Klimatsyntes-broshyr-webb-sv

lind.monica
  • No tags were found...

Klimatsyntes-broshyr-webb-sv

EPOK – Centrum för ekologiskproduktion och konsumtionEkologisk produktion medminskad klimatpåverkanElin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad


Ekologisk produktion medminskad klimatpåverkanFör att hejda klimatpåverkan krävs stora utsläppsminskningarinom en snar framtid. Alla sektorer måste bidra.Utsläppen av växthusgaser från jordbruket dominerasav metan och lustgas – inte av koldioxid såsom i energiochtransportsektorn. När kväve tillförs marken i formav mineralgödsel, stallgödsel eller växtrester avgår enliten del av kvävet som lustgas. Idisslarna andas ut metansom bildas som biprodukt i deras foderspjälkningsprocess.Betydande utsläpp sker också från Sveriges kolrikamulljordar i form av koldioxid och lustgas (Figur1). Dessa tre dominerande utsläppskällor, som står för75 procent av jordbrukets utsläpp, är svåra att kontrolleraeftersom de drivs av naturliga biologiska processer.För övriga utsläppskällor; utsläpp från lagring ochspridning av stallgödsel, koldioxid från fossila bränslenoch importerat foder, finns nya metoder och alternativasystem som minskar utsläppen. Jordbruket har möjlighetatt förutom att minska sina egna utsläpp även bidratill övriga samhällets omställning genom produktion avbioenergi och inlagring av kol i mark. Många av detekologiska jordbrukets klimatutmaningar är gemensammaför alla typer av jordbruk. Men ekologisk produktionbygger på ett antal principer som tar sig uttrycki ett regelverk, vilket skapar specifika förutsättningar fördet ekologiska jordbrukets möjligheter att minska sinaväxthusgasutsläpp. Här sammanfattas viktiga områdennär det gäller klimatpåverkan från ekologiskt jordbruk.”För att hejda klimatpåverkankrävs storautsläppsminskningarinom en snar framtid”


Figur 1.Källor till växthusgasutsläppfrån svenskt jordbrukLustgas från markMetan från djurKoldioxid från mulljordarKoldioxid från maskiner och uppvärmningMetan och lustgas från lagring och spridning av gödselÖvrigtKälla: Jordbruksverket.Ökad kväveeffektivitetÖkad kväveeffektivitet ären mycket viktig fråga attarbeta med i det ekologiskajordbruket – för att uppnåminskade lustgasutsläppper kg producerad produkt.Lustgasutsläpp från mark uppstår ur biologiska processernär det finns växttillgängligt kväve i marken.Kväve tillförs jordbruket i stora mängder genomgödsling, foderimport, kvävefixerade växter ochatmosfäriskt nedfall. Kväveförluster från jordbruksmarkorsakar både klimatpåverkan och övergödning.Ekologiska gårdar har generellt ett lägre kväveöverskottper hektar (tillfört kväve minus kväve somförs bort i animalier och vegetabilier) än konventionellagårdar, men kväveeffektiviteten (kg bortförtper kg tillfört kväve) ligger oftast på samma nivå(mjölk gårdar) eller lägre (växtodlingsgårdar). Lägrekväve överskott leder till mindre risk för lustgasutsläppper hektar, men för att också få låga lustgasutsläppper kg produkt krävs hög kväveeffektivitet.Högre avkastningÅtgärder för ökad avkastningoch lägre svinn inom denekologiska produktionen ärviktiga för minskad klimatpåverkanper kg produkt.Hög avkastning tack vare högkväveeffektivitet innebär dubbelklimatnytta, medan vissaavkastningshöjande åtgärderriskerar att försämra biologiskmångfald och djurvälfärd.FOTO: Michael Kvick, SLUMinskad klimatpåverkan per kg livsmedelsprodukthandlar mycket om ökad effektivitet, det villsäga stor avkastning i förhållande till använda resurser,speciellt mark och kväve. Klimatpåverkanfrån ekologiska produkter kan minskas genom attavkastningen ökas, så att utsläppen per hektar kanfördelas på en större mängd produkter. Görs dettagenom förbättrad kväveeffektivitet, är klimatnyttandubbel eftersom även risken för lustgasutsläppminskar. Ökas avkastningen genom strukturförändringar,till exempel större fält, förändrade växtföljder,eller genom mer ogräsfria grödor, finns riskför att det ekologiska jordbrukets positiva effekterpå biologisk mångfald minskar. Om djuren producerarmycket för att de är friska, är det positivt förbåde djuren och klimatet. Däremot kan en ökadintensitet i animalieproduktionen innebära försämringari djurvälfärden. Att minska svinnet i allaled är också mycket viktigt eftersom livsmedel somproduceras men aldrig äts upp bidrar till klimatpåverkanhelt i onödan.


