vardagen.Sambandet mellan människors materiella livsvillkoroch lycka är starkt för människor som inte fårsina grundläggande behov tillgodosedda. Men förmänniskor som redan har en god materiell levnadsstandardär det ofta inte längre ytterligareförbättringar i ekonomiska villkor och konsumtionsmöjlighetersom ger ökad lycka och välbefinnande.Samhällets utveckling måste styras avbredare mål och mått på livskvalitet snarare äntraditionell ekonomisk tillväxt. Miljöpartiet degröna vill ge sådana mått en central plats i politiken.Det kan till exempel handla om miljö och24

hållbarhet, utbildning och kultur, rättstrygghetoch lika rätt, fördelning och solidarisktansvarstagande.För många människor i Sverige är i dag tiden denstörsta bristvaran. Många som har blivit rikare påpengar, har samtidigt blivit fattigare på tid. Attkunna ta ut en större del av välstånd, till exempellöneökningar, som kortare arbetstid ska därförunderlättas.Ett ökat fokus på livskvalitet som politiskt målförtar inte behovet av att värna och förbättra demateriella villkoren för människor som har detsvårt både i vårt eget land och andra länder. Dessasträvanden kan gå hand i hand genom en politik förjämnare fördelning av människors konsumtionsmöjligheter,både nationellt och internationellt.5.2 LandsbygdenEtt fungerande samhälle bygger på välfärd, utvecklingoch högkvalificerade jobb i hela landet. Densnabba urbaniseringen innebär utmaningar för bådestad och landsbygd. En levande landsbygd erbjuderattraktiva livsmiljöer med närhet till friluftslivoch rekreation. I en tid av omställning spelar landsbygdenen avgörande roll för utveck-lingen av etthållbart samhälle genom bland annat satsningar påförnybar energi och lokal matproduktion.Miljöpartiet har en decentralistisk grundsyn sombland annat tar sig uttryck i att vi vill att regioner ochkommuner ges ett ökat ansvar och inflytande över depolitiska beslut som berör regionen och kommunen.Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt.Samhällsfunktioner som polis, arbetsförmedling ochförsäkringskassa ska vara till för Sveriges alla invånareoch finnas tillgängliga över hela landet. Statligaregelverk ska fungera lika bra för små kommuner somför stora tillväxtkommuner. Ett väl fungerande skattesystemska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningaratt bedriva kommunal service i hela landet.En utbyggd och välfungerande infrastruktur ärnödvändig för att hela Sverige ska leva. Kollektivtrafiki allmänhet och tågtrafik i synnerhet krävsför att vi ska kunna arbeta och bo även på landsbygden.Post och telekommunikation, inklusive fasttelefoni, av god kvalitet och till rimligt pris behöverockså finnas tillgänglig över hela Sverige. Detta skavara samhällets ansvar. Bredbandsutbyggnad är avavgörande betydelse för en levande landsbygd.Det civila samhället spelar en viktig roll för att helalandet ska leva. Föreningsliv och idéburna organisationerbidrar till socialt hållbara samhällen ochstärkt livskvalitet hos unga och gamla.Vi vill att hela Sverige ska få ta del av ett rikt ochlevande kulturutbud och ha en god tillgång tillutbildning. Kultur bidrar till landsbygdens attraktionskraftoch främjar inflyttning och besöksnäring.Därför satsar vi på regional kulturverksamhetsom till exempel museer och folkbibliotek.Byskolor, folkhögskolor, regionala högskolor ochdistansutbildningar är viktiga för möjligheten tillutbildning i hela landet. Distansarbete och kulturpå distans måste också vara lättillgängliga alternativ,genom bland annat utbyggt, snabbt bredband.Det finns tiotusentals blomstrande småföretag runtom på landsbygden. Småföretag ska ha lägrearbetsgivaravgift och mindre sjuklöneansvar änstörre företag. Samhället ska kunna bistå medkreditgarantier till landsbygdsföretagare.Investeringar i natur- och kulturmiljövård samtutveckling av modern ekoturism kan ge mångagröna jobb. Även energisektorn är en näring av storvikt för landsbygden. Energieffektivisering, utbyggnadav förnybara energikällor och ny energiteknikkan bidra till ett blomstrande regionalt näringsliv.Vi ser positivt på lokalt ägande varför det måstefinnas tillgång till kapital.Skogsbruket och jordbruket är inte bara viktiga förlandsbygden utan för hela Sveriges överlevnad.Därför vill vi prioritera åtgärder för landsbygdensmiljö och struktur, och stimulera forskning inommiljö, jord- och skogsbruk och ekologisk produktion.Vi värnar också de näringar och arbetstillfällensom våra nationella minoriteter bidrar med.Många på landsbygden är beroende av bilen, ävenmed en utbyggd kollektivtrafik. Det är en ödesfråga25

