Förstudie (pdf) - Östhammars kommun

osthammar.se

Förstudie (pdf) - Östhammars kommun

ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN- OM FÖRUTSÄTTNINGAR ATTUTVECKLA ETT ENTREPRENÖRIELLTFÖRHÅLLNINGSSÄTT I ÖSTHAMMARS SKOLORSweco Eurofutures ABSTOCKHOLM JANUARI 2012SwecoVasagatan 36Box 415, 101 28 StockholmTelefon 08-613 08 00Telefax 08-613 08 08www.sweco.se www.eurofutures.seSweco Eurofutures ABOrg.nr 556342-6559säte StockholmIngår i Sweco-koncernen


INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 INLEDNING 31.1 UPPDRAGET 31.2 METOD FÖR GENOMFÖRANDE 31.3 LÄSANVISNING 42 ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN – EN INTRODUKTION 52.1 VARFÖR BEHÖVS MER AV FÖRETAGSAMHET I SKOLAN? 52.2 VEM BESTÄMMER VAD SOM GÄLLER - VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN? 62.3 VAD INNEBÄR ETT ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I PRAKTIKEN? 72.4 NÅGRA SLUTSATER OM NULÄGET I LANDET 93 ÖSTHAMMAR – NULÄGE, BEHOV OCH UTMANINGAR 113.1 STRUKTURELLA UTGÅNGSPUNKTER 113.2 FÖRETAGEN HAR SVAG SAMVERKAN MED SKOLAN - MEN INSER BEHOVET 133.3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH SKOLOR 153.4 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMHET I ÖSTHAMMARS SKOLOR 173.5 NÅGRA ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER AV NULÄGESBILDEN 233.6 TRE KRITISKA FAKTORER FÖR ATT UPPNÅ ETT MER ENTREPRENÖRIELLT FÖRHÅLLNINGSSÄTT 254 VAD KAN ÖSTHAMMAR LÄRA FRÅN ANDRA? 274.1 ENKÖPING – MED MÅL ATT BLI BÄST PÅ ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 274.2 VÄSTERÅS – EN GENERELL MODELL FÖR ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 314.3 UPPSALA – KOMPETENSUTVECKLING I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 365 EXTERN KOMPETENS, VERKTYG OCH KONCEPT 385.1 KONCEPT OCH VERKTYG 385.2 UTBILDNINGSAKTÖRER I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDE 416 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE 436.1 NYCKLAR FÖR FRAMGÅNG I ARBETE MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLAN 436.2 VÄGVAL FRAMÅT – TRE ALTERNATIV ATT TA STÄLLNING TILL 446.3 FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR ETT GENOMFÖRANDE I ÖSTHAMMAR 466.4 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGAR 476.5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH INNEHÅLL 482 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Med uppdraget att undersöka nuläge och förutsättningar i Östhammar har Sweco intervjuatett drygt 50-tal utvalda personer i kommunen, fördelat på skolor (skolledare, lärare,syokonsulenter mfl), kommun (politiker och förvaltning), samt företag, organisationeroch andra relevanta aktörer. Presentationer och gruppdiskussioner har också genomförtsmed exempelvis kommunens rektorsgrupp och ämnesutvecklingsgrupp.I uppdraget har också ingått att göra en utblick utanför Östhammars kommun för attdels fånga upp det nationella läget avseende entreprenörskap i skolan, dels lyfta framgoda exempel från andra kommuner med erfarenhet av att främja ett entreprenörielltförhållningssätt i sina skolor. En av kommunerna var Enköping som vi också hade möjlighetatt besöka tillsammans med representanter från Östhammars kommun. Som en del iden externa utblicken ingick även en kunskapsöversikt över olika främjande aktörer ochkoncept som kan ge stöd åt skolorna i ett fortsatt arbete.När processen med förstudien kommit så långt att analys, slutsatser och förslag till fortsättningutkristalliserats bjöd Östhammars kommun in till en Work Shop som genomfördesi december 2011. Till denna var ett drygt 40-tal nyckelpersoner från Östhammarskommun, skolor, och andra aktörer inbjudna. Detta var en viktig del i processen att bådepresentera analysen för en vidare krets och ge tid att diskutera och förankra förstudiensanalys, resultat och förslag till fortsatt genomförande.1.3 LÄSANVISNINGRapporten har sex kapitel men består egentligen av fyra delar, som läsaren kan fördjupasig i efter eget behov och intresse. I den första delen (kapitel 2) ges en inledande nationellöversikt och beskrivning av området entreprenörskap i skolan, vad det är och innebäroch varför det är aktuellt idag.Den andra delen (kapitel 3) är en beskrivning av förutsättningar och nuläge i Östhammarskommun och skolor av att främja entreprenörskap och entreprenöriellt lärande iskolsystemet, samt analys av möjligheter och utmaningar för ett utvecklat arbete ikommunen.Den tredje delen (kapitel 4 och 5) är en extern utblick som dels ger några mer fördjupadeexempel på hur andra kommuner arbetat med entreprenörskap i skolan och vilkalärdomar och erfarenheter de gjort, dels en översikt av olika externa aktörer och deverktyg, koncept och kompetensinsatser som de kan erbjuda till skolor och kommuner.I rapportens fjärde och sista del (kapitel 6) presenteras slutsatser tillsammans med förslagtill hur Östhammar skulle kunna arbeta vidare för att skapa ett mer entreprenörielltförhållningssätt i skolan genom ett samordnat utvecklingsprojekt.4 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


vänts som motiv och utgångspunkt för olika satsningar på entreprenörskap i skolan undermånga år.Och om dessa två skäl inte räcker som anledning till att skolan ska syssla med företagsamhetoch entreprenörskap - finns sedan hösten 2011 ett tredje motiv som är: att skolanska göra det! Entreprenörskap i skolan har hittills varit en högst frivillig verksamhet,men från och med hösten 2011 ska entreprenörskap och företagsamhet finnas med ochgenomsyra hela utbildningssystemet från förskola till gymnasiet.2.2 VEM BESTÄMMER VAD SOM GÄLLER - VAD SÄGER STYRDOKUMENTEN?Nationell strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet.Entreprenörskap i skolan har traditionellt drivits utifrån ett näringspolitiskt perspektiv,vilket medfört att frågan också främst legat på Näringsdepartementet och Tillväxtverket(tidigare Nutek), men under 2009 lade Utbildningsdepartementet fram en nationell strategiför entreprenörskap inom utbildningsområdet, där det betonades att entreprenörskapska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet – och därmed hade fråganblivit en utbildningsangelägenhet. Denna markering kopplar i sin tur väl ihop medEUs mål om att entreprenörskap ska få större genomslag inom utbildningsområdet. Entreprenörskapses här som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet och beskrivssom en individs förmåga att förverkliga sina idéer.Ny skollag, ny läroplan och ny gymnasiereform betonar ökad företagsamhet i skolanUppgiften att främja införandet av entreprenörskap i skolan har därmed lagts på myndighetenSkolverket, som har tydligt stöd i skolans nya styrdokument som markerar viktenav att stärka elevers företagsamma förmågor.Skollagen betonar bl a vikten av att skolan ska främja barns och elevers allsidigapersonliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individeroch medborgare.Läroplanen och kursplanerna för grundskolan, Lgr 11, betonar bl a vikten av attstimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden för entreprenörskap.Eleverna ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem och omsättaidéer i handling.Gymnasiereformen, Gy 2011, betonar att man ser:- Entreprenörskap som en uppgift för hela gymnasieskolan.6 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


I Enköpings kommun – som arbetat länge med entreprenörskap i skolan - har man tolkatden nya situationen som att såväl lärare som skolledare måste ha kunskap om entreprenörskapoch undervisning i entreprenörskap, eftersom det numer betonas i skollag ochkursmål på alla nivåer i skolan. De ser också att det gäller även om man som lärare inteundervisar i entreprenörskap, eftersom entreprenöriellt lärande ska genomsyra all undervisning.I Enköping anser man att det för många handlar om ett nytt förhållningssätttill lärande där ämnesintegration, verklighetsförankring och dialog i klassrummet fårstörre utrymme än idag.Enköping har satt upp följande strecksatser för att konkretisera vad ett entreprenörielltförhållningssätt innebär för dem.Motiven för att arbeta på detta sätt i Enköping (vid sidan av att det nu också ska göras)innefattar både ett individ-, som ett samhällsperspektiv, vilket också illustreras genomföljande målbilder för kommunens arbete. Ett entreprenöriellt förhållningssätt:• Gör skolan meningsfull för eleverna• Leder till bättre resultat i de olika skolämnena• Ger ungdomar som gör bättre framtidsval• Gör att elever och personal mår bättre• Svarar mot arbetslivets krav• Leder till ökat företagande och företagsamma medarbetare - för att konkurrenskraftenoch välfärden behöver fler innovationer, företagare och företagsamma medarbetare.8 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


2.4 NÅGRA SLUTSATER OM NULÄGET I LANDETUnder 2000-talet har mängder av satsningar på entreprenörskap i skolan – i alla dessformer – genomförts, samtidigt som också forskningen på området har utvecklats. Detfinns därigenom en hel del samlade lärdomar och erfarenheter både från utförare ochexterna betraktare. Utifrån befintlig litteratur och projektutvärderingar tycker vi oss sehur både synsätt och praktik långsamt förändrats över denna tioårsperiod. De kansketydligaste förskjutningarna är att frågan om ’Entreprenörskap i skolan’ har börjat gå:• Från att bara vara näringspolitik - till att också bli utbildningspolitik och en viktigutbildningsfråga…• Från att främst handla om regionala strategier - till att bli praktisk handling i kommuneroch skolor…• Från att kompetens och verktyg främst funnits hos externa aktörer – till att skolornasjälva börjar ha kompetens att äga och driva frågan…• Från att främst ha varit enskilda aktiviteter i entreprenörskap - till att mer handla omett förhållningssätt i skolan och vikten av att skapa en röd tråd genom skolsystemet…• Från fokus på företagande - mot en bredare syn på företagsamhet och entreprenörielltlärande som fokuserar på företagsamma förmågor som behövs i alla lägen…Samtidigt sker en utveckling mot en allt mer samspelt och homogen syn på hela områdethos forskare, utvecklingsaktörer och dem som arbetar praktiskt med utförandetlokalt i kommuner och skolor.Man skulle kunna säga att det i dagsläget i landet:Finns enighet i synen om behovet av entreprenörskap i skolan: Ingen motsäger att Sverigebehöver fler ungdomar som går ut skolan med goda ämneskunskaper - och somsamtidigt är trygga, driftiga, målmedvetna, intresserade och måna om såväl sin egenomgivning som sin egen framtid.Finns enighet i synen vad entreprenörskap i skolan innebär: att det är förhållningssättsom ska genomsyra utbildningssystemet, och att det både handlar om att utveckla företagsammaförmågor och om företagande.Samt att det börjar bli större enighet också i frågan hur man gör för att skapa en merföretagsam skola. Några av de nycklar som betonas från många håll är betydelsen av att:• Varje skola själva äger frågan, men att det krävs både stöd och styrning från kommunenför att nå fram…UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R9 (51)


• För att kunna nå ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolans vardag krävs kunskap ientreprenöriellt lärande hos både skolledare och pedagoger…• Alla lärare måste involveras och medverka i arbetet - det räcker inte längre att stödjaeldsjälar om man vill nå en genomgripande förändring…• Eleverna blir mer aktiva och medansvariga aktörer i skapande och utförande av sinutbildning och sina lektioner…• Skolan upplevs vara på ”riktigt”, vilket innebär att skolan måste öppna sig, lektionerbli mer tematiska och ämnesintegrerade, och där lärande sker mer i samverkan medomgivning och företag utifrån verkliga exempel och behov…Med detta som en inledande bild av olika aspekter på vad Entreprenörskap i skolan bådeinnebär och möjliggör, går vi i nästa kapitel över till att beskriva hur det ser ut i Östhammar.10 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


