MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING - Rabbalshede Kraft

2005-10-31MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGUPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK PÅ HUDTANUMS KOMMUN

INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSidaINNEHÅLLSFÖRTECKNING (Denna sida) 1FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR 2ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 Det sökande företaget 3 Handläggning av ansökan 3 Prövningskod 3 Fastigheter som berörs av ansökan 3 Litteratur 3FÖRORD 4SAMMANFATTNING 4BAKGRUND 5INLEDNING 6SYFTE OCH AVGRÄNSNING 6VERKSAMHETSBESKRIVNING 6 Lokalisering 6 Teknik 8 Fundament 9-12 Elanslutning 13 Vägar 13 Mark 13 Karta Vägar och platser 14 Foton Vägar och platser 15-19UTREDNINGSALTERNATIV 20NOLLALTERNATIVET 21OMRÅDESBESKRIVNING 21GÄLLANDE PLANER 22KONSEKVENSER FÖR NATURMILJÖ 22 Naturmiljö 22 Flora 22 Fauna 23 Miljökonsekvenser (Påverkan) 23KULTURMILJÖ 23 Arkeologisk utredning 24-33 Analys angående påverkan Världsarvsområdet 34-41LANDSKAPSBILD 42 Fotomontage karta 43 Fotomontage bilder 44-53FRILUFTSLIV 54NATURRESURSER 54HÄLSA OCH SÄKERHET 54 Ljud 55-58 Skuggor 59-64KEMIKALIER 65SÄKERHETSRISKER 65AVVECKLING AV ANLÄGGNINGEN 65TIDIGT SAMRÅD 66UTÖKAT SAMRÅD 67MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER 68-701

FÖRTECKNING ÖVER BILAGORBilaga/FlikBergförhållanden vid Grundläggning (4 sidor) 1Fundament sammanställning ritningar bilder (33 sidor) 2Vägverkets remissvar (1 sida) 3Försvarsmaktens remissvar (3 sidor) 4Luftfartstyrelsens remissvar (2 sidor) 5Teracoms remissvar (2 sidor) 6Telia Soneras remissvar (1 sida) 7Vodafones remissvar (1 sida) 8Bohusläns Museums remissvar (1 sida) 9Bohusläns Flora remissvar (1 sida) 10Yttrande från Miljö och Byggnadsnämnden (5 sidor) 11Arkeologisk utredning, bilagor (7 sidor) 12Infraljud och ultraljud, utredning Ingemansson (2 sidor) 13Protokoll från tidigt samrådsmöte (1 sida) 14Möte Ferm samt utredning om sprängning (6 sidor) 15Tidigt samråd Solhem 6:1 (2 sidor) 16Tidigt samråd Könnestorp 2:1 (2 sidor) 17Samrådsredogörelse med bilagor (22 sidor) 18Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (3 sidor) 19Annons utökat samråd samt sändlista (4 sidor) 20Utökat samrådsmöte: Protokoll, närvaroreg, dagordning (5 sidor) 21Utökat samrådssvar från Karin Sjödin m.fl. (2 sidor) 22Broschyrer och ritningar vindkraftverk 232

FÖRORDRabbalshede Kraft AB avser att etablera en vindkraftsanläggning med en sammanlagd effekt avupp till 18 MW på fastigheterna Söbskinn 1:13, Könnestorp 1:8, Könnestorp 1:5-7 samt Svandal3:3 i Tanums Kommun.Anläggningens storlek medför att den skall prövas enligt Miljöbalken. I miljöbalksprövningen skall samrådhållas med dem som på något sätt blir berörda av anläggningen. Tidiga samråd har hållits med Miljö ochByggnadsnämnden i Tanums Kommun, Länsstyrelsen i Västra Götaland samt närboende i området.Inkomna synpunkter har lämnats till Länsstyrelsen, varefter Länsstyrelsen den 11 juli 2005 beslutade attprojektet anses ha betydande miljöpåverkan. Med anledning av detta beslut har utökat samråd inklusivemiljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomförts i samband med miljöansökan för projektet.Syftet med MKB är att objektivt identifiera, beskriva och analysera de konsekvenser ett projekt kan medförasamt föreslå åtgärder så att eventuellt negativa effekter blir så små som möjligt. Konsekvenserna avetableringen skall bedömas i förhållande till en utebliven etablering, det så kallade nollalternativet.Rabbalshede 2005-10-31Ingemar Ung ProjektansvarigSAMMANFATTNINGRabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra sex vindkraftverk på fastigheterna Söbskinn 1:13,Könnestorp 1:8, Könnestorp 1:5-7, samt Svandal 3:3 i Tanums Kommun. Den totala installeradeeffekten beräknas uppgå till maximalt 18 MW, med en total årsproduktion av ca 39 milj. kWh.Elproduktionen beräknas att räcka till 1 950 eluppvärmda villors totala elbehov (20 000 kWh/år)eller 19 500 personers hushållsel (2000 kWh/år) Vindkraftverken kommer att ha en navhöjd ommax 105 meter samt en rotordiameter om max 100 meterOmrådet där vindkraftverken planeras består i huvudsak av berg, skogsimpediment och skogsmark som iframtiden kommer att kunna brukas som vanligt runt om vindkraftverken. Området är väl lämpat förvindkraft eftersom energiinnehållet i vinden är förhållandevis högt. En vindkraftsanläggning på platsenskulle inte heller konkurrera med några allmänna intressen för natur och friluftsliv, bortsett från desäsongmässigt badande i Grundevattnet. Påverkan på flora, fauna och kulturarv bedöms bli liten då ingahotade eller speciellt skyddsvärda arter förekommer, och inga kultur- eller fornminnen eller andra kändanaturvärdeobjekt berörs. Området är inte detaljplanerat för vindkraft utan sedvanlig prövning kommer attske av Miljö och Byggnadsnämnden i Tanums Kommun.Ingreppen i naturmiljön blir minimalt och sker enbart vid anläggning av sex nya anslutningsvägar och påde sex platser där de planerade verken kommer att uppföras. Här kommer fundament och plan attbyggas på ett område på ca 500 m2 per plats. I övrigt kommer befintliga vägar att användas. I områdetfinns en bergtäkt där fortsatt verksamhet kommer att bedrivas. Ny sträckning av E:6 kommer att ske inärområdet väster om det planerade vindkraftsområdet.Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och innebär därför mycket litenbelastning på naturen. Vindkraften bidrar till att flera av de 15 nationella miljömålen uppnås genom attman vid användning av vindkraft minskar de utsläpp som uppstår vid elproduktion med andraenergikällor. Vindkraften kan dock medföra olägenheter genom buller, skuggor och reflexer. Dessaolägenheter begränsas bland annat genom att: Vindkraftverken placeras på behörigt avstånd från bebyggelse och stadigvarande verksamhet.4

Vindkraftverk med variabelt varvtal väljs, så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter.Vindkraftverken kan stängas av under de perioder skuggor eller ljud kan verka störande.Rotorbladen antireflexbehandlas, för att undvika reflexer.Ovanstående skall vägas mot samhällsnyttan av ca 39 GWh miljövänligt producerad el. - vilket är helt ilinje med riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig energiproduktion.Med positiv syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men ifrågasättsvindkraften som energikälla, kan verken upplevas som störande inslag i landskapet. Vindkraftparkenkommer att ge allmänheten en förstärkt uppfattning av Tanums Kommun som aktiv i miljöarbetet. Medlokalt ägande, vilket eftersträvas, kan nyttoaspekten upplevas mer påtaglig för de kringboende.Byggtiden för vindkraftanläggning kan beräknas till ett antal månader. Under denna period förekommerstörningar främst genom transporter vid vägbyggen och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporterförekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Resningen av ett vindkraftverk tarnormalt en till två dagar i anspråk.Tidiga samråd har hållits med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Tanums Kommun samt alla närboende inomen kilometer från vindkraftsparken.Utökat samrådsmöte med allmänheten hölls 2005-09-01 i Rabbalshede Folkets Park vilket inledde detutökade samrådet.BAKGRUNDVärlden står i dag inför en rad allvarliga miljöhot. Koldioxidutsläpp från fossila bränslen anses ökarväxthuseffekten, som hotar att förändra jordens klimat. Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som idag bedöms jordens temperatur år 2010 att komma att öka med cirka 2 grader, och havsytan beräknaskomma att stiga med minst 50 centimeter, så att kustområdena översvämmas. För att stabilisera halten avväxthusgaser i atmosfären på dagens nivå måste utsläppen minska med 70-80 procent, konstaterar FN:sklimatkommitté IPCC i sin senaste vetenskapliga rapport (1995). Utsläpp av svavel och kväveföroreningarfrån fossila bränslen leder till att jordbruks- och skogsmark försuras och att hav och vatten övergöds.Vindkraften producerar absolut ren energi; den ger inga utsläpp och kräver inga miljöfarliga transporter.IPCC anger en snabb utbyggnad av förnybara energikällor som en av de viktigaste åtgärderna för attmotverka klimatförändringen. En snabb utbyggnad av vindkraften gör det möjligt för Sverige att leva upp tillsina åtaganden i klimatkonventionen och att uppnå utsläppsmålen för kväveoxider. Kärnkraften i Sverige kanbörja avvecklas utan att miljöbelastningen ökar, vilket den skulle göra om kärnkraftverken ersätts avfossileldade kraftverk. Vindkraften bidrar på detta sätt till att minska utsläpp av försurande och övergödandeämnen. Det ger friskare och artrikare skogar, sjöar och hav och därmed också en positiv påverkan för t.ex.skogsnäringen, fisket och det rörliga friluftslivet.Sveriges riksdag har också fastslagit att energiförsörjningen så långt som möjligt ska ske genom inhemskaoch förnyelsebara energikällor. Samhällsbyggnadsminister Mona Salin har nyligen även gjort ett uttalandeom att Sveriges oljeberoende skall bort till 2020.5