för landsbygden att samhället lyckas bryta beroendetav bensin och diesel. Plötsligt stigande oljeprisereller sämre tillgång på olja kommer annarsatt drabba landsbygden hårt. En del av de nya grönabränslena kommer också att tillverkas på densvenska landsbygden. Redan i dag förser landsbygdenSverige med stora mängder av vår förnybaraenergi, och det finns fortsatt goda förutsättningarför att bygga ut en lönsam och nödvändig energiproduktion.Klimatomställningen ger på så sättbåde trygghet för och arbete på landsbygden.5.3 StadenLevande och väl fungerande städer erbjuder godalivsmiljöer med korta avstånd och mångfald inäringsliv, arbetsmarknad, kultur och utbildning.Den snabba urbaniseringen innebär stora utmaningarför många städer, men där finns också godamöjligheter att utveckla gemensamma, effektivalösningar för många att leva tillsammans.För att möta framtiden och miljöutmaningarnabehövs omfattande investeringar i energieffektiviseringav befintlig bebyggelse, i kollektivtrafik,klimatanpassning och bättre förvaltning av ekosystemtjänster.Stadsplaneringen ska genomsyras av en helhetssynsom sätter människans och miljöns långsiktigavälmående i centrum. Människor ska ges möjlighetatt på ett enkelt och konstruktivt sätt påverkastadens utveckling. Nyproduktion av bostäder skases som ett verktyg för att minska segregationen – idag genomförs i stället nyproduktionen ofta på ettsätt som ökar klyftorna mellan olika delar av staden.Den offentliga miljön kring gator och torg skaunderlätta möten och kulturella upplevelser. Dengröna staden är en mänsklig, miljövänlig och levandestad med livskvalitet och lika rättigheter för alla.Planering av nya områden ska i första hand ske påredan exploaterad mark. Byggnation ska ske på ettyteffektivt, resurseffektivt och klimatsmart sätt.Bostäder ska byggas där kollektivtrafiken är välutbyggd och blandas med arbetsplatser, rekreationsområden,idrott, service, kultur, förskoloroch skolor.En vision om nollutsläppsstäder behövs där tekniskasystem stöder hållbara livsmönster. Det måstefinnas en balans mellan produktion och konsumtionav både energi, mat och produkter. Urbanodling och småskalig och lokal elproduktion ärviktiga delar i detta. Stadens tak är en storoutnyttjad resurs.Närhet och blandning är viktiga principer förstaden. En stadsstruktur där arbete, bostäder ochhandel blandas och samsas i samma områden geren levande och trygg stadsmiljö samtidigt som denkan minska behoven av transporter. I mångasvenska städer och samhällen är förtätning enutvecklingspotential, inte minst för att förstärkanyttan av järnvägsinfrastrukturen. Grönytor ärviktiga för både miljön och människors hälsa,fysisk såväl som psykisk. Grönytor måste därförvara en naturlig del av staden.En god stadsplanering underlättar för stadensinvånare att göra ekologiskt hållbara val.Människor ska med lätthet kunna röra sig till fotsoch med cykel och ha tillgång till ett väl utbyggtkollektivtrafiknät. Att bo i staden ska innebära enfrihet från att behöva bil. Sophanteringen ska skepå ett sätt som är så bra som möjligt för miljön ochåtervinning och återanvändning ska främjas.För att skydda människor, hus och samhällsviktigafunktioner mot de översvämningar som skyfall ochihållande regn kan ge upphov till behöver tätorternamer grönska och öppet vatten.5.4 Förorter ochmiljonprogramVi vet av att varje centrum i varje stad, nära ellerlångt från stadskärnan, har potential att ge en godboendemiljö, trygga uppväxtvillkor och livskvalitet.I dag är det inte alltid så. Bostadsområden, särskiltsådana byggda under det så kallade miljonprogrammet,har tillåtits att förfalla och närservice harutarmats.Det har lett till negativa och nedbrytande attitydergentemot flera stadsdelar och förorter, som har26

spätt på segregationen. Vi vill ändra på detta genomen bra välfärd, en klok bostadspolitik därhyresrätten värnas och upplåtelseformer blandassamt genom investeringar.Miljonprogrammet står inför en stor klimatupprustning.Denna ska ses som en samhällelig investering,och inte enbart bäras genom hyreshöjningar iområden där många har låg inkomst. När vi görinvesteringen ska vi också erbjuda vägar till yrkesutbildningoch arbete och se till att bygga områdenapå ett sådant sätt att goda mötesplatser för barnoch vuxna skapas. De boende ska inte bara involverasi upprustningen, utan i stor utsträckning planeraoch genomföra den.Ekonomin utanför stadskärnorna byggs ofta upp avsmåföretag. Satsningar som gör det billigare ochenklare att starta företag och att anställa är därförsatsningar som kommer förorter till del.Vi vill främja ett starkt föreningsliv och självorganiseringi varje stadscentrum. Det görs bland annatgenom tillgång till kultur, som folkbibliotek ochmöteslokaler. Vi tror också att det finns ett behovav nya folkhögskolor i Sverige, inte minst i miljonprogrammetsområden.Det ska inte finnas några områden i Sverige där deboende upplever att man måste flytta för att få enchans. Alla ska ha rätt att trivas och utvecklas därman bor.5.5 Hälso- och sjukvårdSverige ska ha en hälsofrämjande, jämlik ochmodern hälso- och sjukvård. Vården ska hålla godkvalitet, vara tillgänglig, fördelas efter behov ochvara solidariskt finansierad. Tandvården ska hasamma villkor som övrig vård och ska därför varaen del av den offentligt finansierade vården ochingå i ett gemensamt högkostnadsskydd.I dag är tillgången till vård ojämnt fördelad. För ossi Miljöpartiet de gröna är det självklart att ett genusochjämlikhetsperspektiv ska genomsyra all vårdoch omsorg. Likvärdig vård oberoende av kön ochsocioekonomiska faktorer borde vara en självklarhet.Kvinnor får ofta vänta längre på viktigabehandlingar och har sämre tillgång till specielltdyra behandlingsmetoder. Detta kan exempelvisgöras genom högre grad av uppsökande verksamhetinom primärvården. Primärvården ska utvecklasoch är basen i vården. Papperslösa och asylsökandeska ha rätt till vård. Sjukvården bör vara avgiftsfriför barn upp till 18 års ålder.Patientens självbestämmande och delaktighet är enallt viktigare del av hälso- och sjukvården. Patientenska ha rätt till insyn i och inflytande över sinjournal. Digitala tjänster inom vården ska utvecklas.Vi vill att vården ska ha en helhetssyn på patientendär man tar hänsyn till både kroppsliga ochpsykiska symtom samt patientens livssituation.Målet ska alltid vara att i första hand behandlasjukdomsorsak och inte symtom.De svårast sjuka ska få vård snabbt. Vårdgarantierbör därför utgå från medicinska behov och ersättningarnai sjukvården baseras på patienternasvårdtyngd, så att inte friska människor prioriterasframför kroniskt sjuka. Alla har rätt till en individuellvård med en tvärprofessionellt utformad vårdplanutifrån olika perspektiv. Vi vill se en utveckladvård i livets slutskede med god omvårdnad ochtillräcklig smärtlindring, i en miljö som är bra bådeför patienten och för hens anhöriga.Sveriges befolkning blir allt äldre. Den demografiskautvecklingen ställer nya krav på vårdenoch kommer att tvinga fram en ökad samordningmellan olika vårdformer, till exempel mellanprimärvård och äldreomsorg.Vi menar att en långsiktig satsning på folkhälsamed fokus på människors livsvillkor är lika viktigsom sjukvården för att främja god hälsa. Vi villdärför se ett nationellt folkhälsoprogram och stödjakommuner och landsting i deras hälsofrämjandearbete. Köerna i vården ska minska och tillgänglighetenska öka.Miljöpartiet vill också att arbetet med att användaalternativ till läkemedel, exempelvis motion pårecept och psykoterapi, fortsätter att utvecklas dåläkemedelskonsumtionen i dag är ett problem bådeför patientsäkerheten och miljön. Det är även27