3 ÖSTHAMMAR – NULÄGE, BEHOV OCH UTMANINGAR3.1 STRUKTURELLA UTGÅNGSPUNKTERDet två perspektiven – individ och samhälle – som togs upp som motiv för ökad företagsamheti skolan, gäller i högsta grad även för Östhammar. I detta avsnitt ges några inledandebilder av detta.Kommun med långsamt minskande och åldrande befolkningÖsthammars kommun ligger i nordöstra Uppland i Uppsala län. Centralorten är Östhammaroch andra större orter i kommunen är Gimo, Österbybruk, Alunda och Öregrund.Invånarantalet var vid slutet av 2010 knappt 21 400 personer. Kommunens invånarantalhar haft en minskande trend sedan 2002, trots en viss positiv inflyttning. Befolkningskurvanvisar på en åldrande befolkning och att andelen unga vuxna, specielltunga kvinnor, i åldrarna 18-24 år är kraftigt överrepresenterade i utflyttningsstatistiken.Denna grupp läser också vidare i större utsträckning än män i samma ålderskategori,vilket följer en vanlig problematik i många glesbygdskommuner där tjejer i högre gradlockas att flytta för studier och jobb medan killar i högre utsträckning stannar kvar.Sårbar näringslivsstruktur – och växande kompetensproblematikNäringslivsstrukturen i norra Uppland skiljer sig rätt mycket från det övriga länet genomsin tydliga industrikaraktär. Man är i högre grad beroende av ett fåtal företag och industrier,vilket inte minst tydliggjorts i en ny studie av Tillväxtverket om genuint sårbarakommuner, där Östhammar ligger i topp i landet. Samtidigt har kommunen också enegen ortsstruktur med olika inbördes förutsättningar. Alunda präglas av närheten tillUppsala dit många pendlar för att arbeta. Gimo har Sandvik som dominerande arbetsplatsoch är orten för utbildning och idrott samt har ett flertal mindre hantverksföretag.Öregrund har en stark prägling av besöksnäringen, medan Österbybruk präglas av Dannemorasväxande gruvverksamhet och i Östhammars tätort arbetar många vid de storaarbetsplatserna Sandvik och Forsmark.En av de största utmaningarna för kommunen är kompetensförsörjningen både på kortoch lång sikt. Det handlar både om generell tillgång och om problemet att matcha befintligtutbud med efterfrågan. Östhammar behöver samtidigt fler entreprenörer ochstarka företag som vill och kan utvecklas i kommunen. Hos de mindre företagen hamnarofta fokus på det korta perspektivet eftersom detta är mest påverkbart. Det pågåendekompetensprojektet ’Företagslyftet’, som drivs av företagarföreningarna i kommunen,är ett bra exempel på viktiga insatser för att stärka kompetens hos anställda i det lokalanäringslivet. Samtidigt behöver det göras mer för att påverka strukturer långsiktigt ochhär ser företagen en uppgift att tillsammans öka intresset hos ungdomar i kommunenför de branscher och företag som finns på orten. Satsningen på Teknikcollage i Upplandsom pågår är ett bra exempel på försök till mer strukturella insatser för att skapa bättreUT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R11 (51)


matchning mellan utbildning och företagens behov. Problem som noteras i dessa sammanhangbland involverade företag är dock att insatserna egentligen sätts igång försent, på gymnasiet, medan attityder, intresse och inriktning hos ungdomar präglasmycket tidigare i utbildningen. Därför ser också många företag ett behov av en tydligare”röd tråd” av insatser och utbyte mellan skola-näringsliv genom hela utbildningssystemet.Låg utbildningsnivå och vikande resultat i flera skolorUtbildningsnivån i Östhammar speglas givetvis också i hög grad av den befintliga näringsstrukturenoch de industritunga företagen som har en förhållandevis låg utbildningsgradi befolkningen. I kommunen har endast 21 procent eftergymnasial utbildning,i relation till 42 procent i länet och 36 i riket. Utbildningsnivån ökar visserligen över tiden,men det är framförallt andelen kvinnor med gymnasial och eftergymnasial utbildningsom ökar och de ligger betydligt över männens.Det är inte bara strukturen med minskande befolkning, lägre utbildningsnivå och tilltagandekompetensbrist hos företagen som utgör ett långsiktigt bekymmer, utan problemenföljer tyvärr med i dagens skolor i kommunen. Skolorna har det generellt tufft ilandet, med ekonomiska nedskärningar, minskande elevantal, påvisade kunskapsbrister,nedläggningar eller hopslagningar av skolor - och Östhammar är inget undantag i dennabild. Tvärtom visar siffror att mer än en tredjedel av eleverna i årskurs 9 under 2010lämnade grundskolan i Östhammar utan godkända betyg i alla ämnen. Andra siffror visaratt andelen elever som fullföljde gymnasieutbildningen inom fyra år var 73 procent år2010, vilket var en försämring jämfört med föregående år. Dessvärre har trenden varitnegativ under några år. All kraft och fokus ligger givetvis redan på att ändra denna situationi kommunen. I sammanhanget genomförs samtidigt stora förändringar både igrundskolan och gymnasieskolan, med nya läro- och kursplaner och nya kunskapsmålsom skolorna ska arbeta mot. Bilden som ges från skolorna i Östhammar är också att detär väldigt mycket nytt nu för skolledare, lärare och syokonsulenter mfl ….”Och i allt dettakommer så ytterligare en del in (det tredje perspektivet) som säger att nu ska ocksåföretagsamhet in i skolan enligt de nya styrdokumenten”.Frågan i Östhammar – som i andra kommuner - är således inte längre om utan hur! Samtidigtär vår bild att det utifrån den struktur och det nuläge som gäller finns en rätt öppensyn på detta både från kommunen och skolorna. Fokus ligger givetvis på kunskapsmålensom eleverna ska ha med sig från varje klass. Den intressanta frågan här är om ettmer entreprenöriellt förhållningsätt, med allt vad det innebär, kan bidra till att öka eleversmotivation, intresse och kunskaper och därmed bli ett verktyg i arbetet i skolan attnå kunskapsmålen. Kanske kan också ett ökat entreprenöriellt (kreativt, verklighetsbaserat)förhållningssätt i skolan också vara en väg att långsiktigt påverka Östhammars underliggandestrukturbild?12 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


3.2 FÖRETAGEN HAR SVAG SAMVERKAN MED SKOLAN - MEN INSER BEHOVETEtt gott lokalt företagsklimat är av stor vikt för näringslivet. Det är också en fråga somalltid får stor uppmärksamhet (oavsett vad man tycker om själva undersökningen) genomSvenskt Näringslivs årliga ranking. Östhammar har enligt denna faktiskt förbättratsitt företagsklimat ordentligt de senaste åren, och även klättrat från plats 256 till 171 i årbland landets 290 kommuner. Som en del i denna undersökning får företag i kommunenuttala sig om olika faktorer, varav en handlar om hur de upplever skolans attityder tillföretagande. På denna enskilda fråga placerar sig dock Östhammar först på plats 247 av290 kommuner, och däromkring har man legat de senaste åren. Figuren nedan visarförst hur företagen värderar skolans attityder till företagande, i förhållande till andraaktörer i kommunen. I den undre bilden görs en jämförelse av hur Östhammar ligger tillavseende ’skolans attityder till företagande’ i konkurrens med grannkommunen Tierpoch några andra kommuner som under längre tid arbetat medvetet med företagsamheti skolan och att skapa bättre samverkan med det lokala näringslivet. Som noteras kanhamnar inte Skolans attityder till företagande högt i något avseende.Figur 1. Östhammar i Svensk Näringslivs ranking om FöretagsklimatFöretagen i kommunen är inte tillfreds med Östhammars skolors attityd till företagandeFöretagens bild avRankingKommunpolitikernas attityder till företagande 153Allmänhetens attityder till företagande 156Kommunala tjänstemäns attityder till företagande 209Medias attityder till företagande 217Skolans attityder till företagande 247Att jämföra med några av de kommuner vi tittat närmare påSkolans attityder till företagandeRankingÅtvidaberg 4Lidköping 10Söderhamn 23Enköping 29Västerås 77Östhammar 247Tierp 268Fotnot: Bilderna visar företagens syn på olika faktorer i Svenskt Näringslivs årliga ranking.Rankingen avser Östhammars plats bland Sveriges 290 kommunerUT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R13 (51)


I samma undersökning får företagen också uttala sig om de tycker att det är viktigt attskolan blir mer företagsam och verklighetsanknuten.Figur 2. Företagens bild av behovet av mer företagsamhet i skolan i ÖsthammarÖsthammars företag är tydliga med behoven70 % säger:Inför mer entreprenörskap i skolan90 % säger:Utbilda elever om företagens roll i samhälletHär framgår faktiskt att tre av fyra vill se mer entreprenörskap i skolan och nästan nio avtio anser att skolan kan göra mer för att utbilda elever om företagens roll i samhället.Det är samtidigt en sak att säga att något inte är tillräckligt bra, men för att skapa enförändring måste ju även företagen medverka för att det ska bli en förändring.I våra samtal med företagare och representanter för de lokala företagarföreningarna iÖsthammars fem orter ges ofta bilden att det är svårt för mindre företag att ha tid attkomma i kontakt med skolorna. De anser att det därför främst blir de större företagensom Forsmark och Sandvik som intresset riktas mot även från skolans sida. Ingen av orternasföretagarföreningar har en uppfattning att det finns något uppbyggt eller struktureratnätverk eller samverkan mellan skolor och företag i kommunen. Några av de intervjuadeföretagen har samtidigt erfarenhet av att ta emot prao-elever från högstadiet,men med upplevt varierade resultat. Några menar att praon skulle kunna utvecklasmycket, men att den i dag ofta verkar sakna syfte och sammanhang såväl från företagensom skolan och eleverna.14 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Samtidigt inses betydelsen av att även mindre företag bygger upp samverkan med bådeskola och elever. ”För att eleverna ska få en vettig förberedelse för yrkeslivet behöver defå mer och bättre kontakt med verkligheten. På så sätt kan de också välja utbildningefter vad vi efterfrågar och få lättare att komma ut på praktik och sommarjobb”.Företagen menar också själva att de måste bli bättre på att marknadsföra sig för eleverför att de ska kunna få upp ögonen för en viss bransch och även se att det finns möjligheteratt utvecklas på orten både som anställd eller som egen företagare.En allmän bild är att det krävs mer strukturerade former för att få ökat utbyte mellanföretag och skola. Representanter för företagen måste finnas med när skolan diskuterardessa frågor. I tidiga åldrar som för- och grundskoleåren ser man att samverkan skullekunna byggas upp utifrån orterna. Ett förslag som lyfts fram är att skapa en företagspoolmed olika lokala företag och branscher som skolorna kan ha löpande kontakter med förbesök, uppgifter, prao etc. Som noterades tidigare bekräftades även att företag sommedverkar i skapandet av Teknikcollage ser tydligt behov av att företagskontakter ochföretagsamma förmågor måste tas till vara och utvecklas redan från start i skolan.Ovan har visats på några inledande bilder från Östhammar utifrån ett strukturellt perspektivoch ett nära företagsperspektiv, men hur ser det då ut med entreprenörskap ochföretagsamhet i skolorna i Östhammar?3.3 KOMMUNENS ORGANISATION OCH SKOLORDet politiska ansvaret för kommunens skolväsen ligger hos barn- och utbildningsnämndenför förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, särskola samt gymnasieskola.Kommunstyrelsen ansvarar sedan för den kommunala vuxenutbildningen. I denhär förstudien har fokus legat på verksamheten från förskola till gymnasium.Från kommunen har man inte tidigare gjort någon samlad satsning på frågan kring entreprenörskapi skolan, utan framförallt sett det som en verksamhet som legat på respektiveskola och skolledare att ansvara för. Detta medför också att frågor kring behovet avökad företagsamhet och entreprenöriellt förhållningssätt i skolan inte lyfts fram i kommunensövergripande styrdokument eller skolplan, även om den senare givetvis betonarvissa av de egenskaper som kan förknippas med ett sådant förhållningssätt. Samtidigtframkommer en ökad medvetenhet och intresse från kommunen om behovet att ta tag idessa frågor, både från ett utbildnings- och ett näringslivsperspektiv. Initiativet medTeknik Collage är ett gott exempel på insatser för att stärka kopplingen mellan utbildningoch kompetensbehov, och denna förstudie är också ett tecken på att det finns envilja att främja ett mer företagsamt förhållningssätt genom hela skolsystemet med en”röd tråd” för elever från förskola till gymnasiet och till vidare studier och yrkesliv.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R15 (51)


Det är en viktig signal för fortsättningen att det finns en samlad syn både i politik ochförvaltning och inte minst från näringslivs- och utbildningssidan i kommunen.I kommunens regi finns 12 förskolor som ingår i kommunens skolområden och leds avförskolechefer. Vidare finns det 14 kommunala grundskolor med drygt 2000 elever frånförskoleklass till nian. Här finns även Resursskolan för elever med behov av extra stödinsatser.På gymnasienivå finns tre gymnasieskolor, Bruksgymnasiet och Forsmarks skolasom är kommunala, samt Wilhelm Haglund som är en friskola. Bruksgymnasiet i Gimo ärkommunens stora gymnasium med cirka 500 elever fördelat över 13 program såväl yrkes-som högskoleförberedande. Det andra kommunala gymnasiet, Forsmarks gymnasium,är en liten och specialiserad naturvetenskaplig gymnasieskola med energitekniskprofil. Skolan tar emot ett 70-tal elever varje år och drivs av Forsmarks kraftgrupp AB.Skolorna är uppdelade i fem skolområden utifrån orterna, Alunda, Gimo, Österbybruk,Östhammar och Öregrund. Samtliga orter har elever från förskola till årskurs nio, utomÖregrund där eleverna går högstadiet i Östhammar.Östhammars fem skolområden med dagens kommunalaskolor från F-9 och gymnasiumForsmarkBruksgym.Ortsindelningen gör att det finns en naturlig grund för samarbete mellan årskursernainom respektive skolområde, vilket är en stor fördel om man vill stärka ett entreprenörielltförhållningssätt genom skolsystemet. I det sammanhanget är det också viktigt attdet finns utbyten och kontakter mellan skolområdena, vilket också sker både för försko-16 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


lechefer och skolledare genom rektorsgruppen som träffas regelbundet och för lärare bla genom ämnesutvecklingsgruppen.3.4 ENTREPRENÖRSKAP OCH FÖRETAGSAMHET I ÖSTHAMMARS SKOLORFörskola och grundskolans låg- och mellanstadierAtt arbeta med entreprenörskap i förskolans och grundskolans lägre åldrar handlarfrämst om att medvetet träna och stödja kompetenser och färdigheter som är viktiga ibarnets egen utveckling och i relationer med andra. Sådana kompetenser beskrivs ofta itermer som god självkänsla och ett gott självförtroende, förmåga att ta ansvar och kunnaförstå konsekvenser av vad man gör, tålamod och uthållighet, förmåga till samspeloch samarbete, självständighet och förmåga att kunna tänka själv, samt kreativitet ochförmåga att ta egna initiativ.I förskolan har lärarna generellt lätt att ta till sig de förmågor som ingår i ett entreprenörielltförhållningssätt, medan man har betydligt svårare att ta till sig själva begreppetentreprenörskap. Förskolepedagogiken utgår mycket från samma grund och förskolechefernai Östhammar ser att ett ökat fokus på dessa förmågor bara är positivt och kanberika befintliga pedagogiska tankar och arbete. Flera är positiva och nyfikna och serbåde behov av fortbildning hos personal och exempel från andra håll på hur man kanföra in nya aspekter i pedagogiken. Behov som lyfts fram handlar bl a om arbete medjämställdhet och mångfald, samt behov av mer verktyg och material som kan inspireratill utforskande och skapande för både flickor och pojkar. En ytterligare del kan handlaom att oftare få utforska närmiljön utanför daghemmet och kunna göra studiebesökmm.En förskolechef pekar också på att ett ökat fokus på entreprenörskap kan bidra till atthöja statusen för förskolepedagogiken bland kollegor om man framöver ska arbeta mertillsammans för att stärka ett entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skolsystemet.Det svåra för personal i förskolan kan vara just att förstå att entreprenörskap och företagsamhetinte i första hand handlar om företagande utan just om förmågor.Även i grundskolans lägre klasser upp t.o.m. mellanstadiet i Östhammar finns mångaolika tolkningar av vad entreprenörskap i skolan kan innebära. Begreppet används intemen kan ses som ett paraply för allt arbete som handlar om att stimulera barnens skapandeoch utforskande förmågor, men med kanske tydligast koppling till natur- och teknikkunskap.Det pågår inget specifikt arbete med uttalat entreprenöriellt lärande ellerförhållningssätt, men däremot finns det ofta med i arbetssättet eftersom man i hög utsträckningarbetar både tematiskt och ämnesintegrerat i låg och mellanstadiet. Dessutomser man rätt goda förutsättningar att utveckla denna arbetsform ytterligare eftersomman inte är så styrd av scheman som i högre åldrar.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R17 (51)


