03/04 - Lomma kommun

1262-DP 03/04BESLUT OM DETALJPLANAntagen av Kommunfullmäktige2003-11-27 § 139Betygar:Claes HedlundLaga kraft 2003-12-31Detaljplan för del av Lomma 27:53 m flLERVIK-ÖSTERVÅNGLomma, Lomma kommun Skåne län2003-06-10PLANBESKRIVNING1 (23)

Detaljplan för del av Lomma 27:53 m flLERVIK-ÖSTERVÅNG,Lomma, Lomma kommun Skåne länPLANBESKRIVNINGHANDLINGARPlanen är redovisad på plankarta med bestämmelser ochpå illustrationskarta samt i denna beskrivning ochgenomförandebeskrivning. Till handlingarna hörgrundkarta och fastighetsägareförteckning samt särskildtrafikbullerutredning och utredning kring evluftföroreningar. I planhandlingarna ingår ett särskiltkvalitetsprogram för gestaltningen av den framtidaparken, inarbetat i denna planbeskrivning.SYFTEPlanen utgör andra etappen av planläggningen avLervik-Östervångsområdet och syftar till att möjliggörautbyggnad av bostäder samt lokaler för kommunalservice i form av förskola/skola, fritidsverksamhet etc.Här utgör bevarandet av Hans Hanssons gård som resursför en del av dessa lokalbehov ett frånkulturmiljösynpunkt viktigt syfte för planen. Ett syftemed planen är också att skapa förutsättningar för delänkar i kommunens övergripande gång- ochcykelvägnät som faller inom området. Ett fjärde syfte äratt klargöra förutsättningarna för det centralagrönområdet, vilket har betydelse inte endast somplanområdets rekreationsutrymme – det riktar sig till enstörre krets av boende i befintliga bostäder och ärdessutom vitalt som teknisk funktion för en stor del avtätorten genom att rymma delar av dessdagvattensystem.Planen omfattar drygt 220 nya bostäder.PLANDATALäge, avgränsning och arealPlanområdet är beläget i östra delen av Lomma tätortoch omfattar området mellan Malmövägen och de redanutbyggda bostadsområdena på Lillevång. Det gränsar isöder främst till området för den första etappen avplanläggning i området – ”Studentvången” – men på ettparti kring tillfarten till Hans Hanssons gård också tillVinstorpsvägen. I norr gränsar planen till Niansverksamhetsområde och med gång- och cykelvägen frånLund som gräns på ett parti. I öster utgör Malmövägen2 (23)

gräns. I väster gränsar planen i den framtida parken tillden tidigare planlagda marken i anslutning tillLillevång. I höjd med och väster om Hans Hanssonsgård innefattar planen den tidigare såsom park planlagdaobebyggda marken söder om förskolan. Planområdetomfattar ca 21 ha.MarkägareMarken ägs av kommunen (fastigheten Lomma 27:53)och Skanska Mark- och Exploatering AB, SMEAB(fastigheten Lomma 11:13).TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDENÖversiktliga planer, planprogram, avtal etcPlanprogram för hela området, d v s inklusive detnuvarande Studentvången i söder, har upprättats 1996-05-20. Detta har avsett en bebyggelse med en störreandel flerbostadshus, samlade i distinkta cirkuläragrupper med mellanliggande friområden. Dennaplanform har bedömts medge ca 500 bostäder.Efterfrågan på bostäder i flerbostadshus har emellertidvarit svag i området och en fortsatt planläggning ochutbyggnad har inte bedömts som realistisk. Närmarestudier av fornlämningsförekomsten har dessutom visatatt ett område i södra delen rymmer sådanafornlämningar att en exploatering av detta parti inte ärrealistisk. Förutsättningarna har således förändrats iförhållande till planprogrammets, vilket aktualiserat nyautredningar kring områdets användning och disposition.Uppdrag har därför lämnats till FOJAB arkitekter attutreda förutsättningarna för markbostäder i området i sånära överensstämmelse i övrigt som möjligt medplanprogrammets intentioner och slutsatser.Denna utredning har bedrivits i nära anslutning tillarbetet med fördjupad översiktsplan för Lomma tätort, fn under antagande. Den fördjupade översiktsplanen harbekräftat utredningens syn på området som lämpat förmarkbostäder med ca 260 enheter samt 30-40 bostäder ismå flerbostadshus, ev studentbostäder, i södra delen.Den har dessutom redovisat möjligheterna för enutbyggnad av den kommunala servicen vad gällerförskola/skola/lokaler för fritid – vad avser skola iöverensstämmelse med den särskilda utredning omlokalisering av skollokaler, som genomförts i anslutningtill arbetet med fördjupad översiktsplan. Den fördjupadeöversiktsplanen anger också möjligheten till integrerade3 (23)

verksamheter i bostadsbebyggelsen – generellt i tätortenoch med hänsyftning på Lervik-Östervång. Mindreverksamheter med knytning till utövarens boende iområdet ses som en möjlighet både att befordrautvecklingen av näringslivet och ett sätt att skapaytterligare liv i bostadsmiljön.Bortsett från förskjutningen från flerbostadshus tillmarkbostäder som dominerande bostadstyp och dendärmed förändrade utbredningen av bebyggelsen inomområdet har planutredningen för området bekräftatandra viktiga inslag i det tidigare planprogrammet. Deförgrenade och omsorgsfullt gestaltade grönstråken,också med en viktig funktion för uppbyggnaden av ettnytt system för hantering av dagvatten och för tätortensnät av gång- och cykelvägar, samt en medvetenformgivning av ortens avslutning mot det öppnajordbrukslandskapet, om än i annan form, har såsomintention i planprogrammet arbetats in i den nyaplanstrukturen. Dagvattensystemet beskrivs i tekniskaförvaltningens VA-plan 2002-05-14, som berörs vidarenedan i bl a avsnitten om teknisk försörjning ochgrönytor och som reglerar VA-frågornas lösning iområdet.Huvuddragen i den framtida utbyggnaden framgår avöversikten, utredningsskiss (beskrivningens omslag).I samband med arbetet med den fördjupadeöversiktsplanen för Lomma tätort har en särskildutredning genomförts om behovet av lokaler förförskola/skola (senast rev 2002-06-24) Ett antal möjligalokaliseringar med areabehov anges, knutna till viktigaplatser i ortens geografiska struktur och till de delar somtydligast påverkas av en framtida antagenbefolkningsökning. Med bl a en utbyggnad avplanområdet utgör detta platsen för en sådanlokalisering. Ett reservat för en möjlig utbyggnad avförskola/skola anges därför i detaljplanen på mark som igällande plan är utlagd som allmän plats/park.Den kommuntäckande Översiktsplan 2000 angerområdet som ett av kommunens utbyggnadsområden förbostäder. Översiktsplanen markerar också detöverordnade grönstråk i kommunen som med en nysammanbindande länk genom området skapar ett gröntsammanhang från den sydligaste delen av tätorten tillden nordligaste, d v s områdena kring Lilla Lomma ochHöje å.4 (23)