viktigt att uppmuntra ett internationellt perspektivi hälso- och läkemedelsfrågor, som till exempelantibiotikaresistens.Personer med beroende- och missbruksproblematikhar precis som alla andra invånare i Sverige rätt tillbästa möjliga vård. Det ska finnas god tillgång tillbehandling mot beroende och missbruk i helalandet. Missbrukspolitiken bör utgå från de metodersom forskningen visat vara mest effektiva för attlindra skadeverkningarna av missbruk och beroende,både för samhället och för individen Förebyggandearbete ska premieras. Alla som har behovav det ska i ett tidigt skede erbjudas verksambehandling för att kunna bryta sitt missbruk.En av grundprinciperna i vården är att ingenpatient ska komma till skada. Sjukvårdens utförarebehöver fortsätta arbetet med att förbättra patientsäkerheten.Personal inom vården ska precis som iall annan offentligfinansierad verksamhet hameddelarfrihet och meddelarskydd, för att detryggt ska kunna uppmärksamma brister i vården.Vi vill uppmuntra att sjuksköterskor, psykologer,sjukgymnaster och andra legitimerade yrkeskategorierfår möjlighet att ta ökat ansvar för sinapatienter, så att deras kompetens utnyttjas bättre.Vid besök i vården ska alla som har behov av detgaranteras kvalificerad tolk. Patientnämndernasoch patientföreningarnas roll i förbättringar avvården bör utvecklas och stärkas.Den psykiska ohälsan växer, och leder till stortlidande. Miljöpartiet ser att vi i Sverige måstearbeta långt mer målinriktat med hälsofrämjandeoch sjukdomsförebyggande insatser. För barn ochunga krävs det en aktiv samverkan mellan elevhälsa,föräldrar, primärvård, ungdomsmottagningoch psykiatri. Till skillnad från kroppsliga sjukdomarär psykisk ohälsa ofta stigmatiserande ochmånga skäms för att söka vård. Detta bör motverkasgenom attitydförändringar och genom atterbjuda behandling av god kvalitet i ett tidigtskede. Den psykiatriska och psykologiska kompetenseni primärvården ska vara stark ochkvalitetssäkrad.God sexualundervisning i skolan, tillgängliga ungdomsmottagningaroch tillgång till preventivmedelska säkra en god sexuell och reproduktiv hälsa.Sverige ska arbeta aktivt globalt för möjlighet tillfamiljeplanering, sexuella rättigheter och reproduktivhälsa. Miljöpartiet värnar kvinnors rätt till abort.Vi är positiva till att människor tar ett större ansvarför sin vård och vill att sjukvården är lyhörd förvilka vägar individen söker finna för bättre hälsa.Det är viktigt att behandlande läkare har kunskapom hela patientens sjukdomsbild och behandlingför att kunna ge en patientsäker vård. För att ökakunskapen och förståelsen för komplementärmedicin bör sjukvårdspersonal inom den offentligavården ha möjlighet till utbildning om komplementärbehandling. Vi vill stärka patientens rättigheteroch satsa mer på hälsofrämjande vård. Den offentligtfinansierade sjukvården ska dock inte uppmuntraeller stödja en patient att använda sig av metodersom saknar vetenskapligt stöd.Den vård som bedrivs av ideella krafter bör tillvaratasoch uppmuntras. Landstingens möjligheter attskriva direktavtal med idéburna organisationer skavara goda. Patientföreningar och andra ideellaorganisationer bör ses som tillgångar för vårdenoch stöttas i bred bemärkelse. Också enskilda patienterhar kunskaper, erfarenheter och förmågorsom kan användas för planering, utförande ochutvärdering av vården.5.6 BostadAlla har rätt till en bostad. I Sverige är tillgångentill bostäder ojämnt fördelad mellan människor ochöver landet. Vissa kommuner har brist medanandra präglas av överskott. Men frågan ombostadsbrist handlar inte bara om brist på ett antalbostäder på ett givet ställe. Minst lika viktigt är attdet finns bostäder för alla oavsett socioekonomisksituation eller eventuella funktionsnedsättningar.Miljöpartiets bostadspolitik ska motverka segregationoch främja lika rättigheter.En fungerande bostadspolitik måste omfattaåtgärder på såväl nationell som lokal nivå. Vibehöver se till att det byggs bostäder som efterfrågasav unga, studenter, äldre, stora familjeroch låginkomsttagare.28

För oss i Miljöpartiet är bostadspolitik samhällsbyggnad.Genom att bygga med resurseffektiv teknikkan man skapa moderna och attraktiva bostadsområden.Vi vill utnyttja marken bättre genom attbygga både på bredden och höjden och på ytor somi dag inte används optimalt. Vi vill premiera mångfald,vilket minskar risken för boendesegregationoch skapar ett mer levande samhälle. Kultur- ochnaturvärden ska värnas och lyftas fram.Olika boendeformer bör blandas och finnas tillgängligai alla områden. Den höga ombildningstaktenfrån hyresrätt till bostadsrätt i storstadsområdenahar ställt till stora problem. Nya modellerför hyressättning har också inneburit svårigheterför människor att finna en bostad. Därför ärdet särskilt viktigt att värna hyresrätten och enreglering av hyresmarknaden.Villkoren för upprustning av äldre bostadsområdenska vara goda. Den inre miljön är viktig att uppmärksamma,exempelvis inomhusmiljön i bostäder ochpå arbetsplatser. Ett bostadsområde är mer än baralägenheten man bor i och det är även viktigt med enkreativ utemiljö, där det finns plats för lek, gemenskapoch rekreation. Det är särskilt viktigt att miljonprogrammetsbostäder och skolor blir upprustade.Det befintliga beståndet av bostäder kan utnyttjasmycket mer effektivt genom att vi underlättarflyttkedjor och skapar en tryggare andrahandsmarknad.Byggmarknaden måste fungera på etttillfredställande sätt. Vi vill främja konkurrensen ibyggsektorn genom att ge små och medelstorabyggföretag goda förutsättningar att delta. Marknadensspelregler måste dessutom vara tydliga ochlikvärdiga och präglas av långsiktighet. Satsningarpå kollektivtrafik är en viktig faktor för att göra flerområden mer attraktiva att bo och leva i.5.7 Ekonomisk trygghetAlla har rätt till grundläggande ekonomisktrygghet. Samhällets skyddsnät måste förbättras såatt ingen faller igenom. Vår vision är att alla somsaknar inkomst ska vara garanterade ett stöd somgår att leva på, oavsett vilken inkomst man har hafttidigare och oavsett orsaken till att man saknarinkomst. Samhällets ekonomiska trygghetssystemomfördelar inkomster mellan olika perioder i enmänniskas liv. Det fungerar när man av olika skäl,som till exempel funktionsnedsättning, sjukdomeller arbetslöshet, för en kortare eller längre tid intekan försörja sig själv. Ett trygghetssystem som geralla stöd och hjälp ger också alla modet att vågagöra nya saker genom livet. Det ökar ocksåbenägenheten att bidra och känna ansvar församhällets gemensamma utmaningar.För barnfamiljer behövs både generella stöd sombarnbidrag och föräldraförsäkring och behovsinriktadestöd som bostadsbidrag och underhållsstöd.Det är viktigt att behovsprövningar inte blirintegritetskränkande. För Miljöpartiet de gröna ärdet särskilt angeläget att värna barn i ekonomisktutsatta familjer.Studiemedelssystemet ska ge möjlighet för allaunga att bedriva högre studier oavsett föräldrarnasekonomi. Det ska också främja ett livslångt lärandeför äldre studenter. De sociala trygghetssystemenmåste fungera också för studenter som blir sjukaeller får barn. Studenter ska kunna studera utan attbehöva arbeta under studietiden.Vi värnar en god allmän pension. Under de senastedecennierna har medellivslängden ökat markant.För de flesta innebär ett längre liv också fler år igod hälsa och i realiteten också fler år då man kanoch ofta vill vara kvar i arbete. Detta är dock inteen entydig utveckling, skillnaderna på arbetsmarknadenär stora. I många arbeten når den reellagenomsnittliga pensionsåldern inte ens upp till65 år, och arbetstagare upplever försämrad hälsaredan innan pensionen. Politik för ett mänskligtarbetsliv är därför samhällsekonomiskt viktigt.Pensionsåldern bör vara mer flexibel, och rätten attha kvar sitt arbete även efter 67 års ålder börstärkas. Regelverken i dagens pensionssystem,såsom bromsen, premiepensionen och skattenivån,behöver analyseras så att pensionssystemet ärlångsiktigt hållbart och främjar jämställdhet ochjämlikhet. Pensionsmedlen ska placeras etiskt ochlångsiktigt hållbart.Vi verkar för en gemensam arbetslivstrygghet förmänniskor i yrkesverksam ålder. Vi vill se en29