Jämfört med förskolan och lågstadiet blir det mer utforskande av närmiljön och samhälletutanför skolan på mellanstadiet genom olika studiebesök. Ekonomin sätter oftastgränsen för vad som är möjligt att göra. På låg- och mellanstadiet lyfter man exempelvisfram aktiviteter som Grön Flagg, Hälsoäventyret, och tidigare TekNo-bussen, men ocksåstudiebesök på Forsmark som har mycket laborativt material. Skolledarna är positiva tilltanken på att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska genomsyra skolarbetet, men betonaratt det också är viktigt att utgå från det som faktiskt görs.Samtidigt betonar flera att det går att göra betydligt mer, men att det också saknas bådekunskap och exempel på vad. Utbytet med samhället och näringslivet på den egna ortenskulle exempelvis kunna föras in i undervisningen på ett helt annat sätt både genombesök och genom uppgifter kopplade till skolarbetet. Prao och fritt val är också aktivitetersom dyker upp på mellanstadiet som skulle kunna utvecklas mer tematiskt och verklighetsnärautifrån ett mer entreprenöriellt förhållningssätt.Grundskolans högstadierI högstadiet ökar utbytet ytterligare med närsamhället bl a genom studiebesök på arbetsplatser,med praon som kanske tydligast uttryck för detta. Samtidigt styrs undervisningenockså betydligt hårdare av schema och kursplaner, vilket skapar allt mindre utrymmeoch flexibilitet för att ta större tematiska grepp jämfört med mellanstadiet.Det finns ingen högstadieskola som idag tydligt urskiljer sig med ett mer entreprenörielltförhållningssätt. Möjligen kan man se att arbetet i mindre skolor blir mer integrerat eftersomman tvingas jobba ihop på annat sätt än i större skolor. Samtidigt är det entreprenöriellainnehållet ganska traditionellt inriktat på förbestämda aktiviteter som kännsigen från både låg- och mellanstadiet. Exempel som lyfts fram är besök på Forsmark ochHälsoäventyret, som allt för ofta anses svagt integrerat med vad som görs i skolan, samtatt vissa medverkar i Finn Upp som är en uppfinnartävling. Återigen anses ansvaret liggapå den enskilda läraren för att driva och föra in mer entreprenöriella inslag i undervisningen.Och det finns givetvis också enskilda eldsjälar som försöker på egen hand, bl ahar en lärare på Frösåkersskolan verkat för att öka utbytet mellan skola och företag föratt få in mer verklighet i undervisningen. De provade på Handelskammarens konceptTrampolinen som innebär att fadderföretag kopplades till klassen som skulle följa demunder hela högstadiet. Under tiden valde dock Handelskammaren att minska sitt stödvilket gjorde att det helt enkelt tog för mycket tid och arbete att driva för en ensam lärare.De fortsätter dock att vara aktiv i konceptet Finn Upp som är en uppskattad aktivitetför eleverna med avslutande tävling, där flera klasser genom åren gått till länsfinal.Den aktivitet som skolledarna för högstadiet lyfter fram med tydligast koppling till ökadföretagsamhet är annars elevernas praovecka. Det har länge varit diskussion om praonsroll och funktion på Östhammars högstadier och att det har sett olika ut på de fyra skolorna,men att de äntligen har fått samma struktur med en vecka i åttan och en vecka inian. Bilden som framkommer är samtidigt att praon inte fungerar särskilt väl, och be-18 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


skrivs ofta av elever som ”den veckan man slipper skola och lärare”, vilket inte skapar debästa förutsättningarna eller förväntningarna för en bra prao. Denna bild bekräftas intebara av skolledare och syokonsulent utan även av företag vi talat med. På högstadiet harstudie- och yrkesvägledaren ansvaret för att ordna prao-platser, men syvarens roll harlänge nedprioriterats och flera bekräftar att högstadierna i Östhammar haft en undermåligsyv-verksamhet under flera år. I dagsläget har i princip en tjänst funnits som skatäcka fyra skolor, men ytterligare en tjänst ska tillsättas under 2012 vilket också möjliggörtid för fler insatser framöver. Många ser ett stort behov att uppgradera både syvarbetetoch elevernas praoperioder. Syftet med praon måste tydliggöras både för elevenoch arbetsgivaren för att skapa rätt förväntningar och kunna ge ett meningsfullt innehåll.Flera anser också att praon i dagsläget inte har någon vidare koppling till arbetet iskolan och att det borde finnas möjligheter att integrera verksamheten bättre för attskapa en helhet med praon som ett inslag i något större. En bättre prao för elevernakräver också bättre kontakter mellan skolan och företag och yrkesliv. Här finns mycketkvar att göra.Utifrån våra samtal med skolledare, ämnesutvecklare, lärare, syvar etc på högstadiet ärden sammantagna bilden att man har långt kvar till ett entreprenöriellt förhållningssätt iundervisningen. Man har inte heller hunnit sätta sig in så mycket i vad företagsamhetoch entreprenöriellt förhållningssätt i den nya läroplanen innebär för det praktiska arbetet.Den samlade bilden är att man är svagt positiva men också lite avvaktande. Det ärtydligt att det krävs mer tid, diskussion och kunskap på alla nivåer, men också något somtriggar igång en förändringsprocess.Det positiva är samtidigt att det även finns tydligt drivande krafter på högstadiet bådebland skolledare och bland lärare som ser detta som en möjlighet att göra förändringar.En skolledare betonar att skolan måste komma ifrån dagens mekaniska inlärande för atteleverna ska kunna använda sin kunskap i olika och nya sammanhang - och förstå hurdet vi lär oss kopplar till verkligheten. För denna rektor handlar företagsamhet om ettförhållningssätt till kunskap i den ordinarie verksamheten, men där man också kan hämtakraft och exempel från andra aktörer, eller göra saker vid sidan om ordinarie verksamhet.En nyckel är bl a att fortsätta utveckla det tematiska och ämnesövergripandearbetet på högstadiet. En ämneslärare lyfter fram att detta till en början kräver mer tidav lärarna och mer samordning i planeringen. Men lärarens erfarenhet är att de oftasttycker att det blir roligare undervisning för att det ger mer delaktighet för både lärareoch elever, vilket direkt smittar av sig på eleverna och ger en bättre inlärning.Det är viktigt att de särskilda ämnesutvecklarna i kommunen ser vinster av ett mer tematisktarbetssätt för att kunna uppnå ett ökat entreprenöriellt förhållningssätt på högstadiet.En annan del som betonas är önskemål om ett mer strukturerat och långsiktigtsamarbete med företag i olika branscher i kommunen, inte bara för praoperioden utansom en resurs att löpande kunna koppla in det i ordinarie arbetet i skolan för att göraundervisningen mer verklighetsanknuten.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R19 (51)


GymnasietPå gymnasienivå har entreprenörskap i skolan haft en stark och rätt entydig koppling tillden traditionella synen på entreprenörskap som handlar om att starta och driva företag.Att som skola kunna visa på att många elever ges möjlighet att vara med i Ung Företagsamhetoch få driva företag under ett år, har ofta räckt för att ses som ett gymnasiumsom satsar på företagsamhet och entreprenörskap. Som beskrivits i kapitel två innebärden nya skolreformen kanske allra störst förändringar just för gymnasiet när det gällersynen och på vilket sätt entreprenörskap ska ingå i undervisning och få utrymme i kunskapsmålen.I Östhammar finns två kommunala gymnasier, som dock är så pass olika attvi valt att beskriva dem var för sig.Forsmark GymnasieskolaForsmark är en naturvetenskaplig gymnasieskola med energiteknisk profil och riktar sigtill elever som läst årskurs ett på det naturvetenskapliga eller det tekniska programmet.Skolan har haft riksintag med ett 70-tal nya elever varje år. Rektorn beskriver en skolaoch utbildning som helt är uppbyggd utifrån samarbetet med Forsmark, där såväl rektorsom de flesta lärare även arbetar. Rektorn är tydlig med att Forsmarks uppdrag är attproducera energi och att skolans mål är att skapa välutbildade elever som kan studeravidare och senare ha möjlighet att kunna ta arbete i ett kraftverk.Utifrån ett entreprenörskapsperspektiv där man betonar att skolan ska vara ”på riktigt”och att det därför krävs en nära samverkan mellan skola och arbetsliv, så uppnår givetvisForsmark detta med råge. I många av de ämnen som är specifika för skolan undervisarspecialister från Forsmarks Kraftgrupp. Den aktiva kopplingen till energisektorn försäkraratt kursmaterial kontinuerligt uppdateras för att hållas så aktuellt som möjligt. Kopplingentill Forsmarks Kraftgrupp ger eleverna möjlighet att etablera ett värdefullt kontaktnätinom en expansiv marknad.Samtidigt anser inte rektorn att Forsmark har som uppgift att särskilt främja entreprenörskapethos elever. De har tidigare haft lite UF-företagande, men menar att det intehelt stämde med deras utbildning och mål. Rektorn menar att skolan givetvis ska skapakreativa elever men inte utifrån syftet att driva eget företagande. Samtidigt uppnås fleraandra delar i ett entreprenöriellt lärande bl a genom verklighetsförankrad utbildning därman blandar praktiskt samarbete med energibranschen, och studerar naturvetenskapligateorier och aktuell forskning för förståelse av energins betydelse för samhället. I slutetav naturvetenskapsprogrammets inriktning Energi görs ett projektarbete, där eleverfår formulera frågeställning, planera, genomföra och utvärdera ett större arbete somutgår från viktiga kunskapsområden på inriktningen. På Forsmarks skola sker det i samarbetemed företag inom energibranschen, vilket innebär en inblick i de olika verksamheternaoch möjlighet till personliga kontakter och ett utvidgat kontaktnät.Sammantaget anser rektorn således att de är långt framme avseende ett verklighetsbaseratlärande och beträffande samarbete med näringslivet. Däremot håller rektorn med20 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


om att det säkert finns mer att göra för att skapa ett mer entreprenöriellt förhållningssättoch lärande i undervisningen, och är också positiv till att Forsmarks skola medverkartill det i samverkan med övriga skolor i kommunen.BruksgymnasietBruksgymnasiet är Östhammars stora och breda gymnasium som med sina 13 yrkes- ochstudieinriktade program har en viktig funktion och roll att utbilda och förbereda eleverför yrkesliv och fortsatta studier. Genom yrkesprogrammen erbjuds eleverna minst 15veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) ute på företag, där de får prova på yrken ochanvända kunskaper från skolan praktiskt. Ansvaret för att ordna praktik ligger ute påprogrammen vilket innebär att många lärare har egna uppbyggda nätverk med företag.För de teoretiska programmen har eleverna oftast 2-3 veckor praktik fördelade över helastudietiden. Detta gör också att Studie- och yrkesvägledarna har en något annan roll änpå högstadiet. På Bruksgymnasiet har syvar ingen direkt del i praktik eller företagskontakter,utan fokus ligger mer på individnivå i termer av uppföljning och framtida studieoch yrkesval för eleverna.De två rektorerna på Bruksgymnasiet betonar vikten av företagsamma elever och serskolans nära samverkan med näringslivet som en viktig del och styrka i arbetet mot dettamål. De ser att entreprenörskap har fått en tydligare plats i den nya gymnasieskolan,inte bara mot kursmål utan också mot programmålen, och ser allmänt positivt på denförstärkningen. De framhåller att det finns aktiviteter och entreprenöriella inslag i undervisningenidag, även om det inte från skolan finns någon övergripande strategi ellermål för detta. Bruksgymnasiet ska arbeta ämnesintegrerat och verklighetsanknutet ochha tydligt fokus på både näringsliv, praktik och internationalisering, enligt ledningen. Destödjer tanken på ett mer entreprenöriellt lärande och förhållningssätt, men betonar attdet tar tid och måste få ta tid: ”Det är väldigt viktigt att tydligöra att detta inte är någotenskilt nytt som ska läggas till, utan snarare ett sätt att jobba på för att göra utbildningenmer intressant och verklighetsanknuten”. En av rektorerna har tidigare gått utbildningi entreprenöriellt lärande och ser att det är viktigt att samtliga lärare får kunskap ochförståelse för vad det är och innebär för att det ska kunna ge resultat.Idag ska samtliga lärare på Bruksgymnasiet ha fått utbildning i UF-företagande av UngFöretagsamhet, enligt den ansvarige för UF i Uppsala. Ändå är det ännu bara två program,Handels- respektive Ekonomiprogrammet, som har UF-företagande på skolanidag, men andra är på gång som exempelvis Vård & omsorg och Fordonsprogrammet.Det ska också lyftas fram att det UF-företagande som finns har uppmärksammats mycketpå skolan och flera av skolans UF-företag har både deltagit och vunnit priser på VågaVara Egen-mässan, vilket ger viktiga och positiva spridningseffekter.Den lärare och eldsjäl på ekonomiprogrammet som jobbat med UF i många år ser hurdetta får elever att växa och våga ta initiativ och ansvar på ett helt annat sätt efteråt.Samtidigt är läraren mycket mån om att betona att UF endast är en aktivitet, och innebärinte att man arbetar med entreprenöriellt lärande. Läraren lyfter också fram viktenUT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R21 (51)