FOTO: istockphoto.comMycket vallodling inom detekologiska jordbruket bidrartill att bevara och lagra in kol ijordbruksmark och på så sättminska klimatpåverkan. Detkrävs dock en mycket storinlagring för att kompenseraför idisslarnas växthusgasutsläpp.Om en del av vallskördenanvänds till bioenergikan klimatnyttan bli stor.Forskning och utvecklingkrävs för att designa produktionssystemsom producerarnyttigheter för samhället medminskade krav på mark ochandra begränsade resurser.Användningen av lokalaresurser såsom betesmark,lokala fodergrödor, rest- ochavfallsprodukter och spillvärmebör optimeras för attminska trycket på odlingsmarkglobalt.FOTO: Pelle FredrikssonMer kol i markenResurseffektiva systemOm mer kol tillförs marken än vad som avgår, bindermarken in kol och det blir en positiv effekt förklimatet, eftersom koldioxid tas upp från atmosfärenoch kolet ombildas till mer stabila former imarken. Marken blir då en kolsänka. Om markenär en kolsänka eller en kolkälla påverkas av vilkenkolhalt marken har från början, hur mycket kolsom tillförs i form av rötter, växtrester, stallgödseloch annat organiskt material samt temperatur,fukthalt och hur marken bearbetas. Ekologiskt odladejordar innehåller generellt mer kol än konventionelltbrukade jordar. Det beror på större andelvall i ekologisk produktion och större användningav stallgödsel. Det är positivt att det ekologiskajordbruket nyttjar konventionell stallgödsel ochandra organiska gödselmedel med ursprung i detkonventionella jordbruket om detta minskar dentotala mängden kvävegödsel på de konventionellagårdarna. Men stallgödseln skulle ha bidragit tillkolinlagring även på de konventionella gårdarna såfrågan är om det ekologiska jordbruket kan tillskrivasdenna fördel. För att behålla och lagra in koli jordbruksmarken är det dock bra med de reglersom finns inom ekologisk produktion som krävervallodling och en hög andel grovfoder till idisslare.Växthusgasutsläppen från energianvändningeninom jordbruket är små, både i förhållande till utsläppenfrån den totala energisektorn och i förhållandetill de totala växthusgasutsläppen frånjordbruket. Jordbruket kan bli självförsörjande påenergi utan att betydande arealer behöver avsättasför energiproduktion. Även det ekologiska jordbruketkan bidra till samhällets energiförsörjning,och således minskade växthusgasutsläpp, genomolika typer av bioenergiproduktion. Biogastillverkningfrån gödsel innebär dubbel klimatnytta om deklimatbelastande utsläppen från gödselhanteringminskar samtidigt som förnybar energi produceras.Bioenergi från grödor som odlas på åkermarkkonkurrerar dock med odlingen av foder och mat.Ekologiskt jordbruk kräver oftast större arealerän det konventionella jordbruket för att producerasamma mängd livsmedel eller energi eftersomskördenivåerna generellt är lägre och areal även behöveravsättas för att fixera kväve. Trenden för arealbrukad mark i Sverige är nedåtgående, men detbryts ny jordbruksmark i andra länder med mycketstora växthusgasutsläpp och förluster av biologiskmångfald som följd.


Ekologisk och konventionell produktion– plus och minus för klimatetGenerella slutsatser om klimatpåverkan när det gällerjämförelser mellan ekologisk och konventionellproduktion är mycket svåra att göra. Men mycketförenklat kan kunskapsläget för produktionssystemunder svenska förhållanden idag sammanfattas så här:1. Klimatpåverkan per hektar – fördel eko.2. Klimatpåverkan per kg produkt – mycket storvariation för olika produkter men i stort oavgjort.3. Klimatpåverkan per kg produkt med kol inlagringbeaktad under förutsättning att kolet stannar imarken – fördel ekologiskt för animalieprodukter,oklart för vegetabilier.4. Klimatpåverkan per kg produkt med hänsyn tagentill hur mycket mark som används och att bioenergisom ersätter fossila bränslen produceraspå mark som blir över – fördel konventionellt.Relativt mycket forskning finns kring jämförelserenligt punkt 1 och 2 och dessa resultat bedömssom tämligen säkra. Bara ett fåtal studier finnskring punkt 3 och 4 och jämförelser blir mycketmer komplexa, så dessa slutsatser ska tillämpas medstor försiktighet. Potential för kolinlagring varierarstort mellan olika marker så där är det mycket svårtatt uttala sig generellt.