samlad allmän försäkring som gäller vid bådesjukdom och arbetslöshet, med harmoniseradevillkor så långt som det är möjligt. För att undvikaatt individer med en sammansatt problembildbollas runt mellan många olika myndigheter skaden samlade försäkringen administreras av enmyndighet enligt principen ”En dörr in”.Alla som är beredda att ta arbete och efter sinaförutsättningar bidra till sin försörjning ska ha delav en arbetslivstrygghet. Samhället ska aktivtstödja individens möjligheter till arbete exempelvisgenom åtgärder för rehabilitering och utbildning.Försäkringen ska vara bred, ha låga trösklar förinträde, och i tillämpliga delar även omfattastudenter och egna företagare.Människor som på grund av svårare sjukdom ellerfunktionsnedsättning långvarigt eller livslångt intekan försörja sig själva ska ha rätt till ekonomisk ochpersonellt stöd från samhället. Vi värnarassistansreformen som möjliggör ett tillgängligt livför den som har en funktionsnedsättning. Prövningav om någon är assistansberättigad får inte kränkaden enskilde, och systemet behöver en långsiktigttrygg finansiering.5.8 Välfärdens utformningVälfärdstjänster inom vård, skola och omsorg skaerbjudas alla människor på lika villkor och efterbehov. Vid fördelning av samhällets resurser tillolika områden ska hänsyn tas till att behoven kanse olika ut. Det kan till exempel ske genom olikaformer av socioekonomisk viktning. Vid utformningenav välfärdens tjänster ska resursernaanvän-das så att tjänsterna har hög kvalitet ochutförs med höga sociala, ekologiska och ekonomiskakrav. Välfärdens verksamheter får inte hanterassom vilken marknad som helst. Vi är intekonsumenter i förhållande till välfärden, vi ärmedborgare.Under senare år har människor fått ett ökat inflytandeöver välfärdstjänsterna genom olika slagsvalfrihetsreformer. Miljöpartiet ser att kommersialiseringenav välfärden motverkar den mångfaldsom var avsikten med reformerna. Vi tar allvarligtpå problemen i skolor och vårdinrättningar därvinstintresset leder till besparingar som drabbatelever och patienter. Vi är också oroade att verkligkvalitetsutveckling hindras till förmån för fokus pårapporterbara prestationer och mätpunkter somkan räknas om i pengar i ersättningssystemen. Vivill därför få bort de kommersiellt inriktade aktörernaoch i stället främja idéburna verksamheterinom välfärdssektorn. Det som är viktigt är kvalitetenpå välfärden, att skattemedel används till denverksamhet de är avsedda för samt att de somarbetar inom välfärden har en god arbetsmiljö. Vitar även ställning för brukarinflytande och insynoavsett driftsform.All offentligfinansierad välfärd oavsett utförare skahålla hög kvalitet. Vid upphandlingar av tjänsterska kvalitet vara högt värderat. I upphandlingar skakrav ställas vad gäller miljö, sociala villkor samtarbetsmiljö. Kvaliteten ska ständigt följas upp medolika slags verktyg. All verksamhet ska vara underställdtillsyn av en offentlig myndighet som ytterstska kunna stoppa verksamhet som inte håller måttet.Meddelarfrihet och offentlighetsprincipen ska gällaalla offentligt finansierade välfärdstjänster.Vi vill stärka människors möjlighet att på riktigtvälja en välfärd som passar dem, men också ge allaförutsättningar att bidra genom egna initiativ. Attinvolvera medborgarna i utformandet och leveransenav välfärdstjänster leder till bättre resultat,högre kvalitet, ökad självkänsla för individen ochsänkta kostnader för det offentliga. Verklig valfrihetkräver att information om valmöjligheterna är braoch lättillgänglig. Det kräver också att möjlighetenatt inte välja finns: den som inte gör ett aktivt valska ges ett fullgott, högkvalitativt alternativ.Alla utförare inom välfärden ska ha som främstamotiv att bedriva en högkvalitativ verksamhet, ochdrivas av ett socialt och samhälleligt engagemang.Syftet med verksamheten ska inte vara att dela utvinst, vilket också ska framgå av stadgar ellerbolagsordning. Eventuell vinst ska återinvesteras iverksamheten. Upplägg som innebär för högskuldsättning eller orimligt höga ränteutbetalningar,eventuellt också via så kallade skatteparadis,ska stoppas. Verksamheternas ekonomi ska30

