November 2011 - Föreningen Sveriges Socialchefer

socialchefer.se

November 2011 - Föreningen Sveriges Socialchefer

4foto birgitta perssonEn stark röst i välfärdsdebattenfoto georg lulichfoto kerstin öhmanDet är härligt att göra en papperstidning!När jag får leverans av entrycksak brukar jag alltid lukta påden – det är något speciellt medhur tryckfärgerna luktar. Sen kollarjag om fiberriktningen i papperetär rätt och hur färgerna blev.Just då existerar inte innehålletmer än som grafiska element. Mensom vi har jobbat med innehålletför att du ska ha texter att läsa ochbilder att titta på!Jag önskar dig god läsning.Saknar du något i tidningen kandu säkert hitta det bland konferensdokumentationenpå www.socialchefer.se. Hör av dig till migeller info@socialchefer.se om duhar synpunkter eller tips!Kerstin Öhman, redaktör förSocialchefen och informatör förFSS, kerstin@immix.se.FSS ordförande Lotta Persson ochCarina Blank, som är ordförande iGävles kommunstyrelse, hälsade”alla engagerade socialtjänstpersoner”välkomna till Socialchefsdagarna2011, som i år slog rekord med 535deltagare på plats.– FSS påverkar utvecklingen utifrånden professionella kunskap vihar i vårt arbete, sa Lotta Persson.Vår utgångspunkt är alltid den enskildapersonen och temat för åretsSocialchefsdagar är jämlikhet genomolikhet. Vissa olikheter ser vi upp till,som hög ställning i samhället ochrikedom. Andra olikheter gör ossosäkra och ibland intoleranta.Lotta Persson menar att vi måstesträva efter ett jämlikt samhälle, bådeur ett medmänskligt och ur ett folkhälsoperspektiv.foto georg lulichDeltagarna möttes av barnkören från Hille kyrka, underledning av körfröken Ellen Weiss. De sjöng Kents Sverige:Välkommen, välkommen hit, vem du än, är var du än är!Invigningfoto georg lulich


Samverkan ocharbetslinjen5Sofia Arkelsten är Moderaternas partisekreterare. Hon ärordinarie ledamot i Miljö- och jordbruksutskottet och EUnämnden.På Socialchefsdagarna gav hon en bild av den politiskavärld där Moderaterna befinner sig just nu.De sociala frågorna och välfärdsfrågorna är viktiga förSofia Arkelsten och hennes parti, men undersökningar visaratt Moderaterna behöver göra mer.När de höll sin stämma i Örebro 20–23 oktober la partistyrelsenfram ett nytt kommunprogram. Samverkan är ettnyckelord. Det sociala arbetet ska enligt Moderaterna utvecklaspå tre sätt:• ett mer tvärsektoriellt och mer samarbetsinriktat arbete• ökat fokus på förebyggande arbete och att identifieravad som skapar ett utanförskap• utvärderingar, så att man gör rätt saker och inte barapå rätt sätt.Det kommunpolitiska uppdraget handlar om att förändra,utveckla och prioritera och de stora utmaningarna är attfokusera på välfärdens kärna. Det krävs god ordning på deoffentliga finanserna om man ska kunna prioritera förskola,skola, vård och omsorg, äldre och det sociala skyddsnätet.Arbetslinjen genomsyrar allt och är enligt Sofia Arkelstendet enda sättet att minska klyftorna i samhället.foto georg lulichSofia Arkelsten pratade länge med deltagarnaefter sin föreläsning på Socialchefsdagarna.foto georg lulichSofia Arkelsten