Utmaningarpå vägen mot minskad klimatpåverkanUtmaningarna vi står inför är inte bara naturvetenskapliga.Mycket kunskap och teknik finns för attminska växthusgasutsläppen idag, men ekonomiskaoch sociala faktorer hindrar en bred tillämpning.Den naturvetenskapliga forskningen behöver integrerasmed och kompletteras av forskning inomsamhällsvetenskap. För att framgångsrikt arbetamed minskad klimatpåverkan av den svenska livsmedelskonsumtionenoch för att staka ut en vägmot ett hållbart jordbruk behövs en värdebaseraddiskussion kring vad den svenska jordbruksmarkenska användas till och vilken plats ekologisk produktionska fylla i ett framtida jordbruk.Dessutom finns andra viktiga naturvetenskapligaaspekter utöver klimat som måste beaktas vid utformningenav ett hållbart jordbrukssystem:■■Ett extensivt jordbruk utan bekämpningsmedelgynnar den biologiska mångfaldenoch minskar spridningen av naturfrämmandeämnen i miljön, medan ett jordbruk med högaavkastningsnivåer och effektivt kväveutnyttjandekan leverera produkter med lägre klimatpåverkan.Finns en gyllene medelväg eller är ensamexistens av båda systemen att föredra?■■Markens långsiktiga bördighet är en viktighållbarhetsfråga. Hur påverkas den av kortochlångsiktiga insatser för att minska klimatpåverkan?■■Klimatoptimerade system för animalieproduktionpåverkar djurhållningen. Hur mår djureni dessa system?■■Priset på fossila bränslen och andra råvarorstiger. Hur kan produktionen anpassas till enminskad tillgång på fossila bränslen och andraändliga råvaror?■■Jordbruksmark är en ändlig resurs. I framtidenökar kraven på att marken ska producera intebara mat åt en växande befolkning utan ävenenergi och andra råvaror. Vilka system kanoptimalt utnyttja lokala resurser såsom betesmark(som inte är lämplig som åkermark) ochrestprodukter?■■Odlingsförutsättningarna i Sverige och globaltförändras i och med en ökad temperatur. Hurpåverkas jordbruket av ett framtida förändratklimat, och hur designas robusta system somtål oväntade förändringar?Många av frågorna ovan står fortfarande obesvarade.Många frågor är gemensamma för bådeekologiskt och konventionellt jordbruk. Forskningpågår inom många områden men det behövs ocksåen ökad dialog, en diskussion kring etiska aspekteroch större grad av tvärvetenskapliga forskningsansatser.Samtidigt bokstavligen brinner det i knutarnaför att hejda den negativa klimatpåverkan. Vimåste också agera på den kunskap som finns nu.Förhoppningsvis har denna skrift och den fördjupaderapport som ligger till grund för denna textbidragit till att formulera vad vi faktiskt har godabelägg för, och hjälpt till att belysa vad som fortfarandeär oklart.FOTO: istockphoto.com


Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten”Ekologisk produktion och klimatpåverkan– En sammanfattning av kunskapsläge och framtidaforskningsbehov”.Hela rapporten går att beställa (Pelle.Fredriksson@slu.se)eller ladda ned från www.slu.se/epok.EPOK – Centrum för ekologiskproduktion och konsumtionEkologisk produktionoch klimatpåverkan– En sammanställning av kunskapslägeoch framtida forskningsbehovElin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad© SLU 2014 Layout: Pelle Fredriksson, SLU, EPOK. Foto på omslagets framsida: iStockphoto.comSveriges lantbruksuniversitet har verksamhet över hela Sverige. Huvudorter är Alnarp, Skara, Umeå och Uppsala.Tel: 018-67 10 00 • Org nr: 202100-2817

More magazines by this user
Similar magazines