edovisas öppet. Vid offentliga upphandlingar skamiljö- och kvalitetsaspekterna viktas betydligttyngre än i dag.Storskaliga strukturer inom privat och offentligverksamhet kan lätt bli alltför centralstyrda vilketkan hämma kreativiteten och arbetsglädjen. Därförvill vi verka för decentralisering och stärka arbetstagarnasinflytande på sin arbetsplats. Universitetssjukhusska fortsatt drivas i offentlig regi.Människornas engagemang och obetalda insatserinom ramen för det som brukar kallas den informellaekonomin, frivilligsektorn eller det civilasamhället har en stor, på vissa områden mycketstor, betydelse för vår gemensamma välfärd.Politiken bör på olika vis synliggöra, stödja ochuppmuntra sådana insatser. Vi vill främja socialaföretag, andra alternativa driftsformer och idéburnaorganisationer. Frivilligsektorn är till stor delsjälvorganiserad och kan, främst på det lokala planet,stödja och bidra till ökad stabilitet i olika initiativ.Offentliga organ ska aktivt ta del av frivilligsektornsförslag och erbjuda organisatoriskt stöd tillfrivilligcentraler.31

6. VärldenMänniskan har alltid strävat efter att själv få styra sittliv och sina samhällen. Människor har i modern tidfrigjort sig från kolonialismens bojor, solidaritetsarbetehar bidragit till att befria länder från apartheidoch rasförtryck och folkliga resningar har säntdiktatorer på flykt. I Sverige har det inte ens gåtthundra år sedan allmän och lika rösträtt infördes.Många har fått det bättre. Välståndet breder utsig, medellivslängden ökar och barnadödlighetenminskar. Materiellt sett håller många människor idet som tidigare beskrivits som utvecklingsländerpå att resa sig ur fattigdomen. Samtidigt möter vinya utmaningar i form av överutnyttjade naturresurseroch miljöhot. Svält och förtryck ärfortfarande en realitet för många. Merparten avvärldens fattiga och mest utsatta är kvinnor ochbarn och det är också kvinnor och barn somdrabbas hårdast vid naturkatastrofer eller väpnadekonflikter.Den gröna rörelsen strävar efter att alltid lägga ettglobalt perspektiv på politiken. Miljöpartiet degröna strävar efter en värld i balans där solidaritetoch respekt för mänskliga rättigheter kombinerasmed hållbar utveckling och klimaträttvisa över helajordklotet. Inom den gröna rörelsen finns ett brettstöd för uppfattningen att vi måste stärka det internationellasamarbetet kring miljö, fred och utvecklingoch samtidigt finna sätt att demokratisera denglobala ekonomin.Vår viktigaste uppgift är att rätt och rättvist förvaltavåra gemensamma naturresurser. När denbiologiska mångfalden minskar och klimatförändringarnaökar kommer det främst drabba människorsom lever i fattigdom. Redan i dag är kampen omnaturresurser en av orsakerna till krig och våldsammakonflikter. Den gröna rörelsens uppgift äratt finna vägar så att fler människor i världen kanta del av välstånd, samtidigt som vi möter klimatochmiljöutmaningarna.6.1 InternationelltsamarbetePrincipen om rättvist resurs- och miljöutrymmeska ligga till grund för arbetet med att säkra envärld i fred och välstånd. Världens resurser fördelasoch utnyttjas i dag orättvist. På resan in i dettjugoförsta århundradet måste Sverige och andrarika länder kraftigt minska sina ekologiskafotavtryck. Jordens fattiga måste få ta en större delav utrymmet för att kunna lyfta sina länder till enanständig levnads-nivå, utan att behöva kopiera derika ländernas misstag.Miljöpartiet de gröna vill se ett starkt internationelltsamarbete med FN som central aktör för fredoch mänskliga rättigheter. Vi arbetar för ett FNsom har handlingskraft att fullfölja sina uppgifter.De rika resursstarka ländernas dominans i FNsystemetmåste brytas och de ekonomiskt svagaländerna måste ges en starkare röst. Beslutsfattandeti FN ska reformeras, särskilt i säkerhetsrådetvars sammansättning behöver förändras. Systemetmed allmän vetorätt för vissa länder bör omprövas.Samtidigt vill vi öka transparensen och ge ickestatligaorganisationer större tyngd i FN-systemet.6.2 Europeiska unionenMiljöpartiet de gröna förespråkar decentralisering.Det innebär att vi vill att beslut ska fattas så närade människor som berörs av besluten som möjligt.Makt ska utövas av dem som påverkas av den.32