av utbildning och berättar att fler lärare har påbörjat utbildning i entreprenöriellt lärande,bl a går lärare på vård och omsorg en processutbildning i entreprenöriellt lärande påGävle Högskola, medan en lärare på Handelsprogrammet medverkar i Uppsala kommunsprojekt Gnistan som också har fokus på entreprenöriellt lärande. Den senare beskriverutbildningen som en ögonöppnare men ser också en svaghet i att det bara är en som gårutbildningen eftersom det gör det svårare att förankra kunskapen på hemmaplan. Samtligabetonar att det måste vara flera lärare som har samma grund att stå på, och allrahelst hela lärarlag, för att det ska kunna få större genomslag i undervisningen.Vid sidan av UF-företagande finns också flera andra kreativa och företagsamma momenti skolan, men återigen är det ofta begränsat till vissa program. Det går också att tydavissa skillnader mellan yrkes- och studieinriktade program där yrkesprogrammen harförsprång genom att det är mer naturligt att arbeta praktiskt och kreativt med att provaoch utforma lösningar utifrån verkliga behov och problem. Det är fortfarande en betydligtstörre utmaning att göra detta inom de teoretiska programmen. Några exempel påmer entreprenöriella projekt och aktiviteter är en modevisning som arrangeras av elevernapå Handelsprogrammet där företag bidrar med klädkollektioner och elever ställerupp som modeller. Ung Kultur Möts är ett annat initiativ som Estetiska programmetarrangerar med en lokal UKM-festival där unga mellan 13-20 får sjunga, framträda, ställaut eller visa upp sina egna kulturuttryck. Vissa går vidare till läns- och riksfestivaler.Det sammantagna intrycket av Bruksgymnasiet är att skolan har en tydlig grund i sittnära samarbete med yrkesliv och företag, men främst genom yrkesprogrammen. Det ärdock en bit kvar till att skolan har ett entreprenöriellt förhållningsätt som präglar undervisningen.Samtidigt finns ett ökat medvetande och intresse från ledningen och ett långsamtspridande av entreprenörskap och kunskap inom entreprenöriellt lärande till flerlärare och program.Andra resurser i kommunen som främjar ökad företagsamhet i skolanI genomgången av nuläget i skolorna av deras arbete med entreprenörskap är det framförallttvå externa resurser som flera skolor och olika åldersgrupper använt sig av ochsom därför är värda att lyfta fram och beskriva mer specifikt.Den första är Natur och Teknikskolan som idag är ett projekt som drivs av kommunenoch som är en samlad resurs som erbjuds för förskola och grundskola. Inriktningen liggerbrett på folkhälso- och utomhuspedagogik med natur och teknikinriktning. Idag användsdet bl a för temakurser och studiebesök som skolorna får ansöka om. Projektledaren hartidigare arbetet med bl a TekNo-bussen och ser att Natur- och teknikskolans verksamhetoch kompetens skulle kunna användas betydligt mer och framförallt mer integrerat medskolans arbete. Natur och teknikskolan har redan ett upparbetat nätverk med företagoch skolor som också skulle kunna utnyttjas mer. För att lyckas efterfrågas ett mer samlatgrepp i synen på entreprenöriellt förhållningsätt både från kommunen och skolorna.Det förs idag en diskussion i kommunen om verksamhetens fortsättning - och utifrån ett22 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


mål om en mer företagsam och verklighetsanknuten skola är det relativt lätt att se attNatur- och Teknikskolan skulle kunna ha en viktig roll för att stödja detta. Natur ochteknikskolan har också ett koncept tillsammans med Forsmark som kallas Teknik förtjejer som riktar sig till årskurs 6-9 med syfte att öka intresset för teknik – och naturvetenskap.Den andra resursen är också just Forsmarks Kraftgrupp, som genom sin storlek och inriktninghar en viktig roll och betydelse i kommunen. De använder också detta på ett brasätt för att sprida kunskap och jobba utåtriktat samt med goda möjligheter att ta emotstudiebesök. De har också utvecklat en speciell verksamhet för grundskola och gymnasiumsom används ganska flitigt av kommunens skolor. Exempel på detta är kurser i samarbetemed Natur- och teknikskolan som Teknik för tjejer som genomförs på sommarenoch där en del av kursen är förlagd till Forsmark och Forsmarks skola. För högstadieeleverfinns chans att göra praktik genom den så kallade praoslingan där elever får besökaolika avdelningar i Forsmark, under handledning av gymnasieelever från Forsmarks skola.För gymnasieelever finns också möjlighet till sommarjobb och arbetsplatsförlagd utbildning.3.5 NÅGRA ÖVERGRIPANDE SLUTSATSER AV NULÄGESBILDENÖsthammars kommun har inte tidigare erfarenhet av att arbeta övergripande medentreprenörskap i skolan. Vikten av entreprenörskap och en företagsam skola betonasinte heller särskilt i nuvarande styrdokument och skolplaner. Samtidigt visar undersökningenatt det finns en tydlig insikt både från politiker och från näringslivsochutbildningsförvaltning om behov av ett ökat entreprenöriellt förhållningsätt genomhela skolsystemet från förskola till gymnasiet och vidare till yrkesliv.Skolverksamheten är indelad i fem ortsvisa skolområden. Analysen av skolornasverksamhet visar dock inte på någon påtaglig skillnad mellan orterna avseende kunskapoch erfarenhet i frågan om entreprenöriellt lärande, företagsamma aktivitetereller samarbete med närsamhälle och företag.Den traditionella bilden av arbete med entreprenörskap i skolan bekräftas även iÖsthammar, där förskola och låg- och mellanstadium har en naturlig grund att arbetamer med kreativa och tematiska områden som kopplar väl till entreprenörskapets”ta-sig-för-samhet”, medan gymnasiet i högre grad ser entreprenörskap utifrån begreppet”företagande” och då främst genom aktiviteten UF-företagande. Högstadietblir i detta fall den arena som ska bära vidare den röda tråden från ta-sig-för-samhettill företagande, vilket generellt visat sig vara svårt, så även i Östhammar. De delarsom förknippas med ett entreprenöriellt förhållningssätt och lärande (utforskandeutifrån egna drivkrafter och förmågor, tematisk inriktning, längre sammanhållna arbetspassetc) passar mer naturligt in i den tradition och struktur som skolan utvecklatför de lägre åldrarna, från förskolan upp till och med mellanstadiet. Såväl ämnes-23 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


inriktning och scheman får allt hårdare grepp om elever och lärare framförallt påhögstadiet, men även på gymnasiet, vilket ofta utgör hinder för att kunna arbetamer utifrån ett entreprenöriellt förhållningsätt.När det gäller den andra viktiga pusselbiten att samverka med arbetsliv och företagär det däremot oftast tvärtom. Utbytet är mest utvecklat på gymnasiet av naturligaskäl eftersom många har praktik i programmen. På högstadiet vilar man sig mot praon,medan det lägre ner i åldrarna ofta är mycket sparsamt med kontakter med företag.Det finns idag både varierad kunskap och engagemang i frågan om ’entreprenörskapi skolan’ hos skolledare på samtliga nivåer. Ingen skola i Östhammar kan i dagslägetsägas ha ett uttalat entreprenöriellt förhållningssätt eller arbeta utifrån entreprenörielltlärande. Det finns inga handlingsprogram eller övergripande mål och strategierför hur arbetet ska bedrivas i skolorna. Samtidigt finns givetvis en hel del aktiviteteroch utbildningssituationer som är entreprenöriella på alla skolnivåer. Det är vidaretydligt att man från skolledningar menar att detta är en fråga som måste drivas frånlärarnivå och lärarlagen. I praktiken blir det ofta enstaka lärare som redan brinnerför detta som då representerar en stor del av aktiviteterna, men som också uppleveratt det ofta är svårt att få gehör och spridning av synsätt i arbetslag och hos skolansledning.Samtidigt finns en tydlig känsla av att något är på gång i Östhammar. Vi uppfattar enökad nyfikenhet och ett ökat intresse både från lärare och skolledare. Detta utspelarsig också på olika nivåer som är viktigt att ta i beaktande i ett fortsatt arbete. Vissaär genuint intresserade och brinner för synsättet och ser det som en möjlighet attförändra skolan och utbildningen till det bättre, men känner att de behöver ökatstöd, främst från skolledning och kommun för att kunna driva ett mer aktivt förändringsarbetepå sin skola. Andra ser mer pragmatiskt på ’entreprenörskap i skolan’som en möjlig metod eller verktyg att göra det man ändå ska, och ser att man ändåkommer tvingas arbeta mer tematiskt och ämnesintegrerat framöver, för att överhuvud taget hinna med det som ska göras enligt nya kursmål etc. Sedan finns givetvisfortfarande en del som både är avvaktande, skeptiska och undrar vad entreprenörskaphar med deras undervisning att göra.Realiteten för skolan är dock att samtliga står med nya styrdokument och ser att ettentreprenöriellt förhållningssätt ska in och prägla undervisningen på ett eller annatvis. Frågan ligger fortfarande mycket i hur detta ska ske. Hittills har ansvaret i stortdelegerats i tur och ordning från kommunen som sett att det är en fråga för respektiveskola och ledning, som i sin tur sett att det är upp till lärarna – men när fråganom hur en förändring ska kunna komma tillstånd har svaret gått i andra riktningen,där lärarna pekat på behov av stöd och styrning från skolledningen som i sin tur pekatuppåt på behov av stöd och tydlig styrning från kommunen!24 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


3.6 TRE KRITISKA FAKTORER FÖR ATT UPPNÅ ETT MER ENTREPRENÖRIELLTFÖRHÅLLNINGSSÄTTSammanfattningsvis kan vi se tre viktiga områden som idag utgör hinder för att kunnautveckla en mer företagsam skola i Östhammar som präglas av ett entreprenöriellt lärandeoch förhållningssätt.1. Insikt och motivation - Tydligt behov av gemensam värdegrund och kunskap omvad det nya står för och innebär för skolan i både ledar- och lärarrollenDen första kritiska faktorn handlar om att det krävs en gemensam bild och grundsyn ikommunen, hos skolor och arbetslag om vad ett Entreprenöriellt förhållningsätt ochEntreprenöriellt lärande är och innebär i praktiken. När denna insikt finns kan man gåvidare och söka inspiration och motivation för att vilja göra detta - vilket är avgörandeför att ta nästa steg som handlar om att ta reda på hur– för att kunna göra!Flera lärare och skolledare bekräftar dessa behov, vilket också framgår av citaten nedan.”Det är viktigt att alla berörs och följer med på tåget – och samtidigt ha förståelse för attdet finns olika förkunskaper och intresse för frågan både bland lärare och skolledare.””Vi måste kunna hantera frågan att vi å ena sidan säger att detta inte är något nytt –och å andra sidan det faktum, att vi i dagsläget faktiskt inte vet varken vad eller hur viska göra””Det finns varken tid eller ork för för mycket nytt. Det måste bli tydligt vad det innebär,och kunna integreras i det som ändå ska göras””Jag tror att det är nödvändigt att ökad företagsamhet i skolan presenteras som ett bättresätt att få elever att uppnå sina kunskapsmål. Det ska inte vara en extra sak, utan justett sätt att öka kreativitet, självständigt tänkande och görande, som leder till bättre inlärning”2. Kompetens - Behov av utbildning i arbetsätt och metoder i entreprenöriellt lärandeDen andra kritiska faktorn handlar om behov av utbildning i arbetsätt, metoder ochverktyg om hur man kan göra praktiskt för att få in ett entreprenöriellt lärande i vardagen.Detta ses av de flesta som den mest avgörande faktorn.Det räcker inte med enstaka seminariedagar eller inspirationsföreläsningar utan detkrävs längre processinriktade utbildningar både till ledare och till hela arbetslag, och attdet sker under en längre sammanhållande period för att kunna få möjlighet att varvateori med praktik.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R25 (51)