INLEDNINGDenna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är framtagen på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB föratt belysa miljöeffekterna av uppförande av sex vindkraftverk på fastigheten Söbskinn 1:13,Könnestorp 1:8, Könnestorp 1:5-7 samt Svandal 3:3 i Tanums Kommun.SYFTE OCH AVGRÄNSNINGSyftet med framtagandet av denna MKB är att identifiera och beskriva den direkta och indirektapåverkan på människor och miljö som det planerade vindkraftverket skulle medföra. Syftet medden färdiga MKB:n är att ge allsidig information om projektet och därigenom fungera somdiskussions och beslutsunderlag för myndigheter och allmänhet. Geografiskt har studien i huvudsakavgränsats till projekteringsområdets närmaste omgivning.I första hand tas följande intressen upp:• Naturmiljö• Kulturmiljö• Landskapsbild• Friluftsliv• Naturresurser• Hälsa och säkerhetMKB:n beskriver befintliga förhållanden och förväntad påverkan om projektet genomförs. Den tarockså upp hur projektet skulle påverka hushållningen med naturresurser.VERKSAMHETSBESKRIVNINGLokaliseringProjektets huvudalternativ innebär nyuppförande av totalt 6 vindkraftverk på Hud i TanumsKommun. De fastigheter som berörs är Söbskinn 1:13 med två verk, Könnestorp 1:8 med tvåverk, Könnestorp 1:5-7 samt Svandal 3:3 med vardera ett verk.Aktuella koordinater och höjder framgår av nedanstående sammanställning och efterföljandekarta där vindkraftverken är numrerade och placerade på respektive plats.Verk 1. Tanum Söbskinn 1:13Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdSöbskinn 1:13 6 513 535 1 245 690 116 150 266Verk 2. Tanum Söbskinn 1:13Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdSöbskinn 1:13 6 512 875 1 246 045 124 150 274Verk 3. Tanum Könnestorp 1:8Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdKönnestorp 1:8 6 511 903 1 246 478 135 150 285Verk 4. Tanum Könnestorp 1:8Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdKönnestorp 1:8 6 511 486 1 246 703 134 150 2846

Verk 5. Tanum Könnestorp 1:5-7Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdKönnestorp 1:5-7 6 511 179 1 247 010 125 150 275Verk 6. Tanum Svandal 3:3Fast.beteckning X= Y= Z=RH70 Verkshöjd Total höjdSvandal 3:3 6 511 605 1 247 154 129 150 2797

Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: Platserna har bra vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. Den stora andelen av berg, skogsimpediment och skogsmark i området gör att störningarbegränsas och att ingreppen är skonsamma. Avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort, förutom enfastighet Kollemyr för vilken åtgärder vidtagits avseende buller. Området är redan i dag stört av intilliggande E:6 som efter planerad nybyggnationkommer ännu närmare det planerade vindkraftsområdet. Det finns en befintlig bergstäkt på området. Ett bra anslutande vägnät finns för uppförande och underhåll av anläggningen. Det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet i Tanums Kommun fördistributionen.TEKNIKVia en oftast trebladig rotor överförs vindens energi genom en axel till generatorn somomvandlar energin till el. Det finns vindkraftverk både med och utan växellåda beroende påvilket fabrikat man väljer. Vanligen är vindkraftverk konstruerade med variabla varvtal för attkunna anpassa effektuttag och ljudnivå efter vindförhållandena. Utvecklingen under senare år harvarit snabb och vindkraften blir allt effektivare. Detta medföljer att rotordiametrarna blir störreoch tornen högre.För att nyttja senaste och bästa teknik väntar man gärna med att fastställa exakt typ avvindkraftverk till ett sent skede i tillstånds och utvärderingsprocessen. För dagen finns heller inteframme de exakta tekniska specifikationerna för de aktuella vindkraftverken.Denna beskrivning utgår från känd teknik från vindkraftverk av typen Vestas eller Enercon medmax 100 meters rotordiameter, 3,0 MW maxeffekt och navhöjd på max.108 meter, samt en totalhöjd på maximalt 150 m. På det studerade området beräknas de producera upp till 6 500 000kWh/st om året. Detta innebär en total produktion på 39 GWh per år vilket motsvarar 1 950eluppvärmda villors totala elbehov (20 000 kWh/år) eller 19 500 personers hushållsel (2000kWh/år). Detta skall jämföras med kommunens totala befolkning på ca 12 300 personer.Vindkraftverken är utrustade med styrning och funktioner som innebär att rotorn kan drivas medvariabelt varvtal med produktionen stabiliserad vid märkeffekten även vid höga vindhastigheter.När vindhastigheten är låg maximeras energiproduktionen genom att välja optimalt varvtal ochbladvinkel. (pitch) Varje rotorblad är försett med en individuell pitchcylinder vilket säkerställertrefaldig bromssäkerhet förutom den hydrauliska bromsanordningen på huvudaxeln.Maskinhuset har en kåpa av glasfiber, i taket finns fönster som kan öppnas så man kan komma utpå maskinhusets ovansida och komma åt väderstationen. Väderstationen är monterad påmaskinhusets tak, där även flyghindermarkeringen är placerad.Alla funktioner i vindkraftverket styrs och övervakas med ett mikroprocessorbaserat styrsystemenligt följande sammanställning: Övervakning och kontroll av driften Synkronisering av generatorn med nätet under inkopplingssekvensen, så att strömrusning begränsas. Drift av vindkraftverket under olika felsituationer. Automatisk girning av maskinhuset så att det alltid har rätt vinkel i förhållande tillvinden.8

Bladvinkelreglering (pitch)Reglering av reaktiv effekt och variabelt rotorvarvtal.Styrning av ljudemissionen.Övervakning av omgivningsförhållanden (vind, temperatur etc.)Övervakning av nätet.Övervakning och loggning av åsknedslag.Övervakning av rökdetektorsystem.Nedreglering vid kritiskt hög temperatur.På de vindkraftverk som byggs i Sverige i dag ställs krav att de skall vara godkända enligtBoverkets regler med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär blandannat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för atthålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan 20 och 30 år för helavindkraftverket.FUNDAMENTFörankringen av vindkraftverken i berget kan ske via olika metoder. För att göra så små ingrepp inaturen som möjligt är det bästa alternativet RockAdepter. De andra alternativen ärbergsfundament eller gravitationsfundament som båda gjuts i betong men som kräverbortsprängning av berg. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoderberoende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. Detta innebär att det i nuläget integår att fastställa vilket fundament som slutligen kommer att väljas för vindkraftprojekten på Hud.Detta innebär att miljötillståndet bör omfatta samtliga här redovisade alternativen.En beskrivning av samtliga fundaments framgår av nedanstående sammanställning samt avtillhörande ritningar. En utförligare beskrivning av fundamenten finns under bilagorna. (Sebilaga 2) Observera dock att måtten på dessa fundament inte är anpassade till de planeradevindkraftverken detta projekt, utan här kommer nya ritningar att tas fram när typen verk ochfundament slutligen bestämts.RockAdepterRockAdepter är ett fundament som har börjat användas på senare tid och är det fundament sompassar bäst vid förankring av vindkraftverk i berg vilket kan vara aktuellt i detta projekt. Attvälja RockAdapter innebär minimalt ingrepp i naturen eftersom det endast krävs plansprängningpå en yta av ca.25 m2. Metoden innebär att man gjuter in en stålkrans i betong som sedanytterligare förankras via förankringsstag som gjuts fast i berget via hål, som borrats ner till ettdjup av minst 6,5 m. Eftersom denna teknik är ny finns den endast applicerad på ett fåtalvindkraftverk. Fördelen med denna teknik är att det innebär en mycket liten påverkan av miljön,eftersom det kräver liten yta och begränsad bergsprängning. En liten nackdel kan vara att det inteuppstår några fyllnadsmassor till vägarna som det gör i nedanstående två alternativ. Dock finnsdessa fyllnadsmassor tillgängliga i närområdet eftersom bergstäkten finns här.Denna metod ställer också stora krav på bergets hållfasthet. WSP har därför genomfört enundersökning av bergförhållanden på de olika platserna som visar att berget klarar de krav somställs vid användandet av denna metod. (Se bilaga 1) Dock kan leverantörerna avvindkraftverken i dagsläget inte lämna fulla garantier på detta fundament för de aktuella verken,utan kan först efter ytterligare undersökning ge besked om detta.En ritning av RockAdepter fundamentet finns på nästkommande sida 10, samt finnssammanställt i en serie bilder och ritning. (Se bilaga 2).9