Exploateringsavtal ska träffas mellan Lomma kommunoch SMEAB, bägge markägare inom planområdet.DetaljplanerOmrådet är idag inte planlagt – detta bortsett från denmark som reserveras för förskole-/skoländamål, därdenna och omgivande mark ingår i detaljplan för delarav stadsägorna 1186, 137, 138 m fl, lagakraftvunnen1982-02-01, gränsande till planområdet i väster. I södergränsar planen till den detaljplan under antagande(antagandehandling dat 2002-09-20) som utgör förstaetappen av planläggning av området och som innefattarev studentbostäder och ett trettiotal markbostäder.Väster om denna framtida bebyggelse gränsar områdetmed tillfartsområdet till Hans Hanssons gård till dels (isöder) stadsplan för stadsägorna 902-907 m fl, d v s fördenna del av Vinstorpsvägen och bostadsbebyggelsenvid bärgatorna, lagakraftvunnen 1968-10-28, dels (iväster) detaljplan för delar av stadsägorna 1186, 137,138 m fl, lagakraftvunnen 1982-02-01. I norr gränsarplanområdet till detaljplan för del av Lomma 8:1 m fl(Verksamhetsområde N Vinstorp), lagakraftvunnen1992-07-24.FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGARNuvarande förhållandenMarken är idag utarrenderad såsom jordbruksmark.Några partier närmast Malmövägen har utnyttjats fördeponering av schaktmassor för framtida bullervall.I det öppna landskapet, med utblickar främst åt österöver Malmövägen och mot åkerlandskapet vid motorvägE6 men också norrut mot det ännu inte utbyggdaverksamhetsområdet, framträder två tydliga inslag motfonden av låg bostadsbebyggelse i väster. Båda bestårav storskalig växtlighet runt gamla gårdsplatser.I den norra dungen, med bl a en rad av högvuxnakastanjer, finns inte bebyggelsen kvar. Den södra utgörsav trädgården vid Hans Hanssons gård, vars byggnaderockså framträder kraftfullt. Gården ses som en tillgångför t ex förskola och fritidsändamål inom ramen för denframtida exploateringen. Dess kulturhistoriska värde harklargjorts i kommunens pågående arbete medkulturmiljöprogram. Förutsättningen är att bevarandetsker på ett sätt som svarar mot detta värde.I anslutning till planområdets gräns i väster har under ettantal års utbyggnad av angränsande bostadsområden de5 (23)

första inslagen i den framtida parken anlagts. De utgörsfrämst av gång- och cykelvägar utefter bebyggelsen ochmindre inslag av plantering närmast dessa. Dessa partierkommer att ingå och bearbetas som delar av denframtida parken oavsett om de ingår i planområdet ellerligger strax utanför.Bebyggelsen i väster, som utgör fronten mot parken,består av blandad bebyggelse av markbostäder i tillövervägande del två våningar, vad avser partierna iLillevång utbyggd under de senaste åren. Söder omdenna är den befintliga förskolan placerad i gränsen tillparken.Söder om förskolan finns den bollplan, som ingår i dennu aktuella planen såsom mark för förskola/skola ochsom ansluter till trädgården vid Hans Hanssons gård.Tillfarten till Hans Hanssons gård från Vinstorpsvägenär med sin allé nyanlagd sedan några år med träd sombörjar få påtaglig kronvolym.Mark och fornlämningarPreliminär geoteknisk undersökning har genomförts(Skanska Anläggning AB 2002-04-10) och anger intenågra speciella svårigheter för schakt ellergrundläggning. Under matjorden består marken avlermorän och, på större djup, av lera. Enligt tidigareundersökningar är marken klassad somnormalriskområde vad avser radon, vilket förutsätter attbostäder förses med basskydd mot radonstrålning,exempelvis grundläggning med platta på mark.Fornlämningsområdet i södra delen omfattar ettutredningsområde om 150 x 270 m, undersökt1998-12-02. Förändringar som berör fornlämningarnafår inte göras utan tillstånd från länsstyrelsen och inteutan marklov. Om fornlämningar påträffas vidmarkarbeten på angränsande områden gäller lagenligskyldighet att anmäla detta till länsstyrelsen och att inteskada eller flytta fornlämningen utan tillstånd.FörändringarStruktur och huvuddispositionPlanen syftar till utbyggnad av en relativt tät bebyggelseav markbostäder med ett mindre inslag av friliggandefribyggda hus. Öppenhet i valet av hustyper underutbyggnadstiden – t ex vad avser våningsantal – syftarbåde till flexibilitet och en varierad stadsbild inomramen för en sammanhållen helhet. Variation inom6 (23)