3. Implementering - Behov av styrning, stöd, tid och utrymme för att kunna göraDen tredje centrala punkten handlar om att det måste skapas förutsättningar för attgenomföra en förändring i praktiken. Lärare betonar stöd och styrning från skolledningoch skolledningen i sin tur stöd från kommunen. Det krävs både tydliga styrsignaler omvad som gäller och stöd i själva genomförandet.Samtidigt betonas att det inte går att ”trycka ut” ett entreprenöriellt förhållningssätt påskolorna ovanifrån utan det måste också bygga på förutsättningar hos varje enskild förskola/skola.Varje enskild skola måste få äga sitt genomförande och få ”gräva utifrån därman står” som en skolledare uttryckte det.Knappa resurser utgör ett tydligt hinder för skolorna att genomföra fler aktiviteter både ioch utanför skolan i form av studiebesök, att utnyttja externa koncept och verktyg etc.Brist på tid och utrymme i scheman lyfts också fram som tydliga hinder – men mångamenar också att det handlar om att ha mod och kunskap att våga förändra invanda planeroch mönster för att ge utrymme och tid för ett nytt arbetsätt att ta plats..26 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


4 VAD KAN ÖSTHAMMAR LÄRA FRÅN ANDRA?I detta kapitel lämnar vi Östhammar en stund för att fånga upp intryck och erfarenheterfrån hur andra kommuner har gjort för att komma igång och arbeta med att skapa ettmer entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Detta kan ge vägledning och tips införÖsthammars fortsatta process och arbete.I sökandet efter goda exempel har vi studerat satsningar från hela landet – för att i slutändankomma tillbaka till Östhammars närregion. En slutsats är att det finns gott omkommuner som sätter igång projekt och processer med inriktning på att stärka entreprenörskapeti skolan – med såväl goda som mindre goda resultat. En annan slutsats äratt man i dessa satsningar också har dragit rätt lika slutsatser både avseende vad och hurman bör göra, och vilka fallgropar och insatser som bör undvikas.Vi har här valt att lyfta fram tre exempel som tillsammans speglar centrala delar hosframgångsrika satsningar på kommunnivå. Samtliga ligger också inom Östhammars räckviddvilket underlättar vid eventuella behov och önskemål av fortsatta kontakter. Ävenom inte Uppland som helhet ligger i framkant avseende entreprenörskap i skolan finnsgoda undantag, varav Enköping utgör ett intressant exempel på en kommun med högaambitioner. Vid sidan av Enköping har vi också valt att ge en övergripande inblick från enavslutad större satsning i Västerås kommun, samt en pågående satsning på kompetensutvecklingi entreprenöriellt lärande i Uppsala kommun.4.1 ENKÖPING – MED MÅL ATT BLI BÄST PÅ ENTREPRENÖRSKAP I SKOLANEnköping är intressant att belysa av flera anledningar. De har jobbat med entreprenörskapi skolan i flera omgångar, på olika vis och dragit många lärdomar längs vägen. Förstnu efter flera år anser de att de börjar hitta fram och även se tydliga effekter av arbetet.I den första större satsningen mellan 2005-2007 (som drevs av föreningen ENWIS beståendeav eldsjälar från både skola och företag) var syftet främst att förändra synen påentreprenörskap i skolan, vilket lade en grund men inte så mycket mer. Under tiden gickEnköping med i det länsövergripande EU-projektet E-Ship, 2006-2008, med fokus på attutveckla verktyg och modeller. Enköping valde en väg att fortsätta driva och stödja arbeteoch processer i skolan med ett tydligt underifrånperspektiv, medan grannkommunenHåbo som också var med, valde den andra vägen att skapa färdiga koncept som enkeltskulle kunna användas i skolan. Slutsatsen som drogs från bägge kommunerna efteråtvar att ingen väg var riktigt rätt utan det behövdes helt enkelt en helhet med inslag frånbägge vinklar.Ramprojekt med tydlig styrning och samverkan mellan kommun-skola-näringslivSedan 2009 har Enköpings arbete fortsatt inom ramen för paraplyprojektet ’Ungt Driv’.Med devisen ”Ungt driv ger Enköping liv” är målet att stötta Enköpings barn och ung-UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R27 (51)


att man nu kunde integrera arbetet med entreprenörskap. På detta sätt blev det inget”extra” som skulle göras utan det blev en naturlig del av verksamheten.I arbetet har förskolepedagoger lärt sig vad dessa kompetenser konkret kan innebära förförskolebarn och hur de kan stärkas hos barnen. De ska bl a få utrymme att utforma sinaegna idéer, kunna förverkliga dessa och lyckas eller misslyckas. Nedan ges ett exempelfrån e-ships handbok där genuspedagogen Eva-Karin Wedin beskriver en metod för hurman gick till väga och vilka förutsättningar man utgick ifrån:”En entreprenör är en person med god självkänsla och ett gott självförtroende. Det är enperson som törs pröva nya vägar och inte ger upp vid ett misslyckande utan prövar igen.Självkänsla är vår upplevelse av vem och hur vi ÄR. En god självkänsla kännetecknas avatt jag känner att jag duger som jag är och att jag har ett värde för att jag finns till. Självförtroendethandlar om vad vi tror vi KAN och vad vi törs göra". Eva-Karin nämner någraobservationer, bland annat att barnens självkänsla och självförtroende påverkas av vadoch hur pedagogen uppmärksammar dem. Både positiv och negativ uppmärksamhet påverkar.Det är - enligt hennes observationer – inte ovanligt att pojkarna oftare än flickornafick bekräftelse för hur de ÄR. Pedagogerna kunde säga ’vad mycket spring du har ibenen idag’ eller ’du är en riktig tuffing du’. Flickorna fick oftare bekräftelse för HUR desåg ut och VAD de hade gjort, till exempel ’Vilken söt tröja du har idag’ eller ’Vilken finhäst du har ritat’. Att få uppmärksamhet för hur man ser ut, vilka kläder man har ellerför hur resultatet av en teckning blev, kan bidra till att starkare koppla självkänsla ochsjälvförtroende till prestation och stärker inte självkänslan av att 'jag duger som jag är'. Ileken var det inte ovanligt att pojkar lekte tillsammans i större grupper och tränade påatt ta för sig och höras och synas i gruppen. Många av pojkarna fick oftare än flickor hörasina namn, ofta i form av tillsägelser från pedagogen. Att höra sitt namn är en stark bekräftelse,även om det sker i ett negativt sammanhang.”Västerås var först ute i landet med denna tillämpning och arbetet har dokumenteratsnoggrant för att kunna användas även på andra förskolor och av andra kommuner.Västeråsmodellen – en generell modell för arbete med entreprenörskap i skolanJämfört med Enköping kan man säga att Västerås tog ett bredare grepp om arbetet medentreprenörskap inom ramen för E-ship, och hade också fortbildning för pedagoger ochskoledare som viktiga inslag i arbetet. Projektets övergripande mål var också att ta framoch testa en modell för att främja arbete och attityder till entreprenörskap i skolan, vilketockså lett fram till en generell modell ”Västeråsmodellen”, som man ser är fullt möjligatt använda för andra kommuner. Samtidigt betonas att både arbete och utseendemåste byggas utifrån den enskilda skolan eller kommunen. Projektledaren Anna Fredqvisthar liknat denna process vid att ”sticka sin egen mössa”. Kommuner, förskolor ochskolor, måste själva vara med och ”välja garn och färg”, d.v.s. utgå från de lokala förutsättningar,intressen och behov som finns. Enskilda skolor kan t.ex. välja särskilda inriktningarsom genus eller kultur.32 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Praktiska verktyg – egen utveckling och externa konceptDet tredje nedslaget handlar om metoder och verktyg: Hur gör man i praktiken?Hur omsätts entreprenöriellt lärande i verkligheten, i klassrummet eller på förskolan?Här betonar man både att skolan måste äga arbetet, men också att färdigakoncept när de anpassas till lokala förhållanden kan bli mycket kraftfullaoch innovativa. När det finns en gemensam syn på vad entreprenörskap i skolankan innebära och att det kan vara en del av varje ämne i vardagen, så kan verktygvara en vitamininjektion för att komma igång att arbeta entreprenöriellt.Färdiga verktyg kan också förenkla arbetet för pedagogen och kan ge inspirationatt utveckla egna idéer och arbetssätt. Men det är viktigt att verktygen kopplastill en större process på skolan. Man betonar också vikten av att stödja, främjaoch möjligöra för egna utvecklingsinsatser. Här kan ett sökbart stimulansbidrag ikommunen eller skolan vara viktiga signaler till pedagogerna att det finns mandatoch ansvar att prova nya och bättre vägar. Samverkan med närsamhälletDet är värdefullt med engagerade och motiverade företagare i skolornas omgivningoch som vill bidra till skolans utveckling. I samverkan finns vinster för pedagogernaoch företagarna - men framförallt för eleverna! Långvariga relationermellan skola och näringsliv är ofta en utmaning. Felaktiga bilder av varandrasverksamheter kan försvåra samarbetet. I dessa fall är kommunikation, samarbeteoch transparens lösningen. Det är också viktigt att skolan ser omgivningensom en resurs. Förankring måste finnas på alla nivåer. I kommunen hos politikenoch förvaltning både på skol- och näringslivssidan. Erfarenheterna är att personligamöten för att utbyta erfarenheter och idéer alltid ger resultat. De bygger relationersom varar över tid och avdramatiserar kontakterna. Långsiktighetenskapar mycket större möjligheter till utbyte av erfarenheter och samarbetsmöjligheterän enskilda studiebesök. Utmaningen är att skapa tid för dessa personligamöten. Det finns en tröskel för skolpersonal att gå på aktiviteter under kvällstid.Om de går på dagtid får eleverna lida för det. Småföretagare har oftast lättareatt komma ifrån efter arbetstid. Förvalta Långsiktigt – tydliga mål – kontinuitet – samordnande resursSom femte punkt är det viktigt att från början ha långsiktigheten i fokus; att vetavart man vill nå och hur man ska göra för att nå dit. Sannolikt behövs olika formerav insatser, mer eller mindre permanenta, för att utgöra det stöd som behövsför en långsiktig satsning på entreprenörskap.En gemensam nämnare på de skolor som lyckats extra bra i E-ship är att de sedanbörjan på läsåret lagt upp tydliga mål och strategier hur de vill arbeta medentreprenörskap på ett väldigt konkret sätt. Gemensamt för dessa skolor är attde har en ledare som både kan och vågar leda sina pedagoger mot ett och sammamål. Ett viktigt led i att få kontinuitet i den entreprenöriella verksamheten på34 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


4.3 UPPSALA – KOMPETENSUTVECKLING I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDETydlig politisk förankring och målsättningUppsala kommun har inte samma långa erfarenhet av arbete med entreprenörskap iskolan, som Västerås och Enköping. Dels har Uppsala en mer akademisk än entreprenörielltradition och kultur vilket kan påverka, dels är det en betydligt större stad vilketgöra det svårare att driva ett samlat arbete från kommunen om alla skolor ska medverka.Samtidigt kan vi notera att när de satte igång, drog de tydliga lärdomar från andras erfarenheter,bl a från Enköping. Uppsala har börjat i rätt ände genom att förankra en tydligpolitisk målsättning med arbetet. I kommunens övergripande styrdokument framgår attett av riktningsmålen inom pedagogik är att 'Entreprenöriellt lärande och entreprenörskapska finnas i alla skolor'. Vidare står följande:'Entreprenörskap som en röd trådEntreprenörskap lyfts fram som en av EU:s åtta nyckelkompetenser för det livslånga lärandet.Det är viktigt att skolan bidrar till att eleverna utvecklar ett förhållningssättsom främjar entreprenörskap. Barn och ungdomar i Uppsalas förskolor och skolor skaomfattas av lärmiljöer som uppmuntrar dem att utvecklas till företagsamma, entreprenöriellaindivider. Entreprenörskap ska vara en naturlig del av skolmiljön i undervisningenfrån förskola till vuxenutbildning. Kreativitet, nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroendeoch självkänsla ska stimuleras och utvecklas under skolåren.' IVE Uppsala kommun 2012-2015Att ett entreprenöriellt förhållningssätt ska prägla skolan genom hela systemet från förskolatill vuxenutbildning ger en tydlig grund för olika insatser.Öppet kompetensutvecklingsprogram för alla skolor i kommunenUppsala har tagit intryck av andra kommuner som betonat behovet av kunskap om entreprenörielltlärande och förhållningssätt hos skolledare och lärare. I likhet med Enköpinggenomförs just nu ett kompetensutvecklingsprogram i flera steg som är öppet föralla i kommunen. Till skillnad från Enköping som varit tydliga med att alla på medverkandeskolor ska omfattas av insatsen, har Uppsala valt en mer öppen ansats. Enligtprojektledaren Andreas Christoffersson i Uppsala kommun hade den andra vägen kanskevarit att föredra, men konstaterar att Uppsala är för omfattande vilket gjort att defått börja på detta sätt. Projektet står för kostnaden för all utbildning, som består avolika delar som man delvis fritt kan välja ifrån. Huvuddelarna i processutbildningen bestårav följande tre moment. IntroduktionsutbildningEn introduktion till tankarna kring entreprenöriellt lärande och som inspiration36 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