BergsfundamentEtt andra alternativ är fundament av typen bergsfundament som förankras direkt i berggrunden viaingjutningsjärn; dessa används oftast när berget är av sämre kvalitet. För detta krävs det att spränga 6gropar med en beräknad storlek av ca 9 x 9 x 2 m. (Den exakta storleken på gropen kan först fastställasefter ytterligare geologiska beräkningar). En fördel jämfört med RockAdepter är att de bergsmassorsom uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation avvägarna. Den finare sprängstenen kommer att läggas ut direkt medan den grövre stenen kommer atttransporteras till bergskrossen för krossning till lämplig storlek Fundamentens armering monteras igropen och därefter sker gjutningen av groparna med ca 150 m3 betong/fundament som transporterastill platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. Fördelen med detta fundament äratt det kräver mindre yta ca 90 m2 mot nedanstående gravitationsfundamentets yta på 300 m2.Nackdelen är att det krävs sprängning av gropar som ger ingrepp i naturen.Konstruktionen av bergsfundamentet framgår av nedanstående ritning samt bilaga 2.11

GravitationsfundamentEtt tredje alternativ är gravitationsfundamentens vars storlek är 20 x 20 x 1,95 m, vilka vanligtvisanvänds vid uppförande av vindkraftverk där bergsgrund saknas. För detta fundament krävs sprängningav 6 gropar med storleken 20 x 20 x 2,5 m. De bergsmassor som uppkommer i samband medsprängningen kan delvis användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna. Den finaresprängstenen kommer att läggas ut direkt medan den grövre stenen kommer att transporteras tillbergskrossen för krossning till lämplig storlek för att sedan användas som vägbyggnadsmaterial.Eventuellt överblivet krossmaterial kommer bergstäkten att ta hand om för extern försäljning.Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av groparna med ca500 m3 betong som transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats.Den nedersta delen av tornet, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet.Efter 3-4 veckor har betongen härdat varefter montering av tornet kan ske. Ingjutningssektionen stickerdå upp ca 0,5 m ovan mark men blir dolt när tornet kommer på plats. Detta fundament kommer attgjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och mossa. Till planen och vägen sombehövs för servicebilar kommer bergskross från sprängningen att planeras ut.Fördelen med dessa fundament är att det är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalité.Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än ovanstående två alternativ, samtinnebär mera transporter under byggnationen.Konstruktionen av fundamentet framgår av nedanstående ritning samt bilaga 2.12

El-anslutningAnsvaret för anslutningen av vindkraftverken till elnätet kommer att ske via nätansvarig iområdet som är Fortum Distributions AB. Anslutningen kommer att ske till en ny 40/10 kVstation med 20 MVA transformator placerad utomhus, ansluten till BL8 via frånskiljandebrytare. 10 kV ställverk (3 st linjefack 10 kV inkl nollpunkt) och kontrollutrustning placeras ibyggnad. Samtidigt sker en nybyggnad av jordkabel fram till respektive verk med anslutning tillhögspänningsfack med elkopplare vilka utgör inmatningspunkterna. Anslutning till elnätetkommer att ske till en fyrtio kilovolts ledningar som finns att tillgå vid Trättelanda drygt 2 kmfrån etableringsområdet.VägarVid dragning av de nya vägarna skall särskild hänsyn tas till våtmarker för att undvika ingrepp ikänsliga biotoper. Vi kommer även att ta stor hänsyn till de arkeologiska fynden som gjorts påområdet såsom gränsmärken, röjningsrösen, stenindustrilämningar samt en boplats, vilketframgår av den arkeologiska undersökningen som är en del av detta dokument. Vägarnasdragning är utformad så att inga intrång kommer att göras på dessa områden. Vårt förslag tillanläggning av de nya vägarna framgår av kartan på nästa sida 14. De rödmarkerade linjerna ärbefintliga användbara vägar, de blåmarkerade är befintliga vägar som behöver förstärkas ochslutligen de brunmarkerade som är de nya anslutningsvägarna. Vägarna kommer att ha en breddav ca 4 meter. Befintlig väg ansluter till E.6 vilket underlättar transporten till området. Vägarnakommer att anläggas efter samråd med arkeolog Stig Svedberg, Rio Kulturkooperativ. Vägen tillvindkraftverk nr 6 är ändrad för att inte beröra Boplats 10. För den nya vägsträckningen är enkomplettering av den arkeologiska utredningen beställd.Totalt är det ca 1,4 km nya vägar som behöver anläggas och knappt två kilometer befintligskogsbilväg som behöver förstärkas, detta är främst från bergstäkten upp till verk nummer fem.De kortaste vägarna kommer att har en längd på 150 meter och längsta vägen är drygt 300 meter.Detta alternativ bedöms vara det bästa eftersom det innebär minst påverkan på mark och miljö.Sprängning annat än vid själva fundamentet kommer så långt som möjligt att undvikas. Eventuell sprängstenfrån fundamentet kommer att användas i samband med anläggning av vägarna fram till vindkraftverken.Bilder från samtliga nya vägsträckningar framgår av foton på sidan 15-19.TransporterTransporter under byggtiden sker med lastbil, dumper, grävlastare och mobilkran. Krossmaterialtill vägbeläggningar samt färdig betong (eventuellt cement, grus och vatten) kommer atttransporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner transporteras på lastbil och resesmed hjälp av större mobilkran.Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhållav vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer mobilkran att användas.MarkMarken där de nya vägarna kommer att anläggas och vindkraftverken att uppföras, består av bergi dagen, delvis klätt av ljung och glesa bestånd av låga tallar och björkar. Även här kommerhänsyn att tas till de arkeologiska fynd som gjorts på området. Innan byggnationen påbörjasskalas växttäcket bort för att sedan läggas på vägslänter när vägbanan är färdig. Vägbanankommer att byggas upp med krossmaterial från den befintliga bergstäkten samt från eventuellsprängsten från vindkraftsverkens fundament. Totalt är det ca 1 ha mark som kommer att tas ianspråk för nya vägarna och platserna för verken. För varje verk åtgår ca 500 m2 markyta förvändplan och väg som kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Ingreppen kommer attbli förhållandevis skonsamma, då mycket av anläggningarna kommer att ske på berg.Bilder från samtliga platser framgår av foton på sidan 15-19.13

Bilder på platser och vägarPlats vindkraftverk nr 1.Väg till vindkraftverk nr 1.Plats för vindkraftverk nr 2.15

Väg till vindkraftverk nr 2Väg till vindkraftverk nr 2Plats för vindkraftverk nr 316

Väg till vindkraftverk nr 3Plats för vindkraftverk nr 4Väg till vindkraftverk nr 417

Plats för vindkraftverk nr 5Väg till vindkraftverk nr 5Väg till vindkraftverk nr 518

Plats för vindkraftverk nr 6Väg till vindkraftverk nr 6Befintlig skogsbilväg till vindkraftverk 3-619