denna helhet är således en önskad egenskap hos miljön.Detta förutsätter i sin tur en gruppvis sammanhållenutformning, t ex kring de olika gaturummen, för attvariationen ska framträda som en kvalitet och inte somkaotisk. En huvudkaraktär av tvåvåningsstad med inslagav lägre hus är eftersträvad. Därför är det önskvärt attområdet får en uppfattbar kontur med tvåvåningshus iperiferin. Också från bullerskyddssynpunkt är dettalämpligt. Planen innehåller därför en bestämmelse omlägsta höjd för taknock om 7,5 m (motsvarande 1 3 / 4 -planshus) i planens gräns mot Malmövägen.Bebyggelsen är till sin huvudstruktur samlad i kvartermed ett generellt och öppet gatunät med dentraditionella villa- eller trädgårdsstaden som förebild.Gatunätet är väl förgrenat med tillgänglighet utifrån viatvå större gator – lokalgator - som i sin tur ansluter tillintima gaturum – gångfartsgator - närmast bostäderna.En viktig egenskap hos detta småskaliga gatunät är dessöppenhet som t ex innebär att återvändsgator undviks.Samlingen av kvarter kring lokalgatorna bildar störregrupper av bebyggelse, som ramas in av det nät avgröna stråk, som utgör en annan viktig egenskap hosområdets huvuddisposition. Det gröna huvudstråket inordsydlig riktning utgör en länk i det sammanhang avgröna stråk som bildar en huvudstruktur för tätortensöstra del, d v s som binder samman utbyggnaden avbostäder under de senaste decennierna med ortens storarekreationsområden i norr och nordväst. De senasteårens utbyggnad inom bl a Lillevång har formats för attansluta till detta gröna huvudstråk.Det gröna huvudstråket förgrenas i östvästlig led i ettantal stråk, som ger kontakt med det öppnajordbrukslandskapet öster om Malmövägen. Detsydligaste av detta utgörs av fornlämningsområdet. Detnordligaste är huvudcykelstråket mot Lund. Detmittersta utvecklas i överensstämmelse medplanprogrammets disposition till en kraftfullvegetationsridå, som exponeras mot det omgivandeöppna landskapet. Det kan enligt programmet iframtiden ta steget över Malmövägen och bli en del i delandskapsåtgärder kring vägen som diskuteras i denfördjupade översiktsplanen. Utöver dessa stråkmedverkar den bevarade trädgruppen kring den gamlagårdsplatsen i norr till den rytm av bebyggelse i samspelmed grönska som ska känneteckna områdets helhetsbild.7 (23)

De gröna stråken har en viktig funktion utöver att stå förrekreationsytor för boende och för rytm ihuvudstrukturen, nämligen som utrymme för områdetsoch ortens dagvattenhantering. Det synligadagvattensystemet är utöver att vara en tillgång ilandskapsgestaltningen en avgörande kommunaltekniskfunktion. Detta beskrivs utförligare i det bifogadekvalitetsprogrammet liksom huvudtankarna i ochkvalitetskraven på gestaltningen och utrustningen av degröna ytorna.En viktig faktor i områdets utformning är given av dessbelägenhet i tätortens periferi mot två stora vägar. Denbullerbelastning som dessa innebär, främst motorvägenE6, ställer krav på bullerskydd. Omfattningen av dessasom vallar mot öster ställer i sin tur stora krav påutformningen som en del av den gröna helhetsmiljön.Utbyggnaden av området är tänkt att kunna ske under enlängre tid. Det är därför angeläget att den helhetsmiljödet erbjuder under utbyggnadstiden inte är präglad avprovisorier utan i möjligaste mån har en färdigställdinramning i form av parkmiljön. Denna bör såledesgenomföras i sin helhet i ett tidigt skede av utbyggnaden– också för att ges utrymme i tid för att etableras ochmogna på ett sätt som gynnar slutresultatet.Den sydvästra delen av planområdet med en flik in detredan utbyggda grannområdet har en särställning somutrymme för allmänna funktioner – förskola, ev skola,fritidsverksamheter etc. Hans Hanssons gård medträdgården bevaras för framtida användning för exfritidsverksamheter (med möjlighet att utnyttjahuvudbyggnaden som bostad t v). Den nuvarandebollplanen läggs ut som markresurs för en ev utbyggnadav förskola/skola (se nedan) med tillfart frånVinstorpsvägen och/eller SlåttervägenBebyggelseMarkbostäder i två våningar, kopplade som kedjehuseller radhus eller som friliggande gruppbyggda hus,kommer att ge området en huvudprägel, särskilt motområdets omgivning. Som redan beskrivits medgerplanen en frihet i det framtida valet av två-, en- eller1 1 / 2 -planshus, dock inom ramen för samlade enheter iförsta hand utefter gatorna. Variation är önskvärt menpå ett sätt som stöder områdets helhetsverkan. Planeninnehåller därför en bestämmelse om murad karaktäroch röda takpannor hos huvudbyggnader samt en8 (23)

samordnad färgsättning såsom medel för att skapa engemensam helhet.För att medge valfrihet i valet av hustyp innebärbestämmelserna olika utnyttjandevillkor för envåningsochflervåningshus på så sätt att en- och 1 1 / 2 -planshuskan byggas i gatulinjen medan tvåvåningshus förutsätterförgård. Det är väsentligt att samordning och variationgår hand i hand så att exempelvis en dominans av tättförlagda envåningshus undviks.De fastigheter som upplåts för enskilt byggande – meden tomtstorlek om minst 700 m 2 - är belägna i norradelen, exponerade mot det öst-västliga cykelstråket frånLund. Det ställs därmed stora krav även på dessa attmedverka till en sammanhållen helhet även medindividuell utformning. Här är följaktligen kraven påmurad huvudkaraktär och röda takpannor hoshuvudbyggnaden och en med övrig bebyggelsesamstämd färgsättning viktiga.Ett viktigt inslag i helhetsbilden och bidrag till samladegaturum är en samstämd behandling av fastigheternasansikte mot gatan. Häckar med tillräcklig höjd – ca1,5 m – för att rama in gatan och skydda den privatatomten från alltför direkt insyn är önskvärt. I den tätamiljön är det viktigt med distinkta gränser mellan privatoch offentlig miljö, vilket häckarna kan bidra med –dessutom med en mjuk och levande karaktär som intekan uppnås med t ex plank.Även kvartersmarken utgör en viktig komponent i detöppna dagvattensystemet. Varje kvarter föreslås enlVA-planen (sid 14-15) förses med dräneringsstråk, somtar emot dagvatten på fastigheterna och för det vidaretill de överordnade stråken på allmän platsmark.Även på ev byggnader för förskola/skola på dennuvarande bollplanen krävs anpassning till områdetshuvudtema för utformning, även om utformningen härmåste ta hänsyn såväl till omgivande befintligbebyggelse som till trädgården vid Hans Hanssons gård.Det förutsätts att områdets bostäder utformas så att de itillämpliga delar uppfyller kommunensbasanpassningsprogram, d v s så att kostnadskrävandesenare ombyggnader undviks där detta kan bli aktuellt.Planen innefattar ett generellt medgivande för ickestörande verksamheter på bostadshusens bottenvåningar,9 (23)