Denna övertygelse har gett oss en grundläggandeskepsis mot centralstyrning och beslut som flyttarmakt längre ifrån människor.Vi är varma anhängare av internationellt samarbete.Vi vill se Europa som en del av en värld avdemokratier där människor rör sig fritt över gränserna,och där folk och länder handlar och samarbetarmed varandra. Vi är positiva till mellanstatligasamarbeten där länder deltar frivilligt i besluten.I frågor av global karaktär finns starka skäl somtalar för också överstatliga beslut. Det gäller blandannat gränsöverskridande miljöfrågor och skydd avgrundläggande mänskliga rättigheter. I dag är EUett viktigt forum för detta i vår del av världen.Vi gröna arbetar aktivt för att förändra och förbättraEU:s politik. Det krävs radikala förändringar föratt unionens politik för miljö och resurshanteringska rymmas inom de gränser som miljön sätter. Deobegränsade globala kapitalrörelserna måstekontrolleras. Mänskliga rättigheter, fredlig konflikthanteringoch en konfliktförebyggande politikbehöver sättas i första rummet för EU:s biståndsochutrikespolitik. Vi accepterar inte att EU militariseras.EU:s utrikespolitik värnar i alltför storutsträckning snäva europeiska intressen, och bör istället inriktas på fattigdomsbekämpning, demokratibyggandeoch miljöarbete. Sverige har i alltförhög grad anpassat sin utrikespolitik till de storaEU-länderna, och den gemensamma utrikespolitikenfår inte bli en ursäkt för en passiv svensk politiki FN:s generalförsamling.Vi arbetar för att motverka EU:s demokratiskabrister. I dag bestämmer EU över många områdensom unionen inte borde hantera, som skulle hanterasbättre regionalt, nationellt eller lokalt. Detfolkliga inflytandet är alltför begränsat och möjligheternaatt utkräva ansvar måste stärkas. Medborgarnaska garanteras insyn och kunna påverkabesluten. Offentlighetsprincip och meddelarfrihetefter svensk modell bör gälla även i EU. Inflytandeska inte avgöras av vilka ekonomiska resurser manhar, och därför ska lobbyismen regleras och ekonomiskaintressens makt balanseras av aktivafolkrörelser och möjlighet till insyn och påverkan ialla EU:s institutioner.Medlemsländerna måste få rätt att gå före medhårdare lagstiftning till skydd för miljö och hälsaäven om det strider mot EU:s inre marknad. Handelshindergentemot fattiga länder ska rivas så atthandelspolitiken kan bli ett effektivt verktyg författiga länder att utveckla sina ekonomier utifrånsina förutsättningar. Samtidigt ska de inte lockastill överexploatering av egna naturresurser. Vi villinföra hårda miljökrav och sociala krav i handelspolitikensom kan bidra till förbättringar långtutanför EU:s gränser. EU:s jordbrukspolitik ska intebidra till att dumpa priser på marknaderna iutvecklingsländer.EU måste föra en mer aktiv miljöpolitik. Vi sergärna överstatliga beslut angående miljöskyddandeåtgärder så som hantering av gränsöverskridandemiljöföroreningar, skydd för hotade arter ochbiotoper samt minimiregler och -skatter för attstärka miljöskyddet och minska klimatpåverkandeutsläpp.EU måste ta sitt ansvar för utvecklingen i världengenom att gå i spetsen för att det ska bli en internationellklimatöverenskommelse som minskarutsläppen av växthusgaser till en nivå som behövsför att stabilisera temperaturökningen på en ickeskadlignivå.EU-budgeten används ofta ineffektivt och till felsaker. Det är inte rimligt att EU lägger stora resurserpå fossil- och kemikalieberoende jordbruk, kärnkraftoch motorvägsbyggen i ekonomiskt starkadelar av EU, medan ekologiskt jordbruk, hållbarinfrastruktur och förnybar energi får stryka påfoten. Budgeten måste utformas så att den inte gårtill åtgärder som skadar klimatet.Europarådet är det främsta organet för att skyddaoch utveckla de mänskliga rättigheterna i Europa.EU har varit en mycket positiv kraft för utvecklingeni ansökarländerna, bland annat genom attvillkora medlemskapet med reformer. Samtidigt servi nu hur diskriminering tilltar mot migranter ochminoriteter inom EU, inte minst mot judar, muslimeroch romer. EU måste få bättre verktyg att taitu med brott mot de mänskliga rättigheterna inomunionen, och sanktionssystemet behöver utvecklas.33

EU:s flyktingpolitik har rest höga murar mot omvärlden.Varje år dör människor i försök att ta sig inöver unionens yttre gränser. Politiken måste ändras.Vi anser att människor ska få en reell möjlighetatt fly till EU och få en seriös prövning av sinaasylskäl. Ingen människa är illegal. Det måsteskapas fler lagliga vägar för människor att invandratill unionen. Flyktingar ska inte skickas runt inomunionen utan i stället ges en seriös prövning av sinaasylskäl där de befinner sig.Den politiska oförmågan att hantera den ekonomiskakrisen och växande klyftor, som förvärratsav det ogenomtänkta prestigeprojektet med engemensam valuta, har under 2010-talet lett till attnya motsättningar växt fram mellan människor ochländer i Europa. Utvecklingen är mycket oroande.Vi arbetar kraftfullt mot rasism och fascism.Utifrån vår decentralistiska grundsyn är vi ett EUkritisktparti och därför arbetar vi för att förändraunionen. Miljöpartiet de gröna motsätter sig enutveckling mot en europeisk federation. Vi stödertanken att EU ska utvecklas till ett mer flexibeltsamarbete där varje medlemsland inom rimligagränser kan välja vilka delar de vill delta i. Det ärsamtidigt viktigt att det inte blir så att en gruppländer bygger upp en egen statsbildning ellermycket långtgående samarbete inom EU:s ramar,som i praktiken tvingar andra länder att följaefter. Frågan om EU:s framtid innebärkomplicerade avvägningar och det är viktigt attutvecklingen sker med respekt för att helheten skafungera. Vi vill att medlemsländernas egnaparlament ska ges reell möjlighet att kontrolleraatt EU inte fattar beslut utanför sina befogenheter.Centralstyrning ska minska och de enskildaländernas frihet öka. Sverige ska stå fritt frånEMU och inte införa euron. Vi anser att varje landi Europa ska få gå med i EU om landet uppfyllergrundläggande krav i fråga om demokrati ochmänskliga rättigheter.6.3 Nordiskt samarbeteVi vill värna det unika samarbetet i vårt närområde,mellan de nordiska staterna. Miljöpartiet skavara starkt pådrivande i att riva ned gränshinderäven i Norden, förbättra den skandinaviska språkförståelsenoch nationella minoriteters rättighetersamt förbättra den gemensamma arbetsmarknaden.Miljöpartiet ska arbeta för ett ambitiöst och koordineratklimatarbete i Norden. Detta gör vi genom attsätta den gröna agendan.6.4 Fred och säkerhetMånga av världens konflikter växer ur fattigdom,brist på demokrati och mänskliga rättigheter samtur kamp om begränsade naturresurser. Världenomkring oss förändras. Några av de hot som harökat och tillkommit är klimathot, vatten- ochenergibrist, terrorism och hot mot IT- och andrakommunikationssystem. När miljömässiga,säkerhetspolitiska och ekonomiska intressenkolliderar behövs nya internationella regelverk.Politiken ska ligga steget före och förhindra attkatastrofer inträffar.Samhället förlitar sig i dag i alltför hög grad på enstorskalig och högteknologisk infrastruktur som ärsårbar för oförutsedda störningar. Därför förordarvi att fler alternativa och lokala lösningar skapassom komplement för ett mer robust samhälle.System som med fördel kan bygga på enkel teknik.Sverige som land och även lokalsamhällena måstebli mer självförsörjande och mindre sårbara.Klimatförändringarna riskerar att slå hårt mot denglobala livsmedelsförsörjningen. I det internationellaarbetet med att säkerställa globalt tryggadlivsmedelsförsörjning ska Sverige vara ledande.Ökande medeltemperatur, mer nederbörd ochoftare återkommande extremväder som skyfall ochvärmeböljor kräver ett arbete med klimatanpassningför att minska samhällets sårbarhet. Det kanbland annat handla om att förebygga och mildraöversvämningar. Vi behöver samordna arbetet medklimatanpassningen och satsa resurser för att påallvar sätta igång med arbetet.34