UTREDNINGSALTERNATIVUtformningsalternativ AI vårt utredningsalternativ A, som är vårt huvudalternativ, innebär projektet en nybyggnation av6 vindkraft med max 100 meters rotordiameter, maxeffekt på 3,0 MW, en tornhöjd på max. 108meter samt en total höjt på max 150 m. På det valda området beräknas de 6 verken produceraupp till 6 500 000 kWh/st om året. Detta innebär en total produktion på 39 GWh per år vilketmotsvarar 1 950 eluppvärmda villors totala elbehov (20 000 kWh/år) eller 19 500 personershushållsel (2000 kWh/år).Vid valet av de 6 platserna enligt ovan har utgångspunkten varit att ta största möjliga hänsyn tillnärboende och deras önskemål samt att göra så små ingrepp som möjligt i naturen. Lägena äräven valda utifrån bästa möjliga energiproduktion med hänsyn tagen till kraven på viss inbördesavstånd mellan verken. Dock har vi inte alltid valt de högsta lägena eftersom detta skulleinnebära större ingrepp i naturen, främst vid dragning av nya vägar.Valet av storlek på vindkraftverken är gjort med utgångspunkten att maximalt utnyttjaområdets möjligheter till produktion av miljövänlig energi. Vårt huvudalternativ är sexvindkraftverk med en produktion upp till 3 MW per styck vilket ger den bästa hushållningen avnaturresurserna för området, dock kan det bli andra alternativ om det framkommer bättrelösningar allteftersom projektet framskrider. Tekniken inom området utvecklas hela tiden ochdet kan vara svårt att i dagsläget exakt veta vilka verk som är det bästa alternativet om 1-2 år.Alternativa platserUtformningsalternativ BDen ursprungliga planen var att bygga 2 vindkraftverk på Söbskinn 1:13 verk nr 1 och 2. Menefter samråd med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Miljö och Byggnadsnämnden i TanumsKommun framkom det önskemål om alternativ till dessa. Detta på grund av att det ansågs bättremed vindkraftsparker än enskilda vindkraftverk placerade spritt i naturen. Vindkraftsparkerbidrar även till en bättre hushållning med naturresurser.Ovanstående innebär att utformningsalternativ B med två vindkraftverk inte bidrar till en likagod hushållning med naturresurser som utformningsalternativ A.Utformningsalternativ CUtredningsalternativ C med 5 vindkraftverkverk nr 1-5, som lades fram i samrådsredogörelseninnebär att verk nr 6 inte kommer med. Detta innebär att områdets möjlighet till maximalenergiproduktion inte kommer att utnyttjas fullt ut. Platsen för vindkraftverk nummer 6 är enmycket bra plats, eftersom den har en mycket liten påverkan på miljön.Ovanstående innebär att utformningsalternativ C med 5 vindkraftverk inte är ett lika braalternativ som utformningsalternativ A.Övriga utformningsalternativMöjligheterna till övriga alternativa placeringar i närområdet är inte möjlig, eftersom betingelserär sådana att det råder hinder av olika slag för bra alternativ.Väster om området ligger Världsarvet vilket utesluter placering inom hela detta områdeoch i dess närområde.20

Söder om området ligger en stor dalgång med svaga vindförhållanden samt med tätbebyggelse av jordbruksfastigheter vilket utesluter placeringar på dessa ställen.Öster om området ligger myrmarker och lägre belägna bergssluttningar samt bebyggelseav jordbruksfastigheter vilket utesluter placeringar på detta område.Norr om området planeras dragning av nya E:6 samt består av en terräng som ärjordbruksmark med bebyggelse vilket utesluter placeringar av vindkraftverk.Andra alternativa utformningsalternativEtt alternativ till utformningsalternativ A ovan är att sätta upp mindre vindkraftverk med lägretornhöjd och lägre kapacitet på samma platser. Detta skulle innebära betydligt lägreenergiproduktion med samma ljudnivå, eftersom källjudet är liknande för dessa alternativ.Således är detta ett betydligt sämre alternativ än utredningsalternativ A eftersomenergiproduktionen blir betydligt lägre med i stort sett samma påverkan på miljön.Andra alternativa platserInom kommunen finns andra alternativa områden som är lämpliga för etablering avvindkraftverk vilket även framgår av vindkraftspolicyn. Dessa områden är dock redan tagna ianspråk av redan etablerade vindkraftverk eller parker av vindkraftverk som är underprojektering, eller inte lämpliga för projekt av denna storlek.NOLLALTERNATIVETNollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs.Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i området och att befintliga förhållandenkvarstår vad gäller markanvändningen etc. Befintlig bergstäkt torde dock fortsatt utvidgas liksom ialternativ A.Nollalternativet innebär samtidigt att 39 milj kWh elproduktion per år måste produceras på annatsätt än med vindkraft, vilket ger negativa miljökonsekvenser, bl. a i form av ökade utsläpp.OMRÅDESBESKRIVNINGMarkanvändning i områdetDen föreslagna platsen för vindkraftverken är belägen några km söder om Tanumshede intill E:6och benämns som Huds Moar. Platsen för etableringen används i dag som skogsbrukmarkeller står oanvänd eftersom det är mest kala bergshällar och skogsimpediment i området.Det ligger en sjö i området Grundevattnet, som under sommartid används av bygdens folksom badplats. Det finns i norra delarna av området närhet till året runt bebyggelse mednågra få fastigheter.Det finns även en befintlig bergstäkt på området som bedriver sprängning och krossningav berg till försäljning. Bergstäkten innehar tillstånd av kommun och länsstyrelse för sinverksamhet.Nuvarande E:6 är belägen väster om det projekterade området. I samband med planeradnybyggnation till motorväg kommer sträckningen att flyttas österut och ligga i linje medvindkraftverken, dock inte så nära att det kommer att utgöra något hinder för placeringenav vindkraftverken.Höjden på området uppgår till mellan 120-135 meter över havet och fågelvägen till kusten är ca10 km.21

RiksintressenI 3 och 4 kap miljöbalken anges vilken hänsyn som skall visas olika allmänna intressen när enmyndighet fattar beslut angående en verksamhet som innebär ändrad markanvändning. Denhänsyn som skall visas är av olika grad beroende på vilken styrka intressena har. Företräde skallges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Om ett intresse harstatus av riksintresse innebär detta att åtgärder som påtagligt skadar de värden som konstituerarriksintresset inte kan tillåtas.Inga riksintressen finns inom det aktuella området och det är inte beskrivet i länetsnaturvårdsplan. Däremot är området för Världsarvet beläget väster om nuvarande E:6 i riktningmot Tanumshede. En analys och beskrivning av vindkraftverkens påverkan på kulturmiljönframgår av en utredning som är gjord av Stig Svedberg. Utredningen ingår som en del av dennaMKB under avsnittet ”kulturmiljö” i samma avsnitt som den arkeologiska utredningen.ÖvrigtÖvriga myndigheter och företag som kontaktats är Vägverket, Försvarsmakten,Luftfartsstyrelsen, Teracom, Telia Sonera, Vodafon, Bohusläns Museum samt Bohusläns Flora,dock har ingen av dessa haft något att invända mot projektet vilket framgår bifogade bilagor. (sebilagorna 3-10)GÄLLANDE PLANERTanums Kommun har i sin översiktsplan pekat ut ett antal platser som är lämpliga för etableringav vindkraftverk. Det aktuella området ingår inte i någon av dessa platser, menbyggnadsnämnden anser att det inte föreligger några hinder om att söka bygglov på de aktuellaplatserna. En sedvanlig prövning av ärendet kommer då att göras i byggnadsnämnden enligtkommunens formella vindkraftspolicy. Området omfattas inte av någon plan förutom attdragningen av nya E:6 måste beaktas. Vi har ett godkännande från vägverket för de aktuellaplatserna vilket framgår av bilaga 3 till detta dokument.Miljö och Byggnadsnämnden har vid möte den 2005-10-04 yttrat sig positivt om projektetutifrån miljöbalken, med undantag av verk nr 1 där man förordar en alternativ placering. I vårthuvudalternativ A har vi beaktat denna synpunkt och flyttat aktuellt vindkraftverk drygt 20 metersöderut, samt är villiga att stoppa verket under vissa timmar under de dagar på sommaren dåbadplatsen är som mest besökt. Protokoll från mötet finns under bilagorna. (Se bilaga 11)KONSEKVENSER FÖR NATURMILJÖNBefintliga förhållandenNaturmiljönVindkraftsverkens förväntade påverkan på naturmiljöerna utgörs nästan uteslutande av lokalpåverkan på de markytor där vindkraftverken ska placeras samt vid de vägar och ledningar somkommer att anläggas fram till kraftverken. Det finns i området inga kända naturvärden somsåsom ädellövskogar, sumpmarker eller nyckelbiotoper som berörs av projektet.FloraOmrådet kring där de planerade vindkraftverken skall uppföras och vägar byggas är hällmarkoch skogsmark. Hällmarken karakteriseras av berg i dagen, lavar, mossor och gräs. I svackornafinns i regel en täckande vegetation med främst ljung och kråkbärsris, blåbär- odon- och lingonris.Här finns också enbuskar, små björkar och tallar. Enligt uppgifter från Föreningen Bohusläns Florafinns i området inga fynd av rödlistade (hotade) arter. Skogsmarken domineras av gran och tallskogmed inslag av björk med en blandning av kalhyggen, ungskog och äldre skog.22