för fortsatt arbete på den egna skolan. Utbildningen anpassas till skolans behovoch hålls på plats på förskolan/skolan. Seminarieserie i entreprenöriellt lärandeUnder 4-6 utbildningsdagar ges utbildning om vad entreprenöriellt lärande äroch hur entreprenörskap kan användas i olika lärmiljöer, samt om hur man kanarbeta med det på skolan. Utbildningarna drivs av Umeå Universitet, respektiveIdékraft från Uppsala. Handledning för pedagoger och skolledareHandledningen för pedagoger är tänkt att löpa under en termin och syftar till attstödja arbetslagens arbete med det entreprenöriella lärandet på den egna skolan.Handledningen som omfattar sex tillfällen ska bidra med konkreta verktygsom hjälper lärarna att göra lärmiljö, utbildningsmaterial och pedagogik merentreprenöriell så att elevers drivkrafter och kreativitet utvecklas. Handledningenför skolledare ges vid fyra tillfällen och ska leda till att kursdeltagarnas skoloranvänder entreprenöriellt lärande som pedagogiskt förhållningsätt i större utsträckningän idag. Deltagarna får stöd och hjälp med att diskutera tankar, idéeroch problem som kan uppstå vid utvecklingsarbetet på skolan, samt konkretaverktyg som kan användas för att leda en skola som arbetar entreprenörielltbåde med elever och lärare.Andreas Christofferson berättar att projektet och utbildningarna rullar på bra, men attmycket tid går till att vara ute på skolor och informera och inspirera till medverkan. Ennackdel är att det ofta blir enstaka pedagoger som medverkar från en skola och inte helaarbetslag, vilket hade varit en fördel för möjligheten att förankra och kunna förändraarbetsätt på den egna skolan i fortsättningen. Han upplever också att mottagligheten förett entreprenöriellt synsätt ser lite olika ut mellan skolnivåerna. Förskolan har redanmycket av det entreprenöriella förhållningssättet, samtidigt som man upplever att fortbildningenger nya perspektiv och verktyg. Ju högre upp i grundskolan man kommerdesto svårare tycks det vara. Högstadiet ses som den största utmaningen där ämnesstyrningenär tydligast och där det upplevs vara svårast att skapa möjligheter för ett nyttförhållningssätt. På gymnasiet blir det på nytt lättare för lärare och skolledare att förståentreprenörskap som begrepp, eftersom det finns en naturligare koppling till yrkeslivoch företagande, inte minst genom UF-företagande. Men även här är det en stor utmaningatt se entreprenörskap som ett förhållningssätt i undervisningen. (mer informationom Gnistan finns på http://www.gnistan.uppsala.se/sv.ht)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R37 (51)


5 EXTERN KOMPETENS, VERKTYG OCH KONCEPTI det här kapitlet har vi valt att lyfta fram ett antal externa aktörer och koncept somfinns i landet och som rätt använda kan vara viktiga inslag och verktyg i ett eget genomförande.I exemplen från andra kommuners arbete framkommer tydligt vikten av attskolor och lärarlag känner att de själva äger och styr arbetet, samtidigt som de ocksåtydligt framhåller användandet av extern kompetens i olika sammanhang.Om entreprenörskap i skolan tidigare främst handlade om enstaka insatser och aktivitetersom ofta löstes genom att ta in en aktör eller ett koncept utifrån, så betonas numerett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan som ska genomsyra all utbildning. När skolledareoch pedagoger känner att de äger frågan och genomförandet kan externa konceptoch aktörer vara ett framgångsrikt sätt att ge ytterligare kraft och kompetens tilldet egna arbetet.Det är viktigt att säga att aktörerna och koncepten också har följt med i den allmännautvecklingen, vilket gör att allt färre bara erbjuder färdiga aktiviteter utan lägger allt merfokus på metodik och att föra över kunskap om entreprenöriellt lärande till skolan. De ärofta måna om att betona att de står på en tydlig pedagogiskt grund och att utbildningaroch verktyg också kopplas till skolans läroplan och mål. Detta medför också att linjenmellan rena kompetensutvecklingsaktörer och konceptaktörer börjar suddas ut. Detökade intresset för entreprenöriellt lärande har också medfört att aktörerna inte barablivit fler, utan flera av aktörerna utökar också sina koncept och målgrupper. Tidigarekunde man säga att Snilleblixtar var i låg- och mellanstadiet, Finn Upp i högstadiet ochUF-företagande på gymnasiet, men idag är det inte så enkelt längre.I denna sammanställning görs en grov avskiljning mellan konceptaktörer och utbildningsaktöreroch exemplen kan ses som något av en palett och en första introduktion föratt sedan utforska och fördjupa innehåll på egen hand. Flera av koncepten har ocksåkort berörts tidigare i rapporten.5.1 KONCEPT OCH VERKTYGEtt komplement i arbetet att skapa ett mer företagsamt lärande kan vara att tillämparedan utarbetade och beprövade arbetsätt och verktyg. Ett flertal färdiga koncept finnsidag riktat till elever i alla åldrar i skolan. Återkommande ledord är ofta kreativitet, problemlösningoch samarbete etc, och i flera fall ingår tävlingsmoment. Koncepten kan,ofta mot en viss avgift, erbjuda utbildning för lärare, lärarhandledningar, och arbetsmaterialriktat till elever och ibland kan också företrädare för koncepten komma till skolanoch hålla i aktiviteter.38 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Koncept för företagsamt lärande och entreprenörskap i skolanUng Företagsamhet www.ungforetagsamhet.seÅldersgrupper: Årskurs 2-5, 6-9 samt gymnasiumKoncept: Utbildning, Företagsamhet och FöretagandeInnehåll: UF som främst varit förknippat med UF-företagande på gymnasiet, har nu breddat sinmålgrupp även till grundskolan och utvecklat sitt koncept i tre huvuddelar.1) Vårt Samhälle riktar sig främst till elever i åk 2-5. Via fem moment får eleverna lära sig hur ettsamhälle är uppbyggt, vilken betydelse människor och arbetsliv har för samhället, hur lätt mansjälv kan vara med och bidra och vad demokrati är.2) Se möjligheterna är ett koncept som kan användas från årskurs 6 -9. Eleverna går igenom fempass där de lär känna sig själva och sina egna entreprenöriella egenskaper.3) UF-företagande erbjuder ungdomar i åldern 16-20 år en möjlighet att driva ett eget företag iutbildningssyfte under ett läsår som en del av gymnasiestudierna.FramtidsFrön www.framtidsfron.seÅldersgrupper: Förskola till GymnasiumKoncept: Utbildning i entreprenröriellt lärande och flertal verktyg från förskola till gymnasietInnehåll: FramtidsFrön erbjuder både utbildningar i entreprenöriellt lärande och konkreta verktygsom möjliggör för lärare att driva praktiskt entreprenörskapsarbete. Samtliga utbildningar utgårfrån det entreprenöriella förhållningssättet i den dagliga verksamheten och riktar sig till all skolpersonal.De sträcker sig från inspirationsföreläsningar, halvdagsutbildningar i förhållningssätt, tilllängre processutbildningar på 4-6 dagar. De har även utbildningar i de verktyg som de erbjuder.Bland de utvecklade koncepten finns Miljörally (förskoleklass till åk 9), Radio-Aktiv samt Detektiverna(förskoleklass till åk 3 gymnasiet), Frö-Retaget (årkurs 3 till 6), HandsOn Enterprising(årskurs 7 till 9), samt Företagsorientering (åk 7 till åk 3 gymnasiet).Snilleblixtarna www.snilleblixtarna.seÅldersgrupper: Förskola till mellanstadiet, samt särskolan upp till gymnasiet.Koncept: Handledningsmaterial och verktyg för ökad FöretagsamhetInnehåll: Syftet med Snilleblixtarna är i första hand att stimulera barns intresse för teknik,uppfinningar och entreprenörskap på ett roligt och inspirerande sätt. Syftet är också att erbjudalärare, som arbetar i förskola och skola upp t.o.m. årskurs fem, en arbetsmodell som stimulerarelevernas nyfikenhet, lust att lära och förmåga att kritiskt reflektera. Arbetsmodellen förSnilleblixtarna innehåller sju basmoment: pilla, sätta ihop, upptäcka, klura, bygga, visa och sortera.Grunden är ett handledningsmaterial till pedagoger för att skolan själv ska kunna arbeta medde verktyg och uppgifter som konceptet erbjuder.Önsketanken http://onsketanken.se/Åldersgrupper: Förskola 4-6 år.Koncept: Utbildning och metoder för förskolepedagogerInnehåll: Önsketanken är ett pedagogiskt verktyg för att initiera, stimulera och förstärka processeni entreprenöriellt lärande på förskolan. Önsketanken vill att barn i förskoleålder ska få hjälpoch stöd av sina pedagoger och lärare att visualisera sina drömmar och tankar. Genom att lyftafram barnens idéer och låta dem vara mer delaktiga i sin egen vardag blir barnen mer initiativrika,kreativa och mer motiverade att försöka förverkliga sina drömmar. Konceptet bygger på utbildning(2 dagar), verktyg och nätverksträffar mellan pedagoger.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R39 (51)


Entreprenörskaps- och uppfinnartävlingarFinn Upp http://www.finnupp.se/Åldersgrupper: Årskurs 6-9Koncept: Uppfinnartävling för elever på högstadiet och metodmaterial till lärareInnehåll: Syftet är att väcka elevers lust att upptäcka genom att eleverna får identifiera vardagsproblemoch hitta lösningar på dessa. Finn Upp erbjuder kostnadsfritt inspirationsmaterial förlärare som kan användas i ämnet teknik och många andra ämnen när man vill jobba med entreprenörielltlärande. Vart tredje år arrangeras uppfinnartävlingar i Sverige som samtliga elever i åk6-9 kan delta i och det är dags igen i maj 2012.FIRST LEGO League http://se.hjernekraft.org/Åldersgrupper: Årskurs 4-9Koncept: Kunskaps- och tekniktävlingInnehåll: FIRST LEGO League (FLL) är en tävling i naturvetenskap, teknik, matematik och entreprenörskapför barn/ungdomar i skolåren 4-9. Tävlingen genomförs i ca 60 länder och på 40 orteri Skandinavien varav 9 i Sverige. Varje år har sitt specifika uppdrag som eleverna ska lösa. Åretsuppdrag har fått namnet Food Factor och handlar om säker produktion och lagring av livsmedel.Deltagarna ska utforska hur nuvarande matproduktion och lagring går till, samt vilka problemsom finns med exempelvis bakterier, mögel, insekter och annat. Därefter ska de fundera ut ensmart lösning på något av dessa problem. Uppdraget ger eleverna möjlighet att visionera omframtiden, vilket kan påverka dem positivt på många olika sätt. Flera kommuner i Sverige medverkarårligen, däribland Västerås. Utbyte skola & näringsliv – inspiration, föreläsningar, fadderföretagTrampolinen http://www.chamber.se/?id=26153Åldersgrupper: Årskurs 7- 9Koncept: Metodik och material för att koppla fadderföretag till högstadieklasserInnehåll: Trampolinen är ett koncept för samverkan mellan skolan och det lokala näringslivet somsyftar till att väcka skolelevers intresse för olika yrkesroller och vägleda till kommande gymnasieval.I projektet ”adopterar” ett företag en högstadieklass i årskurs sju och följer klassen till årskursnio. Kontakterna dem emellan sker enligt en framarbetad metod där företaget besöker skolan engång varje höst, och eleverna besöker företaget en gång varje vår. Det vanligaste är att mentoreri sjuan tillsammans med studie- och yrkesvägledare kontaktar lokala företag med förfrågan ommedverkan. Handelskammaren har tagit fram ett projektmaterial med information som vägledersåväl företagets handledare som klassens mentor genom hela projektet, från den första kontaktenmellan företagets kontaktperson och mentorn till utvärdering efter avslutat projekt i nian.Transfer http://www.transfer.nuÅldersgrupper: GymnasietKoncept: Fria föreläsningar från företag inom olika branscher för elever på gymnasietInnehåll: Syftet är att skapa insikt i yrkeslivet samt att inspirera till studier, egna initiativ och entreprenörskap.Transfers föreläsare kommer från olika branscher och representerar många yrken;företagsledare, ekonomer, ingenjörer, marknadsförare, entreprenörer, personalchefer etc. Lärarebeställer föreläsningar kostnadsfritt och integrerar dem i undervisningen. Föreläsare bidrar ide-40 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


ellt med sin tid och delar med sig av kunskaper och erfarenheter till eleverna. Transfer finns iflera regioner bl a Stockholm-Uppsala.Yrmis http://www.yrmis.se/sv/Åldersgrupper: Alla som står inför studie- och yrkesvalKoncept: Inspirera unga vad gäller praktik, yrkesval och framtida karriär genom bl a filmerInnehåll: YRMiS arbetar med att guida och inspirera unga vad gäller yrkesval och framtida karriär.YRMiS vägleder och inspirerar människor till studie- och yrkesval med hjälp av kortfilmer. På filmbeskriver unga förebilder olika yrken och arbetsgivare berättar om vad deras arbetsplats har atterbjuda och efterfrågar. YRMiS riktar sig till dem som står inför ett val, oavsett om de ska väljagymnasium, omskola sig i vuxen ålder, hitta praktikplats eller feriejobb. På hemsidan finns ”lärarrummet”där skolpersonal kan registrera sig och utbyta tankar och idéer om hur de kan integreraundervisning om arbetsmarknaden i skolan. Företagande för skolungdomarSommarlovsentreprenör http://www.sommarlovsentreprenor.se/Åldersgrupper: 15- 19 årKoncept: Ungdomar driver företag som sommarjobb tillsammans med arrangör och handledare.Innehåll: Sommarlovsentreprenör startade år 1999 och syftar till att stimulera ungdomar attutveckla sina entreprenöriella egenskaper genom att driva företag som sommarjobb. Konceptetvänder sig i första hand till ungdomar i åldrarna 15–19 år. Ungdomarna får med hjälp av handledareutifrån en egen idé skapa sitt företag. För att kunna bedriva konceptet Sommarlovsentreprenörmåste intresserade organisationer bli licenstagare. Som arrangör av konceptet fås chansenatt bidra till ungdomars idéer, växt och entreprenörskap genom ett väl beprövat program.Arrangören kan vara en kommun, en organisation, en förening eller liknande. Det viktiga är attverksamheten har en stark lokal koppling och att verksamheten genomförs utan vinstsyfte. Somhandledare certifieras du genom en tredagars kurs och ges tillgång till den bank av pedagogiskamodeller och praktiskt stöd som finns utvecklat i konceptet.Ung Företagsamhet www.ungforetagsamhet.seÅldersgrupper: GymnasiumKoncept: Utbildning, Företagsamhet och FöretagandeUF-företagande erbjuder ungdomar i åldern 16-20 år en möjlighet att driva ett eget företag iutbildningssyfte under ett läsår som en del av sina gymnasiestudier.(UF finns även med under rubriken Företagsamt lärande och Entreprenörskap i skolan)5.2 UTBILDNINGSAKTÖRER I ENTREPRENÖRIELLT LÄRANDEFlera av konceptaktörerna ovan har också ofta utbildningsdelar, men då framföralltkopplade till sina koncept. Framtidsfrön är den aktör ovan som erbjuder längre processutbildningari företagsamt lärande. Det kommer också fram alltfler privata utbildningsanordnarei takt med att synen på entreprenröiellt lärande i skolan får starkare fotfäste.Exempel på utbildningsföretag är: Me University AB (http://www.meuniversity.com)med bas i Värmland, Startcentrum (http://www.startcentrum.se) med bas i Örebro, ochIdékraft (http://www.idekraft.se/idekraft) med bas i Uppsala. Annars är det främst vissaUT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R41 (51)