d v s verksamheter som har anknytning genomutövarens boende i området. Motivet är ett allmäntönskemål om möjligheten att skapa förutsättningar föralternativa arbetsplatser i hemmiljön och därmed ettbidrag till utvecklingen av näringslivet på orten. Likaviktigt är emellertid de bidrag till en mer levandebostadsmiljö som integrerade mindre verksamheter kaninnebära, bl a en större säkerhet och trygghet med flersom rör sig i området även dagtid. Förutsättningen är attdessa verksamheter inte är särskilt trafik- ochparkeringsalstrande och att dessa frågor löses inomramen för bygglovsprövningen.GrönytorParken utgör ett viktigt inslag i planen från bådeområdets och allmän synpunkt. Som stor och välbelägengrönyta med många funktioner betjänar den både detnya och befintliga närbelägna områden. Som rum förnågra av ortens viktiga gång- och cykelstråk är denockså en angelägenhet för en stor del av tätortensinvånare och besökare. I det idag plana och händelselösalandskapet är det också viktigt att utformningen bidrartill att skapa inbjudande rum för vistelse med ett gottlokalklimat.Planen omfattar bestämmelser för anläggning av olikafunktioner i parken – främst olika slag av lekmiljöer ochdärutöver arrangemangen för dagvattenhantering, somförutsätts gestaltade så att de utgör visuella och på andrasätt upplevelsemässiga tillgångar i miljön. Förekomstenav lekmiljöer av skiftande slag är ett väsentligt inslag såatt områdets utbud för lek och utevistelse för barn blirmer än en hänvisning till en plats med uppställdalekredskap. Närheten till vatten och planteringar avrobustare och naturlikare slag än trädgårdens är viktigatillgångar för en rik och kreativ lekmiljö.De bevarade partierna av högre träd utgör omistligatillgångar som ankare i en nyetablerad parkmiljö och harfått spela en viktig roll i formandet av områdetshuvudstruktur. De skall värnas och har fått ett skydd iform av ett särskilt krav på marklov för trädfällning,underförstått att detta skall ske endast i undantagsfalloch där vården av växtligheten ev kräver det.De speciella kraven på parkmiljöns utformning kommertill uttryck i den speciella beskrivning avmarkbehandlingen på allmän plats som utgör bilaga tillbeskrivningen. Den utgör ett kvalitetsprogram för dessa10 (23)

frågor. För att säkra den yttre miljöns kvalitet ytterligarebör översiktlig markprojektering ingå som bilaga iexploateringsavtalet.TrafikOmrådets trafiksystem är utformat för att få så direktkontakt med det överordnade gatunätet som möjligt.Varje bostadsgrupp har direkt tillfart från Malmövägenvia respektive lokalgata, som leder vidare till detförgrenade nätet av gångfartsgator som ansluter direkttill bostäderna.Systemet är öppet med flera kopplingar från varje nät avgångfartsgator till respektive lokalgata. Det leder tillkorta och direkta körvägar med passage av få bostäder.Det – liksom avsaknaden av återvändsgator - ger ocksåmöjlighet till alternativa körvägar som minskar riskenför blockeringar.Systemet ger också möjlighet till inbördes kopplingarmellan delområdena, i planen i form av en koppling påparkmark söderut mot Studentvången. Syftet är attuppnå naturliga vägval och trafikrörelser inom områdetför t ex räddningstjänsten och för avfalls- och ev annantrafik och – i likhet med hela gatunätet – i låg hastighetoch på oskyddade trafikanters villkor, dessutom med enutformning som ”parkväg” som också markerar desssärställning i systemet. Graden av genomsläpplighetavses prövas i den fortsatta utformningen avtrafiksystemet med lokala trafikföreskrifter och ipraktisk användning. Kopplingen kan med bibehållenhuvudfunktion hos systemet helt stängas om detta visarsig nödvändigt.Lokalgatorna, som inom delområdena får rollen av lokal”huvudgata”, utformas med alléplantering och med engatusektion bestående av körbana med 5 m bredd ochmed en 2 m ficka för längsparkering (besöksparkering)på ena sidan. Denna skall utföras i genomsläppligtmaterial, t ex hålplattor. Alléträden placeras och väljsmed omfång och höjd under kronan så att de intehindrar trafiken. Hastigheterna begränsas med upphöjd,plattbelagd korsning i mynningen vid Malmövägen.Gångfartsgatorna närmast bostäderna är utformade med4,5 m körbana med sidoremsor om 1 m på varderasidan. Det är ett önskemål att hålla gatubredderna iområdet så små som möjligt från såväl trafiksäkerhetssomutseendesynpunkt, d v s att skapa intimitet i11 (23)