FaunaNågon inventering av områdets fauna har inte utförts. Det finns inga belägg för att skogens djurskulle vara speciellt störda av vindkraftverk. Rovfåglar lär dock undvika att jaga alldeles i närhetenav vindkraftverk. Man har vid andra etableringar av vindkraft konstaterat att älgar och rådjursbeteende inte påverkas av vindkraftverken.Miljökonsekvenser (Påverkan)ByggskedetDe ingrepp i miljön som vindkraftstationen kommer att orsaka är följande: Byggande av transport och servicevägar från befintliga vägar till respektive vindkraftverk Ledningsdragning i mark, mestadels längs nya och befintliga vägar Markarbete och eventuell sprängning i samband med byggandet av fundamenten Arbets- och körytor, under etablering och resning av vindkraftverken, samt för utplacering avrotorbladen på marken medan tornen sätts samman och lyfts på palts Byggande av transformatorstation vid befintlig 40 kv ledning Transporter till och från området i samband med byggnationen av vindkraftverken. Några utsläpp till luft, vatten eller mark kommer inte att ske Förberedelser i form av markarbeten sker under tiden då risken för störningar på djurlivet ochrisken för markskador orsakade av tunga fordon är minst Inga vattendrag eller våtmarker berörs direkt av etableringen av vägarna och byggplatserna förtornen.Vegetation inom den sammanlagda ytan för vägar, platsen för byggandet av tornen, arbets- och körytorkommer att avlägsnas i samband med etableringen. Efter uppförandet placeras vegetationen tillbaka påvägkanter, runt fundament och på mobilkranens uppställningsyta för att minska ingreppet i naturmiljön.DriftskedetVäxtligheten påverkas inte av vindkraftverk i drift, inte heller fågelliv och övriga djurarter som uppehåller sig iområdet kommer att påverkas av etableringen. Enligt vindkraftutredningen SOU 1999:75 visar erfarenhet frånolika länder att varken vilda djur eller tama däggdjur störs av vindkraftverk.Grundvattnet eller vattendrag bedöms inte påverkas av etableringen, inte heller den närbelägna sjönGrundevattnet. Öster om området för etableringen finns stora mossmarker som inte heller de kommer attpåverkas av etableringen.Vindkraften orsakar inga luftföroreningar. Däremot innebär varje kWh vindkraftsel som produceras, och somannars skulle ha framställts med fossila bränslen, en minskning av utsläpp till luft av koldioxid, svavel ochkväveoxider mm. Eftersom vindkraft oftast ersätter just den typen av huvudsakligen importerad elkraft ärmiljökonsekvenserna av vindkraft med avseende på luft enbart positiv.KULTURMILJÖEnligt Bohusläns Museum och Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen har en arkeologisk utredningöver området förordats, för att säkerställa om det finns kultur- eller fornminnen i området. Man harvid projektering av nya E:6 hittat fornminnen på vissa platser i närområdet till etableringen avvindkraftverken.Arkeologisk utredning är gjord av Roger Nyqvist och Stig Svedberg, RIO Kultur Kooperativ och ären del av denna MKB som omfattar sidorna 24-33 samt tillhörande bilaga 12. Denna utredning följsav en analys och bedömning av vindkraftsparkens påverkan på kulturmiljön VärldsarvsområdetTanum på sidorna 34- 41 gjord av Stig Svedberg, RIO Kultur Kooperativ.23

LANDSKAPSBILDFör att utnyttja energin så effekt som möjligt kommer vindkraftverken att placeras på upp till105 mhöga torn på de angivna platserna. Vindkraftverken kommer därmed att vara synliga på långt hålloch kommer att påverka landskapsbilden. Inom närzonen upp till ca 3 km varierar synlighetenberoende på landskapets karaktär. I de öppna partierna längs nuvarande E:6 blir verken väl synliga,men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. På platser helt i närheten kan vindkraftverkenuppfattas som dominerande element i landskapet. I zonen 3-10 km varierar synligheten, på vissaplatser syns alla sex verken, på vissa något eller några, och på vissa syns inga verk. På platser längrebort än 10 km kan vindkraftverken uppfattas som små företeelser vid horisonten och de kan varasvåra att urskilja från andra element i landskapet. För att tydliggöra påverkan har nio fotomontagetagits fram vilka finns sammanställda under avsnittet fotomontage nedan.Vindkraftverkens upplevda störande inverkan på landskapsbilden reduceras genom att:Lokaliseringen är så vald att så få personer som möjligt kommer att störas avvindkraftverken.Vindkraftverken har en ljusgrå färgton som minskar synbarheten mot himmelen.Allmänhet och närboende informeras om vindkraftverkens positiva miljöeffekter.Lokalt ägande eftersträvas, vilket innebär att vinsterna av elproduktionen går tillnäromgivningen.Det är mycket svårt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer attuppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Vissa kopplar vindkraftverken till den nyttade gör, att förse oss med förnyelsebar energi, och accepterar därmed påverkan av landskapsbilden.Några uppfattar vindkraftverken som vackra anläggningar som tillför landskapet en ny dimension.Andra uppfattar vindkraftverken som främmande ingrepp i det vackra landskapet.FotomontagenFoton har tagits från nio platser där vindkraftverken sedan har lagts in via fotonmontage. Dessautvisar hur verken kommer att se ut från de olika platserna utifrån de förhållanden som är angivna idenna MKB.Kartan på nästa sida 44, utvisar varifrån fotona är tagna, och fotona från respektive plats framgår avsidorna 45-54.1. Foto tagit från Vitlycke museum. (sidan 45)2. Fota tagit från Hoghem en bit in på infarten till Tanumshede. (sidan 46)3. 3A Foto tagit från land vid badplatsen i Grundevattnet. (sidan 47)3B Foto tagit från bryggan vid Grundevattnets badplats. (sidan 48)4. Foto tagit från vägkorsningen vid Övre Sandbäck. (sidan 49)5. Foton tagna från befintlig rastplats E:6 Hud. (sidan 50)6. Foto tagit vid järnvägsbro på E:6. (sidan 51)7. Foto tagit vid järnvägsbro Könnestorp. (sidan 52)8. Foto tagit vid E:6 Solhem. (sidan 53)9. Foto tagit vid Kalleby inom Världsarvsområdet. (sidan 54)42

FRILUFTSLIVDet rörliga friluftslivet utnyttjar inte markerna vid de planerade vindkraftverken på någotbetydande sätt. Skogsmarkernas höga grad av brukning och närheten till bergstäkten gör attfriluftslivet söker sig till andra miljöer som är mer attraktiva. I praktiken förbättrar etableringenmöjligheten för det rörliga friluftslivet, genom att området blir mera lättillgängligt i sambandmed upprustning och byggnation av vägar.Det friluftsliv som påverkas av etableringen är de säsongmässigt badande vid Grundevattnetsom ligger i den norra delen av området, vilket även miljö och byggnadsnämnden haftsynpunkter på i sitt yttrande. Den period som är bästa att bada på är varma och stillasommardagar och då är det oftast vindstilla vilket innebär att de badande endast marginelltkommer att störas av det närmaste vindkraftverket nummer 1.Med anledning av dessa önskemål har verket flyttats drygt 20 meter söderut, och om detframkommer önskemål om att verket måste stoppas under vissa timmar på de dagar dåbadplatsen är som mest välbesökt, kan detta var möjligt.Det skall dock tilläggas att badplatsen inte är en offentlig badplats, utan den upplåts av denprivata markägaren utan ersättning, och det inte finns något avtal med kommunen. Skötsel ochunderhåll av badplatsen och dess omgivning sker på ideell basis.NATURRESURSERVindkraftverken utnyttjar en förnyelsebar energikälla som inte lämnar något avfall efterutnyttjandet. Den el som vindkraftverket producerar skulle annars produceras på något annat,åtminstone i dagsläget, mindre miljövänligt sätt. Speciellt vid effekttoppar under vinterhalvåretfinns en given koppling mellan vindkraftproducerad el i Sverige och inhemsk eller importeradel från fossilbränsleanläggningar. Vindkraft är också en möjlig del i det nya energisystem sommåste byggas ut för att ersätta den av riksdag och regering beslutade avvecklingen avkärnkraften. Vindkraftverket som denna ansökan gäller ger förvisso en liten mängd el jämförtmed ett kärnkraftverk men med ett lokalt perspektiv är det avsevärda elmängder som kanproduceras, uppskattningsvis 39 GWh om året.Inga andra naturresurser i form av våtmarker, värdefull skogs eller åkermark, grustäkter etc.berörs av projektet.HÄLSA OCH SÄKERHETRiskerna för hälsa och säkerhet är extremt små med vindkraft och även värsta tänkbaraskräckscenario är knappt nämnvärt i jämförelse med en accelererande växthuseffekt, enkärnkraftsolycka eller ett dammbrott. En vinge kan gå av, hela verk kan välta men risken är litenoch skulle det hända är risken än mindre att någon skadas. För närboende är det framförallt enupplevelsefråga. Den som inte tycker att det stör får med största sannolikhet inga negativahälsoeffekter av ett vindkraftverk, medan den som hela tiden retar sig på ljud och synintrycksannolikt inte mår bra av det.54