En varaktigt hållbar fred förutsätter samhällsförhållandenoch livsvillkor som allmänt uppfattassom acceptabla och rättvisa. De berörda människornasdelaktighet i samhället och i fredsprocessen ärdärför en viktig framgångsfaktor. Kvinnors deltagandei fredsprocesser, vid fredsförhandlingar och iförsoningsarbete är avgörande. Alltför ofta stängskvinnor ute vilket gör att deras erfarenheter inte tastillvara, trots att kvinnor och barn blir särskiltutsatta vid väpnad konflikt. Exempel visar att närkvinnor engagerar sig för fred blir denna stabilareoch mer långsiktig.Vi vill se en politik som sätter mänsklig säkerhetföre territoriell. Fred är inte bara målet utan vägendit. Mänskligheten har utvecklat mängder avverktyg för att kunna hantera konflikter ochbekämpa orättvisor genom ickevåld. Sådanainitiativ behöver stödjas och utvecklas, bland annatgenom förebyggande diplomati och fredsbyggandeinsatser av det civila samhällets organisationer.Militära insatser kan dock rättfärdigas dåförebyggande åtgärder misslyckats och det är detenda medlet för att förhindra ytterligarekränkningar av de mänskliga rättigheterna ochlidande. En förutsättning är att det sker isjälvförsvar eller med FN-mandat.Miljöpartiet de gröna värnar om den militäraalliansfriheten och är därför mot anslutning tillNATO. Sverige ska i sin säkerhetspolitik aktivt deltai uppbyggnaden av ett internationellt samarbete ifrågor som rör nedrustning, ickevåldsfördrag ochdemilitariserade zoner. Vi ska också själva ha enberedskap på hemmaplan för att kunna möta deolika slags hot som säkerhetspolitiken identifierar.Vår militära beredskap ska syfta till att kunnagenomföra internationella insatser och att bibehållakunskap om nya hot i framtiden skulle riktas motSverige. Deltagande i det militära försvaretsverksamheter ska bygga på frivillighet.För att kunna möta hoten mot vårt samhälle måstevi bredda och utveckla den nationella säkerhetspolitikenså att den bättre motsvarar framtidenskriser. Ingen nation kan hota sig till säkerhet ellerkriga sig till fred. Sverige ska ta initiativ till internationellnedrustning och bör gå före och nedrustautifrån aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar.Vi ska satsa på att investera i förebyggandeoch fredsfrämjande insatser, samtaktörer som arbetar med fredlig konflikthantering.Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen.Miljöpartiet de grönas mål är därför en avveckladvapenexport. Uthyrningen av svensk mark tillNATO och andra utländska militärstyrkor förkrigsövningar ska också upphöra. Export av vapenoch annan krigsmateriel till diktaturer, länder sombefinner sig i väpnad konflikt eller där grova ochomfattande kränkningar av mänskliga rättigheterförekommer ska avskaffas. Vi vill se en avvecklingav kärnvapen och andra massförstörelsevapen.Mäns våld mot kvinnor är ett strukturellt ochglobalt problem. Våldtäkt blir också ett allt vanligarevapen i väpnade konflikter. Fredsarbete ochinternationella insatser måste ha kunskap ochresurser att säkerställa kvinnors säkerhet.6.5 Global utvecklingoch rättvisaMiljöpartiet de gröna sätter folkrätten och demänskliga rättigheterna i centrum. Inrikes- ochutrikespolitik måste vila på samma värdegrund. Derättigheter som vi arbetar för i vår del av världen äruniversella. På en enda jord med begränsade resurserär vi beroende av varandra och har ett gemensamtansvar. Det kräver en utjämning och en rättvisfördelning av jordens resurser. Fattiga människorsekonomiska, sociala och kulturellarättigheter ska respekteras.Svängningar i världsekonomin drabbar fattigaländers strävanden efter utveckling. Sverige skadärför arbeta för att göra världsekonomin merrobust. Företags skatteflykt ska stoppas. Förutsättningarför handel ska utformas med utjämning avresurser som ledstjärna. VärldshandelsorganisationenWTO, Internationella valutafonden IMF ochVärldsbanken ska reformeras och demokratiseras.Rika länders exportsubventioner, exempelvis avjordbruksprodukter från EU, ska upphöra.35

Sverige ska ställa krav på att importerade varor ärtillverkade med hänsyn till miljö, mänskliga rättigheteroch arbetsförhållanden för anställda i tillverkningsländerna.Organisationer som verkar för rättvishandel och för att utveckla kontrollsystem somunderstödjer detta ska stödjas. Miljöpartiet ser enfri och oövervakad tillgång till internet som ettviktigt medel för att stärka människors egenmakt ialla länder.Miljöpartiet de gröna verkar för en solidariskutvecklingspolitik. Det betyder att vi vill attutvecklingssamarbete och skuldavskrivningar skapräglas av respekt och lyhördhet för mottagarländernasbehov. Ländernas och lokalsamhällenasegen kultur och demokratiskt fattade beslut måsteligga till grund för utvecklingen, inte givarlandetsbehov av att gynna sin egen exportindustri.I många fall är solidariskt bistånd mellan folk ochicke-statliga organisationer effektivare än stöddirekt till regeringar. Organisationer som arbetarför demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetoch hållbar utveckling bör ges stöd genom svensktutvecklingssamarbete.Sveriges utvecklingspolitik ska vara samstämmig.Med det menar vi att Sverige inte kan ge stöd tillmiljöförstörande verksamheter samtidigt som viverkar för en hållbar utveckling. Sveriges insatser förfred är inte heller trovärdiga när vi samtidigtexporterar vapen till diktaturer och länder ifattigdom. Målet om en rättvis och hållbar globalutveckling måste gå före kortsiktiga ekonomiskaintressen. Starka myndigheter och institutioner ärnödvändiga för att utveckling ska få fart. Därför kanbistånd direkt till staters budgetar vara det bästasättet att stödja utvecklingen för fattiga människor.Sverige är globalt sett ett mycket rikt land. Därförär det rimligt att minst en procent av Sverigesbruttonationalinkomst, BNI, avsätts tillinternationellt bistånd. Därutöver ska Sverige bidramed kraftfulla klimatinsatser för att betala den”klimatskuld” som Sverige med sina storahistoriska utsläpp av växthusgaser har skapat.6.6 MigrationMiljöpartiet de gröna har en vision om en världutan gränser, där alla människor kan flytta, ochingen tvingas fly. Vi tror inte på länders rätt attvälja sina invånare, vi tror på människors rätt attvälja var de vill bo. Vi ska möta människor medmöjligheter, inte murar. Alla ska kunna leva, arbetaoch förverkliga sina drömmar där de önskar. Frirörlighet borde vara en mänsklig rättighet.Människor har alltid och kommer alltid att röra påsig. En del åker utomlands för att studera ellerarbeta, andra för att de har funnit kärleken. Vissaflyttar tillbaka, andra inte. Ofta är flytten intefrivillig utan en följd av konflikt, förföljelse ellerandra omständigheter som har gjort det omöjligtför en att bo kvar i sitt hem. Redan i dag ser vi hurklimatförändringarna tvingar människor att fly pågrund av extrem torka, översvämningar ochoväder.I en allt mer globaliserad värld är människansrörelsemönster mer komplicerat än någonsin. Alltoftare flyttar människor inte enbart från sitthemland till ett annat land, utan också fram ochtillbaka mellan länder. Cirkulär migration har flerapositiva effekter för individ, samhälle och ekonomi,men ställer också ökade krav på stater att bättreunderlätta migrationsprocesser.Vi vill att Sverige ska vara ett land som är öppet förarbetskraftsinvandring. Möjligheten att kunna sökasig till ett annat land för att arbeta är en grundläggandefrihet och en vinst för både avsändar- ochmottagarlandet. Ett öppet regelverk ställer samtidigtkrav på nationella regleringar och internationellasamarbeten för att motverka diskriminering,dåliga arbetsvillkor och oseriösa arbetsgivare.Människor som arbetskraftsinvandrar ska ha likagoda förutsättningar på arbetsmarknaden somandra personer i Sverige.När ansökningar om uppehållstillstånd behandlasska anknytning och hälsa väga tyngre än det gör idag. Det behöver bli enklare att söka uppehållstillstånddirekt ifrån Sverige, i stället för att människorska tvingas åka tillbaka till det gamla hem-36