gaturummen och begränsa körhastigheterna i möjligastemån utan andra hastighetsdämpande åtgärder änupphöjda korsningar i mynningarna med lokalgatorna.Korsningar är dimensionerade för 10 m lastbilar, ävenom soptransporter genom gemensamma anläggningarinte behöver trafikera varje gata. Flyttransporter medstörre bilar kan alltså komma att krävabackningsmanövrer.Hårdgjorda ytor för bl a parkering skall enl VA-planenutföras med så vattengenomsläppliga material sommöjligt.Varje bostadshus skall förses med två bilplatser.Tillfällig gästparkering sker som längsuppställning påde större lokalgatorna.Planområdet berörs av det överordnade gång- ochcykelvägnätet i tätorten och rymmer en viktig länk.Denna har sin sträckning genom parken i nord-sydligled och kopplar samman cykelvägen från Lund medtätortens övriga olika öst-västliga stråk, d v s iJärngatan, Lillevångsgången, Slåttervägen och denplanerade cykelvägen utefter Vinstorpsvägen. Söder omVinstorpsvägen fortsätter det framtida cykelstråket motAlnarp och Åkarp i bärgatornas grönstråk.Cykeltrafiken i bebyggelsen sker dels i de tvärandeparkstråken, dels i blandtrafik på gångfartsgatorna.Mindre barn med barncyklar kan utnyttja gatornasgångbanor.För att inte intimiteten och småskaligheten i gatumiljönska gå förlorad är det angeläget att belysningenutformas med hänsyn till detta. Måttligt höga stolparoch armaturer som inte bländar och därmed ger godbelysning även med måttliga effekter är viktiga bidragtill en god utformning av gaturummet. Motsvarandekrav ställs också på belysningen vidhuvudcykelvägarna. Inslag av punktbelysning i parkenvid attraktiva platser bör utredas i samband medprojekteringen.Planområdet har kontakt med kollektivtrafiken vidhållplatslägen i korsningen Vinstorpsvägen/Alnarpsvägen ca 300 m från området samt med trafikenmot Lund vid väg 905 ca 1 km från området.12 (23)

TrafikbullerOmrådet påverkas av buller från omgivande vägar,främst från Malmövägen och motorväg E6. Särskildbullerutredning har utförts som anger kraven påbullerskydd även med hänsyn till framtida förhållanden,t ex utbyggnaden av Lomma Hamn och den allmännatrafikökningen.Mot Malmövägen förutsätts en bullervall med denangivna placeringen till en höjd av 1,8 – 3,8 m övervägens nivå, kompletterad med plank eller liknande ianslutning till gatumynningarna i Malmövägen.Därutöver förutsätts att uteplats förläggs tillbullerskyddad sida, d v s västra sidan av husen närmastMalmövägen. Det förutsätts också att, beroende på lägei området, bostäderna har en i olika grad effektivarefasadisolering än normalt (se bullerutredningen) och attpå övervåning minst ett sovrum placeras på denskyddade sidan. Förutsättningen är också att husen motMalmövägen har tillräcklig höjd för att vara dämpande,åtminstone med takresningen. En bestämmelse omlägsta nockhöjd om 7,5 m gäller för dessa partier.Bullersituationen vid lokalgatornas mynningar iMalmövägen är komplicerad. Genom öppningarna ivallen läcker buller in på ett sätt som påverkar denärmast belägna fastigheterna. Bullerskydd med plankpå de utsatta sidorna av dessa fastigheter skulle innebärabl a svårbemästrade höjder hos dessa och fenomen medljudreflexer som motverkar skyddsverkan. Det föreslåsdärför att det i bygglovprövningen och i överenskommelsemed väghållaren vägverket kan göras mindreavsteg från skyddskraven för dessa fastigheter. Dessaavsteg får i så fall ske under förutsättning att den utsattasidan av fastigheten inte utgör huvuduteplats utananvänds för annat. Det är angeläget att bullerskyddetutformas så att sikten vid utfarten på Malmövägen inteäventyras.På motorvägen pågår trafik dygnet om och ger upphovtill buller som är märkbart i princip ständigt. Även omde redovisade bullerskydden håller bullret på en nivåsom inte överskrider riktvärdena får inte bortses från atttrafiken alltid kommer att höras i området. Som noterasi avsnittet om utemiljön kräver bullervallen med sinpåtagliga höjd särskild omsorg om utformningen för attutgöra en god inramning till bebyggelsen.Hälsa och säkerhet13 (23)

En särskild analys av luftföroreningssituationen hargenomförts. Även om beräkningsmodellerna föravgasutsläpp från motortrafik idag betraktas sombehäftade med osäkerheter är bedömningen, medhänsyn till bl a väl tilltagna säkerhetsmarginaler, atthalterna av skadliga ämnen ligger långt under angivnariktvärden och miljökvalitetsnormer.Inga verksamheter i närheten representerar risker förhälsa och säkerhet. Den större transformatorstation, somär belägen på andra sidan Malmövägen i ungefärlig höjdmed Studentvången, har enligt uppgift ingen påverkansom sträcker sig in på bostädernas närmiljö.Planläggningen för bostadsändamål i området begränsarmöjligheterna för etablering av verksamheter med kravpå skyddsavstånd i verksamhetsområdena norr därom.ServiceOmrådet har nära till kommunal service i form avbarnomsorg med förskolan strax nordväst om HansHanssons gård.Den tidigare nämnda utredningen om behovet avutbyggnad av kommunal service vid utbyggnad avtätorten (Barn- och utbildningsförvaltningen2002-06-24) har studerat lokalbehoven vid olikaalternativ för antagen bostadsutbyggnad (1000 resp2000) under tiden fram till år 2016. I utredningen harbehoven lokaliserats geografiskt och tänkbara lägen fören utbyggnad av främst skola och barnomsorg studeratsmot bakgrund av var i tätorten bostadsutbyggnadensker, skolvägar etc. Ett av dessa lägen är den idagobebyggda marken väster om Hans Hanssons gård, idagutlagd som park.Det mark- och lokalbehov som anges för den mestomfattande bostadsutbyggnaden omfattar 2 200 m 2 nylokalyta (motsvarande ca 3 300 m 2 BTA) för skola ochförskola samt ett totalt markbehov om 10 000 m 2 förenvåningsbebyggelse och 6 700 m 2 vidtvåvåningsbebyggelse. Förutsättningen är att dennuvarande förskolan integreras i en ev framtidaanläggning. Under dessa förutsättningar är dennamarkreservation möjlig och har lagts in i planen i formav bestämmelse om ändrad användning av den marksom idag är utlagd som park till användning förskola/förskola. Den mark som kan tas i anspråk för enny större skol-/förskoleanläggning omfattar, inklusiveden nuvarande förskoletomten, ca 8 500 m 2 .14 (23)