universitet som specialiserat sig inom området och som genomför en betydande del avkompetensutvecklingen inom området. Ett av dessa är Umeå universitet(http://www.pedag.umu.se/projekt/foretagsamt-larande/) som ger uppdragsutbildningari entreprenöriellt lärande.Det är framförallt de längre processutbildningarna som har ökat i omfattning de senasteåren. De omfattar ofta flera dagar utspridda över en längre period och som integrerasmed arbete på plats i skolan. Socialfondens programområde för kompetensutveckling iarbetslivet har under senare år varit en viktig möjliggörare för regioner och kommuneratt genomföra dessa större insatser riktade till hela skolor och arbetslag. Exempel pådetta har lyfts fram i rapporten från både Enköping och Uppsala. Möjligheten att användasocialfonden som finansiär framöver är dock troligen över för denna strukturfondsperiod,eftersom inga fler utlysningar är planerade i Östra Mellansverige som är den regionsom Östhammar tillhör.Också Skolverket har genom sitt utvecklingsuppdrag blivit en viktig utbildningsanordnareför att underlätta genomförandet av ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolorna.De använder sig också av universitet och privata aktörer som utförare. Under 2011 harde startat en längre uppdragsutbildning och troligen kommer en ny utbildning sättaigång hösten 2012, med ansökningsomgång under våren. Utbildningen har bestått avfem gemensamma kursdagar samt litteraturstudier och eget arbete motsvarande totaltåtta arbetsdagar. Den riktar sig till lärare och skolledare i alla skolformer, fritidspedagoger,studie- och yrkesvägledare och motsvarande, från förskola till vuxenutbildning, inklusivesärskola. Kravet har varit att minst tre personer från samma skola deltar ochdeltagandet i kursen ska vara godkänt av rektor som delar kursens målsättning att utvecklaskolans arbete. Vid sidan av utbildning har också Skolverket haft vissa utvecklingsmedelför kompetensinsatser inom området entreprenörskap i skolan som kommuneroch skolor har kunnat söka för att fördjupa kunskap och arbetssätt. Bidragen under2011 har legat på allt från 10 000 upp till 200 000 kr. Möjlighet att söka utvecklingsmedelfinns även för 2012.42 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


6 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG TILL GENOMFÖRANDE6.1 NYCKLAR FÖR FRAMGÅNG I ARBETE MED ENTREPRENÖRSKAP I SKOLANUtifrån slutsatser från nulägesbilden i Östhammar och lärdomar från andra kommunerssatsningar har vi kondenserat fram tio punkter som kan ses som grundläggande nycklarför att kunna nå framgång i en satsning på att utveckla ett mer entreprenöriellt förhållningssätti Östhammars skolor. Varje skola äger sitt genomförandeVarje skola och skolledare måste äga frågan och få möjlighet att utveckla sin strategioch praktik. Det är viktigt att ha förståelse för att det finns olika förutsättningar ochatt det inte går att ha samma modell för alla. Skolledare behöver samtidigt stöd ochstruktur för att kunna driva processen på sin skola Kommunen har viktig uppgift att styra och driva helhetenDet är därför viktigt att kommunen har en aktivt stödjande och samordnande rolloch håller i arbetet ur ett helhetsperspektiv. Det är också en viktig markering attkommunen lyfter fram betydelsen av området i gällande planer och styrdokument. En satsning kräver både personella och ekonomiska resurserDet räcker inte med att kommunen visar god vilja och lägger ut färdriktningen – utandet krävs en aktiv ledning med både personella och ekonomiska resurser för att arbetetska ge långsiktiga resultat och effekter. Viktigt att ta helhetsgrepp i frågan om entreprenörskap i skolanDet är viktigt att fastställa att entreprenörskap i skolan kan handla både om attfrämja elevers företagsamma förmågor och om att främja kunskap och träning i entreprenörskapoch företagande. Det är även viktigt att uppdraget omfattar hela skolanfrån förskola till gymnasium för att möjliggöra en röd tråd för eleven genom helautbildningen. Öppna upp skolan och skapa strukturer för samverkan med företag och omvärldDet är viktigt att skolan är öppen och integrerar företag och samhälle i undervisningen.Involvera föräldrar, elever, föreningar och företag i arbetet med att skapa enmer företagsam skola. Strukturer för ökad samverkan med näringslivet är särskiltviktiga. Hela skolan behöver involveras i arbetetErfarenheter visar tydligt att det inte räcker att stödja eldsjälar på skolorna om manska nå genomgripande förändring och resultat - utan arbetet behöver omfattar allaoch ses som en gemensam process som drivs och ägs av varje arbetslag.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R43 (51)


Kompetens i entreprenöriellt lärande och förhållningssätt på alla nivåerKompetens i entreprenöriellt förhållningssätt och entreprenöriellt lärande är ennyckelfaktor och central både för skolledare och för pedagoger, men kunskap ochförståelse behövs även hos berörda aktörer inom kommunen hos politiker och förvaltning. Ha mod att förändra för att möjliggöra ett entreprenöriellt lärande i praktikenDet är viktigt att skolledare och lärare känner att de har mod och mandat att görapraktiska förändringar i skolan och undervisning för att möjliggöra ett entreprenörielltlärande. Det kan handla om att skapa längre sammanhållna lektioner, mer ämnesintegreradeoch tematiska innehåll, samt mer verklighetsanknuten undervisning isamspel med företag och omgivning. Ta gärna stöd av kompetens och koncept utifrån – men äg själva processenDet är viktigt att lärare och lärarlag känner sig trygga i att de själva har kompetensatt styra och driva arbetet på det sätt de vill. Samtidigt finns mycket extern kompetensoch väl utvecklade koncept och aktiviteter som kan tillföra det egna arbetetbåde nya dimensioner och spara tid. Ha tålamod – viktigt att se arbetet som en långsiktigt pågående processEntreprenörskap i skolan ska inte ses som något nytt påslag som också ska läggas tilldet redan pågående arbetet – utan ses som ett förhållningssätt och komplement iundervisningen i vardagen. Det är en pedagogisk ansats med verktyg för att främjaelevers företagsamma förmågor och samtidigt att nå sina kunskapsmål. Sätten attgöra detta på begränsas egentligen bara av vad man själv väljer att göra det till - ochdärför kommer arbetssätt och aktiviteter se olika ut och även förändras över tiden.Det centrala är att inte se entreprenörskap i skolan som en tillfällig eller tidsbegränsadinsats med början och slut, utan som ett ständigt pågående process i skolan. Erfarenheterfrån andra kommuner visar att om man ser detta som ett tillfälligt projektkan man lika gärna avstå – men däremot kan ett projekt vara en kraftfull formför att sätta igång arbetet och processen med att utveckla ett mer entreprenörielltförhållningssätt i en kommun.6.2 VÄGVAL FRAMÅT – TRE ALTERNATIV ATT TA STÄLLNING TILLAnalysen har klarlagt att de två inledande motiven (individ- och samhällsperspektiv) attinföra ett mer entreprenöriellt förhållningsätt i skolan i högsta grad är giltiga även i Östhammar.De det tredje motivet är mer ett konstaterande eftersom att det nu ska löpasom en röd tråd genom utbildningssystemet från förskola till gymnasium enligt skolansnya styrdokument.Frågan är således inte längre om utan hur det ska genomföras. Vi kan se tre möjliga svarpå denna fråga utifrån Östhammar perspektiv. Samtliga alternativ har presenterats och44 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


diskuterats med skolledare, lärare, politiker och tjänstemän från Östhammars kommunvid en möte i december 2011.1. Ingen gemensam satsning – Entreprenörskap är en uppgift för skolanDetta är egentligen ett nollalternativ och innebär att man från kommunens sida intesätter igång en gemensam process och arbete för att stärka entreprenörskap somförhållningsätt i skolan. Motivet är här att uppdraget nu finns och ansvaret ligger påskolorna att implementera enligt nya styrdokumenten. Detta behöver inte betydaatt det inte händer något på skolorna, men att man tydligt ser att det är upp till skolornaatt utföra och att kommunen inte har en roll att driva på och ge stöd i genomförandet.Förstudien blir i detta fall främst ett inspirationsdokument som skolornakan använda sig av i det egna fortsatta arbetet.2. En bred satsning görs med samordnade resurser och aktiviteterI detta alternativ ser Östhammars kommun att entreprenörskap är en fråga somsträcker sig över de enskilda skolornas ansvar, och att det krävs både tydliga mål,styrning och stöd också från kommunen för att åstadkomma ett förändringsarbetemot ett mer entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Att utveckla ett entreprenörielltförhållningssätt är en process som måste drivas ihop mellan skolor, företag ochövriga aktörer, men där kommunen har en viktig roll att samordna och driva gemensammainsatser och aktiviteter ur ett helhetsperspektiv. I detta alternativ erbjudsalla skolor, skolledare och lärare en grundläggande kompetensutveckling i entreprenörielltförhållningssätt och lärande inom ramen för satsningen, medan längre processutbildningarligger utanför den gemensamma satsningen och är upp till enskildaskolor att stå för.3. En bred satsning med samordnade resurser och aktiviteter - och där utvalda”pilotskolor” erbjuds fördjupad processutbildning i entreprenöriellt lärandeDetta alternativ innehåller samma grundstruktur och innehåll som ovan. Tillägget äratt man här skapar en möjlighet att göra en kraftfullare kompetenssatsning på någrautvalda skolor som är intresserade och motiverade att gå före och ta ett större åtagande.Utvalda skolor erbjuds här skräddarsydda processutbildningar med handledningför både skolledare och hela arbetslag under en längre sammanhållen period (ilikhet med det koncept som Enköping har som beskrivits tidigare). Styrkan är attkunna ge mer gediget kompetensstöd till ett urval skolor och arbetslag under enlängre period - som därmed också blir ”piloter” i den gemensamma satsningen medoch en viktig roll att sprida lärdomar till andra skolor. Erfarenheten från Enköpinghar visat att det är rimligt att driva en fördjupad satsning på tre skolor samtidigt. Valetmåste utgå från intresset på skolan, men det är givetvis en fördel för det gemensammalärandet om de valda ”pilotskolorna” också täcker hela skolsystemet frånförskola till gymnasium.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R45 (51)