7Det gick snabbt utför.– En natt i december 1984 står jag lutadmot min bil i handfängsel, påtänd på kokainoch förstår att nu är det kört, jag hamnar ifängelse för resten av mitt liv. Då tjuter det tilli polisradion: en man har skjutit sin hustruen bit därifrån. Poliserna kopplade loss migoch jag förstod att det här min enda chans.Han ringde till sin bror som dagen förejulafton tog hem Per till Sverige.Svarar du ja skapas dynamikVäl hemma backade familjen upp honom.Man anar att mamman är den pådrivande,trots att Per har beskrivit henne som denmjuka och pappan som den stenhårda. Perbörjar på IHM Business School och är eftertvå år färdig marknadsekonom.1987 startar han företag på stående fot meden okänd kille som han har gett lite skateboardtipstill. Och nu måste vi stanna upp ochta en titt på hur Per Holknekt tänker när hanställs inför en valmöjlighet. Killen som fickhjälp sa ”du gör mig möjlig” och frågar eftertio minuter om de ska starta en firma ihop.– I ett sånt läge är det jättelätt och väldigtbekvämt att säga nej! Nej är riskfritt, absolutinget händer. Men svarar du ja sätter dunågot i rörelse, du skapar dynamik. Ja ledernästan alltid till något bra.De sålde och distribuerade skateboardari företaget Streetstyle som efter första åretomsatte 20 miljoner. Det gick snabbt att fåsnurr på verksamheten, men Per berättaratt det ofta krävs tålamod innan man kanse resultat.Magasinet Transworld hade han lämnatbakom sig när han lämnade USA. På Polarprisutdelningenför ett och ett halvt år sedansatt Per bredvid Joakim Bonnier som sa”jag har en hälsning från Peggy och Larry iOcean Side i Kalifornien. Tidningen som nitre startade har idag 700 anställda. Jag harnyss köpt den.”– Vi sår små frön menhelst ska man ju stannakvar för att skörda ochinte lämna som jag gjordedå, det har jag lärtmig. 1988 var jag på diskoteteti Jönköping ochsa hej till en tjej i entrén.Det är märkligt att vi 22år senare gifter oss …Från hemlöstill modedesignerÅter till företaget somstartats med den okändakillen. De tjänade massormed pengar. 1997var Per med och startadeklädmärket Svea. Hansmissbruk hade dockkommit tillbaka och nudrack han alkohol.– Jag började bli hög på mig själv. Alltmamma lärt mig la jag åt sidan för nu skullejag belöna mig själv. Jag tog så bristfällig hänsynatt jag konsumerade företagets pengar.Sent på hösten 1999 blev jag kallad till styrelsemöteoch fick beskedet att jag inte varvälkommen tillbaks.Hemma i Gamla Enskede fanns fästmöoch femårig dotter. Per ”gick till jobbet”måndagen därpå och försökte hålla skenetuppe. Efter några veckor förstod fästmönvad som hade hänt och sparkade ut honomför att bevara tryggheten för barnet.Trots att det inte är första gången Per Holknektberättar sin historia blir han märkbartberörd av att återuppleva skeendet.– Jag hade förlorat mitt företag, mitthem, min plats i familjen och två veckorsenare även rätten till mitt barn. Det blirtomt i plånboken, tomt på kamrater, tomti självförtroendereserven och i lådan avhopp.›››››foto georg lulichVarje människa kanskapa makt ochförändring i sitteget liv, och iblandäven i andras


10foto georg lulichfoto georg lulichTvå dagar förepremiären badföräldrarna migatt lägga nerprojektetIdén presenterades på ett enligt Pär typisktkommunalt möte där alla persontypervar representerade: den tysta ugglan,den besserwissiga tigern, den idésprutandedelfinen, den flitiga men bakåtsträvandearbetsmyran och den bittra mulåsnan. Viförstår att inte alla ställde sig upp och gjordevågen, men beslut blev det.Beslutet ledde till den första föreställningen1996 med Glada Hudik-teatern,Tomtar på rymmen, som sågs av 400 personeri Hudiksvall.– Två dagar före premiären bad föräldrarnamig att lägga ner projektet. De villeinte att deras barn skulle göra bort sig framförpublik.Men Pär drev igenom föreställningenoch det blev en lyckad premiär. Efter ett parår tog Glada Hudik-teatern in mer professionellainslag i teaterarbetet. Publikgenombrottetkom 1999 med Indianer i djungeln,ett samarbete med Folkteatern Gävleborg. IDet stora bankrånet 2000 användes film somen del av föreställningen för första gången.Därefter har varje ny produktion haft någotnytt grepp och Glada Hudik-teatern harblivit ett begrepp. Föreställningen Elvis somsattes upp hösten 2005 slog alla tidigare publikrekordi Hudiksvall och sattes upp bådepå Cirkus i Stockholm och i New York. Närden här tidningen trycks har skådespelarnanyss kört finalen av Elvis på Globen – eftersex år och mer än 170.000 besökare.Filmen Hur många lingon finns det i världenhar släppts på DVD efter drygt sex månaderpå biograferna.– Kommunal verksamhet anses somtrist och grå. För att konkurrera med detprivata näringslivet måste vi stå på frontenoch marknadsföra oss, precis som vi i GladaHudik-teatern gör.Landshövdingen skulle komma på besök.”Vad gör en sån” frågade en av de utvecklingsstördaPär. ”Tjaa, han klipper band.”När landshövdingen har anlänt är det spändtystnad tills en kille ställer sig näsa mot näsamot landshövdingen och frågar:”Är det du som är hövdingen?””Ja…””Ugh.”Visst har synen på utvecklingsstördaförändrats de senaste 50 åren. Det var intelänge sedan som man redan på BB fick blanketterför att adoptera bort ett barn som föttsmed Downs syndrom.Ett brev från en av skådespelarnas föräldrarvittnar om att dottern genom teaternöppnat sig och blivit stolt, känner värme,gemenskap och trygghet i att vara den honär, förutom att hon har utvecklats språkmässigt.”När Maja växer, växer också vianhöriga.”foto georg lulich