LjudTvå slags ljud uppkommer i vindkraftverk; det maskinella ljudet som i ett modernt vindkraftverk ärmycket begränsat och det aerodynamiska ljud som uppstår vid bladen. För vindkraftverk tillämpas iSverige Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller. Med riktvärden avses värden som normalt settinte bör överskridas. Naturvårdsverket anger för dagtid 50 dB(A), kvällstid 45 dB(A) och nattetid 40dB(A) vid bostäder. För planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv med naturupplevelse angerNaturvårdsverket 35dB(A) nattetid.Ljudberäkningarna har utförts i ljudberäkningsprogrammet DECIBEL (WindORO 2004).Ljudberäkningen för området visar att ljudet från de planerade vindkraftverken inte ger högre ljud än 40dB(A) vid någon bostad. Kjälljudet har dragits ner från 102,3 dB till 102,0 dB på verk 1 för att klara detuppsatta gränsvärdet på 40 dB(A) på fastigheten Kollemyr (G).Vid Kalleby (H), som ligger inom Världsarvsområdet, och som är en viktig plats för fornlämningaruppgår ljudet till 21,6 dB/A)Hela områdets bullerberäkning med tillhörande karta framgår av sidorna 56 och 57 samtnedanstående sammanfattning.Tabell över beräknade ljudnivåer utanför några omgivande bostäder samt KallebyBeräknad ljudnivå, dB(A)FastighetHuvudalternativ AA Rishagen 36,6B Övre Sandbäck 38,0C Nedre Sandbäck 39,9D Lunden 39,6E Höjden 36,4F Pålen 37,7G Kollemyr 39,4H Kalleby 21,6InfraljudInfraljud än ljud med frekvenser under 20 Hz, d.v.s. ljud under människans hörselområde. Exponeringav höga ljudnivåer kan påverka människor, främst genom ökad trötthet. Vindkraftverk alstrar inteinfraljud över normal bakgrundnivå på de avstånd som förekommer till bebyggelse (Rudolphi 2001).(Se bilaga 13)UltraljudUltraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz d.v.s. ljud över människans hörselområde. Ultraljudkan vara störande för t ex som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte någradokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Även om vindkraftverkenskulle alstra ultraljud, förefaller det mycket osannolikt att detta skulle kunna uppfattas av hundar vidomgivande bostäder (Rudolphi 2001). (Bilaga 13)55

I bullerberäkningen har ingen hänsyn tagits till dämpande effekter från kuperad terräng ochträdvegetation. Upplevelsemässigt är det dock inte nödvändigt att ett skyddat läge ger mindrestörning då risken finns att även bakgrundsbruset är dämpat och därmed maskeringseffekten blirlägre. Dock finns i området i dag bullerkällor som är godkända av Länsstyrelsen. Det är bergstäktenoch nuvarande E:6. Dragningen av nya E:6 kommer ännu närmare området för etableringen avvindkraften vilket innebär att störningen från trafiken kommer att överstiga det ljud somvindkraftverken åstadkommer.Nedan följer exempel på typiska ljudnivåer från vardagslivet:0-15 dB(A) Svagast uppfattbara ljud20-30 dB(A) Svagt vindbrus30-35 dB(A) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation35-50 dB(A) Medelljud från ett kylskåp50-60 dB(A) Medelljud på mycket tyst stadsgata60-65 dB(A) Samtal på kort avstånd65-75 dB(A) Landande jetflygplan på 1000 m höjd80-85 dB(A) Snälltåg med 100 km/h på 100 m avstånd90-95 dB(A) Startande långtradare på 5-10 m avstånd120-130 dB(A) SmärtgränsTemporära bullerstörningar uppkommer under anläggningsarbetena med vägdragning och materialtransporter.Transportbelastningen på de provisoriska vägarna fram till verken kommer efter avslutadinstallation att bli mycket begränsad och torde inskränka sig till några tillfällen per år. Dåinräknat bara transporter som kan knytas till vindkraftverkets drift och underhåll. Att vägenskulle komma att användas av lokalbefolkningen eller andra i någon större utsträckning är intesannolikt.Planerade skyddsåtgärder avseende ljudspridningenPlanerade skyddsåtgärder avseende ljudspridningen kommer att vidtas enligt följande. Ljudet från rotorbladen begränsas genom att variabelt varvtal används på turbinen, så attljudalstringen blir lägre vid låga vindhastigheter, då det naturliga bakgrundljudet är lägst.Kvarvarande konsekvenserGenomförda beräkningar visar att ljudet från anläggningen inte överskrider de godkända 40dB(A) vid närmsta fastigheter. Ljudet vid badplatsen Grundevattnet kommer att uppgå till 45 dB(A) under vissavindförhållanden. Troligen dock inte under varma sommardagar när det är badvädereftersom vinden då brukar vara obetydlig. Ljudet vid närmaste bebyggelse i övrigt berör 7 fastigheter ligger inom intervallet 35-40dB(A). Genomförda beräkningar har inte tagit hänsyn till ljudet från befintlig bergstäkt och inteheller nuvarande eller planerade nya dragningen av E: 6.58

SkuggorSkuggberäkningen utgår från ett så kallat ”worst case”, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid ärmolnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga.Ett gränsvärde som rekommenderas i Boverkets ”Planering och prövning av vindkraftanläggningar” är attmed ”worst case” beräkning skall inte någon behöva tåla mer än 30 timmar svepande skuggor per år. Deantal timmar som visas i skuggberäkningen brukar delas med tre för att ge en uppskattning av denverkliga skuggtiden. Att värden för ”worst case” används beror på att det är det enda som med hyfsadsäkerhet går att räkna fram - ett teoretiskt max.Skuggeffekter på angränsande hus har beräknats i skuggberäkningsprogrammet SHADOW (WindPRO2004). Beräkningarna är gjorda med skuggmottagare på både 1x1 meter vertikal (fönstermetoden), samtpå 40 x 40 meter horisontal (tomtmetoden).Flera fastigheter får skuggor från det nya vindkraftverket men endast ett fåtal kommer över de trettiotimmarna ”worst case”. Enligt skuggberäkningen drabbas Nedre Sandbäck (C) värst med som max201:14 (94:26) skuggtimmar per år. Övriga fastigheter som hamnar över gränsvärdet är: Övre Sandbäck(B) med 104:12 (63:26) tim/år, Kollemyr (F) med 109,58 (64:10) tim/år, Höjden (E) med 57:52 (33:20)tim/år, Lunden (D) med 57:50 (33:20) tim/år samt Rishagen (A) 50:30 (29:20) tim/år.På grund av årstid och tidpunkt är det inte självklart att det varken blir så många skuggtimmar eller attnågon på fastigheterna blir störda. Vid ett genomsnitt över året med 30 timmar ”worst cace” så är denverkliga skuggtiden 8-10 timmar/år. För att förebygga störningar kommer utrustning att monteras somstyr vindkraftverken så att de kan stoppas de aktuella tidpunkter då skuggorna kan uppfattas som störandeför de berörda fastigheterna, detta gäller främst under sommarmånaderna. Detta gäller främst på verk 1, 2och 3 som ger störningar på fastigheterna A, B, C och F.En slutgiltig beräkning av skuggtiderna går först att göra efter det att vindkraftverken tagits i drift. Dåkommer mätning att ske på de berörda fastigheterna och avtal upprättas med respektive fastighetsägareom aktuella tider då verken skall stoppas.Samtliga skuggberäkningar och tillhörande kartor framgår av sidan 60-64 samt är sammanfattade inedanstående tabell.Tabell över beräknade skuggtider enligt ”worst case”Beräknade skuggtider (timmar/år)Fastighet 1 x 1 m 40 x 40 mA Rishagen 29:20 50:30B Övre Sandbäck 63:26 104:12C Ned. Sandbäck 94:26 201:14D Lunden 34:30 57:50E Höjden 33:20 57:52F Kollemyr 64:10 109:5859