Ingenting är idag bekant om den närmare dispositioneneller utformningen av en framtida byggnad och denna ärdärför schematiskt redovisad på illustrationskartan.Planen innehåller därför inte heller närmarebestämmelser om utformningen annat än en grönt stråknärmast gång- och cykelvägen väster och söder därom.Med en näraliggande bebyggelse i två våningar framstårdet som rimligt och en god hushållning med marken atten skolbyggnad kan uppföras i två våningar, vilketmedges enligt planen.Ytterligare lokaler för förskola kan vid behov skapassåsom lägenhetsdaghem eller genom att utnyttja delar avHans Hanssons gård. Denna har givits enanvändningsbestämmelse som medger olikaverksamheter av detta slag samt fritids- ochkulturverksamhet etc. Tills den tas i anspråk för den nyaanvändningen kan huvudbyggnaden användas sombostad.Tillfart till området för skola/förskola kan ske antingenfrån den befintliga tillfarten till förskolan i Slåttervägeneller via allén till Hans Hanssons gård beroende på hurden framtida anläggningen utformas och vilkenbelastning denna skapar på resp tillfart. Tillfarten viaallén sker på allmän plats, park, och skall utformas medhänsyn till detta, d v s på parkvillkor. Det kan innebäraatt den nuvarande alléns – med bibehållengrusbeläggning - bredd utnyttjas så mycket som möjligtutan att risk för skada på träden uppstår men att enhögre belastning i andra hand kan kräva en separat smalgrusväg vid sidan om allén.Området har större avstånd till kommersiell service.Närbutik finns 800-1300 m från området i korsningenAlnarpsvägen/Skolskeppsgatan. I verksamhetsområdetnorr om planområdet planeras en butik för dagligvarorpå ett avstånd av 500-1000 m. Till Lomma centrum äravståndet ca 1 km.Teknisk försörjning, övriga tekniska frågorFör sin elförsörjning är området beroende av enutbyggnad av huvudnätet med en ny nätstation straxöster om Hans Hanssons gård och en i anslutning tillparken vid den norra lokalgatan. Mark har reserveratsför detta.15 (23)

Fjärrvärmenätet har en huvudledning i gränsen mellanden framtida parken och det tidigare utbyggda Lillevångi väster och är alltså väl tillgängligt.VA-anslutningar, utformning mm skall utföras enligt avTekniska förvaltningens VA-verk upprättad VA-plan,daterad 2002-05-14. Häri framgår att renvatten ochspillvatten ansluts till befintligt nät utanför planområdeti söder, väster och norr. Dagvatten ansluts utanförplanområdet åt norr med bräddningsmöjligheter åtväster. Samtliga anslutningar medför således arbetenutanför planområdet.VA-planen förutsätter en lösning med trögdagvattenavrinning med max utsläpp om 35 l/s, ha. Detförutsätter en omfattande anläggning med anknytningtill bl a befintliga dikesföretag, utformad så att deninnebär ett väsentligt miljötillskott till parken meddammar, vattendrag och översilningsytor.Illustrationsplanen och kvalitetsprogrammet förparkmiljön visar avsedda lösningar och hur dessa så brasom möjligt tillvaratas som positiva inslag i dennamiljö. Miljöbalkens krav på rening av förorenatdagvatten skall uppfyllas.Skoltomten ingår inte i dimensioneringsunderlaget fördet öppna dagvattensystemet utan ansluts på traditionelltsätt till det ordinarie nätet.Den befintliga tryckregleringsstationen i områdetsnordligaste del ingår i planen såsom område för tekniskanläggning.Gemensam avfallshantering förutsätts inomplanområdet, d v s gemensamma anläggningar för såvälsorterat avfall som hushållssopor för ca 30 hushåll peranläggning. Mark har reserverats förgemensamhetsanläggningar för detta ändamål. Av såvälbrandskydds- som utseendeskäl skall dessa byggnader iöverensstämmelse med bebyggelsens huvudkaraktärutföras murade.16 (23)

ADMINISTRATIVA FRÅGORFör att säkra bevarandet av de uppvuxna träd som finnsinom området innefattar planen krav på marklov förträdfällning.FOJAB arkitekter AB Miljö- och bygg-2003-06-10 förvaltningenLomma kommunPlan- och byggkontoret2003-06-10Klas BrunnbergArkitekt SAR/MSAEva SjölinStadsbyggnadschef17 (23)

Lervik-Östervång –kvalitetsprogram och målsättningför parkytor och grönstråkNaturelementen vatten och vegetation är levande delarav den yttre miljön och som sådana dynamiska ochständigt föränderliga. Detta ser vi som en kvalitet ochmålsättningen för parkmiljön inom planområdet är attskapa en stimulerande vistelse- och lekmiljö, somkringboende i alla åldrar kan ta del av. Parken planerasfå en extensiv karaktär med naturlika förhållanden,avlösta av småskaligare miljöer av mera vårdad karaktärvid t ex lekplatser och sittplatser.Parkområdet gränsar till befintliga bostadsområden iväster och bildar därmed en gemensam vistelse- ochupplevelsezon mellan de gamla och det nyabostadsområdet. Parkstråkets gestaltning tar i sin helhetutgångspunkt i dagvattnet som samlas upp i diken,bäckar och dammar. Med vattnet som höjdgivare iterrängen kan mark och vegetation formas till varieradeoch attraktiva vistelseytor. Till parkstråket i nord-sydligriktning ansluter två parkstråk från öster. Det södrastråket är skyddsområde för fornlämning. Det mitterstastråket bestäms av ett anslutande dikningsföretag frånöstra sidan motorvägen. Vattendraget rinner i botten aven urskålad och trädplanterad park.Belysning skall följa de hårdgjorda gång- ochcykelstråken och accentueras där broarna korsarvattendragen. Belysningen skall utformas så attparkstråket känns säkert att vistas i.Dagvattnet bidrar till en rikare parkmiljö18 (23)