foto georg lulichKvinnor, män ochalla vi andraClaes Schmidt / Sara LundNär en solklar transvestitbörjar sin föreläsningmed att fråga den500-hövdade publikenvilken minoritet vi troratt han tillhör och allaär knäpptysta känns detlite fånigt. Ingen vågarsäga något fast vi såklartvet svaret.Det är Claes Schmidt vanvid, så hans avväpnandereplik på kompakt publiktystnadär ”jag är skåning,hörs inte det?”. Hanhåller alltid sina före läsningarsminkad och kläddi kvinnokläder och kallar sig då Sara Lund.Hur är man när man är normal? En definitionär ”vanligast förekommande”, alltsåmajoritet. I Sverige är det väl svenskar somär vanligast förekommande. Vem ser duframför dig när du hör ordet svensk? Deflesta tänker på en en kategori som blandandra Sara Lund tillhör: vit, heterosexuell,medelålders man utan funktionshinder.– Hur många är normala? Räknat på helabefolkningen är det bara 4 procent. Men jagvill inte vara normal, jag vill vara som allaandra – unik! För den delen är det mer normaltatt vara transvestit, vi är 5 procent!Det finns inget så ovanligt som det ”normala”.Vem har placerat bilden av normalsvenskeni ditt huvud? När Sara Lund frågarpubliken om någon känner en transaräcker fem personer upp handen. Detborde vara fler om nu 5 procent av Sverigesbefolkning är transvestiter. Varför vetvi inget?– Har du hälsat dem välkomna in? Attkänna sig välkommen är viktigt för de flestaminoriteter, vare sig de lever inne i garderobeneller öppet i samhället, menar han.Våga leva det liv du vill leva– Se så tuff jag kan se ut, säger Sara Lund ochvisar en bild av sig själv klädd som Claes. Jagär född 1949, blev årets bästa soldat vid P7 iYstad 1972.Han berättar att han varit transvestit sedan5 års ålder och redan som litet barn kändeatt det var tabu. Det dröjde länge innanClaes Schmidt vågade komma ut som SaraLund. Hustrun Anita, som han träffade för36 år sedan, var den som avslöjade honomoch han kom ut offentligt 2003.– Genom att påverka mitt yttre förändrarjag mitt inre. Jag brukade klä om när jagvar ensam hemma. En gång var jag ensamen hel vecka, men min fru Anita kom hemen timme för tidigt. Jag hade nästan städatklart, men måste till jobbet. Hon upptäckteen strumpbyxförpackning i soporna, kändeparfymdoft i sängen och tänkte naturligtvisatt jag hade haft en annan kvinna.I en filmsekvens berättar Anita: Jag klaradeinte av att vänta utan åkte direkt till hansjobb. ”Vem har varit hemma hos oss medanjag har varit borta?” Han såg så olycklig utoch sedan sa han ”det är ingen annan, barajag”. Efter det pratade vi i dagar.– Hennes enkla syn på mitt kompliceradeförhållande till mig själv var ”vill du klä diglikadant som halva jordens befolkning, sågör det, men ljug inte för mig!”.Dags för uppgraderingDe flesta av oss sitter fast i fördomar – denfarligaste är kanske tron att vi inte har några.Vi behöver fördomar i form av scheman föratt kunna förhålla oss till omvärlden, men vibehöver inte klistra fast dem på andra människor.Att vara fördomsmedveten är inte lätt.Det bottnar i att vi är programmerade atttänka och tycka på ett visst sätt, framföralltav våra föräldrar.– Det kanske är så länge sedan du blevprogrammerad att det är dags att uppgraderaoch samtidigt ta bort gammal kunskap.Sara Lund berättar om experimentetsom den amerikanske psykologen HarryHarlow (1906–1981) gjorde med fem apor,en mumsig banan placerad högt upp i taket,en stege och en sprinkler med iskallt vatten.Den apa som försökte nå bananen blev nedsprutadmed iskallt vatten. Snabbt lärde de