landet, vilket kan vara förenat med livsfara.Sverige ska vara en fristad från förföljelse, tortyroch krig.Medmänsklighet och solidaritet är universellt. Allaska omfattas av de mänskliga rättigheterna ochflyktingar ska garanteras en rättssäker asylprocess iSverige. Den som får avslag på sin asylansökan skainte hållas i förvar, utan i första hand få hjälp attfrivilligt återvända till sitt hemland. Tvångsavvisningarska användas oerhört restriktivt.Människor som kommer till Sverige ska snabbt fåkontakt med skola, vård och arbetsmarknad.Tidigare erfarenheter, vare sig det är utländskutbildning, arbetslivserfarenhet eller språkkunskaper,ska också kunna tillgodoräknas i Sverige.Staten och kommunerna har ett gemensamt ansvarför att människor som kommer till Sverige ska få enbra start i landet. Alla kommuner ska ha ett generöstoch likvärdigt flyktingmottagande.Livet som papperslös i Sverige är kantat av rädsla,oro och osäkerhet inför framtiden. Många människorlever sina liv utan tillgång till grundläggandesamhällsfunktioner, rättigheter och tryggheter.Livet som papperslös i Sverige får aldrig vara ett livsom rättslös.Sverige präglas i dag av en rasism som i förstahand skadar marginaliserade samhällsgrupper. Ilängden faller dock alla offer för begränsandefördomar, stereotyper och normer. Främlingsfientlighetoch rasism är oförenligt med ettsamhälle där alla får leva och verka på lika villkor.Arbetet mot fysiska gränser går hand i hand medarbetet mot de sociala gränserna som begränsarmänniskors frihet.Vi är stolta över att vara det mest öppna partiet närdet gäller migration. I ett Europa där främlingsfientligakrafter når nya framgångar vill vi attSverige ska gå före i arbetet för en värld utan gränser.Vi vill ha ett samhälle där ingen tvingas levasom papperslös, ett Sverige där ingen familj ärsplittrad, och en värld där alla kan röra sig fritt.Miljöpartiet de gröna vill att alla människor skavälkomnas i ett samhällsbygge med öppenhet,solidaritet och medmänsklighet som grund. Att viär öppna för omvärlden och alla människorsolikheter är en förutsättning för det gröna samhället.Vi är övertygade om att ett nytt Sverige ärmöjligt. Ett Sverige där det är vår gemensammaframtid som förenar oss, snarare än etnicitet,födelseort eller religiös tillhörighet.37

7. StigfinnarnaVi i Miljöpartiet de gröna har tagit på oss dubblaroller. Vi är både stigfinnare och ett politiskt parti itraditionell mening. Vi är både före vår tid och mitti den. Det är en stor utmaning. Vi får inte vara sålångt före att vi tappar kontakten med dem somkommer efter, stigen får inte växa igen.Samtidigt vet vi att ingen tid finns att förlora. Vi vågarvara steget före. Vi är stigfinnarna i svensk politik –ett alternativ för framtidstro och livsbejakelse.Världen är full av komplexa samband och ömsesidigaberoenden. Att tro att vi begriper hela vår världvore naivt. Därför ska vi inte betrakta oss somnaturens härskare. Vi kan inte veta hur mycket ellerhur lite vi har förstått.Vi hämtar vår kraft i en insikt om att varje enskildhandling påverkar vår omvärld och framtid. Det geross stora möjligheter, men även ett stort ansvar. Attinte respektera naturens villkor drabbar i längdenalla jordens invånare – även oss själva.Den gröna vägen handlar inte om ”vi och dom”. Denhandlar inte heller om egoism. Den handlar om attse till helheten. Därför söker vi samarbete ochförståelse för att förverkliga vår gröna vision.Miljöpartiet de gröna är inget självändamål, utanden gröna rörelsens parlamentariska gren. Prestigefår inte hindra oss från att förutsättningslöststanna upp, reflektera och ifrågasätta även våraegna idéer, strukturer och metoder.Det myllrar av liv under varje liten sten på vårplanet. Vi är en del av något oändligt mycket större.Denna insikt frammanar ödmjukhet, men ocksåhandling. Kanske är det just när vi själva förmårnjuta av livet och naturen som vi påminns om vaddet är vi kämpar för.Omtänksamma och engagerade människor förändrarvärlden. Varje utveckling tar sin början i denenskilda människans övertygelse och engagemang.Du gör skillnad!Det krävs kunskap, tålamod och envishet för attrubba ingrodda tankemönster. Tiden för eftertankefår inte drunkna i en ocean av ytlig information.38

www.mp.se40