Motivet att föreslå två olika möjligheter för genomförande är att öppna för att det finnsbåde skilda förutsättningar och intresse att göra en djupare satsning på entreprenörielltlärande i skolan, enligt alt 3. Att låta en hel skola eller stadium gå en längre processutbildningi entreprenöriellt lärande måste därför ingå i en medveten satsning från skolledningen.Att vi ändå begränsar möjligheten till några få skolor handlar främst om vadsom anses praktiskt möjligt att samordna, men är givetvis också en finansiell fråga.Samtliga tre alternativ diskuterats öppet vid mötet i december med ett tydligt beskedfrån medverkande skolor och skolledare att alternativ 1 - att inte göra en gemensamsatsning - inte sågs som något alternativ. Det fanns däremot en stor enighet för en satsningenligt alternativ 2 eller alternativ 3, där några skolor ges möjlighet att gå före ochprova att ta ett djupare grepp kring entreprenöriellt lärande. Många ansåg också att ettbeslut om en fördjupning för vissa skolor kunde arbetas fram som en naturlig del i inledningenav ett genomförande enligt alt 2.6.3 FÖRSLAG TILL RAMAR FÖR ETT GENOMFÖRANDE I ÖSTHAMMARSwecos förslag till Östhammars kommun blir därför att genomföra en större sammanhållensatsning för att stärka ett mer entreprenöriellt förhållningssätt genom hela skolsystemetsom utgår från en bred satsning enligt alternativ 2, men med målet att tidigt igenomförandet identifiera få fram ”pilotskolor” som är intresserade av en fördjupadsatsning enligt alternativ 3.Analysen har visat på att arbetet med ’entreprenörskap i skolan’ inte kan ses som ettprojekt utan är en ständigt pågående process. Däremot är projektformen ett bra sätt attstyra resurser och insatser mot förbestämda mål om vad man vill uppnå. Sweco föreslårdärför att en satsning på ’entreprenörskap i skolan’ i Östhammar startar med ett 3-årigtprojekt med tydliga mål och strukturer för genomförande och med Östhammars kommunsom huvudman.Ambitionen bör vara att beslut om finansiering och ramar för projektgenomförande kanvara klart under våren, för att genomföra projektet med start höstterminen (augusti)2012 till och med vårterminen 2015, med slutredovisning och utvärdering klart i augusti2015.Den organisatoriska ramen måste kommunen skapa i samspel med skolor och övrigainvolverade aktörer. Projektet behöver en styrgrupp som förslagsvis består av kommunenmed näringslivschef och skolchef, samt representanter från skolledning och företag.Analysen har också visat på att det krävs minst en operativ resurs på heltid i form avprocess/projektledare för att driva och samordna satsningen. Förslaget är att Östhammarskommun vid beslut om fortsättning så snart som möjligt fastställer projektledaresom kan börja utforma projektram och genomförandeplan för projektets 3 år. Till projektetskonkreta genomförande behövs även en projektgrupp som stöd till projektleda-46 (51)UTV EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


en, och som förslagsvis består av relevanta personer och eldsjälar som vill ta en aktivdel i att påverka genomförandet (det kan exv. vara skolledare, lärare, syvar, elever, företag,föreningar).Förslaget är att första halvåret, Höstterminen 2012, blir en mobiliseringsfas med fastställandeav arbetsstrukturer, målsättningar och insatser både på den övergripande projektnivånoch för samtliga skolor. Projektledaren har här en viktig uppgift att dels medstyrgruppen fastställa och förankra övergripande ramar, mål och struktur för projektet,dels att med arbetsgruppen utveckla konkret innehåll och aktiviteter (med utgångspunkti förslag under avsnitt 6.5). Samtidigt som genomförandet och insatser tar form underhösten bör också samtliga involverade i projektet från kommun till skolledare och pedagogerha fått en introduktion i entreprenöriellt förhållningssätt och lärande. Under mobiliseringsfasenska också skolornas intresse, förutsättningar och villkor för att bli ”pilotskola”med fördjupade kompetensinsatser enligt alt. 3 fastställas, parallellt som utbildningskonceptoch anordnare undersöks. Processutbildning för utvalda skolor bör kunnagenomföras from vårterminen 2013 fram till projektets avslut vårterminen 2015, parallelltmed enskilda och gemensamma insatser som genomförs inom ramen för projektet ikommunen och för samtliga skolor.Det är viktigt att hela ansatsen i genomförandet har en lärande utgångspunkt, där spridandeav erfarenheter och kunskaper sker kontinuerligt och systematiskt genom projektet.Projektet bör också följas upp löpande och utvärderas under våren 2015, för attkunna mäta resultat och effekter av genomförda insatser och för att kunna ta beslut omoch hur arbetet med ett entreprenöriellt förhållningssätt ska fortsätta efter projektet.6.4 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE MÅLSÄTTNINGARMål behövs för att klargöra vart vi ska med det arbete vi utför. Mål kan sättas upp påflera nivåer, från övergripande mål ned till konkreta aktivitetsmål. I detta läge kan viendast bidra med förslag till några övergripande målsättningar för projektet, medan merdetaljerade målsättningar måste utformas i projektet av de som är involverade i genomförandet.Det är viktigt att mål inte bara är relevanta att sträva mot och realistiska attuppnå, utan också väl förankrade och accepterade av de som ska arbeta med dem. Manbrukar allmänt säga att bra mål ska vara SMARTA, vilket innebär att de är Specifika,Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta.I våra förslag nedan har vi satt upp fyra övergripande projektmål som riktar sig mot centralaaspekter som analysen lyft fram som viktiga för att nå framgång.Förankring på alla nivåerKompetens på alla nivåer47 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Strukturer för samverkan skola-näringslivImplementering i skolans vardagÄven om målen nedan är allmänt hållna, så går det att utforma såväl kvalitativa somkvantitativa resultatindikatorer för dessa, exempelvis genom att mäta förändringar ikunskap, attityder eller resultat, eller genom förändring i antal eller omfattning.Övergripande projektmål Ett entreprenöriellt förhållningsätt i skolan är förankrat i Östhammars kommunMålet är att projektet har lyckats skapa en gemensam värdegrund i Östhammarskommun kring entreprenöriellt förhållningsätt och företagsamt lärande i skolan, vaddet står för, varför det är viktigt för elev, skola och samhället, och vägar för att uppnådetta. Samtliga ledare och lärare har grundläggande kunskap i entreprenöriellt lärandeMålet är att samtliga berörda av projektet från kommun och skolor ska ha fått åtminstonegrundläggande utbildning och kompetens i entreprenöriellt förhållningsättoch entreprenöriellt lärande. Ju fler skolor, arbetslag och lärare som genomfört enlängre processutbildning inom eller utanför projektets ram desto större mervärde. Samverkan mellan skola och näringsliv har stärkts genom hela skolsystemetMålet är att projektet har bidragit till att skapa fungerande, långsiktiga strukturer förökat och bättre utbyte mellan skola och näringsliv och övriga aktörer på samtliga nivåeri skolsystemet från förskola till gymnasium. Ökad företagsamhet och entreprenöriellt lärande ger tydliga avtryck och resultat iskolans vardagMålet är att samtliga skolor har utvecklat metoder och aktiviteter och kunnat påverkastrukturer och arbetsätt, som möjliggjort att ett ”entreprenöriellt förhållningsätt”fått verklig innebörd i skolans vardag och undervisning för både lärare och elever.6.5 FÖRSLAG TILL ÖVERGRIPANDE STRATEGIER OCH INNEHÅLLDet ska betonas att arbetet med att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt ochlärande måste utföras av skolorna i vardagen. Samtidigt visar erfarenheter att det oftastkrävs resurser och en gemensam struktur som kan samordna och ge stöd åt skolorna idetta arbete för att det ska bli tydliga resultat och långsiktiga effekter.48 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


Projektet och projektledaren har här en nyckelroll att driva på och hålla igång den entreprenöriellalågan, genom att finnas tillhands för skolpersonalen, anordna träffar förerfarenhetsutbyte, ordna större gemensamma aktiviteter, samt att ha kraft och mandatatt driva frågan gentemot olika externa aktörer och inom kommunen.I det följande anges några övergripande strategier och innehåll som vi anser behöverdrivas från projektet centralt i syfte att ge stöd till kommunen och skolorna att arbeta ilinje mot målen.Övergripande strategier‣ Att plantera och förankra en gemensam värdegrund och långsiktiga strukturer förarbetet på skolorna och inom kommunenProjektet har en viktig roll att förankra och kommunicera förhållningssätt, arbetsmetoderoch resultat för att skapa en gemensam värdegrund och bestående struktureri kommunen och skolorna. Det är centralt för genomförande och måluppfyllelse attdet utvecklas en gemensam syn på kunskap, lärande och vad ett entreprenörielltförhållningssätt innebär och medför i relation till detta. Därför måste också begreppen’entreprenörskap i skolan’ och ’entreprenöriellt lärande’ få innehåll och bli accepteraderedan från början för att skapa ett gemensamt engagemang i frågan somsträcker sig från klassrum till kommunledning. Om man på ett tidigt stadium lyckasskapa en samsyn blir processen lättare och det blir också enklare att involvera företag,andra aktörer och föräldrar i genomförandet. Att formulera en samlad målbildoch strategi för den gemensamma satsningen underlättar denna förankring. Här visarockså andras erfarenheter av vikten att kommunen tydliggör sin ambition i sinastyrdokument, liksom att de enskilda skolorna tydliggör detta genom att utvecklamål och handlingsplaner för deras arbete.‣ Att skapa och stärka strukturer för ökad samverkan mellan skola & näringslivProjektet har en viktig roll att främja samverkan mellan skola och omvärlden. Det ärviktigt att skolan ser företag och omgivning som en resurs i vardagen, men ocksåtvärtom att företag inser den långsiktiga nyttan av att skapa goda relationer medskola och elever redan i tidiga åldrar.För att underlätta utbyte mellan skola och omvärld behöver man bygga upp bättrestrukturer för långsiktiga relationer och samverkan. Projektet har här en viktig rollatt utveckla kontakter och nätverk och fungera som operativt stöd och kontaktlänkmellan skolor och företag/omvärld. Idéer har exempelvis lyfts fram om att skapamer ortsvisa ”företagspoler” för de olika skolområdena i samverkan med de lokalaföretagarföreningarna, att utveckla och integrera det redan existerande samarbetetmed Natur- och Teknikskolan, Forsmark och andra större företag i kommunen, samtatt utveckla kontakter med fler externa aktörer som Ung Företagsamhet, Handelskammaren/Trampolinen,Transfer mfl.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R49 (51)


För att få aktiv medverkan från företag och andra externa aktörer i det operativa arbetetär det viktigt att de redan från början involveras i projektet, men också att deges en roll att vara med och påverka genomförandet exempelvis genom medverkan istyr- och arbetsgrupp.‣ Att samordna och driva gemensamma aktiviteter – sätta arbetet på kartanProjektet har en viktig roll att samordna och genomföra gemensamma aktiviteter påolika nivåer och inriktning. Det kan handla om att kommunicera och att inspirerakring projektets genomförande och resultat för olika målgrupper som näringsliv,skola, media, elever och föräldrar etc, eller genom att anordna konferenser, inspirations-och nätverksträffar. En annan viktig kommunikationskanal kan vara att skapaen webbplats för information och erfarenhetsutbyte.Vid sidan av detta kan också projektet driva större satsningar och gemensamma arrangemangsom ett sätt att lyfta fram de insatser som görs på de enskilda skolornaoch kunna visa upp detta som en helhet och i ett sammanhang. Exempel på dettakan vara att skapa en årlig utställning eller mässa med elever och lärare i centrumför att visa på aktiviteter, arbetssätt och samarbeten med näringslivet under året.Kanske kan Enköpings koncept där företag visar engagemang genom att sponsra priserför olika elevinsatser under året vara en modell även i Östhammar. En möjlighetkan också vara att samköra mässan ihop med en företagsmässa, och exempelvis låtaskolelever få i uppdrag att presentera företagen på mässan. Det senare har exempelvisdrivits med framgång i Hofors kommun där man i samverkan med lokala företagarföreningarlåtit elever i åk 8 (som i del i SO-undervisningen) presentera kommunensföretag på en årlig mässa, där målgruppen varit ungdomar i samma åldersgruppsom de själva. Det har bl a resulterat i att ungdomar fått bättre kunskap omden bredd av företag och yrken som faktiskt finns inom den egna kommunen, samtatt företagen fått visa upp sig och sin bransch för ungdomar med möjlighet att påverkaderas framtida intresse och utbildningsinriktning.‣ Att stödja skolorna i sitt arbete med ökad företagsamhet och entreprenöriellt lärande– genom samordning, verktyg, coachning, och stimulansmedelProjektet har en viktig roll att kunna ge stöd direkt till skolor, skolledare och pedagogeri deras såväl strategiska som mer operativa arbete med att främja företagsamhetoch entreprenöriellt lärande. Det handlar om allt från att samordna lärandemellan skolorna, att ge stöd i arbetet med handlingsplaner och insatser, till att tafram inspirations- och utbildningsmaterial och sprida goda exempel, verktyg ochkoncept.I det senare ingår att främja och möjliggöra både till fler egna utvecklingsinsatser iskolorna och till ökat användande av olika externa verktyg och koncept med inriktningpå att stärka entreprenöriella förmågor genom exempelvis Finn Upp, FIRSTLEGO Leage, UF, Sommarlovsentreprenörer etc, som beskrivits tidigare i rapporten.50 (51)UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R


För att uppmuntra skolorna till både metodutveckling och ökade aktiviteter är deten stor fördel om projektet kan ha en pott för utvecklingsinsatser som kan användassom ett sökbart stimulansbidrag för skolor och lärarlag. Detta sänder också viktigasignaler till pedagogerna att man ger mandat och ansvar att prova nya arbetssättinom ramen för projektet.‣ Att initiera och samordna kompetensutveckling i entreprenöriellt lärandeProjektet har en viktig roll att samordna och genomföra insatser för att stärka kunskapoch kompetens under hela projekttiden. Målet är att samtliga involverade skaha minst grundläggande kunskaper i entreprenöriellt förhållningssätt och lärande.Detta gäller såväl politiker och förvaltning som skolor med skolledare, pedagogeroch övrig relevant personal. Från andra kommuner är erfarenheten att skolledarnaär särskilt viktiga att få med tidigt eftersom de har ansvaret att leda arbetet på denegna skolan.Under mobiliseringsfasen ska projektet också undersöka intresse och fastställa medverkanför utvalda skolor att vara ”pilotskolor”, och därmed erbjudas fördjupadekompetensinsatser för skolledare, lärarlag och pedagoger löpande under projektet.Projektet får i detta fall en viktig samordnande roll för genomförandet av processutbildning,liksom att skapa lärande mellan medverkande skolor och vidare spridningav erfarenheter till övriga skolor.Projektet ska också lyfta fram andra möjligheter till kompetensutveckling som erbjuds,exempelvis genom Skolverket som även kan ha vissa utvecklingsmedel som ärsökbara för kommuner och skolor.UT V EC KL A ET TE NT R E P R EN Ö R IELLTF Ö RH ÅL L N IN G S S ÄT T IÖ ST H AMMAR S S K O L O R51 (51)

More magazines by this user
Similar magazines