13sig att dit upp går man inte, hur god banandet än hänger där, för man blir kall och blöt.En apa byttes sedan ut mot en ny – på väguppför stegen blev den genast stoppad ochslagen tills den förstod att dit går man inte,hur god banan det än hänger där. Men denfick inget vatten på sig. Alla apor byttes successivtut och varje nykomling blev brutaltuppläxad. Till slut fanns där fem apor somvisste att upp i stegen klättrar man inte, hurgod banan det än hänger där – men ingenvisste varför!Precis så fungerar vi människor med våraprogrammeringar. Varför är det så viktigtatt göra som vi alltid gjort när vi inte vet varför?Ersätt apornas stege med någons karriär,målsättning eller drömmar och ersättsprinklersystemet med ”hur skulle det se utom alla gjorde så”, ”så har vi aldrig gjort”, ”nejdet går inte”.– Säg i stället JA! Det går! Att stötta en människasom vill något kan vara livsavgörande.Det är så enkelt och livsviktigt att säga ja.Olikheter berikarDet första intrycket du får av en människa ärstarkt och det är framför allt tre saker mankommer ihåg: Kön, ålder och etnicitet. Närdu sedan ska bilda dig en uppfattning omhurdan personen är kommer dina förprogrammerademallar in och styr mycket avtyckandet. Så din reaktion på andra handlarmer om dig själv än om den du reagerar på.– Våga fråga om sådant du inte kännertill. Om du har problem med att jag är transvestit,sitter problemet hos dig eller mig?Det betyder inte att jag är onaturlig utan attdu är ovan. Hjärnan saknar begränsningar,men vi människor inför begränsningar helatiden. ”Nä det går inte, så gör inte vi”. Klartdet går, men det tar lite olika lång tid. Hjärnansinställning kan ändras – det är faktisktdu själv som bestämmer i ditt huvud.Sara Lund menar att mångfald är varjemänniskas rätt att vara olik och att mångfaldsarbetehandlar om att förändra sättetsom vi behandlar andra på. Olikheter skatas tillvara, för olika barn skapar nya lekar.Jag vill inte vara normal,jag vill vara som allaandra - unik!– Samspelet gör mångfalden till en framgångsfaktor.Där alla tänker lika blir intemycket tänkt!Handen på hjärtat: Vem definierar dig?Lever du det liv som du själv vill leva, ellersom du tror att någon annan vill att du skaleva? Tillåter du din omgivning att leva somde vill, eller tvingar du dem att leva det livdu vill att de ska leva för att du är ovan ochprogrammerad för länge sedan?Inte var det bättre förr. Kanske enklare.Du som tycker det kan vara rörigt medmångfald och undrar ”hur ska jag göra nu”får ta till dig Sara Lunds råd:– Var som vanligt – fast var lite mer medvetenom att du kanske är programmeradför ett annat Sverige än dagens, och att du ärovan vid väldigt mycket.Mer information och länkarfinns på www.saralund.sefoto georg lulichfoto georg lulichfoto georg lulich


14Europas välfärdssystemfoto georg lulichFabian Zuleeg, chefsekonompå den BrysselbaseradetankesmedjanEuropean Policy Centretalade om en ny inriktningpå välfärdssystemeni Europa. Han gaven krasst realistisk bildav hur de kriser vi ser ärstrukturella och kommeratt medföra fundamentalaförändringar avvåra välfärdssystem.– Visserligen befinnersig Sverige i utkanten avEuropas problem, menni kommer att påverkas,var så säkra, sägerFabian Zuleeg.Oavsett om ett landbefinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge eller i skenande krisär kostnadsnedskärningar ett faktum. I Grekland och Italienurholkas den grundläggande välfärden, vilket med tidenkommer att få en dramatisk effekt för alla invånare, även desom har det gott ställt.Den demografiska utvecklingen går inte att påverka ochden ägnas inte tillräckligt stort politiskt intresse.Vi måste prioritera. Fokusera mer på förebyggande åtgärdernär kostnaderna fortfarande är relativt små än på panikåtgärdernär kostnaden blir skyhög.För att få finansiering kommer socialtjänsten iallt högre grad att behöva visa att de insatser man gerfår en positiv effekt. För det krävs en utveckling avkompetens och kunskap, och möjlighet att konkretbeskriva effekterna av insatserna.Fabian Zuleeg tror inte på ett Europa utan tillväxt– det skapar bara stagnation. Hans slutsatser är attinget land kommer att förbli opåverkat. De ländersom klarar sig bättre har ett ansvar för länder somdet går sämre för. Det kommer att bli en ökad migreringav både arbetskraft och kapital.Fabian ZuleegFokusera mer påförebyggande åtgärder närkostnaderna fortfarandeär relativt små, änpå panikåtgärder närkostnaden blir skyhögHan ville avsluta i en optimistisk anda och pekade på deskandinaviska länderna som framgångsländer med en utveckladvälfärd knuten till en hållbar ekonomisk modell.Ett längre referat av Fabian Zuleegs föreläsning finnsatt läsa i Socialchefsdagarnas konferensdokumentation påwww.socialchefer.se.Fabian Zuleeg fick ta emot en försilvrad bock av Gävlekommuns omvårdnadschef Annmarie Sandberg.”Framtiden är intevad den varit.”8-10 FEbrUari 2012Konferens och mässa införEU:s äldreår 2012.Skarpa spanare belyserkommande förändringarinom områden somvård och omsorg,service och tjänster,boende, utrustning,inredning ochsmarta lösningar.Med fokus inställtpå 2030 har vi formatett program som fångarmorgondagen och angeren framkomlig färdriktning.www.seniorlivivarldsklass.seBesök för mer information och bokning.foto georg lulich