DagvattnetDagvattnet är det mest framträdande och gemensammagestaltningselementet i parken. Det tidvis vattenfylldavattendraget som ringlar fram genom parken späs på iolika punkter med dagvatten från bebyggelsekvarteren.Vid de två stora utflödena, norr om Hans Hanssons gårdoch i den östligaste punkten nära Malmövägen, föreslåstvå mindre dammar. Från dessa tar sig sedan vattnetfram genom vegetation och över öppna gräsytor.Diket/bäcken förses med trampstenar, små vad,översvämningstålig vegetation och mindre vattenfall. Ihuvudparkstråket mot den gamla bebyggelsen utgörgräsytorna ofta översilningsytor och stråket har därfören öppnare karaktär än det tvärgående stråket, därbäcken föreslås ringla på botten av en vegetationskläddsänka.Två större dammar föreslås mot norr. Dessa kommer attvara permanenta vattenspeglar, med fluktuerande höjdpå vattenytan. Dammarnas omgivande sidor utformasdärför med slänter ned mot en kort brantare stenskodddel.LekmiljöerFör barn är lek något som försiggår överallt, hela tiden.Att anordna lekplatser är att anordna en plats där barnoch vuxna kan mötas. För att barnen skall vilja vara därkrävs utmaningar i form av spännande lekmaterial(sand, vatten, pinnar, annat växtmaterial), och/ellerupplevelser (gungor, gömställen, klättringsmöjligheter,balansmöjligheter). För att vuxna skall vilja vistas pålekplatsen skall den helst vara solbelyst, ha brasittplatser och vara behaglig och vacker. Både barn ochvuxna söker sig till lekplatserna för att träffa andraföräldrar och barn, d v s av sociala skäl.Inom planområdet planeras både lekplatser medkonventionella lekredskap och ordnade sittplatser ochokonventionella lekplatser med friare innehåll. På dessakan man tänka sig lek med vatten och stenar, vegetation,balans, klättringsmöjligheter. Experimenterande medvattnet som element, dess rörelser, dämmen, flytkraftenhos pinnar mm.Ytan som skyddas av bestämmelser för fornminneformas som plan öppen samlingplats kringgärdad av engräskulle som vintertid kan användas somsmåbarnspulkabacke.19 (23)

Förutom de markerade lekplatserna finns stora friytorför bollspel, lek och vistelse i parkområdet, både påäng/gräs och i den skogsklädda ravinen.Parkområdet från söder till norrMellan planområdet Studentvången och det aktuellaplanområdet finns en outgrävd fornlämning. Tillåtelsefinns att påföra max. 0,5 m jord över befintlig mark.Ingen plantering är tillåten. Höjdsättningen avbostadskvarteren tar hänsyn till denna föreskrift.Möjlighet finns att med en markformation skapa en plangräsyta innanför en gräsvall. Höjden på den plana ytanskall då lägst vara befintlig marknivå. I gränsen motfornlämningen ligger en småbarnslekplats som kanfungera som samlingsplats. Sluttningarna mot den planacentrumytan kan användas som småbarnspulkabackar påvintern. Kombinationer av klippta gräsytor och ängsytorär lämplig. Utmagring av matjorden görs lämpligengenerellt för att senare kunna vara flexibel iskötselintensitet.Hans Hanssons gård är den ena av två äldrevegetationsmiljöer. Trädgården med sin häck ochuppvuxna träd skall bevaras intakt för den verksamhetsom kan rymmas i det fd bostadshuset. Gårdsmiljön iövrigt kan utformas utifrån verksamhetens innehåll ochkaraktär. Tänkbart är verksamheter som rymmer bådevuxna, ungdomar och barn och dessa kan då samsasinom gårdsmiljön, där plats finns både för praktiska ochupplevelsemässiga arrangemang. Gården kan bli entrevlig knutpunkt för boende i olika åldrar och rymmakurser och arrangemang som komposteringskurser,miljöutbildningar, skolarrangemang, förenings- ochhobbyverksamhet, ungdomsverksamhet etc.Gårdens trädgård gränsar till marken för en evutbyggnad av skola/förskola och tillgångarna ianslutning till gården får ett särskilt värde i dettasammanhang. Det är dock viktigt att nyttjandet sker påträdgårdens villkor och att den inte utsätts för t exorimligt slitage. Skol-/förskoletomten ramas in av engrön zon mot gång- och cykelvägen och bebyggelseninnanför med gräs, grupper av friväxande buskar ochträd.Norr om Hans Hanssons gård tar det öppnadagvattensystemet vid. Här mynnar dagvattnet från detsödra planområdet på en nivå ca 2 m under bef mark.Denna höjdskillnad utnyttjas till att skåla ur enlek/vistelseyta som i illustrationsplanen benämnesäventyrs/kvarterslek.20 (23)