KEMIKALIERI vindkraftverkens växellåda (om det väljs sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finnsolja. Verken innehåller totalt ca 700-800 liter olja i de verken med växellåda och ca 300-400 literi de utan växellåda. I vindkraftverken finns dessutom en del fett samt batterier.Det oljespill som förekommer vid normal drift tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet ochkan inte nå omgivningen. Botten i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckageinträffar, fungerar botten som ett kar, som samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp allolja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Skulle denna olja ändå läcka ner i tornet, samlasdenna i tornets nedre sektion som sluter tätt mot fundamentet. Större läckage av olja leder tillomedelbart driftsstopp samt besök av servicepersonal, som omhändertar oljan på ett lämpligtsätt.SÄKERHETSRISKERVindkraftverken kan utgöra en säkerhetsrisk. Brand kan uppstå i en generator och rotorbladenkan lossna eller kasta iväg is. Övervakning och regelbunden service minskar dock risken förolyckor och så vitt känt har ingen olycka med personskador förekommit vid Sverigesvindkraftverk.Vindkraftverken är placerade på mark där människor sällan vistas. Avståndet till närmaste hus ärbetryggande, så därför bedöms risken för skador till följd av haveri, isbildning etc. vara mycketliten. Risk för nedfall av is existerar nästan bara vid underkylt regn, när vindkraftverkens turbinstått stilla och sedan börjar rotera igen. Grundevattnets bad vid verk 1 är närmaste platsen därmänniskor samlas, men i princip bara vid vackert väder under sommarmånaderna. Risken attvindkraftverken skulle kunna orsaka personskador måste därför även vid badplatsen anses somförsumbara.Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om t.ex.temperaturen blir för hög. Risken för brand i vindkraftverket minimeras därmed. Vid driftstopplarmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. Ivindkraftverken finns åskledare installerade. Olyckor i samband med åsknedslag undviksdärigenom.Dörren till tornen är alltid låst. Det är endast inuti tornet som det går att klättra upp ivindkraftverket. Vid klättring i tornet (t.ex. vid service) ska alltid den säkerhetssele som finns däranvändas.AVVECKLING AV ANLÄGGNINGENVindkraftverkens livslängd beräknas till ca 20-30 år. Livslängden kan förlängas genom att vissakomponenter, såsom rotorblad, växellåda och generator byts ut eller uppgraderas. Eventuellt kommerverken att bytas ut mot en ny generation vindkraftverk. Om så inte är fallet, skall området återställas.Det kommer att avsättas medel för att återställa marken samt till att bekosta nedmontering ochbortforsling. Vid avveckling av RockAdepter fundamentet kommer det att tas bort och bergetkommer att täckas över med jord. Vid avveckling av bergsfundamentet och gravitationsfundamentetkommer uppstickande detaljer att tas bort och kvarvarande betong som ligger jämt med det naturligaberget kommer att täckas över med jord.65

Den anlagda vägen kan tas bort om markägaren så vill. Annars blir den kvar men växer igen om deninte används.Transformatorn kan stå kvar för att användas till andra ändamål eller transporteras bort och användaspå annan plats. Elkablarna i marken kan, om så krävs, grävas upp. Det är också möjligt att låtakablarna ligga kvar i marken, de tätas då i ändarna och kan återanvändas senare.TIDIGT SAMRÅDTidigt Samråd har hållits med Länsstyrelsen Västra Götaland, Miljö och byggnadsnämnden TanumsKommun samt fastighetsägare i närområdet samt närboende inom 1 km från de planeradevindkraftverken.2005-02-24 hölls tidigt samråd med Länsstyrelsen Västra Götaland och Miljö ochByggnadsnämnden Tanums Kommun.2005-03-17 skickades information angående tidigt samråd till enskilda särskilt berörda genomutskickade informationsblad och med samrådsmöten i förekommande fall.2005-03-17 och framåt har tidiga samråd hållits med övriga berörda.2005-04-17 skickades samrådsredogörelse till Länsstyrelsen i Västra Götaland.Nedanstående förteckning är en sammanfattning av de inkomna synpunkterna från de tidiga samråden,samt remissyttranden från berörda myndigheter som tillfrågats. Synpunkterna har åtgärdats och redovisasi denna MKB. Svaren är även redovisade i bifogat samrådsprotokoll och samrådsredogörelse. (Se bil 18)Sammanfattning av synpunkter från bilagorna från de tidiga samråden.Länsstyrelsen Västra Götaland och Tanums Kommun ville vid det tidiga samrådet att detskulle redovisas alternativa placeringar för de två verken samt möjligheten till utökning av antalverk i södra delen av området, redovisa fotomontage på platserna samt redovisa dragning avvägarna. (Protokoll från det tidiga samrådet enligt bilaga 14) Detta är beaktat vid det fortsattaarbetet med projektet och framgår av denna MKB.Ferms Grustransport AB genom Kjell-Arne Ferm har som krav att etableringen avvindkraftverken inte inskränker på bergstäktens nuvarande och framtida verksamhet. (Se bilaga15) Utredning är gjord av WSP beträffande detta som utvisar att etableringen inte kommer attpåverka bergtäktens fortsatta drift. (Se bilaga 15)Gunvor Wessman företrädare för Solhem 1:1 vill inte att vindkraftverken placeras så näraSolhem 6:1 så att de inkräktar på markens användning och dess framtida värde eller hindrarframtida ägare att bygga vindkraftverk på fastigheten. (Se bilaga 16) Detta har vi beaktat vid vårplacering av vindkraftverkenGöte och Ebon Andersson ägare till fastigheten Könnestorp 2:1, vill inte att något verk placerasså nära deras fastighet att det inkräktar på planerad framtida byggande av boningshus påfastigheten. (Se bilaga 17) Detta har vi tagit hänsyn till vid placeringen av vindkraftverken.Bohusläns Museum har genom antikvarie Oscar Ortman förordat en arkeologisk utredning förområdet, som skall kartlägga idag inte kända fornlämningar. (Se bilaga 9) Med anledning avdetta är en arkeologisk utredning gjort samt en utredning om påverkan på världsarvet.66

Vodafone genom Anders Sundkvist har inget att invända mot etableringen av vindkraftverkenunder förutsättning att inget verk placeras närmare än 100 meter från befintlig mast medbeteckning 72918 Hud. (Se bilaga 8)Bohusläns Flora genom Kjell Emanuelsson, det finns inga fynd av rödlistade (hotade) arter iområdet. (Se bilaga 10)Vägverket har inget att invända mot projektet under förutsättning att inget verk står närmare nyaE6 än 350 meter. (Se bilaga 3)UTÖKAT SAMRÅDLänsstyrelsen i Västra Götalands Län beslutade 2005-07-11 om att den planerade verksamheten skallföregås av utökat samråd med miljökonsekvensbedömning. (Se bilaga 19)Utökat samråd med allmänhet och berördaUtökat samrådsmöte med allmänheten och berörda hölls 2005-09-01 i Rabbalshede Folkets Park.Information om samrådet har skett via utskick till närboende enligt adresslista samt till Tanums Kommunoch Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vi har även annonserat i Bohuslänningen onsdagen den 17/8 ochBjörklövet torsdagen den 18/8 2005. (Se bilaga 20)Protokollet från det utökade samrådsmötet, närvarolista samt dagordning finns redovisade. (Se bilaga 21)Enligt protokollet redovisades frågor kring ljud och skuggor för de berörda fastigheterna, viket ävenredovisas i denna MKB. En fråga kring om den planerade motorvägens buller medverkar till maskeringav ljudet från verken ställdes och detta redovisas under avsnittet buller i denna MKB, där vi ävenredovisar en fråga om infraljud från vindkraftverken.Utökat samråd med Tanums kommunMiljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun har enligt yttrande från möte 2005-10-04 (se protokollenligt bil 11) inget att erinra över ansökan, med undantag av att man vill att vindkraftverk nr 1 flyttasmed anledning av närheten till badplatsen vid Grundevattnet.Vindkraftverket har med anledning av detta flyttats ytterligare 20 meter från badplatsen viket innebär attavståndet nu är drygt 200 meter. Förutom detta erbjuder vi möjlighet att stoppa verket under desommardagar då badplatsen är som mest välbesökt, ytterligare redovisning om detta finns redovisade idenna MKB. Det skall dock påpekas att badplatsen inte är en allmän badplats utan är belägen på privatupplåten plats som hör till Söbskinn 1:13 vilken är den fastighet som två av vindkraftverken ärplanerade på.Utökat samråd: Arkeologisk utredningArkeologisk utredning är gjord av Stig Svedberg och Roger Nyqvist RIO Kulturkooperativ och ingårsom en del av denna MKB under avsnittet Kulturmiljö.Utökat samråd angående bedömning av påverkan i förhållande till VärldsarvsområdetUtredning beträffande bedömning av påverkan i förhållande till Världsarvsområdet är gjord av StigSvedberg RIO Kulturkooperativ och ingår som en del i denna MKB under avsnittet Kulturmiljö.Utökat samråd: Skrivelse från Karin Sjödin och Evert Christensson m.fl.Skrivelse från Karin Sjödin och Evert Christensson m.fl. av den 28/9 -05, där man motsätter siguppförandet av alla vindkraftverken på Hud. Motiven för detta är närheten till Världsarvet ochkustmiljön. (Se bilaga 22) Här hänvisar vi till utredningarna under avsnittet Kulturmiljö. De aktuellafastigheterna som skrivelsen avser är inte direkt berörda av projektet eftersom avståndet till67