16foto johnny frostFuruviksparkens alfahane med en ung schimpans.– Då var det lite känsligt när jag sa till maken”jag kommer inte hem än på tre veckor,jag är ju den enda vuxna i gruppen”. Detfinns ingen så stor morsgris som en schimpanspojke,men Ing-Marie ville att hanskulle växa upp till en ledare, inte en chefsom står i utkanten.Hon förklarar att i flocken står den äldstahonan högst, men den hade hon inte lustatt vara, för det är tuffa tag i en schimpansfamilj.Santino som idag är 33 år väger 100kilo och är fyra gånger starkare än en människa(tre gånger starkare än en norrlänninghävdar FSS vice ordförande YngveSundin).Det visade sig att Santino aldrig kördenågot dominansspel mot Ing-Marie, baramot ”tjejerna”. I stället kommer han alltidfram och fjäskar för henne när han vaknarupp ur sin dominanstrans, vilket för de andraschimpanserna betyder ”åhå, är hon såstark att han fjäskar för henne”.Genom att tolka schimpansernas sätt attkommunicera och själv använda sig av dethar Ing-Maries ställning i flocken blivit såstark att hon delar ledarskapet med Santinooch är fullt ut accepterad som flockmedlem.Det är unikt att en människa kan vara tillsammansmed vuxna schimpanser som harsitt ursprungliga beteende intakt.Lär dig av en naturlig ledareEn bra ledare måste ha talang, kunskap, insikter,erfarenhet och sist men inte minstreflektion. Den måste få gruppen åt sammahåll och vara den sammanhållande länken.Det är inget förstrött ”tjena” när schimpanserhälsar på varandra. Ing-Marie demonstrerarpå FSS sekreterare Lars-GöranJansson: händerna på axlarna, kindernamot varandra, och så ett ömsesidigt uhuhuhuhvid örat.Kontakt och återkoppling är livsnödvändigt,annars utvecklas inte schimpansgruppen,säger Ing-Marie och berättar att hurjäktad hon än är när hon kommer till jobbetmåste hon ta en lugn stund i aphuset så attalla hinner hälsa på henne och stärka banden– vilket sker genom plockning.– Men vi människor gör tvärtom. Vi ställeren kaffemaskin i korridoren och rationaliserarbort fikarasten. De flesta företagvill uppnå lönsamhet och effektivitet, menpratar inte så mycket om gemenskapen.Kroppslig kontakt är en signal att man tillhörgruppen – en klapp på axeln kan lindrahuvudvärk.Närvaron gör relationen och i relationenuppstår ledarskapet. Tänk bara hur svajigtdet känns på en arbetsplats om chefen mestlyser med sin frånvaro.Trygghet är en annan ledaregenskap.Under de snart 30 åren med schimpansflockenhar flera nya individer kommit till.Ing-Marie Persson berättar hur hon fostrattvå schimpansbebisar, Manda och Selma,som kom till Furuvik med några års mellanrum,bara fyra månader respektive envecka gamla. Med Santino som trygg ledareoch med sin egen starka ställning i flockenkunde Ing-Marie få in dem i gruppen fortareän någon annan.– Schimpansungen är med överallt,mamman bär den på magen hela första året.Och det var precis vad Ing-Marie gjorde,trots att det inverkade på privatlivet.Hemma drogs umgänget ned till noll för attManda och senare Selma inte skulle präglaspå människor utan bli fullfjädrade – ellersnarare renhåriga – schimpanser. Tur attJohnny Persson delar sin frus passion och