Sten, vatten, grus och vegetation (bryttålig vegetationsom salix, hägg, al, etc) ger möjligheter till klättring,balans, vattenexperiment etc. Lekplatsen ligger i näraanslutning till skola och förskola och kan utgöra enpedagogisk resurs i verksamheten. I sydvästsluttningenmot bebyggelsen kan sittplatser ordnas och i derasnärhet småskaligare lekmiljöer för de mindre barnen.Tomterna för de närmsta husen ligger på en högre nivåoch är därmed skyddade från insyn.Bäcken tar sig sedan vidare norrut längs dengenomgående gång/cykelvägen som kantas av enenkelsidig allé. Marken skålas ur och formas så attvariation erhålls. Pulka/skidbackar kan ordnas i dennadel. Ängsytor av olika karaktär byter av med klipptagräsytor, träd placeras gruppvis. Enstaka planteringsytorav naturlik karaktär placeras strategiskt för att skaparum, utblickar och rytm i parkrummet. En informell stigkan anordnas på östra sidan av vattenstråket. Korsandegång/cykelvägar förses med gångbroar, där vattenstråkettar sig under. Översilningsytan norr om första bronkommer bara undantagsvis att vara vattenfylld. Denutgör annars en urskålning där träd med tolerans mottillfällig översvämning kan planteras.( al, sumpcypress,kaukasisk vingnöt, etc)I mitten av området ansluter ett parkområde från öster.Denna parkdel är utformad som en mjuk ravin medskogbeklädda slänter ner mot bäcken som ringlar fram ibotten. Vattnet till detta dike kommer från åkermarkensdräneringsledningar på andra sidan Malmövägen, ochutgår därför från utloppshöjden 2 meter under befintligmark.Högre skuggande vegetation med trädarter som bok,ask, lind, al, hägg skapar en skuggig vistelsezon påmarken, som kontrasterar mot det mera öppna stråket inord-sydlig riktning. Gång/cykelförbindelsen på norrasidan ligger på samma nivå som tomterna, ochminimerar därmed trädens skuggeffekt på deSektion genom parken norrut med dagvattendamm21 (23)

södervända tomterna. En informell gångförbindelse nerevid vattet kan anläggas. Två broar över ravinen krävsför att förbinda bostadskvarteren med varandra. Spontanlek kommer med all säkerhet att infinna sig i dennaparkdel, som erbjuder föränderliga moment ochutmaningar.De två dagvattensystemen möts på olika nivåer. Dettager anledning att skapa ett litet fall med natursten.Förutsättningar finns att skapa en vackert vattenspel viddetta ”vägskäl” där en gång/cykelbro passerar på 3 mhöjd över vattenytorna. Möjlighet finns väster omgång/cykelvägen att anordna en konventionell lekplats iden sydöst vända hörna som bildas mot befintligakvarter.Bäcken ringlar så vidare norrut mot de två dammarna.Dammarna är kommunicerande och kommer ständigt attvara vattenfyllda med fluktuerande vattennivåer på 0,6m. Strandskoning av sten kommer därför att kanta dem.Gång/cykelvägsnätet har nu anslutit till det befintligaoch löper därmed mellan de tidigare anlagdalekplatserna väster om planområdet och parkstråket.Befintlig naturlik plantering öppnas delvis motdagvattensystemet.Längst i norr anordnas en plan gräsyta för bollek. Dennahar den dubbla funktionen som översvämningsyta vid100-årsregn. Ett svagt skålat dike leder i detta extremfallvattnet rätt från den nordligaste dammen. Ingaanordningar krävs då för gång/cykelvägen, som ledsöver detta dike på marknivån.Inne i det norra bostadskvarteret ligger resterna av engårdsmiljö med gamla kastanjer och enstaka fruktträd.Denna ligger ut mot lokalgatan, och utgör en värdefullresurs som kan utnyttjas som stomme för park/lek inne ibostadskvarteret. Enstaka värdefulla träd från den gamlaträdgården är skyddade även på tomtmark.BullervallarUtförda bullerberäkningar resulterar i höga bullervallar.Dessa utförs med så varierande sträckning ochutformning som möjligt. Möjlighet finns att gå ner ihöjd vid dammen i ravinens östligaste del. I övrigt fårplantering och grupper av träd placeras på ett sådant sättatt monotonin mot vägen bryts. På bullervallarnas insidaskall utrymme finnas för motlut från tomter, och22 (23)

1262-DP 03/04BESLUT OM DETALJPLANAntagen av Kommunfullmäktige2003-11-27 § 139Betygar:Claes HedlundLaga kraft 2003-12-31Detaljplan för del av Lomma 27:53 m flLERVIK-ÖSTERVÅNGLomma, Lomma kommun Skåne län2003-06-10GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

Detaljplan för del av Lomma 27:53 m flLERVIK-ÖSTERVÅNG,Lomma, Lomma kommun Skåne länGENOMFÖRANDEBESKRIVNINGORGANISATORISKA FRÅGORTidplanPlanen avses antagas under våren 2003. Start förexploateringen avses ske omedelbart därefter. Vissaexploateringsåtgärder, bl a teknisk försörjning,sammanhänger med dessa i angränsande planområde(Studentvången, antagandehandling 2002-09-20),vilket understryker att genomförandet kommer attstarta tidigt i dessa avseenden.GenomförandetidDet är önskvärt att utbyggnaden kan ske under långtid, varför genomförandetiden är satt till 10 år från detdatum planen vinner laga kraft.Ansvarsfördelning, huvudmannaskapSkanska och kommunen, båda markägare, kommer attsom exploatörer svara för planens genomförande.Allmän plats anläggs i exploateringen och överlämnastill kommunen, som skall vara huvudman för denna.AvtalExploateringsavtal skall träffas mellan Skanska ochkommunen.FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGORFastighetsbildningFastighetsbildning kan ske med stöd av detaljplanen.Marken är fördelad på två ägare – Skanska Mark- ochExploatering AB resp Lomma kommun, varav en delutgörs av allmän plats, som avses övergå tillkvartersmark/skola, kultur. Markbyten kommer attregleras i exploateringsavtal.Gemensamhetsanläggningar för avfallshantering,såväl sortering som hushållsavfall, skall anordnas påangivna platser. Dessa skall tillsammans omfattasamtliga fastigheter inom planområdet utomkvartersmarken för skola, kultur.2(3)

EKONOMISKA FRÅGORExploateringen avses bära samtliga kostnader.TEKNISKA FRÅGORAnslutning till försörjningsnät skall ske enligtkommunens anvisningar. VA-nätet skall utformas ienlighet med upprättad VA-plan 2002-05-14, som bl asyftar till dagvattenhantering på marken.Genomförandebeskrivningen har upprättats avplanförfattaren i samverkan med kommunen.FOJAB arkitekter AB Miljö- och bygg-2003-06-10 FörvaltningenLomma kommunPlan- och byggkontoret2003-06-10Klas BrunnbergArkitekt SAR/MSAEva SjölinStadsbyggnadschef3(3)