fastigheterna är drygt 2 km.Utökat samråd: FörsvarsmaktenFörsvarsmakten har inget att erinra mot uppförandet av vindkraftverken, vilket framgår av beslut av den2005-07-04. (Se bilaga 4) De angivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas.Utökat samråd: LuftfartsstyrelsenLuftfartsstyrelsen har inget att erinra mot etableringen enligt beslut 2005-05-16. (Se bilaga 5) Deangivna förutsättningarna för beslutet kommer att följas.Utökat samråd: TERACOMTERACOM har inget att erinra mot etableringen enligt beslut 2005-08-30. (Se bilaga 6) Skulleeventuella stöningar uppstå för de närboende enligt skrivelsen kommer vi att åtgärda detta utan kostnadför de berörda.Utökat samråd: Telia SoneraTelia Sonera har i sitt remissvar 2005-10-17 inget att erinra över uppförandet av vindkraftverken. (Sebilaga 7)MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLERBevisbörderegeln”När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkorprövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver elleravser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser somföljer av detta kapitel iakttas. ” (MB 2 kap 1§)Genomförd miljökonsekvensbeskrivning visar att uppförande och drift avvindkraftanläggningen, som avses i ansökan, är miljömässigt och riskmässigt godtagbar.Kunskapskravet”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sigden kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning föratt skydda människors hälsa och miljön mot skada och olägenhet.” (MB 2 kap 2§)Rabbalshede Kraft AB, Ingemar Ung har mångårig erfarenhet av miljöarbete från industrin samtvarit med vid projektering av vindkraftverk. Dessutom är expertis med i styrelsen ochsamarbetspartners med lång erfarenhet inom vindkraft anlitade för projektet.Försiktighetsprincipen och bästa möjliga teknik”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra deskyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs föratt förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada ellerolägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska vid yrkesmässig verksamhetanvändas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått ska vidtas så snart det finns skäl att antaatt en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa ellermiljön”. (MB 2 kap 3§)68

Paragrafens krav bör anses uppfyllda genom att de planerade vindkraftverken är kvalitets- ochsäkerhetstypgodkända i ett EU-land, att de är placerade på betryggande avstånd från bebyggelse,att verkens ljud/skuggpåverkan på bostäder blir inom gällande riktlinjer och att vindkraftverkenanvänder modern teknik. De skyddsåtgärder som nämns i miljökonsekvensbeskrivningenkommer att tillämpas vid uppförandet och driften av vindkraftsanläggningen. Behov avytterligare skyddsåtgärder kan inte förutses.Lokaliseringsprincipen”För verksamhet och åtgärder som tar i anspråk mark- eller vattenområden annat än helttillfälligt skall men sådan plats väljas som är lämplig med hänsyn till kap. 1 kap. 1 §, 3 kap. och4 kap.För all verksamhet och alla åtgärder skall en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås medminsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön”. (MK 2 kap 4§)Etableringsområdet har valts för att avsett ändamål här nås utan påtagligt intrång och olägenhetför människors hälsa och miljö. Den nuvarande markanvändningen påverkas obetydligt.Hushållningsprincipen och kretsloppsprincipenAlla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energisamt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybarakällor användas”. (MK 2 kap 5§)Vindkraftverkens olika metalldelar kan återanvändas respektive återvinnas. Vingarna kan malasned och användas som fyllnadsmaterial i andra produkter. Vindkraftverken kommer under sindrifttid att producera energi motsvarande 50-100 gånger sin egen tillverkningsenergi. De aktuellavindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade. Platsen kan återställas, eftersom ingreppen ärringa och inga störningar kvarstår. Etableringen av vindkraft innebär en hushållning medenergin, eftersom en förnybar energikälla utnyttjas. Samtidigt sparas utvinning av kol och olja.Produktvalsprincipen”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika attanvända eller sälja sådana kemikaliska produkter eller biotekniska organismer som kan befarasmedföra risker för människors häls eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter ellerorganismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor sominnehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism”. (MB 2 kap. 62§)De aktuella vindkraftverkens tillverkare är miljöcertifierade. Vid driften avvindkraftsanläggningen används små mängder smörjolja. Ämnen som är skadliga för människorshälsa eller miljön undviks så långt det är möjligt. Fundamenten är valda för minsta möjligapåverkan på naturmiljön.Skälighetsregelns innebörd (MB 2 kap. 7 §)Alla hänsynsregler skall tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som69

ställs skall vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga.Etableringen och driften av vindkraftverken innebär ett ganska litet ingrepp i förhållande tillelproduktionen.Ansvar för att avhjälpa skada”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som medför skadaeller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att dennaavhjälpts i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i dennabalk kan istället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. (MB 2 kap 8 §)Byggherren och ägaren av vindkraftverken är medveten om paragrafens innebörd och att de harekonomiska möjligheter eller försäkring som täcker kostnader för att avhjälpa eventuell skada.Stoppregeln”Kan en verksamhet eller åtgärd befaras föranleda skada eller olägenhet av väsentlig förmänniskors hälsa eller miljön, även om sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmåttvidtas som kan krävas enligt denna balk, får verksamheten bedrivas endast om det finnssärskilda skäl.En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antalmänniskor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller miljön försämras avsevärt.Vad som sägs i första eller andra stycket gäller inte, om regeringen har tillåtit verksamhet enligt17 kap 1, 3 eller 4 §”. (MB 2 kap. 9 §)Vindkraftverken kommer att uppfylla miljöbalkens krav och kommer inte att innebära påtagligskada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.Ingemar UngProjekt och MiljöansvarigRabbalshede Kraft ABIngemar UngBransteby Västergård450 73 RabbalshedeTel: 0525-36219, 070-663 80 11E-post: info@rabbalshedekraft.seSven HultMagister i KulturgeografiFotomontageSven HultFjellnejlikan 5424 48 AngeredTel: 031-3319132, 070-441 67 82E-post: epost@fotomontage.com70

FÖRTECKNING ÖVER BILAGORBilaga/FlikBergförhållanden vid Grundläggning (4 sidor) 1Fundament sammanställning ritningar bilder (33 sidor) 2Vägverkets remissvar (1 sida) 3Försvarsmaktens remissvar (3 sidor) 4Luftfartstyrelsens remissvar (2 sidor) 5Teracoms remissvar (2 sidor) 6Telia Soneras remissvar (1 sida) 7Vodafones remissvar (1 sida) 8Bohusläns Museums remissvar (1 sida) 9Bohusläns Flora remissvar (1 sida) 10Yttrande från Miljö och Byggnadsnämnden (5 sidor) 11Arkeologisk utredning, bilagor (7 sidor) 12Infraljud och ultraljud, utredning Ingemansson (2 sidor) 13Protokoll från tidigt samrådsmöte (1 sida) 14Möte Ferm samt utredning om sprängning (6 sidor) 15Tidigt samråd Solhem 6:1 (2 sidor) 16Tidigt samråd Könnestorp 2:1 (2 sidor) 17Samrådsredogörelse med bilagor (22 sidor) 18Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (3 sidor) 19Annons utökat samråd samt sändlista (4 sidor) 20Utökat samrådsmöte: Protokoll, närvaroreg, dagordning (5 sidor) 21Utökat samrådssvar från Karin Sjödin m.fl. (2 sidor) 22Broschyrer och ritningar vindkraftverk 2371