17utan tvekan spikade upp lianer i taket hemma.Idag är båda småtjejerna fullt ut adopteradeav en av honorna i gruppen.– Nu är Selma tre och det blir inga fler”barn” för mig, ler 57-åriga Ing-Marie.foto georg lulichRörande och upprörandeFuruviksparken, liksom andra djurparker,har i uppdrag att stödja arbetet med att räddautrotningshotade arter. Genom föreningenSweden Chimpanzee Trust stödjer Furuviksparkenflera bevarandeprojekt i Afrika.Det största hotet för schimpansen ärregnskogsskövlingen och att köttet ansesvara en delikatess. Ing-Marie uppmanaross att aldrig köpa hardwood. Efterfråganär större än tillgången. Vägar skär in i regnskogenshjärta där man utvinner ebenholz,teak och mahogny. Hela familjegrupper avschimpanser och gorillor skjuts, ungar somöverlever sätts i burar och säljs som sällskapsdjur.– Det är lika traumatiskt för dem som detskulle vara för våra barn att få föräldrarnaskjutna framför ögonen och sedan fängslasi en bur.Linda, en av Furuviks schimpanshonor,är lite orolig och introvert. Förklaringen äratt hon satt kedjad i en bur i Liberia tills honvar sex månader. När hon kom till Furuviksom tvååring visste hon inte att hon varschimpans.Ing-Marie Persson och goda vännen JaneGoddall är två av de kämpar som på platsi Afrika konfiskerar infångade schimpansungaroch försöker rehabilitera tillbaks demtill ett liv i det fria.Hon berättar om schimpanser som varitfastbundna i rep så länge att repen vuxit fast,om månadsgamla ungar som utnyttjats sexuellt,hon visar bilder på svårt brännskadadeschimpansungar efter att karantänen där desatt stuckits i brand.– Vi hotas till livet ibland. Ett människolivär inte mycket värt men en schimpans kanman få pengar för. Jag har varit nära att geupp, men Jane Goddall sa till mig ”om du såbara öppnar skygglapparna hos en av demdu träffar i Furuvik har du gjort mycket”.De manifesterar också mot skogsbolagensskrupellösa drift. Timmer från 400 årgamla regnskogsträd i Afrika förvandlasunder sin färd till Europa till godkänt vietnamesiskttimmer.Händerna på axlarna, kinderna mot varandra och ett ömsesidigt uhuhuhuhvid örat – Ing-Marie demonstrerar på FSS sekreterare Lars-Göran Janssonschimpansernas sätt att hälsa på varandra.Den korta film som Ing-Marie Perssonlåter publiken se går inte fullt ut att beskriva.Som musik i bakgrunden ligger Mejas It’sall about the money. Filmen visar obarmhärtigthur regnskog avverkas, bulldozersjämnar det sista med marken och långtradareefter långtradare med enorma stockarrullar ut från det som en gång var en skog.Vi ser schimpanslik i drivor, nyss dödadeschimpanser som slaktas med machete,en levande unge som hålls fast medan köttläggs i en gryta.– Ska vi få ha vår vackra värld kvar såmåste vi göra något nu. Ing-Marie Perssonavslutar med att säga:– Ge er själva lite tid för eftertanke.Ett gott råd. För som Ing-Marie sa i börjanav sin föreläsning: Först när du är ärligmot dig själv kan du vara ärlig med hur dutycker och tänker mot din omgivning. Detär nyckeln till ledarskap i schimpansgruppen.Så börja spela apa!Mer att läsa:Kroppsligkontakt ären signal attman tillhörgruppen –en klapp påaxeln kanlindrahuvudvärkBoken Ledarskap på apstadiet, Tommy Lundberg och Ola Berggren.Kan bara köpas på adlibris.com och furuvik.se eftersom intäkternagår till bevarandeprojekt och andra insatser för schimpansernasöverlevnad.Du hittar också mer information på www.furuvik.se,www.swedenchimp.se och www.bushmeat.org


18Mingelbilder: kerstin öhmanPatrik’s Combo speladepå FSS festkväll som höllspå Läkerolen. De körde enalldeles egen variant avinledningsriffen tillSmoke on the Water.Gasklockorna ligger på Atlasområdet på Brynäs i Gävle.Gasverket från slutet av 1800-talet har förvandlats till ettnyskapande kulturområde. Här hölls Gävle kommuns festkvälloch här träffade publiken en bit in på kvällen komikernErik Rolfhamre som fick dem att gapskratta åt hans tolkningav kommunalrådet Gunnar Johansson från Gimo.


20 Deltagarintervjuerfoto kerstin öhmanMöten som föderen idé och tankarsom bär vidareStefan Blomquist, biträdande chef för omvårdnadsförvaltningeni Söderhamns kommun, hamnade bredvid FSSinformatör på bussen från hotellet till Läkerol Arena för FSSfestkväll på torsdagen.Vi började prata om Fabian Zuleegs föreläsning från förmiddagen,A new direction for Europe’s social systems.– Det var spännande, inspirerande men också lite betungandeatt få en dusch av vad som egentligen pågår inomEuropa. Man inser vilket tryck det kommer att bli på densociala verksamheten i framtiden. Den här föreläsningenvar betydligt mer ”politisk” än partisekreterare Arkelstens.Fabian Zuleeg var tydlig och kanske pessimistisk, men väldigtrealistisk.Fick du några tankar om vad du kan göra annorlunda pådin egen förvaltning, för att motverka den här utvecklingen?– Jag fick en tankeställare om att vi kanske måste omvärderadet vi gör idag. Han sa att vi inte kan fortsätta göra allt, utanmåste inrikta oss på det fundamentala. Vi borde lägga merav resurserna på förebyggande åtgärder. Det kommer att blituffare ekonomiskt än många har föreställt sig i framtiden.foto kerstin öhmanMia Margulies Brodin, chef för Individ och familjeomsorgi Sundsvalls kommun, har varit medlem i FSS sedan 2009.Jag fångar henne i en kort paus och frågar, medan vi kryssarmellan andra konferensdeltagare, vad hon tycker omlokalen.– För någon som har dåligt lokalsinne har det gått åtmycket energi att hitta rätt. Det är stort och har varit mycketförflyttning så mötet med andra deltagare har inte gynnatslika bra som andra år.Vilken har höjdpunkten varit hittills?– Det är på något sätt alltid det senaste man har varit medom, så jag säger Ing-Marie Persson. När jag läste programmetså tänkte jag ”vaddå primatansvarig”. Men Ing-MariePerssons engagemang, hennes tolkning av ledarskap genomatt berätta hur det fungerar i schimpansgruppen, filmen honvisade – det slog mig fullständigt av stolen.– Jag tyckte om Oscar Pripps seminarium om mångfaldensmöjligheter. Jag kan tycka att en konferens av den härdigniteten ska våga ta ut svängarna och vara mer utmanande– det seminariet var verkligen utmanande!– Det var också väldigt underhållande och – tyvärr kanskeman får säga – stort igenkänningsvärde i mötet med ”kommunalrådet”Gunnar Johansson från Gimo!Vad bär du med dig av Socialchefsdagarna?– Mötet. Spontana möten med kollegor. Möten som föder enidé och tankar som bär vidare.– Trots att vi inte tillhör de länder som det går sämst förmåste vi inse att även vi i periferin utan tvekan kommer attpåverkas. Jag tror inte att vi ser tillräckligt djupt och långtdagligdags.Stefan var senast med på FSS studiedagar 2006 i Åre ochtycker att konferensen har utvecklats sedan dess.– Även om det var stor variation på föreläsningarna ochseminarierna i år känns det som att konferenstemat är mersammanhållet.– De här dagarna stärker och ger input till hur vi ska hanteravårt dagliga värv. Vi får reda på vad som händer hosSocialstyrelsen, SKL och socialdepartementet och så får vihistorier från verkligheten, som de av Per Holknekt och PärJohansson. De pratade verkligen om både svart och vitt ochvisade på ett fantastiskt sätt hur man kan göra skillnad i detlilla så att det får effekter för många. Undrar om FSS förstodfrån början hur bra de två föreläsarna skulle knyta an tillvarandra?


21Torill Skaar, äldrechef i Ronneby kommun, vann TietosiPad-tävling:– Jag har önskat mig en sån, jag är otroligt glad!Vad tycker du om årets tema på Socialchefsdagarna?– Fantastiskt. Jämlikhet är så mycket mer än skillnad mellanmän och kvinnor. Vi vet att det råder ojämlikhet inom fleraområden i samhället och den här konferensen lyfte verkligenfram just det. Det jag saknar är mer utmanande tolkningaroch att någon skulle vågat sig på en analys.– Per Holknekt är en ödmjuk människa som har upplevtlivets baksida. Han är uppe igen efter att ha varit nere tvågånger på botten.Hur har du upplevt lokalen?– Seminarielokalerna var okej men på rinken har vi blivitstörda av ljud från utställardelen.Vad tycker du har varit höjdpunkten?– Pär Johansson som sa att ett monotont arbete, som vi medvåra fördomar anser är dötråkigt, kan en utvecklingsstördtycka är jätteroligt. Och föreläsningen idag med Ing-MariePersson var något alldeles speciellt.Vad tar du med dig från Socialchefsdagarna?– Att vi måste ta bort fördomar, t.ex. i vårt förhållningssättmot missbrukare, handikappade och äldre. För att få framdet bästa hos en människa måste du möta henne där honbefinner sig. Det är samma sak för dig som ledare – du måsteta dig tid för all personal i gruppen. Kanske måste du börjamed den som är ”längst bort”. Det finns så mycket mer hosen människa än det vi har på ytan. Olikheter ska vi inte vararädda för, de tillför något.– Lyssna, se och ta till dig. Våga. Säg ja istället för nej!Sveriges statskalender Årg.199 (2011)Anno 1813Sveriges statskalender är enuppslagsbok över organisationer ochanställda inom främst svensk offentligförvaltning. Boken används sedan år1813 av myndigheter/ organisationer/företag för kontakter i staten Sverige.Beställning: ( ISBN 9789186947002 )jure.se, adlibris.se, order@statskalender.sewww.statskalender.seRedaktionskommitténs ordf. Tony Lind


22 Seminarierfoto kerstin öhmanOscar PrippIrene WennemoFör andra året prioriterar FSS arbetet med att följa försäkringssystemensförändringar och vilka konsekvenser de harför särskilt utsatta. Därför var Irene Wennemo, huvudsekreterarei den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,inbjuden att hålla ett seminarium. Hon siar om fem möjligaöverenskommelser i framtiden: Förutsebart försäkringsskydd byggt på månadsuppgifter Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring Bättre återgång i arbete för de utan anställning Överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter Samsyn kring arbetsförmåga och tidsgränserBildmaterial från seminariet ligger på www.socialchefer.se.Om utredningen kan du läsa mer på www.psfu.se.En deltagare kommenterade föreläsningen som regeringenssärskilde utredare Gerhard Larsson höll om den svenskamissbruks- och beroendevården: ”Seminariet var intressantoch utredningen belyser de olika problematiska aspekternapå ett bra sätt. Förslaget om auktorisering för att bedriva vårdär bra, men man måste också gynna möjlighet till bredd ochvalfrihet inom behandlingsarbete.”Konferensdokumentation finns på www.socialchefer.seGerhard LarssonEric Clarkfoto kerstin öhmanPå sitt seminarium Mångfaldens möjligheter och doldamotkrafter kopplade Oscar Pripp begreppet mångfald tillsocial identitet. Hur jag betraktar andra beror på hur jag betraktarmig själv.Han betonade också det viktiga att genom att vara närvarande,lyssnande, respektfull och bekräftande så ger jag etterkännande. Erkännandet bygger tillit och med tillit kommeranti-anmälningskultur och anti-kränkningskultur.Han tog också upp att i officiella analyser saknas ofta marginaliseradegruppers uppfattningar.Oscar Pripp är docent i etnologi vid Uppsala universitetoch Södertörns högskola.Seminariet Varför ökar klyftorna? handlade om social polarisering.Eric Clark, professor i kulturgeografi vid Lundsuniversitet, menar att det inte bara är marknadskrafter somligger bakom fenomenen supergentrifiering och filtrering.De är resultat av bostadspolitiska viljeyttringar.De två motsatsbegreppen brukar användas inom stadsforskning.Gentrifiering innebär att ett område höjer sinsociala status genom det flyttar in människor med högreinkomster. Bostäderna renoveras, priserna höjs och de ursprungligainvånarna har inte råd att bo kvar. Filtrering innebäratt områden förslummas när andelen låginkomsttagareblir fler i ett område.– Den sociala polariseringen har stora konsekvenser förmänniskorna i dessa områden, och för det sociala och politiskalivet, säger Eric Clark.


Avsändare: FSS, Box 2096, 471 11 Rönnängwww.socialchefer.se, info@socialchefer.seBSVERIGEPorto betaltPort payéFSS årsmöteÅrsmötet valde den 28 september omBotkyrkas socialchef Lotta Perssonsom föreningens ordförande på ett år.– Jag tackar för förtroendet. Det skabli jätteroligt att jobba vidare för FSS.Lotta Persson kommenterade deprioriterade frågor som årsmötet beslutadeatt föreningen ska arbeta medkommande år: Ungdomars levnadsvillkormed fokus på arbete, försäkringssystemensförändring med fokuspå konsekvenserna för särskilt utsatta,kompetens och kvalitet i socialtjänstensamt bostadsfrågorna.– Vi behöver fortsätta lägga tid ochkraft på ungdomars levnadsvillkor,särskilt med tanke på att ungdomsarbetslöshetenligger högt i ett europeisktperspektiv. Vi vill också fortsätta följakonsekvenserna av hur försäkringssystemenförändras. Därför föreslogstyrelsen att dessa frågor skulle prioriterasytterligare ett år och jag är glad attårsmötet ställde sig bakom det.Kvalitet är ett område som vi harparat ihop med kompetens, för ökadkvalitet är ju vad vi strävar efter när viarbetar med kompetensutveckling.Bostadsfrågorna har varit ett prioriteratområde för FSS tidigare, men vikänner att vi måste lyfta det igen. Bostadär fundamentalt för människors trygghetoch det blir allt svårare för människormed svag ekonomi eller betalningsanmärkningatt få en egen bostad.Fler och fler bostadsärenden hamnarhos socialtjänsten. Det är knappastrimligt att så många människorska behöva komma till socialtjänstenför att de har bostadsproblem, men iövrigt inte behöver våra tjänster. Socialtjänstenhar ytterst små möjligheteratt ge dem god hjälp: vi besitter inte demedel som behövs för att ordna frambostäder.Att arbeta för att även människormed svag ekonomi får möjlighet till enegen bostad, utan att bostadssegregationenökar, borde vara bostadspolitikensviktigaste fråga, avslutar LottaPersson med eftertryck.Socialchefsdagarna 2012Nästa år möts vi påStockholm WaterfrontCongress Centre, dennybyggda konferensanläggningenett andetagfrån Stockholms Central.– Vi ska göra allt för att niska få en nyttig ochupplevelserik vistelse,hälsar socialborgarrådetAnna König Jerlmyr.Lägg in Socialchefsdagarna2012 i kalendern redan nu:26 till 28 september.foto: daniel olsénFÖRENINGENSVERIGES SOCIALCHEFER

More magazines by this user
Similar magazines